Dialog mellan företagare, företagsfrämjare och forskare en väg att stimulera entreprenörskap och tillväxt

Transkript

1 DOKUMENTATION Dialog mellan företagare, företagsfrämjare och forskare en väg att stimulera entreprenörskap och tillväxt Konferens, Krinova Science Park, Kristianstad 16 januari, 2002 Inger Danilda Encounter AB Krinova Science Park KRISTIANSTAD

2 INNEHÅLL 1. BAKGRUND DELTAGANDE ORGANISATIONER ÖVRIGA AKTÖRER AV INTRESSE FÖR KONFERENSEN KONFERENSENS TEMAN OCH METODIK PRESENTATIONER...8 Tema I. Ledarskap i Småföretag...8 Tema II. Kvinnors Företagande RESULTAT...15 DELTAGARFÖRTECKNING

3 1. BAKGRUND Krinova Science Park i Kristianstad tog hösten 2001 initiativet till en seminarieserie med temat "Dialog mellan företagare, företagsfrämjare och forskare en väg att stimulera entreprenörskap och tillväxt. Krinova verkar aktivt för att skapa mötesplatser, som stimulerar till dialog mellan studenter, företag(are), företagsfrämjare och forskare. Syftet med seminarieserien är att stärka (små)företagens konkurrenskraft och utvecklingspotential genom att skapa direkta kontakter med forskare och företagsfrämjare. Syftet är också att föra ut intressanta forskningsresultat samt att stimulera forskare att fånga upp angelägna frågeställningar, som lyfts fram av praktiker. Tanken bakom seminarieserien är att stimulera lärande och utveckling i nätverk, som tar hänsyn till (små)företagens behov och intressen. I informationssamhället är tillgången till kunskapsintensiva nätverk en faktor som blir alltmer avgörande för företagens konkurrenskraft. Det sker ofta en koncentration av dessa nätverk till storstadsregionerna och tillgång till nätverken har i första hand större företag samt kunskapsintensiva och/eller högteknologiska spjutspetsföretag. Småföretagen som helhet har ofta begränsad tillgång till de kunskapsintensiva nätverken och till den forskning, som bedrivs vid högskolor och universitet. Informations- och kunskapssamhället ställer också krav på nya modeller för utvecklingsorienterat lärande i företagen. Idag är dock merparten av de utbildningar och kurser, som finns tillgängliga, i första hand inriktade på anpassningsorienterat lärande. Det är ett hinder för uppbyggnaden av human och strukturkapital (intellektuellt kapital) i såväl näringslivet, som den offentliga sektorn. Nätverkande mellan företag(are) är en modell för utvecklingsorienterat lärande, som fått alltmer uppmärksamhet, men för att möta nya krav i omvärlden måste nätverk mellan företag(are) i högre utsträckning länkas samman med nätverk för exempelvis forskare, företagsfrämjare och studenter. Föreliggande rapport avser det första seminariet i serien, som genomfördes den 16 januari 2002, och där syftet var att; sprida kunskap om aktuell forskning kring ledarskap och kvinnors företagande; skapa kontakter mellan företagare, företagsfrämjare och forskare i Sydsverige, som var intresserade av frågeställningar kring ledarskap och kvinnors företagande; och förstärka interregionala nätverk mellan företagare och aktörer i Skåne, Blekinge, Halland och Kronoberg. Åtskilliga studier har visat att kvinnor som företagare möter speciella hinder, vilket återspeglas även i satsningar på samverkan högskola-näringsliv. Det faktum att kvinnor som driver företag ofta återfinns inom handel och service gör att de sällan har tillgång till de satsningar som genomförs exempelvis i teknikparker. Få kvinnor etablerar sig och driver företag i de teknikparker, som finns nära våra svenska högskolor och universitet. Det leder till att många kvinnoledda företag inte heller har tillgång till den kunskapsresurs som forskningen utgör. Forskningen fångar inte upp angelägna frågeställningar, som presenteras av en stor grupp kvinnor. 3

4 2. DELTAGANDE ORGANISATIONER Följande personer och organisationer var engagerade i dialogkonferensen antingen genom presentationer under konferensdagen och/eller som finansiärer. Tommy Åhlander VD Krinova Science Park Krinova Science Park ( som etablerats intill högskolan i Kristianstad verkar för att skapa en kreativ och kunskapsinriktad miljö. Målsättningen för verksamheten, som ägs av Kristianstad kommun och Teknikbrostiftelsen, är att omvandla ny kunskap och nya idéer till tjänster och produkter. På Krinova finns ett 30 tal små och stora företag, forskargrupper, företagsfrämjare och studentprojekt. Bengt Arne Larsson Forskningsprogrammet Förändringsprocesser i näringslivet, Högskolan i Kristianstad Högskolan i Kristianstad ( har initierat en forskningsplattform kring förändringsprocesser i näringslivet. Den plattform som skapas bygger på tvärvetenskaplig forskning som omfattar psykologi, sociologi, pedagogik och samhällsvetenskap. Forskningen fokuseras bland annat mot näringslivets aktuella förändringsprocesser i syfte att främja innovativitet, lärande, effektivitet och hälsa. Pontus Lindberg Regionchef Sydsvenska Industri- och Handelskammare Sydsvenska Industri- och Handelskammaren ( med ca 3000 medlemmar företräder näringslivet i hela södra Sverige och affärsidén är att skapa bästa möjliga konkurrens- och tillväxtförutsättningar för näringslivet. Detta sker bland annat genom att verka som en arena för affärskontakter och kompetensöverföring dels mellan sydsvenska företag, dels med företagens närmarknader. Carin Holmquist Professor vid Handelshögskolan i Stockholm och programansvarig för FEM FEM-programmet vid Forum för småföretagsforskning ( bedriver forskning kring kvinnors företagande med stöd från bland annat Näringsdepartementet, NUTEK (Verket för Näringslivsutveckling) och EU. Forum för småföretagsforskning är en stiftelse med uppgift att bygga nätverk mellan forskare inom entreprenörskaps- och småföretagsområdet. Agneta Spånberg ALMI Företagspartner Skåne ALMIs ( uppdrag är att främja utvecklingen av småföretag som vill och kan växa och se till att fler nya livskraftiga företag kan starta. Det sker genom en kombination av rådgivning, kompetensutveckling och finansiering. ALMI hanterar bland annat Företagarlån till kvinnor. 4

5 Länsstyrelserna i Blekinge ( Halland ( och Kronoberg ( Länsstyrelserna arbetar bland annat med att stimulera näringslivets utveckling i länen. Ett av målen är att skapa nya jobb, vilket sker genom stöd till företag och genom olika projekt. Vid länsstyrelserna finns också jämställdhetsexperter, som bland annat arbetar med att främja kvinnors företagande. Region Skåne Region Skåne arbetar bland annat med näringslivsutveckling, som syftar till att stärka de skånska företagens konkurrenskraft genom nätverksbyggande och i projekt. Enheten för näringslivsutveckling ( driver bland annat frågor som gäller företagsservice, klusterbildningar och landsbygdsutveckling. Den koordinerar även ResursCentrum för kvinnor i Skåne. 5

6 3. ÖVRIGA AKTÖRER AV INTRESSE FÖR KONFERENSEN Vid konferensen presenterade kraft-programmet och kvinnliga företagare inbjöds att delta i ett nystartat initiativ inom ramen för programmet, som vänder sig speciellt till kvinnoledda företag. kraft-programmet kraft-programmet ( som koordineras vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, erbjuder dialog mellan företagsrepresentanter och forskare samt lärare vid högskolor och universitet. kraft står för kompetens, reflexion, Affärsutveckling och tillväxt. Kraftgrupper i form av nätverk med företag(are) formulerar och genomför tillsammans ett utvecklingsprogram under ett år. Forskare och lärarna ansvarar för planering och genomförande av utvecklingsaktiviteter anpassade till kraft-gruppernas teman exempelvis internationalisering, omvärldsbevakning eller styrning och ledning. I arbetet med att definiera temat får grupperna stöd av en krafthandledare, som har stor erfarenhet av ledning och styrning, som företagsledare, styrelseledamot och/eller konsult. Under konferensen distribuerades material från esbri samt ResursCentrum. Esbri Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning ( ett fristående institut som arbetar med forskning, utbildning och kunskapsspridning inom entreprenörskaps- och småföretagsområdet. Esbri arrangerar bland annat öppna föreläsningsserier om entreprenörskap och småföretag samt ger ut en kostnadsfri tidning (Entré), som fungerar som en länk mellan forskare och allmänhet. I Entré presenteras forskning på ett kortfattat och lättöverskådligt sätt. Regionalt ResursCentrum för kvinnor i Skåne ResursCentrum ( engagerar i stor utsträckning (blivande) kvinnliga företagare. Visionen är att öka kvinnors inflytande i samhälle och arbetsliv på jämställda villkor. En av strategierna är att skapa mötesplatser för kontakter och utveckling. Under och 2002 genomförs bland annat styrelseutbildningar för kvinnor i allmänhet och kvinnliga företagare i synnerhet. Syftet är att bygga upp en styrelsepool och säkerställa att fler kvinnor får styrelseuppdrag. I en rapport 1 från verksamheten konstateras att kvinnors nätverk kan bli viktiga arenor, där förutsättningarna för morgondagens samhälle formas. 1 Inspiration och förebilder. Lyckosamma och inspirerande projekt och aktiviteter. ResursCentrum för kvinnor i Skåne. 6

7 4. KONFERENSENS TEMAN OCH METODIK Dialogkonferensen hade två huvudteman dels kvinnors företagande, dels ledarskap i småföretag. Ledarskap i småföretag I likhet med kvinnors företagande (se nedan) har ledarskap i småföretag uppmärksammats i allt höge utsträckning det senaste decenniet och inte sällan har man försökt att överföra modeller för ledarskap, som utvecklats för stora organisationer till småföretag. Under 90-talet har dock alltfler forskare och praktiker intresserat sig för ledarskap, nätverkande och lärande i småföretagen. Entreprenörskap i småföretagen har lyfts fram och man har börjat fundera över hur detta kan överföras till större organisationer. Kvinnors företagande Kvinnors företagande har först på 90-talet kommit att uppmärksammas i den offentliga debatten och forskningen. Detta trots att 25 % av alla företag i Sverige ägs och/eller leds av en kvinna. Forskningen fokuserade från början på skillnader i företagaregenskaper mellan kvinnor och män istället för att fokusera på de villkor under vilka kvinnor respektive män driver företag. Från början betraktades kvinnors företagande som något väsensskilt från det vanliga företagandet (läs män som driver företag. Forskningen har dock blivit alltmer nyanserad. Konferensmetodik Den metodik som användes under konferensen syftade till att skapa en dialog mellan föreläsare och deltagare samt mellan deltagare. Ett tema introduceras först av en forskare, därefter följde en företagarpanel där ett antal småföretagare ombads att komma med inlägg. En företagsfrämjare gav sedan sitt perspektiv på det aktuella temat, varefter en dialog följde i grupper om 8-12 deltagare. Dialogen var levande under hela konferensen och nya kontakter samt nätverk etablerades. 7

8 5. PRESENTATIONER Tema I. Ledarskap i Småföretag Bengt-Arne Larsson presenterade forskningsplattformen förändringsprocesser i näringslivet, trender i forskningen kring ledarskap och aspekter hos ledaren som påverkar graden av framgång i utvecklingsarbete. Forskningsprogrammet Förändringsprocesser i näringslivet Högskolan i Kristianstad har fått medel från Stiftelsen för Kunskap och Kompetensutveckling, KK-stiftelsen ( för att bedriva arbetslivsforskning om förändringsprocesser. KK-stiftelsen stödjer forskning vid mindre/medelstora högskolor och främjar kunskapsutbyte mellan högskolor och näringslivet. Forskningen skall ha relevans för näringslivet och för att få stöd krävs aktiv medverkan från näringslivet. För att organisationer skall utvecklas och förbli framgångsrika är medarbetarnas möjligheter till utveckling liksom deras hälsa och välbefinnande av stor vikt. Att känna att arbetet genererar tillfälle till personlig utveckling lärande och att organisationen tar tillvara medarbetarnas kompetens är avgörande för både arbetsinsatser och rekrytering och därmed för företagets framgång. I forskningsplattformen kring förändringsprocesser i näringslivet undersöks bland annat hur man bäst stödjer och utvecklar ett innovativt klimat. Satsningen syftar till att etablera kvalificerad forskning i samverkan med näringslivet. Till plattformen knyts ett antal kvalificerade svenska och internationella vetenskapliga och industriella mentorer, med stor erfarenhet av industriell forskning och företagsledning. Syftet med forskningen är att skapa ökade kunskaper kring förändringsprocesser samt att översätta dessa till aktiva insatser i företagen, som kan leda till främjande av det innovativa och lärande klimatet, de anställdas hälsa och organisationernas effektivitet. Inom ramen för forskningsplattformen kommer en rad olika delprojekt att genomföras exempelvis lärande och kompetensutveckling; uthållig hälsa och livskvalitet; kreativt och innovativt gruppklimat; ledarskap; och kommunikation av forskningsresultat via lärande genom erfarenhetsskapande verklighetsbaserade aktivitet (LEVA) 8

9 Trender i forskningen kring ledarskap Bengt-Arne refererade till forskaren Bernard Bass 2 som beskrivit det utvecklande ledarskapet (eng. Transformational leadership). Teorier kring det utvecklande ledarskapet har dominerat de senaste årens forskning kring ledarskap. Dynamiken i det utvecklande ledarskapet består i att medarbetarna identifierar sig med ledaren, delar hans eller hennes framtidsvision och gör insatser utöver sina egna intressen. Bass har beskrivit fyra komponenter i utvecklande ledarskap som följer; Idealiserad påverkan (karisma) Ledaren fungerar som rollmodell, visar sina viktigaste värderingar och betonar engagemang, ärlighet, lojalitet, rättvisa, tillit och det gemensamma syftet. Inspirerande motivation Ledaren skapar en framtidsvision, inspirerar och entusiasmerar, ger uppmuntran och skapar mening samt skapar och uppmuntrar teamarbete. Intellektuell stimulering Ledaren ifrågasätter traditioner och tyckanden samt stimulerar idéskapande, nya perspektiv och arbetssätt. Personlig omtanke Ledaren ser och beaktar individuella behov, förmågor och ambitioner, är empatisk och använder tvåvägskommunikation samt främjar medarbetarnas utveckling, ger råd och agerar coach. Bass beskriver också komponenter i vad som kan kallas villkorligt belönande ledarskap, som han anser vara mindre effektivt än det utvecklande ledarskapet. Detta beskrivs som följer; Villkorlig belöning Ledaren klargör förväntningar, utbyter löften och resursers samt instiftar ett mål-medel arbetssätt som grund för ett belöningssystem för utförd prestation. Aktiv korrigering Ledaren övervakar utförandet och korrigerar aktivt handlandet samt driver fram regler för att undvika misstag. Passiv korrigering Ledaren avvaktar med att handla tills problemen blir allvarliga och påkallar ledarens uppmärksamhet. Låt-gå ledare Ledaren är frånvarande, nödvändiga handlingar utförs inte och beslut fattas inte, och skyldigheter samt ansvar ignoreras. Aspekter hos ledaren som påverkar graden av framgång i utvecklingsarbete Genom sitt arbete inom ramen för Mål 4 3 i Skåne, har Bengt-Arne identifierat olika aspekter hos ledaren, i många fall företagets ägare, som påverkar kompetensutvecklingen: Ledarens egen motivation och intresse för kompetensutvecklingsprocessen. Ledarens förmåga och vilja att skapa delaktighet samt ett genuint vi-tänkande. Ledarens egen utvecklingskompetens för kompetensutveckling. Ledaren får inte vara rädd för kompetens. Ledarens förmåga att se medarbetarens kompetens relativt individens och företagets behov. 2 Bass, B.M. (1998) Transformational leadership: Industrial, military, and educational impact. London: Lawrence Erlbaum Associates. 3 Mål 4 var ett EU program som var en föregångare till det Mål 3 program som nu genomförs, och som syftade till kompetensutveckling i småföretag. 9

10 Ledarens förmåga att tänka och agera långsiktigt dvs. att vara utvecklingsinriktade snarare än anpassningsinriktad. Ledaren måste ha en tydlig (klar) relation till externa resurser i form av exempelvis konsulter. Pontus Lindberg presenterade Sydsvenska Industri- och Handelskammaren som bland annat arbetar med näringspolitik, tull- och dokument samt affärsstöd, studier kring Sydsveriges utveckling och handelskammarens aktiviteter för bättre ledarskap. Studier kring Sydsveriges utveckling Pontus beskrev några av de studier som tagits fram för att belysa utvecklingen i regionen exempelvis Sydostsvensk framtid (1997), Hallands långsiktiga utveckling (1998) och Grogrund för tillväxt östra Skånes utveckling (2001). I den senare framkommer att den framväxande Öresundsregionen har en potential för att bli norra Europas mest betydelsefulla tillväxtområde. Bland de framgångsfaktorer som nämns i samma rapport finns ökad kompetens i näringslivet genom samarbete med högskolor och universitet. Pontus visade ett diagram som belyser sambandet mellan medelinkomsten i svenska kommuner, yrkesstrukturen och företagstillväxten under 1990-talet Andel kunskapshanterare Andel informationshanterare Kommunalskatt Företagstillväxt Kommunbefolkningens medelinkomst Pontus lyfte även fram entreprenörskapets betydelse för Sydsveriges utveckling samt behovet av insatser för att främja entreprenörskap i skolan samt att förstärka och utveckla Ung Företagsamhet eller liknande initiativ för företagande på gymnasienivå. Det måste också skapas fler naturliga kontaktytor mellan näringsliv och skola, enligt Pontus. Aktiviteter för bättre ledarskap Pontus berättade om några av de aktiviteter som genomförs för att förstärka ledarskapet hos företagen och samspelet mellan företagen och högskolorna. Bland annat är handelskammaren aktiv i EFL (Executive Foundation Lund) vid Ekonomihögskolan. EFL är en stiftelse som erbjuder det sydsvenska näringslivet kvalificerade program för kompetensutveckling inom bland annat ekonomi, organisation, marknadsföring och ledarskap. Handelskammaren verkar även för etablering av ledarskapsakademier. Pontus betonade vikten av att främja högskolornas så kallade tredje uppgift. Den tredje uppgiften innebör att högskolorna fått i uppdrag att samverka med omvärlden exempelvis näringsliv, offentlig verksamhet, kulturliv och folkbildning. Vidare nämnde Pontus handelskammarens styrelserepresentation vid högskolor och universitet i Sydsverige. 10

11 Tema II. Kvinnors Företagande Carin Holmquist presenterade forskningsprogrammet FEM, vilka frågor som belyses i programmet och pågående projekt. Hon tog även upp en del myter kring kvinnors företagande och resultat från forskningen. Forskningsprogrammet FEM om kvinnors företagande FEM står för Female Entrepreneurship and Management och är ett 4-årigt program vid Forum för Småföretagsforskning. Ett 10-tal forskare är knutna till programmet, vars vetenskapliga ledare är professor Carin Holmquist och professor Elisabeth Sundin. Syftet med FEM-programmet är att: 1. Generera teoretisk kunskap inom genusfältet och entreprenörskaps/småföretagsfältet 2. Föra ut kunskapen till företag och organisationer för att öka den generella kunskapen om förståelsen för kvinnors företagande FEM har sin bakgrund i den bristande kunskapen om kvinnors företagande, och därmed om företagande som helhet. Två omfattande studier av Holmquist och Sundin visade på behovet av forskning kring kvinnors osynlighet i företagandet, mångfalden i kvinnors företagande och kvinnors anpassning. Behovet av tillväxt där kvinnors företagande spelar en viktig roll har också varit en av drivkrafterna bakom programmet. Carin lyfte fram service och handel som tillväxtgenerator och jämförde med den minskande tillverkningsindustrin. Vilka frågor belyser FEM? Carin presenterade i en matris de forskningsfält som omfattas av FEM-programmet. Företagandet som livsform för kvinnor (genusperspektiv) Företagaren Företagandet som strategi för att undkomma marginalisering Företaget Kooperation och franchising som kvinnliga organisationsformer Företagsmiljö Omvandling av offentlig sektor, kvinnors förflyttning Kvinnors osynlighet i företagandet (kvinnors företagande) Familjeföretagandet som fenomen Service och handel som tillväxtgenerator Samspelet mellan kvinnors och mäns företagande 11

12 Resultat och vad återstår att göra Carin presenterade några av de resultat från forskningen, som bland annat visar att det finns en stor variation i kvinnors företagande, att kvinnors företagande alltid skapas i en kontext (ett sammanhang) och att företagande ofta är ett medel, inte ett mål i sig. Kvinnors företagande är beroende av omgivningen och situationen i allmänhet. Det finns exempelvis stora skillnader mellan kvinnors företagande i olika länder, regioner, sektorer etc. Kvinnor som företagare är osynliga, särskilt i handel- och vårdsektorerna. Företagande som begrepp är starkt manligt könet och de traditionella könsrollerna är starka, särskilt i familjeföretag. De kvinnor som startar företag i manliga sektorer har inte sällan en manlig mentor för att kunna bryta sig in. En studie av kvinnor som är företagare i tryckeribranschen (brytare av könsbarriärer ) visade att de inte upplevde könsdiskriminering, att de hade ett entreprenöriellt arv och en manlig mentor. Det finns fortsatt behov av forskning och det behövs bättre statistik för att kunna göra olika jämförelser. Studier kring regionala skillnader och kring branschspecifika drag, efterlystes också av Carin. En annan frågeställning som väckts inom FEM är om det finns för få kvinnor i IT-branschen? Myter om kvinnors företagande Det finns, enligt Carin, en rad myter om kvinnors företagande exempelvis 1. Kvinnors företagande är ett nytt fenomen 2. Kvinnors företagande är marginellt förekommande 3. Kvinnors företagande är ett snabbväxande fenomen 4. Det är ingen skillnad jämfört med mäns företagande 5. Det är ingen likhet med mäns företagande 6. Alla kvinnliga entreprenörer är lika 7. Kvinnliga företagare är hjälplösa 8. Alla kvinnor borde vara entreprenörer 9. Eget företagande är en bra lösning på arbetslöshetsproblem Kvinnors företagande olika studier Carin lyfte fram några exempel från forskningen kring kvinnor som startat friskolor och omvandlingen av offentlig sektor. De kvinnor som startat friskolor såg entreprenörskapet som ett medel, inte ett mål och identiteten skapades i processen. Entreprenörskapet var ett sätt för kvinnorna att stärka sin professionella identitet samt att skapa kvalitet och undvika stora organisationer. Kvinnorna upplevde ingen könsdiskriminering. Studien som handlar omvandlingen av offentlig fokuserar på problem respektive möjligheter som kvinnor med ett yrkesförflutet inom vård och omsorg förknippar med eget företagande. Den belyser kvinnors mentala bilder av företagande samt förändringen av dessa under starta-eget-kurser. Kvinnorna gör en tudelning mellan den offentliga vårdkulturen där företagandet är tabu och företagarkulturen. Vårdyrket är kvinnligt könat och betraktas som en icke-entreprenöriell syssla. Carin tog även upp andra studier exempelvis en jämförelse mellan kvinnor och män i managementbolag. Det är en studie av kvinnliga organisationskonsulters (ledare och företagare i samma person) ledning samt skillnader mellan mäns och kvinnors ledning. Studien visar bland annat att kvinnorna ofta leder/driver mindre 12

13 företag och av delvis annan karaktär än mäns. Åter en annan studie belyser nya företags- och organisationsformer och den visar bland annat att franchising inte sällan innebär att kvinnorna blir anställda medan männen går in som ägare. Carin beskrev även en studie kring familjeföretag, i det här fallet inom ICA. Studien visar att kvinnorna är osynliga i statistiken, men oumbärliga i praktiken. Kvinnors och mäns arbetsuppgifter och roller är lika viktiga, men det är ofta mannens roll som uppmärksammas. Kvinnorna är osynliga gentemot kunderna och inom ICA-organisationen. I styrelser och ledningsgrupper dominerar männen och verksamheten som helhet är mycket könssegregerad. Kvinnors företagande en ledarskapsfråga? Carin presenterade några funderingar kring kvinnors företagande och ledarskap. Att vara egenföretagare innebär att vara ledare för åtminstone en person (sig själv), att man oftast även är ägare till företaget och att man har chans att anställa någon/några om företaget går bra. Hon reflekterade kring övergånge från anarki till byråkrati (entreprenörskapets andra våg) och att växa från att vara en individ (företagare) till en organisation. Vem tänker vi på när vi hör begreppen en entreprenör? en ledare?, frågade sig Carin. Bägge begreppen är fortsatt manligt könade och upprätthäller myter kring hur man skall vara som entreprenör respektive ledare. Vi talar sällan om en manlig entreprenör eller en manlig ledare (jmf. kvinnlig entreprenör respektive kvinnlig ledare). Carin visade hur forskningen presenterat karakteristika för entreprenörer, ledare och kvinnor: Karakteristika på Karakteristika på ledare Karakteristika på kvinnor entreprenörer Nytänkande Organiserade Emotionella Självständiga Drivande Beroende/passiva Behov av att uppnå något Behov av makt (eng, Behov av tillhörighet (eng. Need for Need for Power) (eng. Need for achievement) Affiliation) Riskbenägna Riskkalkylerande Riskaversiva Carin avslutade med två frågeställningar Hur skulle vi beskriva en entreprenöriell kvinna, en kvinna med ledaregenskaper? Finns det element i entreprenöriellt/ledarskapstänkande som kan ses som kvinnligt eller är det automatiskt uteslutet? Agneta Spånberg belyste statistik kring kvinnors företagande och tillväxt i kvinnoledda företag Statistik kring kvinnors företagande Agneta efterlyste bättre statistik kring kvinnors företagande både regionalt och nationellt. Idag finns statistik kring nystartade företag, men det är betydligt svårare att följa utvecklingen över tid. Hur många företag överlever? En annan intressant frågeställning är hur andelen kvinnor som är sysselsatta som företagare förändras 13

14 över tid. Idag vet vi att andelen kvinnor som är sysselsatta i eget företag betydligt lägre än i många andra europeiska länder. Agneta ställde sig också frågan om det är bra eller dåligt att kvinnor startar företag exempelvis som ett alternativ till arbetslöshet. Det finns närmare kvinnliga företagare i Sverige, oräknat jordbrukare. Kvinnor startar 30 procent av alla nya företag i Sverige. Kvinnors andel av nyföretagandet har fördubblats det senaste decenniet, från 15 till 30 procent mellan 1989 och Kvinnliga nyföretagare 1999 sysslar till 38 procent med att sälja tjänster till privatpersoner och till knappt en tredjedel med att sälja tjänster till företag. Kvinnliga nyföretagare är välutbildade, 57 procent har eftergymnasial utbildning mot 47 procent av männen. Det är betydligt fler kvinnor - 64 procent - än män - 54 procent - som anger "att få arbeta självständigt eller få förverkliga sina idéer" som huvudsakligt motiv till företagsstarten. Bara 2 procent av de kvinnliga nyföretagarna väljer att starta IT-företag, jämfört med 12 procent av männen. 4 Tillväxt i kvinnoledda företag Agneta utgick från sina egna erfarenheter av att möten med (blivande) kvinnliga företagare. Hennes erfarenhet var att de flesta kvinnor startar så kallade levebrödsföretag och att man i högre grad måste förbättra företagsklimatet för att fler kvinnor skall driva tillväxtföretag. Att starta och driva ett framgångsrikt företag handlar, enligt Agneta om en kombination av en entreprenöriell person, en bra produkt eller tjänst och en god marknad. 4 Källa FEM:s hemsida på Internet 14

15 6. RESULTAT Dialogen i grupperna under konferensen ledde fram till en rad olika förslag kring hur forskarsamhället och småföretagen kan komma närmare varandra: studenterna måste i högre grad än idag få möjligheter att samverka med småföretag antingen via samarbetsprojekt, fadderföretagsverksamheter, uppsatser och/eller praktikplatser; småföretagare måste i högre grad än idag engageras i högskolans verksamhet som föreläsare, mentorer och handledare; högskolorna bör i högre grad än idag kunna erbjuda kurser som vänder sig till småföretagare; och olika arenor måste skapas och mäklarfunktioner finnas för att småföretagarna skall kunna hitta in till de kunskaper som kan nyttjas i högskolorna (databaser, portaler, högskolebiblioteken och populärvetenskapliga skrifter samt seminarium var några exempel på aktiviteter som nämndes) Ett konkret resultat av konferensen är att en av forskarna som deltog vid konferensen fått kontakt med nätverk för kvinnliga företagare i Halland och Kronoberg, vilket lett till ett forsknings- och utvecklingsorienterat samarbete. Resultaten av konferensen ligger i linje med de resultat som presenterats i en skrift från Företagarnas Riksorganisation Kunskap i samverkan mötet mellan högskola och småföretag (Heldén Filipsson och Linder, 2001). 15

16 DELTAGARFÖRTECKNING Deltagare Sigrid Ahl, Borgholms kommun, Borgholm Inger Alfredsson, TCO projekt jämställdhet, Karlskrona Lena Allmark, Högskolan i Halmstad, Halmstad (Lena.Allmark@work.hh.se) Gunnel Andersson, Ekonomihögskolan, Lund (forumk@telia.com) Helén Andersson, Helén Hälsocenter, Genarp (helens.halsocenter@telia.com) Jonas Andersson, Drivhuset, Universitetet i Växjö (info@drivhuset.vxu.se) Karin Andersson, Exformation,Malmö (exformation@swipnet.se) Pernilla Andersson, Högskolan i Halmstad (pean@karen.hh.se) Göran T Andersson, Ronneby kommun (goran.t.andersson@ronneby.se) Ann-Christin Bayard, Nybro Företagsgrupp (nybro.foretagsgrupp@nfg.se) Lena Bengtsson, Kristianstad (info@civilprint.se) Marita Bengtsson, Oktagon, Lund (marita.bengtsson@oktagon.se) Mariann Bergdahl, Bergdahls Ledningskonsult, Kristianstad (mariann.bergdahl@swipnet.se) Hans Bertilson, Link Line, Kristianstad (info@linkline.se) Liliann Bjerström, Karlskrona kommun (liliann.bjerstrom@karlskrona.se) Margareta Blixt, MB-Marketing, Kristianstad (info@mb-marketing.net ) Lisbeth Böhm, 1st Commitment, Malmö (lisbeth.bohm@uni-x.se) Håkan Carlberg, Företagarnas Riksorganisation, Malmö (regmal@fr.se) Hanna Christensson, Teknopol, Lund (hanna.christensson@teknopol.se) Helena Collin, Studentkåren, Universitetet i Växjö (helena.collin@siv.vxu.se) Lena Dager, Dager & Hultman, Karlskrona (lena.dager@karlskrona.net) Anna Dahlberg, Uppvidinge kommun (anna.dahlberg@uppvidinge.se) Birgitta Dahlgren, Nybro Företagsgrupp (birgitta.dahlgren@nfg.se) Inger Danilda, Encounter, Kristianstad (inger.danilda@encounter.se) Bo Engdahl, TCO projekt jämställdhet, Karlskrona (tco.jamstalldhet.blekinge@spray.se) Margareta Engström, Magga Rita, Genarp (magga-rita@telia.com) Birgitta Estberg, Qvinnor på G, Växjö (info@qvinnor.com) Cajsa Forslund, Drivhuset, Universitetet i Växjö (info@drivhuset.vxu.se) Klara Gustafsson, Handelshögskolan, Stockholm (klara.gustafsson@hhs.se) Ylva Hallberg, Länsstyrelsen i Blekinge, Karlskrona (ylha@k.lst.se) Roland Hansson, Rote Consulting, Kristianstad (roland.hansson@rote.se) Bo Hedenfalk, Högskolan i Kristianstad (bo.hedenfalk@tec.hkr.se) Emma Hermansson, Vidéum Science Park, Växjö (emma.hermansson@videum.se) Eva Holmstig, Hässleholm uppgifter saknas Carin Holmquist, Handelshögskolan, Stockholm (carin.holmquist@hhs.se) Anders Håkansson, Biblioteket, Högskolan i Kristianstad (anders.hakansson@bibl.hkr.se) Carmen Jacobs, Avitraco, Malmö (carmen@avitraco.se) Inger Johansson, Blekinge Tekniska Högskola (inger.johansson@exr.hk-r.se) Helén Jönsson, Länsstyrelsen i Kronoberg, Växjö (helen.jonsson@g.lst.se) Inger Karlsson, Inlandet inför 2000 talet i Halland (atran20@home.se) Ronald Karlsson, Teknopol, Lund (ronald.karlsson@teknopol.se) Jörgen Karlström, Kristianstad Airport (jorgen.karlstrom@kidairport.com) Jenny Kinnunen, Kvinnligt Resurscentrum, Jönköping (jenny.kinnunen@resurscentrum.net) Matti Kortelainen, Kooperativ Utveckling i Skåne (info@kooputveckling.se) Suzanne von Köhler, Karlshamns kommun (suzanne.von.kohler@karlshamn.se) Lawson Laté Laurent Dankou, Afroscandia 3LD, Lund (lawsonlaurent@hotmail.com) 16

17 Anette Larsson, Inlandet inför 2000 talet i Halland (atran20@home.se) Bengt-Arne Larsson, Högskolan i Kristianstad (Bengt_Arne.Larsson@bet.hkr.se) Ann-Katrin Lennartsson, Kvinnligt Resurscentrum, Jönköping (info@resurscentrum.net) Helena Lindberg, Futurum CC, Kristianstad (helena.lindberg@futurumcc.se) Pontus Lindberg, Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, Kristianstad (pontus.lindberg@handelskammaren.com) Margareta Lodestad, Magma Naturprodukter, Skivarp (magmar@home.se) Anna Lundius, Kristianstad Airport (anna.lundius@kidairport.com) Margit Mared, Länsstyrelsen i Halland (margit.mared@n.lst.se) Margareta Moqvist, Moma, Växjö (margareta.moqvist@g.lst.se) Jasenka Mauzer Åkerlund, Nätverk Österlen (jasenka.akerlund@swipnet.se) Eva Munck Forslund, Advokatbyrå Munck Forslund, Trelleborg (eva.munck@munckforslund.se) Annika Nilsson, Avesta kommun (annika.nilsson@kommun.alvesta.se) Ann-Kristin Nilsson, ALMI Företagspartner Kalmar Län (ann-kristin.nilsson@almi.se) Bodil Nilsson, Regionalt ResursCentrum för kvinnor i Skåne (bodil.c.nilsson@skane.se) Ewa Nilsson, Ewora,Kristianstad (ewabm.nilsson@home.se) Rose-Marie Nordfeldt, Marknadsgalleriet telefon Fredrik Nilsson, Futurum CC, Kristianstad (fredrik.nilsson@futurumcc.se) Jenny Nordgren, Studentkåren, Blekinge Tekniska Högskola (jenny@bsk.bth.se) Eva Olsberg, EO-HUMANA, Ystad (eo@delta.telenordia.se) Inger Persson. Länsstyrelsen i Skåne (inger.persson@m.lst.se) Lars Persson, Biblioteket, Högskolan i Kristianstad (lars.persson@bibl.hkr.se) Maria Persson, Lokalt resurscentrum för kvinnor, Karlskrona (maria.persson@karlskrona.se) Mikael Persson, Studentkåren, Högskolan i Kristianstad (mp@ksk.nu) Krystyna Podwalna Abebe, Arbetsförmedlingen Lund (krystyna.podwalna-abebe@lanm.amv.se Jessica Rosvall, Företagarnas Riksorganisation, Malmö (jessica.rosvall@fr.se) Tina Sköld-Engdahl, Kooperativ Utveckling i Skåne (tina@kooputveckling.se ) Darja Smiskovska, Internationella Företagarföreningen, Malmö (darja@ifs.a.se) Agneta Spånberg, ALMI Företagspartner Skåne (agneta.spanberg@almi.se) Karin A Stomberg, Kävlinge kommun (karin.stomberg@kavlinge.se) Kicki Stridh. Internationell Kompetens Halmstad (stridh@interkomp.se) Irene Stridsberg, Innovatext, Limhamn (irene@stridsberg.net) Sissi Sturesson, Teknikbrostiftelsen i Lund, Kristianstad (sissi.sturesson@kun.hkr.se) Britt-Inger Sundqvist, Selection, Åhus (bis@sundqvistselection.se) Mia Swärdh. ProjektNet, Halmstad (mia@projektnet.se) Marianne Sökjer-Petersen, Lunds Universitet (Marianne.Sokjer-Petersen@psychology.lu.se) Birgit Tidstrand, Länsstyrelsen i Blekinge (birgit.tidstrandjacobsson@k.lst.se) Brigitte Vitt, Euro-Konsult, Malmö (brigitte.vitt@telia.com) Tommy Åhlander, Krinova Science Park, Kristianstad (tommy.ahlander@krinova.se) Kajsa Öbrik, Länsstyrelsen i Skåne,Malmö (kaob@m.lst.se) Ulf Önnerhag, Region Blekinge, Karlskrona (ulf.onnerhag@regionblekinge.se) 17