Pass På. Medlemstidning Lidingö Brukshundklubb No

Transkript

1 Pass På Medlemstidning Lidingö Brukshundklubb No

2 Klubbinformation KLUBBENS ADRESS: Lidingö BK Box Lidingö Tel klubbstugan: Plusgiro (Kurs- och medlemsavgifter) Tävlingsplusgiro STYRELSE: Ordförande: Christoffer Frances Vice ordförande: Anita Weinius Sekreterare: Linnea Meiton Kassör: Barbro Ahlberg-Hagberg Ledamot: Stina Lundblad Suppleanter: Charlotta Nilsson-Gombrii Rolf Lööw Pass På: Christoffer Frances Ansvarig utgivare: Johan Friskopp Medlemsregister: Barbro Ahlberg - Hagberg OBS! Adressändring gör medlem själv via SBK:s medlemsregister på SBK:s hemsida. Rasutvecklingssektor: Maria Landergård maria.landergaard@hotmail.com Kurser/utbildning: Jeanette Johansson eller utbildning@lidingobk.se Hundungdom: Elsa Malmer lidingohundungdom@gmail.com Agility: Lisa Nilsson agility@lidingobk.se @telia.com Tävlingar: Anne Larsson tavling@lidingobk.se PR/INF0 / HEMSIDA Åsa Schöldeen asa@channel1.se webmaster@lidingobk.se Hemsidan: Rallylydnad: Britta Lindquist brittalindquist@hotmail.com MEDLEMSAVGIFT Helbetalande 500:- Familjemedlem 120:- TÄVLINGSAVGIFTER Lydnadsklasserna Lydnadsklass 1-2 Lydnadsklass 3-elit Appellklass Lägre - elit Bruksklasserna Mentaltest hund MH Rallylydnad Alla klasser Agility 200 kr 225 kr 225 kr 250 kr 600 kr 110 kr Individuellt 60 kr Individuellt internationellt 65 kr Lag 185 kr inomhustillägg för lydnad, rally och agility 0-25 kr. Bestäms av respektive arrangör Lidingö B.K. nu på,,, - PRESS-STOP - TRÄNINGSTÄVLINGAR VÅREN April, Sthlm Södra BK. Anmälan till Anne Andersson hundcoach@hotmail.com Valberedning: sammankallande: Sverker Sandberg Tjänstehund: Hans Gardell hansgardell@gmail.com Omslagsbilden: Pass På:s alldeles egna tolkning av uttalandet på regelkonferensen om att för att få en 10:a i gruppmomenten bör du nog tävla med en resväska i framtiden 29 April, Lidingö BK. Anmälan till Anita Weinius anitaweinius@bredband.net 12 Maj Tyresö BK. Anmälan till pinnenaffe@live.se Mer info om ytterligare träningstävlingar kommer under våren och läggs ut på klubbarnas hemsidor a.s.a.p!

3 As Long As The Price Is Right Återvinning,,,,,,tillvaratagande av material från avfall. Återvinning är i allmänhet en föredragen metod när det gäller att behandla avfall. I snäv bemärkelse avses med återvinning substansåtervinning, vilket innebär att jungfruligt material ersätts med insamlat använt material. I Sverige återvinns eller förbränns nästan allt avfall och endast en mycket liten del slängs på soptipp. Wikipedia - Genom en förfinad doft av dyr cognac och slöjmoln ifrån Havannacigarrer hörs plötsligt en röst längst ned ifrån styrelserummet på det stora skivbolagets USA kontor; Same sh-t, new wrapping! Let s sell it again!. Tystnaden är total... Scenen är ett tiotal år tillbaks i tiden. Skivbolag stora, som små har upptäckt att flugan internet inte längre är ett hot utan brutal verklighet. Med nedladdning av musik en baggis för en sexåring, att kopiera en CD i hemdatorn ännu enklare, så är skivbolagens existens hotad och med den självklart också alla bolagsdirektörernas fringisar och förmåner. Eller som den alltid like klarsynte Lee Brilleaux, sångare i Dr Feelgood uttryckte det; I had a horse that couldn t loose, now get ready for the real good news. The taste of oysters and champagne, now it is all gone down the drain! Tillbaks till styrelserummet! Ingen bransch har bättre än musikindustrin anammat det här med återvinning!!! Du är tveksam? Jag erkänner i alla fall att jag går på deras trick, gång efter gång. Någon gång på 70- och 80-talet köpte jag t ex alla Dr Feelgoods, Pink Floyds och Rolling Stones vinylplattor, i stort sett samma dag som de gavs ut. Sen kom CD:n, i och för sig ett ovanligt trist format med plåtigt ljud utan resonans, botten eller bas. Nästintill totalt odugligt för vanlig hederlig rock n roll. Men nog köpte jag om alla mina favoritplattor. Hyllorna fylldes i samma takt som plånboken tömdes. Ett tag var det väl frid och fröjd, men sen kom skivbolagens idé (och det var här vår artikel egentligen började) om att kunna ge ut samma plattor en gång till på CD men då remastered with the latest technology. Jo,,, visst jag var där och köpte dem igen och nej inte slängde jag någon av de tidigare utgåvorna. Hyllorna bågnade, vilket man inte kunde säga om mitt bankkonto. Men var det slut här då ra? -Icke, sa Nicke! No, no, sa skivbolagsmogulerna, vi säljer allt ännu en gång till i den uptimala och definitiva versionen. Vi lägger på några gamla outgivna låtar och demos, letar efter gammalt arkivmaterial och sätter ihop ett snyggt 62-sidigt CD-häfte och förpackar allt i en läcker box och tar dubbelt betalt = Same sh-t, new wrapping! Lidingö Brukshundklubbs värld,,, Vår förening är en ideell verksamhet och vi kämpar för att få ihop debet och kredit. Kommittéerna och styrelsen kämpar med nästa års budget när detta skrivs. Ett sätt att dra ned på klubbens utgifter är helt klart genom återvinning eller som sagt,,, Same sh-t, new wrapping! Jag städar och röjer hemma efter ett stambyte och upptäcker då att jag har en himla massa (så, så, försiktigt nu - reds anm) pokaler och priser hemma som hör till en annan tidsepok och minnenas arkiv. Några pokaler vurmar jag självklart extra för. Som den vi fick när jag och Tiger äntligen vann Lydnadsklass 3 och blev uppflyttade till elit. Den kommer jag alltid att vilja ha kvar. Härlig hund, härliga minnen! Men många andra pokaler, plaketter och priser kommer jag inte ens ihåg var eller varför vi vann. Dessa återvinner jag genom att skänka dem till Lidingö BK:s tävlingskommitté som kan putsa upp dem, låta tillverka nya plaketter och dela ut dem som priser vid kommande tävlingar. Jag slipper åka till miljöstation och klubben sparar ärligt talat tusenlappar. Idrottspriser har blivit dyra och har du några som du kan tänka dig att skänka till klubben och på så vis bidra till klubbens verksamhet så hör av dig till klubbens styrelse eller tävlingskommitté. Tack på förhand,,,, Styrelsen och Tävlingskommittén (TK) Chris Frances

4 Våga rädda liv = HLR/Första Hjälpen Hjärt-lungräddning (HLR) är en akut första hjälpen behandling som ges omgående till en person som är medvetslös, inte andas och saknar puls. Den medicinska termen för detta tillstånd är hjärtstillestånd eller, då personen fortfarande har puls, andningsstillestånd. Behandlingen utförs genom växelvis 30 stycken kompressioner av personens bröstkorg (hjärtkompressioner) och växelvis 2 stycken inblåsningar i personens mun eller näsa, den så kallade munmot-mun-metoden. Bröstkorgen ska tryckas ner 5-6 cm varje gång med ett tempo av kompressioner per minut. Avbrott i kompressionerna görs endast för inblåsningar. HLR behandlingen fortsätter tills ambulans anländer och sjukvårdsutbildad personal tar över. - Wikipedia Det är inte mycket vi vet. Inte om framtiden i alla fall och tur är väl det. Visst skulle det kunna vara användbart att veta vilken kuse som kommer att vinna elitloppet och därför kunna satsa en tusenlapp till ett kanonodds. Men oftast är det lika bra att inget veta, eller hur? Det är dock alltid bra att vara förberedd på vad livets märkliga turer kan utsätta oss eller andra i vår närhet för. Att vara grundutbildad i hjärt och lungräddning är alltid bra. Två av mina vänner har gått bort under de senaste tio månaderna efter att ha drabbats av hjärtinfarkter, så för mig personligen är det en trygghet att veta att jag både kan och vågar hjälpa till om olyckan plötsligt skulle drabba någon runt omkring mig. Till vardags arbetar jag på en stor konferensanläggning med 200 hotellrum och tusentals gäster om året som passerar genom husen. I vår vardag är det ett krav att all personal utbildas varje år på HLR/ DHLR. Ett krav alltså! Lidingö Brukshundklubb,,,,,, har över 300 medlemmar och många kursdeltagare och tävlande som besöker klubben varje år! Det rör sig mycket folk även på klubben. När LBK-medlemmen Stina Lundblad föreslog styrelsen att hon ville ställa upp och utbilda klubbens instruktörer inom första hjälpen samt hjärt och lungräddning, så var det självklart att vi med glädje svarade Ja, tack. Vilken klubb vill inte ha landets mest utbildade instruktörer? En kväll i november samlades vi ett tiotal instruktörer och funktionärer i klubbstugan och fick en gedigen grundutbildning av Stina och hennes kompisar mini-anne. Utan att avslöja hennes ålder kan vi berätta att Stina har lång yrkeserfarenhet som sjuksköterska och jobbar idag bland annat inom skolsjukvården i Lidingö. Men vi gör som vi gjorde under själva utbildningskvällen, Stina får tar över! Text: Christoffer Frances & Stina Lundblad. Foto: Christoffer Frances Jag heter Stina Lundblad och är medlem i Lidingö brukshundsklubb tillsammans med min hund Leia. Leia är en blandras mellan storpudel och schäfer. Tillsammans har vi gått ett antal kurser på brukshundsklubben där jag tycker instruktörerna gör ett fantastiskt arbete. I dag arbetar jag som skolsköterska på Källängens skola men hoppar även in och jobbar extra på Danderyds barnakut då och då. Av mina 24 år som sjuksköterska har jag arbetat 14 år inom slutenvården och på senare år inom skolhälsovården. Utbildning HLR. Sedan 2009 håller jag kurser i hjärtoch lungräddning och olycksfall i egen regi. Kursen riktar sig till privatpersoner, företag, föräldragrupper, skolor och andra verksamheter. Med min yrkeserfarenhet och feedback från de kurstillfällen jag har haft vet jag att kunskap om det akuta omhändertagandet räddar liv. En mörk kväll. En mörk kväll den 29 november i klubbstugan kom många brukshundsinstruktörer, och fick utbildning i HLR och olycksfall. Jag tycker att det är viktigt att alla som möter människor ska få möjlighet att utbilda sig i HLR. Om man ställs inför det otäcka att någon blir akut dålig så har man kunskap för att hjälpa till på bästa sätt. Man vet att det är mer än 20 personer som får ett plötsligt hjärtstopp per dag i Sverige. I dag vet vi att chansen att överleva är 2-3 gånger högre om HLR startas i tid. Den som är först på plats är en jätteviktig person för att den akut sjuka ska få en bättre möjlighet att kunna överleva. Träning. Under kursen fick alla deltagare öva kompressioner och inblåsningar på en docka som heter mini Ann. Vi tränade även bedömning av livstecken och stabilt sidoläge. Detta gör man två och två och övar praktiskt på varandra. Det är viktigt att LARMA 112 tidigt vid akut sjukdom så att sjukvårdspersonal snabbt kommer på plats. I utbildningen tog jag upp vanliga olycksfall som kan hända när man är ute i skog och mark, och hur man handlar i de olika situationerna. Jag hoppas att det känns bra för instruktörerna att även ha lite i sin ryggsäck vad det gäller HLR och olycksfall när de i framtiden håller kurser och gör det fantastiska arbetet med att utbilda oss många mattar/hussar. Kom ihåg! Våga rädda liv! HLR / Första Hjälpen utbildning Är du, ditt företag eller förening intresserade av en egen utbildningsdag inom HLR / Första Hjälpen kontaktar du Stina Lundblad via

5 HjärtLungRäddning

6 Suck, pust & stön Det ligger ju något i själva ordet UTHÅLLIGHET, eller hur? Det gäller att bita ihop, kavla upp ärmarna och ta i även när det tar emot som mest! Det gäller att hålla uuuut även när mjölksyran stiger från vaderna, uppåt, uppåt, når ljumskar, magmuskler, stiger vidare mot huvudet och egentligen vill man ju bara strunta i alltihopa, sätta sig ned, lägga av och få vila,,,,,,,,,,, men, men något driver oss vidare! Vad? Varför? Det är här någonstans som både ordet och verkligheten om uthållighet kommer in. Bita ihop och köra vidare trots att kroppen egentligen säger något helt, helt annat. Nu pratar vi givetvis om vältränade idrottsmän och dito hundar! Själv känner jag helt klart smaken av mjölksyra bara jag passerar Intersport butiken i Lidingö Centrum längs min väg till delikatessdisken i Vi-butiken. Det är dock något helt annat med min unga schäfertik Ulva och många av era egna hundar. U.H.P. UTHÅLLIGHETSPROV Text: Christoffer Frances Foto: Anna Frances De älskar att vara aktiva både fysiskt och med mental träning och stimulans. Precis som hos oss människor så behöver hundarna en god grundkondition för att hålla sig friska, välmusklade, starka och hålla en även för hunden ödesdiger övervikt på avstånd. En bra fysisk kondition gör också att hunden orkar koncentrera sig bättre i arbete som t ex vid inlärningen av vardagslydnad, tävlingslydnad eller kanske svåra nos-, spårövningar. I all träning som ställer krav på hunden så kommer denna hjärngympa att behöva mycket bränsle från kroppens fysiska kondition! Så att du håller din hund och dig själv i gott trim är givetvis en självklarhet, eller hur! - Bit ihop husse, 8 km klara, bara 12 kvar!!! Uthållighetsprov (UHP) 20 km. Schäferhundklubben har i många år arrangerat Uthållighetsprov eller cykelprov. Det är just det som provet går ut på, att man cyklar 20 km tillsammans med sin hund. Dock 20 km under väldigt kontrollerade former för att framför allt hundarna ska tas väl om hand och inte på något vis fara illa av detta konditionstest. För det är ett prov på hundens kondition och hundens sätt att röra sig korrekt och absolut ingen tävling. I år kommer nu även SBK att börja med UHP på prov i sin verksamhet och det är bra!!!

7 FACT OF THE MATTER UTHÅLLIGHETSPROV / UHP Tjugo kilometer uthållighetsprov för hundar som fyllt 16 månader. Föraren cyklar och hunden skall framföras i ett jämt travtempo runt km/tim. Efter 8 kilometer är det 20 minuters rast och domaren kontrollerar hundens tassar och att den är i god kondition att fortsätta provet. Andra etappen är 6,5 kilometer och efter den är det 15 minuters rast och hälsokontroll av hundarna. Tredje och sista etappen är 5,5 kilometer. Hund som av domaren bedöms att den ej får fortsätta provet skall köras i bil tillbaks till starten. Förare som inte klarar provet får klara sig själv. Syftet med provet är att kontrollera att hunden är korrekt byggd och rör sig korrekt i trav. Provet är även en kontroll av att hunden är i god kondition.

8 Både listig och stark = UHP - Var så säker på det, jag är både listig och stark! Precis som vår älskade Baloo i Djungelboken, måste man vara både listig och stark för att orka med ett tjugo (20) kilometer långt cykelprov. Stark, därför att självklart måste både hunden och du vara vältränade fysiskt för att orka varvet runt. Du själv behöver extra styrka för att hålla den driftsstarka hunden i ena handen och cykeln kvar på vägen med den andra. Ni måste vara vana att cykla ihop och att hunden klarar av att trava bredvid dig och cykeln även på trafikerade vägar. Men som sagt enbart styrka räcker inte, du behöver också vara listig! I alla fall listigare än hunden och det kan jag lova dig inte alltid är det lättaste! Klara, färdiga, gå! När provledaren sänker startflaggen kan jag lova dig att din jycke tycker att det här är kanonkul och nu dj-klar ska jag visa husse hur snabbt man kan greja 20 km! Swoosch, säger det och iväg far din hund medan du fortfarande försöker knäppa cykelhjälmen (för du är väl inte så korkad att du cyklar utan hjälm?). De första 2-3 kilometrarna får du egentligen mest ägna åt att försöka bromsa din hund innan ni hittar in i ett gemensamt bra och ekonomiskt travtempo. Så här gick det till när Ulva och jag bet ihop och kämpade oss igenom inte helt lätt UtHållighetsProv hösten Men som sagt om det vore lätt skulle det ju knappast vara ett uthållighetsprov, eller hur? I wish it would rain Söndagen den 21 augusti började bra med gråa moln och lite, lite regn i luften. Du vet sånt där regn som man kan vara ute i, i timmar utan att egentligen bli blöt. Ett regn som bara svalkar. Men någon gång runt lunch vände vindarna och blåste molnen bort, bort solen tittade fram och temperaturen började stiga till 20+. Skönt vilken dag som helst, men inte vad man vill ha om man ska cykla ett UHP med en rejält påpälsad vän. Vallentuna IP femton-noll-noll och 21 grader! - Det är dj-kligt varmt idag så ta det lite lugnare än vanligt och dra ned tempot i början till km/timme och var rädda om era hundar annars kommer de inte att orka, manar provledaren Mats Axenvik oss på startlinjen. Vi är fem ekipage på startlinjen i Schäferhundklubben Lövsättras UHP prov och eftersom våra schäfrar är vallhundar och därmed travare så är ett idealtempo egentligen kanske runt km/timme. Men det viktigaste är alltid är att vara rädda om våra hundar och med förmaningen om ett lugnare tempo gav vi oss iväg ut längs vägarna i Vallentunaskogarna. Hörde inte, lyssnade inte. Jyckarna hade icke helt oväntat inte lyssnat på några som helst förmaningar utan drog iväg med adrenalinet sprutandes ur öronen som om det vore 100 metersfinal i OS. Som sagt här gällde det att vara både listig och stark. Stark för att hundarna gärna drar iväg i full sula i någon form av intern jag-ska-banne-mig-va-först-tävling och under denna turbulens ska du fortfarande hålla dig själv och cykeln kvar på vägen som oftast är vanliga trafikerade vägar. För att skona hundarnas tassar så cyklar man på grusvägar, men kortare avsnitt av asfalt kan givetvis förekomma. Listig måste du också vara för att så snabbt som möjligt få igång ett bra samarbete med din hund och komma ned i ett ekonomiskt och energibesparande travtempo. Två mil är inte kattskit precis! Som med all hundsport är ju tanken att du och hunden ska ha roligt och njuta lite av upplevelsen också. Listig måste du också vara eftersom det är du som står för taktiken i ditt lilla tvåmannalag. Ibland kan det vara bra att cykla tillsammans med en av de andra deltagarna och ha trevligt och småprata lite (kilometrarna går fortare då). Ibland kan det vara tokigt att ha ett annat ekipage i synfältet framför sig för att din hund då börjar tokdra för att komma ikapp. En annan gång kanske du precis som en medel-, långdistanslöpare inom friidrotten, behöver en hare som hjälper - Jag är både listig och stark! - Baloo dig med att hålla tempot och dra, dra, dra dig framåt! - Orkar han, orkar jag! Ligger du först och andra ekipage är på väg ikapp er, kan din hund bli orolig av att ha andra bakom som närmar sig. Din hund kommer att springa framåt, men hela tiden oroligt vända sig om för att ha koll på vem som är er i hasorna. Som sagt, det är ingen tävling utan ett prov/test, släpp förbi och låt din hund åter komma i balans och få koncentrera sig på springandet bredvid dig och cykeln. Allt detta och lite till. När jag för två år sedan cyklade med Ulvas mamma Bea så fungerade det perfekt att slå följe med Catharina Kläschen och hennes Triumphs Otis. Men tillsammans med Ulva fungerade det helt klart bäst om vi cyklade utan sällskap! Färden upp mot milen jämt och vändningen hem vid Vada Kyrka gick förbi torp och gårdar längs ett vackert sommarlandskap, men det gäller att hålla koncentrationen på hunden, cykeln och övrig trafik! Efter sex kilometer började jag känna att Ulva tappade tempo och spänsten i travet! Jag försökte med lock, pock, glada tillrop och rena lögner som att snart är vi framme! kompis. Sju (7) kilometer och endast 1000 meter kvar till en första paus med vila, vatten och behövligt energigodis! Ulva kändes tröttare och tröttare och jag undrade för ett kort ögonblick om vi skulle orka hela vägen runt. En tröst för sekunden var att hennes mamma Bea också varit riktigt trött efter den första etappen, men under pausen hämtat sig ordentligt och sedan inte haft några problem alls. Vid 7,5 km hade jag ett trumfkort kvar att spela ut för att peppa min hund de sista 500 metrarna. Det magiska ordet matte! Matte Anna åkte med i följebilen för att fota och väntade nu vid första rastplatsen med vatten och filmjölk! - Matte är där, sa jag med 498 meter kvar och det var som att slänga in växeln i overdriveläge. Ulva fick nya krafter och pinnade på in till depåstoppet i imponerande stil. Kom till ro, slappna av, vila. I pausen gällde det att snabbt få i Ulva vatten och lite filmjölk för att ladda om hennes batterier som ärlig talat gått på reserven mellan kilometrarna sju och åtta. Hon fick dock icke fri tillgång till vatten och fil så att hon skulle riskera att bli skvalpig och tung i magen! Ännu en taktisk avvägning! Under resten av pausen kom valpkursens passivitetsträning till god användning för här gällde det att utnyttja minuterna till att låta hunden få vila ordentligt. Innan vi gav oss iväg igen gjorde domaren/provledaren sin obligatoriska hälsokontroll av hundarna och framför allt deras tassar. Den här söndagen fick alla fem ekipagen klartecken att fortsätta etapp 2 mot Vada Kyrka och iväg bar det snart igen. Olika båtar, olika stilar. Det gäller som sagt att vara både listig och stark, men också att känna sin hund väl. Två av fältets manliga (typiskt killar!!!) deltagare satte full speed vid start och varje omstart. En höll tempot rakt igenom, men det andra ekipaget blev oftast upphunna strax innan pausvila då deras utgångstempo inte höll hela etappen ut. Catharina Kläschen med sin stora kraftiga hane Triumphs Razor, kände tidigt att om de skulle hålla 20 kilometer och in över mållinjen så var hon tvungen att sänka tempot ytterligare i värmen. Ett klokt och taktiskt riktigt beslut eftersom Razor utan problem orkade hela distansen ut. I och med att kvällsbrisarna kom in blev det också svalare under de sista kilometrarna och lite mer lätttrampat för både hund och förare!

9 Goin up? Eftermiddagssvalkan kom och tur var det för 2-3 kilometer innan målet vid IP ligger den ökända mördarbacken! En dröm längs första etappen norrut, då den som alla förstår är en underbar utförslöpa där man kan passa på att vila och bara låta cykeln rulla,,,, men samtidigt komma ihåg att hålla tempot och inte låta hunden få frispel och ystert börja galoppera! Men på hemvägen har denna härliga utförslöpa blivit en precis lika lång mardrömslik uppförsbacke och då ska vi komma ihåg att vi redan har cyklat kilometer. Om du inte har en cykel med 62 växlar och har tränat för Tour de France så kommer du här att garanterat få problem. Vi vanliga amatörer och soffpotatisar ställer oss gärna upp när vi cyklar i ett kraftigt motlut, eller hur? Har du provat att stå upp och cykla för att ge benen kraft och samtidigt endast hålla en hand på styret medan den andra är upptagen med att hålla och styra kg viljestarka hundmuskler kvar på vägen och dig själv i sadeln? Lycka till och vi hoppas att du kommit ihåg cykelhjälmen! Men kom ihåg att om du är både listig och stark och har en klar taktik när du cyklar ett UHP, så grejar även du en mördarbacke ganska lätt. Alla ekipagen denna augustidag gjorde det i alla fall, eftersom vi alla blev godkända. Så varför skulle inte du göra det när du nu får chansen att vara både listig och stark i och med att SBK tar upp UHP från och med årsskiftet Läs vidare innan du pumpar upp cykeln och knäpper hjälmen,,, Svenska Brukshundklubben har avelsansvar för de 18 brukshundsraserna schäfer. Det är hundraser som visat sig speciellt lämpande för Brukshundklubbens ändamål och därför kallas dessa raser för bruksraser. Från och med den 1/ kommer SBK att arrangera officiella UHP-prov för de s k bruksraserna; Australian Cattledog / Australian kelpie / Australien sheperd / Beauceron / Belgisk vallhund / Bouvier des Flandres / Boxer / Briard/Picard / Collie / Dobermann / Hollandse herdeshond / Hovawart / Riesenschnauzer / Schäfer / Svart terrier/ Vit herdeshund. SBK:s Avel och Hälsa informerar. Yvonne Brink är handläggare för Avel och Hälsa på SBK:s kansli och har tillsammans med representanter från Schäferhundklubben och Boxerklubben haft i uppdrag att få UHP-provet officiellt. Hon skriver i en mail till Pass På; -I framtiden kan det eventuellt bli aktuellt med fler raser som tillåts göra ett UHP. T ex kanske några av jakthundsraserna!. Domare/provledare ska auktoriseras eftersom verksamheten får officiell status och skall registreras i SKK:s hunddata. Utskottet Avel & Hälsa kommer under januari månad att gå igenom de provledare / domare som har verkat inom Schäferhundklubben för att se vilka som är auktoriserade och aktiva. Ytterligare utbildningar av domare / provledare är planerat att ske under 2012 och därefter kommer det att finnas listor på ansvariga funktionärer på SBK:s kansli.. Regler och anvisningar samt utbildningsplaner finns på SBK:s hemsida FIDO. Det finns idag inget krav på cykelhjälm, men naturligtvis är det att föredra att arrangerade klubb uppmanar alla förare att använda det för deras egen säkerhet. Lidingö Brukshundklubb. Frågan om Lidingö BK ska arrangera UHP har ej ännu diskuterats inom styrelsen eller i kommittéerna. Först måste klubben finna lämpliga cykelvägar med långa grussträckor längs Lidingö och planera en helt ny typ av prov. Vi får väl se när det kan bli aktuellt. Men visst vore det spännande med ett LBK-arrangerat UHP under Lycka till. Börja träna redan nu! Vill du få lite mer träningstips om hur du bäst tränar tillsammans med din hund så läs artikeln Riding with the King i Pass På No Finns även i pdf-format på klubbens hemsida

10 En guru på spåret Text och foto Christoffer Frances Teckningar Gunnar Langneströms spårkompendium - Jag vet inte om jag är någon guru och om det stämmer som det står LBK-annonsen att; Miss this and regret it for the rest of your life, vet vi först om två timmar! Med ett leende och dessa citat från klubbens hemsida inleder Gunnar Langneström sitt föredrag om spår och hundens nosarbete vid Lidingö Brukshundklubbs medlemsmöte i november! Innan dess hade klubbens ordförande lett själva det officiella medlemsmötet och informerat om vad nytt i distrikt och klubb. Välkomna till en skriven repris ni som inte var på plats i klubbstugan och fick ta del av Gunnars långa erfarenhet av att träna och lära in spårarbetet tillsammans med alla typer av hundar. A.A.A. = Anita, Aquila, Asfalt Gunnar Golli

11 - Så länge du är schysst mot din hund kan du våga att pröva på det mesta! Från början så älskade jag allt som hade med Hundskolan i Sollefteå att göra. Men när jag läste i deras spårbok om att man inte skulle börja träna spår förrän vid 12 månaders ålder så svalnade den kärleken snabbt. Det är precis tvärtom, tycker jag! Börja träningen tidigt och träna framför allt redan då på att ha långa liggtider på spåren. Så inledde Gunnar Langneström sitt föredrag om våra hundarnas oerhörda kapacitet för spår och nosarbete, en lite lätt frusen novemberlördag där klubbens ordförande strax innan Gunnar gick på scen avslutat årets näst sista medlemsmöte. Han kom, han sågs och han segrade. Klubbstugan var nästintill fullsatt denna lördagseftermiddag med spårintresserade som ville ta chansen att få ta del av Gunnars teorier, idéer och tips om hur man bäst ska träna in spår tillsammans med sin hund. Who was that man? Gunnar har massor av erfarenhet med sig i bagaget och utan att avslöja hans ålder kan jag tryggt skriva att det var varken i år eller förra året som han lämnade Hundungdom. Gunnar började inom SBK redan 1982 och är idag, återigen ordförande i Enköpings BK. Han har tävlat med två av sina hundar i elitklass spår, sök och skydd. Han har utbildat ett flertal hundar till flygvapnet och inom bevakning har han deltagit vid tolv Svenska Mästerskap. Alltså ingen tvekan om att det är en mycket erfaren och meriterad herre som intog scenen och åhörarnas koncentrerade intresse. Man ska börja tidigt med det som Hitta en favoritleksak och lek mycket med den tillsammans med din valp. I inlärningen är det bara er egen favoritleksak som sedan blir valpens första spårbelöning. När valpen kommit ut på spåret och till slut nosat sig fram till belöningen kommer han att känna igen doften av sin älskade favvoleksak. Här är det viktigt att tänka på att hunden ska leta sig fram till belöningen med hjälp av sitt nosarbete och inte hitta den med hjälp av synintryck! Tänk här på att vid denna tidiga inlärning träna med vinden i ryggen och samtidigt puffa upp lite mossa och lägga leksaken under denna! AHA Kallar Gunnar de allra första valpspåren för som han vill ha ca meter långa, med vinden i ryggen och minst två timmars liggtid. När det är dags för valpen att prova på går man rakt, eller diagonalt emot spåret och viktigt är här att man låter valpen självständigt ta upp och utarbeta spåret. Hunden har då valt ett beteende som blir självförstärkande. När valpen spårat upp sin favoritleksak/belöning är det oerhört viktigt med mycket positivt beröm och gemensam lek så att hunden får med sig en positiv bild av spårarbetet hem. Molekyler är viktiga! Ett så kallat personspår består av vatten och fettlösliga molekyler. De vattenbasera- En guru på spåret kom ihåg att de är individer och deras individuella träning måste anpassas efter var och en av dem. Din hund måste själv få välja beteende för ett lyckat resultat. Låt den få arbeta som den vill! Men låt aldrig din hund få chansen att bakspåra! Om den gör det så följer du bara mjukt med, med en gummiarm och håller emot utan negativa ryck för hunden i linan. Är du mjuk och följsam här kommer din hund snabbt att vända om och ta spåret i rätt riktning och lära sig åt vilket håll spåret ska utarbetas för att komma till de högt värderade belöningarna. A five minute break for ten minutes! Det är aldrig hundens fel om det går dåligt i träning eller tävling. Våga att titta på yngre hundförare och var öppen för alla tips och intryck. Det finns alltid hur mycket som helst att lära sig, fortsatte Gunnar innan dagens första bensträckare bjöd på ett kortare avbrott och rastning av deltagarnas egna hundar och påfyllning av hans egen kaffekopp. Träna spårarbete på olika underlag. Men kom ihåg att träna in underlagen var för sig innan du binder ihop dem! de är flyktiga och försvinner ganska snabbt medan de fettlösliga molekylerna blir kvar och blir det som vi vill att hunden för största noggrannhet ska lära sig att spåra på. Det är därför det är viktigt att man som hundförare redan tidigt börjar träna på spår med lång liggtid. Ja, redan för en ung valp är det två (2) timmars liggtid som gäller, manar Gunnar åhörarna! Tokigt, tokigt. Tycker alltså Gunnar om reglerna för de spårprov som SBK arrangerar. I appellklass som är nybörjarklassen är liggtiden på spåret ca minuter! Svårt, svårt. I elitklass är liggtiden på spåret minst 90 minuter och upp till två timmar och på de spåren går de mest erfarna tävlingshundarna! Det borde vara tvärtom, eller hur? Glöm inte bort att komma ihåg! - Som förare måste du kunna läsa din hund och trycka på rätt knappar och individanpassa all träning. Har du fler än en hund så Vi fortsätter på samma spår! När valpen efter lite träning har arbetat upp en egen förväntan om en stundande belöning i att följa ett spår så kan vi lämna de tidiga övningarna och gå över till att träna minisökrutor för att höja hundens säkerhet i spårupptaget och föremålsintresse. En hund som har stort föremålsintresse i vardagen behöver nödvändigtvis inte ha det i spårarbetet då detta arbete i sig kan vara oerhört självbelönande för våra hundar. Föremålsintresset är självklart viktigt i spåret eftersom vi också vill att hunden längs spåret ska markera olika utlagda föremål/apporter. - Alla träningsmetoder ska skapa positiva målbilder, vilket sedan får hundarna att ta fram det lilla extra när det tar emot! - Gunnar Langneström

12 MINISÖKÖVNINGAR för att höja hundens föremålsintresse samt ökad säkerhet i att riktningsbestämma ett spår. Minisökövningarna, som är indelade i tre steg, använder vi oss av för att höja hundens föremålsintresse och ökad säkerhet i hundens arbete med att riktningsbestämma spåret vid själva upptaget. Kom ihåg att alltid ha vinden i ryggen eller från sidan, påminner Gunnar oss om när han börjar berätta om,,, - ÖVNING 1 - I den första övningen ska föraren ha hunden kopplad (ej i stryphalsband) och till en medhjälpare överlämna en av hundens favoritleksaker så att hunden här får en positiv retning på föremålet! Därefter går medhjälparen iväg ca 5 meter med föremålet och lägger sig ned på marken och börjar här att markera en ruta om ca 1,5*1,5 m genom att lämna doftavtryck med händerna i marken. Hand-/doftavtrycken kallas för blindgömmor. Hundens favoritleksak göms i rutan vilket sedan tvingar hunden att använda luktsinnet för att finna föremålet och få ett positivt avslut. När föremålet är gömt i rutan går medhjälparen lugnt bort från rutan och föraren låter sedan hunden spontant och utan kommando få undersöka rutan och som sagt finna föremålet genom att nosa/spåra upp det. Redan den unga valpen lär sig snabbt att det inte finns något att leta efter utanför doftmarkeringarna/ blindgömmorna. Tänk här på att inte ställa några krav på hunden eftersom den i det här läget inte har en aning om vad vi egentligen begär av den. Fortsätt med Övning No 1 tills hunden utan retningar men med hög förväntan spontant vill leta efter ett föremål i en så kallad minisöksruta. Glöm bara inte bort att dessa nos-, spårövningar kräver mycket av hundens mentala kondition och de kan tröttna fort. Börja alltså bara med 2-3 övningar och bygg efter hand på din hunds nos, spårkondition! - ÖVNING 2 - När du känner att din hund har en hög förväntan på den första minisöksövningen så är det dags att höja svårighetsgraden och hunden intresse att använda nosen för att spåra sig till en lyckad och positiv upplevelse och sluthandling. I den här andra övningen har rutan nu blivit 2*2 meter och det finns bara blindgömmor/handavtryck i den. Men, men, men i den bakre delen av rutan går ett spår ut cirka 20 meter och där lägger vi hundens belöning samtidigt som vi markerar detta lite extra med ett ordentligt handavtryck i marken. Spårläggaren måste därefter vara noggrann att gå i en vid båge bort från spåret och slutet så att inte hunden som ska tränas kan vinda in återgången och lockas att gena och gå över på det icke-spåret. När man påbörjar den första övningarna i 2:an så ska hunden få se spårläggaren lägga upp rutans blindmarkeringar och därmed få en positiv retning, påminner Gunnar åhörarna om. - Hunden kommer att lägga mycket tid på att leta efter sitt föremål i rutan, men går snart över till att börja följa spåret ut ur rutan vilket leder fram till belöningen och en positiv minnesbild för hunden, fortsätter Gunnar framme vid overheadapparaten. Åhörarnas pennor raspar i takt och många börjar bli sugna på att komma ut och prova minisökövningarna med sina egna hundar. Dock återstår det en hel del mer intressant från Gunnar, bland annat,,, - ÖVNING 3 - I den här tredje minisöksövningen har spårläggaren kommit in från sidan när han har lagt upp rutan och spåret. När sedan föraren kommer fram från ett annat håll med hunden för att börja arbeta i ruta/ spår finns det ingen vittring alls förrän den är i själva rutan. Här kommer det alltså att finna att det finns både ett till rutan ingående och ett utgående spår. Ooops, nu blev det genast svårare för hunden eftersom den nu måste analysera och välja rätt riktning för att komma till sin belöning. Om din hund här skulle bakspåra, så var mycket noggrann med att inte låta den få göra det mer än max en koppellängd. Här följer du mjukt med koppellängden men stannar sedan och låter hunden självmant få arbeta sig tillbaks till rätt spårriktning. När du känner att din hund glider ut i rätt spårriktning så gör du alltid en snabb, mjuk och kontrollerad halvhalt innan ni fortsätter. Även i den här tredje övningen får hunden en lätt positiv retning av spårläggaren innan man börjar, påminner vår föredragshållare oss om innan han avslutar minisöksdelen med orden,,, - I och med de här övningarna har vi förhoppningsvis fått en hund med hög motivation och stor noggrannhet analyserar spårriktningen, samt har ett stort föremålsintresse. Hundens belöning här! Utgående spår m X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X ÖVNING 2- X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X Vinden i ryggen! Förare och hund står här Konkurrensspår. En sak som Gunnar ständigt återkommer till under hela sitt föredrag är att vi som förare ska våga testa mer och att tänja på gränserna, hundarnas maximala prestation i spårarbetet ligger oftast i vårt eget tyckande. Hur många av oss har vågat träna spår med vår hund samtidigt som en eller två andra hundar/ekipage spårar inte bara precis intill utan även korsar vårat spår inte bara en utan flera gånger? Det här är en träningsmetod som Gunnar kallar Konkurrensspår där hunden lär sig att låsa sig i sitt eget spårarbete och koncentrera sig på det utan att påverkas av yttre störningar. Bra, rolig och nyttig träning. När du kommer ut på ditt första tävlingsspår i appellklass är det domare och tävlingsledare med i närheten. Runt omkring kanske det står lite publik som pratar om ditt och datt och är din hund inte tränad att arbeta och koncentrera sig trots störningar är risken stor att du här drabbas av problem. Även i de andra tävlingsklasserna är det funktionärer med och tittar på spårpåsläpp och upptag. I de så kallade IPO-grenarna går domaren och spårläggaren med och bedömer spårarbetet steg för steg. Bra om hunden ägnar sig åt sitt jobb och domaren åt sitt. Du kan gärna börja den här övningen med en (1) konkurrerande hund, men snart gå över till att ni är tre (3) ekipage som spårtränar samtidigt och bredvid varandra och dessutom korsar varandras spår. När det är dags att spåra startar hundarna samtidigt.

13 The Guru Speaks his mind Det bör vara minst trettio meter mellan spåren där de startar och där apporter/ föremål ligger. Där spåren korsar varandra ska du som förare korta in spårlinan och ni ska vara överens om vem som ska gå först. Vid apporterna som ligger jämsides i de olika spåren väntar man in varandra och gör sedan gemensam omstart. Kom dock ihåg att apporterna ska ligga längst ut i spåren så att inte hundarna tar upp vittringen från de andra spårens apporter! Tänk på att om någon av er har en hund som är lägre i rang än de andra ska den få gå först så att den inte känner sig trängd av de andra och att du därmed riskerar att den tappar lusten att spåra! Våga pröva spår med olika liggtider! Under dagen med Gunnar framgår det klart att han vurmar mycket för att noggrann grundinlärning hos de unga hundarna, men när väl grunderna sitter där så ska man som förare våga testa olika typer av spår, underlag, liggtider. Eller som han sa i inledningen; - Så länge du är schysst mot din hund kan du inte förstöra något! Ett och samma spår med olika liggtider låter ju kanske märkligt och svårt att genomföra. Men icke! Det kräver dock lite planering och samarbete med en träningskompis (=spårläggaren). Det positiva, för hunden, i den här spårträningen är att när den kommer ut på slutdelen av det färskare spåret blir doftbilden starkare och starkare och snart har man hunnit ikapp spårläggaren där förväntad och efterlängtad belöning finns! Hur gör man, hur lägger man upp ett sådant här spår med olika liggtider? Din kompis spårläggaren lägger upp den första delen av spåret som vanligt, kanske 800 meter med apporter/föremål. Efter första delen är det bra om han eller hon redan från början har utrustat sig med kaffetermos, macka, något att läsa och en stor portion tålamod. Här blir det paus i kanske en eller två timmar. På förutbestämd tid eller allra helst via telefonkontakt så startar förare och hund spårarbetet samtidigt som spårläggaren återupptar utläggandet av del två av spåret. När sen hunden kommer fram till pausstället så växlar spåret över från att vara två timmar gammalt till att bara vara några minuter. Återigen är det här viktigt att tänka på att ha vinden i ryggen så att inte hunden söker sig fram på den färskare delen av spåret efter spårläggaren. Det finns även varianter av detta där man lägger del ett av spåret ena dagen och fortsätter med del två nästa dag. Detta ger givetvis hunden enorma tidsskillnader i spårvittringen att arbeta med. En utmaning, men kom ihåg att din hund klarar ofta mycket mer än vad du ger den credit för. KONKURRENSSPÅR SKISS C A C A B B B A C A C Konkurrensspår för tre hundar. Påsläpp samtidigt, visa hänsyn mot varandra vid övergångar/korsningar. Apporter läggs längst ut i spåren där hundarna är som längst ifrån varandra så att de där får arbeta Tro inte att elitspårets 1500 meter är max vad en hund orkar spåra. Våga pröva och kom framför allt ihåg att det inte finns några misslyckanden. Våga lägga 500 eller 1000, 2000 meter till. Man kan faktiskt ta en paus i spårarbetet och sen fortsätta! Släpande spår... Var en variant som Gunnar nämnde lite i förbifarten. Här spårar en hund medan den andra går en koppellängd bakom och så att säga vilar hjärnan. Lite som ett lagtempolag i cykel,,, alltså en man ligger först och drar det tunga lasset. I släpande spår så passar man på att skifta hund vi t ex en apport genom att man tar av och på spårselen. Här gäller det så klart att hundarna har lärt sig att man arbetar med nosen (=spårar) bara när spårselen är på. Annars är det rast, vila som gäller. Hur pass gamla spår kan en hund spåra på? En vecka gamla spår är inga problem, säger Gunnar Langneström som själv, av ren nyfikenhet, prövat att spåra med sina hundar på veckogamla spår. Jag tvivlar inte på att han har rätt men ska vi vanliga spårentusiaster träna med våra hundar på så pass gamla spår så bör de spåren nog ligga i ganska avskilda skogspartier där det är minimal risk för att ursprungsspåret utsätts för alltför mycket störningar av t ex andra hundar med ägare och kanske horder av svampplockare under höstmånaderna! Släpande spår! Två hundar turas om att spåra samma spår. Lasse Eriksson, som har lång erfarenhet av tjänstehundar hos både miltär och polismyndigheten och har ägnat mycket arbetstid åt att studera hundarnas nosarbete, berättade för några år vid ett annat medlemsmöte i klubbstugan, att man vet beviserligen att hundar har spårat på tre (3) veckor gamla spår! Min egen erfarenhet av äldre spår är en häftig AHA-upplevelse för några år sedan när en kompis och jag la ut spår på fredagen som vi av olika anledningar sedan inte gick med våra hundar (kan ha varit annat som lockade på fredagseftermiddagen). På lördagen tog jag en promenad ner till spåren vid Lidingö Golfbana för att plocka in snitslar och apporter och döm om min förvåning när jag upptäckte att min hund började spåra klockrent på ett då 16 timmar gammalt spår. Det var bara att följa med i linan och än en gång få njuta och fascineras av att få chansen att se en duktig spårhund i arbete. Som sagt våga prova själv! Vad kan du förstöra? Fungerar det inte är det bara att sela av hunden, tömma termosen och packa ihop. Inte kommer din hund att ligga hemma i korgen på kvällen och deppa över ett missat spår. Du kanske gör det, men inte jycken, jag lovar! Än en gång under föredraget påminner Gunnar oss om att våga; - Lås er inte fast i tävlingsregler och gammalt tänkande utan våga pröva genom att utmana er själva och hunden!

14 Åh f-n, här går ett spår. Inte tusan tänker jag på om det ligger i mossa, gräs eller asfalt...får jag bara bra pröjs så jobbar jag! Redan 1924 fanns det beskrivet i polislitteratur om hur deras tjänstehundar spårade på så kallade hårda underlag, det vill säga asfalt, sten, betong, trägolv eller berghällar! Så det var ju inte precis någon ny upptäckt när många började tala om och beskriva hårda spår återigen på 1980-talet. Hjulet har faktiskt bara uppfunnits en enda gång! Men många har ju sannerligen försökt att göra det om och om igen. - Även här vill jag att hunden ska lära sig att arbeta med låg nos. Det vill säga nosen i den så kallade spårkärnan! När jag har tränat in hårda spår har jag använt mig av blod eller godis som gör att hunden börjar nosa i backen oavsett underlag. Godiset lägger jag till att börja med i varje steg för att få in noggrannheten redan från början. Men ganska snart utökar jag avståndet mellan godisbitarna mer och mer. - Kom ihåg att arbeta tillsammans med hunden i kort spårlina för att inte den ska lära sig att arbeta med nosen i backen och inte heller kunna göra alltför yviga slag i spårarbetet. - Du kan även här använda dig av minisökrutorna för den grundläggande inlärningen av t ex asfaltsspår! Bakspår = spårhundförarens skräck! Bakspår är det enda hundföraren fruktar mer än bakrus, tro mig! Det finns nog inget annat ämne bland spårintresserade som skapat mer ångest, oro och olika teorier om varför hunden plötsligt tar upp klockrena bakspår! På Lidingö har vi ett tävlingsspår som är satt under trolldom verkar det. I stort sett varenda hund tar bakspår i upptagsrutan vid både träning och tävling! Min egen hund tog ett av sina två bakspår där och därefter återvände jag aldrig mer! Kompis Johans hund tog där bakspår så att det visslade om det liksom Jack Russell killen Viggo. En av de bästa bruks-, tävlingshundar jag sett i mina dar, Kiron, tog bakspår efter bakspår,,, men spårade sen hur lätt som helst. Vad beror bakspåren på? Lasse Eriksson sa när han var på besök i stugan för några år sedan att; - Nästan alla hundar tar 4-5 perfekta upptag när de börjar spåra. Men någon gång vid 5-6 gången tar de ofta ett lika perfekt bakspår. Jag har ingen annan teori än att det är hundens nyfikenhet som driver den att vilja kolla av vad som finns även åt andra hållet! Som sagt teorierna är många, sömnlösa nätter minst lika många och jag tror inte att det finns någon som riktigt klurat ut varför det ibland och för vissa oftare blir bakspår? Ett sätt att försöka undvika detta är att träna intensivt på hundens spårupptag och vara noggrann med att belöna rätt arbete! Spårupptag!!! Är något som även Herr Langneström är övertygad om att de allra flesta av oss tränar alltför sällan. - Oftast blir det bara träning på ett enda spårupptag i samband med själva spårträningen och sen så nöjer vis oss med detta. Så skriver Gunnar i sitt omfattande spårkompendium och jag är nog benägen att hålla med honom om att det är så det allra flesta av oss faktiskt tränar. Jasså, inte du! Men jag gör det själv i alla fall! Jag har säkert haft tur också då mina hundar under femton års spårträning bara tagit två (2) bakspår! Att det ena av dessa två var dagen innan en spårtävling gjorde i alla fall mig duktigt nervös inför tävlingen. Så varför inte redan nu börja träna mer frekvent även på själva spårupptagen? Tillbaks till ruta 1, 2 och 3. Redan i minisökövningarna/rutsöken har vi chansen att lägga en mycket bra grund för våra hundars träning och ökade säkerhet på spårupptagen. Vi tränar ju där bland annat att de unga hundarna får lära sig att analysera och riktningsbestämma spåren för att komma till önskad belöning. Kan negativt vändas till positivt? Ett annat bra sätt att träna in ökad säkerhet i spårupptagen är att öva på så kallade negativa påsläpp vilket innebär att vi släpper på hunden snett från sidan men inte i spårriktningen! Du kan också lägga ned tid och arbete på att träna in flera upptag under samma pass med snabba belöningar genom att prova på att gå bågar över en stig som skissen nedan visar. - Jag vill ha en hund som är noggrann och analyserar upptaget och spårriktningen ordentligt! Gärna går en meter bakåt i spåret, analyserar och övertygar sig själv om att han har rätt. Blåser ur näbben och sen går iväg med SPÅRUPPTAGSTRÄNING SKISS app app X X X X X app app app Slutapport Träning på flera spårupptag genom att gå bågar över en stig och lägga snabba apporter/belöningar för hunden. Pilen = stigen. X = Spårupptag. App = apporter. Glöm inte att låta det sista upptaget övergå i ett för hunden längre spår och en överdådig slutbelöning! Alla vill vi ha bra pröjs!

15 The Guru Speaks... ett gott självförtroende i rätt spårriktning. Lär känna din hund och känn din hund via spårlinan! När du har lärt känna din hund ordentligt efter en massa spårträning tillsammans kan du aldrig ta fel på när känslan är den rätta i spårlinan. En hund som spårar rätt och med gott självförtroende ger ett visst drag och känsla i spårlinan som det är en njutning att lära sig att känna igen! Hantera spårlinan varsamt! Hunden, du och spårlinan är ett! Gunnar manar oss att inte använda för lång lina när vi tränar spår. - Det blir lätt för wobbligt och som förare förlorar du lätt känslan i händerna och du riskerar att helt oavsiktligt ge hunden negativa signaler just när den är inne i en svår problemlösning längs spåret. Var mjuk och följsam i händerna! Känn hunden! Vid slutet. Här någonstans började det dra ihop sig mot lördagskväll och mörkret hade sedan länge fallit utanför klubbstugan. Men dagen och Gunnars engagerade och entusiasmerande föredrag om hundars nos och spårarbete hade gått väldigt fort. Om det var en Guru vi hade skådat och lyssnat till vet vi inte. Jag tror inte heller att Gunnar suktar efter att vara någon guru, bara en vanlig kille som är oerhört engagerad och road av hundens förmåga att utveckla och använda sitt nosarbete och gärna delar med sig av sina kunskaper! För dig som inte var där,,, så har Gunnar sammanställt ett omfattande och mycket väl illustrerat spårkompendium i vilket han ingående förklarar sina teorier om inte bara det som vi försökt återge här i artikeln, utan även mycket mer inom spårdressyren. Du kan beställa ett exemplar genom att kontakta Gunnar via hans mail jojje_gunnar@hotmail.com Priset 130 kr är en god investering om du vill lära dig mer om inlärningen av spår! Min hund Ulva övertygar mig varje gång om att hon kan och vill så oändligt mycket i spårarbetet och ingenting är för svårt för henne att ge sig på och våga lösa längs spåren! Kolla in några ovanliga spårarbeten på ett 4 timmar gammalt inomhusspår i helgstängda kontorslokaler. Vilken noggrannhet! Utomhus uppför en ståltrapp vid ett vattentorn (vilken väg tog spårläggaren nedför är en bra fråga?). Eller ett stadsspår genom Mariefred Vilken upplevelse! Jag är övertygad om att din hund också kan mycket mer än vad den fått visa hittills. Gör som Gunnar. - Var schysst mot din hund och du kan våga prova Ira 7 månader provar sitt första inomhusspår!

16 Årsmötet 15 februari Så har ännu ett år gått och ännu ett årsmöte klarats av! Inte vilket årsmöte som helst utan för Lidingö Brukshundklubbs del det 44:e i ordningen! Alla var inte där, men några var där och som alltid var humöret på topp, speciellt under den traditionella utdelningen av klubbens vandringspriser och hedersomnämnanden! Ni som inte var där får gärna komma nästa år! En kvart försenat och efter en viss oordning på grund av en försvunnen dagordning kunde mötesordföranden öppna årsmötet med en ny och handskriven dagordning. En dagordning för årsmötet innehåller många punkter och mycket formalia, men också många intressanta punkter som; Verksamhetsberättelse samt kassörens redovisning/genomgång! Revisorernas berättelse om deras genomgång av styrelsens arbete. Rekommenderar de årsmötet att ge styrelsen ansvarsfrihet eller tre månader på Kumla? Spänning... Verksamhetsplan för nya året! Budget. Val av styrelse och revisorer. När det gäller den sista punkten kunde valberedningens sammankallande Sverker Sandberg för årsmötet lugnt berätta att årets arbetsinsats varit mycket enkel eftersom endast en post i styrelsen behövde tillsättas. Tvåtusentolv års styrelse ser ut så här; Christoffer Frances - ordförande Anita Weinius - vice ordförande Linnea Meiton - ständig sekreterare Barbro Ahlberg-Hagberg - kassör Stina Lundblad - ledamot Rolf Lööw - suppleant 2 Lotta Gombri - suppleant 1 Lotta ersätter Britta Lindquist på ett fyllnadsval och vi vill här passa på att tacka Britta för hennes år och arbetsinsats i styrelsen. Britta kommer att fortsätta att arbeta för klubben på många olika vis med bland annat kurser och rallylydnaden! Vandringspriser Bästa lydnadsklass 1 prestation. Anna Östervall / Axxa 194,5p Bästa elitklassprestation lydnad. Sofia Edlind / Tia 315p Bästa lydnadshund 2 - elit. Sofia Edlind & Tia 9,84 i snitt (elit) Bästa appellklassprestation. S von Krusenstierna / Madicken 252,5p (spår och uppflyttade) Bästa elitklassprestation bruks(spår) Iréne Ronge / Minerva 421p Bästa brukshund lägre - elit. Maria Lindén / Vildand. Blåmussla 8,85 i snitt lkl spår Mesta tävlingsekipage 2011 Iréne Ronge med Vikulas Minerva. Hederspris för gott sportsmannaskap! Sofia Edlind. -ur VERKSAMHETSBERÄTTELSEN I övrigt har styrelsen arbetat för att stötta klubbens mycket väl fungerande kommittéer där som vanligt Utbildningskommittén, som ansvarar inte bara för klubbens hela kursutbud utan även för utbildning och vidareutbildning av klubbens instruktörer dragit ett stort och tungt lass i säker hamn med ett mycket gott resultat. Tävlingskommittén är en annan kommitté där arbetsbelastningen i samband med klubbens tävlingar och prov är mycket stor. Officiella tävlingar, prov och träningstävlingar kräver mycket frivilliga insatser av utbildade funktionärer och som alltid har TK genomfört årets arbete med bravur och också fått mycket beröm av både gästande tävlande såväl som domare. TK:s målmedvetna arbete med väl genomförda prov har också varit inspirerande för många av klubbens nya tävlingsekipage inom flera olika grenar. Tävlingskommittén behöver dock, som alltid, inför nästa verksamhetsår förstärkning av intresserade och engagerade medlemmar. Förutom till de kommittéansvariga vill vi här också passa på att tacka Anna Ronge och Anna Thunell för det arbete som de lagt ned på de i distriktet uppskattade Träningstävlingarna. Lidingö BK var också mycket engagerade i 2011 års SM i lydnad och agility som arrangerades ute på Polishögskolan i Sörentorp. LBK ansvarade för tävlingshelgens omfattande serveringsverksamhet på tävlingsområdet. Serveringen gjorde bra affärer och bidrog till ett lyckat SM både arrangörsmässigt och ekonomiskt. Överskottet från SM-dagarna har av distriktet börjat betalas ut till de klubbar som var engagerade och LBK fick här ett fint tillskott till klubbkassan. Vi vill gärna passa på att tacka framför allt Anne Larsson och Ulrika Edgren för deras enorma arbetsinsatser under SM-dagarna. Trots stora investeringar under året är klubbens ekonomi i god balans, mycket tack vare klubbens uppskattade kursverksamhet och ett långvarigt och kontinuerligt kassörs- /ekonomiarbete av Barbro Ahlberg-Hagberg i samarbete med klubbens revisorer. Årets resultat är en förlust på ,33 SEK vilket föreslås årsmötet att överföra i ny räkning. Årets arbete i styrelsen har präglats av många, långa diskussioner och utbyte av idéer, men alltid med ett stort engagemang för klubben och hundsport och med ett mycket gott kamratskap. Det har varit enkelt och en glädje att få leda arbetet i styrelsen under verksamhetsåret Lidingö Styrelsen - ur VERKSAMHETSPLAN 2012 Styrelsen har för år 2012 satt upp följande målsättning, tillsammans med klubbens kommittéer. Lidingö BK s målsättning är att kunna erbjuda Lidingö och närområdets bästa grundutbildning av hundar och hundägare. En förutsättning för detta är att LBK fortsätter att erbjuda sina instruktörer goda möjligheter till vidareutbildning och att vi genom detta också kan få en nödvändig nyrekrytering av SBK-utbildade instruktörer. Klubbens målsättning med detta är att kunna bereda plats på klubbens kurser för samtliga hundägare och hundar som vänder sig till klubben i framtiden. I förlängningen av detta hoppas vi också att klubben kommer att få fler aktiva medlemmar som inte bara tävlar och representerar klubben utan också deltar i det för verksamheten viktiga klubbarbetet. Den höga kvalitet som präglar utbildningsverksamheten ska givetvis löpa som en röd tråd genom hela klubbens verksamhet. Lidingö BK ska vidare, som en lokalklubb till Svenska Brukshundklubben, anordna prov och tävlingar i olika bruksgrenar, lydnad, agility, rallydnad, MH test, samt verka för vidareutbildning av tjänstehund. Klubben ska kunna erbjuda medlemmar som ställer upp för klubbens verksamhet morötter i form av egna utbildningar inom hund oavsett inriktning eller intresse. Klubben ska också verka för att få igång fler tävlingsekipage och att dessa får en god möjlighet att tävla på hemmaplan både officiellt och inofficiellt. Klubben skall också arbeta aktivt för att söka attraktiva och intressanta samarbetspartners som t ex Medborgarskolan och tillsammans med dem ge medlemmarna ett ännu bättre utbud av hundutbildning. Lidingö BK ska givetvis också fortsätta att underhålla klubbstuga, hundstall, härbre och den fina appellplanen. Ett arbete som är ständigt pågående och nödvändigt. I målsättningen ingår också att kunna ge kursdeltagare samt alla andra medlemmar goda möjligheter att förkovra sig inom olika områden vad det gäller hund och hundsport genom våra medlemsmöten till vilka vi ett par gånger per säsong anlitar välrenommerade föredragshållare. Öppenhet och god laganda! Klubben strävar också efter att engagera så många som möjligt av medlemmarna i klubbens ideella arbete och givetvis även att alla känner sig välkomna och trivs i klubben. Klubbens interna arbete inom styrelsen och kommittéer skall präglas av en öppenhet och god laganda Lidingö Styrelsen Christoffer Frances, Anita Weinus, Linnea Meiton, Barbro Ahlberg, Stina Lundblad, Rolf Lööw, Britta Lindquist.

17 We are all the winners Vandringspriser och hedersomnämnanden Bästa lydnadsklass 1 prestation Anna Östervall Bästa elitklassprestation lydnad Sofia Edlind och Gränsvallarens Tia! Bästa lydnadshund klass 2 - elit Sofia och Tia! Hederspris för SM silver 2011, VM lydnad lagguld samt som sportslig förebild inom LBK och hundsport! Suzanne von Krusenstierna med appellkannan Britt Perez Klubbmästare agility large Iréne Ronge bästa elitklassprestation bruks! Elsa Malmer Klubbmästare agility medium

18 Klubbmästerskap agility 2011 Vinnare i 2011 års KM i agility Large; Britt Perez med Dis (BC) Medium; Elsa Malmer med Alfonz (Sheltie) Small; Angelica Bystedt med Ronja (Sheltie) STORT GRATTIS till er alla!!! STORT TACK till landslagstjejen Stina Mattsson för att Du ställde upp som domare och gjorde fina, roliga banor åt oss. TACK till vår sponsor DjurAkuten som återigen gjorde vårt prisbord så stort. Ridskolan Stockby 10-årsjubileum Hösten 2011 hade C G Leissner drivit Ridskolan Stockby i 10 år. Detta skulle firas med en hejdundrande show, iscensatt av samma gäng som står för Stockholm Horse Show på Globen. Ljud- och ljussättning byggdes i flera dagar innan så att allt skulle bli som på Globen men i en något mindre skala. Upplägget var också som på Globen, med invigning av CG själv på en häst i en ring av eld. Sedan följde en kadrilj med ryttare i gula regnkläder och regn i form av vatten från ett sprinklersystem, allt till tonerna av Singing in the rain. Efter det följde en uppvisning av ponnyryttare i glittrande kläder och ytterligare en kadrilj med ryttare i damsadel. Agilityuppvisning av Lidingö BK Sedan var det dags för agilityuppvisning av ekipage från Lidingö Brukshundklubb. Tyvärr kunde inte så många närvara som vi hade tänkt men vi var 3 personer och 6 hundar som körde en liten bana. Hundarna hade vi klätt i glittrande snusnäsdukar, vilket blev riktigt effektfullt med strålkastarna. För att det skulle bli mer spännande för publiken så hade körde vi banan på tid. Häststafett Efter vår show var det stafett med ungdomar till häst. Deltagarna var uppdelade i 2 lag som skulle rida fram till en pinne, sticka hål på en ballong och så fort som möjligt efter det tillbaka till nästa med stafettpinnen. Vinnare blev de som först hade hål på alla ballongerna, vilket visade sig inte helt lätt. Antingen så var ballongerna svåra att få hål på eller så ville inte hästarna lämna sina kompisar utan sprang tillbaka hela tiden. Det blev riktigt spännande till slut. Kändishoppning Sista numret var kändishoppning. Inte heller det så lätt om man inte är van ryttare. Några av deltagarna hade inte ridit nästan något alls. Väldigt modigt att ställa upp trots det. Efter showen bjöds det på mingel och förfriskningar till både deltagare och publik. Tack CG Leissner och ridskolan för en fin show och en mycket trevlig eftermiddag! Britt Perez

19 Nordiska Mästerskapen i Lydnad Herning 2011 Bäst i världen, men sämst i Norden! så kan det gå Lidingö BK:s Sofia Edlind med sin Gränsvallarens Tia imponerar inte bara med sina fantastiska meriter på lydnadsplanerna runt Europa och Sverige de senaste åren. Det som imponerar ännu mer på mig som ordförande och själv aktiv tävlande är hennes alltid positiva inställning till sin hunds insatser oavsett placering! Ett SMS från tävlingsbanorna lyder alltid ungefär så här,,, - Jag är jättenöjd med Tias insats idag, hon var så duktig! Imorgon är en ny dag och vi är laddade... Tänk om alla tävlande alltid var lika positiva och aldrig skyllde sina poängmissar på hunden! - Tia och jag har varit iväg på ännu en resa. Den här gången till Herning, Danmark för att tävla nordiska mästerskapen i lydnad. Tyvärr fick vi ingen medalj med oss hem men däremot massa nya erfarenheter och fina upplevelser, glada skratt, tankar och funderingar. Även denna resa började med samling för hela laget. Den här gången träffades vi och tränade i Göteborgs hundarena. En mycket fin ny hall. Vi hade alla bra träning med våra hundar. Det är härlig sammanhållning i gruppen och alla hjälper och peppar varandra. Vi kände oss alla laddade. Resan till Danmark gick bra och vi bodde på ett trevligt vandrarhem med fina promenadmöjligheter. Halt som glas. På fredagen fick vi våra få minuters träning för att känna på underlaget i ringen. Mattan var verkligen glashal. Perfekt fäste för våra skor, men hundarna halkade runt som Bambi på hal is. Jag och Tia tränade mest koncentration, men testade även lite fart. Ta fast tjuven... Medan vi var ute och åt middag bröt min rumskamrats hund sig in i min väska och åt upp allt Tias träningsgodis. Marvin är dock en riktig gentleman som förmodlig lät Tia äta några påsar, för på kvällen var hon riktigt dålig i magen och under natten var hon även ute och kräktes. Inte så rolig uppladdning.. Good Morning Denmark. Lördagen inleddes med platsliggning. De andra momenten var zätat, rutan, hopp och fjärrdirigering. Tia kändes lugn och koncentrerad och utförde alla skiften fint i zätat. Rutan började jättebra. Jag var lite orolig över om hon skulle slira genom rutan pga den hala mattan, så jag ropade stå precis då hon var genom konerna. Hon tvärnitade men trasslade dessvärre in sig i kantbandet samtidigt som hon vände upp. Svårt för mig att se huruvida hon var innanför eller inte, så jag tog det säkra före det osäkra och backade henne vilket kostade några poäng. Trots att vi båda blev lite skärrade utförde hon hoppet och fjärren fint. De flesta svenska hundar hade några missar här och där och när lördagen var över låg Sverige på en andra plats, men 30 poäng efter Finland. Sista av alla... Under söndagen var momenten fritt följ, inkallning med stå och ligg, dirigeringsapportering, vittring och det hela skulle avslutas med sitt i grupp. Jag hade blivit lottad startnummer 28, sist av alla. Det blev en lång väntan och jag fick se några tråkiga missar av mina lagkamrater. Tia gick ett helt okej fritt följ. I inkallningen tog hon i för kung och fosterland men kom ingen vart på den hala mattan. Hon blev frustrerad och ljudade. Väldigt dyrt på mästerskap! Samma sak då hon försökte ta sig från kon till apport. Annars är jag väldigt nöjd med Tias insats, hon försöker alltid göra sitt bästa. Äras den som äras bör... Sverige fick alltså den tråkiga fjärde placeringen, 0,75p efter Danmark. Finskorna var helt outstanding i detta mästerskap, både lagguld och individuellt guld. Så är det ibland och vi är trots allt bäst i världen, även om vi är sämst i norden. Sofia Edlind & Gränsvallarens Tia Lidingö BK

20 Regelkonferens januari 2012 i Stockholmsdistriktet Regler är till för att följas! Gör man det under ett av SBK arrangerat prov så belönas man med en 10:a i betyg av domaren. Dock gäller det att domaren har tolkat reglerna korrekt vilket inte alltid är lätt när det handlar om bedömning. Vart femte år reviderar SBK reglerna för sina olika grenar och för att få en jämn och bra bedömning av hela landets domarkår så arrangerade Stockholmsdistriktet nyligen en regelkonferens för domare och tävlingsledare. En genomgång av de nya reglerna hölls av Staffan Nordin och därefter ägnades mycket tid och diskussioner åt videobedömning. Pass På var givetvis på plats. I reglernas värld - konferens i SBK:s Stockholmsdistrikt 1 januari 2012 trädde SBK:s reviderade regler för bruks- och lydnadsprov i kraft. För att alla Stockholmsdistriktets domare och tävlingsledare skall bli samkörda i upplägg och bedömning, höll distriktet en konferens den 21 januari, där reglerna nagelfors och domarna fick bedöma ett antal videofilmade ekipage. Moderatorer för dagen var de välrenommerade domarna Linda Frisk och Stefan Björkman med regelnestorn Staffan Nordin som förste regelföredragare. Mötet hade samlat domare och tävlingsledare från alla Stockholmsklubbar samt även några representanter från Upplandsdistriktet, Sörmlandsdistriktet och två långväga gäster från Gotlandsdistriktet (fast en av dem är en fd. Lidingö BK-medlem). Tyngdpunkten i redogörelsen av regelförändringarna ligger på momentutförande. Nyheter i bruksproven För bruksproven gäller att inga moment Text Anne Larsson & foto Christoffer Frances har ändrat namn, och koefficienter eller poängsgränser har heller inte förändrats. En intressant nyhet i såväl bruks- som lydnadsreglerna, är tillägget av Störande hundar vid momentet Platsliggande. Denna regel har tillkommit för att stävja bruket att använda tävlingar som träningstillfälle med hundar som ej är säkra i platsliggningen (även platssittningen inom lydnaden) och därmed riskerar att störa sina medtävlande. Ett störtgruppmoment kan orsaka mycket problem för en drabbad hund. Regelskrivningen innebär att en hund som lämnar sin plats och engagerar sig i annan hund (ex lekinvit) skall rapporteras till SBK. Inget annat händer, ekipaget blir inte avstängt från vidare tävlan vid innevarande prov. SBK kan sedan besluta om tävlingsförbud för en hund, men tanken med införandet är främst att det skall bygga på att en förare vars hund blir rapporterad skall känna sitt ansvar och gå hem och träna och tävla igen först när hunden är säker. Det innebär också att hund som reser sig med annan intention, exempelvis att gå till sin förare, inte blir föremål för rapportering. Obs! I denna sammanfattning redovisas inte ändringarna i Skyddsklasserna. Appellklass, spår: Spåret skall nu vara ett icke förarlagt spår dvs. på samma sätt som i övriga klasser. Sträckningen skall vara okänd för föraren, men man får också förutsätta att samma regler avseende start gäller som i lägre klass, dvs. att utgångspunkt och utgångsriktning anges. Lägre klass, spår: Domarna skall nu bara följa spårarbetet i 60 meter, vilket innebär att de ej längre ska se första vinkeln. Här ankommer det på tävlingsledaren att avbryta då domarna har sett så långt de ska. Om inte oraklet i Delfi, så i vart fall oraklet i Sollentuna!