Program.

Transkript

1 #somgu

2 Program

3 Välkomna! HENRIK EKENGREN OSCARSSON

4 Ett oberoende undersökningsinstitut i forskningens tjänst

5 (S)amhälle (O)pinion (M)edier SOM-institutet är en universitetsbaserad organisation som är en del av den svenska forskningsinfrastrukturen som genomför årligen återkommande undersökningar av befolkningens medievanor, fritidsvanor, kulturvanor, hälsa, värderingar och attityder som finansieras genom samverkan med forskargrupper vid svenska universitet, organisationer och myndigheter som förväntas ligga i framkant när det gäller att genomföra vetenskapliga frågeundersökningar och som kombinerar närhet till internationella forskningsfronten med en stark närvaro i svensk samhällsdebatt.

6 De nationella SOM-undersökningarna fyller 30 år! De nationella SOM-undersökningarna Stora befolkningsurval Boende i Sverige år postenkäter+webbenkäter 61 olika formulär frågor svarande SOM-institutets bokserie: 65 volymer ~1100 kapitel ~200 olika författare

7 Viktiga samhällsfrågor Andel som spontant nämner frågor/samhällsproblem som viktigast i Sverige idag, 2015 (2014 i parentes) #1 Integration/Immigration 53 (27) #2 Utbildning 29 (40) #3 Sjukvård 24 (33) #4 Arbetsmarknad 21 (24) #5 Äldrefrågor 13 (18) #6 Sociala frågor 12 (12) #7 Miljö 11 (12) #8 Ekonomi 7 (7) #9 Bostadsfrågor 7 (3) #10 Lag och ordning 5 (4) #11 Familjepolitik 3 (4) #12 Skatter 3 (2) #13 Demokrati 3 (4) #14 Styrelseskick 3 (2) #15 Utrikespolitik 3 (4) #16 Infrastruktur 2 (2) Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag?

8 Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? Viktiga samhällsfrågor Andel omnämnanden av immigration som viktig fråga/samhällsproblem (procent) 60 immigration Källa: De nationella SOM-undersökningarna

9 Viktiga samhällsfrågor Andel omnämnanden (procent) Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? immigration 53 Immigration Procent Sjukvård 21 Arbetsmarknad Källa: De nationella SOM-undersökningarna

10 Viktiga samhällsfrågor Andel omnämnanden (procent) Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? immigration Skola/utbildning Källa: De nationella SOM-undersökningarna

11 80 70 Viktiga samhällsfrågor Andel omnämnanden (procent) 68 Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? immigration Miljö/energi Källa: De nationella SOM-undersökningarna

12 Andel som nämner immigration som en viktig fråga/samhällsproblem (%) Källa: SOM-undersökningen 2015

13 Andel som nämner immigration som en viktig fråga/samhällsproblem (%) Källa: SOM-undersökningen 2015

14 Andel som nämner immigration som viktigt samhällsproblem bland samtliga och bland restriktiva, neutrala och generösa till flyktingmottagning (procent) Samtliga Restriktiva Neutrala Generösa Inställning till förslaget ta emot färre flyktingar

15 Sverige oroar sig:topplistan Andel som upplever läget idag som mycket oroande inför framtiden (procent) Miljöförstöring terrorism förändringar i jordens klimat ökad rasism politisk extremism ökad främlingsfientlighet militära konflikter religiösa motsättningar stor arbetslöshet organiserad brottslighet situationen i ryssland ökad antibiotikaresistens ökat antal flyktingar utbredd korruption ökade sociala klyftor försämrad välfärd ekonomisk kris ett nytt världskrig globala epidemier ökad alkoholkonsumtion Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande inför framtiden? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2015

16 Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande inför framtiden? Svensk samhällsoro Andel som upplever läget idag som mycket oroande inför framtiden (procent) Miljöförstöring 47 Förändringar i jordens klimat Källa: De nationella SOM-undersökningarna

17 Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande inför framtiden? Svensk samhällsoro Andel som upplever läget idag som mycket oroande inför framtiden (procent) Miljöförstöring 48 Terrorism 31 Organiserad brottslighet 31 Situationen i Ryssland Källa: De nationella SOM-undersökningarna

18 Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande inför framtiden? Svensk samhällsoro Andel som upplever läget idag som mycket oroande inför framtiden (procent) Miljöförstöring 32 Stor arbetslöshet 20 Ekonomisk kris Källa: De nationella SOM-undersökningarna

19 Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande inför framtiden? Svensk samhällsoro Andel som upplever läget idag som mycket oroande inför framtiden (procent) Miljöförstöring Ökat antal flyktingar 26 Sociala klyftor Källa: De nationella SOM-undersökningarna

20 Viktiga samhällsfrågor 2015 Samhällsoro 2015 Viktiga samhällsfrågor 1. Integration/Immigration 2. Utbildning 3. Sjukvård 4. Arbetsmarknad 5. Äldrefrågor Samhällsoro 1. Miljöförstöring 2. Terrorism 3. Förändringar i jordens klimat 4. Ökad rasism 5. Politisk extremism Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2015

21 Synen på invandrare och migration MARIE DEMKER

22 Minskat motstånd mot flyktingmottagning Andel som anser att förslaget ta emot färre flyktingar är mycket eller ganska bra (procent).

23 Kraftigt ökande partipolarisering samband mellan partisympati och inställning till förslaget ta emot färre flyktingar i Sverige

24 Partisympati och flyktingmotstånd

25 Ökat stöd för olikhet Hot Religionsfrihet Bevara nationell kultur Anti-rasism

26 men också oro för problem Många anser samhällsproblem Anpassa till svensk Organisation för att stoppa invandring Oro för ökad främlingsfientlighet

27 Vad har hänt med det svenska samhällsförtroendet? LENNART WEIBULL

28 Individens förtroende för en verksamhet påverkas av bl a: Erfarenhet av verksamhetens sätt att fungera ( utvärdering ) * * * Det egna beroendet av verksamheten ( betydelse, värdegemenskap, engagemang ) Verksamhetens ställning i opinionen ( viktighet )

29 Förtroendefrågan Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete? Femgradig svarsskala Förtroendebalans: stort minus litet förtroende

30 Förtroendet för samhällsinstitutioner 2015 (procent och balansmått) Samhällsinstitution Mycket stort Ganska stort Varken/ eller Ganska litet Mycket litet Summa procent Förtroendebalans Sjukvården Universitet/högskolor Polisen Radio/TV Domstolarna Riksbanken Grundskolan FN Svenska kyrkan Kungahuset Försvaret Dagspressen Riksdagen Regeringen Storföretagen De fackliga org Bankerna Kommunstyrelserna EU-kommissionen Europaparlamentet De politiska partierna Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2015.

31 Exempel på förändringsmönster: Långsiktig opinionsförskjutning, t ex synen på politiska institutioner Kortsiktig opinionsförändring, t ex Kungahuset enskilda år Paradigmatiska skiften, t ex bankerna Regelbundet återkommande förändringsmönster, t ex valårseffekten

32 Sjukvård, grundskola och universitet (förtroendebalans) förtroendebalans Källa: Den nationella SOM-undersökningen Sjukvården Universitet/ högskolor 26 Grundskolan

33 Polisen och domstolarna förtroendebalans Polisen Källa: Den nationella SOM-undersökningen Domstolarna

34 förtroendebalans 100 Försvaret, Kungahuset och Svenska kyrkan Svenska kyrkan Kungahuset Försvaret Källa: Den nationella SOM-undersökningen

35 förtroendebalans 100 Bankerna, Riksbanken, storföretagen och de fackliga organisationerna Riksbanken Storföretagen De fackl org Bankerna Källa: Den nationella SOM-undersökningen

36 Riksdagen, regeringen, kommunstyrelserna och de politiska partierna förtroendebalans Riksdagen -7 Regeringen -13 Kommunstyrelserna -30 De politiska partierna Källa: Den nationella SOM-undersökningen

37 FN och EU-institutionerna förtroendebalans FN EUkommissionen EU- Parlamentet Källa: Den nationella SOM-undersökningen

38 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA- SIDHUVUD/SIDFOT) Radio-tv och dagspress Förtroendebalans Radio/TV Dagspressen

39 Vad har störst betydelse för vad 2015? Kön Polisen, Europainstitutionerna och Svenska kyrkan Ålder Universiteten, Europainstitutionerna, FN och radio-tv Utbildning Universiteten, domstolarna, riksdagen och Europainstitutionerna Vänster-högerinställning Regeringen, storföretagen, fackliga organsationer, Kungahuset, riksdagen och bankerna

40 Grundsyn: korrelationer mellan institutionsförtroende och tillit till andra människor, 2015 De politiska partierna Riksdagen 0,25 0,25 Domstolarna Regeringen 0,21 0,21 Universitet/högskolor Radio-tv Dagspressen Svenska kyrkan Sjukvården Kommunstsyrelserna Polisen FN Storföretagen Grundskolan De fackliga organisationerna Försvaret 0,19 0,19 0,18 0,17 0,16 0,16 0,16 0,15 0,14 0,13 0,12 0,12 Kungahuset 0,06 Bankerna 0,04 Anm: Produktmomentkorrelationer. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2015.

41 Samhällsförtroende 2013, 2014 och 2015 (balansmått) Sjukvården Universitet/högskolor Polisen Radio/tv Riksbanken Domstolarna Grundskolan FN Riksdagen Svenska kyrkan Regeringen Kungahuset Dagspressen De fackliga organisationerna Försvaret Storföretagen Bankerna Europaparlamentet De politiska partierna Kommunstyrelserna EU-kommissionen Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2013, 2014 och 2015

42 Samband mellan synen på flyktingmottagning och förtroende ,4-0,32-0,28-0,27-0,27-0,26-0,24-0,21-0,19-0,18-0,17 Regeringen Riksdagen EU-kommissionen De fackliga organisationerna De politiska partierna Europaparlamentet FN Universitet/högskolor Domstolarna Grundskolan Kommunstyrelserna -0,13 Polisen -0,12 Försvaret -0,12 Dagspressen -0,11 Radio-tv -0,10 Riksbanken -0,09 Kungahuset -0,09 Sjukvården -0,06-0,03 Storföretagen Svenska kyrkan Bankerna 0,05 Kommentar: Pearson s r Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2015

43 Sverigedemokraternas förtroende i förhållande till genomsnittsförtroendet 2015 (procentenheter) Under genomsnittet Över genomsnittet Genomsnitt (procent) -22 Regeringen Domstolarna FN Universitet/högskolor Riksdagen Radio-tv Riksbanken Polisen Grundskolan De fackliga organisationerna Dagspressen Europaparlamentet Sjukvården De politiska partierna EU-kommissionen Svenska kyrkan 34-7 Kommunstyrelserna 20-6 Bankerna 28-5 Försvaret 29 Storföretagen Kungahuset 6 36 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2015

44 Förtroendet för regeringen Förtroende för regeringen (procent) Källa: De nationella SOM-undersökningarna

45 Förtroende för regeringar bland S- respektive M-sympatisörer 2015 (procent) Socialdemokratiska sympatisörer Moderata sympatisörer Källa: De nationella SOM-undersökningarna

46 Korta slutsatser Viss försvagning i samhällsförtroendet mellan 2014 och 2015 En allmän nedgång för de politiska institutionerna Främst utbildning och ideologi skiktar samhällsförtroende Grundsyn och enskilda frågor har särskild betydelse

47 Försvaret på uppgång och IS som ond symbol KARL YDÉN

48 FÖRSVARSFRÅGAN I SVENSK OPINION - OM INTE ALLRA FRÄMST, SÅ ÅTMINSTONE PÅ UPPÅTGÅENDE

49

50 DET SVENSKA FÖRSVARET NOTERAR I ÅRETS UNDERSÖKNING EN POSITIV FÖRTROENDEBALANS: +3 FÖRSTA GÅNGEN PÅ C:A 15 ÅR 2014 ÅRS NOTERING VAR -3

51 29% UPPGER GANSKA el. MYCKET STORT FÖRTROENDE (27% 2014) 26% UPPGER GANSKA el. MYCKET LITET FÖRTROENDE (30% 2014) 45% UPPGER VARKEN STORT ELLER LITET FÖRTROENDE (oför.)

52 EN PETER HULTQVIST-EFFEKT?

53 EN MICAEL BYDÉN-EFFEKT?

54 EN RYSSLANDS-EFFEKT?

55 ORO FÖR UTVECKLINGEN I RYSSLAND LIGGER KVAR PÅ HÖG NIVÅ: 76% 2014 VAR 80% OROADE 2013 VAR 53% OROADE PÅVERKAR DETTA SYNEN PÅ FÖRSVARETS UPPGIFTER?

56 UPPGIFTER TILL FÖRSVARET?

57

58 SVENSKARNA ANSER ATT FÖRSVARET HAR VIKTIGA UPPGIFTER BÅDE I SVERIGE OCH UTOMLANDS TERRITORIELLT FÖRSVAR, STÖD VID KRISER, FREDSBEVARANDE OPERATIONER, HUMANITÄRA INSATSER ALLA FÅR HÖGRE NOTERINGAR MOT 2014

59 I 2014 ÅRS UNDERSÖKNING VAR 62% AV SVENSKARNA EMOT SVENSKT DELTAGANDE I EN EVENTUELLT MILITÄR INSATS I SYRIEN

60

61

62 I 2015 ÅRS UNDERSÖKNING STÖDER SVENSKARNA MILITÄRA INSATSER MOT ISLAMISKA STATEN: 40% ÄR FÖR (FRÄMST M & SD) 23% ÄR EMOT (FRÄMST V och MP)

63 FORTSATT ÖKAT STÖD FÖR VÄRNPLIKT NU 51% FORTSATT ÖKAD BETALNINGSVILJA FÖR FÖRSVARET ALLT FÄRRE VILL SKÄRNA NED FÖRSVARSUTGIFTERNA

64 DÄRMED VAR DET SLUT. TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN. CENTRUM FÖR STUDIER AV MILITÄR OCH SAMHÄLLE

65 Svenskarnas attityder till korruption NIKLAS HARRING

66 Korruptionen och svenskarna Erbjudna mutor? Var uppfattas den vara mest utbredd? (yrkeskategorier och branscher) Vilka har uppfattningar om detta? Vad samvarierar med korruptionsuppfattningar?

67 Har du i Sverige under de senaste 12 månaderna blivit tillfrågad om att betala någon form av muta i kontakt med: Ja 1 Nej Summa procent Antal svar Offentlig myndighet/ tjänsteman 0,8 99, Privat företag/ anställd 2,5 97, Kategorin Ja bygger på en sammanslagning av alternativen Ja, flera gånger samt Ja, någon gång.

68 Enligt din bedömning, i vilken utsträckning är följande yrkesgrupper i Sverige inblandade i någon typ av korruption? Inte alls I mycket stor utsträckning Ingen uppfattning Medel Politiker ,9 Offentliga tjänstemän ,7 Företagare ,9 Poliser ,5 Journalister ,0

69 Korruptionsuppfattningar och tillit

70 Enligt din bedömning, i vilken utsträckning förekommer någon form av korruption i följande verksamheter i Sverige? Inte alls I mycket stor utsträckning År Ingen uppfattning Sjukvården ,9 Politiska partier ,9 Föreningsverksamhet ,7 Massmedier ,0 Underhållningsbranschen ,8 Restaurangbranschen ,2 Byggsektorn ,3 Vapenindustrin ,2 Biståndet till utvecklingsländer Medel ,2

71 Migration och välbefinnande MARIA SOLEVID

72 SOM-UNDERSÖKNINGEN TILL UTLANDSSVENSKAR 2014 Slumpmässigt och stratifierat urval av utvandrade svenska medborgare i 6 regioner. Tre kontaktförsök med brev innehållande inloggningsuppgifter till webbenkät. Svar från 2668 utlandssvenskar i 103 länder.

73 MIGRATIONSMÖNSTER I VÄRLDEN Nord 22% Nord 40% 5% Syd 33% Syd Källa: Gallup Inc. i World Migration Report 2013, sidan 108 Indelningen i Nord/Syd baseras på Världsbankens indelning av länder efter inkomstnivå.

74 MIGRATION OCH VÄLBEFINNANDE Ökat välbefinnande är ofta målet för migranter oavsett migrationsriktning men startnivån och behoven skiljer sig väsentligt åt. Nord-nordmigranter rapporterar högre välbefinnande än migranter i andra riktningar. Nord-nordmigranter rapporterar högre välbefinnande än befolkningen i deras ursprungsländer. Migranter i nordländer rapporterar lika högt välbefinnande som infödda i länderna där de bor. Hur ser välbefinnandet ut bland utlandssvenskar i nord respektive syd?

75 EKONOMISKT FYSISKT KARRIÄR VÄLBEFINNANDE SAMHÄLLELIGT SOCIALT

76 MIGRATIONSMÖNSTER BLAND UTLANDSSVENSKAR Nord 93% Nord 7% Syd Källa: SOM-undersökningen till utlandssvenskar 2014

77 VILKA ÄR UTLANDSSVENSKARNA? Procent Den nationella SOM-undersökningen 2014 SOM-undersökningen till utlandssvenskar

78 Procent NÖJD MED LIVET Mycket nöjd Ganska nöjd Inte särskilt nöjd Inte alls nöjd Utlandssvenskar Personer boendes i Sverige Källa: SOM-undersökningen till utlandssvenskar 2014 & Den nationella SOM-undersökningen 2014

79 EKONOMI OCH VÄLBEFINNANDE Procent Mycket nöjda med livet Klarar sig inte bra på inkomst Klarar sig bra på inkomst ALLA SYD NORD Källa: SOM-undersökningen till utlandssvenskar 2014

80 Procentandel Mycket nöjda med livet KARRIÄR OCH VÄLBEFINNANDE Tjänsteman Arbetare Företagare ALLA SYD NORD Källa: SOM-undersökningen till utlandssvenskar 2014

81 Procent Mycket nöjda med livet SOCIALT VÄLBEFINNANDE Umgåtts med vänner: Sällan eller aldrig 41 Umgåtts med vänner: Varje månad ALLA SYD NORD Umgåtts med vänner: Varje vecka Källa: SOM-undersökningen till utlandssvenskar 2014

82 Procent Mycket nöjda med livet SAMHÄLLE OCH VÄLBEFINNANDE Inte nöjd med demokratin i [Land] Nöjd med demokratin i [Land] ALLA SYD NORD Källa: SOM-undersökningen till utlandssvenskar 2014

83 FYSISKT VÄLBEFINNANDE Procent Mycket nöjda med livet Dålig hälsa Medelgod hälsa God hälsa ALLA SYD NORD Källa: SOM-undersökningen till utlandssvenskar 2014

84 EKONOMISKT FYSISKT KARRIÄR VÄLBEFINNANDE SAMHÄLLELIGT SOCIALT Tjockare linje=starkare samband. Samtliga faktorer prövade i en regressionsanalys under kontroll för varandra samt utbildning, ålder och nord/syd.

85 UPPSUMMERING Förklaringarna till välbefinnande i linje med tidigare forskning: Inkomst, yrke, socialt umgänge, demokratibedömning och hälsa påverkar alla, under kontroll för varandra, hur nöjda utlandssvenskarna är med sina liv. Inkomst och hälsa har starkast effekt. Destinationslandets grad av mänsklig utveckling påverkar inte graden av välbefinnande bland de utlandssvenskar som svarat på vår undersökning

86 Svenska utlandsröster finns i sin helhet på SOM-institutets hemsida: %B6cker/65.-svenskautlandsroster

87

88 Program

89 Dagstidningen den nya klassmarkören? JONAS OHLSSON

90 Tänkbara förklaringsfaktorer: 1. Ålder 2. Bostadsortens storlek 3. Boendetid på hemorten 4. Hushållets storlek 5. Social klass 6. Hushållsinkomst

91 Predicerade sannolikheter för hushållsprenumeration (%) Efter ålder år år år år Kommentar: Logistisk regressionsanalys. Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2000 (n=2 767) och 2015 (n=3 830).

92 Predicerade sannolikheter för hushållsprenumeration (%) Efter ålder år år år år Kommentar: Logistisk regressionsanalys. Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2000 (n=2 767) och 2015 (n=3 830).

93 Predicerade sannolikheter för hushållsprenumeration (%) Efter hemortens storlek Landsbygd Mindre tätort Stad Storstad Kommentar: Logistisk regressionsanalys. Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2000 (n=2 767) och 2015 (n=3 830).

94 Predicerade sannolikheter för hushållsprenumeration (%) Efter tid på hemorten Alltid bott där Inflyttad, >10 år Inflyttad, <10 år Kommentar: Logistisk regressionsanalys. Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2000 (n=2 767) och 2015 (n=3 830).

95 Predicerade sannolikheter för hushållsprenumeration (%) Efter antal vuxna i hushållet Två eller fler En Kommentar: Logistisk regressionsanalys. Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2000 (n=2 767) och 2015 (n=3 830).

96 Predicerade sannolikheter för hushållsprenumeration (%) Efter social klass Högre tj.mannahem Tjänstemannahem Arbetarhem Kommentar: Logistisk regressionsanalys. Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2000 (n=2 767) och 2015 (n=3 830).

97 Predicerade sannolikheter för hushållsprenumeration (%) Efter samlad hushållsinkomst Hög Medel Låg Kommentar: Logistisk regressionsanalys. Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2000 (n=2 767) och 2015 (n=3 830).

98 Aldrig har så få, betalat så mycket,

99 Folkets, riksdagens och journalisters inställning till monarkin och förtroendet för kungahuset LENNART NILSSON

100 Den Svenska Monarkins Legitimitet Svenska folket, Journalisterna och Riksdagsledamöterna Lennart Nilsson Los Angeles januari 2015 Stockholm november 2015 Göteborg april 2016

101 Den svenska monarkins legitimitet Hur är det möjligt att kombinera demokrati och allmänna val med ett kungahus baserat på ärftlighet? Monarkins legitimitet fallet Sverige. Två huvuddimensioner: Valet mellan principerna monarki och republik - ändra konstitutionen och införa republik, - behålla eller avskaffa monarkin Uppfattningen om hur monarkin fungerar - förtroende för kungahusets sätt att sköta sitt arbete, - det svenska kungahuset i ett komparativt perspektiv.

102 Inställning till förslaget att införa republik i Sverige 1976 (Valundersökningen), 2003, 2005, (SOM-undersökningarna) procent Dåligt förslag: Mycket viktigt att det inte genomförs Dåligt förslag: Ganska viktigt att det inte genomförs Spelar ingen större roll Mycket dåligt förslag Ganska dåligt förslag Varken eller Ganska bra förslag Mycket bra förslag Bra förslag: Ganska viktigt att det genomförs Bra förslag: Mycket viktigt att det genomförs Kommentar: Frågans formulering Införa republik i Sverige. Svarsalternativen respektive år framgår av tabellen.

103 Svenska folkets inställning till att införa republik med vald president, procent Bra förslag Varken bra eller dåligt förslag Dåligt förslag Kommentar: Frågan lyder Nedan finns ett antal förslag som förekommit i den politiska debatten. Vilket är din åsikt om vart och ett av dem? Införa republik med vald president. Svarsalternativen lyder mycket bra förslag, ganska bra förslag, varken bra eller dåligt förslag, ganska dåligt förslag, mycket dåligt förslag. I figuren redovisas de två positiva resp. negativa kategorierna sammanslagna. Procentbasen utgörs av de som besvarat frågan.

104 Andel positivt inställda till införandet av republik med en vald president efter kön, ålder samt medborgarskap (procent) Kvinna Man år20-29 år30-39 år40-49 år50-59 år60-69 år70-85 år SvensktUtländskt Kommentar: Frågans formulering: Införa republik med en vald president. Figuren visar procent som markerat Mycket bra förslag eller Ganska bra förslag.

105 Andel positivt inställda till införandet av republik med en vald president och yrkesgrupp samt partipreferens 2003, (procent) Kommentar: Frågans formulering: Införa republik med en vald president. Figuren visar procent som markerat Mycket bra förslag eller Ganska bra förslag.

106 Svenska folkets och journalisters inställning till förslaget att införa republik i Sverige 2011 (procent och balansmått) Mycket Ganska bra Varken Ganska Mycket Summa Balansmått Antal bra eller dåligt dåligt Svenska folket Journalister Partisympati Svenska folket balansmått Journalister balansmått Svenska folket Antal svarande Journalister Antal svarande V S MP C FP KD M SD Totalt Kommentar: Frågan lyder Nedan finns ett antal förslag som förekommit i den politiska debatten. Vilket är din åsikt om vart och ett av dem? Införa republik med vald president. Svarsalternativen lyder mycket bra förslag, ganska bra förslag, varken bra eller dåligt förslag, ganska dåligt förslag, mycket dåligt förslag. Balansmåttet anger andelen bra förslag minus andelen dåligt förslag. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2011 och Journalistundersökningen För grupper med färre än 50 svarande redovisas ej värden.

107 Svenska folkets och riksdagsledamöters inställning till förslaget att införa republik i Sverige 2013/2014 (procent och balansmått) Mycket bra Ganska bra Varken eller Ganska dåligt Mycket dåligt Summa Balansmått Antal Svenska folket 2013 Riksdagsledamöter 2014 Partisympati Svenska folket balansmått Riksdagsledamöter balansmått Svenska folket Antal svarande Riksdagsledamöter Antal svarande V S MP C FP KD M SD Totalt Kommentar: Frågan lyder Nedan finns ett antal förslag som förekommit i den politiska debatten. Vilket är din åsikt om vart och ett av dem? Införa republik med vald president. Svarsalternativen lyder mycket bra förslag, ganska bra förslag, varken bra eller dåligt förslag, ganska dåligt förslag, mycket dåligt förslag. Balansmåttet anger andelen bra förslag minus andelen dåligt förslag. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014 och Riksdagsundersökningen Svarsprocent för riksdagsundersökningen uppgick 2001 till 94 %, % och %.

108 Behålla eller avskaffa monarkin enligt Riks-SOM 2003, (procent) procent Behålla monarkin Avskaffa monarkin Ingen åsikt Kommentar: Frågans formulering Tycker du att Sverige skall behålla eller avskaffa monarkin?. Svarsalternativen framgår av figuren. Källor: Riks-SOM 2003,

109 Svenska folkets förtroende för kungahusets sätt att sköta sitt arbete (balansmått) Kommentar: Frågan lyder Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete?. Svarsalternativen är Mycket stort förtroende, Ganska stort förtroende, Varken stort eller litet förtroende, Ganska litet förtroende, Mycket litet förtroende. För 2010 redovisas två värden, före och efter publicerandet av boken Carl XVI Gustaf. Den motvillige monarken, Sjöberg, T. m. fl. Balansmåtten anger andelen som anser sig ha stort förtroende minus andelen som anser sig ha litet förtroende för kungahuset. Källa: SOM-undersökningarna

110 Förtroende för kungahuset och ålder (procent) talister talister 40-talister 50-talister talister 70-talister 80-talister 90-talister Kommentar: Frågan lyder Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete?. Svarsalternativen är Mycket stort förtroende, Ganska stort förtroende, Varken stort eller litet förtroende, Ganska litet förtroende, Mycket litet förtroende. Siffrorna anger andelen som anser sig ha mycket eller ganska stort förtroende för kungahuset.

111 Svenska folkets och journalisters förtroende för kungahusets sätt att sköta sitt arbete 2011 (procent och balansmått) Mycket Ganska Varken Ganska Mycket Summa Balansmått Antal stort stort eller litet litet Svenska folket Journalister Partisympati Svenska folket balansmått Journalister balansmått Svenska folket Antal svarande Journalister Antal svarande V S MP C FP KD M SD Totalt Kommentar: Frågan lyder Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete?. Svarsalternativen är Mycket stort förtroende, Ganska stort förtroende, Varken stort eller litet förtroende, Ganska litet förtroende, Mycket litet förtroende. Balansmåttet anger andelen dåligt förslag minus andelen bra förslag. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2011 och Journalistundersökningen För grupper med färre än 50 svarande redovisas ej värden.

112 Svenska folkets och riksdagsledamöters förtroende för kungahusets sätt att sköta sitt arbete 2014 (procent och balansmått) Mycket Ganska Varken Ganska Mycket Summa Balansmått Antal stort stort eller litet litet Svenska folket Riksdagsledamöter Partisympati Svenska folket balansmått Riksdagsledamöter balansmått Svenska folket Antal svarande Riksdagsledamöter Antal svarande V S MP C FP KD M SD Totalt Kommentar: Frågan lyder Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete?. Svarsalternativen är Mycket stort förtroende, Ganska stort förtroende, Varken stort eller litet förtroende, Ganska litet förtroende, Mycket litet förtroende. Balansmåttet anger andelen dåligt förslag minus andelen bra förslag. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014 och Riksdagsundersökningen Svarsprocent för riksdagsundersökningen uppgick 2001 till 94 %, % och %.

113 Förtroendet för det sätt på vilket kungahuset sköter sitt arbete: bland svenska folket , bland svenska journalister 1999, 2005 och 2011, samt bland riksdagsledamöter 2001, 2006 och 2014 (balansmått) Svenska folket Journalister Riksdagsledamöter Kommentar: Frågan lyder Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete?. Svarsalternativen är Mycket stort förtroende, Ganska stort förtroende, Varken stort eller litet förtroende, Ganska litet förtroende, Mycket litet förtroende. För 2010 redovisas två värden, före och efter publicerandet av boken Carl XVI Gustaf. Den motvillige monarken, Sjöberg, T. m. fl. Balansmåtten anger andelen som anser sig ha stort förtroende minus andelen som anser sig ha litet förtroende för kungahuset. Källa: SOM-undersökningarna , JMG:s journalistundersökningar 1999, 2005 och 2011 samt Riksdagsundersökningarna 2001, 2006 och 2014.

114 Inställning till behålla/avskaffa monarkin och förtroende för kungahuset % 90% Behålla monarkin Ingen åsikt Avskaffa monarkin % 70% 60% % 40% 30% 20% 10% % Mycket stort förtroende Ganska stort förtroende Varken eller Ganska litet förtroende Mycket litet förtroende

115 Svenska folkets bedömning av några europeiska kungligheters popularitet 2011 Samtliga svarande Monarkister Republikaner Medeltal Rangplats Medeltal Rangplats Medeltal Rangplats Personen okänd för mig Kronprinsessan Victoria Drottning Margrethe II Kung Harald V Kung Carl XVI Gustaf Drottning Elizabeth II Kommentar: Mätningen bygger på en ogillar - gillarskala med värden mellan -5 (ogillar) och +5 (gillar). Värden har sedan multiplicerats med 10. Frågeformulering: Den här frågan gäller hur mycket man allmänt sett gillar respektive ogillar några europeiska kungligheter. Var skulle du placera dem på nedanstående skala?

116 Sammanfattning En majoritet vill behålla monarkin och vill inte införa republik. Det finns en ideologisk vänster-höger dimension och stödet är starkast bland kvinnor och äldre med traditionella värden.. Bland journalister finns det en majoritet för att införa republik i Sverige och bland riksdagsledamöterna är det nästa lika många som är för som emot. Förtroendet för det sätt på vilket kungahuset sköter sitt arbete har sjunkit från en position med bland det högsta förtroende bland alla svenska institutioner till en situation där nästan lika många har litet som stort förtroende. Det sjunkande förtroendet är relaterat till speciella händelser och en mer aktiv undersökande journalistik. Under de senaste åren har dock svenska folkets förtroende ökat något Det finns en stor skillnad mellan svenska folket och journalisterna, med mycket mer negativa attityder och mindre förtroende bland journalisterna. De gamla maktsymbolernas tronen, altaret och svärdet utgör fortfarande en dimension i en faktoranalys. Idag tillhör också bankerna och storföretagen etablissemanget. Den svenska kungen är lika populär som de andra statscheferna i de Nordiska länderna och kronprinsessan är den mest populära offentliga personen som ingått i SOM undersökningarna.

117 Tillbaka till byskvallret eller hyperlokala medier för demokratins skull? Gunnar Nygren, Södertörns högskola E-post: Sara Leckner, Malmö högskola E-post:

118 Kris för den lokala dagspressen: Läsning av morgontidning minskat från 80 procent till 47 procent (fem dagar i veckan). Annonsörerna blir färre gratismedier, Google och Facebook tar över. Krympande redaktioner - 25 procent färre journalister på tio år. Mer än en tredjedel av alla lokalredaktioner nedlagda på tio år. Tidningar läggs ner (Dagbladet, Folket) eller går ner i frekvens (Bergslagsbladet, Skånska Dagbladet)

119 Nya former av lokala medier:

120 Vad betyder detta för publiken? De lokala nyheterna är fortfarande viktiga 47 procent är mycket intresserade av nyheter som handlar om området där man bor. 40 procent är ganska intresserade Tre frågor: Vilka lokala medier använder medborgarna? Hur viktiga anser människor att olika typer av lokala medier är för att hålla sig orienterad om vad som händer i det lokala samhället? I vilken grad bidrar människor till innehållet i lokala medier?

121 Användning av lokala medier (minst 3 d/v) Morgont idning (papper) Lokaltid på nät Lokal gratistidning* SR P4 SVTs regionalnyheter Lokal nyhetssajt Facebook (lokala grupper) Andra sociala medier Samtliga Ålder: Ant svar: * Minst en gång i veckan för lokala gratistidningar. En tydlig skiljelinje vid ca 50 år de som är yngre betonar Facebook Men vilken innehåll på Facebook berättar om det lokala? Länkar till lokalmedier?

122 Hur viktiga är följande medier för att du ska hålla dig orienterad om vad som händer i det lokala samhället? (Andel som svarar mycket viktigt och ganska viktigt) Morgont idning (papper) Lokaltid på nät Lokal gratistidning SR P4 SVTs regionalnyheter Lokal nyhetssajt Facebook (lokala grupper) Samtliga Ålder: Antal svar Andra sociala medier

123 De traditionella lokalmedierna anses fortfarande vara viktigast bland medborgarna generellt Djupa klyftor mellan mediegenerationer: För de under 50 år är Facebook och nätbaserade lokalmedier lika viktiga som papperstidning och public service För de över 50 år är fortfarande traditionella lokalmedier viktigast Boendeorter Tydliga skillnader när det gäller traditionella medier: mer gratistidningar och mindre lokaltidning och P4 i storstäder Inga geografiska skillnader när det gäller nätbaserade lokalmedier nyhetssajter och Facebook

124 Har du de senaste 12 månaderna bidragit till innehållet i lokala medier på följande sätt? Tipsat en nyhetsredaktion Skickat in bilder till nyhetsred. Skrivit Insändare Skrivit en egen nyhetsartikel Kommenterat nyhet på webben Lagt ut text/bild på lokal FB-grupp Ja Nej Minns ej Procent Antal svar Traditionella medier har svårt att få läsarmedverkan utom när det gäller artikelkommentarer på webben Det är naturligt för många att dela lokalt material på Facebook

125 Några slutsatser: De traditionella lokalmedierna är fortfarande de mest använda och de viktigaste totalt sett Det finns en tydligt skillnad mellan dem som fick sina medievanor på den analoga och den digitala tiden mellan de som är över och under 50 år. Det är finns skillnader mellan användning och viktighet: Traditionella lokalmedier har högre siffror på viktighet än användning de har fortfarande högt anseende Lokala Facebook-grupper och nätbaserade lokalmedier är mycket använda, men anses inte lika viktiga för att hålla sig orienterad om lokalsamhället Vilken roll har traditionella medier i lokala Facebookgrupper? Länkar och/eller deltagare?

126 Mer information: Hyperlokal publicering ett forskningsprojekt vid Södertörns högskola Finansieras av Hamrinstiftelsen i Jönköping Flera studier Kartläggning av lokalmedier Fallstudier av den lokala medieekologin på olika orter Följ bloggen:

127 Försiktighet kring personlig information på nätet ESTER APPELGREN

128 Vad är problemet? Idag mäts all vår aktivitet på internet av ett antal aktörer. I en förstudie om etiska aspekter kring och metoder för att mäta trafikdata har vi sett att publiken är tveksam till att dela med sig av beteendedata på internet Medvetenheten förefaller vara låg kring att vi redan delar data Om publiken vore medveten om hur mycket av deras internetaktivitet som faktiskt mäts och delges kommersiella aktörer och andra redan idag, skulle de vilja dela med sig då? Förstudien och fortsatta studier utförs tillsammans med Sara Leckner, Malmö högskola och Christina Lagerstedt, Acreo.

129 Om vi ser det från publikens perspektiv, vad innebär det att dela personlig data på nätet?

130 Frågebatteri

131 Frågebatteri

132 Tabell 1: Inställning till att dela personlig data på internet, 2015 (procent) Det är bra att företag samlar information om Internetvanor för att förbättra tjänster Accepterar att personlig information säljs vidare till andra företag Stämmer helt Stämmer delvis Stämmer knappast Stämmer inte alls Ingen uppfattning

133 Tabell 2: Individers åtgärder för att värna om personlig integritet på internet, 2015 (procent) Utövandet av aktiviteten: Begränsar själv personlig information på internet Läser noga igenom villkor vid registrering på sajter eller appar Stämmer helt Stämmer delvis Stämmer knappast Stämmer inte alls Ingen uppfattning

134 Tabell 3: Inställning till att företag samlar in personlig information vid olika internetaktiviteter, 2015 (procent) Mycket negativ Ganska negativ Varken negativ eller positiv Ganska positiv Mycket positiv Sökningar i sökmotorer Konsumtion av nyheter på nätet Klick på annonser Användning av sociala medier Konsumtion av filmer, musik och tv-serier på nätet Inköp av varor och tjänster på nätet Ingen uppfattning

135

136 Sammanfattning resultat Drygt 60 procent av den svenska befolkningen ställer sig negativa till att företag samlar in data om deras internetvanor för att förbättra användarupplevelsen. anser att de inte alls, eller knappast, accepterar att personlig data säljs vidare till tredje part. 80 procent av respondenterna säger att de begränsar sin personliga information på internet. Endast är 15 procent av respondenter som svarar att de noga läser igenom villkor vid registrering på sajter eller appar. Yngre personer har en något mindre försiktig attityd till att dela personlig data för olika aktiviteter jämfört med äldre. Den lilla grupp individer som uttrycker en mer våghalsig attityd i sina svar, som inte begränsar sin information, eller inte noga läser igenom villkor har hög teknikvana.

137 För individen kan ökad medvetenhet vara positivt, men vilka blir de negativa konsekvenserna av ökad medvetenhet i befolkningen? Om medvetenheten leder till att människor inte vill dela med sig av personlig data kan: - Klickstatistik bli en omöjlighet - Personalisering begränsas - Kommersiella medieföretag tvingas skapa ännu tätare partnerskap med aktörer som har rik användardata (Facebook och Google) - Kommersiella medieföretag tvingas övertyga eller kanske till och med betala publiken för att få del av användardata och därmed kunna rikta annonser, likt det som nu sker med adblockers. - Kommer människor bli mer försiktiga eller mindre med en ökad medvetenhet?

138 Hög mellanmänsklig tillit i Sverige men kanske inte bland alla? SÖREN HOLMBERG

139 Det går bra nu Avslutning HENRIK EKENGREN OSCARSSON

140 Det går bra nu Bedömningar av utvecklingen av den svenska ekonomin Bedömning av regeringens arbete Bedömning av huruvida Sverige går åt rätt håll eller fel håll Ideologiska konjunkturer Nöjdhet med demokratin Förtroendet för politiker Sympatier för partiledarna Politiskt intresse

141 Enligt din uppfattning, har den svenska ekonomin under de senaste 12 månaderna förbättrats, förblivit densamma, eller försämrats? Bedömning av den svenska ekonomin senaste 12 månaderna, Försämrats 5 Förbättrats Källa: De nationella SOM-undersökningarna

142 Hur tycker du att regeringen sköter sin uppgift? Ett flertal anser att regeringen sköter sin uppgift dåligt 70 Bedömning av regeringens arbete Dåligt 25 Bra År Källa: De nationella SOM-undersökningarna

143 Allmänt sett, tycker du att utvecklingen i Sverige går åt rätt håll eller åt fel håll? Utvecklingen går åt fel håll Fel håll Rätt håll Källa: De nationella SOM-undersökningarna

144 Man talar ibland om att politiska åsikter kan placeras in på en vänsterhögerskala. Var någonstans skulle du placera dig själv på en sådan skala? 45 Kraftig högervind efter valet 2014 Ideologisk vänster-högerplacering Höger Vänster 29 Varken eller Källa: De nationella SOM-undersökningarna

145 60 Allmänt sett, hur stort förtroende har du för svenska politiker? Politikerförtroende Andel med mycket eller ganska stort förtroende för svenska politiker (procent) Mycket eller ganska stort förtroende Källa: De nationella SOM-undersökningarna

146 Partiledarpopularitet Svenska folkets genomsnittliga sympatipoäng för Socialdemokraternas, Moderaternas och Mijlöpartiets ledare längs en ogillar-gillarskala från -50 till +50 (medeltal) Socialdemokraterna -2 Moderaterna Miljöpartiet Källa: De nationella SOM-undersökningarna

147 Allmänt sett, hur nöjd är du med det sätt på vilket demokratin fungerar i? Nöjd med demokratin Andel mycket och ganska nöjda med demokratin i Sverige 65 i kommunen i landsting/reg i EU Källa: De nationella SOM-undersökningarna

148 Politiskt intresse Andel mycket och ganska intresserade av politik (procent) Andel som diskuterat politik någon/flera gånger I veckan (procent) Andel partimedlemmar (procent) Politiskt intresse 37 Diskuterat politik 7 Partimedlemskap Källa: De nationella SOM-undersökningarna

149 Några avslutande pålysningar Årlig inbjudan till forskningssamverkan SOM-priset 2016 Maj-Juni: Ny forskarantologi Ekvilibrium (SOM-rapport 67) SOM-seminariet i Almedalen tisdag 5 Juli 13:00

150 SOM-institutets årliga inbjudan till forskningssamverkan Deadline 2 maj Riktad till forskargrupper alla vetenskapsområden, samt myndigheter & organisationer Ansökningar granskas av en samverkansgrupp Nya frågeinstrument utvecklas och testas i opinionslaboratoriet. Deltagande forskargrupper bjuds in till utvärderingskonferens i mars. Forskare avrapporterar i SOMs publikationer och sprider sin forskning via SOM.

151 SOM-priset 2016 Pris för bästa uppsats på grund- eller avancerad nivå oavsett ämne som bygger på data från SOM-undersökningarna. Handledare beställer SOM-data från Svensk Nationell Datatjänst ( Stipendiet är kr. Nominera genom att skicka uppsatsen till info@som.gu.se efter att den blivit examinerad! Deadline: 10 juni

152 Redaktörer Jonas Ohlsson Henrik Oscarsson Maria Solevid Medverkande Bo Rothstein, Sören Holmberg, Annika Bergström, Frida Vernersdotter, Niklas Harring, Karin Zelano, Marie Demker, Ulf Bjereld, Karl Ydén, Lennart Weibull, Ann- Marie Ekengren, Linda Berg, Klara Bové, Per Oleskog Tryggvason, Ester Appelgren, Lars Höglund, David Karlsson, Jonas Hinnfors, Sofia Arkhede, Lennart Nilsson, Ulrika Hedman, Anders Sannerstedt, Filip Fors, Bengt Brülde, Sara van der Meiden m fl

153 Missa inte SOM-institutets seminarium i Almedalen! Tisdagen den 5 juni : 15:00 16:00

154 TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN

155 #somgu