Avtal om allmänna anställningsvillkor

Transkript

1 Avtal om allmänna anställningsvillkor Stål och Metall Arbetsgivareförbundet Industrifacket Metall SEKO Facket för Service och Kommunikation

2 Företag och driftsenheter som omfattas av detta avtal: Vanäsverken AB Ytstruktur i Arboga AB

3 AVTAL mellan STÅL OCH METALL ARBETSGIVAREFÖRBUNDET och INDUSTRIFACKET METALL SEKO - FACKET FÖR SERVICE OCH KOMMUNIKATION rörande allmänna anställningsvillkor för arbetstagare Giltighetstid: 1 juni mars 2012

4 Innehåll Avtal om allmänna anställningsvillkor 1 Avtalets omfattning Anställning Allmänna förhållningsregler Semester Sjuklön m m Övertidskompensation Restidsersättning Lön för del av löneperiod Permission, tjänstledighet, annan ledighet Arbetstidsbestämmelser Uppsägning Allmänna villkor vid premielön Giltighetstid Arbetstid (trevalet)...66 Riktlinjer för flexibel arbetstid Ersättning för obekväm arbetstid, jourtid och beredskapstjänst Löneavtal för avtalsåren Avtal om principer för lönesättning Inhyrning/Företrädesrätt...88 Bilagor Avtal och överenskommelser som inte medtagits i avtalstrycket

5 AVTAL OM ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR 1 AVTALETS OMFATTNING Mom 1 Avtalets giltighetsområde För arbetstagare, som är anställda vid i särskilt förhandlingsprotokoll upp-tagna företag, gäller avtalet med i mom 2-7 angivna tillägg och undantag. Begreppet "arbetstagare" i detta avtal innefattar alla kategorier av anställda. Mom 2 Undantag från de dispositiva bestämmelserna i lagen om anställningsskydd Undantag från de dispositiva bestämmelserna i lagen om anställningsskydd har endast gjorts i de avseenden där så uttryckligen framgår av avtalet. Mom 3 Bisyssla För arbetstagare som innehar anställning utgörande bisyssla gäller ej avtalet utom 5 i den del som avser sjuklön under de första 14 kalenderdagarna i en sjuklöneperiod. Mom 4 Pensionärer För arbetstagare som kvarstår i tjänst vid företaget efter att ha uppnått den för honom gällande ordinarie pensionsåldern enligt pensionsplanen gäller avtalet med följande inskränkningar: - 5 i den del som avser sjuklön efter den 14:e kalenderdagen i en sjuklöneperiod gäller endast om särskild överenskommelse härom träffats mellan arbetsgivaren och arbetstagaren - uppsägningstiden framgår av 11 mom 3:4. 3

6 Samma gäller om en arbetstagare har anställts vid företaget efter det att denne uppnått den ordinarie pensionsålder, som tillämpas vid företaget. Arbetsgivaren och sådan arbetstagare som avses i detta moment kan överenskomma att även andra villkor skall regleras på annat sätt än avtalet stadgar. Mom 5 Praktikanter och vikarier För arbetstagare, som med tillämpning av 2 mom 2:1 har anställts för visstid, gäller avtalet omedelbart med undantag dels enligt mom 4, dels av 11 mom 1 och 2. Rätten till sjuklön enligt 5 under de första 14 kalenderdagarna är dock enligt 3 lagen om sjuklön begränsad om den avtalade anställningstiden är kortare än en månad. Mom 6 Utlandstjänstgöring Om en arbetstagare på arbetsgivarens uppdrag tjänstgör utomlands skall anställningsvillkoren under utlandsvistelsen regleras antingen genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren eller genom särskilt utlandsresereglemente eller liknande vid företaget. Vid utlandstjänstgöring gäller "Avtal om social trygghet för tjänstemän vid utlandstjänstgöring" för de arbetstagare som anges i nämnda avtal. Mom 7 Övriga bestämmelser Arbetsgivare har rätt att kräva att arbetstagare som tillhör företagsledningen inte får vara medlem i fackklubb, för vars medlemmar detta avtal tillämpas. Till företagsledningen räknas arbetstagare i vilkas tjänsteåligganden ingår att företräda företaget i förhållande till arbetstagarna i frågor rörande dessas arbetsvillkor. 4

7 2 ANSTÄLLNING Mom 1 Anställning tills vidare Anställning gäller tills vidare, om arbetsgivaren och arbetstagaren inte har överenskommit om annat enligt mom 2 nedan. Mom 2:1 Anställnings ingående Detta moment ersätter helt Lagen om anställningsskydds regler om anställnings ingående och besked om att tidsbegränsad anställning inte kommer att fortsätta. Arbetsgivare och arbetstagare kan skriftligen komma överens om anställning för viss tid, dock längst 12 månader. Arbetstagare får under en treårsperiod omfattas av sådana anställningar sammanlagt under högst 18 månader. Tidsgränserna gäller inte sammanhängande vikariat. Den fackliga organisationen ska skriftligen delges överenskommelse enligt detta stycke. Efter lokal överenskommelse kan anställning för viss tid förlängas eller överenskommelse träffas om längre anställning än vad som anges i tredje stycket. Saknas IF Metall/SEKO-klubb kan arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om sådan anställning, dock för högst 24 månader, utan stöd av överenskommelse med lokal facklig organisation, som dock ska underrättas om varje särskilt fall. Arbetsgivare och arbetstagaren kan komma överens om att anställning ska kunna avbrytas i förtid under de första sex månaderna. Så kan ske då arbetstagaren exempelvis är nyutbildad eller annars oprövad i arbetet, eller då andra skäl föreligger. Den fackliga organisationen ska delges sådan överenskommelse. Då arbetsgivare på så sätt avser att avbryta en anställning ska denne underrätta arbetstagaren samt den lokala fackliga organisationen minst två veckor i förväg. Om något avbrytande inte sker övergår anställningen per automatik i en tillsvidareanställning. 5

8 Anmärkning Om den fackliga organisationen anser att missbruk av bestämmelserna i stycke 3 och 4 ovan sker, kan den påkalla lokal förhandling. Löses ej tvisten kan arbetsgivarparten begära central förhandling. Om tvisten efter sådan central förhandling ännu ej lösts erfordras i fortsättningen överenskommelse med lokal organisation omfattande det företag tvisten gäller. För anställning på viss tid gäller en månads ömsesidig uppsägningstid. Arbetsgivare och arbetstagare kan komma överens om längre uppsägningstid än en månad, eller att anställningen inte ska kunna sägas upp innan avtalstidens utgång. Anmärkning Vid uppsägning från arbetsgivarens sida krävs saklig grund för uppsägning. Om arbetstagaren vid uppsägning eller då anställning av annan anledning upphör har företrädesrätt till återanställning ska arbetstagaren skriftligen få besked om detta. Om det krävs anmälan för att göra företrädesrätten gällande ska detta anges. Anställning för begränsad tid bör i normalfallet inte vara kortare än en månad. Om en arbetstagare varit anställd som vikarie mer än tre å under de senaste fem åren övergår anställningen till en tillsvidareanställning. Mom 2:2 Turordning och företrädesrätt till återanställning Vid uppsägning på grund av arbetsbrist samt vid företrädesrätt vid återintagning efter sådan åtgärd kan de lokala parterna träffa överenskommelse om turordningen mellan arbetarna. När synnerliga skäl föreligger, kan förbunden begära central förhandling om sådan överenskommelse. 6

9 Om arbetsgivarens rörelse på en och samma ort har mer än en driftsenhet, kan lokal överenskommelse träffas om att två eller flera driftsenheter skall omfattas av turordningen. I anslutning till Lagen om anställningsskydds regler om företrädesrätt till återanställning gäller att sådan rätt tillfaller arbetstagare som under en treårsperiod varit anställd i minst 12 månader. Företrädesrätten gäller under nio månader efter anställningens upphörande. Anmärkning Se även 11 mom 2:2. Mom 2:3 Då företag avser anlita bemanningsföretag samtidigt som uppsagda arbetare har företrädesrätt till återanställning gäller särskilda regler enligt bilaga. (Särskilda regler vid in- uthyrning av arbetskraft mellan företag när det inhyrande företaget har tidigare anställda med företrädesrätt till återanställning vid uppsägning på grund av arbetsbrist.). 3 ALLMÄNNA FÖRHÅLLNINGSREGLER Mom 1 Lojalitet, förtroende, diskretion Förhållandet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren grundar sig på ömsesidig lojalitet och ömsesidigt förtroende. Arbetstagaren skall ta tillvara och främja arbetsgivarens intresse. Full diskretion skall iakttas såväl inåt som utåt i företagets angelägenheter. Mom 2 Bisysslor En arbetstagare får ej utföra arbete eller direkt eller indirekt bedriva ekonomisk verksamhet för ett företag, som konkurrerar med arbetsgivaren. Arbetstagaren får 7

10 ej heller åta sig uppdrag eller bedriva verksamhet, som kan inverka menligt på arbetstagarens arbete i tjänsten. Om en arbetstagare avser att åta sig uppdrag eller bisyssla av mera omfattande slag, bör arbetstagaren därför först samråda med arbetsgivaren. Mom 3 Förtroendeuppdrag En arbetstagare har rätt att motta statligt, kommunalt och fackligt förtroendeuppdrag. Mom 4 Bevis och intyg För att få anställning skall arbetstagaren, om arbetsgivaren begär det, lämna personbevis samt intyg om sitt hälsotillstånd. Intyget skall vara utfärdat av läkare, som anvisas av arbetsgivaren. Mom 5 Anställningsbekräftelse Arbetstagare skall erhålla skriftlig anställningsbekräftelse. 4 SEMESTER Mom 1 Allmänna bestämmelser Semester utgår enligt lag med i mom 2, 3, 5:1-5:2, 6 och 7 angivna tillägg, och i mom 4 och 5:3 angivna undantag. Undantag har gjorts endast i de delar där så uttryckligen framgår i nämnda moment. Mom 2 Förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår Arbetsgivaren och den enskilde arbetstagaren eller fackklubb kan överenskomma om förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår. 8

11 Mom 3 Semesterns längd Mom 3:1 Särskild överenskommelse Genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren enligt 6 mom 1 kan arbetstagaren i stället för 25 semesterdagar erhålla fem eller tre dagars semester utöver den lagstadgade. Anmärkning Med semesterdagar avses både betalda och obetalda semesterdagar. För arbetstagare med flera semesterdagar än 25 fastställes antal dagar med semesterlön enligt principerna i 7 semesterlagen. Mom 3:2 Garantiregel Semester, som i det individuella fallet på grund av kollektivt eller enskilt arbetsavtal kommit att utgå med större antal dagar än detta avtal stadgar, skall ej röna försämring genom detta avtal. Denna garantiregel gäller dock inte i de fall en arbetstagare enligt 6 mom 1:1 andra stycket i stället för särskild övertidskompensation erhållit längre semester eller inte längre har att utföra förberedelse- och avslutningsarbete enligt bestämmelsen i 6 mom 1:2. Mom 3:3 Längre semester än enligt avtalet Om vid något företag enligt före avtalets tillkomst gällande reglemente längre semester räknat i dagar per år utgår än här föreskrivs, må avtalets ikraftträdande i och för sig icke föranleda rubbning av reglementets semesterbestämmelser. Uppstår vid något företag fråga om ändring av semesterbestämmelser i gällande reglemente, skall meddelande härom lämnas arbetstagarparten och, innan avgörande träffas, förhandlingar äga rum, därest arbetstagarparten så önskar. 9

12 Mom 3:4 Beräkning av anställningstid För vid företaget befordrad eller nyanställd arbetstagare skall i intjänandeåret enligt semesterlagen även inräknas tid, varunder arbetstagaren i denna eller annan egenskap varit anställd i företaget eller, i fråga om koncern, i annat till koncernen hörande företag. Mom 4 Semesterlön, semesterersättning m m Mom 4:1 Beräkning av semesterlön Semesterlönen utgörs av den på semestertiden belöpande aktuella månadslönen och semestertillägg enligt nedan. För arbetstagare avlönad med veckolön skall månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen. Semestertillägg för varje betald semesterdag utgör - 0,8 % av arbetstagarens vid semestertillfället aktuella månadslön. Med månadslön avses i detta sammanhang fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift-, jour-, beredskaps-, övertids- och restidstillägg, garanterad minimiprovision eller liknande). Beträffande ändrad sysselsättningsgrad - se mom 4:4-0,5 % av summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under intjänandeåret. Med rörlig lönedel avses i detta sammanhang: - provision, tantiem, bonus eller liknande rörliga lönedelar 10

13 - premielön - skift-, jour-, beredskaps- och ob-ersättning eller liknande rörlig lönedel i den mån den inte inräknats i månadslönen. Till "summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under intjänandeåret" skall för varje kalenderdag (hel eller delvis) med semesterlönegrundande frånvaro läggas en genomsnittlig dagsinkomst av rörliga lönedelar. Denna genomsnittliga dagsinkomst beräknas genom att under intjänandeåret utbetald rörlig lönedel divideras med antalet anställningsdagar (definierat enligt 7 semesterlagen) exklusive semesterledighetsdagar och hela kalenderdagar med semesterlönegrundande frånvaro under intjänandeåret. Beträffande skift-, jour-, beredskaps- och ob-ersättning eller liknande gäller att sådan ersättning ej skall medtas i ovanstående genomsnittsberäkning om arbetstagaren under intjänandeåret uppburit sådan ersättning under högst 60 kalenderdagar. Anmärkningar 1 Semestertillägget 0,5 % förutsätter att arbetstagaren har tjänat in full betald semester. Om så inte är fallet skall semestertillägget uppjusteras genom att 0,5 procent multipliceras med det antal semesterdagar arbetstagaren är berättigad till enligt mom 3 och divideras med antalet betalda semesterdagar som arbetstagaren har intjänat. 2 Med provision, tantiem, bonus och liknande avses här sådana rörliga lönedelar som har direkt samband med arbetstagarens personliga arbetsinsats. 3 Vad övertidsersättning, ersättning för överskjutande timmar vid deltidsanställning och restidsersättning beträffar har divisorerna i 6 mom 3:2 och 4:1 respektive 7 mom 3 nedjusterats så att de inbegriper semesterlön. 11

14 Mom 4:2 Beräkning av semesterersättning Semesterersättning beräknas som 4,6 % av den aktuella månadslönen per outtagen betald semesterdag jämte semestertillägg beräknat enligt mom 4:1.Semesterersättning för sparad semesterdag beräknas som om den sparade dagen tagits ut det semesterår anställningen upphörde. Beträffande ändrad sysselsättningsgrad se mom 4:4. Mom 4:3 Avdrag för semesterdag som inte ger rätt till semesterlön För varje uttagen obetald semesterdag görs avdrag från arbetstagarens aktuella månadslön med 4,6 % av månadslönen. Beträffande begreppet månadslön - se mom 4:1. Mom 4:4 Beräkning av månadslön vid ändrad sysselsättningsgrad under intjänandeåret Om arbetstagaren under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid semestertillfället skall den vid semestertillfället aktuella månadslönen proportioneras i förhållande till arbetstagarens andel av full ordinarie arbetstid vid arbetsplatsen under intjänandeåret. Exempel Sysselsättningsgrad: 9 mån 100 % 3 mån 75 % 1,0 x 9 mån + 0,75 x 3 mån 12 mån = 0,94 Om sysselsättningsgraden har ändrats under löpande kalendermånad skall vid beräkningen användas den sysselsättningsgrad som har gällt under det övervägande antalet kalenderdagar av månaden. 12

15 Beträffande begreppet månadslön - se mom 4:1 Sammanfaller semesterår och intjänandeår skall detta moment inte tillämpas. Mom 4:5 Utbetalning av semesterlön Vid utbetalning av semesterlön gäller följande: Huvudregel Semestertillägget om 0,8 % utbetalas vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med eller närmast efter semestern. Semestertillägget om 0,5 % utbetalas senast vid semesterårets slut. Undantag 1 Om arbetstagarens lön till väsentlig del består av rörlig lönedel har arbetstagaren rätt att vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med semestern få utbetalt à conto ett av arbetsgivaren uppskattat semestertillägg avseende den rörliga lönedelen. Arbetsgivaren skall senast vid semesterårets utgång utbetala det semestertillägg som kan återstå efter beräkning enligt mom 4:1. Undantag 2 Om överenskommelse träffas om att semesterår och intjänandeår skall sammanfalla kan arbetsgivaren utbetala s k resterande semesterlön avseende rörlig lönedel vid första ordinarie löneutbetalningstillfälle där ordinarie lönerutin kan tillämpas omedelbart efter semesterårets utgång. 13

16 Undantag 3 Om överenskommelse träffats om att semesterår och intjänandeår skall sammanfalla får arbetsgivaren göra avräkning mot den ordinarie lönen samt semestertillägget för rörlig lön/lönedel om arbetstagaren under semesteråret fått större semesterlön än vad som motsvaras av intjänad semesterlön. Mom 5 Sparande av semester Mom 5:1 Specialregel för arbetstagare med fler än 25 betalda semesterdagar Om en arbetstagare har rätt till flera semesterdagar med semesterlön än 25 äger arbetstagaren efter överenskommelse med arbetsgivaren rätt att även spara dessa överskjutande semesterdagar förutsatt att han inte samma år tar ut tidigare sparad semester. Arbetsgivaren och arbetstagaren skall överenskomma om hur ovannämnda sparade semesterdagar skall utläggas såväl vad beträffar semesteråret som förläggningen under detta. Mom 5:2 Turordning för uttag av sparade semesterdagar Sparade semesterdagar skall uttas i den ordning de sparats. Semesterdagar som sparats enligt lag skall uttas före semesterdagar som sparats enligt mom 5:1 under samma år. Mom 5:3 Beräkning av semesterlön för sparad semesterdag Semesterlön för sparad semesterdag beräknas enligt mom 4:1 (exklusive anmärkning 1). Vid beräkning av semestertillägget om 0,5 % skall dock gälla att all frånvaro under intjänandeåret exklusive ordinarie semester skall behandlas på samma sätt som semesterlönegrundande frånvaro. 14

17 Semesterlönen för sparad semesterdag skall vidare anpassas till arbetstagarens andel av full ordinarie arbetstid under det intjänandeår som föregick det semesterår då dagen sparades. Beträffande beräkning av andel av full ordinarie arbetstid - se mom 4:4. Mom 6 Semester för nyanställda Om en nyanställd arbetstagares betalda semesterdagar ej täcker tiden för företagets huvudsemester, eller om arbetstagaren i annat fall vill ha längre ledighet än som motsvarar antalet semesterdagar kan arbetsgivaren och arbetstagaren överenskomma om tjänstledighet eller ledighet utan löneavdrag under erforderligt antal dagar. Överenskommelsen om tjänstledighet eller ledighet utan löneavdrag skall vara skriftlig. Vid ledighet utan löneavdrag görs, om arbetstagarens anställning upphör inom fem år från den dag anställningen började, avdrag från innestående lön och/eller semesterersättning enligt samma bestämmelser som vid tjänstledighet men räknat på den lön som gällde under ledigheten. Avdrag skall ej göras om anställningen upphört på grund av 1 arbetstagarens sjukdom 2 förhållande som avses i 4 tredje stycket första meningen lagen (1982:80) om anställningsskydd eller 3 uppsägning från arbetsgivarens sida, som beror på förhållanden som ej hänför sig till arbetstagaren personligen. 15

18 Anmärkning Om arbetstagaren har erhållit flera betalda semesterdagar än som motsvarar arbetstagarens intjänade rätt och skriftlig överenskommelse enligt ovan ej har träffats, gäller bestämmelserna om förskotterad semesterlön i 29a Semesterlagen. Mom 7 Intyg om uttagen semester Intyg om uttagen semester vid anställningens upphörande - se 11 mom 3:8. Mom 8 Semester för intermittent deltidsarbete Om en arbetstagare är deltidsanställd och det för denne gällande arbetstidsschemat innebär att arbetstagaren inte arbetar varje dag varje vecka (intermittent deltidsarbetande) gäller följande. Antalet bruttosemesterdagar enligt mom 3 vilka skall utläggas under semesteråret skall proportioneras i förhållande till arbetstagarens andel av den ordinarie arbetstid som gäller för heltidsanställda arbetstagare i motsvarande befattning. Det antal semesterdagar som då erhålles (nettosemesterdagar) skall förläggas på de dagar som annars skulle ha utgjort arbetsdagar för arbetstagaren. Om både betalda semesterdagar (ordinarie semester och sparad semester) och obetalda semesterdagar skall utläggas under semesteråret proportioneras de var för sig enligt följande: antal arbetsdagar per vecka 5 x antal bruttosemesterdagar som skall utläggas = = antal semesterdagar som skall förläggas till dagar som annars skulle ha utgjort arbetsdagar (nettosemesterdagar). Om det vid beräkningen uppstår brutet tal sker avrundning uppåt till närmaste heltal. 16

19 Med "antalet arbetsdagar per vecka" avses det antal dagar som, enligt för arbetstagaren gällande arbetstidsschema, är arbetsdagar per helgfri vecka i genomsnitt per 4 veckor (eller annan period som omfattar hel förläggningscykel). Om arbetstagaren enligt arbetstidsschemat skall arbeta såväl hel som del av dag samma vecka skall den delvis arbetade dagen i detta sammanhang räknas som hel dag. När semester utläggs för sådan arbetstagare konsumeras en hel semesterdag även för den dag arbetstagaren endast skulle ha arbetat del av dagen. Exempel Arbetstagarens deltid är förlagd till i genomsnitt följande antal arbetsdagar per vecka Antal nettosemesterdagar (vid 25 dagars bruttosemester) , , Om arbetstagarens arbetstidsschema ändras så att "antalet arbetsdagar per vecka" förändras skall antalet outtagna nettosemesterdagar omräknas att svara mot den nya arbetstiden. Beräkning av semestertillägg, semesterersättning respektive löneavdrag (vid obetald semester) skall ske med utgångspunkt från antalet bruttosemesterdagar. 17

20 5 SJUKLÖN M M Mom 1 Rätten till sjuklön och sjukanmälan Mom 1:1 Rätt till sjuklön Sjuklön från arbetsgivaren utges under de första 14 kalenderdagarna i varje sjukperiod enligt lagen om sjuklön med tillägg i mom 3:2 andra stycket. Den första dagen i sjukperioden är karensdag. Den närmare beräkningen av sjuklönens storlek är angiven i mom 3-5. Mom 1:2 Sjukanmälan När en arbetstagare blir sjuk och därför ej kan tjänstgöra skall han snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta. Vidare skall han så snart ske kan meddela arbetsgivaren när han beräknar kunna återgå i arbete. Samma gäller om arbetstagaren blir arbetsoförmögen på grund av olycksfall eller arbetsskada eller måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till ersättning enligt lagen om ersättning åt smittbärare. Sjuklön skall inte utges för tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet. Föreligger laga förfall som hinder för anmälan, skall anmälan ske så snart hindret upphört. Mom 2 Försäkran och läkarintyg Mom 2:1 Skriftlig försäkran Arbetstagaren skall lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att han har varit sjuk, uppgifter om i vilken omfattning hans arbetsförmåga varit nedsatt på grund av sjukdomen och under vilka dagar arbetstagaren skulle ha arbetat. 18

21 Mom 2:2 Läkarintyg Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön fr o m den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om arbetstagaren styrker nedsättningen av arbetsförmågan och sjukperiodens längd med läkarintyg. Mom 2:3 Begäran om läkarintyg Vid upprepade sjukdomsfall och/eller där missbruk befaras kan arbetsgivaren begära att arbetstagaren, för att ha rätt till sjuklön och permission, redan från första dagen ska styrka sjukdomen med läkarintyg eller annat av arbetsgivaren godkänt intyg. Sådan begäran ska lämnas i förväg. Arbetsgivaren äger i sådana fall rätt att anvisa läkare, eller vårdinrättning som ska utfärda intyget. Följs ej sådan anvisning föreligger ingen rätt till sjuklön eller permission. Kostnaden för sådant intyg betalas av arbetsgivaren. Begäran om förstadagsintyg samt vilken läkare eller vårdinrättning som anvisas ska föregås av samråd med lokal facklig organisation. Begäran om förstadagsintyg samt anvisning av läkare ska vid behov förnyas efter sex månader. Mom 2:4 Arbetsplatsolycksfall Vid arbetsplatsolycksfall som förorsakar sjukfrånvaro görs inget sjukavdrag under den första sjukfrånvaroperioden. Ersättning utges därvid för förlorad arbetsförtjänst. Mom 2:5 Upprepade fall av korttidsfrånvaro Vid upprepade fall av korttidsfrånvaro på grund av sjukdom, eller då missbruk befaras kan efter samråd med lokal facklig organisation följande regel tillämpas. Då arbetstagare, efter att ha fullgjort minst halva sitt arbetspass avbryter arbetet på grund av sjukdom, kan permission beviljas för resterande del av arbetspasset. Sjukperiodens början ska i så fall räknas från den första sjukfrånvarodagen efter sådan permission. Beslut om att tillämpa denna regel ska vid behov förnyas efter sex månader. 19

22 Mom 3 Sjuklönens storlek Mom 3:1 Sjukavdrag Den sjuklön som arbetsgivaren skall utge till arbetstagaren beräknas genom att avdrag görs från lönen enligt nedan. Mom 3:2 Sjukdom t o m 14 kalenderdagar per sjukperiod För varje timme en arbetstagare är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag per timme med månadslönen x 12 för den första frånvarodagen 52 x veckoarbetstiden (karensdagen) i sjuklöneperioden respektive med 20 % x månadslönen x x veckoarbetstiden fr om den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden Om arbetstagaren skulle ha utfört arbete på schemalagd förskjuten arbetstid utges dessutom sjuklön med 80 procent av den skift- eller ob-ersättning som arbetstagaren gått miste om. Anmärkning 1 För arbetstagare, som enligt försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön om 80 procent under den första sjukdagen, görs sjukavdrag under denna enligt vad som gäller fr o m den andra frånvarodagen i sjukperioden. Anmärkning 2 Ny sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från det en tidigare sjukperiod upphörde skall betraktas som en fortsättning på den tidigare sjukperioden. 20

23 Anmärkning 3 Om arbetstagaren under de senaste 12 månaderna, räknat från den aktuella sjuklöneperiodens början, haft tio karensdagar enligt ovan görs sjukavdrag och utges sjuklön den första sjukfrånvarodagen efter vad som gäller fr o m den andra sjukfrånvarodagen. Definition av månadslön och veckoarbetstid Månadslön = den aktuella månadslönen; se dock protokollsanteckningen nedan. (För arbetstagare avlönad med veckolön skall månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen.) Med månadslön avses i detta moment - fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift- eller övertidstillägg) - den beräknade genomsnittsinkomsten per månad av provision, tantiem, bonus, premielön eller liknande rörliga lönedelar. För arbetstagare som till väsentlig del är avlönad med nämnda lönedelar bör överenskommelse träffas om det lönebelopp från vilket sjukavdrag skall göras. Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för den enskilde arbetstagaren. Om arbetstagaren har oregelbunden arbetstid beräknas veckoarbetstiden i genomsnitt per månad eller annan förläggningscykel. Beräkning av veckoarbetstiden görs med högst 2 decimaler, varvid 0-4 avrundas nedåt och 5-9 uppåt. 21

24 Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året räknas arbetstiden per helgfri vecka i genomsnitt per år. Protokollsanteckning Om ändring av lön eller veckoarbetstid sker gäller följande. Arbetsgivaren skall göra sjukavdrag med utgångspunkt från den gamla lönen respektive arbetstiden under längst den månad arbetstagaren fått besked om sin nya lön respektive ändrar arbetstid. Mom 3:3 Sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen För varje sjukdag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) görs sjukavdrag per dag enligt följande varvid med månadslön avses vad som anges i mom 3:2. 90 % x månadslönen x Sjukavdraget per dag får ej överstiga den fasta kontanta månadslönen x Månadslönen = den aktuella månadslönen; se dock protokollsanteckningen efter mom 3:2. (För arbetstagare avlönad med veckolön skall månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen.) Med fast kontant månadslön jämställs vid tillämpningen av denna begränsningsregel - fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift- eller övertidstillägg) - sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som intjänas under ledighet utan att ha direkt samband med arbetstagarens personliga arbetsinsats 22

25 - garanterad minimiprovision eller liknande. Mom 3:4 Sjuklönetidens längd Huvudregel Om arbetstagaren enligt bestämmelserna i detta avtal har rätt till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden skall arbetsgivaren utge sådan till honom t o m 90:e kalenderdagen i sjukperioden. I sjukperioden ingår dels samtliga dagar med sjukavdrag (även karensdag), dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod. Undantag 1 Om arbetstagaren under de senaste 12 månaderna, räknat från den aktuella sjuklöneperiodens början, har fått sjuklön från arbetsgivaren, så att antalet sjuklönedagar, inklusive sjuklönedagar i den aktuella sjuklöneperioden, uppgår till minst 105, upphör sjuklönerätten för sjukdomsfallet efter 14:e kalenderdagen i sjuklöneperioden. Med sjuklönedagar avses dels dagar med sjukavdrag, dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod. Undantag 2 Om sjukpension enligt pensionsplanen börjar utges till arbetstagaren upphör rätten till sjuklön. 23

26 Mom 4 Vissa samordningsregler Mom 4:1 Samordning mellan sjuklön och livränta Om en arbetstagare på grund av arbetsskada uppbär livränta i stället för sjukpenning och detta sker under tid då han har rätt till sjuklön, skall sjuklönen från arbetsgivaren ej beräknas enligt mom 3 utan i stället utgöra skillnaden mellan 90 procent av månadslönen och livräntan. Rätt till sjuklön på lönedelar upp till 7,5 basbelopp föreligger ej för tid då sjukpenning enligt lagen om arbetsskadeförsäkring utges eller för tid då rehabiliteringspenning utges. Mom 4:2 Samordning mellan sjuklön och annan försäkring än pensionsplanen och TFA Om arbetstagaren får ersättning från annan försäkring än pensionsplanen eller trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) och arbetsgivaren har betalat premien för denna försäkring, skall sjuklönen minskas med ersättningen. Mom 4:3 Samordning mellan sjuklön och vissa ersättningar från staten Om arbetstagaren får annan ersättning från staten än från den allmänna försäkringen, arbetsskadeförsäkringen eller lagen om statligt personskadeskydd, skall sjuklönen minskas med ersättningen. Mom 5 Inskränkningar i rätten till sjuklön Mom 5:1 Arbetstagare som fyllt 60 år Om arbetstagaren har fyllt 60 år när han anställs kan arbetsgivaren och arbetstagaren överenskomma att han inte skall ha rätt till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden. 24

27 Om sådan överenskommelse har träffats skall arbetsgivaren underrätta fackklubben. Mom 5:2 Skyldighet att uppge sjukdom Om en arbetstagare vid anställningen har förtegat att han lider av viss sjukdom, har han inte rätt till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga. Mom 5:3 Rätt till sjuklön föreligger inte om friskintyg inte kan lämnas Om arbetsgivaren vid anställningen har begärt friskintyg av arbetstagaren men denne på grund av sjukdom inte har kunnat lämna sådant, har arbetstagaren inte rätt till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga. Mom 5:4 Reducerad sjuklön Om arbetstagarens sjukförmåner har nedsatts enligt lagen om allmän försäkring skall arbetsgivaren reducera sjuklönen i motsvarande mån. Mom 5:5 Rätt till sjuklön i skadeståndsfall Om arbetstagaren har skadats vid olycksfall som vållats av tredje man och ersättning inte utges enligt trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), skall arbetsgivaren utge sjuklön endast om - respektive i den utsträckning - arbetstagaren inte kan få skadestånd för förlorad arbetsförtjänst från den för skadan ansvarige. Mom 5:6 Rätt till sjuklön vid skada eller olycksfall utanför ordinarie arbete Om arbetstagaren har skadats vid olycksfall under förvärvsarbete för annan arbetsgivare eller i samband med egen rörelse skall arbetsgivaren utge sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden endast om han särskilt har åtagit sig detta. 25

28 Mom 5:7 Vissa fall då rätt till sjuklön inte föreligger Arbetsgivaren är inte skyldig att utge sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden - om arbetstagaren har undantagits från sjukförsäkringsförmåner enligt lagen om allmän försäkring eller - om arbetstagarens arbetsoförmåga är självförvållad eller - om arbetstagaren har skadats till följd av krigsåtgärder, om inte överenskommelse om annat träffas. Anmärkningar 1 Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön på grund av sjukpension - se mom 3:4 undantag 2. 2 Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden för arbetstagare som uppnått pensionsåldern - se 1. 3 Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön på grund av vissa samordningsregler - se mom 4. Mom 6 Föräldralön Mom 6:1 Rätten till föräldralön En arbetstagare har rätt till föräldralön från arbetsgivaren om arbetstagaren är föräldraledig med rätt till föräldrapenning eller uppbär havandeskapspenning. Detsamma gäller om arbetstagaren uppbär föräldrapenning i samband med mottagande av adoptivbarn eller fosterbarn för stadigvarande vård och barnet inte fyllt 10 år. 26

29 En förutsättning för rätten till föräldralön är att arbetstagaren varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd. Mom 6:2 Tid då föräldralön betalas Föräldralön utgörs av - 2 månadslöner minus 60 sjukavdrag beräknat per dag såsom vid sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen enligt mom 3:3, om arbetstagaren har varit anställd i ett år men ej två år i följd - 3 månadslöner minus 90 sjukavdrag beräknat per dag såsom vid sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen enligt mom 3:3, om arbetstagaren har varit anställd i två år men ej tre år i följd - 4 månadslöner minus 120 sjukavdrag beräknat per dag såsom vid sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen enligt mom 3:3, om arbetstagaren har varit anställd i tre år men ej fyra år i följd. - 5 månadslöner minus 150 sjukavdrag beräknat per dag såsom vid sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen enligt mom 3:3, om arbetstagaren har varit anställd i fyra år i följd eller mer. Om föräldraledigheten skulle bli kortare än två, tre, fyra respektive fem månader, betalas inte föräldralön för längre tid än ledigheten omfattar. Mom 6:3 Utbetalning av föräldralön Föräldralön utbetalas i den ordinarie lönerutinen i samband med föräldraledigheten. 27

30 Mom 6:4 Undantag från rätt till föräldralön Föräldralön utges inte om arbetstagaren undantas från föräldrapenning enligt lagen om allmän försäkring. Om denna förmån har nedsatts skall föräldralön reduceras i motsvarande grad. Mom 6:5 Löneavdrag då rätt till föräldralön inte föreligger Om en arbetstagare vid föräldraledighet inte har rätt till föräldralön enligt mom 6:1 görs löneavdrag för varje frånvarodag enligt formeln månadslönen x Mom 7 Övriga bestämmelser Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna paragraf skall förmåner som utges enligt lagen om statligt personskadeskydd jämställas med motsvarande förmåner enligt lagen om allmän försäkring och lagen om arbetsskadeförsäkring. Mom 8 Ledighet med tillfällig föräldrapenning Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning (dock ej faderns frånvaro i samband med barns födelse) betalas tillfällig föräldralön under viss del av 14, 17 respektive 20 arbetsdagar per kalenderår. Antalet dagar beror på om det i arbetstagarens familj finns ett, två respektive flera barn. För varje frånvarotimme görs avdrag med a) för de fem första arbetsdagarna per kalenderår månadslönen x x veckoarbetstiden b) för dag 6-14, 6-17 respektive för arbetstagare med månadslön om högst 7,5 x basbeloppet* 12 28

31 90 % x månadslönen x x veckoarbetstiden - för arbetstagare med månadslön över 7,5 x basbeloppet* % x 7,5 x basbeloppet* 52 x veckoarbetstiden + 10 % x (månadslönen x ,5 x basbeloppet* 52 x veckoarbetstiden c) fr o m dag 15, 18 respektive 21 månadslönen x x veckoarbetstiden Vid frånvaro hel kalendermånad görs avdrag med arbetstagarens hela månadslön. Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning (faderns frånvaro i samband med barns födelse - "pappaledighet") görs avdrag för varje frånvarotimme med månadslönen x x veckoarbetstiden Beträffande begreppen veckoarbetstid och månadslön se mom 3:2 respektive mom 3:3. *) för 2010: kronor 29

32 Anmärkning Bestämmelsen gäller ej arbetstagare anställd efter den 30 september Mom 9 Ersättning till smittbärare Om arbetstagaren måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till smittbärarpenning gäller följande: Frånvaro t o m 14:e kalenderdagen För varje timme en arbetstagare är frånvarande görs avdrag med månadslönen x x veckoarbetstiden Fr o m 15:e kalenderdagen görs avdrag enligt mom 3:3. Beträffande begreppen veckoarbetstid och månadslön se mom 3:2 respektive mom 3:3. 6 ÖVERTIDSKOMPENSATION Mom 1 Rätten till särskild övertidskompensation Mom 1:1 Rätt till kompensation för övertidsarbete Arbetstagare har rätt till särskild övertidskompensation om inte annan överenskommelse har träffats enligt detta moment andra stycket. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan träffa överenskommelse om att särskild kompensation för övertidsarbete ej utgår genom att övertidsarbetet ersätts med högre lön och/eller fem eller tre semesterdagar utöver lagstadgad semester. 30

33 Sådana överenskommelser skall främst gälla för arbetstagare i chefsställning eller arbetstagare som har okontrollerbar arbetstid eller frihet i arbetstidens förläggning. Överenskommelsen skall avse en period om ett semesterår om arbetsgivaren och arbetstagaren inte överenskommit om annat. Mom 1:2 Kompensation till arbetstagare som dagligen utför förberedelseoch avslutningsarbete Om arbetsgivaren och arbetstagaren uttryckligen överenskommit om att arbetstagaren dagligen skall utföra förberedelse- och avslutningsarbete om lägst 12 minuter och lönen inte har fastställts eller fastställes med hänsyn härtill skall arbetstagaren kompenseras för detta förhållande genom att arbetstagaren får tre semesterdagar utöver lagstadgad semester. Mom 1:3 Underrättelse Om överenskommelse har träffats enligt mom 1:1 andra stycket eller mom 1:2 skall arbetsgivaren underrätta vederbörande klubb. Mom 2 Förutsättningar för särskild övertidskompensation Mom 2:1 Arbete som medför rätt till övertidskompensation Med övertidsarbete som medför rätt till övertidskompensation avses arbete som arbetstagaren har utfört utöver den för denne gällande ordinarie dagliga arbetstidens längd om - övertidsarbetet har beordrats på förhand eller - där beordrande på förhand ej kunnat ske - övertidsarbetet har godkänts i efterhand av arbetsgivaren. 31

34 Beträffande deltidsarbete se mom 4. Mom 2:2 Undantag från övertidskompensation Som övertid räknas ej tid som åtgår för att utföra för arbetstagarens befattning nödvändiga och normalt förekommande förberedelse- och avslutningsarbeten. Mom 2:3 Beräkning av övertid Vid beräkning av längden av utfört övertidsarbete medräknas endast fulla halvtimmar. Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstiden viss dag, skall de båda övertidsperioderna sammanräknas. Mom 2:4 Övertidsarbete som inte utförs direkt i anslutning till ordinarie arbetstid Om en arbetstagare beordras att utföra övertidsarbete på tid som inte utgör en direkt fortsättning på den ordinarie arbetstiden, utges övertidskompensation som om övertidsarbete skulle har utförts under minst 3 timmar. Detta gäller dock ej om övertidsarbetet är åtskilt från den ordinarie arbetstiden av endast måltidsuppehåll. Mom 2:5 Ersättning för resekostnader vid övertidsarbete Om arbetstagaren inställer sig till övertidsarbete enligt mom 2:4 och resekostnader därvid uppstår för denne skall arbetsgivaren ersätta dessa. Detta gäller även för arbetstagare som enligt mom 1 inte har rätt till särskild kompensation för övertidsarbete. 32

35 Mom 2:6 Beräkning av övertid om kortare arbetstid tillämpas under del av året Om den ordinarie dagliga arbetstiden under viss del av året (t ex sommaren) är förkortad utan att motsvarande förlängning sker under annan del av året, gäller följande. Beräkning av övertidsarbete, som har utförts under den del av året då den kortare arbetstiden skall tilllämpas, skall ske med utgångspunkt från den längre (under resten av året gällande) dagliga arbetstiden. Mom 3 Övertidskompensationens storlek Mom 3:1 Olika typer av övertidskompensation Övertidsarbete kompenseras antingen i pengar (övertidsersättning) eller - om arbetstagaren så önskar och arbetsgivaren efter samråd med arbetstagaren finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget - i form av ledig tid (kompensationsledighet). Vid samråd mellan arbetsgivaren och arbetstagaren bör även, så långt det är möjligt, beaktas arbetstagarens önskemål om när kompensationsledigheten skall utläggas. Mom 3:2 Beräkning av övertidsersättning Övertidsersättning per timme utges enligt följande: a) för övertidsarbete kl helgfria måndagar - fredagar månadslönen 94 b) för övertidsarbete på annan tid månadslönen 72 33

36 Anmärkning Övertidsarbete på för den enskilde arbetstagaren arbetsfria vardagar samt midsommar-, jul- och nyårsafton jämställs med övertidsarbete på "annan tid". Beträffande semesterlön se 4 mom 4:1, anmärkning 3. Med månadslön avses i detta moment arbetstagarens aktuella fasta kontanta månadslön. (För arbetstagare avlönad med veckolön skall månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen.) Kompensationsledighet för övertidsarbete, som avses under a), utges med 1 ½ timme och för övertidsarbete, som avses under b), med 2 timmar för varje övertidstimme. Mom 3:3 Kollektiv produktionsövertid På de avtalsområden där s k kollektiv produktionsövertid förekommer gäller att om en arbetstagare i produktionen beordras följa schema om kollektiv produktionsövertid ersätts övertidsdivisorn "94" med divisorn "88" vid sådan övertid som förläggs helgfria måndagar till fredagar och divisorn "72" med divisorn "69" vid sådan övertid på annan tid. Kollektiv produktionsövertid ersätts enbart med pengar. Mom 4 Överskjutande timmar vid deltid (mertid) Mom 4:1 Begreppet mertid Om deltidsanställd arbetstagare har utfört arbete utöver den för arbetstagarens deltidsanställning gällande ordinarie dagliga arbetstidens längd (mertid) utges ersättning per överskjutande timme med 34

37 månadslönen 3,5 x veckoarbetstiden Beträffande semesterlön se 4 mom 4:1, anmärkning 3. Med månadslönen avses här arbetstagarens aktuella fasta kontanta månadslön. Med veckoarbetstid avses här den deltidsanställdes arbetstid per helgfri vecka, räknat i genomsnitt per månad. Vid beräkning av längden av överskjutande arbetstid medräknas endast fulla halvtimmar. Om mertidsarbetet har utförts såväl före som efter den för deltidsanställningen gällande ordinarie arbetstiden viss dag skall de båda tidsperioderna sammanräknas. Mom 4:2 Mertidsarbete före och efter heltidsanställdas dagliga arbetstid Om mertidsarbetet pågår före och efter de klockslag som gäller beträffande den ordinarie dagliga arbetstidens förläggning för heltidsanställning i motsvarande befattning vid företaget, utges övertidskompensation enligt mom 1-3. Vid tillämpningen av divisorerna i mom 3 skall arbetstagarens lön uppräknas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid. 7 RESTIDSERSÄTTNING Mom 1 Rätten till restidsersättning Rätt till restidsersättning gäller enligt följande huvudregel och undantag. 35

38 Huvudregel - Om arbetstagaren har rätt till särskild kompensation för övertidsarbete föreligger rätt till restidsersättning enligt mom 2 och 3 nedan. - Om arbetstagaren inte har rätt till särskild kompensation för övertidsarbete föreligger rätt till restidsersättning enligt mom 2 och 3 nedan såvida inte arbetsgivaren och arbetstagaren enas om att arbetstagaren skall vara undantagen bestämmelserna om restidsersättning. Undantag - Arbetsgivaren och en arbetstagare kan överenskomma om att kompensation för restid skall utgå i annan form, t ex att förekomsten av restid skall beaktas vid fastställande av lönen. - Arbetstagare som har en befattning som normalt medför tjänsteresor i betydande omfattning, t ex såsom resande försäljare, servicetekniker eller liknande, har rätt till restidsersättning endast om arbetsgivaren och arbetstagaren överenskommit om sådan. Mom 2 Förutsättningar för restidsersättning Med restid som medför rätt till ersättning avses den tid under en beordrad tjänsteresa som åtgår för själva resan till bestämmelseorten. Restid som faller inom klockslagen för den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för arbetstagaren räknas som arbetstid. Vid beräkning av restid medtas därför endast tjänsteresor utanför arbetstagarens ordinarie arbetstid. Vid beräkning av restid skall endast fulla halvtimmar medtas. 36

39 Om restid föreligger såväl före som efter den ordinarie arbetstiden viss dag skall de båda tidsperioderna sammanräknas. Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller del av denna, skall tiden kl ej medräknas. Som restid räknas även normal tidsåtgång då arbetstagaren under tjänsteresa själv kör bil eller annat fordon, oavsett om detta tillhör arbetsgivaren eller ej. Resan skall anses påbörjad och avslutad i enlighet med de bestämmelser som gäller för traktamentsberäkning eller motsvarande vid respektive företag. Mom 3 Restidsersättningens storlek Restidsersättning utges per timme med månadslönen 240 utom när resan har företagits under tiden från kl 18 fredag fram till kl 06 måndag eller från kl 18 dag före arbetsfri helgdagsafton eller helgdag fram till kl 06 dag efter helgdag, då ersättningen är månadslönen 190 Restidsersättning enligt divisorn 240 utges för högst 6 timmar per kalenderdygn. Beträffande semesterlön se 4 mom 4:1, anmärkning 3. Beträffande begreppet månadslön se 6 mom 3:2. Vid tillämpning av divisorerna skall en deltidsanställd arbetstagares lön uppräknas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid. 37

40 8 LÖN FÖR DEL AV LÖNEPERIOD Om en arbetstagare börjar eller slutar sin anställning under löpande kalendermånad beräknas lönen på följande sätt: För varje kalenderdag som anställningen omfattar utges en dagslön. Med dagslön avses den fasta kontanta månadslönen gånger 12 dividerat med 365. Med månadslön avses fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift- och övertidstillägg). I månadslönen skall inte inräknas värdet av naturaförmåner eller ersättningar för kostnader i tjänsten. Med fast månadslön jämställs sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som inte har direkt samband med arbetstagarens personliga arbetsinsats liksom även garanterad minimiprovision eller liknande. Om arbetstagaren är avlönad med veckolön, skall månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen. 9 PERMISSION, TJÄNSTLEDIGHET, ANNAN LEDIGHET Mom 1 Permission Med permission avses ledighet med bibehållen lön. Arbetstagare, som önskar erhålla permission, skall - om så är möjligt - ansöka härom i god tid innan ledigheten skall börja. I ansökan skall arbetstagaren ange skälet och önskad tidsperiod för ledigheten. 38

41 Permission beviljas i följande fall: Skäl Tid A Eget bröllop Bröllopsdagen B Nödvändiga bestyr i samband med nära anhörigs frånfälle Högst en dag C Nära anhörigs begravning Jordfästningsdagen eller gravsättningsdagen jämte erforderlig restid, totalthögst tre dagar D Egen 50-årsdag Födelsedagen E Hastigt uppkommande sjukdomsfall hos hemmaboende nära anhörig (styrkes i efterhand vid anfordran) Högst en dag per tillfälle Anmärkning till punkt E Här avsedd förmån betalas inte i de fall då lag om allmän försäkring ger ersättning för vård av sjukt barn. F Eget läkar- eller tandläkarbesök i följande fall: 1 Vid akuta besvär som påfordrar Tid som utgår för första omedelbar behandling och under besöket inklusive restid. förutsättning att ersättning inte betalas från allmän försäkringskassa. 39

42 2 Vid företaget anordnad hälsokontroll Tid som åtgår för besöket och av sådan kontroll föranledd remiss inklusive restid. till annan läkare eller sjukhus. 3 Vid besök på sjukvårdsinrättning Tid som åtgår för besöket efter remiss av företaget anvisad inklusive restid. läkare, liksom till följd härav av annan läkare föreskrivna återbesök. Permission skall medges för högst fem sådana återbesök föreskrivna av annan läkare. G Besök vid företagshälsovårdscentral. Tid som åtgår för besöket inklusive eventuell restid. Anmärkning till punkt G De lokala parterna bör komma överens om tillämpningen. Med "nära anhörig" förstås make/maka, barn, syskon, föräldrar, mor- och farföräldrar och svärföräldrar. Med make/maka jämställs person som arbetstagaren sammanlever med under äktenskapsliknande förhållanden (d v s om man har samma mantalsskrivningsadress eller sammanbor och har hemmavarande gemensamma barn). Permission beviljas inte i den mån arbetstagaren under aktuell tid är frånvarande av annan anledning (semester, tjänstledighet, sjukdom, fridagar, bortovarodagar som betalas av försäkringskassa eller annan försäkringsinrättning). Med bibehållen lön enligt detta moment avses o för arbetstagare med lön per månad: 40

43 - oförändrad månadslön inklusive eventuell premie o för arbetstagare med lön per timme: - den aktuella timlön (d v s timlön inklusive eventuella individuella tillägg) som gäller för arbetstagaren eller - arbetstagarens medeltimförtjänst på tidlön och ackord under senast kända kvartal. Mom 2 Tjänstledighet Mom 2:1 Beviljande av tjänstledighet Tjänstledighet (= ledighet minst en dag utan lön) kan beviljas, om arbetsgivaren finner att det kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget. När arbetsgivaren beviljar tjänstledighet skall man för arbetstagaren ange vilken tidsperiod tjänstledigheten omfattar. Tjänstledighet får inte förläggas så att den inleds och/eller avslutas på sön- eller helgdag, som är arbetsfri för den enskilde arbetstagaren. För arbetstagare som har veckovilan förlagd till någon annan dag än sön- eller helgdag skall motsvarande tillämpas. Mom 2:2 Beräkning av tjänstledighetsavdrag När en arbetstagare är frånvarande på grund av tjänstledighet, görs avdrag enligt följande: Om arbetstagaren är tjänstledig - under en period av högst 5 (6)* arbetsdagar, skall för varje arbetsdag då arbetstagaren är tjänstledig avdrag göras med 41

44 av månadslönen - under en period längre än 5 (6)* arbetsdagar, skall för varje tjänstledighetsdag (även vardag som är arbetsfri för den enskilde arbetstagaren samt sön- och helgdagar) avdrag göras med dagslönen. Dagslön = den fasta kontanta månadslönen x * Tal inom parentes används vid sexdagarsvecka Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermånader, skall arbetstagarens hela månadslön dras av för var och en av kalendermånaderna. Om de avräkningsperioder som arbetsgivaren använder vid löneutbetalningen inte sammanfaller med kalendermånaderna, har arbetsgivaren rätt att vid tillämpning av denna bestämmelse byta ut begreppet "kalendermånad" mot "avräkningsperiod". Mom 3 Månadslön, veckolön och dagslön Med månadslön avses i denna paragraf fast kontant månadslön inklusive eventuell premie och eventuella fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift- och övertidstillägg). Med fast kontant månadslön jämställs i detta sammanhang - fasta lönetillägg per månad (t ex fasta övertidstillägg) - sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som intjänas under ledighet utan att ha direkt samband med arbetstagarens personliga arbetsinsats 42

45 - garanterad minimiprovision eller liknande. Mom 4 Annan ledighet Mom 4:1 Beviljande av annan ledighet Annan ledighet kan beviljas för del av dag, om arbetsgivaren finner att det kan ske utan olägenhet för verksamheten. Mom 4:2 Beräkning av avdrag vid annan ledighet När en arbetstagare är frånvarande på grund av annan ledighet görs avdrag för varje full halvtimme. Avdraget per timme = av månadslönen Vid tillämpning av divisorn 175 för en deltidsanställd arbetstagare skall deltidslönen först uppräknas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid. Mom 5 Intermittent deltidsarbete Om arbetstagaren är deltidsanställd och arbetar full ordinarie arbetstid endast under vissa av veckans arbetsdagar (s k intermittent deltidsarbete), skall tjänstledighetsavdrag göras enligt följande: månadslönen dividerad med antalet arbetsdagar / vecka 5 (6)* x 21 (25)* * Tal inom parentes används vid sexdagarsvecka 43

46 Exempel Om arbetstagarens deltid är förlagd enligt den vänstra spalten görs avdrag enligt den högra. Antal arbetsdagar/vecka Avdrag 4 månadslönen 16,8 3,5 månadslönen 14,7 3 månadslönen 12,6 2,5 månadslönen 10,5 2 månadslönen 8,4 Med "antal arbetsdagar/vecka" avses arbetsdagar per helgfri vecka, beräknat i genomsnitt per månad. Avdrag enligt ovan skall göras för varje dag som arbetstagaren är tjänstledig och som annars skulle varit arbetsdag för arbetstagaren. Beträffande begreppet månadslön se mom 3. Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermånader, skall arbetstagarens hela månadslön dras av för var och en av kalendermånaderna. Om de avräkningsperioder som arbetsgivaren använder vid löneutbetalningen inte 44

47 sammanfaller med kalendermånaderna, har arbetsgivaren rätt att vid tillämpning av denna bestämmelse byta ut begreppet "kalendermånad" mot "avräkningsperiod". 10 ARBETSTIDSBESTÄMMELSER Mom 1 - Omfattning Mom 1:1 Arbetstagare som omfattas av dessa regler undantas från tillämpningen av allmänna arbetstidslagen. Mom 1: 2 Bestämmelserna i moment 2-10 gäller ej beträffande a) arbetstagare i företagsledande ställning b) arbete som arbetstagaren utför i sitt hem eller eljest under sådana förhållanden att det ej kan anses tillkomma arbetsgivaren att vaka över hur arbetet är anordnat. Mom 1:3 Arbetsgivare och arbetstagare som träffar överenskommelse om att rätten till särskild övertidskompensation skall ersättas med längre semester eller kompenseras på annat sätt enligt 6 mom 1:1 kan träffa överenskommelse om att arbetstagaren skall vara undantagen från bestämmelserna i mom Anmärkning till mom 1:2 och 1:3 Enligt mom 1:2 och 1:3 ovan omfattas vissa arbetstagare inte av bestämmelserna i mom Det är dock ett ömsesidigt intresse för arbetsgivaren och fackklubben att kunna få en uppfattning om den totala arbetstidens omfattning för dessa 45

48 arbetstagare. För vissa av dem sker tidsregistrering genom tidsstämpling eller på annat sätt, t ex när flexibel tid tillämpas vid företaget. I dessa fall finns alltså underlag för en bedömning av arbetstidssituationen. I andra fall kan registrering inte ske på samma sätt som för övriga arbetstagare. Om fackklubben så begär skall arbetsgivaren och fackklubben gemensamt utforma lämpligt underlag för att bedöma arbetstidsvolymen för dessa arbetstagare. Vissa av de arbetstagare som är undantagna från bestämmelserna i mom 2-10 har enligt hittills gällande praxis också haft en viss frihet i fråga om förläggningen av sin arbetstid. Denna frihet påverkas inte genom det nu träffade avtalet. Mom 1:4 Mellan arbetsgivaren och fackklubben kan skriftlig överenskommelse träffas om att utöver undantagen enligt mom 1:2 och 1:3 viss arbetstagare eller grupp av arbetstagare skall vara undantagen från bestämmelserna i mom 2-10 i de fall arbetstagarna med hänsyn till sina arbetsuppgifter har särskild förtroendeställning i arbetstidshänseende eller eljest särskilda omständigheter föreligger. Beträffande giltighetstiden för sådan överenskommelse - se mom 11. Mom 2 - Ordinarie arbetstid Mom 2:1 Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 40 timmar per helgfri vecka i genomsnitt per en begränsningsperiod om fyra veckor. Om företagets redovisning är så ordnad, får dock som begränsningsperiod i stället tillämpas kalendermånad. Under en beräkningsperiod om ett kalenderår får den genomsnittliga arbetstiden per sjudagarsperiod inte överstiga 48 timmar. Genom lokal överenskommelse kan 46

49 beräkningsperioden bestämmas till annan fast eller rullande period om 12 månader. Vid beräkningen av den genomsnittliga arbetstiden ska betald semester och sjukfrånvaro vara neutrala och inte medräknas. Arbetstagare, som arbetar dagtid i produktionen med ordinarie arbetstid om 40 timmar per helgfri vecka, äger rätt att för varje arbetsvecka tillgodoräkna sig 24 minuters betald ledighet. Vid kortare arbetstid än ordinarie dagtidsarbete utgår betald ledighet i proportion härtill. Ledigheten i de nämnda fallen kan utläggas antingen i ett överenskommet arbetstidsschema eller, om sådan överenskommelse ej träffas, efter samråd mellan arbetstagaren och arbetsledningen. Utläggningen av ledigheten skall ske med beaktande av såväl produktionen som arbetstagares berättigade intressen. Reglering av intjänad ledighet skall ske per kalenderår. För arbetstagare i intermittent treskiftsarbete får den ordinarie arbetstiden inte överstiga 38 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och år. För underjordsarbete och kontinuerligt treskiftsarbete får den ordinarie arbetstiden inte överstiga 36 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och år. Treskiftsarbete kan bedrivas med tre eller flera skiftlag. Mom 2:2 Där särskilda omständigheter föreligger kan mellan arbetsgivaren och fackklubben träffas skriftlig överenskommelse om annan begränsningsperiod eller omfattning av ordinarie arbetstid för viss arbetstagare eller grupp av arbetstagare. Beträffande giltighetstiden för sådan överenskommelse - se mom

50 Anmärkningar 1 Parterna är ense om att olika lång arbetstid under olika delar av året skall kunna tillämpas. 2 Där oregelbunden arbetstid förekommer är parterna överens om att eftersträva ett arbetstidsmått som överensstämmer med vad som gäller vid skiftarbete. Mom 2:3 Vid ständigt nattarbete eller vid tolvtimmarsskift får inte den ordinarie arbetstiden överstiga 34 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och år. Mom 2:4 För arbetstagare med oregelbunden förläggning av arbetstiden (inte skiftarbete) skall arbetstiden per helgfri vecka vara följande. Högst 38 timmar om arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller o minst en gång på tid mellan klockan och samt o med minst två timmar mellan klockan och eller o om arbetstiden slutar kl eller senare minst två gånger i genomsnitt per vecka. Högst 36 timmar om arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller o 1,4 gånger på tid mellan klockan och samt o med minst två timmar mellan klockan och samt o till någon del på lördag eller söndag. 48

51 Mom 3 Arbetstidens förläggning Mom 3:1 För varje arbetsplats träffas lokal överenskommelse om arbetstidens förläggning. Olika förläggning av arbetstiden under olika tidsperioder liksom olika lång arbetstid under olika delar av året skall kunna genomföras. Önskar arbetsgivaren eller arbetstagaren förlägga arbetstiden till annan tid än vad som gäller för huvuddelen av arbetstagarna enligt detta moment träffas överenskommelse direkt med den eller de arbetstagare som berörs. Arbetsgivaren skall underrätta klubben om överenskommelse med enskilda arbetstagare. Sådan överenskommelse upphör senast en månad efter det att endera parten uttryckt önskemål om detta. Träffas sådan överenskommelse skall avtalets regler om raster, måltidsuppehåll, pauser, nattvila och veckovila iakttagas. Mom 3:2 I samband med överenskommelse om arbetstidsschema skall en fast indelning avseende sjudagarsperioder för beräkning av veckovila anges. Periodindelningen fastställs av arbetsgivaren efter samråd mellan de lokala parterna. Mom 3:3 Utnyttjas möjligheten att genom särskild lokal överenskommelse variera arbetstiden, skall de lokala parterna i samband därmed träffa överenskommelse om betalningsregler. Sådan överenskommelse kan sträcka sig över årsskifte. 49

52 Mom 3:4 Om parterna inte enas skall arbetstiden förläggas enligt följande: Dagtid måndag - fredag kl med en eller flera raster som tillsammans utgör en timme 2-skift, 1:a skiftet: måndag - fredag kl med 30 minuters rast 2:a skiftet: måndag - fredag kl med 30 minuters rast Intermittent 3-skiftsarbete skiftordningen påbörjas tidigast söndag kl Ständigt nattarbete efter lokal överenskommelse kan ständigt nattarbete införas (se mom 2:3) Mom 4 - Övertid Mom 4:1 Med övertidsarbete avses i detta avtal arbete som arbetstagaren har utfört utöver den för denne gällande ordinarie dagliga arbetstidens längd om - övertidsarbetet har beordrats på förhand eller - där beordrande på förhand ej kunnat ske eller övertidsarbetet har godkänts i efterhand av arbetsgivaren. Tid som åtgår för att utföra för arbetstagarens befattning nödvändiga och normalt förekommande förberedelse- och avslutningsarbeten upptas inte som övertid enligt mom 4:2 nedan. Vid beräkning av fullgjord övertid medtas endast fulla halvtimmar. 50

53 Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstiden viss dag, skall de båda övertidsperioderna sammanräknas. Anmärkning Beträffande deltidsanställda arbetstagare skall arbete som ersätts enligt 6 mom 4:1 avräknas från övertidsutrymmet i mom 4:2 nedan. Mom 4:2 När särskilda skäl föreligger får allmän övertid uttas med högst 150 timmar per kalenderår. Mom 4:3 Allmän övertid får tas ut med högst 48 timmar under en period av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Dessa timtal får endast överskridas om synnerliga skäl föreligger, t ex när det är nödvändigt för att ett arbete, som inte kan avbrytas utan avsevärda olägenheter för verksamheten, skall kunna slutföras. Mom 4:4 Allmän övertid, oavsett kompensationsform, skall avräknas från övertidsutrymmet enligt mom 4:2 ovan. Om övertiden ersätts med ledig tid (kompensationsledighet) enligt 6 mom 3 återförs det antal "övertidstimmar" som har kompenserats genom ledigheten till övertidsutrymmet enligt mom 4:2 ovan. Exempel En arbetstagare utför övertidsarbete en vardagskväll under 4 timmar. Dessa övertidstimmar avräknas från övertidsutrymmet enligt mom 4:2. Överenskommelse träffas om att arbetstagaren skall kompenseras med ledig tid (kompensationsledighet) under 6 timmar (4 övertidstimmar x 1,5 tim = 6 kompen- 51

54 sationsledighetstimmar). När kompensationsledigheten har uttagits tillförs övertidsutrymmet enligt mom 4:2 de 4 övertidstimmarna som har kompenserats genom ledigheten. Under kalenderåret får högst 75 timmar på detta sätt återföras till övertidsutrymmet, såvida inte arbetsgivaren och fackklubben enas om annat. Anmärkningar 1 Arbetsgivaren och fackklubben kan träffa överenskommelse om att övertid som ersatts med kompensationsledighet skall, för att kunna återföras till övertidsutrymmet enligt den teknik som beskrivs ovan, utläggas inom viss bestämd tidsperiod, t ex räknat från tidpunkten för övertidsarbetets utförande eller före visst bestämt datum. 2 De centrala parterna har i anslutning till detta moment förklarat att de inte motsätter sig lokala överenskommelser om återföring av ytterligare timmar utöver de i bestämmelsen angivna 75 timmarna för återföring till övertidsutrymmet då övertid ersättes med ledig tid (kompensationsledighet). Beträffande giltighetstid se mom 11. Mom 4:5 Mellan arbetsgivaren och fackklubben kan beträffande viss arbetstagare eller grupp av arbetstagare skriftlig överenskommelse träffas om annan beräkning eller omfattning av allmän övertid. Överenskommelse om annan omfattning av allmän övertid skall underställas centrala parterna för godkännande. Beträffande giltighetstiden för sådan överenskommelse se mom

55 Mom 4:6 Utöver vad ovan sagts kan, när synnerliga skäl föreligger, extra övertid uttas under kalenderåret enligt följande a) högst 75 timmar efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och fackklubben, b) ytterligare högst 75 timmar efter överenskommelse mellan förbundsparterna eller, om dessa enas därom, mellan arbetsgivaren och fackklubben. Anmärkning I anslutning till detta moment har de centrala parterna enats om att extra övertidsuttag med 150 timmar kan göras efter lokal överenskommelse. Beträffande giltighetstid se mom 11. Mom 4:7 Kollektiv produktionsövertid Genom lokal överenskommelse för samtliga arbetstagare i verkstad, avdelning eller grupp kan arbetstidsschemat förlängas för minst fyra veckor enligt en på förhand uppgjord plan (kollektiv produktionsövertid). Mom 4:8 Har natur- eller olyckshändelse eller annan därmed jämförlig omständighet, som ej kunnat förutses, vållat avbrott i verksamheten eller medfört överhängande fara för sådant avbrott eller för skada på liv, hälsa eller egendom, skall övertid som fullgjorts med anledning därav ej beaktas vid beräkning av övertid enligt mom 4:2 ovan. 53

56 Mom 5 - Jourtid Mom 5:1 Om det på grund av verksamhetens natur är nödvändigt att arbetstagaren står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att när behov uppkommer utföra arbete, får jourtid tas ut härför med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Som jourtid anses inte tid under vilken arbetstagaren utfört arbete för arbetsgivarens räkning. Mom 5:2 Mellan arbetsgivaren och fackklubben kan beträffande viss arbetstagare eller grupp av arbetstagare skriftlig överenskommelse träffas om annan beräkning eller omfattning av jourtid. Beträffande giltighetstiden för sådan överenskommelse se mom 11. Mom 6 Anteckning av övertid och jourtid Arbetsgivaren skall föra de anteckningar som erfordras för beräkning av övertid enligt mom 4 och jourtid enligt mom 5. Arbetstagaren, fackklubben eller central representant för arbetstagarparten har rätt att ta del av dessa anteckningar. Mom 7 - Dygnsvila De lokala parterna har möjlighet att överenskomma om andra regler än de som anges i detta moment. Arbetstagare ska som huvudregel ha minst 11 timmars sammanhängande viloperiod per 24-timmarsperiod, beräknad från arbetspassets början enligt för denne gällande arbetstidsschema. Om arbetstagare av sakliga driftskäl eller av skäl som inte kunnat planeras ej erhållit 11 timmars dygnsvila enligt huvudregeln, ska arbetsgivaren pröva om 54

57 arbetstagaren istället kan erhålla förskjuten eller förlängd dygnsvila. Med förskjuten dygnsvila avses att viloperiod fortsätter in i nästföljande 24- timmarsperiod det antal timmar som krävs för att en sammanhängande vila om 11 timmar erhålls. Förskjuten dygnsvila som förläggs till ordinarie arbetstid är obetald. Med förlängd dygnsvila avses, att om dygnsvilan under en 24- timmarsperiod varit kortare än 11 timmar ska dygnsvilan enligt huvudregeln under nästa 24-timmarsperiod förlängas med skillnaden mellan 11 timmar och det antal timmar den faktiskt varit. Om förskjuten eller förlängd dygnsvila av driftskäl enligt ovan inte kan läggas ut enligt föregående stycke ska arbetstagare under en period av två veckor erhålla minst 120 timmar dygnsvila. I dessa timmar ska ej veckovila enligt arbetstidslagen inräknas. Har arbetstagare under sådan period erhållit färre timmar dygnsvila ska kvarvarande timmar föras till arbetstagarens tidsbank. Anmärkning 1 Om beordrat övertidsarbete efter arbetstagarens begäran delas upp eller förläggs åtskilt från den ordinarie arbetstiden ska reglerna i detta moment inte tillämpas. 2 Arbetsgivare som utnyttjar undantagsregeln rörande dygnsvila har att, för lokal facklig organisation, månadsvis, eller på annat sätt som de lokala parterna enas om, redovisa vid vilka tillfällen detta gjorts liksom skälen härför. 3 Med anledning av införandet av regler om dygnsvila är parterna överens om att s k dubbelskift enbart får tillgripas vid tillfällen då någon annan lösning inte står till buds. 55

58 Mom 8 - Nattarbete Den ordinarie arbetstiden för nattarbetande ska i genomsnitt per kalenderår inte överstiga åtta timmar per 24-timmarsperiod. Genom lokal överenskommelse kan beräkningsperioden bestämmas till fast eller rullande period om 12 månader. Nattarbetande vars arbete innebär särskilda risker eller stor fysisk eller mental ansträngning ska inte arbeta mer än åtta timmar inom en 24-timmarsperiod när de utför nattarbete. Mom 9 - Veckovila Mom 9:1 Veckovila Arbetstagare skall ha minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar (veckovila) om de lokala parterna inte enas om annat. Veckovilan skall så långt möjligt förläggas till veckoslut. Om arbetstagare under en sjudagarsperiod ej erhållit veckovila skall arbetstagaren under nästföljande sjudagarsperiod erhålla 72 timmars sammanhängande ledighet. Till veckovilan räknas inte beredskapstid då arbetstagare får uppehålla sig utanför arbetsstället men skall stå till arbetsgivarens förfogande för att utföra arbete när behov uppkommer. Undantag från arbetsgivarens skyldighet att bereda veckovila får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Anmärkning Lokal överenskommelse om ordinarie arbetstid innefattar, i förekommande fall, överenskommelse om avsteg från regeln om veckovila. 56

59 Kan överenskommelse om avsteg från regeln om veckovila inte träffas kan ansökan om dispens göras hos Stål- och Metallindustrins Arbetstidsråd och av rådet prövas utan hinder av förhandlingsordningen. Mom 9:2 - Veckovila förlagd till ordinarie arbetstid Om veckovila förläggs till ordinarie arbetstid skall ersättning för förlorad arbetsförtjänst betalas. Protokollsanteckning Det ankommer på de lokala parterna att i samband med beredskapstjänst överenskomma om ersättning enligt ovan. Mom 10 - Nationaldagen Om de lokala parterna inte enas om annat gäller att arbetare som är anställd på nationaldagen i arbetstidsbanken eller på annat sätt erhåller 2 timmar och 18 minuter. Detta gäller inte arbetare sysselsatta i kontinuerlig skiftgång, semestervikarier eller feriearbetare. För deltidsanställd arbetare gäller att tiden proportioneras till sysselsättningsgrad. Mom 11 - Giltighetstid Lokal överenskommelse som träffas med stöd av mom 1:4, mom 2:2, mom 3, mom 4:4 4:6, mom 5:2 och rätten för arbetsgivaren och fackklubben att träffa överenskommelse om uttag av extra övertid enligt mom 4:6 skall gälla tills vidare med tre månaders uppsägningstid. Uppsägning kan ske av arbetsgivaren eller av fackklubben. Om endera parten önskar att den lokala överenskommelsen respektive nämnda rätt till lokal överenskommelse möjlighet skall bestå, skall han skyndsamt begära att förhandlingar härom förs under uppsägningstiden. De centrala parterna kan förlänga det lokala avtalets uppsägningstid för att möjliggöra att förhandlingar enligt för- 57

60 handlingsordningen hinner slutföras innan avtalet upphör. I sista hand kan frågan huruvida avtalet skall bestå eller ej tas upp till överläggningar i Stål- och Metallindustrins Arbetstidsråd. 11 UPPSÄGNING Mom 1 Uppsägning från arbetstagarens sida Mom 1:1 Uppsägningstid Uppsägningstiden från arbetstagarens sida är följande om inte annat följer av mom 3:1-5 nedan: Arbetstagarens uppsägningstid i månader Anställningstid vid företaget < 3 år 1 månad 3 år < 6 år 2 månader > 6 år 3 månader Anmärkning Om beräkning av anställningstidens längd stadgas i 3 lagen om anställningsskydd. Mom 1:2 Formen för uppsägning För att det inte skall uppstå tvist om huruvida uppsägning har skett eller ej, bör arbetstagaren göra sin uppsägning skriftligen. Om uppsägningen likväl sker muntligen bör arbetstagaren så snart som möjligt bekräfta den skriftligen till arbetsgivaren. 58

61 Mom 2 Uppsägning från arbetsgivarens sida Mom 2:1 Uppsägningstid Uppsägningstiden från arbetsgivarens sida är följande om inte annat följer av mom 3:1-5 nedan. Om uppsägningstid vid arbetsgivarens uppsägning av arbetstagare anställd på viss tid stadgas i 2 mom 2:1. Arbetsgivarens uppsägningstid i månader Anställningstid vid företaget < 2 år 1 månad 2 år < 4 år 2 månader 4 år < 6 år 3 månader 6 år < 8 år 4 månader 8 år < 10 år 5 månader > 10 år 6 månader Anmärkning Om beräkning av anställningstidens längd stadgas i 3 lagen om anställningsskydd. Har arbetstagare, som sagts upp på grund av arbetsbrist, vid uppsägningsdagen uppnått 55 års ålder och då har 10 års sammanhängande anställningstid skall den enligt detta avtal gällande uppsägningstiden förlängas med sex månader. Mom 2:2 Turordning vid uppsägning De lokala parterna skall vid aktualiserad personalinskränkning värdera företagets krav och behov i bemanningshänseende. Om dessa behov inte kan tillgodoses med tillämpning av lag skall fastställande av turordning ske med avsteg från lagens bestämmelser. 59

62 De lokala parterna skall därvid göra ett urval av de anställda som skall sägas upp så att företagets behov av kompetens särskilt beaktas liksom företagets möjligheter att bedriva konkurrenskraftig verksamhet och därmed bereda fortsatt anställning. Det förutsätts att de lokala parterna, på endera partens begäran, träffar överenskommelse om fastställande av turordning vid uppsägning med tillämpning av 22 lagen om anställningsskydd och de avsteg från lagen som erfordras. De lokala parterna kan också med avvikelse från bestämmelserna i lagen om anställningsskydd överenskomma om turordning vid återanställning. Därvid skall de ovan nämnda kriterierna gälla. Det åligger de lokala parterna att på begäran föra förhandlingar som sägs i föregående stycken liksom att skriftligen bekräfta träffade överenskommelser. Enas inte de lokala parterna, äger förbundsparterna, om endera begär det, träffa överenskommelse i enlighet med ovan angivna riktlinjer. Det förutsätts att arbetsgivaren inför behandlingen av frågorna som berörs i detta moment tillhandahåller den lokala respektive den centrala avtalsparten relevant faktaunderlag. Anmärkning Utan lokal eller central överenskommelse enligt ovan kan uppsägning på grund av arbetsbrist respektive återanställning prövas enligt lag med iakttagande av förhandlingsordningen. Mom 2:3 Varsel Varsel som arbetsgivaren enligt lagen om anställningsskydd skall ge lokalt till arbetstagarorganisation skall anses ha skett, när arbetsgivaren har överlämnat 60

63 varselskrivelse till den fackklubben eller två arbetsdagar efter det att arbetsgivaren har avsänt skrivelsen i rekommenderat brev till fackklubben. Varsel som arbetsgivaren har gett under tid, då företaget har semesterstopp, anses ha skett dagen efter den då semesterstoppet upphörde. Mom 2:4 Lön under uppsägningstid I anslutning till 12 lagen om anställningsskydd gäller följande för arbetstagare som ej kan beredas arbete under uppsägningstiden. För arbetstagare som helt eller delvis avlönas med provision, vilken har direkt samband med arbetstagarens personliga arbetsinsats gäller följande. För varje kalenderdag då arbetstagaren inte kan erbjudas arbete skall inkomsten av provisionen anses uppgå till 1/365 av provisionsinkomsten under närmast föregående tolvmånadersperiod. Motsvarande gäller arbetstagare med tantiem, produktionspremie eller dylikt. Om ersättning för förskjuten arbetstid, skift-, jour- eller beredskapstjänstgöring normalt skulle ha utgetts till arbetstagaren gäller följande. För varje kalenderdag då arbetstagaren inte kan erbjudas arbete skall sådan ersättning anses uppgå till 1/365 av den närmast föregående tolvmånadersperiod erhållna ersättningen. Mom 3 Övriga bestämmelser vid uppsägning Mom 3:1 Uppsägningstid per den 30 juni 1974 Om uppsägningstiden per den 30 juni 1974 från arbetsgivarens eller arbetstagarens sida i det individuella fallet på grund av kollektivt eller enskilt avtal är längre än den enligt mom 1 och 2 ovan skall den längre uppsägningstiden fortfarande gälla, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren överenskommer om annat. 61

64 Mom 3:2 Överenskommelse om annan uppsägningstid Arbetsgivaren och arbetstagaren kan överenskomma om att annan uppsägningstid skall gälla. Om så sker får emellertid uppsägningstiden från arbetsgivarens sida ej understiga - om arbetstagaren vid anställningstillfället är arbetslös och 55 år eller äldre: 2 månader. Efter 3 års anställning gäller dock uppsägningstid enligt tabellen i mom 2:1. - i övriga fall: den tid som anges i tabellen i mom 2:1. Anmärkning I det fall arbetstagaren önskar att få lämna anställningen med förkortad uppsägningstid, skall sådan begäran behandlas positivt av arbetsgivaren. Mom 3:3 Pensionärer Om arbetstagaren kvarstår i tjänst vid företaget efter det att ha uppnått den för arbetstagaren gällande ordinarie pensionsåldern enligt pensionsplanen är uppsägningstiden en månad för både arbetsgivaren och arbetstagaren. Samma gäller om en arbetstagare anställs vid företaget efter det att denne har uppnått den ordinarie pensionsåldern som tillämpas vid detta. Mom 3:4 Uppnådd pensionsålder Arbetstagarens anställning upphör utan uppsägning i och med att arbetstagaren uppnår den för denne gällande ordinarie pensionsåldern enligt pensionsplanen, såvida inte arbetstagaren och arbetsgivaren överenskommer om annat. Arbetsgivaren behöver inte lämna underrättelse enligt 33 lagen om anställningsskydd. Mom 3:5 Förkortning av uppsägningstid för arbetstagaren Om arbetstagaren på grund av särskilda omständigheter vill lämna sin tjänst före uppsägningstidens slut, bör arbetsgivaren pröva om så kan medges. 62

65 Även semester som enligt semesterlagen skall utges som ledighet först under nästa år kan läggas ut under uppsägningstiden. Detta kan dock endast ske efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Mom 3:6 Skadestånd då arbetstagaren inte iakttar uppsägningstiden Om arbetstagaren lämnar sin anställning utan att iaktta uppsägningstiden eller del av denna, har arbetsgivaren rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet som därigenom vållas, dock lägst med ett belopp som motsvarar arbetstagarens lön under den del av uppsägningstiden som arbetstagaren ej har iakttagit. Mom 3:7 Tjänstgöringsintyg När uppsägning har skett från arbetsgivarens eller arbetstagarens sida har arbetstagaren rätt att erhålla tjänstgöringsintyg, vilket utvisar - den tid som arbetstagaren har varit anställd och - de arbetsuppgifter arbetstagaren har haft att utföra samt - om arbetstagare så begär, vitsord beträffande det sätt på vilket denne har utfört sitt arbete. Arbetsgivaren skall lämna tjänstgöringsintyg inom en vecka från det att arbetstagaren har begärt att få intyg. Mom 3:8 Intyg om uttagen semester När arbetstagarens anställning upphör har han rätt att erhålla intyg som visar hur många av de lagstadgade 25 semesterdagarna som tagits ut under innevarande semesterår. 63

66 Arbetsgivaren skall lämna intyget till arbetstagaren senast inom en vecka från det att arbetstagaren har begärt att få intyget. Om arbetstagaren har rätt till flera semesterdagar än 25 skall den överskjutande semestern i detta sammanhang anses har uttagits först. 12 ALLMÄNNA VILLKOR VID PREMIELÖN Mom 1 Allmän regel I den månadslön som ligger till grund för fastställande av - semesterns längd - rätten till övertidsersättning - sjuklönens storlek - föräldralön skall förutom den fasta lönedelen även inräknas en genomsnittlig rörlig lönedel. Detta genomsnitt beräknas på den premiedel som utbetalats under närmast föregående kalenderår. Om tiden för premielönetillämpningen under föregående kalenderår är mindre än fyra månader skall dock reglerna i mom 4 tillämpas. Om betydande förskjutningar i förhållandet mellan fast och rörlig lönedel i premielönen sker till följd av tekniska förändringar i premielönekonstruktionen skall vid beräkning av genomsnittlig rörlig lönedel enligt första stycket den rörliga delen under tid före förändringar beräknas med ett med hänsyn härtill anpassat belopp. Mom 2 Särskild regel beträffande semesterns längd Om en garanterad rörlig lönedel förekommer, skall det genomsnitt av den rörliga lönen, som ligger till grund för fastställande av semesterns längd etc, inte understiga det för den aktuella månaden garanterade beloppet. 64

67 Mom 3 Avdragsregler Det i mom 1 nämnda genomsnittet inräknas inte i månadslönen vid beräkning av dagslöneavdrag vid sjukdom, tjänstledighetsavdrag, övertidsersättning, ersättning vid förskjuten arbetstid och jourtjänstgöring samt lön vid permission. Mom 4 Undantag Om förutsättningar saknas att beräkna ett genomsnitt enligt mom 1 avgör arbetsgivaren med vilket belopp den rörliga delen i premielönen skall ingå i månadslönen. 13 GILTIGHETSTID Detta avtal gäller t o m den 31 mars Avtalet gäller efter den 31 mars 2012 för ett år i sänder om begäran om förhandling ej framställts senast två månader före den 31 mars Om begäran om förhandling framställts före denna tidpunkt gäller avtalet för tid efter den 31 mars 2012 med sju dagars ömsesidig uppsägningstid. 65

68 Arbetstid (trevalet) Parterna har diskuterat arbetstidsfrågan och enats om att denna fråga i första hand bör hanteras av de lokala parterna i syfte att träffa en överenskommelse härom. De lokala parterna har möjlighet att i stället för arbetstidsförkortning använda nedanstående utrymme helt eller delvis till att öka den lokala potten. För det fall de lokala parterna inte kan träffa överenskommelse gäller i enlighet med överenskommelserna 2001 och 2004 att varje arbetstagare årligen senast den 31 januari har att, i enlighet med det s k trevalet, att välja mellan; - vid avtalsårets utgång en arbetstidsförkortning motsvarande tre dagar - vid avtalsårets utgång en avsättning till pensionspremie motsvarande 1,5 % av under avtalsåret utbetald månadslön - vid avtalsårets utgång en kontant ersättning i form av ett engångsbelopp motsvarande 1,5 % av under avtalsåret utbetald månadslön Därutöver ska, efter anvisning från arbetstagaren, ett utrymme om 0,5 % antingen avsättas till pensionspremie eller kontant utbetalas till arbetstagaren. De lokala parterna äger rätt att avtala om att beräkna underlaget för pensionsavsättningar per kalenderår i stället för per avtalsår. Vid företag där de lokala parterna enats om att istället för arbetstidsförkortning helt eller delvis öka potten, ska utrymmet enligt ovan minskas i motsvarande mån. Anmärkning 1 Tjänsteman som väljer arbetstidsförkortning har inte rätt att spara dagar från ett avtalsår till ett annat. Ledighet som inte uttages under avtalsåret 66

69 ersätts med kontant utbetalning. Detta gäller även för tjänsteman som av något skäl inte gör något val. 2 Det årsvisa utbetalda beloppet enligt denna bilaga ingår i den aktuella fasta lönen som arbetsgivaren har att anmäla som pensionsmedförande lön enligt punkt 3 i ITP-planen. 3 Om uttag i form av pensionspremie medför lägre skattekostnader för arbetsgivaren i förhållande till uttag i form av lön skall pensionspremien ökas med mellanskillnaden. 4 Parterna noterar att de lokala parterna i enlighet med protokollsanteckning 1 i bilaga C 1998 års överenskommelse kan ha överenskommit om att utnyttja löneökningsutrymme till ytterliggare arbetstidsförkortning. 67

70 RIKTLINJER FÖR FLEXIBEL ARBETSTID Om frågan om införande av flexibel arbetstid skulle aktualiseras på något företag rekommenderas att nedanstående riktlinjer tillämpas. Modell för flexibel arbetstid Ordinarie arbetstid ordinarie arbetstid 8 tim lunchtid 45 min (fastlagd) Flexibel tid Fast tid 6,5 tim Flexibel tid (1,5 tim) (1,5 tim) 1 Flexibel arbetstid tillämpas till en början på prov under en begränsad period. Ett grundläggande krav är att arbetsuppgifternas art i sista hand måste vara avgörande för huruvida flexibel arbetstid kan tillämpas. 2 Om företaget eller fackklubben under provperioden skulle finna att tillämpningen av flexibel arbetstid medför olägenhet av betydelse skall försöksverksamheten på endera partens begäran avvecklas på ett planmässigt sätt eller begränsas. 3 Lunchtidens längd bör vara bestämd, i förevarande exempel 45 minuter. Lunchtiden bör - där förhållandena så medger - vara fastlagd mellan bestämda 68

71 klockslag. Först sedan erfarenheter av flexibel arbetstid vunnits bör övervägas om den anställde skall få förlägga lunchtiden efter eget val inom vissa tidsgränser. 4 Den fasta tiden skall alltid innehållas. Ett tidredovisningssystem i vilket ankomst- och avgångstider registreras är en fördel bl a därför att man i efterhand kan rekonstruera vilken arbetstid som faktiskt fullgjorts och av vilket slag den är (övertid, flexibel tid etc). Den anställde bör ha möjlighet att själv fortlöpande kontrollera plus- respektive minustid med hjälp av tidtabell (lathund). 5 Med övertidsarbete förstås arbete som den anställde beordrats utföra utöver ordinarie arbetstidsmått per dag. Denna definition överensstämmer med fackavtalets. Det innebär att den anställde kan beordras till arbete vid sidan av fast tid (d v s på flexibel arbetstid) utan att övertidsersättning utgår. Exempel Den anställde arbetar kl (6 tim 30 min med 45 minuters lunchrast) och beordras till övertidsarbete kl Övertidsersättning utgår endast för tid efter kl 17.30, d v s när det dagliga ordinarie arbetstidsmåttet åtta timmar innehållits. Om arbetet börjar kl är ordinarie arbetstidsmått fullgjort kl och övertidsersättning utgår för hela övertidsarbetet. 6 Tillgodohavande i form av plustimmar, som alltså uppkommit genom arbete på flexibel arbetstid får tas ut endast under flexibel arbetstid och således inte inkräkta på den fasta arbetstiden. 7 Antalet plus-/minustimmar bör maximeras till + fem timmar, i vart fall i ett inledande skede. 69

72 Detta tal får aldrig vid någon tidpunkt vare sig över- eller underskridas av den anställde, om inte arbetsledningen undantagsvis medger det. Exempel Om en anställd har ett minussaldo på fem timmar kan han inte börja arbeta senare än kl 08.00, för att han under alla förhållanden skall kunna innehålla ordinarie arbetstidsmått. (Jämför punkt 9 nedan.) 8 Vid dagflex gäller att ordinarie arbetstidsmått åtta timmar per dag skall fullgöras. Flexibiliteten innebär här endast att den anställde kan förlägga sin ankomsttid inom ramen för flextiden på morgonen och anpassa sluttiden därefter. Vid veckoflex skall på motsvarande sätt veckoarbetstidsmåttet innehållas, i detta exempel 40 timmar per helgfri vecka. Därvid kan balansering av pluseller minustimmar ske mellan veckodagarna. Nollställning av saldot vid veckans slut. Vid månadsflex skall likaledes arbetstidsmåttet för månaden innehållas. Därvid kan balansering av plus- eller minustimmar ske under månaden. Nollställning av saldot vid månadens slut. I rullande system bör avstämning och kontroll av arbetstidsuttaget ske varje månad eller fyraveckorsperiod (avlöningsperiod). Ingen nollställning eftersom saldo + fem timmar är tillåtet. Anmärkning Uträkning av företagets faktiska årsarbetstid sker med utgångspunkt från den arbetstid som uttas som s k ordinarie arbetstid. 70

73 Vid över-/underskridande gäller: Överskjutande plustimmar bortfaller i princip utan ersättning. (Undantag gäller vid övertidsarbete, se punkt 5.) Om överskottet uppkommit p g a omständigheter som den anställde inte kunnat råda över, skall dock möjlighet beredas att ta ut överskjutande plustimmar inom nästföljande beräkningsperiod. Minustimmar vid nollställningstillfället (i ett rullande system minustimmar utöver fem) registreras som frånvaro och skall inarbetas inom nästföljande beräkningsperiod. Fullgörs inte föreskriven inarbetning kan arbetsgivaren verkställa löneavdrag enligt fackavtalets 9 mom 3:2. 9 Vid frånvaro hel dag p g a laga förfall (ex sjukdom, militärtjänstgöring, havandeskap) eller p g a beviljad ledighet skall den anställde tillgodoräknas det antal timmar som motsvarar den ordinarie arbetstiden. Frånvaron skall alltså inte påverka flextidssaldot. Vid frånvaro del av dag beaktar man endast sådana frånvarotimmar som infaller mellan klockslagen för den ordinarie arbetstiden. Det innebär att beviljad ledighet (permission eller annan ledighet) kan förläggas endast till ordinarie arbetstid. Inte heller i detta fall påverkas alltså flextidssaldot. Exempel En anställd beviljas annan ledighet från kl en dag. Löneavdrag skall göras för tiden kl Denna tillämpning leder till att den anställde får tillgodoräkna sig eventuell plustid som uppkommit genom att han arbetat på flexibel tid. Frånvaro del av dag kan emellertid också medföra att den anställde får minustid. 71

74 Exempel Om den anställde börjat arbeta kl och därefter beviljas ledighet från kl och lämnar arbetsplatsen skall han anses ha fullgjort ordinarie arbetstidsmått mellan kl och och få tillgodoräkna sitt flextidssaldo tiden mellan kl och Om han å andra sidan börjat först kl uppstår ett minussaldo om 45 minuter. 10 Tillämpningen av flexibel arbetstid på helgdagsaftnar och vid deltidsarbete fordrar särskild uppmärksamhet. Helgdagsaftnar Företaget kan ha kortare ordinarie arbetstid på helgdagsaftnar o dyl, t ex kl För sådana dagar bör övervägas - oavsett vilken typ av flexibel arbetstid som tillämpas vid företaget - huruvida o dagflex skall gälla för sådana dagar o flexibel arbetstid inte skall tillämpas utan fast arbetstid skall gälla o tiden kl skall utläggas som fast tid och den flexibla arbetstiden infalla före och efter nämnda klockslag. Deltidsarbete Om en anställd arbetar på deltid utesluter detta inte möjlighet att tillämpa flexibel arbetstid. Om två anställda delar på en heltidstjänst så att byte sker visst klockslag under dagen måste emellertid beaktas att den som har första passet kan utnyttja flexibiliteten endast på morgonen och den som har andra passet endast på eftermiddagen. 72

75 11 Vid kollektiv inarbetning, t ex av håldagar, måste en ändring av arbetstidsschemat ske. Därvid förlängs den fasta tiden liksom den ordinarie arbetstiden med den dagliga inarbetningen. 12 För att om möjligt få en uppfattning om effekterna bör en utvärdering ske vid provperiodens slut, t ex genom jämförande statistisk undersökning med likartad grupp anställda som följer ordinarie arbetstid. 73

76 ERSÄTTNING FÖR OBEKVÄM ARBETSTID, JOURTID OCH BEREDSKAPSTJÄNST Riktlinjer rörande ersättning för arbete på förskjuten arbetstid (Obekväm arbetstid) 1 Nedanstående riktlinjer är avsedda att tillämpas vid arbete på förskjuten arbetstid. De lokala parterna äger dock, om särskilda skäl härtill föreligger, träffa överenskommelse om annan lösning i fråga om ersättning för arbete på sådan tid. 2 Med förskjuten arbetstid avses den del av arbetstagarens ordinarie arbetstidsmått som förläggs utanför det vid arbetstagarens arbetsställe gällande ordinarie dagarbetstidsschemat. Förskjuten arbetstid ersätts enligt punkt 4 nedan. Protokollsanteckningar a) Parterna är ense om att skälig anledning bör föreligga för införande av arbete på förskjuten arbetstid. Om arbetstagarparten i enskilt fall gör gällande att skälig anledning till förskjuten arbetstid ej föreligger, äger arbetsgivaren likväl genomföra förskjutning av arbetstiden i avvaktan på resultatet av de förhandlingar som kan komma att begäras. b) Om ett system för flexibel arbetstid tillämpas utges inte ersättning för arbetstid inom det ordinarie dagsarbetstidsschemats yttre tidpunkter, d v s inom den s k bandbredden. 3 Arbetsgivaren bör, såvitt möjligt, senast 14 dagar i förväg lämna berörd arbetstagare meddelande om förskjutning av arbetstiden. Sådant meddelande 74

77 bör även innehålla uppgift om beräknad varaktighet av arbetstidens förskjutning. 4 Förskjuten arbetstid ersätts per timme enligt följande: Kl vardagar månadslönen 540 Från kl 07 lördagar, från kl 18 trettondagsaftonen och dagarna före 1 maj, Kristi Himmelsfärdsdag, nationaldagen och Alla Helgons Dag till kl 06 påföljande vardag samt kl pingst-, midsommar- och julafton månadslönen 300 Från kl 07 pingst-, midsommar- och julafton samt från kl 18 skärtorsdagen och nyårsafton till kl 06 första vardagen efter respektive helger månadslönen Överenskommelse om undantag från ovanstående ersättningsregler kan träffas med arbetstagare i mer kvalificerad befattning, till vilken skälig ersättning utges i annan ordning. 6 Ersättning för förskjuten arbetstid och övertidsersättning kan ej utges samtidigt. 75

78 Riktlinjer rörande ersättning för jourtid 1 Följande riktlinjer gäller rörande ersättning för jourtid. De lokala parterna äger, om särskilda skäl föreligger, träffa överenskommelse om annan lösning. 2 Med jourtid avses tid då arbetstagaren ej har arbetsskyldighet men åläggs att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att när behov uppkommer utföra arbete. 3 Jourtid ersätts per jourtimme med månadslönen 600 dock gäller följande: fredag - söndag från fredag kl 18 till lördag kl 07 månadslönen 540 från lördag kl 07 till måndag kl 06 månadslönen

79 vid helger från kl 18 dagen före till kl 07 trettondagen, 1 maj, Kristi Himmelsfärdsdag, nationaldagen och Alla Helgons dag månadslönen 540 från kl 07 trettondagen, 1 maj, Kristi Himmelsfärdsdag, nationaldagen och Alla Helgons dag till kl 06 första vardagen efter respektive helger månadslönen 300 från kl 07 pingst-, midsommar- och julafton samt från kl 18 på skärtorsdagen och nyårsafton till kl 06 första vardagen efter respektive helger månadslönen 150 Jourersättningen utges per pass för lägst 8 timmar, i förekommande fall, minskat med den tid för vilken övertidsersättning utgetts. 4 Överenskommelse om undantag från ovanstående ersättningsregler kan träffas med tjänsteman i mer kvalificerad befattning till vilken skälig ersättning utges i annan ordning. 5 Jourtid skall fördelas så att den ej oskäligt belastar enskild arbetstagare. Schema för jourtid bör upprättas i god tid. 6 Ersättning för jourtid skall inräknas i underlaget för semesterlön och semesterersättning. 77

80 Riktlinjer rörande ersättning för beredskapstjänst 1 Följande riktlinjer gäller rörande ersättning för beredskapstjänst. De lokala parterna äger, om särskilda skäl föreligger, träffa överenskommelse om annan lösning. 2 Med beredskapstjänst avses tid då arbetstagare ej har arbetsskyldighet men åläggs vara anträffbar för att inom föreskriven tid efter varsel infinna sig på arbetsstället. 3 Beredskapstjänst ersätts per beredskapstimme med månadslönen 1400 Dock gäller följande: fredag - söndag från fredag kl 18 till lördag kl 07 månadslönen 1000 från lördag kl 07 till måndag kl 06 månadslönen 700 vid helger från kl 18 dagen före till kl 07 trettondagen, 1 maj, Kristi Himmelsfärdsdag, nationaldagen och Alla Helgons dag 78

81 månadslönen 1000 från kl 07 trettondagen, 1 maj, Kristi Himmelsfärdsdag, nationaldagen och Alla Helgons dag till kl 06 första vardagen efter respektive helger månadslönen 700 från kl 07 på pingst-, midsommar- och julafton samt från kl 18 på skärtorsdagen och nyårsafton till kl 06 första vardagen efter respektive helger månadslönen 350 Beredskapsersättning utges per pass för lägst 8 timmar, i förekommande fall, minskat med den tid för vilken övertidsersättning utgetts. 4 Vid påkallad inställelse i arbete utges övertidsersättning för arbetad tid, dock minst för 3 timmar. Erforderliga resekostnader till arbetsplatsen ersätts av arbetsgivaren. 5 Överenskommelse om undantag från ovanstående ersättningsregler kan träffas med arbetstagare i mer kvalificerade befattningar till vilka skälig ersättning utges i annan ordning. 6 Beredskapstjänst skall fördelas så att den ej oskäligt belastar enskild arbetstagare. Schema för beredskapstjänst bör upprättas i god tid. 7 Ersättning för beredskapstjänst skall inräknas i underlaget för semesterlön och semesterersättning. 79

82 LÖNEAVTAL FÖR AVTALSÅREN Grundläggande principer för lönebildning och lönesättning i företagen Parternas gemensamma uppfattning är att lönebildningen i företagen skall främja företagens produktivitetsutveckling, lönsamhet och konkurrenskraft. Lönebildningen och lönesättningen skall utgöra en del av en produktivitets- och intäktsskapande process. Lönesättning och lokala lönesystem bör därför stimulera till ökade arbetsinsatser och kompetensutveckling och därmed bli en drivkraft för företaget och arbetstagarna. Lönen avvägs med utgångspunkt från arbetsuppgifternas svårighetsgrad, ansvars- och kompetenskrav samt arbetstagarens sätt att uppfylla dessa krav. Lönesättningen bör vara sakligt väl motiverad så att den enskilde arbetstagaren vet på vilka grunder lönen satts och vad arbetstagaren kan göra för att höja sin lön. Samma principer för lönesättning skall gälla för kvinnor och män liksom för yngre och äldre arbetstagare och oberoende av etniskt ursprung. 2 Avtalets tillämpning Löneavtalets syfte och förutsättningar och de grundläggande principerna för lönebildning och lönesättning i företagen förutsätter att de lokala parterna gör en gemensam genomgång av avtalets intentioner och tillämpning i företaget. Parterna skall snarast upprätta en tidplan för förhandlingarna. Med sin kännedom om företagets och de enskilda arbetstagarnas förhållanden skall de genom ömsesidigt hänsynstagande medverka till en god kvalitet i företagets lönebildning. 80

83 3 Företagsvis lönepott 3.1 Löneavtalet bygger på förutsättningen att det skall tillämpas enbart i enlighet med sitt uttryckliga innehåll. Beräkning av den företagsvisa lönepotten 3.2 För vart och ett av avtalsåren beräknas och fördelas en företagsvis lönepott i enlighet med följande bestämmelser I varje företag beräknas en lönepott genom att för månadsavlönade ett krontal (heltid) multipliceras med antalet vuxna arbetstagare i företaget respektive Krontalet är 218 kr för 2010 respektive 561 kr för Anmärkningar 1 Vid beräkning av potten för månadsavlönade skall, för deltidsanställda, krontalet nedräknas i proportion till sysselsättningsgraden. Fördelning av den företagsvisa lönepotten 3.3 Lönepotten fördelas i lokala förhandlingar i enlighet med avtalets principer med giltighet fr o m respektive såvida inte annat lokalt överenskommes. Tillämpas i företaget ett mellan de lokala parterna i kollektivavtal överenskommet lönesystem, skall lönepotten användas inom ramen för lönesystemet. Exempel på åtgärder med lönepotten är att införa nya 81

84 komponenter i systemet eller att förändra värdet på befintliga komponenter i systemet. Kostnaden för sådana åtgärder avräknas från lönepotten och minskar denna. Samma gäller också om parterna överenskommer om ett nytt lönesystem i samband med fördelningen av potten. Anmärkningar 1 För att lönepotten skall kunna användas inom ramen för gällande lönesystem, kan överenskommelse träffas om att fördela den vid flera tillfällen under avtalsåret. 2 Lönehöjning för arbetstagare som erhåller annat arbete med högre grundlön skall ej avräknas från lönepotten. 4 Förhandlingsordning 4.1 Förhandlingar om fördelning av företagsvis lönepott skall följa en mellan de lokala parterna uppgjord tidplan. 4.2 Om de lokala parterna ej enas om annat, skall förhandlingarna om fördelning av den företagsvisa lönepotten vara avslutade inom fyra månader efter ovan angivna revisionsdatum, såvitt inte part dessförinnan frånträtt förhandlingen. 4.3 Kan de lokala parterna ej enas i förhandlingar om fördelning av företagsvis lönepott, äger part att föra frågan till central förhandling. Sådan förhandlingsframställan skall vara motparten tillhanda senast 14 dagar efter att den lokala förhandlingen avslutats. 82

85 AVTAL OM PRINCIPER FÖR LÖNESÄTTNING 1 PRINCIPER FÖR LÖNESÄTTNING Mom 1 Grundläggande principer Parterna är ense om följande grundläggande principer. Mom 1:1 Individuell lönesättning Lönesättningen skall vara individuell och differentierad. Mom 1:2 Lönedifferentiering Lönerna skall bestämmas med hänsyn till ansvaret och svårighetsgraden i respektive befattning och den enskilde arbetstagarens sätt att uppfylla dessa krav. Lönen bör öka med stigande ansvar och svårighetsgrad och med arbetstagarens prestation och duglighet. Parterna konstaterar att även marknadskrafterna påverkar löneavvägningen. Mom 1:3 Grunder för lönedifferentiering För såväl chefer som specialister är faktorer som ledningsförmåga, omdöme och initiativ, ekonomiskt ansvar, samarbetsförmåga samt idérikedom och innovationskraft av särskild betydelse vid den individuella lönesättningen. Mom 1:4 Arbetsledande personal För arbetsledare i produktionen för arbetsledande personal beaktas vid löneavvägningen att en tillfredställande lönedifferentiering uppnås i förhållande till underställd personal. Vid lönejämförelserna beaktas även förmåner vid sidan av kontantlönen. Avvägningen av lönerna skall dock också ske från arbets- och meritvärderingsmässiga grunder. Motsvarande gäller löneavvägning för specialister och övriga arbetstagare med mer kvalificerade arbetsuppgifter. 83

86 Mom 1:5 Äldre arbetstagare För äldre arbetstagare gäller samma principer som för yngre arbetstagare. Mom 2 Lokal överenskommelse om löneform De lokala parterna träffar överenskommelse om den eller de löneformer som skall tillämpas i företaget. Överenskommelse kan gälla för samtliga eller grupper av arbetstagare i företaget. Mom 3 Löneform och lönedifferentiering gäller tills vidare Den löneformstillämpning och lönedifferentiering som förekommer i företaget gäller så länge som de lokala parterna inte enas om annat. Mom 4 Väsentliga förändringar i lönesystemet I alla frågor som hör samman med företagets lönesystem och där endera av de lokala parterna begär och motiverar en ändring som bedöms vara av väsentlig betydelse i frågor som rör t ex produktivitetsutveckling, arbetsledning, motivation och arbetstillfredställelse, skall förslaget utredas gemensamt av berörda lokala parter. När utredningen slutförts kan lokal förhandling inledas på grundval av utredningsresultatet. Mom 5 Regler för rörlig eller delvis rörlig lön Vid lokal överenskommelse om tillämpning av rörlig eller delvis rörlig lön grundad på arbetsresultat gäller reglerna i mom 2-3. Mom 6 Norm för mätning av resultat En norm överenskommes mot vilken uppnådda arbetsresultat jämförs för mätning av resultatet. Normen fastställs med hjälp av arbetsmätning på grundval av erfarenhetsvärden. 84

87 Mom 7 Mått på arbetsresultat Arbetsresultat uttrycks i mått med anknytning till tid, mängd, kvalitet eller i varierande ekonomiska termer. Arbetsmätningen kan ske direkt genom tidmätning eller indirekt med tidformler eller motsvarande underlag. Erfarenhetsvärden kan dokumenteras med statistik, kapacitetsuppgifter, produktionsdata, kravspecifikationer etc. Mom 8 Penningfaktorgruppering Vid tillämpning av rena eller blandade ackord kan penningfaktorer och/eller förtjänstpunkter differentieras på motsvarande sätt. 2 OMFLYTTNING Mom 1 Definition Med omflyttning avses tillfällig övergång till annan befattning. Avsikten är att arbetstagaren skall återgå till sin tidigare befattning. Mom 2 Lön vid omflyttning För arbetstagare med lön per månad: Vid omflyttning till befattning med högre lön betalas den för den "nya" befattningen gällande lönen från och med närmast efterföljande ny löneperiod. Vid återgång till ordinarie befattning betalas ordinarie lön vid nästkommande löneperiod. Löneförändringar får inte göras för kortare tid än en månad. Vid omflyttning till befattning med lägre lön betalas oförändrad lön under två avlöningsperioder efter omflyttningen. Då en omflyttning till befattning med lägre lön varat två avlöningsperioder skall överläggning upptas om eventuell omplacering. 85

88 Mom 3 Omflyttningstillägg För arbetstagare med lön per timme: Vid omflyttning till befattning med högre lön betalas från och med flyttningsdagen den för den nya befattningen gällande lönen. Vid omflyttning till befattning med lägre lön betalas under två avlöningsperioder efter omflyttningen - förutom eventuella upplärnings- eller inkörningstillägg - ett personligt tillägg (omflyttningstillägg) motsvarande skillnaden mellan arbetstagarens medeltimförtjänst under senast kända kvartal eller annan lokalt överenskommen period och den nya befattningens medeltimförtjänst under motsvarande period. (Medeltimförtjänst = medeltimförtjänsten på tidlön och ackord exklusive semesterlön, ob- och övertidstillägg.) Då en omflyttning till befattning med lägre lön varat två avlöningsperioder skall överläggning upptas om eventuell omplacering. 3 OMPLACERING OCH TEKNISKA FÖRÄNDRINGAR Mom 1 Definition Med omplacering avses varaktig övergång till annan befattning. Avsikten är att arbetstagaren skall stanna kvar i den nya befattningen. Beträffande tekniska förändringar se mom 4. Mom 2 Lön vid omplacering För arbetstagare med lön per månad: Vid omplacering till befattning med högre lön betalas den för den nya befattningen gällande lönen från och med närmast efterföljande ny löneperiod. 86

89 Vid omplacering till befattning med lägre lön bibehålls, om arbetstagaren varit anställd minst ett år, den tidigare utgående lönen som personlig lön. Fram till dess lönen anpassas till den nya befattningen betalas endast av de centrala parterna överenskomna generella lönehöjningar. Mom 3 Omplaceringstillägg För arbetstagare med lön per timme: Vid omplacering till befattning med högre lön betalas från och med omplaceringsdagen den för den nya befattningen gällande lönen. Vid omplacering till befattning med lägre lön betalas till arbetstagare som varit anställd minst ett år - förutom eventuella upplärnings- eller inkörningstillägg - ett personligt tillägg (omplaceringstillägg), motsvarande skillnaden mellan arbetstagarens medeltimförtjänst under senast kända kvartal eller motsvarande lokalt överenskommen period och medeltimförtjänsten för den nya befattningen under motsvarande tid. (Medeltimförtjänst = medeltimförtjänsten på tidlön och ackord exklusive semesterlön, ob- och övertidstillägg.) Fram till dess lönen anpassas till den nya befattningen betalas endast av de centrala parterna överenskomna generella lönehöjningar. Mom 4 Tekniska förändringar Vidtas tekniska förändringar beträffande produkter eller produktionshjälpmedel innebärande att den ursprungliga befattningen värderas lägre än tidigare gäller reglerna i mom 2 eller 3. Anmärkning Omplacering som föranleds av arbetstagarens eget förvållande berättigar ej till omplaceringstillägg, såvida ej annat lokalt överenskommes. 87

90 Särskilda regler vid in- och uthyrning av arbetskraft mellan företag när det inhyrande företaget har tidigare anställda med företrädesrätt till återanställning vid uppsägning på grund av arbetsbrist 1 Förhandling, överläggning och tvist om inhyrning 1.1 Förhandling vid inhyrning enligt medbestämmandelagen (MBL) Förhandling enligt 38 MBL ska alltid ske om företaget avser anlita bemanningsföretag när det finns tidigare anställda med företrädesrätt till återanställning genom uppsägning på grund av arbetsbrist inom berört turordningsområde och berörd turordningsenhet. I förhandlingen ska företaget ange skälen för att lösa bemanningsbehovet genom inhyrning av arbetstagare. Förhandlingen ska även omfatta frågan om företagets behov av arbetskraft istället kan tillgodoses genom återanställning av tidigare anställd med företrädesrätt. Vid inhyrning avseende en längre period än fem (5) veckor har lokala parter att tillsammans överväga möjligheten att täcka hela eller delar av arbetskraftsbehovet genom återanställning istället för att anlita bemanningsföretag. 1.2 Överläggning vid inhyrning lokal förhandling För det fall parterna inte är överens under punkten 1.1 har företaget att inom tre (3) arbetsdagar påkalla lokal förhandling från det att förhandling under punkten 1.1 avslutas. Detta gäller om ett företag avser hyra in arbetskraft genom anlitande av bemanningsföretag under en sammanhängande period om mer än fem (5) veckor, när det samtidigt finns tidigare anställda med företrädesrätt till återanställning genom uppsägning på grund av arbetsbrist inom berört turordningsområde och berörd turordningsenhet där inhyrning ska ske, ska företaget uppta överläggning om inhyrning enligt nedan. I överläggningen ska företaget ange skälen för att lösa bemanningsbehovet genom inhyrning av arbetstagare. Överläggningen ska även omfatta frågan om företagets 88

91 behov av arbetskraft istället kan tillgodoses genom återanställning av tidigare anställd med företrädesrätt. Lokal förhandling ska vara genomförd inom fem (5) arbetsdagar från det att påkallandet har skett om parterna inte har enats om annat. 1.3 Central förhandling och påkallande av skiljenämndsförfarande Uppkommer i förhandlingen/överläggningen oenighet om huruvida inhyrning längre än fem (5) veckor strider mot 25 LAS, ska central förhandling påkallas inom tre (3) arbetsdagar av företaget efter avslutad lokal förhandling. Central förhandling ska äga rum inom tio (10) arbetsdagar från påkallandet. De centrala parterna ska verka för en lösning av förhandlingsfrågan vilken beaktar både företagets behov och arbetstagarnas berättigade intressen. Vid oenighet i den centrala förhandlingen ska arbetsgivarsidan inom tre (3) arbetsdagar från förhandlingens avslutande, hänskjuta saken till skiljenämnd enligt punkten 2. Underlåter arbetsgivarsidan att påkalla lokal eller central förhandling alternativt att hänskjuta saken till skiljenämnd, kan inhyrning avslutas inom fem (5) veckor från inhyrningens påbörjande utan rättslig påföljd. Om arbetsgivarsidan påkallar central förhandling i rätt tid och hänskjuter saken till skiljenämnd i rätt tid och nämnden finner att inhyrningen strider mot 25 LAS, kan inhyrning pågå till dess fem (5) arbetsdagar förflutit från beslut i skiljenämnd utan att inhyrningen är att betrakta som kollektivavtalsbrott. Förhandling ska bedrivas skyndsamt. 2 Om skiljenämnd avseende inhyrning Parterna är ense om att inrätta en skiljenämnd enligt nedan. Förfarandet i skiljenämnden ska vara förenklat och snabbt. 89

92 Nämnden ska bestå av två (2) ledamöter från berörd arbetstagarorganisation (SEKO/IF Metall) och två (2) ledamöter från Stål och Metall Arbetsgivareförbundet. Nämnden ska även bestå av en (1) opartisk ordförande. Vid oenighet om vem som skall utses som opartisk ordförande, skall Medlingsinstitutet utse ordförande. Skiljenämnden ska meddela beslut skyndsamt och som regel senast inom femton (15) arbetsdagar från påkallandet. Om någon organisation inte har utsett någon ledamot inom nämnda treveckorsperiod, är skiljenämnden beslutför med enbart opartisk ordförande. Ett beslut kan ske även om arbetstagarorganisationen inte efterkommit en begäran att inkomma med skriftligt svaromål. Skiljenämnden ska hålla muntlig förhandling innan ett beslut fattas. Muntlig bevisning får ske om handläggningen trots bevisupptagningen kan ske skyndsamt. Skiljenämnden ska i beslut förklara om företagets planerade eller vidtagna åtgärd kan anses strida eller strider mot 25 LAS. Skiljenämnden behöver inte redovisa skälen skriftligt, men nämnden ska redovisa skälen muntligt till respektive part. Skiljenämndens beslut är inte att betrakta som en rekommendation utan är rättsligt bindande i den meningen att det ska betraktas som ett kollektivavtalsbrott om i förekommande fall ordningen i punkten 2 inte iakttas eller om inhyrningen strider mot 25 LAS. Eventuellt ekonomiskt- och allmänt skadestånd till tidigare anställd för brott mot företrädesrätten enligt 25 LAS skall hanteras enligt parternas förhandlingsordning. Om företaget följer skiljenämndens beslut ska parterna verka för att avskriva eventuella rättstvister med grund i 25 LAS. Kan parterna inte enas om att avskriva tvisten hanteras frågan enligt parternas förhandlingsordning. Tappande part i nämnden ska svara för ordförandens samtliga kostnader, i övrigt står vardera part sina kostnader. 90

93 Bilaga Avtal och överenskommelser som inte medtagits i avtalstrycket Huvudavtal mellan SAF och LO Jämställdhetsavtal mellan SAF, LO och PTK Avtal om ITP och TGL mellan SAF och PTK Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, TFA, mellan SAF, LO och PTK Avtal om social trygghet för tjänstemän vid utlandstjänstgöring mellan SAF och PTK Utvecklingsavtal mellan SAF, LO och PTK med tillägg och ändringar överenskomna mellan SMF och Metall/SIF/LEDARNA/CF Riktlinjer för produktivitetsfrämjande åtgärder jämte tillhörande överenskommelse och rekommendationer antagna av SMF och Metall/SIF/LEDARNA/CF Avtal om förslagsverksamhet mellan SAF, LO och PTK Överenskommelse mellan SMF och Metall angående företagsförlagd yrkesutbildning Överenskommelse mellan SMF och Metall gällande arbetsplatsförlagd utbildning i gymnasieskolans yrkesinriktade utbildningar Överenskommelse om vissa särskilda åtgärder för arbetstagare som utsatts för asbestexponering mellan SAF och LO/PTK Överenskommelse om beredskapsavtal 91

94

95

96 Producerad för Industriarbetsgivarna i Sverige Service AB, IF Metall och SEKO Best.nr