Omtanke. Produktnyheter

Transkript

1 Omtanke ALLTID I OMTANKE: 03 INNEHÅLL TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG LEDARE FORSKNING PÅ G I POLITIKEN BOKHYLLAN KALENDARIUM TÄVLING Krönikan: Att lyssna med empati FOTO: ÅSA LARSSON NUMMER 5 SEPTEMBER 2016 ÅRGÅNG 10 FOTO: MARIA FÄLDT 10 Hårdare asylkrav Oro för ökad psykisk ohälsa» Människor i vårdyrken vill ofta otroligt väl och istället för att lyssna med empati går vi över till sympati. När vi gör det riskerar vi att själva bli utmattade eller till och med utbrända. «Anna Eklund-Tarantino: Intervjun Vi har träffat Ola Polmé, författare och föreläsande sjuksköterska med 20 års erfarenhet av demenssjuka med avvikande beteenden. Personer som tar till våld eller sexuella handlingar har ett slags affektinkontinens menar han och betonar vikten av att skapa trygghet och våga fnissa och ha kul med patienterna. Produktnyheter Kommunicera mer och bli en bättre ledare Kulturen på arbetsplatsen, att medarbetarna känner motivation och stolthet för sitt arbete och ledarens beteende är A och O för att skapa en väl fungerade verksamhet, konstaterar Jonas Allenbrant, författare till boken Ledare i äldreomsorgen. Kommuicera mer och bli en bättre ledare. Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Liv Larsson empati i socialt arbete och vård, Läs Livs krönika på sidan Olikheter berikar, Stressen i socialtjänsten alla ska få vara - vad gör vi? 50 Golv för bättre säkerhet Halksäkra duschar och sensorer som varnar 28 med och alla Prioritera har rätt, något minska att för tillföra fall är ny teknik som ökar säkerheten på bland andra demensboenden stressen och få mer gjort Det är inte alltid bäst att ta tag i alla uppgifter Omslagsbild eller problem direkt. 56 Hårdare asylkrav skapar På omslaget - Kajsa Granström, som dansade tillsammans med oro för psykisk ohälsa Ekonomiandra dansare med och utan I flyktingtäta Södertälje finns stor oro för att kognitiva funktionsvarianter 30 Inbjudan till inspirationsdag för dig som Ledarskap nya lagen ska få oönskade konsekvenser i operan Lucio Silla av Mozart Kostymen är gjord av Landstinget i Västmanland erbjöd Prioritera driver eget rätt under arbetsdagen designer Wilhja. 70 Recept i skördetid Foto: Elias Gammelgård à la cartemiljö och minskade matsvinnet och få mer gjort utan att stressa Minska matsvinnet med á la cartemenyer Landstinget i Västmanland minskade matsvinnet med 84 procent och fick bättre arbetsmiljö i köken med á la carte. Alla har något att tillföra Operasångerskan Anna Eklund-Tarantino är konstnärlig ledare på Musik på slottet och vill göra scenen tillgänglig för alla, även de med funktionsvarianter. FOTO: ISTOCK 3

2 Utbildning i ABFT Anknytningsbaserad familjeterapi ABFT är en familjeterapeutisk metodik, beprövad och utforskad i USA på framförallt ungdomar med depression och suicidalitet. Den har fått stor spridning i Sverige och används framförallt inom ungdomspsykiatrin och socialtjänsten. Utbildare Magnus Ringborg är leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi och utbildad i ABFT vid Drexel University, Philadelphia, USA. Magnus är välkänd inom svensk familjeterapi som lärare, handledare, skribent, tecknare och föreläsare blev han utsedd till Årets Familjeterapeut för sina insatser att sprida ABFT. Introduktionsdag 5 december Utbildningsdagar 6 & 7 december Avancerad workshop 8 mars 2017 Om ni ska implementera metoden på er arbetsplats så är det en fördel att arbetsledare och kollegor deltar i introduktionsdagen så att arbetsplatsen får förståelse för och kan följa upp det fortsatta arbetet. Utbildningsort: Stockholm För mer information och anmälan: Humana är ett ledande nordiskt omsorgsföretag som erbjuder tjänster inom individ- och familjeomsorg, personlig assistans, äldreomsorg och bostäder med särskild service enligt LSS. Humana har engagerade medarbetare i Sverige och Norge som utför omsorgstjänster till över människor. Vi arbetar efter visionen Alla har rätt till ett bra liv. Humana är börsnoterat på Nasdaq Stockholm sedan 2016 och har huvudkontor i Stockholm. Läs mer om Humana på eller corporate.humana.se.

3 ALLTID I OMTANKE: INNEHÅLL LEDARE FORSKNING PÅ G I POLITIKEN BOKHYLLAN KALENDARIUM TÄVLING FOTO: ÅSA LARSSON NUMMER 5 SEPTEMBER 2016 ÅRGÅNG 10 FOTO: MARIA FÄLDT 10» Människor i vårdyrken vill ofta otroligt väl och istället för att lyssna med empati går vi över till sympati. När vi gör det riskerar vi att själva bli utmattade eller till och med utbrända. «Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Liv Larsson empati i socialt arbete och vård, Läs Livs krönika på sidan 54 Omslagsbild På omslaget - Kajsa Granström, som dansade tillsammans med andra dansare med och utan kognitiva funktionsvarianter i operan Lucio Silla av Mozart Kostymen är gjord av designer Wilhja. Foto: Elias Gammelgård Intervjun Vi har träffat Ola Polmé, författare och föreläsande sjuksköterska med 20 års erfarenhet av demenssjuka med avvikande beteenden. Personer som tar till våld eller sexuella handlingar har ett slags affektinkontinens menar han och betonar vikten av att skapa trygghet och våga fnissa och ha kul med patienterna. Produktnyheter Kommunicera mer och bli en bättre ledare Kulturen på arbetsplatsen, att medarbetarna känner motivation och stolthet för sitt arbete och ledarens beteende är A och O för att skapa en väl fungerade verksamhet, konstaterar Jonas Allenbrant, författare till boken Ledare i äldreomsorgen. Stressen i socialtjänsten - vad gör vi? Prioritera rätt, minska stressen och få mer gjort Det är inte alltid bäst att ta tag i alla uppgifter eller problem direkt. Inbjudan till inspirationsdag för dig som driver eget Kommuicera mer och bli en bättre ledare. Minska matsvinnet med á la cartemenyer Landstinget i Västmanland minskade matsvinnet med 84 procent och fick bättre arbetsmiljö i köken med á la carte. Alla har något att tillföra Operasångerskan Anna Eklund-Tarantino är konstnärlig ledare på Musik på slottet och vill göra scenen tillgänglig för alla, även de med funktionsvarianter. Golv för bättre säkerhet Halksäkra duschar och sensorer som varnar för fall är ny teknik som ökar säkerheten på bland andra demensboenden Hårdare asylkrav skapar oro för psykisk ohälsa I flyktingtäta Södertälje finns stor oro för att nya lagen ska få oönskade konsekvenser Recept i skördetid FOTO: ISTOCK 3

4 LEDARE Att leda utan leda Att ha tagit klivet och bli chef kan för en del kännas lite som barnets förvåning över hur det egentligen är att att bli vuxen. Som liten är längtan stor efter att bli myndig, att äntligen få göra vad en vill. Men ganska tidigt inser den unga vuxna att det kan vara både svårt och krävande att alltid försöka fatta rätt beslut. Och att det ibland kan kännas rätt ensamt, om det inte finns någon att bolla idéer med. Att leda en verksamhet, stor som liten, kräver många strängar på lyran. Helst ska chefen vara både ekonom, marknadsförare, psykolog, förhandlare, coach - och ibland kanske både rörmokare och helst också trollkarl... Då är det lätt att känna sig otillräcklig, även om en vet att den personen inte finns. Stressen och känslan av otillräcklighet hos både chefer och medarbetare inom socialtjänsten är knappast mindre än i övriga branscher. Snarare tvärtom.men att vara en bra ledare behöver inte vara svårt. Att vara öppen och kommunikativ, göra sig själv synlig och se - och lyssna på - medarbetarna är ett bra första steg. Du kan inte veta eller lösa allt, men medarbetarna kan visa sig besitta både kreativitet och kunskap, om de är motiverade och får ta ansvar. Även om du, och framför allt dina medarbetare och eventuella uppdragsgivare, tycker att du är en utmärkt chef finns det alltid inspiration att hämta. Därför har vi i det här numret låtit några personer med lång erfarenhet av ledarskap och att vara chef inom vård och omsorg dela med sig av sina erfarenheter. Jonas Allenbrant, författare till nya boken Ledare i äldreomsorgen berättar på sidan 20 och framåt om vikten av att skapa trygghet i gruppen, att hälsa på och värdesätta varandra. I samma reportage ger ledarskapskonsulten Ann Askenberger sina bästa råd för ett bra ledarskap. På sidan 28 hittar du massor av tips på hur du lär dig prioritera för att slippa stress. Men visst är det roligt att vara chef också! Att få driva sina idéer, bygga team och se verksamheten frodas och medarbetare växa, det är en fantastisk känsla. Det var väl därför du blev chef från början, eller hur? Även du som inte är chef har förstås också mycket att läsa i detta nummer. Föreläsande demessjuksköterskan Ola Polmé berättar om hur man bemöter personer med udda beteenden, vi har intervjuat operasångerskan Anna Eklund-Tarantino som låter alla, även de med funktionsvariater, medverka i föreställningarna och visar hur Västermanlands landsting minskat matsvinnet med över 80 procent genom att införa a la cartemenyer. Till exempel. Och tycker du att chefen behöver inspireras - låt gärna tidningen ligga inom räckhåll! Susann Engqvist T.f. Chefredaktör Tidningen Omtanke Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till susann.engqvist@svenskamedia.se Tingsgatan 2, Ljusdal Tel Tidningen Omtanke ges ut av: Tingsgatan 2, LJUSDAL Tel: Redaktionen Mikael Sagström Ansvarig utgivare Tel: eller mikael.sagstrom@ssil.se Maria Nordholm Chefredaktör Tel: maria.nordholm@ssil.se Susann Engqvist T.f. Chefredaktör susann.engqvist@svenskamedia.se Layout Svenska Media DOCU AB post@svenskamedia.se Annonser Carola Persson Annonssäljare Tel: carola.persson@ssil.se Annonstraffic Karin Bergström Annonstraffic Tel: karin.bergstrom@ssil.se Prenumeration Måndag-Fredag 8-10 Nettan Yngvesson Tel: pren@svenskamedia.se Utges av: SSIL - För vård och omsorg Tingsgatan 2, Ljusdal Tel: , info@ssil.se, Teknisk information Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: ex. Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta 185x270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby. 4

5 När trygghet är viktigt då är valet av en trygg, stabil och kvalitétsledande leverantör självklart. Konsulentstödda familjehem Jourhem HVB Stödboenden Träningslägenheter Öppenvård Kvalificerade kontaktpersoner

6 UTVECKLAS I DIN YRKESROLL EN DEL AV KONFERENSER I STOCKHOLM HÖSTEN 2016 FORUM FÖR FAMILJEHEMSSEKRETERARE 8-9 november CHEF HVB-HEM 8-9 november Listan över viktiga frågor att arbeta med kan göras lång men vilka delar kan du och din kommun utveckla? Diskutera utmaningen med kollegor från hela landet. Rätt stöd till familjehemmen så lyckas du! Konkreta metoder för effektivare familjehemsrekrytering Kvalitetssäkring & uppföljning hur höjer vi nivån? Senaste rättspraxis inom SoL & LVU Arbetssätt som säkerställer en trygg arbets- & boendemiljö Hållbart ledarskap som kvalitetssäkrar ditt HVB-hem Missa inte årets konferens för dig som chef på HVB-hem där du får verktygen du behöver för att utveckla din verksamhet samt kunskap och inspiration för att stärka dig i din roll som chef! MODERN HEMSJUKVÅRD 8-9 november CHEF ÄLDREBOENDE 9-10 november Hemsjukvården är en föränderlig bransch som ständigt möter nya utmaningar. Men hur ska du arbeta praktiskt för att hantera dessa utmaningar? Aktuell juridik vad gäller för din verksamhet? Framgångsrikt strategiskt kvalitetsarbete för hemsjukvård Tydligt ledarskap i en komplex & föränderlig verksamhet Effektiv bemanning kompetent personal dygnet runt Nya metoder för individanpassad omsorg Så möter du framtidens krav på äldreomsorgen Träffa, inspireras och ta del av hur andra chefer från boenden runt om i landet driver sin verksamhet. Få konkreta exempel på framgångsrika arbetssätt som gör dig bättre rustad att möta dagens & morgondagens utmaningar. ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN november BIPOLÄR SJUKDOM november Det senaste året har Sverige tagit emot fler ensamkommande barn än någonsin tidigare, vilket innebär ett enormt tryck på din kommun. Hur ska din kommun möta kraven på bästa sätt? Bättre bemötande med traumamedveten omsorg Lyckad samverkan som skapar trygghet för barnen Nya metoder för att kvalitetssäkra & rekrytera fler familjehem Möter du personer med bipolär sjukdom i ditt arbete? Vill du ha den senaste kunskapen om diagnostisering, behandlingsmetoder och medicinering? Missa då inte denna konferens! Lyssna till de senaste rönen från landets samlade expertis Så kan du bättre förstå kognitiv svikt hos personer med bipolär sjukdom Lär om tidig diagnostik och individanpassad läkemedelsbehandling Ange bokningskod OMTANKE för att få 10% rabatt på konferenspriset! För mer information

7 Den 6 oktober deltar vi på SSiL-seminariet i Jönköping. Ta chansen att träffa oss där om ni har möjlighet, eller kontakta oss på alternativt på telefon ISOX 2000 version 6 byter namn till idok Dokumenterar du inom vård-, behandlings- eller omsorgsarbete? Dokumentera och följ den röda tråden med hjälp av idok! I SOX 2000 version 6 byter namn till idok idok - det självklara IT-stödet för professionellt yrkesutövande idok - systematiserar ditt kvalitetsarbete idok - interagerar med genomförandeplanen då du dokumenterar idok - din garant för en kvalitetssäkrad dokumentation idok - lättanvänt, rättssäkert, kostnadseffektivt ISOX 2000 version 6 byter namn till idok Våra kunder finns inom HVB, LSS, familjehem mm och består av fler än 225 behandlande enheter! Kontakta oss för att boka tid för en presentation! Nectar Systems AB, , ISOX 2000 version 6 byter namn till idok

8 i BO st nte Mis KA ora hös sa RE ev ten DA en s N t. NU! Ur programmet: FOTO HANS FRIDÉN a Konsten att skapa världens bästa företag (Stefan Sebö) a Så utvecklar du en fighting spirit (Paolo Roberto) a Expertpanelen svarar på dina frågor (Fler föredrag presenteras efter hand på driva-eget.se/event) Det här ingår: ÄNTLIGEN! Kom & inspireras på Driva Eget-dagen! Den 11 oktober är det äntligen dags, då blir det årets stora Driva Eget-dag för dig som vill starta eller redan driver företag. Boka höstens stora energikick redan nu! SE PRISET 495:inkl moms Prenumerant på Driva Eget betalar bara 395 kronor. (Har du egen firma kan du dra av kostnaden som utbildning.) ANDERS ANDERSSON STEFAN SEBÖ PAOLO ROBERTO Skatteexperten och tillika Driva Egets grundare, Anders Andersson, delar med sig av sina bästa tips kring såväl skatter som företagande och signerar sin nya bok Mitt liv med dina pengar. Stefan är en efterfrågad föreläsare inom affärsutveckling, försäljning, ledarskap och konsten att utveckla vinnande team. Han berättar hur du lyckas när konkurrensen är stenhård, hur du utvecklar ditt ledarskap och skapar en säljande struktur. Köp nya boken Konsten att skapa världens bästa företag på plats. Paolo är inte bara förortskillen som blev proffsboxare. Nu känner vi honom som programledare i TV, kokboksförfattare och företagare. Paolo är en otrolig inspiratör och valdes 2013 till Årets talare. Han talar om attityder och mental inställning, utanförskap och balans i livet. OBS! Dag, tid & plats: 11 oktober, Hotel Rival, Mariatorget 3, Stockholm. Pris: platser. Begränsat antal ek Boka dir t! 495 kr, inklusive moms. Du som är prenumerant på Driva Eget betalar bara 395 kronor. Bli prenumerant du med på driva-eget.se/prenumerera. Anmälan: Gå in på driva-eget.se/event och anmäl dig direkt på nätet. Eller ring vår kundtjänst på telefon YASEMIN BAYRAMOGLU Driva Egets chefredaktör är dagens ciceron. a Alla föreläsningar a Kaffe och tilltugg a Fina erbjudanden från våra sponsorer Läs mer om föreläsarna och Driva Eget-dagen på: driva-eget.se/event Smittas av Paolos fighting spirit.

9 LSS-boende med psykiatrisk specialkompetens NYTT GRUPPBOENDE I HÖST - DU KAN BOKA PLATS REDAN NU! Lansen Omsorg erbjuder stöd och service till dig med Asperger, utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd och som är 18 år eller äldre. Vi har specifik kompetens när det gäller psykiatrisk tilläggsproblematik. Hos Lansen Omsorgs gruppbostad får du en egen boendecoach som stöd och hjälp med service i vardagen i LSS-boendet. Självklart skräddarsyr vi rutiner och struktur för att på bästa sätt passa dig som bor hos oss. Och lika självklart är det att du får sätta din personliga prägel på din lägenhet och ha hund eller katt i din lägenhet. I höst vi startar ytterligare ett Gruppboende LSS 9:9 i Vimmerby - kontakta oss med din bokning redan nu! Lansen Omsorg AB Box 79, Vimmerby l l info@lansenomsorg.se

10 10

11 INTERVJU OLA POLMÉ Att bemöta udda beteenden i vården En äldre man som säger runda ord när sköterskan kommer in på rummet. En gammal dam där obehärskade skrik och gap är en del av vardagen. Personer med intellektuell nedsatthet har ibland udda beteenden som kan vara svåra att hantera för vårdpersonalen. Hur bemöter man dessa och hur får man vårdtagarna att må bättre? Omtanke har träffat Ola Polmé som har arbetat med avvikande beteenden i vården i över tjugo år. TEXT ÅSA LARSSON FOTO ÅSA LARSSON, SUSANN ENGQVIST Vissa beteenden kan upplevas som provocerande och gör vårdgivarna osäkra på hur de ska bete sig. Det kan vara svårt att hantera när man å ena sidan känner sig illa till mods och egentligen vill ge patienten en tillrättavisning. Å andra sidan är personen sjuk och kanske inte alltid riktigt förstår vad som sker. Ola Polmé har arbetat med demenspatienter och avvikande beteenden sedan Han är utbildad sjuksköterska och har tillbringat många år inom vården. Omtanke möter honom i en församlingslokal i en förort till Stockholm strax innan han ska hålla föredrag. Han utstrålar engagemang och lust att vilja hjälpa både personal och patienter att må bättre genom en utökad förståelse och förbättrat samspel. Sedan 2008 skriver han böcker och föreläser på heltid om bemötande och professionalism i vården. Udda beteenden förekommer inte bara hos patienter som lider av demens. Det kan även finnas hos personer med intellektuell nedsatthet av andra orsaker, till exempel olika former av utvecklingsstörningar i varierande grad. Parkinsons sjukdom eller stroke kan också ge skador som påverkar intellektet, förklarar Ola Polmé. Affektionsinkontinens Enligt Ola Polmé är aggression betydligt vanligare än sexuellt utåtagerande. Det blir ofta ett problem som kan vara svårt för personalen att befria från sitt eget tyckande och inse vad det egentligen handlar om. Han förklarar också att man inte ska tro att den som slåss och är arg är en elak människa. Det ligger en hel del sanning i uttrycket där hjärnan tar slut tar nävarna vid. Agerandet beror på att patienterna inte kan lösa konflikter på ett smartare sätt. Missförstånd måste redas ut, och när de inte klarar av det på vanligt vis kan de ta till våld eller sexualitet. De har samma känslor som vi, men de läcker klarar inte av att hålla inne med sina intryck. Det är en slags affektinkontinens. Gråtmildhet kan också vara ett slags läckage hos någon som har svårt för att umgås på ett normalt sätt. Ola förklarar att han under sina föreläsningar ibland lite skämtsamt pratar om att vi alla kanske har lust att tafsa ibland. Men att friska människor lägger in en massa förståndsmässiga parametrar som skyddar oss från den typen av beteenden och därför låter bli. Det brukar vara förlösande eftersom alla kan sätta sig in i känslan och förstå tanken. Om vårdpersonalen inser hur det fungerar blir deras arbete mer begripligt. Att lägga in sina egna värderingar och åsikter i alla moment är jobbigt. Ola Polmé Gör: Utbildad sjuksköterska inriktning äldres hälsa. Idag föreläsare och författare samt arbetar med demensvårdsutveckling. Bor: Norrsundet, Gävle Författare till: Busiga vårdtagare, Praktisk Professionell Planering(tillsammans med Helen Hedman), Bemötandelexikon (tillsammans med Maria Hultén),Hur ska vi bemöta demenssjuka, Vanvård (tillsammans med Maria Hultén), Anders vill ha sex (tillsammans med Maria Hultén) Samtliga utgivna på Vårdförlaget 11

12 Ola Polmé sätter ofta fokus på känslorna när han föreläser. Om en människa känner sig betydelselös kan det leda till oönskade beteenden, konstaterar han här vid en föreläsning hos Svenska Vård. Utmanande eftermiddagar En bakomliggande orsak till avvikande beteende kan vara att vårdtagaren känner att den saknar betydelse. Det kan också uppstå för att han eller hon har tråkigt. Därför är det vanligare att beteendestörningar förekommer på eftermiddagarna. Människan hittar på sätt för att pocka på uppmärksamhet, som kan ta sig i lite olika uttryck. Hon busar. Hos de som är försvagade intellektuellt kan buset bli lite klumpigt och snarare irritera omgivningen än leda till positiv uppmärksamhet, menar Ola Polmé För att öka vårdtagarens välbefinnande och förbättra vårdpersonalens arbetsmiljö kan man använda sig av följande fem grundstrategier: Ge betydelse Bränna ut beteenden Agera Trojansk häst Påverka miljön Prata med känslorna Ge betydelse Ett barn hittar på bus och rackartyg för att bli sett, inte för att det menar illa. På samma sätt kan en vårdtagare med intellektuell nedsatthet hitta på saker för att få uppskattning. Alla människor har ett behov att bli sedda, uppskattade och känna sig värdefulla. Men detta uppfylls inte i en vårdmiljö där vårdtagaren är overksam. Han eller hon åstadkommer ju egentligen ingenting, utan är passiv medan vårdaren är den som är aktiv. Det enda patienten gör är att ta emot omvårdnad. Så för mig är det inte konstigt att det då och då kan uppstå olika typer av annorlunda beteenden, förklarar Polmé. Betydelsen är en av de viktigaste driv-

13 INTERVJU OLA POLMÉ»De har samma känslor som vi, men de läcker klarar inte av att hålla inne med sina intryck. Det är en slags affektinkontinens.«ola Polmé krafterna för att vilja leva. De märkliga beteendena kan därför delvis bero på att personen känner att de har en minskad social betydelse. Vi har sett att personer som känner sig betydelsefulla kan få beteendeförbättringar. Det behöver inte vara verkligt, utan det viktigaste här är vårdtagarens uppfattning Jag har sett när personalen tar med patienter ut på restaurang, att de då plötsligt kan äta och uppföra sig ordentligt. Servitrisen känner inte till deras diagnos och behandlar dem respektfullt, vilket får dem att känna sig viktiga. Det framkallar ett beteende från tiden innan de blev sjuka, säger Ola Polmé. Ofta är vi fokuserade på fysisk hjälp och hjälpmedel och tänker inte på att det också kan stjälpa den sjuka eftersom vi då missar den psykiska stimulansen. Det finns en risk att vi gör dem obetydliga när vi hjälper för mycket. I sin bok Busiga Vårdtagare beskriver Polmé hur man på ett enkelt sätt kan förändra innebörden av en vanlig promenad bara genom sättet att uttrycka sig. Om man i stället för att säga: Hör ni, ska ni med på en promenad? uttrycker Jag borde ta en promenad, kan inte du Greta följa med mig ut så att jag får lite sällskap. så blir innebörden en helt annan. I exempel två är vårdtagaren behövd i stället för att vara ett bihang. Genom att använda vår empatiska förmåga i vardagens alla sysslor och tilltala den sjuke som om den är behövd, ge den små enklare uppgifter i exempelvis tvättstugan, kan vi få vederbörande att känna sig mer viktig och det avvikande beteendet minskar. Bränn ut beteenden Det finns också orosbeteenden som tar sig i uttryck som att vårdtagaren plockar med objekt eller flyttar möbler. Många gånger försöker personalen att komma till rätta med beteendet genom att rensa bort saker. Det kan göra att boendet blir kalt och tråkigt. Det fungerar dock ofta dåligt, utan leder till att det uppstår andra beteenden. Den sjuke kan bli mer aggressiv, ledsen eller högljudd. Det bästa sättet att motverka plockbeteenden, menar Ola Polmé, är att göra motsatsen, att förstärka. Man kan till exempel påpeka vikten av att plocka med sakerna för patienten så att det blir så överdrivet att Tyra plockar sig trött. Efter några veckor är beteendet helt släckt. Agera Trojansk häst Om vårdtagaren förstår bättre vad som pågår i den demenssjukes hjärna är det enklare att hänga med i vanföreställningarna, i stället för att försöka tala om vad som är rätt. Vårt mål är att patienten känner sig tillfreds. Sanningen är egentligen underordnad, säger Ola Polmé med ett leende. Att strida om vilken dag det är gör bara vårdtagaren arg. I stället blir det enklare om personalen eller den anhörige agerar lite skådespelare och håller med. Ge Hulda sällskap om hon vill ut och leta efter barnen. Då ger man henne en kompis i stället för någon som kämpar emot. Fråga var hon bodde tidigare och hur huset såg ut. Och tala gärna i imperfekt. Då trillar polletten ibland ner av sig själv, säger han entusiastiskt. Ola Polmé berättar om en anhörig som hade problem med sin demenssjuke pappa. Han oroade sig över en uppdiktad repmånad. Dottern skaffade då ett brunt kuvert som såg ut att komma från militären 13

14 INTERVJU OLA POLMÉ»I en miljö med mycket skratt och flams finns inga hot«ola Polmé Ola Polmé har även skapat tekniska hjälpmedel i vården, som den första rullstolsvaggan en produkt som motverkar skrikoch ropbeteende hos dementa, genom att patienterna blir vaggade lugna, precis som man gör med bebisar. och ett brev som sa att han var frikallad. Det löste hela situationen. Genom att gå in i den dementas vanföreställning kan man påverka personens värld samtidigt som respekten och integriteten finns kvar, utan att den bli avslöjad som dum eller förvirrad. Påverka miljön Om personalen fnissar och har roligt med patienterna trivs ofta båda parter och beteendena blir bättre. I en miljö med mycket skratt och flams finns inga hot. En god omvårdnad generar även god arbetsmiljö, och det påverkar inte bara vårdtagarna, utan även andra kolleger. Ett sätt att påverka miljön genom sitt beteende kan exempelvis vara att prata lite tystare när det börjar bli kväll, för att lugna ner stämningen. Personal som ropar till varandra tvärs över korridorerna påverkar vårdtagarna och gör dem oroliga. Vi inom vård och omsorg måste vara medvetna om att vi inte bara påverkar vårdkvaliteten med vårt eget uppträdande, utan även vår direkta arbetsmiljö. Dessutom kan det även påverka stämningen under nästa skift, säger han lite bestämt. Prata med känslorna En person med intellektuell nedsatthet förstår inte alltid vad som är rätt och fel i alla situationer, det kan vara svårt att nå fram med ord och förklaringar. Men deras känslor finns fortfarande kvar. Sluta intellektualisera och reagera i stället känslomässigt på saker, men ha professionaliteten i bakhuvudet, är Ola Polmés råd. Han förklarar att om en patient till exempel utdelar ett slag, kan man vika ner sig, visa att det gör ont och spela en roll. Ingen är elak i grunden. När vårdtagaren inte klarar av att lösa en konflikt blir slaget något han eller hon tar till i ren frustration. Undvik tillrättavisningar. Även om personen inte förstår innebörden i det som sägs så uppfattar den känslan och en tillsägelse kan leda till att en person blir ledsen eller orolig. Det i sin tur triggar bara det oönskade beteendet. Personalen viktig Ola Polmé menar också att vi inte får glömma bort de personer som arbetar med de här patienterna, att de utför ett enormt viktigt arbete. Vi måste få lyfta varje individs egen betydelse och ansvar. De får inte bli brickor i ett dominospel och behandlas som en kollektiv hop. Då skapar vi också bättre omvårdnad. Hade det inte varit för deras skull, hade jag inte skrivit en enda bok, avslutar Ola Polmé och ger sig iväg för att hålla sitt föredrag. Fem grundstrategier för bättre bemötande och arbetsmiljö: Ge betydelse Påverka miljön Bränn ut beteenden Prata med känslorna Agera Trojansk häst Ola Polmé har skrivit flera böcker, bland andra Bemötandelexikon med Marie Hultén. 14

15 NYHETER Botkyrka Sveriges bästa LSS-kommun Botkyrka kommun är vinnare av priset Bästa LSS-kommun. Segern togs hem efter att Botkyrka har visat att man vill skapa förutsättningar för alla att kunna påverka sin vardag. Det blev stor glädje när det stod klart att Botkyrka kommun vann det allra första priset som Sveriges bästa LSS-kommun, som delades ut i mitten av augusti. Jag är stolt och glad över att Botkyrka utsetts till årets LSS-kommun. Det är en utmärkelse som förpliktigar och vi behöver fortsätta utveckla vårt arbete. För många av våra medborgare möjliggör LSS goda livsvillkor, delaktighet i samhället och frihet över sin vardag. Det är unikt, det är vackert och det är något som är värt att försvara, säger Tuva Lund (S), ordförande för vård- och omsorgsnämnden i Botkyrka. BOTKYRKA KOMMUN TOG hem vinsten i hård konkurrens med finalisterna Örgryte-Härlanda stadsdel i Göteborg och Enköping kommun som alla gav juryn en svår uppgift att utse en vinnare. Juryns motivering lyder: Botkyrka har höga ambitioner om att följa LSS intentioner för att skapa individuella lösningar. Som exempel på hur kommunen tar nya, kloka initiativ vill juryn särskilt nämna möjligheten för de boende på en ny gruppbostad att själva vara med om att utse personal till boendet. För att skapa förutsättningar för att alla ska kunna påverka sin vardag har kommunen även en särskild brukarombudsman med uppgift att stå på den enskildes sida. Botkyrka har vidare en budgetmodell som innebär att, om antalet personer som tillhör LSS personkrets växer, så ökar resurserna för att verkställa insatserna. Jag är så stolt och glad att samarbeta med fantastiska medledare som har brukarens fokus på riktigt. Botkyrkas omsorg om personer med funktionsnedsättning har gjort ett imponerande arbete för att öka brukarnas delaktighet och inflytande i sin vardag. Nätverkande, kunskapsdelning och transparens är ledstjärnor i arbetet, säger Pia Bornevi, förvaltningschef vård- och omsorgsförvaltningen. 15

16 PRODUKTNYHETER Av: Susanne Engqvist Musik för Syriens barn I musikprojektet För kärleks skull har ett stort antal kristna artister och musiker gått samman för att hjälpa barn på flykt från krigets Syrien. Medverkande svenska musiker är bland andra Evelina Gard, Erik Tilling, Michael Jeff Johnson, Cyndee Peters och Frank Ådahl. Skivan innehåller 21 nyinspelade sånger, nästan alla nyskrivna för detta projekt. Låtskrivare, sångare, musiker, producenter, studioarbetare, layoutare med flera har jobbat utan ersättning. Detta för att så mycket pengar som möjligt ska tillfalla de syriska barn på flykt som Erikshjälpen och dess lokala samarbetspartners hjälper på plats i Libanon och i Syrien. Skivan finns att köpa som cd och digitalt via itunes. Världens första hörapparat med trådlös anslutning till internet Hörapparatstillverkaren Oticon har utvecklat den första hörapparaten med trådlös anslutning till Internet, Oticon Opn. Tillsammans med den nya appen Oticon ON får användaren tillgång till IfThisThenThat (IFTTT), en webbaserad plattform dit en rad välkända företag har anslutit sina produkter och tjänster. Genom att ansluta sin Oticon Opn till appen kan användaren nu koppla upp sina hörapparater till en mängd enheter i sin vardag, t.ex. hemlarmet, dörrklockan och bilen. Utöver dessa funktioner finns det även mer specifika fördelar som till exempel få ett meddelande till sin smartphone om att batterierna håller på att ta slut, något som är extra viktigt för föräldrar till barn som använder hörapparater. Ny app ger reumatiker ökat inflytande och delaktighet i vård och behandling Under hösten 2016 lanserar Reumatikerförbundet en mobilapp som bland annat möjliggör direktbeställning av läkemedel från apotek. Via appen kommer man också åt andra tjänster och information från Reumatikerförbundet, till exempel e-hälsotjänster, medlemssidor och information om diagnoser. Appen lanseras i samarbete med företaget FRISQ som tagit fram en tjänst för hantering av recept och läkemedel oavsett vilket apotek man använder. Nu kan synskadade boka tvättstugan via mobila enheter Via lägenhetsportalen Aptusportal Styra kan hyresgäster och bostadsrättsinnehavare - oavsett funktionsförmåga - boka tvättid, hantera sina nycklar och lås. Man kan läsa individuella meddelanden från fastighetsägaren, göra felanmälan och följa sin el- och vattenförbrukning. Lägenhetsinnehavaren använder sin dator, surfplatta eller smartphone och kan styra kommandon med tangentbord, datormus eller hjälpmedel. Portalen är uppbyggd av moduler som kan anpassas efter individuella behov och man betalar endast licens för de modulpaket som används. Aptusportal Styra är utveckat av Aptus och företaget Funka. Automatisk dörröppnare Hörmanns nya, egenutvecklade produkt PortaMatic är en dörröppnare som öppnar innerdörrar automatiskt med ett knapptryck. Ger ökad tillgänglighet för bl a äldre med rollator eller rullstolsburna, men kan också var en hygienfaktor eftersom man undviker att ta i dörrhandtaget som i många fall är en smittospridare. PortaMatic har testats av det tyska sällskapet för äldreteknik (GGT) och är hittills det enda dörrmaskineri som uppfyllt deras krav gällande komfort, kvalitet och estetik

17 Idag lever ett av tolv barn med våld i sitt hem. Världen är lika hänsynslös som vacker. Vi hjälper människor att hitta sin plats i den. Alternatus erbjuder HVB-hem, stödboenden, familjehem, individanpassad utsluss, LSS och socialpsykiatri. Vårt löfte är att finnas där hela vägen. Kontakta Emelie Hjelm Bonin, eller Christer Lööv,

18 Lediga platser finns omgående. Vi hämtar vid akuta situationer, dygnet runt. Marie Scott HVB för ensamkommande ungdomar år i naturnära och vacker miljö! Just nu söker vi fler förstärkta familjehem. Ring oss dygnet runt! info@suddamincare.se Familjehem i hela landet Träningslägenheter Skyddat boende Utredning HVB i Norrtälje Stödboende i Söderfors

19 TEMA LEDARSKAP Att vara LEDARE Vad är en bra chef? Är det en tydlig person som pekar med hela handen, och har en stor sådan att hålla i när det blåser? Eller är det en person som kliver undan, delegerar och låter personalen fatta besluten? Eller är det hon som ser till att budgeten hålls i alla lägen? Eller kanske tvärtom, han som alltid strider för att kvaliteten ska gå först, som argumenterar och hanterar högre chefer och kanske politiker med fingertoppskänsla? Är det hon som alltid har tid att lyssna, som löser alla problem direkt när de uppstår, eller är det en person som måste bokas möte med långt i förväg om man har något ärende? Det finns många olika typer av chefer, och minst lika många typer av verksamheter som behöver skilda sätt att ledas på, ibland olika från dag till dag.med andra ord, det är inte lätt att vara chef. Det enda som med säkerhet kan konstateras är att den gamla typen chef som inte kommunicerar eller lyssnar på personalen den blir inte långlivad idag. På följande sidor hoppas vi hjälpa dig som sitter i en chefsposition att förhoppningsvis få några verktyg för att hantera din arbetssituation på bästa sätt. 19

20 Det är genom diskussion och reflektion som gruppen stärks. Om farhågor inte kan diskuteras konstruktivt är det risk att de övergår till svårhanterliga snackisar Nyckeln till framgångsrikt ledarskap stavas Kommunikation och Motivation Vikten av en god företagskultur och en engagerande ledare pratas det mycket om i det privata näringslivet. Inom den offentliga sektorn och vården har man kanske inte kommit riktigt lika långt, men det är minst lika betydelsefullt här för att uppnå goda resultat och skapa en arbetsplats där både vårdgivare och brukare trivs, känner sig motiverade och mår bra. TEXT: ÅSA LARSSON, FOTO: ISTOCKPHOTO MFL 20

21 TEMA LEDARSKAP Många gånger är det av en tillfällighet som gör att medarbetarna börjar inom omsorgen. Det är få ungdomar som redan inför gymnasievalet har för avsikt att inrikta sitt yrkesliv på att exempelvis ta hand om äldre. Introduktionen sker därför ofta i samband med extraarbete eller sommarjobb. Vi behöver nå ut bättre och bredare med att arbete inom exempelvis äldreomsorgen är både bra och meningsfullt. Detta innebär att vi som ledare behöver hantera och engagera personer som alltså från början inte hade planerat yrkesvalet och kanske är utan erfarenhet och kompetens, så att de kan ge en omsorg med kvalitet, berättar Jonas Allenbrant, en av författarna bakom boken Ledare i äldreomsorgen En handbok i utveckling och arbetsglädje. DEBATTEN I MEDIERNA om nedskärningar, dåligt fungerande verksamheter samt vanvård och ägare som skor sig på skattebetalarnas bekostnad gör det inte heller enklare att locka till sig personal. Men vi som arbetar inom äldreomsorgen har ofta en annan bild. De flesta äldreboenden fungerar bra och personalen trivs med sina jobb. Och vi behöver bra ledare som kan visa att det här är ett kul jobb, så att folk söker sig till oss och så att vi kan behålla personalen. Många gånger har styrningen kommit att handla mer om kvalitetsregister och kontroller än om att leda och få folk att trivas på jobbet. Chefer som ägnar sig åt uppföljningar och åt att övervaka. Det blir som ett ekorrhjul. Det var ur den situationen som tankarna på en bok föddes, berättar Jonas Allenbrant. Han är utbildad sjuksköterska, verksamhetschef för Nockebyhöjdens äldreboende och har tillsammans med Karin Sundin, legitimerad psykolog och ekonom, skrivit en bok med konkreta råd och verkliga exempel samt övningar som kan användas i arbetet med att utveckla medarbetarna. Jag ser likheter mellan att vårda personer och att vårda personalen, och 21

22 TEMA LEDARSKAP FOTO:XXXXX Vi behöver bra ledare som kan visa att det här är ett kul jobb, så att folk söker sig till oss och så att vi kan behålla personalen säger Jonas Allenbrant som tillsammans med Karins Sundin skrivit boken Ledare i äldreomsorgen. vikten av att sätta gruppen som helhet i fokus. Tidigare var Jonas Allenbrant mer individfokuserad och det pratades oftare på avdelningen om misstag och vem som felade, ett beteende som han menar inte ledde till positiv utveckling. Det blev en kultur med angiveri och misstänksamhet i stället för teamkänsla och att alla arbetar mot samma mål. I dag arbetar han med grupputveckling och att alla inser betydelsen av samtliga medarbetare för att öka förståelsen för att olikheterna behövs. Och att medarbetarna ska verka för en uppskattande miljö där man värdesätter varandra och ger positiv feedback. Det är gruppens resultat som är viktig, inte individens. Genom att skapa trygghet i gruppen blir medarbetarna lugnare. Och den kraften kan man använda i det dagliga arbetet, förklarar Jonas Allenbrant stället för att sätta på datorn det första jag gör när jag kommer till jobbet, går jag runt på avdelningen och samtalar med min personal«jonas Allenbrant Bara en sådan enkel sak som att vi hälsar på varandra och besökare är konstigt nog inte en självklarhet. Här är återigen ledaren tongivande. Om chefen inte är positiv i sitt bemötande och inte förstår vikten av att hälsa, så är det stor risk att ingen annan heller gör det. Den dagen du blir chef slutar det att handla om dig. Då är det medarbetarnas motivation som gäller. Och hur du kan få personalen att se det betydelsefulla i arbetet, förklarar Ann Askenberger, Managing Partner på FranklinCovey, med lång erfarenhet av ledarskapsutbildningar. Gamla tidens ledare var cheerleaders som stod framför gruppen och hejade på. Den typen av ledarskap gör chefen oumbärlig och fungerar bra så länge han eller hon är på plats. I dagens ledarskap har man insett vikten av individer, att var och en måste få egen motivation. Enligt Ann Askenberger måste en chef

23 »Medarbetarnas arbetsglädje och stolthet över omsorgsarbetet måste säkras innan det är möjligt att börja tala om kvalitetssäkrad äldreomsorg«jonas Allenbrant, Karin Sundin i boken Ledare i äldreomsorgen Kvalificerat stödboende Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet ÄLBY STÖDBOENDE Älby BJÖRKLINGE info@allviken.se Behandling för unga tonårspojkar år. Missbruksvård med kvalitativt behandlingsinnehåll. KBT- och 12-stegsbehandling ALLVIKEN HVB Segelbo TÄRNSJÖ info@allviken.se FOTO: SUSANN ENGQVIST också våga vara lite tuff. Motivationen är ett val som varje individ själv ska ansvara för vad det är som gör att just han eller hon finner en mening. En av ledarens viktigaste uppgifter är att hjälpa medarbetarna att finna den. Den chef som förstår det får en mer självgående personal och behöver inte ständigt vara närvarande. Personal som känner mening i sitt arbete gör ett bättre jobb, helt enkelt. Det kan vara en sådan sak som att om flytta fokus. Som exempel nämner Ann Askenberger Ann Askenberger ett golv som behöver skuras. En bra ledare kan göra medarbetaren uppmärksam på varför att golvet behöver vara rent så att inte bakterier sprids och personerna på äldreboendet blir sjuka. Genom att flytta tanken från städning till att det handlar om att förebygga sjukdom och lidande blir arbetet med att rengöra ett golv meningsfullt. KOMMUNIKATION ÄR GRUNDEN för att skapa positiv utveckling i organisationen. Mints två gånger om året och vid behov oftare, har Jonas Allenbrant och hans personal planeringsdagar där kommunikationsövningar ingår. Förändring på riktigt! SSBO erbjuder - bra bostäder och meningsfull sysselsättning! - garanterat eget bostadskontrakt efter avslutad placering! BEHANDLING Vi erbjuder KBT, 12-steg, substitutionsbehandling, återfallsprevention och neuropsykiatriska utredningar. MÅLGRUPP Personer med psykisk ohälsa, neuropsykiatriska funktionshinder, kognitiva svårigheter och missbruk. SSBO Svenska Stödboenden & Omsorg AB Svenska Stödboenden & Omsorg AB Medborgargatan 24, Sundsvall Kontakt: Gunno Zetterkvist info@ssbo.se.

24 I dagens ledarskap har man insett vikten av individer, att var och en måste få egen motivation för att gör ett bra arbete och kunna sprida glädje och trygghet. Vi sitter bland annat ner i en ring och samtalar. Inklusive jag själv. Tidigare ledde jag gruppen, men nu sitter jag ner och pratar som en av dem. Vi inleder ofta med en presentationsövning där man i princip kan berätta om vad som helst, som en uppvärmning. Om alla öppnar munnen tidigt på ett möte har det visat sig att det blir lättare att sedan delta i diskussionen. Samtalen under de här arbetsdagarna handlar mycket om kommunikation, samarbete och projekt som personalen kan samverka i. De gör riskanalyser tillsammans, brainstormar fram eventuella farhågor med en ny rutin och gör handlingsplaner. Det gör att vi löser problem samtidigt som det blir ett sätt för personalen att bearbeta en förändring. Att sitta ner i ring utan bord bidrar till tillit och öppenhet. Medarbetarna känner att de blir tagna på allvar och lyssnade på, vilket lyfter självförtroendet, de blir mer självständiga och utför ett bättre arbete. Det skapas en positiv spiral i gruppens utveckling som känner mening i sitt arbete gör ett bättre jobb, helt enkelt«ann Askenberger Jonas menar att det finns en risk att chefen undviker personalen, och i stället sitter på kontoret och arbetar med administration. Om ledaren bara visar sig på avdelningen vid problem eller vid förändringar, så leder dennes närvaro till oro. Om hen istället är en naturlig och trygg del i verksamheten vågar personalen diskutera frågor och svårigheter. Det måste vara enkelt att prata med chefen. Det är en förutsättning för arbetsglädje och utveckling. OM PERSONALEN INTE LITAR PÅ CHEFEN eller kanske till och med är rädda för honom eller henne, vågar de inte peka på eller diskutera problem. Det är genom diskussion och reflektion som gruppen stärks. Om farhågor inte kan diskuteras konstruktivt är det risk att de övergår till svårhanterliga snackisar Vid frågan på hur Jonas Allenbrant får tiden att räcka till, med de allt knappare resurserna och ökade krav administration inom omsorgen, svarar han: Jag vänder på det. I stället för att sätta på datorn det första jag gör när jag kommer till jobbet går jag runt på avdelningen och samtalar med min personal. De känner att jag prioriterar dem, de blir mer självständiga och arbetet flyter på bättre. När jag som chef slipper att hålla på och tillrättavisa leder det i slutändan i stället till att jag får mera tid..

25 TEMA LEDARSKAP Sju goda vanor för gott ledarskap Vana 1: Var proaktiv Uppnå extraordinära resultat genom att konsekvent använda uppfinningsrikedom och initiativförmåga för att bryta igenom hinder. Vana 2: Börja med slutet i sikte Utveckla ett resutltatinriktat sätt att tänka i varje aktivitet i projekt, möten, presentationer, insatser, etc. Vana 3: Gör det viktigaste först Eliminera energi- och tidstjuvar genom att fokusera och exekvera på teamets viktiga mål genom att använda regelbunden veckoplanering. Vana 4: Tänk vinna-vinna Led team som är extremt motiverade att prestera genom en gemensam förväntansbild och tydlig ansvarsprocess. Vana 5: Försök först förstå, sedan att bli förstådd Skapa en kultur av uppriktighet och hjälpsamhet genom att ta dig tid att till fullo förstå frågor och ge uppriktig och relevant feedback. Vana 6: Skapa synergi Visa på innovativ problemlösning genom att identifiera och dra styrka från olikheter och hitta nya och bättre alternativ. Vana 7: Vässa sågen Säkerställa varje individs bästa bidrag till teamet genom att frigöra styrkan, passionen, förmågan och glöden i varje individ. Hämtat från boken De 7 Goda Vanorna av Stephen R Covey, en av världens mest sålda ledarskapsböcker och ett ramverk för gott ledarskap. 25

26 Vi har en situation som är ohållbar ur såväl ett mänskligt som ett samhällsekonomiskt perspektiv, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande i Vision. Hur kommer vi till rätta med stressen inom socialtjänsten? Sjukskrivningarna till följd av stress fortsätter att öka. Bland de allra värst drabbade finns medarbetare inom socialt arbete, de flesta av dem kvinnor. TEXT: SUSANN ENGQVIST 26

27 TEMA LEDARSKAP Det är uppenbart att vi har en situation som är ohållbar ur såväl ett mänskligt som ett samhällsekonomiskt perspektiv. Nu måste politiker och arbetsgivare agera för att återställa balansen mellan krav och resurser inom socialtjänsten, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande i Vision. Statistik från Försäkringskassan visar att sedan 2010 har antalet stressrelaterade nya sjukskrivningar bland socialsekreterare ökat med nära 70 procent. I vissa kommuner är så många som 50 procent av medarbetarna inom socialtjänsten sjukskrivna. Även nya siffror från Arbetsmiljöverket visar att arbetssjukdomar orsakade av organisatoriska och sociala problem, däribland stress, på arbetsplatsen ökar stort inom socialt arbete. Jag är självklart bekymrad. Här har vi svart på vitt som visar att medarbetare inom socialtjänsten blir sjuka av sina jobb, säger Veronica Magnusson. Politiker i kommuner, landsting och regioner måste nu säkerställa att det finns långsiktiga strategier för en stabil personalsituation. Arbetsgivarna måste också se till att det förebyggande arbetsmiljöarbetet fungerar på arbetsplatserna och att arbetsbelastningen är rimlig, säger Veronica Magnusson. ARBETSMILJÖVERKET STARTADE 2015 en tre år lång inspektionssatsning av de kommunala socialsekreterarnas arbetsmiljö, med start i södra och östra Sverige. 300 inspektioner ska göras i hela landet under Psykisk ohälsa till följd av för hög arbetsbelastning är ett stort problem. Den rådande arbetssituationen inom socialtjänsten ger oftast inte möjligheter och förutsättningar för ett förebyggande arbetsmiljöarbete, säger Eva Karsten, arbetsmiljöinspektör. Utgångspunkten är nu gällande föreskrifter men också den kommande föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö. Samtidigt med inspektionerna genomför Arbetsmiljöverket en webbbaserad enkät inom socialtjänsten med fokus på arbetsmiljön för socialsekreterare. Syftet är att bidra till arbetet med bättre arbetsmiljö och också önskan om att bättre kunna följa utvecklingen av arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet.. 7 åtgärder för att minska sjukskrivningarna Vision föreslår i en debattartikel i Svenska Dagbladet sju åtgärder för att minska de stressrelaterade sjukskrivningarna inom socialtjänsten: : En modell för att mäta arbetsbelastning. Regeringen bör ge ett uppdrag till Arbetsmiljöverket att bjuda in arbetsmarknadens parter att arbeta fram en nationell modell för att bedöma om verksamheter lever upp till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö. Rätt använd kompetens. Varje profession behöver bättre förutsättningar att ägna sig åt de arbetsuppgifter de har särskild kompetens att utföra. Garanterad introduktion för nyanställda. Fler kollegor med hjälp av nya välfärdsmiljarder. Politiker i kommuner, landsting och regioner måste se till att regeringens tillskott på tio miljarder kronor per år till kommunerna leder till fler medarbetare och chefer i socialtjänsten. Tillsvidareanställning ska vara norm. Arbetsgivarna ska så snart det är möjligt tillsätta alla vakanser, även om de är tillfälliga, med tillsvidareanställda. Använd överanställning som långsiktig strategi. Det ska finnas resurser att hantera tillfälliga arbetstoppar och frånvaro med befintlig personal. Långsiktiga lönesatsningar. Hot och våld vanlig orsak till sjukskrivning Mer än var tredje person inom yrket som socialsekreterare uppger att de blivit utsatta för våld eller hot om våld i arbetet. Hot och våld är den vanligaste orsaken till anmäld arbetsolycka med sjukfrånvaro. Mellan år 2011 och 2013 inkom 221 anmälningar av arbetsolycka med sjukfrånvaro och 356 anmälningar om arbetssjukdom till Försäkringskassan inom yrket socialsekreterare. År 2013 sysselsattes nästan personer inom yrket socialsekreterare och kuratorer. Drygt av dessa var kvinnor och drygt var män. 85 procent av anmälningar av arbetsolycka med sjukfrånvaro och 86 procent av anmälningar om arbetssjukdom avser kvinnor. KÄLLA: ARBETSMILJÖVERKET I info@kuron.se I