Offentlig ekonomi Public finances

Transkript

1 Offentlig ekonomi Public finances

2 Offentlig ekonomi Statistisk årsbok Offentlig ekonomi Public finances Sida Page 16.1 Statsbudgeten Central government budget 16.2 Statsskulden Central government debt 16.3 Statsbudgetens inkomster och utgifter, miljoner kronor Central government budget, revenues and expenditures, SEK m 16.4 Statsbudgetens utgifter efter ändamål, miljoner kronor Central government expenditures (total budget), by activity, SEK m 16.5 Statsskulden, miljoner kronor Central government debt, SEK m 16.6 Statsbudgetens inkomster, miljoner kronor Central government budget (CGB), revenues, SEK m 16.7 Statsbudgetens utgifter, miljoner kronor Central government budget (CGB), expenditures, SEK m 16.8 Statligt svenskt bistånd till utvecklingsländer, miljoner kronor Swedish official development assistance to developing countries, SEK m 16.9 Taxering till statlig inkomstskatt, miljoner kronor Assessment for central government income tax, SEK m Begravningsavgift och kyrkoavgift, fysiska personer, miljoner kronor Funeral and burial fees as well as church dues, individuals, SEK m Taxering till statlig förmögenhetsskatt, statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift, miljoner kronor Tax assessment for national wealth tax, national property tax and municipal property tax, SEK m Sida Page Kommunalt skatteunderlag och kommunala skattesatser m.m. 2011, kommunvis Local tax base and tax rates etc. in municipalities Kommunalt skatteunderlag och kommunala skattesatser m.m. 2011, länsvis Local tax base and tax rates etc., in counties Kommunalekonomisk utjämning för kommuner och landsting, hela riket, miljoner kronor Economic equalisation for municipalities and county councils, total, SEK millions Landstingens finanser, miljoner kronor Finances of county councils, SEK m Kommunernas kostnader för vissa verksamheter, miljoner kronor, riket Expenses of municipalities, by activity, SEK m, Sweden Kommunernas finanser, miljoner kronor Finances of municipalities, SEK m Taxering till statlig skatt på kapitalinkomst och taxering till kommunal inkomstskatt, fysiska personer, miljoner kronor Assessment for national capital income tax and assessment for local income tax, individuals, SEK m 316 Statistiska centralbyrån

3 Statistisk årsbok 2012 Offentlig ekonomi 16.1 Statsbudgeten Central government budget Statsbudgetens utfall 2010 blev drygt 105 miljarder kronor högre än det beräknade budgetsaldot och 175 miljarder högre än Statsbudgeten omfattar rikets alla inkomster och utgifter. Statsbudgetens saldo är alltså detsamma som statens lånebehov (med omvänt tecken). Ett positivt saldo innebär att staten kan amortera på statsskulden. Är saldot däremot negativt behöver staten låna. Statsbudgetens saldo -1 miljard Budgetsaldot för år 2010 blev miljoner kronor. I statsbudgeten beräknades budgetsaldot till miljoner kronor. Med statsbudget avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2009, exklusive tilläggsbudget. Skillnaden mellan utfall och statsbudget 2009 blev miljoner kronor. Statsbudgetens utfall 2010, mnkr Statsbudget Utfall 2010 Skillnad mot statsbudget Inkomster Skatter m.m Övriga inkomster Utgifter Utgiftsområden exkl. räntor Statsskuldsräntor m.m Riksgäldskontoret, nettoutlåning Kassamässig korrigering Budgetsaldo Statsbudgeten 2009 och 2010 I tablån nedan redovisas statsbudgetens utfall för 2009 och Där framgår att statsbudgetens inkomster ökade med miljoner kronor mellan 2009 och 2010, vilket är en ökning nära 10 procent. Inkomster i form av Skatter m.m. ökade med miljoner kronor. Statsbudgetens utgifter minskade med miljoner kronor eller 12 procent. Inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. bör noteras att räntor på statsskulden har minskat med miljoner kronor. Riksgäldskontorets nettoutlåning minskade däremot med miljoner kronor, främst på grund av krisen på finansmarknaderna under 2009 som då medförde en kraftigt ökad statlig utlåning till bankerna. Statsbudgetens utfall 2009 och 2010, mnkr Utfall 2010 Utfall 2009 Skillnad Inkomster Skatter m.m Övriga inkomster Utgifter Utgiftsområden exkl. räntor Statsskuldsräntor m.m Riksgäldskontoret, nettoutlåning Kassamässig korrigering Budgetsaldo Statistiska centralbyrån 317

4 Offentlig ekonomi Statistisk årsbok 2012 Utgiftstak för staten 2010 Riksdagen fastställde det statliga utgiftstaket i statsbudgeten för 2010 till miljoner kronor. Samtliga utgiftsområden, förutom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., omfattas av utgiftstaket. I de takbegränsade utgifterna ingår även utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Enligt statsbudgetens utfall 2010 uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till miljoner kronor. Det innebär att det statliga utgiftstaket underskreds med miljoner kronor. År 2009 underskreds taket med miljoner kronor. Takbegränsade utgifter 2010, mnkr Statsbudget 2010 Utfall 2010 Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Takbegränsade utgifter Marginal till utgiftstaket Utgiftstak för staten Underliggande saldo 2010 Statsfinanserna påverkas av tillfälliga eller engångsvisa händelser, vilket försvårar analysen över tiden. Genom att bortse från dem får man ett mått på den underliggande utvecklingen. I figuren nedan visas faktiskt och underliggande saldo för perioden Justeringar har även gjorts för vissa ändrade redovisningsprinciper för att få jämförbarhet mellan åren. Såväl det faktiska som det underliggande saldot visade 2010 ett underskott. Både det faktiska och det underliggande underskottet minskade i förhållande till föregående år. Engångseffekterna 2010 var negativa men betydligt lägre än föregående år. Det är framför allt stora förtida utbetalningar och viss utlåning som utgör engångseffekter under året. Engångseffekterna år 2010 beräknas totalt påverka saldot positivt med miljoner kronor. År 2009 var engångseffekterna miljoner kronor till följd av krisen på finansmarknaden. Det vanligaste är att engångseffekterna är positiva. Genomsnittet sedan år 1990 är cirka miljoner kronor. Källa: Ekonomistyrningsverket, ESV, Statsbudgetens utfall 2010 ( Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo , miljoner kronor 318 Statistiska centralbyrån

5 Statistisk årsbok Statsskulden Central government debt Skuld i kronor och i utländsk valuta, mkr Statsskulden per capita Statsskulden som andel av BNP Offentlig ekonomi Vad är statsskuld? Statsskulden finns eftersom statens utbetalningar genom åren har varit större än inbetalningarna. Är det underskott i statens finanser ökar statsskulden. Statsskulden minskar när det är överskott. Statsskulden finansieras genom att Riksgäldskontoret tar upp lån för statens räkning. Lånen tas i huvudsak upp genom att Riksgäldskontoret ger ut värdepapper som obligationer och statsskuldväxlar. För att sprida riskerna i statsskulden använder Riksgäldskontoret också derivat. Hur mäts statsskulden? Det finns olika sätt att mäta statens skulder och finansiella ställning. Riksgäldskontoret ansvarar för statens bruttoskuld. I detta begrepp ingår alla lån och värdepapper som används för att finansiera statsskulden samt alla derivat som används för att styra skuldens risksammansättning. För att beräkna statsskuldens storlek summerar man värdet av alla lån, värdepapper och derivat. Värderingen sker till något som kallas nominellt slutvärde. Det är det belopp som staten betalar tillbaka när lånet förfaller. Denna princip gäller även inom EU. För realobligationer ingår upplupen inflationskompensation fram till värderingstidpunkten. Framtida inflation ingår inte. Skuld i utländsk valuta räknas om till svenska kronor med aktuella valutakurser. Den svenska statsskulden uppgick år 2010 till miljarder kronor ( kr). Räknar vi om statsskulden till att gälla hur mycket var och en av Sveriges drygt 9,4 miljoner invånare har i skuld så kommer vi fram till kr. År 2010 var statsskuldens andel av BNP 35 procent. Under åren var andelen som högst (drygt 80 procent) och under perioden var den som lägst (19 procent). Källa: Riksgälden ( SCB Befolkningsstatistik ( och Nationalräkenskaper ( Statistiska centralbyrån 319

6 Offentlig ekonomi Statistisk årsbok Statsbudgetens inkomster och utgifter, miljoner kronor Central government budget, revenues and expenditures, SEK m År Year Inkomster Revenues Utgifter Expenditures Överskott (+) År Inkomster Utgifter Överskott (+) Underskott ( ) 1 Underskott ( ) / / / , ) Surplus or deficit. 2) Budgetåret 1995/96 omfattar 18 månader. The fiscal year 1995/96 extends to 18 months. 3) Fr.o.m ingår Riksgäldskontorets nettoutlåning och en s.k. kassamässig korrigering, vilket innebär att statsbudgetens saldo är identiskt med statens lånebehov. From 1997, the net lending of the National Debt Office and an adjustment to cash basis are added to the Central Government Budget expenditures. The Central Government Budget deficit is therefore identical to the Central Government Borrowing Requirement. 4) Enl. Ekonomistyrningsverkets budgetprognos juni 2011 (15 juni 2011). Källa: Ekonomistyrningsverket, ESV ( fr.o.m års uppgifter; Riksrevisionsverket (RRV) ( Ändamål Purpose Statsbudgetens utgifter efter ändamål, miljoner kronor Central government expenditures (total budget), by activity, SEK m Mnkr % Mnkr % Mnkr % Allmän offentlig förvaltning , , ,3 Försvar , , ,7 Samhällsskydd och rättsskipning , , ,9 Näringslivsfrågor , , ,8 Miljöskydd , , ,5 Bostadsförsörjning och samhällsutveckling , , ,5 Hälso- och sjukvård , , ,3 Fritidsverksamhet, kultur och religion , , ,1 Utbildning , , ,3 Socialt skydd , , ,6 Summa utgiftsområden Total , , ,0 Källa: Ekonomistyrningsverket, ESV ( Statsskulden, miljoner kronor Central government debt, SEK m Statsskulden 1 Central government debt Statsobligationslån Treasury bonds Premieobligationslån Lottery bonds Riksgäldskonto National debt account Riksgäldsspar National debt savings Statsskuldväxlar Treasury bills Dagslån Overnight borrowing Lån i utländsk valuta Debt in foreign currency Utbetalda räntor på statsskulden Paid interest on Central government debt ) Skuldinstrumenten redovisas till nominellt slutvärde. Dessutom inkluderas derivatinstrument, som skuldbytesavtal och valutaterminer. Statsskulden som Riksgälden redovisar är okonsoliderad, dvs. även statliga myndigheters innehav av statspapper ingår. Källa: Riksgälden Den svenska statsskulden ( SCB Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi ( 320 Statistiska centralbyrån

7 Statistisk årsbok Inkomster Revenues Statsbudgetens inkomster, miljoner kronor Central government budget (CGB), revenues, SEK m Enligt statsbudgetens utfall Outcome Offentlig ekonomi Enl. budgetprognos 1, 2 Forecast Enl. statsbudget 2 Adopted CGB Statsbudgetens totala inkomster Total Skatter m.m. Tax revenues, etc Skatt på inkomst Taxes on income Socialavgifter och löneskatter Social security contribution Skatt på egendom Taxes on property Skatt på varor och tjänster Taxes on goods and services Utjämningsavgift Reallocation fee Betalningsdifferenser, skattekonto 1600 Cash difference account Nedsättning av skatter Tax reductions Inkomster av statens verksamhet From government activities Rörelseöverskott Överskott av statens fastighetsförvaltning Ränteinkomster Aktieutdelning Offentligrättsliga avgifter Försäljningsinkomster Böter m.m Övriga inkomster av statens verksamhet Inkomster av försåld egendom From sale of property Inkomster av försålda byggnader och maskiner Övriga inkomster av markförsäljning Övriga inkomster av försåld egendom Återbetalning av lån Loans repaid Återbetalning av näringslån Återbetalning av studielån Återbetalning av övriga lån Kalkylmässiga inkomster Computed revenues Avskrivningar och amorteringar Statliga pensionsavgifter Bidrag m.m. från EU Contributions, etc. from the EU Bidrag från EU:s jordbruksfond Bidrag från EU:s fiskefond Bidrag från EU:s regionalfond Bidrag från EU:s socialfond Bidrag till transeuropeiska nätverk Övriga bidrag från EU ) Enligt Ekonomistyrningsverkets budgetprognos juni 2011 (15 juni 2011). 2) Skatter är i budgeten fr.o.m presenterade i intäktsmässig struktur. Källa: Ekonomistyrningsverket, ESV ( Statistiska centralbyrån 321

8 Offentlig ekonomi Statistisk årsbok Utgiftsområde/Politikområde Expenditure area/political area Statsbudgetens utgifter, miljoner kronor Central government budget (CGB), expenditures, SEK m Enligt Statsbudgetens utfall Outcome Enl. budgetprognos 1 Forecast Enl. statsbudget Adopted CGB Statsbudgetens totala utgifter Total expenditures Totala utgifter inom utgiftsområden Total expenditures included in expenditure areas Rikets styrelse The Swedish political system Samhällsekonomi och finansförvaltning 2 Economic and fiscal administration Skatteförvaltning och uppbörd 3 Tax administration and collection Rättsväsendet Justice Utrikesförvaltning och internationell samverkan Foreign policy administration and international co-operation Totalförsvar Total defence Internationellt bistånd International development assistance Invandrare och flyktingar Immigrants and refugees Hälsovård, sjukvård och social omsorg Health care, medical care, social services Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Financial security in the event of illness and disability Ekonomisk trygghet vid ålderdom 11 Financial security in old age Ekonomisk trygghet för familjer och barn 12 Financial security for families and children Arbetsmarknad The labour market Arbetsliv Working life Studiestöd Study support Utbildning och universitetsforskning 16 Education and university research Kultur, medier, trossamfund och fritid Culture, the media, religious organizations, and 17 leisure activities Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Community planning, housing supply and 18 construction Regional utjämning och utveckling 19 Regional balance and development Allmän miljö- och naturvård 20 General environment and nature conservation Energi Energy Kommunikationer Communications Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande 23 näringar Agriculture and forestry, fisheries, etc Näringsliv Business sector Allmänna bidrag till kommuner 25 General grants to municipalities Statsskuldsräntor m.m. 26 Interest on central government debt, etc Avgiften till Europeiska gemenskapen The contribution to the European Community Utgifter ej hänförliga till något utgiftsområde Expenditures not included in expenditure areas ) Enligt Ekonomistyrningsverkets budgetprognos juni 2011 (15 juni 2011). 2) För enskilda utgifts-/politikområden är beloppen angivna i respektive års struktur. Källa: Ekonomistyrningsverket, ESV ( 322 Statistiska centralbyrån

9 Statistisk årsbok Offentlig ekonomi Statligt svenskt bistånd till utvecklingsländer, miljoner kronor Swedish official development assistance to developing countries, SEK m Utvecklingsländer/regioner Developing Countries Bilateralt bistånd Bilateral Assistance Varav administrativa kostnader 1 Of which administrative costs Afrika Africa Algeriet Algeria Angola Benin Botswana Burkina Faso Burundi Centralafrikanska republiken Central African Republic Egypten Egypt Elfenbenskusten Cote D Ivoire Eritrea Etiopien 1 Ethiopia Gambia Ghana Guinea Guinea-Bissau 1 Kamerun 1 Cameroon Kap Verde Cape Verde Kenya Kongo, demokratiska republiken 1 Congo Democratic Republic Kongo, republiken Congo republic Lesotho Liberia Madagaskar Madagascar Malawi Mali Marocko Morocco Mauretanien Mauritania Moçambique Mozambique Namibia Niger Nigeria Rwanda Senegal Sierra Leone Somalia Sudan Sydafrika South Africa Swaziland 1 0 Tanzania Tchad Chad Togo Tunisien Tunisia Uganda Zambia Zimbabwe Regionala insatser Regional contributions Amerika America Argentina Bolivia Brasilien Brazil Chile Colombia Costa Rica Dominikanska republiken Dominican Republic Ecuador El Salvador Guatemala Haiti Honduras Jamaica Kuba Cuba Statistiska centralbyrån 323

10 Offentlig ekonomi Statistisk årsbok Statligt svenskt bistånd till utvecklingsländer, miljoner kronor (forts.) Utvecklingsländer/regioner Mexiko Mexico Nicaragua Panama Paraguay Peru Uruguay Venezuela Regionala insatser Asien Asia Afghanistan Armenien Armenia Azerbaijan Bangladesh Bhutan Filippinerna Philippines Georgien Georgia Indien India Indonesien Indonesia Irak 1 Iraq Iran Jordanien Jordan Kambodja Cambodia Kazakstan Kazakhstan Kina China Kirgizistan Kyrgyzstan Nordkorea Democratic People s Rep. of Korea Laos Libanon Lebanon Malaysia Mongoliet Mongolia Myanmar (Burma) Nepal Pakistan Sri Lanka Syrien Syria Tadjikistan Tajikistan Thailand Uzbekistan Vietnam Västbanken-Gaza Palestinian Administered Areas Yemen Östtimor East Timor Regionala insatser Europa Europe Albanien Albania Bosnien-Hercegovina Bosnia-Herzegovina Kosovo Kroatien Croatia Makedonien Macedonia Moldavien Moldova Montenegro Serbien Serbia Serbien och Montenegro/Jugoslavien 3 Serbia and Montenegro/Yugoslavia Turkiet Turkey Ukraina 4 Ukraine Vitryssland 3 Belarus Regionala insatser Oceanien Oceania Papua Nya Guinea Papua New Guinea Salomonöarna Salomon islands Regionala insatser Globala insatser Global contributions Varav flyktingkostnader i Sverige Of which refugee costs in Sweden Multilateralt bistånd Multilateral Assistance Statistiska centralbyrån

11 Statistisk årsbok Offentlig ekonomi Statligt svenskt bistånd till utvecklingsländer, miljoner kronor (forts.) Utvecklingsländer/regioner FN:s ekonomiska och sociala verksamhet UN economic and social activities FN:s utvecklingsprogram, UNDP UN Development Programme FN:s befolkningsfond, UNFPA UN Population Fund FN:s flyktingkommissarie, UNHCR UN High Commissioner for Refugees FN:s barnfond, UNICEF UN's Children's Fund FN:s hjälporganisation för palestinaflyktingar, UNRWA UN Relief and Works Agency for Palestine Refugees in the Near East FN:s världslivsmedelsprogram, WFP World Food Programme Övrigt inom FN Other within UN De multilaterala utvecklingsbankerna etc. 5 The multilateral development banks etc Världsbanksgruppen och IMF World Bank group and IMF Världsbanken, IBRD World Bank 2 Internationella utvecklingsfonden, IDA International Development Association Internationella utvecklingsfonden, IDA-MDRI International Development Association- Multilateral Debt Relief Initiative Internationella Valutafonden, IMF International Monetary Fund Regionala utvecklingsbanker 5 Regional Development Banks Afrikanska utvecklingsbanken African Development Bank Afrikanska utvecklingsfonden African Development Fund Asiatiska utvecklingsbanken Asian Development Bank 10 Asiatiska utvecklingsfonden Asian Development Fund Interamerikanska utvecklingsbanken IDB Nordiska utvecklingsfonden, NDF Nordic Development Fund Övriga utvecklingsbanker Other development banks Afrikanska fonden för kapacitetsutveckling, ACBF African Capacity Buildning Foundation 6 Övrigt multilateralt samarbete Other multilateral cooperation Globala miljöfonden, GEF Global Environment Facility Övriga miljöinsatser Other environmental contributions Internationella jordbruksutvecklingsfonden, IFAD International Fund for Agricultural Development Övriga insatser Other contributions Biståndssamarbete via EU EU assistance Europeiska kommissionen, EC Commission of the European Communities Europeiska utvecklingsfonden European Development Fund Europeiska investeringsbanken, EIB European Investment Bank 59 Bilateralt och multilateralt bistånd Bilateral and Multilateral Assistance ) Skuldavskrivningar för Kongo, demokratiska republiken, år 2003, Ghana och Etiopien (130 mnkr) år 2005, Irak år 2006 och Kamerun år Bilateral debt relief for Congo Democratic Republic in 2003, Ghana and Ethiopia (130 mnkr) in 2005, Iraq in 2006 and Cameroon in ) Bistånd till Kosovo redovisas separat fr.o.m. år För åren ingår Kosovos andel i bistånd till Serbien. Development assistance to Kosovo is reported separately as from Development assistance to Kosovo was previously included in the figures for Serbia. 3) I juni 2006 blev Montenegro en självständig stat. In June 2006 Montenegro became an independent country. 4) Ukraina och Vitryssland klassificeras som biståndsländer fr.o.m Ukraine and Belarus are counted as developing countries from ) Skuldsedlar redovisas när de utfärdas, ej när de betalas ut. Detta enligt DAC-direktiven. Debt forgiveness is reported when written, not when disbursed. Källa: Sida ( OECD-DAC reporting. Statistiska centralbyrån 325

12 Offentlig ekonomi Statistisk årsbok Taxering till statlig inkomstskatt, miljoner kronor Assessment for central government income tax, SEK m Taxeringsår Assessment year Fysiska personer och dödsbon Individuals etc. Taxerad förvärvsinkomst 2 Assessed income Beskattningsbar förvärvsinkomst Taxable income Debiterad skatt på förvärvsinkomst Debited tax Taxering till statlig inkomstskatt Assessment for central government income tax Aktiebolag m.fl. 1 Joint-stock companies etc Taxerad (= beskattningsbar) inkomst 3 Debiterad skatt Övriga skattskyldiga Other taxpayers Taxerad inkomst 3 Debiterad skatt Samtliga skattskyldiga All taxpayers Taxerad förvärvsinkomst/ inkomst Debiterad skatt ) Svenska aktiebolag, sparbanker, svenska aktiefonder, svenska försäkringsanstalter som inte är aktiebolag samt utländska juridiska personer. 2) Taxerad förvärvsinkomst för fysiska personer utgörs av överskott av tjänst och överskott av näringsverksamhet minus allmänna avdrag. 3) Juridiska personer beskattas endast i inkomstslaget näringsverksamhet. Källa: Ekonomistyrningsverket ( ) och SCB (2008 ): Statistiska meddelanden serie OE 21 ( Taxeringsutfallet (2000 ); Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi Begravningsavgift och kyrkoavgift, fysiska personer, miljoner kronor Funeral and burial fees as well as church dues, individuals, SEK m Taxeringsår Assessment year Begravningsavgift Funeral and burial fees Kyrkoavgift Church dues Totalt Total Kr per inkomsttagare 1 SEK per income earner Svenska kyrkan Church of Sweden Totalt Kr per tillhörig med inkomst 2 SEK per parishoner with income Andra trossamfund 3 Other churches ) Inkomsttagare med beskattningsbar förvärvsinkomst större än noll. 2) Inkomsttagare som tillhör Svenska kyrkan och som har en beskattningsbar förvärvsinkomst större än noll. 3) Avser Svenska Missionskyrkan, Romersk-Katolska kyrkan, Svenska Alliansmissionen, Svenska Baptistsamfundet, Evangeliska Frikyrkan, Frälsningsarmén, Metodistkyrkan i Sverige och från 2007 års taxering även Pingst fria församlingar i samverkan. Källa: Ekonomistyrningsverket ( ) och SCB (2008 ): Statistiska meddelanden, serie OE 21 ( Taxeringsutfallet. 326 Statistiska centralbyrån

13 Statistisk årsbok Offentlig ekonomi Taxering till statlig förmögenhetsskatt, statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift, miljoner kronor Tax assessment for national wealth tax, national property tax and municipal property tax, SEK m Taxeringsår Assessment year Förmögenhetsskatt National wealth tax Samtliga skattskyldiga All taxpayers Fysiska personer Individuals etc. Samtliga skattskyldiga Statlig fastighetsskatt National property tax Fysiska personer Juridiska personer Legal persons Samtliga skattskyldiga Kommunal fastighetsavgift Municipal property tax Fysiska personer Juridiska personer Källa: Ekonomistyrningsverket ( ), SCB (2008 ): Statistiska meddelanden serie OE 21 ( Taxeringsutfallet (1999 ); Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi. Statistiska centralbyrån 327

14 Offentlig ekonomi Statistisk årsbok Kommunalt skatteunderlag och kommunala skattesatser m.m. 2011, kommunvis Local tax base and tax rates etc. in municipalities Län/ kommun County/ Municipality Skatteunderlag 1 enl års taxering Tax base (taxable income) Totalt mnkr Total, SEK m Skatteunderlag per invånare (skattekraft) Tax capacity Kronor per invånare SEK per inhabitant Andel av riksmedelvärdet, % In % of average Skattesats i procent Local tax rate in percent Total kommunal Total Därav till kommun Of which municipality Skatteinkomster, mnkr Revenues from municipal taxation Stockholms län Botkyrka ,23 20, Danderyd ,30 17, Ekerö ,33 19, Haninge ,88 19, Huddinge ,05 19, Järfälla ,73 18, Lidingö ,72 18, Nacka ,36 18, Norrtälje ,22 20, Nykvarn ,05 19, Nynäshamn ,93 19, Salem ,00 19, Sigtuna ,08 19, Sollentuna ,30 18, Solna ,22 17, Stockholm ,58 17, Sundbyberg ,13 19, Södertälje ,23 20, Tyresö ,58 19, Täby ,73 17, Upplands Väsby ,28 19, Upplands-Bro ,68 19, Vallentuna ,08 18, Vaxholm ,88 19, Värmdö ,38 20, Österåker ,00 18, Uppsala län Enköping ,35 20, Heby ,87 22, Håbo ,20 21, Knivsta ,77 21, Tierp ,45 21, Uppsala ,70 21, Älvkarleby ,05 22, Östhammar ,55 22, Södermanlands län Eskilstuna ,35 22, Flen ,75 21, Gnesta ,35 22, Katrineholm ,35 22, Nyköping ,65 21, Oxelösund ,45 22, Strängnäs ,90 21, Trosa ,63 21, Vingåker ,90 22, Östergötlands län Boxholm ,84 21, Finspång ,55 21, Kinda ,00 21, Linköping ,25 20, Mjölby ,00 21, Motala ,25 21, Norrköping ,30 21, Söderköping ,20 21, Vadstena ,10 21, Valdemarsvik ,00 22, Ydre ,75 20, Åtvidaberg ,00 22, Ödeshög ,65 21, Statistiska centralbyrån

15 Statistisk årsbok Län/ kommun Offentlig ekonomi Kommunalt skatteunderlag och kommunala skattesatser m.m. 2011, kommunvis (forts.) Skatteunderlag 1 enl års taxering Skattesats i procent Skatteinkomster, Totalt mnkr Skatteunderlag per invånare (skattekraft) Total kommunal Därav till kommun mnkr Kronor per invånare Andel av riksmedelvärdet, % Jönköpings län Aneby ,90 22, Eksjö ,57 21, Gislaved ,75 22, Gnosjö ,80 22, Habo ,33 21, Jönköping ,15 21, Mullsjö ,65 21, Nässjö ,45 21, Sävsjö ,25 21, Tranås ,22 21, Vaggeryd ,50 20, Vetlanda ,17 21, Värnamo ,75 21, Kronobergs län Alvesta ,76 22, Lessebo ,85 22, Ljungby ,61 20, Markaryd ,65 21, Tingsryd ,11 21, Uppvidinge ,65 22, Växjö ,41 20, Älmhult ,25 20, Kalmar län Borgholm ,20 21, Emmaboda ,83 21, Hultsfred ,53 22, Högsby ,33 22, Kalmar ,43 22, Mönsterås ,03 21, Mörbylånga ,03 21, Nybro ,45 22, Oskarshamn ,13 21, Torsås ,05 21, Vimmerby ,48 22, Västervik ,78 21, Gotlands län Gotland ,10 33, Blekinge län Karlshamn ,60 21, Karlskrona ,90 21, Olofström ,55 21, Ronneby ,75 22, Sölvesborg ,66 21, Skåne län Bjuv ,28 20, Bromölla ,15 21, Burlöv ,48 20, Båstad ,62 20, Eslöv ,13 19, Helsingborg ,60 20, Hässleholm ,00 20, Höganäs ,12 19, Hörby ,37 19, Höör ,32 20, Klippan ,40 20, Kristianstad ,25 20, Kävlinge ,90 18, Landskrona ,63 20, Lomma ,63 19, Lund ,23 20, Malmö ,23 20, Osby ,65 21, Perstorp ,95 20, Statistiska centralbyrån 329

16 Offentlig ekonomi Statistisk årsbok Län/ kommun Kommunalt skatteunderlag och kommunala skattesatser m.m. 2011, kommunvis (forts.) Skatteunderlag 1 enl års taxering Skattesats i procent Skatteinkomster, Totalt mnkr Skatteunderlag per invånare (skattekraft) Total kommunal Därav till kommun mnkr Kronor per invånare Andel av riksmedelvärdet, % Simrishamn ,90 20, Sjöbo ,81 20, Skurup ,44 20, Staffanstorp ,18 18, Svalöv ,88 20, Svedala ,63 20, Tomelilla ,00 20, Trelleborg ,75 20, Vellinge ,89 18, Ystad ,50 20, Åstorp ,68 20, Ängelholm ,43 19, Örkelljunga ,15 18, Östra Göinge ,50 21, Hallands län Falkenberg ,02 21, Halmstad ,50 20, Hylte ,17 21, Kungsbacka ,25 21, Laholm ,50 20, Varberg ,25 20, Västra Götalands län Ale ,75 22, Alingsås ,24 21, Bengtsfors ,24 22, Bollebygd ,94 21, Borås ,94 21, Dals-Ed ,09 23, Essunga ,45 22, Falköping ,05 21, Färgelanda ,64 23, Grästorp ,45 22, Gullspång ,37 22, Göteborg ,00 21, Götene ,35 21, Herrljunga ,74 22, Hjo ,45 22, Härryda ,50 21, Karlsborg ,95 21, Kungälv ,32 21, Lerum ,53 21, Lidköping ,74 21, Lilla Edet ,25 22, Lysekil ,94 22, Mariestad ,14 21, Mark ,09 21, Mellerud ,14 22, Munkedal ,21 22, Mölndal ,14 20, Orust ,84 22, Partille ,84 20, Skara ,45 21, Skövde ,44 20, Sotenäs ,19 21, Stenungsund ,52 22, Strömstad ,79 22, Svenljunga ,15 21, Tanum ,44 21, Tibro ,59 21, Tidaholm ,20 21, Tjörn ,09 21, Tranemo ,45 21, Trollhättan ,84 21, Töreboda ,85 21, Statistiska centralbyrån

17 Statistisk årsbok Län/ kommun Offentlig ekonomi Kommunalt skatteunderlag och kommunala skattesatser m.m. 2011, kommunvis (forts.) Skatteunderlag 1 enl års taxering Skattesats i procent Skatteinkomster, Totalt mnkr Skatteunderlag per invånare (skattekraft) Total kommunal Därav till kommun mnkr Kronor per invånare Andel av riksmedelvärdet, % Uddevalla ,54 22, Ulricehamn ,43 20, Vara ,65 21, Vårgårda ,09 21, Vänersborg ,09 22, Åmål ,34 22, Öckerö ,64 21, Värmlands län Arvika ,65 20, Eda ,00 22, Filipstad ,75 22, Forshaga ,10 22, Grums ,15 22, Hagfors ,25 22, Hammarö ,85 22, Karlstad ,50 21, Kil ,15 22, Kristinehamn ,20 22, Munkfors ,25 22, Storfors ,25 22, Sunne ,55 21, Säffle ,75 22, Torsby ,25 22, Årjäng ,70 21, Örebro län Askersund ,40 21, Degerfors ,85 22, Hallsberg ,10 21, Hällefors ,10 22, Karlskoga ,10 21, Kumla ,10 20, Laxå ,23 22, Lekeberg ,48 21, Lindesberg ,35 21, Ljusnarsberg ,10 21, Nora ,80 22, Örebro ,90 21, Västmanlands län Arboga ,24 21, Fagersta ,49 21, Hallstahammar ,19 21, Kungsör ,41 21, Köping ,54 22, Norberg ,04 22, Sala ,69 22, Skinnskatteberg ,89 22, Surahammar ,69 22, Västerås ,74 20, Dalarnas län Avesta ,10 22, Borlänge ,55 22, Falun ,20 22, Gagnef ,38 22, Hedemora ,30 22, Leksand ,95 22, Ludvika ,20 22, Malung-Sälen ,20 22, Mora ,47 22, Orsa ,55 22, Rättvik ,95 22, Smedjebacken ,59 22, Säter ,45 22, Vansbro ,43 22, Älvdalen ,45 22, Statistiska centralbyrån 331

18 Offentlig ekonomi Statistisk årsbok Län/ kommun Kommunalt skatteunderlag och kommunala skattesatser m.m. 2011, kommunvis (forts.) Skatteunderlag 1 enl års taxering Skattesats i procent Skatteinkomster, Totalt mnkr Skatteunderlag per invånare (skattekraft) Total kommunal Därav till kommun mnkr Kronor per invånare Andel av riksmedelvärdet, % Gävleborgs län Bollnäs ,07 20, Gävle ,72 21, Hofors ,82 22, Hudiksvall ,82 21, Ljusdal ,57 22, Nordanstig ,57 22, Ockelbo ,97 22, Ovanåker ,07 21, Sandviken ,82 21, Söderhamn ,87 21, Västernorrlands län Härnösand ,03 23, Kramfors ,83 22, Sollefteå ,08 23, Sundsvall ,28 22, Timrå ,33 22, Ånge ,02 23, Örnsköldsvik ,78 21, Jämtlands län Berg ,47 22, Bräcke ,92 23, Härjedalen ,42 22, Krokom ,12 22, Ragunda ,17 23, Strömsund ,67 23, Åre ,17 22, Östersund ,97 22, Västerbottens län Bjurholm ,40 22,90 78 Dorotea ,40 22,90 98 Lycksele ,35 22, Malå ,65 23, Nordmaling ,55 23, Norsjö ,65 23, Robertsfors ,90 22, Skellefteå ,90 22, Sorsele ,40 22,90 90 Storuman ,40 22, Umeå ,10 22, Vilhelmina ,70 23, Vindeln ,40 22, Vännäs ,40 22, Åsele ,40 22, Norrbottens län Arjeplog ,68 22, Arvidsjaur ,48 22, Boden ,53 22, Gällivare ,73 22, Haparanda ,68 22, Jokkmokk ,63 22, Kalix ,73 22, Kiruna ,23 22, Luleå ,68 22, Pajala ,88 22, Piteå ,43 22, Älvsbyn ,63 22, Överkalix ,98 22, Övertorneå ,93 21, ) Kommunalt beskattningsbar förvärvsinkomst. Local authority, taxable income. Källa: SCB Årsbok för Sveriges kommuner ( Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi. 332 Statistiska centralbyrån

19 Statistisk årsbok Offentlig ekonomi Kommunalt skatteunderlag och kommunala skattesatser m.m. 2011, länsvis Local tax base and tax rates etc., in counties Län County Skatteunderlag 1 enl års taxering Tax base (taxable income) Skattesats i procent Local tax rate in percent Skatteinkomster, mnkr Revenues from taxation Totalt miljoner kronor Total, SEK millions Skatteunderlag per invånare (skattekraft) Tax capacity Kronor per invånare SEK per inhabitant Andel av riksmedelvärdet, % In % of average Total kommunal Total Kommun Municipality Därav till Of which Landsting County council Kommun Landsting Stockholms ,45 18,35 12, Uppsala ,81 21,44 10, Södermanlands ,10 21,93 10, Östergötlands ,94 21,09 9, Jönköpings ,24 21,57 10, Kronobergs ,73 21,08 10, Kalmar ,21 22,00 10, Gotlands ,10 33,10 0, Blekinge ,33 21,62 10, Skåne ,69 20,30 10, Hallands ,75 21,03 9, Västra Götalands ,03 21,58 10, Värmlands ,71 21,96 10, Örebro ,07 21,39 10, Västmanlands ,51 21,01 10, Dalarnas ,31 22,42 10, Gävleborgs ,86 21,69 11, Västernorrlands ,37 22,38 10, Jämtlands ,23 22,63 10, Västerbottens ,13 22,63 10, Norrbottens ,67 22,27 10, Hela riket Sweden ,55 20,73 10, Landsting County councils ,54 20,66 10, ) Beskattningsbar förvärvsinkomst, fysiska personer. Taxable income, individuals. Källa: SCB Årsbok för Sveriges kommuner ( Statistiska meddelanden serie OE 18 ( Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi. Statistiska centralbyrån 333

20 Offentlig ekonomi Statistisk årsbok Kommunalekonomisk utjämning för kommuner och landsting, totalt, miljoner kronor Economic equalisation for municipalities and county councils, total, SEK millions År Year Bidrag Grants Inkomstutjämning 1 Income equalisation Avgifter Skillnad Fees Difference Bidrag Kostnadsutjämning Cost equalisation Avgifter Skillnad Strukturbidrag Structural grant Införandebidrag Transitional regulations Regleringspost 2 Adjustment item Kommunalekonomisk utjämning, totalt Income from grants, total Kommuner Municipalities Landsting County councils ) Inkomstutjämningen finansieras i huvudsak av staten. Kommuner och landsting garanteras genom ett inkomstutjämningsbidrag 115 respektive 110 procent av en uppräknad medelskattekraft. Kommuner och landsting som har en egen skattekraft som överstiger respektive nivå betalar en inkomstutjämningsavgift till staten. 2) Nettot av inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag och införandebidrag jämförs med beslutat anslag för kommuner respektive landsting för aktuellt utjämningsår. Om nettobeloppet överstiger anslaget ska en regleringsavgift erläggas. Om nettobeloppet uppgår till ett belopp som är mindre än anslaget utgår ett regleringsbidrag. Källa: SCB, Offentlig ekonomi, Kommunalekonomisk utjämning och utjämning av LSS-kostnader ( Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi. 334 Statistiska centralbyrån