Följande remissinstanser har avstått från att yttra sig över förslaget

Transkript

1 EM1000 W-4.0, Datum 1 (16) Avdelningen för energieffektivisering Enheten för resurseffektivt samhälle Bilaga Energimyndighetens sammanställning samt ställningstaganden angående förslaget till föreskrifter avseende bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning Den 3 juni 2016 skickades Energimyndighetens förslag till föreskrifter avseende bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning ut på remiss. Förslaget skickades till 51 remissinstanser. Angiven remisstid var av dem har yttrat sig. Därutöver har 53 lämnat yttranden på eget initiativ. Följande remissinstanser har yttrat sig över förslaget Arboga kommun, Borgholms kommun, Gävle kommun, Göteborgs kommun, Helsingborgs kommun, Jönköpings kommun, Karlskrona kommun, Karlstads kommun, Kiruna kommun, Mora kommun, Nora kommun, Sundbybergs kommun, Södertälje kommun, Umeå kommun, Uppsala kommun, Vingåkers kommun, Västerviks kommun, Ystads kommun, Åmåls kommun, Ånge kommun, Energikontoret Region Dalarna, Energikontor Norr, Energikontor Sydost AB, Föreningen Energikontoren Sverige, Energikontoret Region Örebro län, Boverket, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Sundsvall, Naturvårdsverket, Regelrådet, Statistiska centralbyrån, Sveriges kommuner och landsting. Följande remissinstanser har avstått från att yttra sig över förslaget Bjurholms kommun, Bodens kommun, Härjedalens kommun, Karlskoga kommun, Kristianstads kommun, Luleå kommun, Malå kommun, Norsjö kommun, Varbergs kommun, Vänersborgs kommun, Energikontoret Region Halland, Energikontoret Region Jämtland Härjedalen, Region Gotland, Kommerskollegium, Konsumentverket, Näringslivets regelnämnd, Svenskt Näringsliv, Transportföretagen, Transportstyrelsen. Box Eskilstuna Besöksadress Kungsgatan 43 Telefon Telefax registrator@energimyndigheten.se Org.nr

2 2 (16) Yttranden har också inkommit från Alingsås kommun, Avesta kommun, Bengtsfors kommun, Bergslagskommunerna, Botkyrka kommun, Danderyd kommun, Dals-Ed kommun, Ekerö kommun, Finspång kommun, Haninge kommun Huddinge kommun, Hällefors kommun, Håbo kommun, Järfälla kommun, Katrineholm kommun, Kinda kommun, Lessebo kommun, Lilla Edet kommun, Lindesberg kommun, Lidingö kommun, Ljusnarsbergs kommun, Lysekil kommun, Mariestad kommun, Mellerud kommun, Mölndal kommun, Munkedal kommun, Nacka kommun, Norrtälje kommun, Nynäshamn kommun, Orust kommun, Sollentuna kommun, Strömstad kommun, Stockholms stad, Sveriges Ekokommuner, Sunne kommun, Surahammar kommun, Stenugnsund kommun, Tanum kommun Täby kommun, Uddevalla kommun, Upplandsbro kommun, Upplands Väsby kommun Ulricehamn kommun, Tjörn kommun, Tranemo kommun, Vaxholm kommun, Vimmerby kommun, Västmanland-Dalarna Miljö- och byggförvaltning (Avesta kommun), Åtvidaberg kommun, Ödeshög kommun, Energikontoret Västernorrland, Energikontoret Östra Götaland, Hållbar utveckling Väst. Följande remissinstanser har inga synpunkter Kammarrätten i Sundsvall, Regelrådet, Statistiska centralbyrån.

3 3 (16) Bakgrund Föreskriftsförslaget är framtaget i enlighet med de ramar som finns i den nya förordningen om bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning (som trätt i kraft 1 juli 2016). Enligt den nya förordningen har Energimyndigheten bemyndigats att meddela föreskrifter avseende bidragets storlek, vad en ansökan om bidrag ska innehålla, vilka uppgifter en redovisning av bidragsmottagarens verksamhet ska innehålla, vilka tider den ska avse och vid vilka tidpunkter den ska lämnas. Energimyndigheten får även meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställandet av förordningen. Målet med förändringen i föreskrifterna har därmed varit att: Bidragets storlek skall bygga på målgruppernas storlek, med utgångspunkt i den definition som finns i förordningen. Bidragets storlek och inriktning skall stimulera samverkan mellan kommuner så att både rådgivningskompetens och ansökningsförfarande samordnas i möjligaste mån. Föreskrifterna skall ge förutsägbarhet för kommunerna och de regionala energikontoren genom att bidragsfördelningsprinciperna är transparenta och tydliga. Därmed underlättas både långsiktig bemanning och kommunernas planering. Hanteringen av bidraget skall vara administrativt effektivt, både vid ansökan och uppföljning.

4 4 (16) Energimyndighetens bemötanden av inkomna remissynpunkter Sammanfattning Energimyndigheten har mottagit ett stort antal synpunkter och uppskattar det engagemang som visats föreskriftsförslaget. Utöver utsedda remissinstanser, är det flera kommuner som har lämnat yttranden på eget initiativ. Inkomna remissvar förmedlar flera olika synpunkter och hos vissa framkommer farhågor inom olika områden. Flera remissinstanser är positiva till att bidraget omfördelas för att effektivisera arbetet. Flertalet kommuner i Stockholmsregionen samt andra större kommuner såsom exempelvis Göteborg, Gävle, Karlstad och Mölndal välkomnar en omfördelning av stödet så att kommuner med en större andel av målgrupperna som rådgivningen vänder sig till också får ett större bidrag. För att få ut mesta möjliga klimatnytta av stödet påpekar dessa kommuner också att den nya fördelningsprincipen är mer effektiv än den gamla. Flera remissinstanser har också synpunkter kring föreslagna fördelningsprinciper och dess effekter, där många mindre kommuner uttrycker farhågor kring att möjligheterna att bedriva en effektiv rådgivning kommer att begränsas. Generellt är det positiv respons på att bidraget ger incitament till samverkan mellan kommuner, även om flera mindre kommuner framhåller att det finns utmaningar med att få till samarbete särskilt på så pass kort tid. Flera större kommuner lyfter att de är positiva till samarbete med mindre kommuner. En översiktlig uppskattning av svarsfördelningen visar att 3 av 4 remissinstanser har synpunkter på tidsaspekterna i remissförslaget; både vad gäller tidpunkten för utlysning samt tidsperioden för bidrag. 2 av 3 har synpunkter kring urval av målgrupp för beräkningsgrund. Knappt hälften av remissinstanserna har synpunkter på golvbeloppets nivå. Ca 1 av 10 påpekar specifika effekter för glesbygd, medan däremot mer än hälften av instanserna uttrycker farhågor angående de små kommunernas förutsättningar. Många tycker att kravet på 50 % tjänst är positivt. Fördelning av inkomna synpunkter t o m 12 augusti (70 stycken, remissinstanser och övriga yttranden). Tabellen visar en översiktlig uppskattning av inkomna synpunkter och kan inte betraktas som genomsnittliga synpunkter hos myndigheter och kommuner. Frågeställning Andel ca Tidsaspekter (både tidpunkt för utlysning och tidsperiod för bidrag) 75 % Beräkningsmetod (frågor om hur) 10 % Urval av målgrupp för beräkningsgrund 65 % Medel för utökad rådgivning (frågor om hur) 21 % Högre golvbelopp och bidrag 49 %

5 5 (16) Effekt glesbygd 10 % Ansökningsrutiner 10 % Energimyndigheten har beaktat alla inkomna remissynpunkter och ger i följande kommentarer samt ställningstaganden. Även ett urval av specifika remissvar återges. Sammanfattningsvis vill Energimyndigheten betona att inkomna synpunkter avseende svårigheter för glesbygd har stärkt Energimyndighetens insikt om att särskilda åtgärder krävs, vilka redogörs för i följande. Vad gäller de särskilda önskemål om enkelhet i ansökningsprocessen kommer detta att prioriteras i kommande utformning av utlysning, dessutom avser Energimyndigheten öka tillgängligheten för frågor under ansökningsperioden. Ambitionen är även att initiera en dialog med vissa remissinstanser där synpunkter framkommit som Energimyndigheten vill diskutera vidare.

6 6 (16) Kommentarer, ställningstaganden och specifika svar Synpunkter på beräkning av bidragets storlek Flera av remissinstanserna har kommenterat eller frågat hur bidragets storlek beräknas. Energimyndigheten har i enlighet med förordningen fördelat medel beroende på målgruppernas storlek med offentlig statistik som utgångpunkt. Frågor om beräkningsmetod Många remissinstanser har frågat hur bidraget beräknas och har ifrågasatt principen att utgå från målgruppens storlek. Att bidragsbeloppet skall utgå från storleken på målgrupperna är i enlighet med den förordning som trädde i kraft den 1 juli. Beloppen har beräknats enligt enklast möjliga modell, med en rak fördelning beroende på målgruppernas storlek, med ett takbelopp och ett golvbelopp. Regeringen har avsatt sammanlagt 86 MSEK för 2017 års rådgivning. Bidraget beräknas således på följande sätt: / (antal hushåll i bostadsrätt i Sverige + hushåll i äganderätt i Sverige +antal hushåll i småhus i Sverige)= bidragsbelopp per målgruppsenhet. I en preliminär beräkning blir detta cirka 29 kronor per målgruppsenhet. För att sedan beräkna beloppet per kommun multipliceras antal målgruppsenheter i kommunen med detta belopp. Det maximala bidraget en kommun kan få är 2 MSEK, vilket påverkar tre kommuner i Sverige (Stockholm, Göteborg och Malmö). Det lägsta beloppet är kr, vilket påverkar 14 kommuner. Eftersom Energimyndigheten avser använda den allra senaste kvalitetssäkrade statistiken vid tiden för utlysningen, kommer de exakta beloppen per kommun att beräknas och kommuniceras i samband med offentliggörandet av utlysningen för år 2017, preliminärt månadsskiftet september-oktober. Frågor om medel för utökad rådgivning Flera remissinstanser har frågat hur stora belopp som kommer kunna sökas för den utökade rådgivningen och när villkoren kommer att offentliggöras. Med det valda takbeloppet och golvbeloppet blir det för år 2017 cirka 7,5 MSEK kvar att fördela till utökad rådgivning. I föreskrifterna framgår följande; Utökad rådgivning: utöver grundläggande rådgivning enligt punkt 1, som består av genomförande av ett projekt för att stimulera samarbete mellan kommuner eller

7 7 (16) ett projekt som beaktar och stimulerar särskilda lokala förutsättningar för rådgivning. Bidrag för utökad rådgivning kommer att delas ut i konkurrens, där rådgivningsinsatser med samverkande kommuner, en god effekt bedöms uppnås samt särskilda lokala förutsättningar möts kommer att prioriteras. Den utökade rådgivningen skall komplettera den ordinarie rådgivningen, inte utgöra medel för att fullfölja det grundläggande uppdraget. Utlysning för utökad rådgivning kommer att ske samtidigt med utlysningen för att söka bidrag för EKR. Frågor om kravet på 50% funktion I föreskrifterna finns även ett krav på en 50% funktion, för att säkerställa åtagandet och genomförandet av rådgivningen. Remissinstanserna är genomgående positiva till att ett sådant krav införs. Däremot har flera remissinstanser frågor kring hur detta skall verkställas och farhågor kring hur det påverkar små kommuner. Kommuner som inte via bidragsmedel kan garantera en sådan funktion kan välja att medfinansiera eller söka bidrag i samverkan med flera andra kommuner, alternativt kombinera detta. De allra flesta mindre kommuner kan genom samverkan med 1-2 grannkommuner garantera minst en halvtidstjänst för energi och klimatrådgivning. Några kommuner kan komma behöva samordna sig med fler än 2 kommuner. Var funktionen lokaliseras är upp till de samordnande kommunerna, men rådgivningen skall finnas tillgänglig för målgrupperna i samtliga kommuner som erhåller bidrag för rådgivning. Den lösning kommunen valt för att garantera 50% skall visas i ansökan om bidrag, bland annat i den budget som skickas med i ansökan. Önskemål om höjt golvbelopp och höjt bidrag i mindre kommuner Knappt hälften av remissinstanserna har framfört önskemål att golvbeloppet skall höjas med motiveringen att många små kommuner kommer att prioritera bort att söka bidrag när beloppen är så pass små. Alternativt att bidragsbeloppen beräknas på ett sätt som i högre grad gynnar små kommuner. Bidraget för funktionen kommunal energi- och klimatrådgivning är inte obligatoriskt att söka. För sökanden kan bidraget på olika sätt hjälpa till att finansiera funktionen. Bidraget kan helt täcka en sådan funktion genom samordning mellan kommuner, något som redan idag är en vanlig lösning.

8 8 (16) Det huvudsakliga målet för bidraget till energi och klimatrådgivningen är att uppnå högre energieffektivisering och minskad klimatpåverkan genom att erbjuda rådgivning till de målgrupper som omfattas av förordningen. Därmed omprioriteras resurser i högre grad till aktiva insatser där de prioriterade målgrupperna finns. Att alla kommuner har en egen anställd rådgivare är inte ett överordnat mål, då rådgivningen kan tillhandahållas i samverkan mellan flera kommuner. Myndigheten är medveten om att vissa kommuner kommer välja att varken samordna med andra kommuner eller medfinansiera och därmed prioritera bort denna service till sina medborgare, föreningar och företag. För de medborgare och organisationer vars kommun inte löser att en funktion för energioch klimatrådgivning finns tillgänglig, finns rådgivning ändå att tillgå genom Energimyndighetens hemsida och konsumentrådgivningen Hallå konsument. Energimyndigheten är medveten om att samordning tar tid och kräver engagemang. För att skapa bättre förutsättningar för förändringen av den kommunala energi- och klimatrådgivningen har Energimyndigheten sedan två år tillbaka gjort riktade satsningar mot den regionala nivån. Uppdraget på den regionala nivån består i att arbeta för konkreta vägar framåt i den utvecklingsprocess som energi- och klimatrådgivningen genomgår i respektive region. Ett av de främsta uppdragen är därför att stötta kommunerna i den samordning som kommer krävas. De regionala energikontoren skall aktivt stödja kommunerna i den fortsatta processen för att lyckas med en samordning mellan kommuner för att möta kraven på en 50% funktion. Energimyndighetens ställningstagande Energimyndigheten avser inte att höja golvbeloppet eller ändra fördelningsprinciperna då samtliga kommuner genom samordning kan erbjuda funktionen utan att själva medfinansiera, samtidigt som den huvudsakliga principen för fördelning av bidrag i enlighet med förordningen skall vara beroende på målgruppens storlek, vilket är en förändring som föreskrifterna skall verkställa. Synpunkter på effekten i glesbygd Ett antal remissinstanser pekar på konsekvenserna i glesbygd av den nya fördelningsprincip baserat på målgruppernas storlek som fastställdes i förordningen. Det är viktigt att resurser hamnar där behoven är störst, vilket när det gäller energi- och klimatrådgivning är där målgrupperna för denna finns. För att upprätthålla en god nivå på rådgivningen har ett krav på minst 50% funktion satts. Alla Sveriges små kommuner kan samordna sig med andra mindre eller större kommuner. I glesbygd, där små kommuner ofta har andra mindre kommuner som grannkommun, kan det innebära att upp till 5 kommuner kan komma behöva samordna sin rådgivning.

9 9 (16) Myndigheten är mycket medveten om de konsekvenser som uppstår i mindre kommuner, som i stor omfattning finns i glesbygd. För att balansera de särskilda förutsättningar som finns i glesbygd, med svårigheter att organisera rådgivning mellan många små kommuner över stora avstånd, införs dels ett särskilt samordningsbidrag och dels ett särskilt resebidrag till glesbygdskommuner enligt Sveriges kommuner och landstings definition (36 kommuner) 1. Samordningsbidraget kommer i utlysningen att fastställas till XX kr som ett extra bidrag för att skapa förutsättningar för samordning och blir en utökning av grundbidraget. Resebidraget kommer i utlysningen fastställas till ett maxbelopp och skall motsvara verkliga kostnader kopplade till resor i tjänsten för genomförande av rådgivningsinsatser. De flesta glesbygdskommunerna finns i norra Sverige. Där har Energimyndigheten gett ett särskilt uppdrag till det regionala energikontoret Norr under 2016 för att utveckla verksamhetens effektivitet då med särskilt fokus på glesbygdens möjligheter. Energimyndighetens ställningstagande Energimyndigheten har genom remissen ytterligare stärkt sin uppfattning om att särskilda åtgärder behövs riktat till glesbygd. Myndigheten ser följande huvudsakliga åtgärder utöver det resebidrag som tidigare beskrivits: Ett extra bidrag kan sökas av för att skapa förutsättningar för samverkan. För att en glesbygdskommun skall erhålla det extra bidraget måste grundrådgivningen sökas av minst två kommuner i samverkan. En tredjedel av de medel som omfördelas till utökade rådgivningsinsatser prioriteras på detta sätt till glesbygdskommuner. Det extra bidrag som kan sökas för utökad rådgivning kan med fördel sökas av glesbygdskommuner. Energimyndigheten avser inte att ytterligare väga in geografiska aspekter som yta eller avstånd i bidragsfördelningen. Synpunkter på urval av målgrupper i beräkningsgrund En stor andel av remissinstanserna har synpunkter avseende urvalet av målgrupper för beräkning av bidraget för energi och klimatrådgivning. Några menar att invånarantal bör utgöra beräkningsgrund, andra menar att hushåll i hyresrätt bör ingå. Målgrupperna för rådgivning enligt förordningen är hushåll, organisationer och företag (mikro, små och medelstora). Rådgivningen ska ha särskilt fokus på de målgrupper som Energimyndigheten anger som lokalt och regionalt prioriterade i 1 Kommuner i glesbefolkad region - Kommun med mindre än personer inom en radie på 112,5 km. (16 kommuner) samt Glesbygdskommuner - Kommun med en tätortsgrad understigande 70 procent och mindre än åtta invånare per kvadratkilometer. (20 kommuner)

10 10 (16) de utlysningar som myndigheten gör inför prövningen av ansökningar om bidrag. Bidraget skall fördelas utifrån storlek på målgrupperna inom respektive kommun och Energimyndigheten har fått bemyndigande att besluta om bidragets storlek. Som utgångspunkt för beräkning skall enligt förordningen tillgänglig offentlig statistik användas. För flera av dessa målgrupper finns dock idag inte komplett relevant offentlig statistik i enlighet med förordningens krav. Målgrupperna för beräkning av 2017 års bidrag är antal hushåll i flerbostadshus (bostadsrätt och äganderätt) och antal hushåll i småhus. Detta har då uteslutit tre huvudsakliga målgrupper vid beräkningen av bidragsbeloppen; organisationer, företag och hushåll i hyresrätter. Det betyder inte att dessa målgrupper är uteslutna för rådgivning. Angående att företag inte ingår i beräkningsgrund: Det som är relevant att urskilja för rådgivningen är företag och organisationer som bedriver någon form av verksamhet som förbrukar energi eller väsentligt påverkar klimatet. Energimyndighetens har valt söka statistik på företag som har anställda och är små och medelstora, med information om i vilken kommun de bedriver verksamheten. Detta kan idag inte urskiljas i den offentliga statistiken. Inte heller kan organisationer som bedriver verksamhet med energiförbrukning eller klimatpåverkan urskiljas. Om sådan statistik i framtiden kan erhållas, kan beräkningsunderlaget baseras på detta. För att göra en bedömning av konsekvenserna av att företag inte ingår i beräkningsgrunden har en beräkning av hur det skulle ändra bidragsstorleken gjorts baserad på icke offentlig statistik. Den visar att proportionen mellan hushåll i förhållande till antal företag med verksamhet i kommunen inte är särskilt varierande. Därför bedömer Energimyndigheten att det faktum att företag inte ingår i beräkningsgrunden utgör en marginell påverkan på bidragets storlek (<5% på beloppet). Det faktum att företag inte ingår i fördelningsgrunden för bidragsberäkningen innebär inte att rådgivning inte kan ske till denna målgrupp. Angående att hyresrätter inte ingår i beräkningsgrund: Förordningen hänvisar till Energimyndigheten avseende valet av målgrupper som skall prioriteras för rådgivning och bemyndigat Energimyndigheten att besluta om bidragets storlek. Energimyndigheten har då valt bort hushåll i hyresrätter som bidragsgrundande målgrupp. Mandatet att påverka energiförbrukningen för de boenden är inte lika stor som de hushåll som finns i flerbostadshus och småhus. Boende i hyresrätt har däremot samma möjlighet att söka rådgivning som alla andra medborgare och organisationer i en kommun. Uppsökande och aktiv rådgivning till fastighetsägare som har hyresrätter är både möjlig och önskvärd, eftersom de såsom företag utgör målgrupp för rådgivning i allmänhet. Energimyndighetens ställningstagande Energimyndigheten avser inte att förändra urvalet av målgrupper men är redo att komplettera beräkningsunderlaget den dag det finns relevant, offentlig statistik

11 11 (16) gällande företag och organisationer och dess verksamheters energiförbrukning eller klimatpåverkan. Synpunkter på tidsaspekter En stor andel av remissinstanserna har synpunkter på tidsaspekterna i remissförslaget; både vad gäller tidpunkten för utlysning samt tidsperioden för bidrag. Många av remissinstanserna påpekar att bidrag bör ges för längre tidsperioder än ett år. Ett vanligt önskemål är att skjuta upp de förändrade bidragsbeloppen till nästkommande år. Energimyndigheten delar uppfattningen om att bidragsperioderna bör vara längre än ett år. Regeringen har dock avsatt medel för energi och klimatrådgivning endast fram till och med Beslutet avseende förordningen har av olika skäl dröjt. Nu handlägger Energimyndigheten föreskrifterna så skyndsamt det går. Inriktningen på de planerade förändringarna har dock kommunicerats under en längre tid av Energimyndigheten, där bidragsmedel fördelas i förhållande till målgruppernas storlek istället för att fördela liknande bidragsnivåer till alla kommuner oavsett storlek. Energimyndighetens ställningstagande Om regeringen beslutar att fortsätta satsningen på energi och klimatrådgivningen med avsatta medel över längre tidsperioder avser Energimyndigheten förlänga tidsperioden för bidragen. Framöver avser myndigheten så långt det är möjligt anpassa sina utlysningar och information om villkor så de bättre passar kommuners budgetperioder. Synpunkter på ansökningsrutiner Några remissinstanser menar att små kommuner kommer missgynnas av att de inte är vana bidragssökare och att det för mindre kommuner kommer vara så att insatsen att söka inte kommer stå i proportion till utfallet. Energimyndigheten håller med om att risken alltid finns att ansökningsförfarandet blir för omfattande och förstår den oro flera av remissinstanserna ger uttryck för. Generellt har myndigheten som ambition att göra både ansökningsrutiner och uppföljningsrutiner så enkla som möjligt för att säkerställa att resurser används för rådgivning snarare än administration. De regionala energikontoren har som tidigare påpekats redan fått särskilt stöd för att finna samverkansmöjligheter mellan kommuner och stötta dem samtidigt som

12 12 (16) de fått resurser för att stötta i metodutvecklingen. Energimyndigheten avser gå ut med ett förtydligande till de regionala energikontoren (RUL) att de inom ramen för sitt RUL-uppdrag särskilt skall stötta just de mindre kommunerna i samordningen och idéer kring hur de lokala/regionala utmaningarna kan lösas. De regionala energikontoren skall också genom sitt RUL-uppdrag hjälpa och stötta kommunerna i ansökningsprocessen. Energimyndighetens ställningstagande Energimyndigheten avser att förenkla ansökningsförfarandet så långt som möjligt. Formen för bidragsansökan kommer att utgöras av enkla och tydliga underlag för att begränsa tidsinsatsen både vid ansökan samt bedömning. Målet är att ansökningen skall vara mer kvalitativt inriktad men på en enklare nivå än dagens ansökan som även mycket små kommuner lämnar in. För de kommuner som skall söka samordnad rådgivning är det en gemensam ansökan som skickas in, där huvudmannen för rådgivningsfunktionen skall framgå. Detaljerna för detta förfarande kommer redogöras för i utlysningen. Avseende det utökade bidraget kommer det i utlysningen tydligt att preciseras vilka krav och kriterier som ligger till grund vid bedömning av inkomna ansökningar. Där framgår även det maximala stödbeloppet.

13 13 (16) Urval av specifika remissvar Utöver de återkommande synpunkter som redogjorts för ovan, har inga avgörande synpunkter framkommit som enligt myndighetens bedömning föranleder förändringar. Några specifika synpunkter och förslag har däremot framkommit avseende ansökans innehåll, uppföljning av projekt, redovisning av kostnader etc. Förtydliganden kring detta kommer att ges i utlysningen. Ett antal specifika synpunkter finns också som Energimyndigheten väljer att kommentera nedan. Boverket Boverket tillstyrker förslaget till föreskrifter med några kommentarer, bland annat: 18 p.2 i förordning (2016:385) om bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning anges att rådgivning ska omfatta råd om värmesystem och luftkonditioneringssystem enligt artiklarna 14 och 15 i direktivet om byggnaders energiprestanda. Enligt dessa artiklar ska användare bland annat ges råd om utbyte av och/eller förändringar som kan göras i sådana tekniska system. Man kan konstatera att den rådgivning energi- och klimatrådgivare ska ge avser tekniska råd om värmesystem och luftkonditioneringssystem sam kan vara till nytta i enskilda situationer. I förslaget till föreskrifter anges i 4 p.l att energi- och klimatrådgivare ska ge "rådgivning inom ramen för direktivet om byggnaders energiprestanda". Kravet i förslaget till föreskrifter omfattar därmed inte bara artiklarna 14 och 15 som förordningen anger utan direktivet i sin helhet. Med den föreslagna formuleringen menar Boverket att det blir otydligt vilken typ av rådgivning som energi- och klimatrådgivarna ska ge. Energimyndigheten avser att förtydliga tillämpningen och arbetet kring direktivet EPBD2 i samband med utlysningen av medel för år Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ser positivt på att Energimyndigheten tar ett större ansvar för att utveckla energi- och klimatrådgivningen och dess stödorganisation. SKL har önskemål om annan fördelning av medel baserad på invånarantal eller andra faktorer, önskemål om höjd lägstanivå som bättre gynnar mindre kommuner samt önskemål senarelagt verkställande av konsekvenserna i föreskrifterna på grund av den nya förordningen. Några specifika frågeställningar eller förslag kommenteras nedan.

14 14 (16) Energimyndigheten bör ange ungefär hur mycket medel det finns i olika delposter för att ge en tydlig signal om hur stor idé det är att söka utökade bidrag. Energimyndigheten delar synpunkten att det är olyckligt att förutsättningarna för energi och klimatrådgivningen inte kunnat klargöras och beslutas förrän nu. Men myndigheten kan inte slutföra arbetet med utlysningarna och vilka belopp det kommer att röra sig om förrän remisstiden för föreskrifterna har gått ut och föreskrifterna har beslutats. Både golvbelopp och takbelopp på grundbidraget för energi och klimatrådgivningen påverkar potten för utökad rådgivning på ett avsevärt sätt och därmed antal kommuner/projekt som kan beviljas stöd och till vilka belopp. Med nuvarande upplägg är potten för den utökade rådgivningen ungefär 7,5 MSEK och bidraget kommer att delas ut i konkurrens till ett begränsat antal samverkansprojekt. Dessa projekt skall alltså vara utöver grundläggande rådgivning vilket betyder att medel för den utökade rådgivningen inte får användas för att finansiera upp den grundläggande rådgivningen. Avseende resebidrag kommer detta enbart motsvara verkliga kostnader för resor som görs i rådgivningssyfte, inte vara ett generellt glesbygdsstöd. Det centrala stödet behöver utvecklas vidare genom kunskaps- och metodstöd, nationella insatsprojekt etc. Kopplingen behöver också utvecklas till miljötillsynen, där Energimyndigheten har en viktig roll som tillsynsvägledande myndighet. Energimyndigheten delar SKLs synpunkter. Det finns mycket kvar att göra för att utveckla det centrala stödet. En del i detta är det nationella utvecklingsuppdraget som läggs på några regionala energikontor, där ett tydligt utvecklingsuppdrag finns. Att tydligare utveckla kopplingen till miljötillsynen är ett bra förslag som myndigheten tar med i det fortsatta utvecklingsarbetet. När även hyresrätter tas med, men inte företag, borde Energimyndigheten överväga om inte enkelhet och transparens gör att en tilldelning efter invånarantal är att föredra. Med någon slags utjämningsfaktor och ett höjt lägsta belopp borde det vara än mer relevant att bara utgå från invånarantal. Det kan ändå vara rationellt att ha en differentierad tilldelning mellan småhus och boende i lägenheter, med hänsyn till exempelvis olika energianvändning och besparingspotential per hushåll. I så fall bör det för planeringsförutsättningar på ett tidigt stadium finnas uppgifter publicerade per kommun om antal småhus, antal bostadsrättslägenheter och hyresrättslägenheter samt preliminära bidragsbelopp per småhus respektive lägenhet.

15 15 (16) Med anledning av den känslighetsanalys som gjorts avseende hur uteslutningen av företag, för själva beräkningsgrunden, påverkar bidragens storlek menar myndigheten att den föreslagna beräkningsmodellen är att föredra framför invånarantal. Detta då de prioriterade målgrupperna skall spegla bidragstilldelningen. När framförallt företagsstatistiken utvecklats så denna kan användas som beräkningsgrund kommer myndigheten att göra detta. Att inte prioritera hushåll i hyresrätter är som tidigare kommenterats kopplat till den rådighet dessa hushåll har avseende energiförbrukning. Ett bidrag baserat på invånarantal snarare än nuvarande förslag baserat på hushåll i bostadsrätt, äganderätter samt småhus skulle dessutom ytterligare missgynna glesbygdskommuner. Andra mer avancerade varianter på utjämningsfaktorer eller besparingspotentialer osv minskar enligt myndighetens uppfattning både transparensen och tydligheten avseende bidraget och ökar risken för icke avsedda och icke förutsedda konsekvenser. Den offentliga statistik som finns tillgänglig avseende hushåll går att finna på SCBs hemsida. Järfälla kommun mfl kommuner i Stockholmsområdet Järfälla kommun är mycket positiv till förslaget till föreskrifter och anser att den nya fördelningen ger kommunerna och Sverige ökade möjligheter att nå lokala, regionala, nationella och internationella energi- miljö- och klimatmål. Järfälla lyfter fram några synpunkter, som inte besvarats ovan: Rådgivning kring klimatpåverkan lyfts fram på ett sätt som korresponderar mot förordningens formulering i paragraf 6, där klimatpåverkan omnämns först i listan på rådgivningsområden. Energimyndighetens svar: Numreringen i 6 i förordningen speglar inte en prioriteringsordning för rådgivningen. Energimyndigheten avser inte heller uttrycka någon prioriteringsordning mellan energirådgivning och klimatrådgivning, båda gäller likvärdigt. I föreskrifterna paragraf 4 behövs ett förtydligande gällande att Energimyndigheten inte kan undanhålla stöd eller hindra en kommun att bedriva rådgivning till någon av fokusmålgrupperna hushåll, företag och organisationer.

16 16 (16) Energimyndighetens svar: Energi och klimatrådgivning är neutral och skall riktas till de målgrupper som framgår av 3 i förordningen. Där framgår även att ett särskilt fokus skall vara på de målgrupper som Energimyndigheten anger som lokalt och regionalt prioriterade i de utlysningar som Energimyndigheten gör. Något förbud att ge rådgivning till specifika delar av de målgrupper som listas i förordningen är inte aktuellt. Samtliga hushåll oavsett bostadsform, samtliga företag och organisationer registrerade och/eller verksamma i den aktuella kommunen, kan söka upp energi- och klimatrådgivare för sin kommun för råd. Energimyndigheten avser däremot att i utlysningen tydligt peka ut vilka prioriterade målgrupper som den uppsökande rådgivningen skall ha särskilt fokus på, i enlighet med förordningen. Energimyndigheten har förtydligat 4 i föreskrifterna så att det tydligare framgår till vilka målgrupper rådgivningen får riktas. Energimyndigheten bör specificera utlysning- och beskedsdatum för att underlätta kommunernas verksamhetsplanering. Energimyndighetens svar: Tidplanen för utlysningar och besked ligger på Energimyndighetens hemsida samt på extranätet Kontakten. Där kommer även mallar för exempelvis ansökningar och redovisning att finnas.