Energideklaration. gfedcb Egna hem (småhus) som skall deklareras inför försäljning. Egen beteckning. Labbetorp 130

Transkript

1 Energideklaration Version: Dekl.id: Byggnaden - Identifikation Län Östergötland Kommun Motala Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Ubbetorp 1:11 Husnummer 1 Adress Labbetorp 130 Prefix byggnadsid 1 Byggnadsid O.B.S! Småhus i bostadsrätt ska deklareras av bostadsrättsföreningen. b Egna hem (småhus) som skall deklareras inför försäljning Egen beteckning Labbetorp 130 Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas Postnummer Postort Tjällmo Huvudadress i Byggnaden - Egenskaper Typkod Småhusenhet, helårsbostad för en/två familjer Byggnadens komplexitet i Enkel Komplex Atemp (exkl. Avarmgarage) i Mätt värde 130 m 2 Finns installerad eleffekt >10 W/m 2 för uppvärmning och varmvattenproduktion Byggnadstyp Friliggande Verksamhet Fördela enligt nedan: 6 6 Byggnadskategori En- och tvåbostadshus Nybyggnadsår 1900 Bostäder (inkl. biarea, t.ex. trapphus och uppvärmd källare) Procent av Atemp (exkl. Avarmgarage) 100 i Ja Nej Övrig verksamhet - ange vad Summa 100

2 Energianvändning Verklig förbrukning Vilken 12-månadsperiod avser energiuppgifterna? (ange första månaden i formatet ÅÅMM) Hur mycket energi har använts för värme och kyla angivet år (ange mätt värde om möjligt)? Angivna värden skall inte vara normalårskorrigerade Fjärrvärme (1) Eldningsolja (2) Naturgas, stadsgas (3) Mätt Fördelat värde värde Beräknad förbrukning Beräknad energianvändning anges för nybyggda/andra byggnader utan mätbar förbrukning och normalårskorrigeras ej Omvandlingsfaktorer för bränslen i tabellen nedan gäller om inte annat uppmätts: Eldningsolja /m 3 Naturgas Stadsgas /1 000 m 3 Pellets /1 000 m 3 (effektivt värmevärde) /ton, beroende av träslag och fukthalt Ved (4) Flis/pellets/briketter (5) i Källa: Energimyndigheten För övriga biobränsle varierar värmevärdet beroende av sammansättning och fukthalt. Det är expertens ansvar att omräkna bränslets vikt eller volym till energi på ett korrekt sätt. Övrigt biobränsle (6) El (vattenburen) (7) 5918 i Ja Ja El (direktverkande) (8) El (luftburen) (9) Markvärmepump (el) (10) Värmepump-frånluft (el) (11) Värmepump-luft/luft (el) (12) Värmepump-luft/ vatten (el) (13) Summa (Σ1) Varav energi till varmvattenberedning Finns solvärme? i Nej Finns solcellssystem? i Nej Ort (graddagar) Fjärrkyla (14) 2000 i i Ange solfångararea m 2 Ange solcellsarea m 2 Normalårskorrigerat värde (graddagar) Övrig el (ange mätt värde om möjligt) Angivna värden skall inte vara normalårskorrigerade Fastighetsel 2 (15) Hushållsel 3 (16) Verksamhetsel 4 (17) El för komfortkyla (18) Tillägg komfortkyla 5 (19) Summa 7-13, (Σ2) Summa 1-15, (Σ3) Summa 7-13,15, (Σ4) Ort (Energi-Index) Motala Motala Energiprestanda varav el Referensvärde 1 (enligt nybyggnadskrav) i Mätt Fördelat värde värde Normalårskorrigerat värde (Energi-Index) 9 Referensvärde 2 (statistiskt intervall) /m 2,år /m 2,år /m 2,år - /m 2,år 1 Energi för uppvärmning och varmvatten 2 Den el som ingår i fastighetsenergin 3 Den el som ingår i hushållsenergin 4 Den el som ingår i verksamhetsenergin 5 Beräkning av värdet sker med utgångspunkt i vilket energislag och typ av kylsystem som används (se Boverkets byggregler, BFS 2008:20) 6 El totalt 7 Värme, kyla och fastighetsel 8 El exklusive hushållsel och verksamhetsel 9 Underlag för energiprestanda

3 Uppgifter om ventilationskontroll Finns det krav på återkommande ventilationskontroll i byggnaden? Ja i Nej Uppgifter om luftkonditioneringssystem Finns luftkonditioneringssystem med nominell kyleffekt större än 12kW? Ja i Nej Uppgifter om radon Är radonhalten mätt? Ja i Nej

4 Utförda energieffektiviseringsåtgärder sedan föregående energideklaration Rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder Åtgärdsförslag (Dekl.id: ) Styr- och reglerteknisk Installationsteknisk Byggnadsteknisk Värme Nya radiatorventiler Injustering av värmesystem Tids-/behovsstyrning av värmesystem Rengöring och/eller luftning av värmesystem Maxbegränsning av innetemperatur Ny inomhusgivare Byte/installation av tryckstyrda pumpar Varmvattenbesparande åtgärder Energieffektiv belysning Isolering av rör och ventilationskanaler Byte/installation av värmepump Byte/installation av energieffektivare värmekälla Byte/komplettering av ventilationssystem Återvinning av ventilationsvärme Tilläggsisolering vindsbjälklag/tak Tilläggsisolering väggar Tilläggsisolering källare/mark Byte till energieffektiva fönster/fönsterdörrar Komplettering fönster/fönsterdörrar med innerruta Tätning fönster/fönsterdörrar/ytterdörrar Ventilation Injustering av ventilationssystem Tidsstyrning av ventilationssystem Behovsstyrning av ventilationssystem Byte/installation av varvtalsstyrda fläktar Belysning, kylning m.m. Tids-/behovsstyrning av belysning Tids-/behovsstyrning av kyla Minskad energianvändning 1000 Beskrivning av åtgärden Kostnad per sparad 1,4 Minskat utsläpp av CO 2 /år kr/ ton/år Fönstren består av kopplade tvåglasfönster som är i behov av tätning samt ett par nya isolerglas. Befintliga tvåglasfönster är i bra skick men de är av äldre modell och har därmed ett u-värde på ca 2,8W/m2 K. vilket är högt jämfört med nya energieffektiva fönster som har ett u- värde runt 1 W/m2 K vilket betyder att de släpper ut mindre än hälften så mycket värme per m2 fönsteryta. Ett alternativ till nya fönster är att sätta in en extra ruta, ersätta innerglaset med ett energiglas eller med en isolerruta i befintliga bågar. Detta kräver att bågarna är stabila och i bra skick vilket de är. Genom att byta till ett isolerglas kombinerat med energiglas kan man få ett u-värde på ca 1,3 1,5 W/m2 K. U-värdet antas minska från 2,8 W/m2 K till 1,5 W/m2 K. Antaget pris vid beräkningen är 3000 kr/m2 för byte av inneruta. Observera att detta pris är antaget och kan variera beroende på vad man väljer för fönstertyp. Vi har enbart räknat på minskade transmissionsförluster. Energibesparingen varierar beroende på vad man väljer för lösning. Fönsteråtgärder är oftast dyra med långa återbetalningstider om man endast ser till minskad energianvändning. Det finns andra fördelar med energieffektiva fönster. De ger ett bättre inomhusklimat då fönster med lägre u-värde ger mindre kallstrålning. Nya energieffektiva fönster stänger ute buller effektivare än äldre fönster Tänk på att ventilationen kan påverkas när man byter fönster i äldre hus. Man får inte täta för effektivt, då det är självdrag i huset. Om åtgärden blir aktuell bör man tala med en glasmästare och se vilket alternativ som är mest lämpligt i just detta hus. Av estetiska skäl ges detta bara som information och inte som ett åtgärdsförslag. En viktig aspekt är att när man flyttar in i ett gammalt hus vill man behålla den gamla stilen med all den charm det innebär och de 0,3

5 befintliga äldre fönstren med de fina äkta innespröjsen är jättefina. Däremot bör takfönstren på övervåningen bytas.

6 Övrigt Har byggnaden deklarerats tidigare? Ja i Ja i Nej Har byggnaden besiktigats på plats? Nej Detaljinformation avseende innehållet i energideklarationen går att finna hos Byggnadsägare Kommentar 6 Timmerväggar varav ena gaveln är tilläggsisolerad. Kopplade tvåglasfönster som är i behov av tätning Två nya isolerglas Takisolering icke besiktningsbart men sannolikt sågspån. För att minska uppvärmningsenergin bör båda ytterdörrarna tätas. Även karmen vid den större enredörren bör tätas. Kattvindarna på övervåningen ger upphov till drag. Ett råd är att tala med en byggare som har erfarenhet av äldre hus om möjligheten att isolera dessa på bästa sätt. Det är av stor vikt att man gör rätt. Virket i huset är friskt och fint idag men det kan gå fort utför om man gör minsta misstag vid liknande åtgärder. Huset värms idag med ved kombinerat med el. På nedre våningen sker värmedistributionen via ett vattenburet system och på övervåningen är det direktverkande el. Ett råd är att installera ett vattenburet system på övervåningen. Kostnaden är ca 6000 kronor per radiator men kan variera. Värmesystemet och tappvattnet går inte via någon ackumulatortank utan tas direkt från pannan. Värmesystem med ackumulatortank blir ofta effektivare och miljövänligare, framförallt när man eldar med ved. Om man bestämmer sig för att installera en ackumulatortank kan det vara en fördel att välja en med solvärmeväxlare om man i framtiden vill installera solvärme. Många värmesystem kan kombineras med solfångare. Vilket system man än väljer är det mycket viktigt att installationsarbetet utförs av en auktoriserad installatör. Det gäller att få rätt förhållande mellan de olika delarna i systemet. Vedeldning är bra för miljön då ved är förnyelsebart men det är arbetskrävande och kräver att man är hemma stora delar av dygnet. Eluppvärmning av hus är relativt dyrt. För att få ner elanvändningen kan ett alternativ här vara att installera en värmepump. Ett alternativ skulle kunna vara en berg eller markvärmepump. Energianvändningen för uppvärmning och varmvatten minskar vanligtvis mellan %. Värmepumpar varierar i pris beroende på modell och märke, effektstorlek, den totala kostnaden för att borra och installera samt hur väl det går att förhandla med säljaren. Totala kostnaden för bergvärme ligger generellt mellan i ett liknande hus. Markvärme något lägre då grävning oftast är billigare än att borra. Luft-vatten värmepump är ett ytterligare alternativ dessa är något billigare då det inte krävs något markarbete men har generellt lite högre driftskostnad då elpatronen går in oftare vid låga utomhustemperaturer. Luft-vatten värmepumpar sparar cirka procent av energianvändningen för

7 uppvärmning och varmvatten jämfört med direktverkande el utförde Energimyndigheten en test på ett antal luft/vattenvärmepumpar. Testresultaten finns att läsa på: armepumpar1/ Om man väljer att installera någon typ av värmepump så finns risken att ventilationen i huset blir otillfredsställande eftersom murstocken inte värms upp. Det är bra att montera regnskydd på skorstenen samt eventuellt någon fläkt om man ser att ventilationen inte fungerar tillfredställande. Fråga eventuellt sotaren om tips. Man bör även kontrollera att radiatorerna räcker till för en framledningstemperatur på grader i annat fall finns möjligheten komplettera med fler radiatorer. OBSERVERA: Om man har tiden och tillgång till ved är det den mest kostnadseffektiva lösningen. Husets energiprestanda är baserad på en person i hushållet. Inomhustemperaturen har legat runt grader under uppvärmningsperioden. Energianvändningen för varmvatten ökar, generellt, ca 1200 /år för varje ytterligare person som bor i huset. Kontrollorgan och tekniskt ansvarig Ackrediterat företag Industriell Laststyrning i Linköping Förnamn Peter Efternamn Karlsson Organisationsnummer E-postadress peter.karlsson@indlast.se Ackrediteringsnummer 7686 Expert Förnamn Eva Datum för godkännande Efternamn Karlsson E-postadress eva.karlsson@indlast.se

8 Saker att tänka på att informera köpare om energideklarationen När du som villaägare har gjort din energideklaration ska du kunna visa den för intresserade köpare vid försäljningstillfället. Köparen kan då få ta del av de eventuella åtgärdsförslag som presenterats. Det är frivilligt att utföra åtgärderna, men genom att göra det kan man förbättra husets driftekonomi, kanske få en bättre inomhusmiljö samtidigt som byggnadens miljöbelastning minskar. att åtgärderna utförs på lämpligt sätt Ju fler åtgärder du gör för att minska energianvändningen desto bättre energiprestanda får huset. Men, det är också viktigt att tänka på att åtgärderna du gör för att minska energianvändningen inte försämrar inomhusmiljön eller påverkar andra viktiga egenskaper hos huset. På Boverkets och Energimyndighetens gemensamma webbplats finns information om olika åtgärdsförslag. Där kan du också få mer allmän information om till exempel radon och inomhusmiljö. att deklarera så ofta du vill Energideklarationen gäller i 10 år. Det går bra att göra energideklaration oftare, till exempel då man utfört åtgärder som minskar byggnadens energianvändning.

9 Dekl.id: Husets energianvändning Liten Stor Energideklaration för Labbetorp 130, Tjällmo Detta hus använder 131 /m² och år, varav el 55 /m². Liknande hus /m² och år, nya hus 55 /m². Radonmätning är inte utförd. Ventilationskontroll behövs ej. Detaljinformation finns hos byggnadsägaren. Se även: Energideklaration utförd av: Eva Karlsson, Industriell Laststyrning i Linköping Åtgärdsförslag som förbättrar byggnadens energiprestanda har lämnats.