Befolkningsutvecklingen i kommungrupper och påverkan på fruktsamheten
|
|
- Per-Erik Hermansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 B A K G R U N D S M A T E R I A L O M D E M O G R A F I, B A R N O C H F A M I L J : 1 Befolkningsutvecklingen i kommungrupper och påverkan på fruktsamheten
2 B A K G R U N D S M AT E R I A L O M D E M O G R A F I, B A R N O C H FA M I L J : 1 Befolkningsutvecklingen i kommungrupper och påverkan på fruktsamheten Statistiska centralbyrån 06
3 Background material about demography, children and family 06:1 Population growth in municipality groups and the influence on total fertility Statistics Sweden 06 Tidigare publicering SCB:s modell för befolkningsprognoser En dokumentation Bakgrundsmaterial om Demografi, barn och familj 05:1. Fruktsamhetsmodellen beskrivning av beräkningarna av antalet födda Bakgrundsmaterial om Demografi, barn och familj 05:2 Previous publication Producent Producer SCB s model for population projections. A documentation. The fertility projection model description of the calculation of number of births SCB, enheten för demografisk analys och jämställdhetsstatistik Box 2, Stockholm Tfn E-post: demografi@scb.se Förfrågningar: Lotta Persson e-post: lotta.persson@scb.se tfn Inquiries Torbjörn Israelsson tfn ger ytterligare upplysningar om verksamheten inom statistikenheten Om du citerar ur denna publikation, var god uppge källan: Källa: SCB, Befolkningsutvecklingen i kommungrupper och påverkan på fruktsamheten. When quoting material from this publication, please state the source as follows: Source: Statistics Sweden, Population growth in municipality groups and the influence on total fertility. 06, Statistiska centralbyrån Enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk är det förbjudet att helt eller delvis mångfaldiga innehållet i denna publikation utan medgivande från Statistiska centralbyrån. Any reproduction of the contents of this publication without prior permission from Statistics Sweden is prohibited by the Act on Copyright in Literary and Artistic Works (1960:729). ISSN ISBN X ISBN URN:NBN:SE:SCB-06-BE52OP0601_pdf Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro 06.02
4 Befolkningsutvecklingen i kommungrupperna Förord Förord Statistiska centralbyrån, SCB, gör varje år en befolkningsprognos för riket. Befolkningsframskrivningarna bygger på de olika demografiska förändringarna: födda, döda samt in- och utvandring. För att göra så bra prognoser som möjligt krävs analyser av dessa komponenter. I föreliggande rapport analyseras fruktsamheten i relation till befolkningsutvecklingen i olika kommungrupper. Allt fler unga har flyttat till storstäder och större städer där fruktsamheten är lägre än i övriga delar av landet. I rapporten studeras om en sådan demografisk strukturomvandling påverkar rikets totala fruktsamhet. Rapporten har utarbetats av Lotta Persson. Gun Alm-Stenflo och Jan Qvist har bidragit med värdefulla synpunkter. Statistiska centralbyrån i februari 06 Anna Wilén Torbjörn Israelsson Statistiska centralbyrån
5 Statistiska centralbyrån
6 Befolkningsutvecklingen i kommungrupperna Innehåll INNEHÅLL A separate text in English is provided at the end of the publication, on page 39 Förord...3 Sammanfattning Inledning Fruktsamhetsutvecklingen i kommungrupperna...9 Fruktsamheten lägre i storstäder och större städer Befolkningsutvecklingen i kommungrupperna...13 Fler flyttar till storstäder och större städer Påverkan på fruktsamheten...15 Ett räkneexempel...15 Olika framtida scenarier...15 Slutsatser...19 Bilaga Befolkningsutvecklingen i kommungrupperna...21 Bilaga Fruktsamhetsutvecklingen i kommungrupperna...25 Bilaga Olika scenarion och påverkan på fruktsamheten...29 Bilaga Kommungruppsindelning...36 Referenser...38 In English...39 Summary...39 List of terms...41 Statistiska centralbyrån 5
7 Statistiska centralbyrån 6
8 Befolkningsutvecklingen i kommungrupperna Sammanfattning Sammanfattning Statistiska centralbyrån gör för varje år en befolkningsprognos för riket. Befolkningsframskrivningarna bygger på de olika demografiska förändringarna: födda, döda, samt in- och utvandring. I föreliggande rapport analyseras rikets fruktsamhetstal i relation till befolkningsutvecklingen i olika kommungrupper. Delar man in landet i regioner efter storlek och näringsstruktur visar det sig att fruktsamheten är lägre framför allt i storstäder och större städer. I storstäderna har fruktsamheten i äldre åldrar stigit kraftigt. Det gäller även i förorterna och i någon mån i större städer. Under senare delen av 1990-talet fram till idag, har befolkningsökningen i framför allt storstäderna varit mycket kraftig. Omflyttningen inom landet har fått till följd att antalet kvinnor i de barnafödande åldrarna ökat kraftigt i storstäderna och i viss mån i förorterna och i större städer. I övriga riket har befolkningen i de barnafödande åldrarna minskat kraftigt. Befolkningsutvecklingen i kommungrupperna uppskattas ändå inte ha haft så stor inverkan på rikets fruktsamhetstal. Om man leker med tanken att omflyttningarna inte hade skett uppskattas fruktsamhetstalet år 04 ha varit 1,78 istället för 1,75, givet att de som flyttat skulle haft samma benägenhet att föda barn som de som bott kvar. Vi har studerat olika befolkningstillväxt- och fruktsamhetsscenarier i kommungrupperna. Inget befolkningstillväxtscenario ser ut att ha särskilt stor effekt på den totala fruktsamheten. Det som har effekt på fruktsamhetstalet är förändrade fruktsamhetsmönster. Skulle t.ex. fruktsamheten i kommungrupperna fortsätta att gå upp på samma sätt som det gjort de senaste åren betyder det en ökning av fruktsamhetstalet med 0,05 barn per kvinna per år. I SCB:s befolkningsprognos för antar vi att fruktsamheten i äldre åldrar kommer att öka. Samtidigt vet vi att fruktsamheten är åldersbetingad och sjunker med stigande åldrar. När vi ser fruktsamhetsmönstret i storstäder ser vi dock att det finns utrymme att föda barn i äldre åldrar. Även om omflyttningen inte verkar ha särskilt stor effekt på den totala fruktsamheten i riket är konsekvenserna stora på regional nivå. Trots att fruktsamheten är högre i kommuner i övriga riket, t.ex. i glesbygdskommuner, betyder ändå omflyttningen att allt färre barn kommer att födas eftersom det kommer att finnas allt färre kvinnor i reproduktiv ålder. Men de som bor kvar där föder barn i större utsträckning. Statistiska centralbyrån 7
9 1. Inledning Befolkningsutvecklingen i kommungrupperna 1. Inledning Statistiska centralbyrån, SCB, gör varje år en befolkningsprognos för riket. Befolkningsframskrivningarna bygger på de olika demografiska förändringarna: födda, döda samt in- och utvandring. För att göra så bra prognoser som möjligt krävs analyser av dessa komponenter. I föreliggande rapport analyseras fruktsamheten i relation till befolkningsutvecklingen i olika kommungrupper. Vi ser dels på utvecklingen av fruktsamheten i olika kommungrupper, dels på befolkningsutvecklingen i kommungrupperna samt på sambandet mellan dessa komponenter. Syftet är att studera hur mycket rikets fruktsamhetstal skulle kunna påverkas av olika scenarier i kommungrupperna både vad gäller fruktsamhet och befolkningstillväxt. Rapporten är disponerad på följande sätt. I kapitel 2 beskrivs utvecklingen av fruktsamheten i kommungrupper. I kapitel 3 beskrivs befolkningsutvecklingen i kommungrupperna. Kapitel 4 innehåller olika framtida befolkningstillväxt- och fruktsamhetsscenarier i kommungrupperna samt uppskattningar av vilken effekt dessa scenarier får på rikets fruktsamhetstal. 8 Statistiska centralbyrån
10 Befolkningsutvecklingen i kommungrupperna 2. Fruktsamhetsutvecklingen 2. Fruktsamhetsutvecklingen i kommungrupperna Fruktsamheten lägre i storstäder och större städer Delar man in landets kommuner efter storlek och näringsstruktur 1 visar det sig att fruktsamheten är låg framför allt i storstäder. Till storstäder hör Stockholm, Göteborg och Malmö. Storstäderna har traditionellt haft lägre fruktsamhet än övriga kommungrupper (se diagram 2.1). Skillnaderna har varierat men i stort sett minskat. Det beror bland annat på att fruktsamheten i äldre åldrar har stigit kraftigt i storstäderna. Kvinnor över år föder barn i allt större omfattning (se diagram 2.2). De som på grund av studier och annat skjutit upp barnafödandet under 1990-talet är nu etablerade på arbetsmarknaden och tar igen sitt uppskjutna barnafödande. I prognosen för Stockholm antar man dock att fruktsamhetstalen kommer att minska något jämfört med de senaste årens höga nivåer 2 Diagram 2.1 Summerad fruktsamhet 3 i olika kommungrupper Antal barn per kvinna. Total fertility rate in different groups of municipalities Number of children per woman. 2,6 2,4 2,2 övriga riket 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 större städer storstäder förorter 1, De regioner som används i studien är bildade enligt kommunförbundets tidigare kommungruppsindelning och beskrivs i bilaga 4. Sedan 1 januari 05 har kommunförbundet gjort en ny kommungruppsindelning men det är den gamla indelningen som vi använder oss av här. 2 Bandel, J. (05) Statistik om Stockholm. Befolkningsprognos Den summerade fruktsamheten anger det antal barn som kvinnor skulle få i genomsnitt om det enskilda årets fruktsamhet i varje ålder skulle gälla i framtiden. Statistiska centralbyrån 9
11 2. Fruktsamhetsutvecklingen Befolkningsutvecklingen i kommungrupperna De senaste åren har fruktsamheten i större städer minskat i förhållande till övriga kommungrupper. De liknar allt mer storstäderna. Det kan förklaras av att fler kommuner i gruppen större städer har blivit högskoleorter vilket naturligtvis lockat unga kvinnor och män att flytta dit. Studenter har mycket låg fruktsamhet 4. Efter avslutade studier är det många som flyttar till storstadsregionerna för att få arbete 5. Många blir kvar där och i samband med att de bildat familj är det många som flyttar till förorterna. Benägenheten att få ett andra barn är 10 procentenheter lägre för dem som stannar kvar i storstadskommunen jämfört med dem som flyttar till en förortskommun 6. De flesta som skaffar barn i Sverige väntar med det första barnet tills de har en fast förankring på arbetsmarknaden. Det är inte bara i storstäderna som fruktsamheten i äldre åldrar stigit kraftigt. Det gäller även i förorterna och i någon mån i större städer. I övriga riket 7 har fruktsamheten i äldre åldrar inte ökat nämnvärt, åtminstone inte de senaste åren (se diagram 2.2 och 2.3). Diagram 2.2 Åldersspecifik fruktsamhet i olika kommungrupper 1985, 1990, 1995, 00 och 04. Antal barn per kvinna. Age specific fertility in different groups of municipalities 1985, 1990, 1995, 00 and 04. Number of children per woman. 0, Storstäder 0, Förorter 0,15 0,15 0,10 0,10 0,05 0,05 0, , , 1985Större städer , 1985Övriga riket ,15 0,15 0,10 0,10 0,05 0,05 0, , SCB (01) Arbetsmarknadsstatus och fruktsamhet 5 SCB (03) Flyttströmmar i Sverige SCB (05) Bostaden, storstaden och barnfamiljen 7 Övriga riket består av sex kommungrupper: medelstora städer, industrikommuner, landsbygdskommuner, glesbygdskommuner, övriga större kommuner och övriga mindre kommuner. 10 Statistiska centralbyrån
12 Befolkningsutvecklingen i kommungrupperna 2. Fruktsamhetsutvecklingen Diagram 2.3 Åldersspecifik fruktsamhet efter kommungrupp 04. Antal barn per kvinna. Age specific fertility in different groups of municipalities 04. Number of children per woman. 0, 0,15 övriga riket förorter 0,10 storstäder 0,05 större städer 0, Storstäderna har de äldsta förstagångsmammorna. År 04 var kvinnor som bodde i storstäder i genomsnitt,4 år när de fick sitt första barn (se tabell 2.1). De yngsta förstagångsmammorna finns i övriga riket. De var i medeltal två år yngre när de fick sitt första barn. Tabell 2.1 Medelålder vid första barnets födelse i olika kommungrupper 04 Mean age at first birth in different groups of municipalities 04 Kommungrupp Medelålder vid första barnets födelse Storstäder,4 Förorter,1 Större städer 29,0 Övriga riket 28,4 Riket 29,3 En trolig förklaring till den senare familjebildningen i storstäderna är att fler högutbildade söker sig dit. De högutbildade har högre etableringsålder och också högre genomsnittsålder vid första barnets födelse. 8 I storstäderna finns störst andel med eftergymnasial utbildning (se diagram 2.4). Eftergymnasial utbildning har blivit mycket vanligare. Det gäller särskilt i storstäderna men även i större städer. Minst har utbildningsnivån ökat i övriga riket. 8 SCB (02) Hur många barn får jag när jag blir stor? Statistiska centralbyrån 11
13 2. Fruktsamhetsutvecklingen Befolkningsutvecklingen i kommungrupperna Diagram 2.4 Utbildningsnivå 9 för -åriga kvinnor i olika kommungrupper 1990 och 04. Procent. Completed education for year old women in different groups of municipalities 1990 and 04. Per cent. Övriga riket Större städer Förorter Storstäder Övriga riket Större städer Förorter Storstäder Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial 9 Med utbildningsnivå menas i det här fallet utbildningsnivå så nära års ålder som möjligt. Denna variabel finns i det så kallade fruktsamhetsregistret. En person som t.ex. vid 28 års ålder i SCB:s utbildningsregister går från att ha haft en gymnasial utbildning till att ha en eftergymnasial utbildning kommer i fruktsamhetsregistret att ha en eftergymnasial utbildning även i åldrarna före 28 år. 12 Statistiska centralbyrån
14 Befolkningsutvecklingen i kommungrupperna 3. Befolkningsutvecklingen 3. Befolkningsutvecklingen i kommungrupperna Fler flyttar till storstäder och större städer Under senare delen av 1990-talet fram till idag, har befolkningsökningen i framför allt storstäderna varit mycket kraftig. Ungdomar har i allt större utsträckning flyttat från mindre orter till utbildning och arbete i de större städerna. Omflyttningen inom landet har fått till följd att kvinnor i de barnafödande åldrarna - år ökat kraftigt i storstäderna och i viss mån i förorterna och i större städer. I övriga kommuner har befolkningen i de barnafödande åldrarna minskat kraftigt. Idag är den betydligt mindre än den var vid tidsseriens början 1990 (se diagram 3.1). Diagram 3.1 Befolkningstillväxt i olika kommungrupper. Kvinnor i de barnafödande åldrarna - år Index (1990=1) Population growth in different groups of municipalities. Women in childbearing ages years Index (1990=1) 1,2 storstäder 1,1 1,0 förorter större städer 0,9 0,8 övriga riket När gymnasiestudierna är klara lämnar många ungdomar föräldrahemmet och i åldrarna 24 år är omflyttningen intensiv. De flesta ungdomar flyttar uppåt i ortshierarkin dvs. från mindre orter till större och därmed till bättre utbud av utbildning och arbete. Det är kommuner i grupperna storstäder och större städer som haft en ökad tillväxt av ungdomar i 24- årsåldern på bekostnad av förorter och övriga kommungrupper (se diagram 3.2). Storstäderna är den kommungrupp med störst tillväxt i åldrarna år men även större städer har en tillväxt i dessa åldrar. De båda andra kommungrupperna fortsätter att förlora. Statistiska centralbyrån 13
15 3. Befolkningsutvecklingen Befolkningsutvecklingen i kommungrupperna Nästa livsfas blir för många att bilda familj och få barn. Förorterna har en befolkningstillväxt i 34-årsåldern som även fortsätter i årsåldern. Storstäderna fortsätter att ha tillväxt även i dessa åldrar till skillnad från kommungruppen större städer. Många studenter lämnar efter avslutade studier universitets- och högskolekommunerna i större städer för att arbeta i storstäderna 10. På 1970-talet var det vanligare än idag att barnfamiljer flyttade ut från storstäderna när de fått barn. Men idag tyder inget på att den ökande inflyttningen av unga till storstäderna har följts av en ökad utflyttning när det sedan blir dags att bilda familj. Bland dem som fick barn under första halvan av 1990-talet var utflyttningen ganska stabil. Ungefär en tredjedel flyttade från storstadstäderna inom en sjuårsperiod. Merparten av dessa flyttade till någon förortskommun inom den egna storstadsregionen 11. Barnfamiljer har blivit allt mindre benägna att flytta över längre avstånd de senaste åren. Ett resultat som förmodligen beror på att kvinnor idag förvärvsarbetar i en helt annan utsträckning än tidigare 12. Diagram 3.2 Befolkningstillväxt i olika kommungrupper. Kvinnor i åldrarna 24, 25 29, 34 och år Index (1990=1) Population growth in different groups of municipalities. Women in ages 24, 25 29, 34 and years Index (1990=1) -24 år år 1,3 1,3 1,2 storstäder 1,2 storstäder 1,1 större städer 1,1 större städer 1,0 1,0 förorter 0,9 förorter 0,9 0,8 övriga riket ,8 övriga riket ,3-34 år 1, år 1,2 1,1 förorter storstäder 1,2 1,1 förorter storstäder 1,0 större städer 1,0 större städer 0,9 övriga riket 0, ,9 övriga riket 0, SCB (03) Flyttströmmar i Sverige 11 SCB (05) Bostaden, storstaden och barnfamiljen 12 SCB (05) Familjens betydelse för rörligheten på arbetsmarknaden 14 Statistiska centralbyrån
16 Befolkningsutvecklingen i kommungrupperna Påverkan på fruktsamheten 4. Påverkan på fruktsamheten Ett räkneexempel Vi har sett att fruktsamheten är lägre i storstäder och större städer. Vi vet också att fler i fruktsamma åldrar flyttar till storstäder och större städer. Har detta haft betydelse för rikets fruktsamhetstal? Hur stor skulle då barnafödandet blivit om vi inte haft dessa omflyttningar? Vi leker med tanken att och 00-talets omflyttningar bland unga från övriga kommungrupper till storstäder och större städer inte hade skett. De hade istället bott kvar i sina ursprungliga kommungrupper och haft samma benägenhet att föda barn som de haft som bott kvar i dessa kommungrupper. Enligt detta sätt att räkna hade det fötts ca 2 fler barn i Sverige år 1995, ca 9 fler barn år 00 och år 04 hade det fötts omkring 1450 fler barn. Detta skulle år 04 ha medfört ett fruktsamhetstal på 1,78 istället för 1,75 som det verkliga fruktsamhetstalet för riket var år 04. Det är naturligtvis en tänkt situation men visar ändå i någon mån vad den demografiska strukturomvandlingen på 1990-talet har betytt för barnafödandet. Givet förstås att valet av bostadsort påverkar benägenheten att få barn. Olika framtida scenarier Vad händer med rikets fruktsamhetstal om utvecklingen håller i sig och befolkningstillväxten i de barnafödande åldrarna fortsätter i storstäder och större städer och fortsätter att minska i övriga kommungrupper? Och hur påverkas rikets fruktsamhetstal av förändrade fruktsamhetsmönster i kommungrupperna? I följande avsnitt studerar vi hur fruktsamhetstalet för riket kan tänkas påverkas av olika befolkningstillväxtscenarier i kommungrupperna samt olika fruktsamhetsmönster i kommungrupperna. Olika befolkningstillväxtscenarier Ett tänkbart scenario är att vi har nått toppen, dvs. utflyttningen till storstäder och större städer fortsätter inte att öka. I detta scenario antar vi att befolkningsfördelningen (i de barnafödande åldrarna) i kommungrupperna ser ut på samma sätt som år 04. Detta scenario kallar vi nått toppen (se diagram 4.1) Statistiska centralbyrån 15
17 Påverkan på fruktsamheten Befolkningsutvecklingen i kommungrupperna Ett annat tänkbart scenario är att trenden vi haft de senaste åren fortsätter 13. Detta betyder att storstäderna får en fortsatt ökad andel kvinnor i åldrarna år. Större städer får en ökad andel kvinnor i åldrarna år. Detta på bekostnad av förorterna och övriga riket. Detta scenario kallar vi trenden fortsätter (se diagram 4.1 samt diagram B3.1, i Bilaga 3). Tidigare har många valt att flytta från storstäderna och deras förorter när det är dags att bilda familj. Men det är allt fler som stannar i storstäderna 14. I nästa scenario antar vi att alla som vid års ålder bor i storstäder stannar kvar. Vi antar att utvecklingen sker successivt under 10 år. Befolkningstillväxten minskar framför allt på bekostnad av övriga riket men även till liten del på bekostnad av större städer och förorter. Detta scenario kallar vi för fler stannar i störstäderna (se diagram 4.1 samt diagram B3.2, i Bilaga 3). Ett ännu mer drastiskt utfall skulle vara att befolkningstillväxten fortsätter i storstäder (i åldrarna år) och i större städer (i åldrarna år) samtidigt som alla som vid års ålder bor i storstäder stannar. Det vill säga trenden fortsätter samtidigt som fler stannar i storstäderna (se diagram 4.1 samt diagram B3.3, i Bilaga 3) Olika fruktsamhetsscenarier i kommungrupperna Olika fruktsamhetsmönster påverkar befolkningstillväxtscenarierna olika därför har vi också delat in fruktsamheten i tre olika scenarier: I det första fruktsamhetsscenariot antar vi att fruktsamheten är konstant på dagens nivå i kommungrupperna. Detta scenario kallar vi 04 års nivå. I det andra fruktsamhetsscenariot antar vi att trenden mot barnafödande i äldre åldrar fortsätter i samma takt som de senaste åren 15 i ytterligare 5 år. Trenden är starkare i storstäderna och förorterna jämfört med större städer och övriga riket. Detta scenario kallas fruktsamhetstrenden fortsätter (se diagram B3.4, i Bilaga 3). I det tredje scenariot antar vi att fruktsamheten sjunker under en femårsperiod i storstäderna 16 medan den stiger något i övriga kommungrupper men inte lika dramatiskt som i föregående scenario. Detta scenario kallar vi fruktsamheten minskar i storstäderna (se diagram B3.5, i Bilaga 3). 13 Se Bilaga 1, diagram B1.1 B1.4: Utvecklingen av andel kvinnor i olika kommungrupper efter ålder Nilsson, Å. (00) Ungdomar stannar i stora städer 15 Se Bilaga 1, diagram B1.1 B1.4: Utvecklingen av andel kvinnor i olika kommungrupper efter ålder I Stockholms befolkningsprognos antar de t.ex. en successiv återgång till en normal fruktsamhetsnivå jämfört med de senaste årens extremt höga nivåer. Man antar att fruktsamheten går ner från 1,69 år 04 till 1,61 från 08 och framåt. 16 Statistiska centralbyrån
18 Befolkningsutvecklingen i kommungrupperna Påverkan på fruktsamheten Diagram 4.1 Andel kvinnor i de barnafödande åldrarna år i olika kommungrupper samt enligt olika befolkningstillväxtscenarier 05 Share of women in childbearing ages years in different groups of municipalities and share of women according to different population growth scenarios "Nått toppen" 50 "Trenden fortsätter" övriga riket scenario övriga riket scenario större städer större städer storstäder storstäder 10 förorter 10 förorter "Fler stannar i storstäderna" "Trenden fortsätter och fler stannar" 50 övriga riket scenario övriga riket större städer större städer storstäder storstäder 10 förorter 10 förorter Resultat För varje fruktsamhetsscenario har vi lagt in resultaten från de fyra olika befolkningstillväxtscenarierna. I diagram 4.2 (och tabell B3.1, i Bilaga 3) ser vi att inget befolkningstillväxtscenario haft särskilt stor effekt på rikets fruktsamhet. Det minst gynnsamma för rikets fruktsamhetstal är att trenden fortsätter, dvs. att tillväxten i storstäder och större städer fortsätter på samma sätt som de senaste åren. Det mest gynnsamma skulle vara att fler stannar, dvs. att alla som bor i storstäder vid års ålder stannar kvar. Åtminstone om man i storstäder skulle fortsätta att ha hög fruktsamhet i Statistiska centralbyrån 17
19 Påverkan på fruktsamheten Befolkningsutvecklingen i kommungrupperna äldre åldrar. Men skillnaden mellan det mest gynnsamma scenariot och det minst gynnsamma är ganska litet 17. Det som istället har effekt på fruktsamhetstalet är förändrade fruktsamhetsmönster. Skulle t.ex. fruktsamheten fortsätta att stiga på samma sätt i kommungrupperna som det gjort de senaste åren betyder det en ökning av fruktsamhetstalet med 0,05 barn per kvinna och år. Diagram 4.1 Andel kvinnor i de barnafödande åldrarna år i olika kommungrupper samt enligt olika scenarier 05 Share of women in childbearing ages years in different groups of municipalities and share of women according to different scenarios 05 2,1 "04 års fruktsamhetsnivå" 2,1 "Fruktsamhetstrenden fortsätter" 2,0 2,0 1,9 1,9 1,8 1,8 1, "Fruktsamheten "Nått toppen" minskar i storstäder" 2,1 "Trenden fortsätter" 2,0 "Fler stannar" "Trenden fortsätter" och "Fler stannar" 1, "Nått toppen" "Trenden fortsätter" k "Fler stannar" "Trenden fortsätter" och "Fler stannar" 1,9 1,8 1, "Nått toppen" "Trenden fortsätter" "Fler stannar" "Trenden fortsätter" och "Fler stannar" 17 För fruktsamhetsscenario 04 års nivå skulle det på sikt (år ) skilja 0,04 (1,78-1,74) mellan det mest gynnsamma och det minst gynnsamma befolkningstillväxtscenariot. För fruktsamhetsscenario fruktsamhetstrenden fortsätter är skillnaden 0,05 (2,03-1,98) och för scenario fruktsamheten minskar i storstäderna är skillnaden 0,10 (1,82-1,72). 18 Statistiska centralbyrån
20 Befolkningsutvecklingen i kommungrupperna Påverkan på fruktsamheten Slutsatser Befolkningsutvecklingen i kommungrupperna uppskattas inte ha haft så stor inverkan på rikets fruktsamhetstal. Om man antar att och 00- talets flyttningar till storstäder och större städer inte hade skett skulle fruktsamhetstalet år 04 varit 1,78 i stället för 1,75. Givet att de skulle haft samma benägenhet att föda barn som de haft som bott kvar. När vi har studerat olika befolkningstillväxtscenarier är det inget scenario som haft särskilt stor effekt på rikets fruktsamhet. Det som har effekt på fruktsamhetstalet är förändrade fruktsamhetsmönster. Skulle t.ex. fruktsamheten i kommungrupperna fortsätta att gå upp på samma sätt som det gjort de senaste åren betyder det en ökning av fruktsamhetstalet med 0,05 barn per kvinna per år. I SCB:s antagande i prognosen 18 om fruktsamheten i riket antar vi att fruktsamheten i äldre åldrar kommer att öka. Samtidigt vet vi att fruktsamheten är åldersbetingad och sjunker med stigande ålder 19. När vi ser fruktsamhetsmönstret i storstäder ser vi dock att det finns utrymme att föda barn i äldre åldrar. I diagram 4.3 har vi lagt in fruktsamheten för kommungrupperna tillsammans med den på sikt antagna fruktsamheten för riket (1,85 barn per kvinna). Trots att vi har antagit att fruktsamheten i äldre åldrar stiger så ligger vi ändå under de nivåer som äldre kvinnor i storstäder har år 04. Diagram 4.3 Åldersspecifik fruktsamhet i kommungrupperna och riket totalt 04 samt åldersspecifik fruktsamhet enligt SCB:s långsiktiga prognos. Antal barn per kvinna Age specific fertility in different groups of municipalities and in the complete country 04 and age specific fertility according to Statistic Sweden s long-term forecast. Number of children per woman 0,18 0,16 0,14 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0, Storstäder Förorter Riket totalt Större städer Övriga riket SCB:s långsiktiga prognos 18 SCB (05) Sveriges framtida befolkning Socialdepartementet (01) Barnafödandet i fokus Statistiska centralbyrån 19
21 Påverkan på fruktsamheten Befolkningsutvecklingen i kommungrupperna Regionala konsekvenser Vi har dragit slutsatsen att befolkningsförändringarna i olika kommungrupper inte verkar ha särskilt stor effekt på rikets totala fruktsamhet. Men på regional nivå får det naturligtvis stora konsekvenser för befolkningssammansättningen. Trots att fruktsamheten är högre i t.ex. glesbygdskommuner betyder ändå omflyttningen att allt färre barn kommer att födas där eftersom det kommer att finns allt färre kvinnor i reproduktiv ålder. Vi kan ta jämtländska Strömsund som exempel. I en befolkningsprognos för Strömsund antas fruktsamheten ligga 10 procent över riksgenomsnittet. Trots detta så antas antalet födda barn minska med över 15 procent. Detta beroende på att många i barnafödande åldrar flyttat och i prognosen antas omflyttningen i framtiden att följa samma mönster som man haft i kommunen tidigare år. I Stockholm däremot som har ett lägre fruktsamhetstal än riket i övrigt kommer antalet födda barn att öka. Detta beroende på att man antar en nettoinflyttning av kvinnor i barnafödande åldrar. Enligt prognosen för 14 kommer det att finnas drygt 5000 fler barn i åldrarna 0 5 år jämfört med 04. Då antar man ändå en nettoutflyttning av förskolebarn. Ålderspyramiderna för de båda kommunerna Strömsund och Stockholm illustreras i diagram 4.4. Diagram 4.4 Ålderspyramider (femårs åldersklasser) i glesbygdskommunen Strömsund samt i storstaden Stockholm år 04 samt enligt prognos år 14. Strömsund: Antal, Stockholm: Antal (tusental) Age pyramids (five year age classes) in the countryside municipality Strömsund and the big city Stockholm year 04 and according to population forecast year 14. Strömsund: Number, Stockholm: Number (in thousands) Strömsund Stockholm Kvinnor Män Kvinnor Män Bandel, J. (05) Statistik om Stockholm. Befolkningsprognos Statistiska centralbyrån
22 Befolkningsutvecklingen i kommungrupperna Bilaga 1 Bilaga 1 Befolkningsutvecklingen i kommungrupperna Diagram B1.1 Andel kvinnor i kommungruppen storstäder fördelat efter ålder Procent av alla kvinnor i åldersgruppen Share of women in municipality group big cities by age Per cent of all women in age group Ålder År Statistiska centralbyrån 21
23 Bilaga 1 Befolkningsutvecklingen i kommungrupperna Diagram B1.2 Andel kvinnor i kommungruppen förorter fördelat efter ålder Procent av alla kvinnor i åldersgruppen Share of women in municipality group suburbs by age Per cent of all women in age group Ålder År 22 Statistiska centralbyrån
24 Befolkningsutvecklingen i kommungrupperna Bilaga 1 Diagram B1.3 Andel kvinnor i kommungruppen större städer fördelat efter ålder Procent av alla kvinnor i åldersgruppen Share of women in municipality group large towns by age Per cent of all women in age group 36 Ålder År Statistiska centralbyrån 23
25 Bilaga 1 Befolkningsutvecklingen i kommungrupperna Diagram B1.4 Andel kvinnor i kommungruppen övriga riket fördelat efter ålder Procent av alla kvinnor i åldersgruppen Share of women in the remaining country by age Per cent of all women in age group 44 Ålder År 24 Statistiska centralbyrån
26 Befolkningsutvecklingen i kommungrupperna Bilaga 2 Bilaga 2 Fruktsamhetsutvecklingen i kommungrupperna Diagram B2.1 Fruktsamhetstal efter ålder i storstäder Antal barn per kvinna Fertility by age in big cities Number of children per woman 0, Ålder 0,18 0,16 0,14 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0, , År Statistiska centralbyrån 25
27 Befolkningsutvecklingen i kommungrupperna Bilaga 2 Diagram B2.2 Fruktsamhetstal efter ålder i förorter Antal barn per kvinna Fertility by age in suburbs Number of children per woman 0, Ålder 0,18 0,16 0,14 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0, , År 26 Statistiska centralbyrån
28 Befolkningsutvecklingen i kommungrupperna Bilaga 2 Diagram B2.3 Fruktsamhetstal efter ålder i större städer Antal barn per kvinna Fertility by agein large towns Number of children per woman 0, Ålder 0,18 0,16 0,14 0,12 0, ,08 0,06 0,04 0, , År Statistiska centralbyrån 27
29 Befolkningsutvecklingen i kommungrupperna Bilaga 2 Diagram B2.4 Fruktsamhetstal efter ålder i övriga riket Antal barn per kvinna Fertility by age in the remaining country Number of children per woman 0, Ålder 0,18 0,16 0,14 0, ,10 0,08 0,06 0,04 0, , År 28 Statistiska centralbyrån
30 Befolkningsutvecklingen i kommungrupperna Bilaga 3 Bilaga 3 Olika scenarion och påverkan på fruktsamheten Diagram B3.1 Andel kvinnor i olika kommungrupper efter ålder år 04 samt andel kvinnor enligt scenario trenden fortsätter år 10, 15 och. Procent av samtliga kvinnor i åldersgruppen Share of women in different municipality groups by age 04 and share of women according to scenario trend continues year 10, 15 and. Per cent of all women in age group Storstäder Större städer Serie1 Serie2 Serie3 Serie4 Förorter Övriga riket Statistiska centralbyrån 29
31 Befolkningsutvecklingen i kommungrupperna Bilaga 3 Diagram B3.2 Andel kvinnor i olika kommungrupper efter ålder år 04 samt enligt scenario fler stannar i storstäderna år 10 och. Procent av samtliga kvinnor i åldersgruppen. Share of women in different groups of municipalities by age 04 and share of women according to scenario many stay year 10 and. Per cent of all women in age group Storstäder Större städer Förorter Övriga riket Statistiska centralbyrån
32 Befolkningsutvecklingen i kommungrupperna Bilaga 3 Diagram B3.3 Andel kvinnor i olika kommungrupper efter ålder år 04 samt enligt scenario trenden fortsätter och fler stannar i storstäderna år 10, 15 och. Procent av samtliga kvinnor i åldersgruppen. Share of women in different groups of municipalities by age 04 and share of women according to scenario trend continues and many stay year 10, 15 and. Per cent of all women in age group. Storstäder Större städer Förorter Övriga riket Statistiska centralbyrån 31
33 Befolkningsutvecklingen i kommungrupperna Bilaga 3 Diagram B3.4 Åldersspecifik fruktsamhet i olika kommungrupper 04 samt enligt scenario fruktsamhetstrenden fortsätter år 09. Antal barn per kvinna. Age specific fertility in different groups of municipalities 04 and age specific fertility according to scenario fertility trend continues 09. Number of children per woman. 0, Storstäder 0, Större städer 0,15 0,15 0,10 0,10 0,05 0,05 0, scenario 09 0, scenario 09 0, Förorter 0, Övriga riket 0,15 0,15 0,10 0,10 0,05 0,05 0, scenario 09 0, scenario Statistiska centralbyrån
34 Befolkningsutvecklingen i kommungrupperna Bilaga 3 Diagram B3.5 Åldersspecifik fruktsamhet i olika kommungrupper 04 samt enligt scenario fruktsamheten minskar i storstäderna år 09. Antal barn per kvinna. Age specific fertility in different groups of municipalities 04 and age specific fertility according to scenario fertility decreases in big cities 09. Number of children per woman. 0, Storstäder 0, Större städer 0,15 0,15 0,10 0,10 0,05 0,05 0, scenario 09 0, scenario 09 0, Förorter 0, Övriga riket 0,15 0,15 0,10 0,10 0,05 0,05 0, scenario 09 0, scenario 09 Statistiska centralbyrån 33
35 Befolkningsutvecklingen i kommungrupperna Bilaga 3 Tabell B3.1 Antal födda barn samt fruktsamhetstal (TFR) i riket enligt olika befolkningstillväxtscenarion och fruktsamhetsscenarion 05 Number of children born and Total fertility rate (TFR) in the country according to different population growth scenarios and fertility scenarios 05 Fruktsamhets- År Befolkningstillväxtscenario scenario "Nått toppen" "Trenden "Fler stannar" "Trenden fortsätter fortsätter" och fler stannar" Antal barn TFR Antal barn TFR Antal barn TFR Antal barn TFR "04 års , , , ,77 nivå" , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,77 "Fruktsam , , , ,81 heten fort , , , ,86 sätter öka" , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,02 34 Statistiska centralbyrån
36 Befolkningsutvecklingen i kommungrupperna Bilaga 3 Tabell B3.1 (forts) Antal födda barn samt fruktsamhetstal (TFR) i riket enligt olika befolkningstillväxtscenarion och fruktsamhetsscenarion 05 Number of children born and Total fertility rate (TFR) in the country according to different population growth scenarios and fertility scenarios 05 Fruktsamhets- År Befolkningstillväxtscenario scenario "Nått toppen" "Trenden "Fler stannar" "Trenden fortsätter fortsätter" och fler stannar" Antal barn TFR Antal barn TFR Antal barn TFR Antal barn TFR Fruktsamheten , , , ,78 minskar i , , , ,78 storstäder , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,79 Statistiska centralbyrån 35
37 Befolkningsutvecklingen i kommungrupperna Bilaga 4 Bilaga 4 Kommungruppsindelning Storstäder Förorts-kommuner Större städer Medelstora städer Industri-kommuner Göteborg Ale Borås Alingsås Arboga Malmö Bollebygd Eskilstuna Avesta Bengtsfors Stockholm Botkyrka Falun Boden Bjuv Burlöv Gävle Borlänge Boxholm Danderyd Halmstad Eslöv Bromölla Ekerö Helsingborg Falkenberg Degerfors Haninge Jönköping Falköping Emmaboda Huddinge Kalmar Gällivare Fagersta Håbo Karlskrona Hudiksvall Filipstad Härryda Karlstad Härnösand Finspång Järfälla Kristianstad Hässleholm Gislaved Kungsbacka Linköping Höganäs Gnosjö Kungälv Luleå Karlshamn Grums Lerum Lund Katrineholm Gullspång Lidingö Norrköping Kiruna Götene Lomma Skellefteå Kristinehamn Herrljunga Mölndal Sundsvall Köping Hofors Nacka Södertälje Landskrona Hultsfred Partille Umeå Lidköping Hylte Salem Uppsala Lindesberg Hällefors Skurup Varberg Ludvika Karlskoga Sollentuna Västerås Mariestad Kumla Solna Växjö Mjölby Kungsör Staffanstorp Örebro Mora Laxå Sundbyberg Örnsköldsvik Motala Lessebo Svedala Östersund Nyköping Lilla Edet Tyresö Nynäshamn Ljungby Täby Nässjö Markaryd Upplands-Bro Piteå Munkfors Upplands Väsby Ronneby Mönsterås Vallentuna Sigtuna Norberg Vaxholm Skövde Nybro Vellinge Strängnäs Olofström Värmdö Söderhamn Osby Öckerö Trelleborg Oskarshamn Östanåker Uddevalla Oxelösund Vänersborg Perstorp Västervik Sandviken Ystad Skinnskatteberg Ängelholm Smedjebacken Storfors Surahammar Tibro Tidaholm Tranemo Trollhättan Uppvidinge Vaggeryd Vetlanda Värnamo Åstorp Örekelljunga Östra Göinge 36 Statistiska centralbyrån
38 Befolkningsutvecklingen i kommungrupperna Bilaga 4 Kommungruppsindelning (forts.) Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övr. större kommuner Övr. mindre kommuner Aneby Arjeplog Alvesta Askersund Borgholm Arvidsjaur Arvika Dals-Ed Båstad Berg Bollnäs Eda Essunga Bjurholm Eksjö Forshaga Färgeland Bräcke Enköping Gagnef Gotland Dorotea Flen Gnesta Grästorp Härjedalen Hallsberg Habo Heby Jokkmokk Hallstahammar Hagfors Högsby Krokom Hedemora Hammarö Hörby Lycksele Kalix Haparanda Kinda Malung Klippan Hjo Laholm Malå Kramfors Höör Lekeberg Norsjö Kävlinge Karlsborg Ljusdal Orsa Leksand Kil Mellerud Pajala Lysekil Ljusnarsberg Mörbylånga Ragunda Mark Mullsjö Ockelbo Sorsele Norrtälje Munkedal Ovanåker Storuman Orust Nora Robertsfors Strömsund Sala Nordanstig Sjöbo Torsby Simrishamn Nordmaling Svalöv Vansbro Skara Nykvarn Tanum Vilhelmina Sollefteå Rättvik Tierp Vindeln Stenungsund Sotenäs Tomelilla Ånge Säffle Strömsund Torsås Åre Sölvesborg Sunne Töreboda Åsele Timrå Svenljunga Valdermarsvik Älvdalen Tranås Säter Vara Överkalix Ulricehamn Sävsjö Ydre Övertorneå Vimmerby Söderköping Ödershög Älmhult Tingsryd Östhammar Tjörn Trosa Vadstena Vingåker Vårgårda Vännäs Åmål Årjäng Åtvidaberg Älvkarleby Älvsbyn Statistiska centralbyrån 37
39 Befokningsutvecklingen i kommungrupperna Referenser Referenser Bandel, Jeanette (05) Befolkningsprognos Statistik om Stockholms län och region 05:8 Nilsson, Åke (00) Ungdomar stannar i stora städer.välfärdsbulletinen Nummer 3, s. 4-5 Statistiska centralbyrån (SCB) (01) Arbetsmarknadsstatus och fruktsamhet Påverkar anknytningen till arbetsmarknaden kvinnors och mäns barnafödande. Demografiska rapporter 01:2 Statistiska centralbyrån (SCB) (05) Bostaden, storstaden och barnfamiljen. Demografiska rapporter 05:1 Statistiska centralbyrån (SCB) (05) Familjens betydelse för rörligheten på arbetsmarknaden. Demografiska rapporter 05:3 Statistiska centralbyrån (SCB) (03) Flyttströmmar i Sverige Demografiska rapporter 03:2 Statistiska centralbyrån (SCB) (02) Hur många barn får jag när jag blir stor? Barnafödande ut ett livsperspektiv. Demografiska rapporter 02:5 Statistiska centralbyrån (SCB) (05) Sveriges framtida befolkning Statistiska meddelanden, Serie Be, Befolkning och levnadsförhållanden BE SM 0501 Socialdepartementet (01) Barnafödandet i fokus Från befolkningspolitik till ett barnvänligt samhälle. Ds 01:57 38 Statistiska centralbyrån
40 Population development in municipality groups In English In English Summary Every year Statistics Sweden make a population projection for Sweden. The population projections are based on the different demographic changes: fertility, mortality and migration. In this report we analyse the fertility rates for Sweden in relation to the population development in different municipality groups. We have divided Sweden into regions depending on the size of the municipality and on the municipality s branches of industry: big cities, suburbs, large towns and municipalities in the remaining country. It appears that fertility is lower in big cities and large towns. In big cities the fertility in older ages has increased significantly. That also applies to suburbs and to some degree large towns. Since the later part of the 1990s until today, there has been a substantial population growth in big cities. The movements within the country has resulted in a large increase of women in the childbearing ages in big cities and to some extent in the suburbs and large towns. In the municipalities in the remaining country the population in the childbearing ages has decreased substantially. Yet, the population development in the different municipality groups is not estimated to have had such influence on the fertility rate for Sweden. If we play with the thought that the movements during the 1990s and the 00s wouldn t have occurred and instead the people that moved would have remained in their original municipality groups and would have had the same propensity having children like the one s that actually remained in these municipality groups. That would have resulted in a fertility rate for Sweden around 1,78 instead of 1,75 that was the real fertility rate we had in Sweden in 04. We have studied different population growth scenarios and different fertility scenarios in the municipality groups. No population growth scenario seems to have a significant effect on the fertility rate for Sweden. The country s fertility rate is practically only influenced by changing fertility patterns. For example, if the fertility in the municipality groups would continue to increase in the same way as during the last years, that means an increase of the fertility rate for Sweden with 0,05 children per woman per year. In the population forecast for Sweden we assume that fertility in older ages would increase. At the same time we know that fertility depend on age and goes down with the age of the woman. But when we see the fertility pattern in big cities we can se that there is space having children in older ages. Statistiska centralbyrån 39
41 Population development in municipality groups In English Even if the movements within the country don t seem to have a very big effect on the fertility rate for the whole country, the regional consequences can be big. Despite higher fertility rates in municipalities in the remaining country, for example in countryside towns, the movements will lead to fewer children born there because there will be fewer and fewer women in childbearing ages. Statistiska centralbyrån
42 Population development in municipality groups In English List of terms antal antagande barn befolkning fjärde barn framskrivning fruktsamhet födda förorter framtid genomsnitt glesbygd grupp industrikommuner kommun kvinnor landsbygdskommuner medelstora städer prognos riket storstäder större städer summerad fruktsamhet åldersspecifika ålder år övriga kommungrupper övriga större kommuner övriga mindre kommuner övriga riket number assumption child/children population fourth birth projection fertility births suburbs future average sparsely populated area, countryside group industrial towns municipality women countryside towns medium-sized towns forecast country big cities large towns total fertility rate age specific age year remaining municipality groups remaining large towns remaining small towns remaining country Statistiska centralbyrån 41
43 ISSN ISBN X ISBN SCB:s Publikationstjänst: e-post: tfn , fax , Örebro. SCB:s Information och bibliotek: Information: e-post: tfn , fax , Bibliotek: e-post: tfn , fax Vi har även försäljning över disk, besöksadress: SCB, Biblioteket, Karlavägen 100, Stockholm. Statistics Sweden s Publication Services: publ@scb.se, phone , fax , SE Örebro, Sweden. Statistics Sweden s Information and Library: Information: information@scb.se, phone , fax , Library: library@scb.se, phone , fax We also offer over-the-counter sales on our premises: Statistics Sweden, Library, Karlavägen 100, Stockholm, Sweden
Andel behöriga lärare
Andel behöriga lärare Svenska Matematik Engelska Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Åtvidaberg 13 100,0 Mariestad 16 100,0 Skellefteå
När ska småhusägarna snöröja trottoarerna utmed sina tomtgränser? (Efter avslutat snöfall)
småhusägarnas sina Ale 5-10 cm Alingsås Inga snönivåer tillämpas Alvesta Aneby Inga snönivåer tillämpas Arboga 5-10 cm Arjeplog Arvidsjaur Arvika Vid annan snönivå, nämligen: Askersund Inga snönivåer tillämpas
10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel
Andel (%) av befolkningen 80+ med Andel (%) av befolkningen 80+ med 10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Kommuner 2010 2011 2010 2011 % % % % Genomsnitt riket 46,9 46,0 31,6 30,4
Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län
Blekinge län 20980 20 24980 25 44680 36 50680 39 72723,5 51 74923,5 52 78923,5 54 Karlshamn 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 Karlskrona 12200 8 13000 9 32700 20 32700 20 32700 20 32700
Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22)
April 2012 1( 22) 01 0127 Botkyrka 2013 2011 51 x 109 186 67 101 71 22 x 178 272 160 01 0127 Botkyrka 2012 2010 50 x 109 185 70 106 62 23 x 167 253 153 01 0162 Danderyd 2013 2011 17 0 32 39 11 25 9 0 0
, Dnr 2018: Beslutsbilaga 1 sid. 1 (5) Erbjudna platser jan-dec
2019-03-14, Dnr 2018:0040441 Beslutsbilaga 1 sid. 1 (5) Statsbidrag för omsorg på kvällar, nätter och helger 2019 Skolverket har beslutat om statsbidrag enligt nedan 2120001439 ALE KOMMUN 10 8 910 2120001553
2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9)
Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3 Stockholms län Botkyrka 142 41-123 -158-12 -20 7 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 -134 Danderyd 114 244 73 9 41-20 -2 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 448
Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre.
Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012 Hela riket Hela riket Kommun / Län Andel 55 år och äldre Antal samtliga Antal 55 år och äldre Riket 29% 182840 52130 Stockholms län
Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking
Statistiken är hämtad från Arbetsförmedlingens siffor över hur många hjälpmedel som har skrivits ut under åren 2009-2011 samt hur många med en funktionsnedsättning som har varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen
Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual
alt grundskoleindex - - SALSA personal Övrigt Fritidshem Index Kungsör 0,47 1,48 0,23 0,18 2,36 32 276 244 Dals-Ed 0,69 1,25 0,26 0,18 2,38 29 254 225 Älvsbyn 0,51 1,26 0,22 0,24 2,23 65 259 194 Askersund
Kommunranking 2011 per län
Kommunranking 2011 per län Stockholms län Södertälje 1 9 27,64 Stockholm 2 18 25,51 Sigtuna 3 27 22,85 Upplands Väsby 4 40 21,32 Botkyrka 5 45 20,99 Sundbyberg 6 49 20,24 Huddinge 7 51 20,21 Nacka 8 60
Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag
Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Avser: Aktiebolag som har kalenderår som bokslutsperiod och som redovisat sina årsbokslut den
StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715
Page 1 of 18 * Skatteverket StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare Typ Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 2 of 18 Län Antal köpare Typ Blekinge län
Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del
Bilaga till Helårsstatistik 2009 Fastighetsregistrets allmänna del, innehåll per den 31 december 2009 1(8) Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Antal levande objekt i Fastighetsregistrets
Har er kommun något idrottspolitiskt program och/eller någon idrottspolicy (egen eller del av annan policy)?
Ale NEJ, men det är på gång NEJ, men det är på gång Alingsås NEJ, men det är på gång NEJ, men det är på gång Aneby NEJ NEJ Arboga NEJ NEJ Arjeplog JA NEJ, men det är på gång Arvidsjaur NEJ NEJ Arvika NEJ
Resultat 02 Fordonsgas
Resultat Geografiskt Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors Berg Bjurholm Bjuv Boden Bollebygd Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Botkyrka E.ON Boxholm Bromölla
Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2
Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Förortskommuner till storstäderna 0115 Vallentuna 2 Förortskommuner
Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010
* Skatteverket Antal personer som deklarerat elektroniskt per 2 maj 2011 - sista dag för deklaration Bästa kommun i respektive län Stockholm Järfälla 1 70,3% 10 482 11 446 7 878 4 276 938 35 020 49 790
STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET
KOMMUN (bokstavsordning) STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET 2013 Statoils Miljöbilsranking baseras på andelen miljöbilar bland de nya bilarna som registrerats i kommunen eller länet under första
Deltagande kommuner per 28 maj (233 st)
Deltagande kommuner per 28 maj (233 st) Ale kommun Alingsås kommun Alvesta kommun Aneby kommun Arboga kommun Arjeplogs kommun Arvidsjaurs kommun Arvika kommun Askersunds kommun Avesta kommun Bergs kommun
Kulturskoleverksamhet
Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5, 08 519 264 00 kulturradet@kulturradet.se kulturradet.se s.1(9) Kulturskoleverksamhet Beslut om bidrag, belopp i kronor Ale kommun, 176 000 Aneby kommun,
Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0%
Kommun Total årlig elräkning Elkostnad varav elcert Nätavgift Elskatt Moms Skatt+elcert +moms Andel skatt+elcert +moms Blekinge Olofström 30 304 kr 12 288 kr 723 kr 6 365 kr 5 589 kr 6 061 kr 12 373 kr
Statsbidrag till kommuner för ökat bostadsbyggande
Blekinge län Karlshamn 92 3 739 987 Karlskrona 433 9 050 660 Olofström 45 1 829 342 Ronneby 45 1 829 342 Sölvesborg 71 1 700 915 Dalarnas län Avesta 21 853 693 Borlänge 199 6 170 567 Falun 349 7 272 842
Sveriges bästa naturvårdskommun
Sveriges bästa naturvårdskommun 2018 - alla kommuner som besvarade enkäten, sorterade enligt poäng. Placering Kommun Poäng 1 Huddinge kommun 53 2 Lomma kommun 50.5 3 Tierps kommun 48 4 Örebro kommun 47.5
Sveriges bästa naturvårdskommun
Sveriges bästa naturvårdskommun 2018 - alla kommuner som besvarade enkäten, i bokstavordning. Placering Kommun Poäng 193 Ale kommun 14.5 141 Alingsås kommun 23.5 117 Alvesta kommun 26.5 134 Aneby kommun
Statistik över rutavdraget per län och kommun
Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistiken visar förändringen i antal personer som gjort avdrag för hushållsnära tjänster, så som hemstädning, trädgårdsarbete och barnpassning mellan första
Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg
Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20
Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar
Bilaga 2 Värdefaktorn ortstyp för byggnadskategorierna 17. Byggnadskategori, 14 För värdefaktorn ortstyp ska na indelas enligt följande för byggnadskategorierna 1 oljeraffinaderier eller petrokemiska industrier,
Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015
2015-11-18 Finansdepartementet Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 Fördelningen mellan kommunerna
BILAGA 1. Sammanställning av SKL:s enkät avseende prestationsmål 1
Kommun (SIP:ar) rörande barn och unga har ni gjort i er många (SIP) rörande barn och unga ni gjort i er (SIP:ar) har ni gjort under Uppskatta hur många (SIP:ar) som ni har gjort under 2012. Vilken modell
Kommunlistan: Antal aktiebolagskonkurser uppdelat per kommun
Kommunlistan: Antal aktiebolagskonkurser uppdelat per kommun Kommun Jan-juni 2016 Jan-juni 2015 Jan-juni 2014 2016 till 2015 % förändring ALE 2 5 3-60% ALINGSÅS 13 6 8 117% ALVESTA 8 4 3 100% ANEBY 1 2
Skillnad mot förväntad. procent enheter. # Kommun
STORA KOMMUNER 50 000+ INVÅNARE Avvikelser från kommunens e efter att hänsyn tagits till nas vistelsetid i Sverige, vilken utbildningsnivå kategoriseras som skydds behövande och deras anhöriga. enheter
Wäxthuset HVB har Ramavtal med; Hela Kriminalvården och Frivården
Uppdaterad 2019-09-05 Wäxthuset HVB har Ramavtal med; Hela Kriminalvården och Frivården Alingsås kommun Alvesta kommun Arjeplogs kommun Arvika kommun Avesta kommun Bergs kommun Bjuvs kommun Bodens kommun
Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort;
Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; beslutade den xx 2013. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 3 första stycket körkortsförordningen (1998:980). 1
Kommuner med högst resultat i länet, sammanvägt resultat på elevenkäter, åk 5 (placering totalt av 185 kommuner)
Länstabeller Stockholms län elevenkäter, åk 5 elevenkäter, åk 8 1. Danderyd (1) 1. Södertälje (70) 1. Norrtälje (91) 2. Täby (2) 2. Danderyd (71) 2. Danderyd (101) 3. Lidingö (4) 3. Nacka (117) 3. Södertälje
Statsbidrag för kostnader för samordnare av frågor som rör utveckling av verksamhet för nyanlända elever för höstterminen 2016
1 (11) Statsbidrag för kostnader för samordnare av frågor som rör utveckling av verksamhet för nyanlända elever för höstterminen 2016 Skolverket har beslutat om tilldelning av statsbidrag enligt nedan
Sammanställning över tilldelade platser för bussförarutbildning
Sammanställning över tilldelade platser för bussförarutbildning Samverkande kommuner Antal tilldelade platser Persontransport 500 vp SKÖVDE KOMMUN 6 ESSUNGA KOMMUN FALKÖPINGS KOMMUN GRÄSTORPS KOMMUN GULLSPÅNGS
Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun
Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun Siffror för hela rikets kommuner finns längst ner Huvudman Andel elever som erbjuds läxhjälp Beviljat
SÅ SEGREGERADE ÄR KOMMUNERNA DAGENS SAMHÄLLE GRANSKAR
1 BOTKYRKA 48 51 3 89 422 2 TROLLHÄTTAN 46 50 4 57 095 3 BORLÄNGE 33 50 17 50 989 4 KRISTIANSTAD 44 45 1 82 513 5 LANDSKRONA 43 45 2 43 966 6 GÖTEBORG 43 44 1 548 197 7 ÖREBRO 42 44 2 144 192 8 HUDDINGE
Kommun (Mkr) % Fördelning (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag
PAJALA 529 0,1% 350 0,1% 51,1% 41 NYKVARN 362 0,1% 255 0,0% 42,0% 59 VARA 869 0,1% 634 0,1% 37,1% 127 GULLSPÅNG 266 0,0% 197 0,0% 35,0% 38 KIL 1 044 0,2% 803 0,1% 30,0% 85 TROSA 773 0,1% 595 0,1% 29,9%
Värde per kommun
ÖCKERÖ 1 239 0,2% 874 0,1% 41,8% 133 STRÖMSUND 1 443 0,2% 1 083 0,2% 33,2% 123 PAJALA 496 0,1% 375 0,1% 32,3% 45 STRÄNGNÄS 2 380 0,4% 1 811 0,3% 31,4% 294 ÅSTORP 865 0,1% 662 0,1% 30,7% 68 LJUSNARSBERG
PRELIMINÄR KOSTNADSUTJÄMNING ÅR 2000, kronor per invånare Bilaga 2
Upplands Väsby 5 500 5 790 2 156 3 190 2 595 122 0 0 41 545 0 0 0 164 0 0 20 103-864 Vallentuna 5 505 6 741 2 286 3 305 1 829 0 0 0 41 545 0 0 0 164 0 0 20 416-551 Österåker 5 140 6 478 2 214 2 886 1 891
HÄR ÖKADE SEGREGATIONEN MEST DAGENS SAMHÄLLE GRANSKAR
RESEARCH 1 UPPVIDINGE 7 33 26 9 317 2 VÄNNÄS 12 35 23 8 591 3 NORSJÖ 9 31 22 4 172 4 BERG 14 32 18 7 026 5 ÖVERKALIX 13 31 18 3 398 6 BORLÄNGE 33 50 17 50 989 7 OVANÅKER 15 32 17 11 474 8 AVESTA 15 31
Preliminärt taxeringsutfall och slutavräkning för år 1997
Upplands Väsby 44 023 397 3,00-64 36 368-2 328 Vallentuna 27 675 642 3,89-64 23 621-1 512 Österåker 39 372 169 5,06-64 32 560-2 084 Värmdö 31 908 454 5,82-64 27 189-1 740 Järfälla 75 557 254 2,88-64 58
Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida
Folkbibliotek 2008 Resultat på kommunnivå Börjar på sida Tabell 5:1. Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter kommun. 2 Tabell 5:2. Personal, andel kvinnor och män samt antal årsverken
Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet
Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Bidragsåret 2013 Tabeller 1 Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem
Bästa musik- och kulturskolekommun 2011
Bollnäs 1 40 20 17 3 5 Hällefors 2 46 24 8 13 1 Ragunda 3 61 30 30 1 30 Norberg 4 71 3 52 15 18 Ånge 5 70 5 22 43 3 Kramfors 6 74 2 32 40 7 Strömsund 7 78 33 22 22 13 Skinnskatteberg 8 84 11 42 30 50 Ludvika
Bästa musik- och kulturskolekommun 2012
Bollnäs 1 29 11 15 3 1 Hällefors 2 42 19 10 13 2 Ragunda 3 59 36 22 1 3 Ludvika 4 63 21 24 18 9 Kramfors 5 69 4 24 41 6 Strömsund 5 69 33 15 21 7 Ånge 7 76 14 15 47 5 Söderhamn 8 83 24 15 44 29 Piteå 9
Grön Flagg-verksamheter i Sveriges kommuner 2016
Grön Flagg-verksamheter i Sveriges kommuner 2016 Kommun Totalt antal verksamheter Antal med Grön Flagg I procent Ale 42 6 14,29% Alingsås 79 17 21,52% Alvesta 31 4 12,90% Aneby 22 0 0,00% Arboga 25 2 8,00%
Föräldraalliansen Sverige 1/8
Ale 2,02 154 1,83 264 1,96 209 1,94 214 1,77 275 1,78 270 1,83 265 1,88 256 1,97 268 2,00 272 2,21 210 1,93 276 Alingsås 2,13 91 2,23 60 2,02 178 2,03 172 2,05 138 2,03 176 2,24 57 2,16 117 2,15 187 2,34
Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014
Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014 Kommun n Ranking ant inv Instagramkonto Antal följare Stockholm 1 visitstockholm 4892 Jönköping 10
Att återfå resp betala vid månadsavstämning aug 2013 i samband med debitering av slutlig skatt
Sida 1 Stockholms län 0114 UPPLANDS VÄSBY 3 072 24 165 367 3 863 27 906 286 0115 VALLENTUNA 2 178 20 305 787 2 672 33 827 431 0117 ÖSTERÅKER 3 036 29 787 889 3 126 35 355 528 0120 VÄRMDÖ 2 870 29 226 561
Samverkande kommuner Lärcentrum 2018
Samverkande kommuner Lärcentrum 2018 Samverkande kommuner (huvudsökande i fet text) ALE KOMMUN LILLA EDETS KOMMUN ALINGSÅS KOMMUN Kunskapsförbundet Väst ARVIKA KOMMUN EDA KOMMUN BORÅS KOMMUN BOLLEBYGDS
UTGÅNGSLÄGET OM RÄNTA UPP 1 % OM EL UPP 50 % EN ARBETAR 75 % KVAR ATT LEVA PÅ
Rangordnat efter kvar till övrigt vid den nya förutsättningen. Förändringen anger hur "kvar till övrigt" påverkats av räntehöjning, elkostnadshöjning eller 75 % arbete jämfört med utgångsläget. UTGÅNGSLÄGET
Totala kommunala skattesatser år 2003 Bilaga 5
0114 Upplands Väsby 31,20 19,58 11,62 1,30 0115 Vallentuna 30,30 18,68 11,62 1,00 1,30 0117 Österåker 31,85 20,23 11,62 0,70 1,30 0120 Värmdö 32,08 20,46 11,62 0,38 1,30 0123 Järfälla 30,75 19,13 11,62
Totala kommunala skattesatser år 2004 Bilaga 3
0114 Upplands Väsby 31,85 19,58 12,27 0,65 0115 Vallentuna 31,45 19,18 12,27 0,50 0,65 0117 Österåker 32,50 20,23 12,27 0,65 0120 Värmdö 32,73 20,46 12,27 0,65 0123 Järfälla 31,40 19,13 12,27 0,65 0125
Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall
Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 3 Tabeller 1. Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsåret 2013 2. Inkomstutjämning 2013 3. Kostnadsutjämning 2013 Bilagor 1. Kommunalekonomisk
Omställningskostnader - kommuner i bokstavsordning, men med angiven ordning efter andel platser i förhållande till befolkning Ordning Kommunkod
156 1440 Ale 123 29 120 0,0042239 276 1489 Alingsås 31 39 837 0,0007782 175 0764 Alvesta 75 19 662 0,0038145 21 0604 Aneby 75 6 570 0,0114155 116 1984 Arboga 77 13 843 0,0055624 2 2506 Arjeplog 60 2 868
Bästa skolkommun 2011
Bästa skolkommun 2011 Utbildade Lärartäthet Arvidsjaur 1 975 47 13 29 52 131 13 2 15 48 5 16 222 135 205 1 Lomma 2 1042 139 36 203 94 50 68 67 3 28 6 99 4 1 5 6 Piteå 3 1049 47 6 57 162 138 22 67 62 187
' 08:17 Monday, January 18, 2016 1
' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 1 Höör 3 099 55% 8 700 8 450 7 580 7 008 6 778 5 601 Kraftringen Nät 2 Skövde 2 000 51% 5 885 4 660 4 660 4 335 4 160 3 885 Skövde Elnät 3 Vallentuna 2 234 37% 8 299
' 08:17 Monday, January 18, 2016 1
' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 1 Eda 2 235 23% 12 120 11 465 11 465 10 365 10 365 9 885 Ellevio 2 Forshaga 2 235 23% 12 120 11 465 11 465 10 365 10 365 9 885 Ellevio 3 Grums 2 235 23% 12 120 11 465
Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012
Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012 Webbgranskningen genomfördes sommaren 2011. I mars 2012 gjordes uppföljningen på frågan Överklagan. Mer info finns om du klickar på de röda trekanterna
Bilaga 1 - Sida 1 (8)
Stockholms län Upplands Väsby 14,87 9,37 23,40 24,15 41,62 53,81 117,29 106,34 0,00 0,00 197,18 193,68 Vallentuna 11,89 12,66 50,60 50,60 46,88 52,36 113,46 0,00 0,00 145,11 222,82 260,73 Österåker 20,56
2018 från 2019 Kommun Kategori Årsavgift Kategori Årsavgift
Datum 2018-09-27 Geodatasamverkan - Årsavgift kommuner 2018 från 2019 Kommun Kategori Årsavgift Kategori Årsavgift Ale D 240 700 kr D 238 700 kr Alingsås D 240 700 kr D 238 700 kr Alvesta B 149 800 kr
Nyföretagarbarometern 2012:B RANK
Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över
Alla 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 inv.
Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över
Kommuner rangordnade efter andel av befolkningen som har större skulder än tillgångar:
Sidan 1 av 13 Kommuner rangordnade efter andel av befolkningen som har större skulder än tillgångar: Andel med nettoskuld %: 1 Sundbyberg 31 2 Göteborg 28 3 Malmö 27 4 Landskrona 26 5 Örebro 26 6 Ljusnarsberg
Nyföretagarbarometern 2013:B RANK
Nyföretagarbarometern 2013:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över
Insamlade däck per län och kommun
Karlshamn 268 Karlskrona 479 Olofström 205 Ronneby 218 Sölvesborg 188 Blekinge 1 359 Avesta 316 Borlänge 625 Falun 355 Gagnef 38 Hedemora 202 Leksand 124 Ludvika 242 Malung-Sälen 118 Mora 233 Orsa 41 Rättvik
Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket
Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket 9 24 5 15 14 39 Ale 7 20 5 16 12 36 Alingsås 7 19 5 16 12 35 Alvesta 7 17 6 16 13 33 Aneby 11 30 4 11 15 41 Arboga 7 18 6 17 13 35 Arjeplog 8 18 7 19 15 37
2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49
Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 ÄLVSBYN 659 0,1% 429 0,1% 53,6% 63 GÖTENE 727 0,1% 536 0,1% 35,6% 67 UPPLANDS-BRO 1 173 0,2% 888 0,2% 32,1% 110
Statistiska centralbyrån ES, Offentlig ekonomi Maj 2000 Bilaga 2
Stockholms län Botkyrka 4 706 7 058 2 492 3 395 4 236 0 738 0 43 608 0 0 0 172 0 0 23 448 514 Danderyd 5 491 6 004 2 047 6 698 1 231 0 0 0 43 608 0 0 0 172 0 0 22 294-640 Ekerö 6 130 8 220 2 275 3 609
Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös
Nr 2:2012 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Var tionde 18-24 åring är arbetslös Arbetslöshetsnivåerna har minskat under
Ranking 2015 A-Ö. Tillämpning av lagar och regler. Kommunpolitikers attityder Allmänhetens attityder. Konkurrens från kommunen
Ale 43 18 61 60 78 33 88 1 53 68 48 63 1 23 42 190 95 35 279 148 Alingsås 185-12 220 234 244 160 217 105 56 158 210 266 53 79 120 134 93 80 131 99 Alvesta 221-42 224 218 263 180 179 8 94 161 268 238 183
Tabell 4a, Kvar att leva på (Tjänstemannafamilj)
Stockholms län Norrtälje 32 805 6 468 8 547 884-21 894 Nynäshamn 32 940 7 131 8 019 887-107 984 Södertälje 32 801 7 298 7 713 884-362 1 236 Botkyrka 32 801 7 358 7 653 884-214 1 088 Nykvarn 32 884 7 525
Tabell 2, Boendeskatter 2006
Stockholms län 162 Danderyd 1 892 1 281 986 3 173-694 117 108-577 186 Lidingö 1 390 1 231 985 2 620-941 109 108-832 184 Solna 1 305 1 235 1 012 2 540-905 108 108-797 187 Vaxholm 1 241 1 278 986 2 518-519
2012 antal bemannade. Förändring
Stockholms län 14 568 827 14 704 272 14 776 856 14 555 177-0,1% -1,5% 5 7,2 7,2 7,1 6,8-5,4% -3,1% Botkyrka 525 950 574 390 498 278 494 774-5,9% -0,7% 0 6,5 7,0 5,9 5,7-11,8% -2,5% Danderyd 232 788 256
Antal tryckta barnböcker per invånare 0-14 år
2009 2010 2011 2012 Stockholms län 5 320 525 5 246 129 5 141 136 5 193 785-2,4% 1,0% 2,4 2,3 2,5 2,2-6,5% 3,69 4,29 4,26 4,28-0,2% 19,3% Botkyrka 193 436 191 336 187 703 190 658-1,4% 1,6% 2,1 2,1 2,2 2,0-7,9%
Kulturverksamhet År 2007, löpande priser. Allmän kulturverksamhet, Andel nettokostnader för kultur. Kommunernas totala nettokostander.
Stockholms län 89 174 119 285 554 942 366 714 038 185 360 076 925 1 803 175 2,5 37 636 1 949 516 Upplands Väsby 52 1 963 235 8 953 263 10 022 149 5 670 699 26 608 2,0 35 380 38 055 Vallentuna 13 367 97
Bilaga 1 - Sida 1 (8)
Stockholms län Upplands Väsby 9,37 9,37 24,15 25,28 60,60 62,30 127,04 139,93 0,00 0,00 221,16 236,88 Vallentuna 12,70 13,93 57,70 61,18 62,98 62,95 0,00 134,85 103,00 0,00 236,38 272,90 Österåker 20,15
Preliminär kostnadsutjämning 2007, förändring
Stockholms Botkyrka 63 139 82 106 14-126 7 7 4 13 302 302 Danderyd 220 284-237 -61-1 105 19 7 4 13 346 346 Ekerö 198 39 313-99 -1-68 -89-88 4 13 310 310 Haninge 75 130-51 82 10-35 7 7 4 13 235 235 Huddinge
Preliminär kostnadsutjämning 2007
Stockholms Botkyrka 6 109 9 846 3 623 5 117 799 3 960 0 0 419 829 30 702 1 813 Danderyd 7 284 10 178 2 833 1 977 0 9 227 162 0 419 829 32 909 4 020 Ekerö 7 011 11 379 4 069 1 997 0 4 532 60 0 419 829 30
Nyföretagarbarometern 2011 RANK
Nyföretagarbarometern 2011 RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över
Antal inkomna anmälningar per kommun efter registreringstyp år 2014 Län Kommun Registreringstyp Totalt Inkommen anmälan Omprövning Uppföljning
Antal inkomna anmälningar per kommun efter registreringstyp år 2014 Län Kommun Registreringstyp Totalt Inkommen anmälan Omprövning Uppföljning Blekinge län Karlshamn 12 1 1 14 Karlskrona 18-5 23 Olofström
Uppdaterad: Kommunvis redovisning av inkomna rävspillningar Övervakning av dvärgbandmask i Sverige Blekinge län.
Blekinge län antal Karlshamn 10 7 Ja Karlskrona 10 15 Olofström 4 5 Ronneby 15 12 Ja Sölvesborg 5 3 Ja Dalarnas län antal Avesta 22 9 Ja Borlänge 13 9 Ja Falun 29 29 Ja Gagnef 11 11 Ja Hedemora 24 12 Ja
Konkursåret 2017 kommunnivå
Konkursåret 2017 kommunnivå Antal aktiebolagskonkurser i Sveriges kommuner (A till Ö) Kommun 2017 2016 2015 % skillnad 2017/2016 ALE 2 3 5-33% ALINGSÅS 19 23 15-17% ALVESTA 4 12 7-67% ANEBY 1 1 3 0% ARBOGA
2012-06-20 Antal insatser
01 0127 Botkyrka 2013 2011 51 x 109 186 67 101 71 22 x 178 272 160 01 0127 Botkyrka 2012 2010 50 x 109 185 70 106 62 23 x 167 253 153 01 0162 Danderyd 2013 2011 17 0 32 39 11 25 9 0 0 47 83 38 01 0162
Att få tillbaka vid månadsavstämningen i juni 2007 i samband med debitering av slutlig skatt.
0114 Upplands-Väsby 10 470 62 600 516 0115 Vallentuna 5 617 38 906 600 0117 Österåker 8 425 66 983 059 0120 Värmdö 7 018 54 608 725 0123 Järfälla 16 081 94 919 428 0125 Ekerö 5 017 39 845 672 0126 Huddinge
6. Lokala arbetsmarknader (LA 2015) 6. Local labour markets
6. a er (LA 2015) 6. s Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2015 Tabeller 13. a er (LA 2013) i nummerordning med ingående kommuner 13. s in numerical order, with the associated municipalities
Län och Kommun
Stockholms län Upplands Väsby 48 66 44 35 19 27 43 52 40 44-27% Vallentuna 21 18 17 19 14 25 20 17 19 14 17% Österåker 31 36 22 50 46 39 30 29 21 28-14% Värmdö 36 27 20 22 25 21 42 8 8 13 33% Järfälla
' 08:17 Monday, January 18, 2016 1
' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 Nätbolag Kommentar Ale 565 8% 7 720 7 480 7 480 7 480 7 330 7 155 Ale Elförening ek för 98 Alingsås Alingsås Energi Nät Saknar typkunden Alvesta 1 919 28% 8 666 7 820
Nyföretagarbarometern 2011:A RANK
Nyföretagarbarometern 2011:A RANK För publicering 31 augusti 2011 Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet
Konsumentvägledning 2013
Konsumentvägledning 2013 Kartläggning gjord av Sveriges Konsumenter och Konsumentvägledarnas förening Saknar konsumentvägledning helt el. under skamgräns Konsumentvägledning över skamgräns Kommunen köper
Fördelning av tillskott till kommuner Miljoner kronor Län Kommun Jämlik kunskapsskola samt barns och ungas hälsa
Fördelning av tillskott till kommuner Miljoner kronor Län Kommun Jämlik Blekinge län KARLSHAMN 7,2 1,3 12,8 KARLSKRONA 12,9 2,8 26,4 OLOFSTRÖM 3,5 0,6 5,3 RONNEBY 7,7 1,3 11,7 SÖLVESBORG 3,8 0,7 6,9 Dalarnas
Preliminär kostnadsutjämning 2004, kronor per invånare
1(11) Stockholms län Botkyrka 5 618 8 816 2 881 4 153 4 752 0 770 0 46 683 0 0 0 186 0 0 27 905 449 Danderyd 6 426 8 231 2 601 8 274 1 440 0 0 0 46 683 0 0 0 186 0 0 27 887 431 Ekerö 6 828 10 511 3 127
Ersättning i maj 2011 för stödinsatser till barn, enligt 11 a förordning (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. Kommun Belopp Antal
Ersättning i maj 2011 för stödinsatser till barn, enligt 11 a förordning (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. Kommun Belopp Antal barn ALE KOMMUN 65 449,34 10 ALINGSÅS KOMMUN 51 720,05
Reviderad prognos kostnadsutjämning 2006 Förändring bidrag (+) / avgift (-) jämfört med 2005 års definitiva beräkning
Stockholms län Botkyrka 46-42 59 213 1 92 0 5-1 6 375 Danderyd 172 269-8 75-1 140 62 5-1 6 715 Ekerö 101-125 30-39 -1 95-167 -54-1 6-100 Haninge -19 16-12 116 3 51 0 5-1 6 161 Huddinge 75 25 16 21 0 54-27
Nyföretagarbarometern 2012:A RANK
Nyföretagarbarometern 2012:A RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över
Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent
2014-09-29 Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för augusti 2014 visar följande: A) Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent
Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland
Nr 2:2013 1 (6) Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Arbetslöshetsnivåerna