Skötselplan för Mariebergsområdet

Transkript

1 Skötselplan för Mariebergsområdet

2 Inledning Marieberg är ett omtyckt rekreationsområde där park och naturmarkens variationsrikedom bidrar till upplevelsen. Planområdets skiftande park och naturmiljö består av såväl olikartade parkområden som skogsklädda bergknallar och vattennära grönytor. Mariebergsområdets unika karaktär byggs upp av samspelet mellan byggnaderna och miljön där ingen del kan sägas vara mer betydelsefull än den andra. Historiskt sett har också vistelse i parken och trädgårdsrelaterat arbete utgjort ett viktigt inslag i patienternas vård och arbetsterapi. Miljön på Marieberg utgör därför en integrerad helhet varför de olika park och naturmiljöerna avses bevaras på samma sätt som den äldre bebyggelsen. Områdets centrala delar kring den äldsta sjukhusbebyggelsen består i huvudsak av parkmark med ädellövträd och intensivt klippta gräsytor. På ett flertal ställen används häckar för att skärma av och dela in parkmarken i olika rum. Områdets vägar kantas ofta av enkel eller dubbelsidiga alléer. Upp mot herrgården löper en karaktäristisk allé av klippta granar. Väster om herrgården finns en engelsk park med musikpaviljong, bäck och damm. Mot järnvägen övergår parken i skogsmark dominerad av tall. Söder och öster om herrgården ligger ett antal gräsbevuxna före detta odlingsytor och fruktträdgårdar inramade av klippta häckar. Mellan bebyggelsen och vattnet dominerar extensivt skötta gräsytor bevuxna med i huvudsak björk och al. Ett vassbälte breder ut sig i strandkanten. På höjden i söder växer tallskog på hällmark men här finns även vissa inslag av mindre ädellövsbestånd. Syftet med denna skötselplan är att ge riktlinjer för Mariebergsområdets skötsel för att områdets karaktär ska behållas och utvecklas men också för att skydda den biologiska mångfalden både vad gäller växter och djur. Skötselplanen är inte bindande utan ger endast riktlinjer för skötseln så att områdets olika fastighetsägare ska ges samma förutsättningar att bevara och utveckla sin del av parken. I detaljplanen för Marieberg finns däremot bindande skyddsbestämmelser för att vissa karaktärsskapande alléer och häckar ska bevaras. Utpekandet baseras bland annat på Länsstyrelsens trädinventering som redovisas i Rapport skyddsvärda träd i Värmland (2011). Utpekade alléer är granallén upp mot herrgården från Axel Kumliens väg, lindalléerna längs Doktor Enwalls väg och över Kristinapalatsets gård samt allén från Doktor Enwalls väg upp mot Kristinapalatsets gård. I detaljplanen finns också bestämmelser om att marklov krävs för att fälla träd med en stamdiameter på över 15 cm. På markområden betecknade PARK i plankartan finns även en bestämmelse om att fällda träd ska ersättas med nya som säkerställer parkmiljöns karaktär och artrikedom.

3 Områdesbeskrivningar och karaktärer Som nämnts ovan består Mariebergsområdet av ett flertal olika park och naturtyper och en stor del av områdets karaktär och upplevelsevärden baseras på denna omväxling, se karta. Nedan beskrivs delområdenas olika karaktärer och dessutom ges förslag på hur dessa områden ska skötas för att karaktären och upplevelsevärdet ska bibehållas och utvecklas samtidigt som den biologiska mångfalden säkras.

4 A Centrala parkområdet Området upplevs som en äldre anlagd park med ett stort antal ädellövträd av varierande sort. Parken utgör ett sammanhängande område som det känns naturligt och bekvämt att vistas i både för boende och besökare på Marieberg. Mer privata områden kring de till bostäder ombyggda äldre vårdbyggnaderna avgränsas med hjälp av häckar. Träden i parken utgörs både av solitärer och av enkel och dubbelsidiga alléer i anslutning till vägarna. Parken och de äldre vårdbyggnaderna upplevs som en sammanhängande och harmonisk helhet. Huvudparten av markskiktet består av välklippta gräsytor. Trädskikt: Träden i parken är i huvudsak björk, bok, hängask, ek, rönn, oxel och lindar av varierande ålder. Mindre inslag av tall och andra barrträd förekommer i områdets norra delar. Gräset sköts enligt slåtterkategori A (För en beskrivning av de olika slotterkategorierna, se nedan under rubriken Allmänna skötselråd.). Området innehåller en mängd olika trädslag var av vissa är intressanta och ovanliga för våra breddgrader. Trädbeståndet börjar bli ålderstiget och bör därför förnyas kontinuerligt. Dåliga träd tas ned och ersätts med nya. Valet av träd som nyplanteras ska följa tidigare tanke om ett unikt och varierat trädbestånd. Länsstyrelsens inventering av bevarandevärda träd bör beaktas innan ett träd tas ned, se Bilaga 1. Solitärträden som står inne i parkerna får utvecklas fritt efter sin arts karaktär. Ingen generell beskärning krävs. En översyn för att säkerhetsställa trädens tillstånd görs kontinuerligt. Döda grenar ska avlägsnas. B Strandområdet längs GC vägen B1: Kullen ovanför jordkällarna ger intryck av en liten tallskogsdunge. I förlängningen av Pilgrimsvägen öppnar området upp sig både åt nordöst och sydväst och ger en fin vy över viken från vändplatsen i Pilgrimsvägens avslutning. Nedanför radhusen övergår den öppna marken gradvis till en gles tallskog som sedan följer strandkanten vidare mot norr. Förutom talldungen vid badhuspirens landfäste är området sydväst om gång och cykelvägen fritt från vegetation. Vattenområdet närmast land är öppet och fritt från vass.

5 B2: Området ner mot vattnet ger ett intryck av ängsmark med inslag av i huvudsak björk av varierande ålder. I strandkanten breder ett fält av bladvass ut sig i vattnet. Mellan pirerna är intrycket mer välskött med en kortklippt gräsyta som avslutas med en sandstrand. Ingen vass växer mellan pirerna. Stigen ut på badhuspiren kantas av häckar. Allén som löper från Kristinapalatset ned mellan trädgårdshandeln och parkeringen delar sig i två trädrader där bilvägen svänger mot öster. Dessa två trädrader vidgar sig ner mot gång och cykelvägen längs vattnet och tillsammans bildar trädraderna och gång och cykelvägen en triangelformad yta. Denna yta och dess fortsättning vidare ut mot vattnet hålls öppnare med färre träd än i omgivande områden. B3: Södra delen av området längs vattnet är mer naturlikt än de två i norr. Här växer blandade självsådda lövträd, i huvudsak björk och al. Gräset tillåts växa sig längre och inslaget av buskar längs strandkanten är större. Även här breder vassbältet ut sig i vattnet. Förutom på kullen ovanför jordkällarna består markskiktet av olika typer av gräsytor. Markskiktet på kullen är av skogsmarkskaraktär. Trädskikt: Gles sammanhängande björkdunge söder om pirarna. Enstaka lövträd huvudsakligen björk och al i den södra delen. I norr finns dungar av tall. B1 och B3: Gräsytorna sköts enligt slåtterkategori C. Träd och buskvegetationen hålls gles. Talldungarna på båda sidor av gång och cykelvägen i område B1 bevaras. Den övre slyröjs kontinuerligt. Björk och albestånden förnyas kontinuerligt. I område B3 får buskar växa i strandkanten men det ska finnas luckor i buskbeståndet som garanterar sikt ut över vattnet. B2: Gräsytor sköts enligt slåtterkategori B förutom ytan ovanför sanstranden som sköts enligt kategori A. Tallarna bevaras och björkbeståndet förnyas kontinuerligt. De dubbla häckarna på badhuspiren bevaras. C Fruktträdgården och fd odlingsytorna i öster C1: Intryck av klassisk äppelodling med fruktträd på rad och gräs på marken. Fruktträdgården inramas av häckar och dess koppling till ekonomibyggnaderna på höjden i nordväst är tydlig. C2: Öppna gräs och odlingsytor helt eller delvis omgärdade av häckar. Ett fåtal träd, företrädelsevis i små grupper i gräsytornas utkanter och hörn. Odlingsytorna är ordnade i kvarter och ger intryck av symmetri och ordning.

6 I väster mot bäcken är övergången till det mer formella parkområdet mer diffus och enstaka parkträd letar sig in på den stora fd odlingsytan. Gräs eller öppen jord. Trädskikt: Fruktträd i fruktträdgården och enstaka parkträd i anslutning till odlingsytorna. C1: Fruktträden klipps varje år under perioden J A S. Gräset klipps enligt slåtterkategori B. C2: Odlingslotter avstädas varje höst. Obrukade odlingslotter sås igen och eventuella drivbänkar, spaljéer, redskapslådor och annan utrustning avlägsnas. Grusgångar och andra grusytor harvas med ett intervall på 4 6 veckor. I samband med detta rensas gångarna med skyffeljärn och krattas. Gräsytor klipps enligt slåtterkategori B. D Skogsområdet på höjden i söder Vacker äldre tallskog med inslag av mindre ädellövspartier. Blåbär mossa typen till största delen. Hällmark med torr hedvegetation på de högre liggande områdena. Trädskikt: Talldominerad äldre skog. Ett mindre område med ädellövträd öster om Grinvaktarvägen ner mot Doktor Enwalls väg. Försiktig gallring och slyröjning. E Gräsytan och skogsområdet i norr mot järnvägen. E1: Öppen gräsyta som ger ett intryck av ängsmark. Vegetationsskärm av i huvudsak björk avgränsar mot järnvägen. E2: Äldre tallskog med inslag av lövträd. I randzonen mot parken norr om Kristinapalatset får skogen karaktären av en engelsk park med inslag av parkträd. Gräs med inslag av ängsväxter i norr och till största delen blåbär mossa typen i tallskogen.

7 Trädskikt: Talldominerad äldre skog. I närheten av Kristinapalatset inslag av parkträd. I vegetationsskärmen mot järnvägen dominerar björk. E1: Gräsytorna klipps enligt slåtterkategori C. E2: Försiktig gallring och slyröjning. Dåliga parkträd tas ned och ersätts med nya träd. Valet av träd som nyplanteras ska följa tidigare tanke om ett unikt trädbestånd. Länsstyrelsens inventering av bevarandevärda träd bör beaktas innan ett parkträd tas ned. En översyn för att säkerhetsställa trädens tillstånd görs kontinuerligt. Döda grenar ska avlägsnas. Allmänna skötselråd Häckar Häckarna på Marieberg utgör en stor del av områdets karaktär och kultur. Dessa bör bevaras och renoveras över tid. Tujahäckarna klipps 1 gång per säsong i september. Övriga häckar klipps en gång per säsong i juli. Vid lång och varm säsong kan en andra klippning krävas. Ogräsrensning och borttagning av slyuppslag görs kontinuerligt under säsongen. Renovering av häckar görs när så erfordras. Alléer Alléerna ses över med ett intervall på 8 10 år. Döda och nedhängande grenar tas bort. Om ett alléträd måste fällas ska ett nytt planteras med ett stamomfång på minst 16 18cm och av samma sort som de befintliga träden. Det nya trädet ges en uppbyggnadsbeskärning med en intervall på 2 3 år upp till års ålder. Parkträd Mariebergs parker innehåller en mängd olika trädslag varav en del är intressanta och ovanliga för våra breddgrader. Trädbeståndet börjar bli ålderstiget och en del träd bör tas ned och plantering av nya träd måste till. Valet av träd som nyplanteras ska följa tidigare tanke, om ett unikt trädbestånd. Länsstyrelsens inventering av bevarandevärda träd bör beaktas innan ett träd tas ned. Träden som står inne i parkerna får utvecklas fritt efter sin arts karaktär. Ingen generell beskärning krävs. En översyn för att säkerhetsställa trädens tillstånd görs kontinuerligt. Döda grenar avlägsnas. Om ett parkträd måste fällas ska ett nytt planteras. Inte nödvändigtvis på samma plats eller av samma sort som det nedtagna trädet, men parkernas trädbestånd till antalet ska bibehållas. Gräsytor Inom Mariebergsområdet finns tre ståtterkategorier, A(finslåtter), B (betesputs) och C (slaghack). Slåtterkategori A Gräset klipps 1 gång i veckan under säsongen. Gräsets höjd får inte överstiga 10cm, gräset ska vid varje tillfälle endast klippas sin halva höjd. Puts runt träd, stolpar mm med grästrimmer sker i samband med gräsklippningen. Hänsyn ska tas vid trimning runt nyplanterade träd och planteringar.

8 Slåtterkategori B Gräset klipps med en intervall på 4 6 veckor. Gräsets höjd får inte överstiga 20cm, gräset ska vid varje tillfälle endast klippas sin halva höjd. Slåtterkategori C Gräset klipps en gång per säsong med start tidigast efter midsommar och som senast sista juli. Slåttern ska vara avslutad innan augusti månads slut. Detta för att värna om midsommarblomningen och smålivet på försommaren och frösättning samt invintrande insekter på sensommaren. Grusgångar Grusgångarna harvas med en intervall på 4 6 veckor. I samband med detta rensas gångarna med skyffeljärn och krattas. Nytt stenmjöl läggs på när så erfordras och kostnadsberäknas vid tillfället. Vår och höststädning Vårstädning påbörjas så snart som möjligt och i god tid innan grässlåttern. Gräsmattor, gångar och planteringar ska vara fria från nedfallna grenar, gammalt löv och annat skräp. Höststädning går ofta omlott med grässlåtter och snöskottning. Regeln är att gräsmattor och gångar ska vara lövfria om möjligt innan första snön. Övrigt Översyn av parkbänkar, papperskorgar, bryggor, pirar och lekutrustning ska ske kontinuerligt under året. Öppna diken, bäckar, dammar och dagvattenbrunnar ses över kontinuerligt men med extra tillsyn vid höga flöden och på hösten i samband med lövfällningen.

9 Bilaga 1 Utpekade träd i Länsstyrelsens trädinventering Nedanstående karta visar vilka träd som pekats ut av Länsstyrelsen i deras rapport Rapport skyddsvärda träd i Värmland (2011). Områdets alléer omfattas av det generella biotopskyddet.