RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Stockholms län mätningar och modellering. För Länsstyrelsen i Stockholms län och Luftfartsverket.

Transkript

1 RAPPORT För Länsstyrelsen i Stockholms län och Luftfartsverket. Övervakning av luftföroreningar i Stockholms län mätningar och modellering Hydrologiskt år: resultat t.o.m. september 9 Kalenderår: resultat t.o.m. Gunilla Pihl Karlsson, Cecilia Akselsson 1), Sofie Hellsten, Per Erik Karlsson & Gunnar Malm B 199 Juni 1 1) Lunds universitet

2

3 Övervakning av luftföroreningar i Stockholms län. Resultat hydrologiskt år /9 resp. kalenderår. IVL rapport B 199 Innehållsförteckning Sammanfattning... Inledning... Ord att förklara... Sammanfattande bedömning av luftföroreningssituationen i Stockholms län /9... Stationsvis redovisning... Prover förorenade av fågelspillning...9 Bergby (A 1)...9 Sticklinge (A)...11 Alby (A 1)...1 Farstanäs (A )...1 Lämshaga (A )...17 Gladö (A )... Arlanda (A 9)...1 Ulriksdal (A 9)... Locksamlare i Ulriksdal... Modellberäknad deposition av svavel och kväve på kommun- och länsnivå... Krondroppsnätets roll i forskningen Exempel: Mykorrhizasvampar och kväveutlakning... Temainriktad rapport om miljömålsuppföljning med hjälp av mätningar och modellering inom Krondroppsnätet... Nya publikationer kopplade till Krondroppsnätet... Krondroppsnätets webbplats... Referenser...1 Bilaga 1. Data i tabellform - deposition, lufthalter, markvatten... Rapporten godkänd 1-- Karin Sjöberg Enhetschef 1

4 Övervakning av luftföroreningar i Stockholms län. Resultat hydrologiskt år /9 resp. kalenderår. IVL rapport B 199 Sammanfattning På uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län och Luftfartsverket mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på åtta platser i länet. Krondroppsnätet har sedan starten 19 löpt i perioder och 7 initierades ett nytt fyraårigt samarbetsprojekt. Program 7 har som målsättning att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastningen av luftföroreningar och dess effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar på regional nivå som baseras på nationella modellberäkningar med hög geografisk upplösning. Denna rapport fokuserar på redovisning av mätresultat. Den modellansats som ingår rör kommunvis deposition. Svavelnedfallet under /9 varierade mellan 1, kg per hektar på tallytan i Bergby och, kg per hektar på granytan i Lämshaga i Stockholms skärgård. Svavelnedfallet har minskat avsevärt under mätserien. Kvävenedfallet på öppet fält var liksom tidigare år högst vid Arlanda och Ulriksdal. Det finns inga signifikanta trender för kvävenedfallet. Markvattnet i skogsytorna i Stockholms län har i de flesta fall ph-värden mellan och, en god syraneutraliserande förmåga och låga halter av oorganiskt aluminium. Detta tyder på relativt liten påverkan av försurande nedfall på markvattnets kemiska egenskaper. Halterna av oorganiskt kväve i markvattnet är i de flesta fall mycket låga. Detta visar att kvävenedfallet inte överstiger vad träden och undervegetationen tar upp. Ett undantag är Alby, där vindfällen och efterföljande körskador orsakat en kraftigt förhöjd nitrathalt i markvattnet. Principskiss för mätningarna. Nedfallet till skogsytorna består av våtdeposition och torrdeposition. Vissa ämnen interncirkuleras i trädkronorna vilket innebär att det som uppmäts i krondroppet är våtdeposition + torrdeposition ± interncirkulation. Uppdragsgivare: Länsstyrelsen i Stockholms län och Luftfartsverket Utförande organ: IVL Svenska Miljöinstitutet AB Box, SE- 1 Göteborg Författare: G. Pihl Karlsson, C. Akselsson, S. Hellsten, P.E. Karlsson & G. Malm Nyckelord: Deposition, svavel, kväve, skogsytor, Stockholms län IVL rapport B 199 Beställes från någon av nedanstående: Länsstyrelsen i Stockholms län Lennart Ljungqvist Box 7 1 Stockholm Åsa Sahlqvist Division Stockholm LFV 19 Stockholm-Arlanda IVL, Publikationsservice Box 1 SE-1 1 Stockholm Tel: -9 Fax: : 9 9 publikationsservice@ivl.se

5 Övervakning av luftföroreningar i Stockholms län. Resultat hydrologiskt år /9 resp. kalenderår. IVL rapport B 199 Inledning På uppdrag av främst luftvårdsförbund och länsstyrelser genomför IVL Svenska Miljöinstitutet AB sedan 19 länsbaserade undersökningar med regional upplösning av luftföroreningar och dess effekter med avseende bland annat på försurning, övergödning och marknära ozon. Grundtanken med nuvarande samarbetsprogram, Program 7, är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastning av luftföroreningar och dess effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med modellberäkningar för att kunna ta ett samlat grepp främst för utvärdering av miljömålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Frisk luft på regional nivå. Förutom ovan nämnda miljömål berör aktiviteterna inom Krondroppsnätet även miljömålen: Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Levande skogar samt Storslagen fjällmiljö. Ett mätår är ett hydrologiskt år som motsvarar perioden 1 oktober till september. Resultaten redovisas årligen i rapporter samt på Krondroppsnätets webbplats, Mätningarna av deposition används för att beräkna den årliga depositionen vid mätplatsen, men bidrar även till att visa i vilken utsträckning de nationella modellberäkningarna av depositionen ger rimliga resultat. Deposition av luftföroreningar mäts månadsvis inom Krondroppsnätet, dels på öppet fält, dels i skogen (krondropp). Mätningarna på öppet fält, som skedde vid lokaler /9, speglar huvudsakligen våtdeposition, det vill säga föroreningarna som följer med nederbörden ner. Krondroppsmätningarna, som sker vid lokaler, speglar utöver våtdepositionen även torrdepositionen, det vill säga luftföroreningar som transporteras med vinden och fastnar i trädkronorna. För vissa ämnen finns en betydande interncirkulation i trädkronorna, vilket gör att det som mäts upp via krondropp skiljer sig från den totala depositionen. Lufthaltsmätningar av svaveldioxid, kvävedioxid, ammoniak och ozon sker vid lokaler med hjälp av diffusionsprovtagare som kvantitativt absorberar den gas som skall mätas. Lufthaltsmätningarna ger bl.a. underlag för effektbedömningar, trendanalyser och jämförelser med miljömålet Frisk Luft. Markvattenmätningar sker vid lokaler med undertryckslysimetrar som suger vatten från cm djup via ett fint, keramiskt filter. Markvattenprovtagning utförs tre gånger per år för att representera förhållandena före, under samt efter vegetationsperioden. Olika parametrar i markvattnet används som indikatorer för markens tillstånd, vegetationens inverkan, samt utlakning till grund- och ytvatten, för att se i vilken utsträckning utsläppsminskningar av luftföroreningar leder till förbättringar i miljötillståndet. I likhet med förra årets rapportering görs två typer av rapporter, dels dessa länsvisa mer direkt resultatinriktade rapporter och dels en nationell mer temainriktad rapport om hur mätningar och modellering inom Krondroppsnätet kan användas för uppföljning av miljökvalitetsmål och miljökvalitetsnormer. I de länsvisa rapporterna kommer modellering av kommunvis deposition att presenteras, medan temarapporten kommer att innehålla en mer ingående presentation av modellresultat. Temarapporten kommer att bli klar i slutet av 1 och finnas tillgänglig på webbplatsen samt skickas ut till alla kunder som pdf-fil. Undersökningarna i Stockholms län är resultat av ett lagarbete där provtagning utförts av Britta Höglund (Länsstyrelsen) samt Staffan Dackman (Skogsstyrelsen). På IVL har K. Koos skött kontakter med provtagare medan främst L. Björnberg, M. Lidqvist, P. Andersson, S. Honkala och V. Andersson har analyserat proverna. Granskning av data har huvudsakligen utförts av G. Malm, P. E. Karlsson, S. Hellsten, G. Pihl Karlsson. Databehandling och rapportering av resultaten har utförts av C. Akselsson, S. Hellsten, P. E. Karlsson samt G. Pihl Karlsson. Figur 1. Krondroppsnätet under /9. Samordnade mätningar av luftföroreningar i skogliga observationsytor.

6 Övervakning av luftföroreningar i Stockholms län. Resultat hydrologiskt år /9 resp. kalenderår. IVL rapport B 199 Ord att förklara ANC: Acid Neutralising Capacity (syraneutraliserande förmåga) beräknas som starka basers katjoner (Ca +, Mg +, Na +, K + ) minus starka syrors anjoner (SO -, NO -, Cl - ) räknat i ekvivalenter. Positivt värde utgörs av syrabuffrande vätekarbonat och organiska anjoner. Negativt värde uttrycker aciditet. Antropogent: Orsakad av människan. Baskatjoner: Positiva joner av alkalimetaller med ursprung i syraneutraliserande föreningar; kalcium, magnesium, kalium och natrium. BC/ooAl: Kvot mellan baskatjoner (Ca +, Mg +, K + ) och oorganiskt aluminium. Baseras på enheten mol och indikerar markens försurningsstatus. Kvot under 1 anses medföra en ekologisk risk. CLE: Basscenario för depositionsminskning till enligt "Current legislation", d.v.s. de beslut om minskade utsläpp som finns inom Europa. Deposition: Nedfall av luftföroreningar från atmosfären. EMEP (European Monitoring and Evaluation Programme): Europeiskt samarbete avseende gränsöverskridande luftföroreningar för kontroll av luftens och nederbördens sammansättning samt beräkningar av transport av luftföroreningar. Hydrologiskt år: Omfattar oktober till september, baseras på vattnets cirkulation i naturen. Interncirkulation i trädkronan: Vissa ämnen interncirkuleras i trädkronan, vilket innebär att det som uppmäts i krondropp inte överensstämmer med totaldepositionen. Exempel på ämnen som interncirkuleras är kväve som främst tas upp till barr/blad och kalcium, magnesium och kalium som främst utsöndras via barr/blad. Jordart: Sönderkrossade och vittrade bergarter bildar jordarter med olika kornstorlekar och sorteringsgrad. De vanligaste jordarterna är morän, olika sediment och torv. Jordmån: Övre delen av marken som påverkas av markorganismer, klimat och vegetation. Vanligaste jordmåner i skog på fastmark är podsoler, övergångsjordar och brunjordar. Kritisk belastning: Den högsta deposition som inte bedöms förorsaka långsiktiga skadliga effekter på strukturen och funktionen i ett ekosystem. Kritisk belastning beräknas bland annat för aciditet (försurande ämnen svavel och kväve) och för övergödande kväve. Krondropp: Nederbörd som passerat trädkronorna. Ger ofta bra mått på totaldeposition i skog av ämnen som inte påverkas nämnvärt av interncirkulation, som svavel och klorid, men är ett sämre mått för t.ex. kväve, som i områden med låg eller måttlig belastning visar högre värden på öppet fält än i krondropp. I kraftigt kvävebelastade områden visar krondroppsmätningar högre deposition än mätningar på öppet fält. Lufthalter: Luftens innehåll av svaveldioxid (SO ), kvävedioxid (NO ), ammoniak (NH ) och ozon (O ) mäts i dessa undersökningar som månadsmedelvärde med hjälp av diffusionsprovtagare. Mann-Kendall: statistisk metod för att beskriva trender. Markvatten: Vatten i markens omättade zon, oftast på väg nedåt mot grundvattnet. Provtas i dessa undersökningar med lysimetrar, cm ner i mineraljorden. Suger vatten via ett fint, keramiskt filter (typ P ). MATCH-Sverige: Spridningsmodellsystem utvecklat på SMHI, för modellering av deposition av luftföroreningar. ph-värde: Mått på surhetsgrad. Ju lägre phvärde, desto mer vätejoner och surare förhållanden. Seasonal-Kendall: statistisk metod för att beskriva säsongsvisa trender. SO -S ex : Mängd antropogent svavel i form av sulfatjoner. Svavel från havssalt har räknats bort med hjälp av uppmätt kloridhalt. Används vid jämförelse med miljökvalitetsmål. Ståndortsindex: För att uppskatta ståndortens virkesproducerande förmåga används ett ståndortsindex (H1) som uttrycker den övre höjden vid totalåldern 1 år för ett givet trädslag. G = gran och T = tall. Torrdeposition: Gaser och partiklar som deponeras. Dessa fastnar exempelvis på trädkronor och sköljs ned med nederbörden mot marken. För svavel och havssalt beräknas torrdeposition i dessa undersökningar som nedfall via krondropp minus nedfall på öppet fält. Totaldeposition: Summan av våt- och torrdeposition, se Krondropp. Våtdeposition: Deposition via nederbörd. Mäts i dessa undersökningar genom nederbördskemiska mätningar på öppet fält eller modellberäknas genom samarbete med SMHI (MATCH-Sverige-modellen). Öppet fält: Öppet område där nederbördskemi och/eller lufthalter mäts.

7 Övervakning av luftföroreningar i Stockholms län. Resultat hydrologiskt år /9 resp. kalenderår. IVL rapport B 199 Sammanfattande bedömning av luftföroreningssituationen i Stockholms län /9 I Stockholms län finns åtta aktiva lokaler inom Krondroppsnätet (Tabell 1). Farstanäs och Lämshaga är de ytor som har längst mätserie, 17 år, och i Farstanäs är mätningarna kompletta med nedfall i skog och på öppet fält samt markvattenkemi och lufthalter. Den bästa uppskattningen av det totala svavelnedfallet erhålls genom mätningar av krondropp, eftersom dessa mätningar inkluderar både våt- och torrdeposition och det inte sker något betydande upptag av svavel i trädkronorna. Vad gäller kvävenedfallet finns som redan nämnts flera problem vad gäller upptag och omsättning av kväve i trädkronorna. Därför ger för närvarande mätningarna över öppet fält den bästa uppskattningen av det totala kvävenedfallet till skogen, även om dessa mätningar inte inkluderar torrdepositionen i någon större utsträckning. Tabell 1. Aktiva ytor i Stockholms län. Lokal Öppet Krondropp Markvatten Lufthalter fält Bergby (A 1) X X X X* Sticklinge (A ) X X* Alby (A 1) X Farstanäs (A ) X X X X* Lämshaga (A ) X X Gladö (A ) X Arlanda (A 9) X X X Ulriksdal (A 9) X X* *Ingår inte i redovisningen i denna rapport. Nedfallet av svavel via krondropp var under det hydrologiska året /9 mellan 1, och, kg per hektar. Högst var nedfallet vid mätlokalen Lämshaga i skärgården. Svavelnedfallet har minskat betydligt under mätserien (Figur ), men förefaller plana ut under senare delen av -talet, på en nivå runt kg S/ ha/ år, något högre vid Lämshaga. Genomgående har svavelnedfallet varit högt vid Lämshaga, sannolikt beroende på svavelutsläppen från fartygstrafiken. Vid övriga mätplatser har svavelnedfallet varit relativt lika.

8 Övervakning av luftföroreningar i Stockholms län. Resultat hydrologiskt år /9 resp. kalenderår. IVL rapport B 199 kg/ha Krondropp, SO-Sex Bergby Farstanäs Lämshaga Arlanda Figur. En översikt över nedfallet av antropogent sulfatsvavel (SO-S ex ) mätt som krondropp vid olika platser inom länet. Tidsangivelserna gäller hydrologiska år, d.v.s. från 1 oktober till september. Markvattenkemin mäts vid sju mätplatser i länet. Halterna av sulfatsvavel samt markvattnets syraneutraliserande förmåga, ANC, visas i Figur. Om ANC är positiv har markvattnet en viss förmåga att neutralisera ytterligare tillkommande syror. Ju högre värde desto större buffrande förmåga. Mätlokalerna inom länet faller till viss del ut i två olika kategorier. Lokalerna Bergby, Alby, Farstanäs samt Lämshaga visar minskande halter av sulfatsvavel och oftast en bra buffrande förmåga. Lokalerna Sticklinge, Gladö samt Arlanda visar varierande och stundtals höga halter av sulfatsvavel. Det finns ingen uppenbar tendens till minskande halter. Den syraneutraliserande förmågan är stundtals dålig (negativ) vid Sticklinge och Arlanda, dock ej vid Gladö. Halterna av oorganiskt aluminium har vid länets ytor endast undantagsvis varit över 1. Sammantaget förefaller markvattnet försurat i någon betydande omfattning endast vid Sticklinge och Arlanda. Att inte markförsurningen är mer omfattande beror sannolikt på den buffrande vittringen av bergarterna inom länet.

9 Övervakning av luftföroreningar i Stockholms län. Resultat hydrologiskt år /9 resp. kalenderår. IVL rapport B SO-S Bergby Farstanäs Alby Lämshaga 1 SO-S Sticklinge Gladö Arlanda ANC.. ANC.. mekv/l..1 mekv/l Bergby Alby Farstanäs Lämshaga Sticklinge Gladö Arlanda -. Figur. En översikt över markvattenkemi provtaget från cm djup i mineraljorden vid olika platser inom länet. Värden från alla förekommande provtagningar visas. Den övre raden visar halterna av sulfatsvavel i markvattnet. Den undre raden visar markvattnets syraneutraliserande förmåga, ANC. Ett positivt värde visar att vattnet har en viss buffrande förmåga, mer ju högre värde. Nedfallet av oorganiskt kväve på öppet fält uppvisar inga tidstrender (Figur ). Nedfallet ligger mellan och 1 kg N/ ha/ år, genomgående lägst vid Farstanäs som ligger en bit sydväst om Stockholmsområdet. Som nämnts ovan ligger dock sannolikt det totala kvävenedfallet till skogen något högre, jämfört med värdena i Figur, beroende på torrdepositionen. Det tillkommer även ett nedfall av organiskt kväve på i storleksordningen 1- kg N/ ha/ år. kg/ ha/ år oorg N Bergby Farstanäs Lämshaga Arlanda Ulriksdal Figur. En översikt över nedfallet av oorganiskt kväve (NO + NH ) mätt på öppet fält vid olika platser inom länet. Tidsangivelserna gäller hydrologiska år, d.v.s. från 1 oktober till september. 7

10 Övervakning av luftföroreningar i Stockholms län. Resultat hydrologiskt år /9 resp. kalenderår. IVL rapport B NO-N Bergby Alby Lämshaga Arlanda Sticklinge Farstanäs Gladö 1 NH-N Bergby Sticklinge 1 Alby Farstanäs 1 Lämshaga Gladö 1 Arlanda 1 Figur. En översikt över markvattenhalter av nitratkväve (NO -N) och ammoniumkväve (NH -N), provtaget från cm djup i mineraljorden vid olika platser i länet. Värden från alla provtagningar visas. Kvävehalterna i markvattnet har generellt varit låga (Figur ). Det visar att träden förmår ta upp i stort sett allt tillgängligt kväve. Ett undantag är Alby, där nitrathalten är kraftigt förhöjd, som mest,7 i oktober. Samtidigt har ph minskat och halten av oorganiskt aluminium och kalcium ökat. Detta förklaras av att ytan stormskadades under 7, med åtföljande körskador. Vid Sticklinge har ammoniumhalterna varit mycket höga vid flera tillfällen under perioden -7. Här finns dock misstankar om kontaminering. Vid Farstanäs har ammoniumhalterna varit något förhöjda vid ett flertal tillfällen. Detta är ovanligt. Dessutom har nitrathalten varit mycket högt vid Farstanäs vid ett tillfälle. Även om kvävenedfallet sannolikt inte orsakar ett läckage till yt- och grundvatten i länet är det tillräckligt högt för att riskera en påverkan på undervegetationen. Ett målvärde för risken för påverkan på växtsamhällena har föreslagits till kg N/ ha/ år (Nordin m. fl., ). De förändringar som riskeras är bl.a. en minskning av ris, såsom blåbär, och en ökning av olika gräsarter. Stationsvis redovisning Här presenteras årets mätningar vid de olika lokalerna. För deposition redovisas data som medelvärde för hydrologiskt år (oktober-september). För markvattendata visas alla mätningarna

11 Övervakning av luftföroreningar i Stockholms län. Resultat hydrologiskt år /9 resp. kalenderår. IVL rapport B 199 som genomförts. De tre markvattenprovtagningarna som genomförs varje kalenderår avses representera förhållandena före, under samt efter vegetationsperioden. I Bilaga 1 återfinns data i tabellform både som medelvärde över hydrologiskt år och som medelvärde över kalenderår. De data som presenteras i Bilaga 1 är depositionsdata samt markvattendata. Prover förorenade av fågelspillning Proverna från nedfallsmätningarna kan förorenas av olika saker som inte har med nedfallet av luftföroreningar att göra. Exempel på detta är fågelspillning, små insekter, mänskligt urin m.m. Fågelspillning är den vanligaste typen av förorening och förekommer nästan enbart vad gäller provtagning på öppet fält. Inom Krondroppsnätet görs en ingående bedömning av om provet är förorenat eller ej. Den viktigaste bedömningsgrunden är iakttagelser från provtagaren. Eftersom provtagningen sker på månadbasis är ibland förorening av fågelspillning inte längre synligt vid provtagningstillfället. Därför används ytterligare en serie kriterier för att bedöma eventuell förorening. Ovanligt höga halter av ammonium och kalium, tillsammans med en betydande förekomst av fosfor i provet och ett högt ph, är indikatorer på fågelspillning. Om provet bedöms förorenat, stryks det och ersätts med värden från intilliggande mätlokaler. Av någon anledning förefaller risken för förorening från fågelspillning högre för Stockholms län, jämfört med de flesta andra län. Vanligtvis förekommer enstaka eller några förorenade prover varje år inom Stockholms län som måste ersättas. Under det hydrologiska året /9 förekom emellertid ovanligt många förorenade prover under sommarhalvåret, och föroreningarna förekom i många fall samtidigt vid länets alla mätlokaler för öppet fält-mätningar. Detta fick till följd att för flera månader fick länets öppet fält-provtagningar ersättas med värden från öppet fältprovtagningen vid Edeby i Södermanlands län. Följande prover fick ersättas: Bergby, feb, maj, jun, jul, aug; Farstanäs, jul; Arlanda, maj, jun, aug; Ulriksdal, maj, jun, jul; Ulriksdal lockprovtagare, juni. Vi avser inom Krondroppsnätet att titta över om ytterligare åtgärder kan vidtas för att förhindra förorening från fågelspillning. Bergby (A 1): Provyta med 79-årig tallskog med inslag av gran i Vallentuna kommun. Ståndortsindex är T. Marktypen, med sandig-moig morän och jordmån av övergångstyp, tillhör den näst vanligaste kategorin i länet. Markvegetationen utgörs mestadels av låga örter utan ris. Mätningar av deposition och markvatten i skogsytan samt deposition i en närliggande yta på öppet fält startade i oktober 199. Mätningar av lufthalter startade. Därmed görs alla typer av mätningar som innefattas i Krondroppsnätet i Bergby, nedfall till skog och på öppet fält, markvattenkemiska mätningar samt lufthalter. Nederbörden i Bergby uppgick till mm under det hydrologiska året /9, vilket var relativt lågt jämfört med nederbörden som uppmätts tidigare under -talet (Figur ). Varken nederbörds- eller krondroppsmängder har förändrats sedan mätningarna påbörjades Liksom föregående år var nedfallet av svavel på öppet fält-ytan mycket lågt, 1, kg S/ ha/ år (exklusive havssaltsbidrag). Svavelnedfallet via krondropp var ännu lägre, 1, kg S/ ha/ år. Svavelnedfallet var mycket lågt över hela Sverige under /9. Vid de flesta krondroppslokaler har svavelnedfallet varit högre i krondropp, jämfört med öppet fält, i synnerhet under 199-talet beroende på att krondropp innefattar både torr- och våtdeposition. Vid Bergby har svavelnedfallet i krondropp respektive öppet fält varit ungefär lika stor, vilket skulle tyda på att torrdepositionen av svavel varit av mindre betydelse vid Bergby. Svavelnedfallet har minskat signifikant och ph har ökat under mätperioden, både i krondropp och över öppet fält. 9

12 Övervakning av luftföroreningar i Stockholms län. Resultat hydrologiskt år /9 resp. kalenderår. IVL rapport B 199 Även kvävenedfallet över öppet fält var förhållandevis lågt under /9,,7 kg N/ ha/ år. När det gäller kväve uppmättes vid Bergby ett större nedfall på öppet fält än via krondropp. Kväve är ett eftertraktat näringsämne och en andel av det totala kvävenedfallet tas upp eller omvandlas i trädkronorna. Nitratkvävenedfallet via krondropp har minskat signifikant under mätperioden, medan ingen liknande trend finns för ammoniumkväve. Det är svårt att avgöra om minskningen beror på minskad totaldeposition av kväve eller om det beror på förändringar av upptaget i trädkronorna. Kloriddepositionen via krondropp har minskat långsamt men signifikant under mätperioden. mm Nederbörd/Krondroppsmängd kg/ha SO-Sex Mann Kendall: ÖF=*, KD=*** kg/ha NO-N. Mann Kendall: KD=** NH-N Cl Mann Kendall: KD=*. ph Mann Kendall: ÖF=*, KD=** kg/ha 1 Krondropp 1 1 (KD) Öppet fält (ÖF) kg/ha 1 1 ph..... Figur. Årliga värden (hydrologiskt år) för depositionen via krondropp över öppet fält vid Bergby, A 1. Ytan består av tallskog. I figuren visas uppmätt nederbörd över öppet fält samt krondroppsmängder, uttryckt som mm. Deposition redovisas sedan mätningarna påbörjades för ett urval av ämnen: sulfatsvavel utan havssaltsbidrag (SO -S ex), nitratkväve (NO -N); ammoniumkväve (NH -N); kloridjoner (Cl) samt ph. ÖF, öppet fält; KD, krondropp. Trendanalys har genomförts med hjälp av Mann-Kendall-metodik och signifikansnivåer anges, ovanför respektive diagram, i de fall där signifikanta trender påvisats. Markvattnet vid Bergby har visat på höga ph-värden, oftast mellan, och (Figur 7). Vid de tre mätningar som utfördes under 9 var ph,7,, och,. Vid provtagning nummer två var dock provvolymen mycket liten. Halten av sulfatsvavel i markvattnet har uppvisat en långsam men signifikant minskning till följd av minskningen i svaveldeposition. För ph och ANC (syraneutraliserande förmåga) finns ingen signifikant trend, men båda parametrarna uppvisar höga värden som inte tyder på någon markförsurning. Halten av oorganiskt aluminium, som är en giftig form av aluminium, har varit mycket låg under hela mätserien. Halterna av oorganiskt kväve i form av nitratkväve och ammoniumkväve har varit mycket låga under hela mätserien, vilket visar att träden tar upp i stort sett allt tillgängligt kväve. 1

13 Övervakning av luftföroreningar i Stockholms län. Resultat hydrologiskt år /9 resp. kalenderår. IVL rapport B 199 SO-S 1 Seasonal Kendall = ** ph ph mekv/l ANC oorg Al Seasonal Kendall = * NO-N NH-N Figur 7. Markvattenkemi vid Bergby, A 1: sulfatsvavel (SO -S); ph; markvattnets syraneutraliserande förmåga (ANC); oorganiskt aluminium (oorg Al); nitratkväve (NO -N); ammoniumkväve (NH -N). Saknade värden innebär oftast att marken varit för torr. Trendanalys har genomförts med hjälp av Seasonal-Kendall-metodik och signifikansnivåer anges, ovanför respektive diagram, i de fall där signifikanta trender påvisats. Sticklinge (A): Provytan består av drygt 1-årig granskog i ett relativt kuperat skogsområde på nordvästra Lidingö. Undervegetationen domineras av mossa, såsom thujamossa och husmossa, samt viss förekomst av blåbär. Det finns även inslag av tall och lövträd, främst asp. Mätningar av deposition och markvatten startade 199. Mätningar av lufthalter startade i oktober 199. Depositionsmätningarna avslutades på öppet fält i september och i skogsytorna i december, medan mätningar av lufthalter och markvattenkemi fortfarande pågår. Under våren till våren 7 var halten av flera ämnen i markvattnet, bland annat ammoniumkväve och kalium, kraftigt förändrad. En misstanke finns att dessa förändrade värden, i ytan som är belägen nära bebyggelse, orsakats av kontamination i någon form. Data under denna period måste tolkas med stor försiktighet. 11

14 Övervakning av luftföroreningar i Stockholms län. Resultat hydrologiskt år /9 resp. kalenderår. IVL rapport B 199 Foto från Sticklinge taget 9. Under det hydrologiska året /9 kunde endast två provtagningar genomföras på grund av den torra marken (april och augusti) och även vid dessa tillfällen var provvolymen liten. Sticklinge är den lokal i länet som generellt visat upp surast förhållanden under mätperioden, med medianvärde för ph runt, (undantaget perioden -7), ANC (syraneutraliserande förmåga) runt,1 mekv/l och en halt av oorganiskt aluminium på omkring,7 (Figur ). Halterna av sulfatsvavel har varit relativt höga. Mätningarna under 9 visade på en lägre markförsurning jämfört med tidigare år, med ph på,, och ANC på -,7 - +,. Halten oorganiskt aluminium var, vid aprilmätningen. Provvolymen var inte tillräcklig för en analys av oorganiskt aluminium vid augustimätningen. Kvävehalterna var låga, med undantag av nitratkväve under april som var,7. 1

15 Övervakning av luftföroreningar i Stockholms län. Resultat hydrologiskt år /9 resp. kalenderår. IVL rapport B 199 SO-S ph ph mekv/l ANC oorg Al. 1 NO-N NH-N Figur. Markvattenkemi vid Sticklinge, A : sulfatsvavel (SO -S), ph, markvattnets syraneutraliserande förmåga (ANC), oorganiskt aluminium (oorg Al), nitratkväve (NO -N), ammoniumkväve (NH -N). Saknade värden innebär oftast att marken varit för torr. Trendanalys har genomförts med hjälp av Seasonal-Kendall-metodik och signifikansnivåer anges, ovanför respektive diagram, i de fall där signifikanta trender påvisats. Det finns misstankar om kontamination från och med våren till och med våren 7. Alby (A 1): 7-årig granskog på plan, delvis blockig, mark en mil från länsgränsen mot Uppsala. Ytan har fältskikt av gräs, jordarten är sandig-moig morän och jordmånen brunjord. Från och med det hydrologiska året 1/ ingår inte depositionsmätningar i Alby, utan utvecklingen följs med hjälp av markvattenundersökningarna. Under 7 blåste bland annat en stor gran ner, och i augusti rensades ytan upp vilket innebar att skogsmaskiner körde i ytan. Markvattnets ph i Alby har oftast legat mellan och,, medianvärdet för mätperioden är, (Figur 9). ANC, den syraneutraliserande förmågan, har oftast varit svagt positiv, med ett medianvärde på,1 mekv/l. Medianvärdet för halten oorganiskt aluminium är relativt lågt,,. Markvattenmätningarna i Alby visar på en signifikant minskande halt av sulfatsvavel under den 17-åriga mätserien. Även andra parametrar har förändrats under mätperioden, till exempel halten oorganiskt aluminium samt halterna av baskatjonerna kalcium och kalium som minskat fram till 7. Under det hydrologiska året 7/ ökade nitrathalten i markvattnet kraftigt, halten var,7 i oktober. Andra förändringar som skedde samtidigt var en ökning av halterna av kalcium och oorganiskt aluminium samt en minskning av ph. Detta är effekter som måste ha orsakats av stormskadorna med åtföljande körskador. Under det hydrologiska året /9 var nitrathalterna fortsatt höga, medan ph och halterna av kalcium hade reverserat. 1

16 Övervakning av luftföroreningar i Stockholms län. Resultat hydrologiskt år /9 resp. kalenderår. IVL rapport B 199 SO-S 1 Seasonal Kendall = *** 1 ph ph mekv/l ANC oorg Al 1 NO-N 1 NH-N Ca K Seasonal Kendall = *** 1 Figur 9. Markvattenkemi vid Alby, A 1: sulfatsvavel (SO -S), ph, markvattnets syraneutraliserande förmåga (ANC), oorganiskt aluminium (oorg Al), nitratkväve (NO -N), ammoniumkväve (NH -N), kalciumhalt (Ca + ) och kaliumhalt (K + ). Saknade värden innebär oftast att marken varit för torr. Trendanalys har genomförts med hjälp av Seasonal-Kendall-metodik och signifikansnivåer anges, ovanför respektive diagram, i de fall där signifikanta trender påvisats. Farstanäs (A ): 19-årig granskog i Södertälje kommun. Fältskikt består av blåbär, husmossa, kammossa samt ormbunkar. Provytan ligger i sluttning mot norr, jordarten är svallsand och jordmånen brunjord av övergångstyp. Jämfört med övriga granytor i länet har beståndet hög bonitet, ståndortsindex G. Som för flertalet övriga ytor i Stockholms län startade mätning av deposition och markvatten 199. Mätningar av lufthalter startade i oktober 199. Farstanäs är en av de ytor i länet där alla typer av mätningar som innefattas i Krondroppsnätet ingår, nedfall till skog och på öppet fält, markvattenkemiska mätningar samt lufthalter. 1

17 Övervakning av luftföroreningar i Stockholms län. Resultat hydrologiskt år /9 resp. kalenderår. IVL rapport B 199 Foto från Farstanäs taget 9. Nederbörden till ytan på öppet fält vid Farstanäs uppmättes till 7 mm under /9, vilket är högre än medelvärdet under mätperioden, mm. Svavelnedfallet via nederbörden uppgick till,1 kg/ ha/ år (exklusive havssaltsbidrag), något högre jämfört med krondropp där, kg uppmättes (Figur 1). Svavelnedfallet har minskat signifikant både på öppet fält och i krondropp. Minskningen är störst i krondropp, där nedfallet i början av mätserien var högre än på öppet fält på grund av torrdeposition. I takt med att svavelhalten i luften minskat har betydelsen av torrdepositionen minskat, och sedan den andra halvan av 199-talet har nedfallet på öppet fält och nedfallet i skogsytan varit ungefär av samma storlek. Minskat svavelnedfall återspeglas även i en signifikant ökning av ph i nederbörd och krondropp. Nedfallet av oorganiskt kväve uppmättes under /9 till, kg/ ha/ år på öppet fält och, kg/ ha/ år via krondropp. Denna skillnad beror på att trädkronorna tar upp en del av det kväve som deponeras. För kvävenedfallet finns ingen signifikant förändring över tiden. Nedfallet av organiskt kväve på öppet fält uppmättes under året till 1, kg/ ha/ år. Totalt var kvävenedfallet på öppet fält vid Farstanäs.9 kg/ ha/ år under /9. Det totala kvävenedfallet till skogen var sannolikt något högre på grund av torrdepositionen. Nedfallet av mangan med nederbörden har ökat något på senare år. Detta har tidigare konstaterats för norra Sverige (Pihl Karlsson m. fl., 9). Orsakerna bakom detta är ännu okända. Under /9 bröts den ökande trenden för mangan. 1

18 Övervakning av luftföroreningar i Stockholms län. Resultat hydrologiskt år /9 resp. kalenderår. IVL rapport B 199 mm Nederbörd/Krondroppsmängd kg/ha SO-Sex 1 Mann Kendall: ÖF=*, KD=*** kg/ha NO-N Mann Kendall: KD=* 1 NH-N. ph Mann Kendall: ÖF=**, KD=*** 1. Mn.. kg/ha ph.. kg/ha Krondropp 1 (KD) Öppet fält (ÖF).. Figur 1. Årliga värden (hydrologiskt år) för depositionen via krondropp och över öppet fält vid Farstanäs, A. I figuren visas uppmätt nederbörd över öppet fält samt krondroppsmängder, uttryckt som mm. Deposition redovisas sedan mätningarna påbörjades för ett urval av ämnen: sulfatsvavel utan havssaltsbidrag (SO -S ex); nitratkväve (NO -N); ammoniumkväve (NH -N); ph samt mangan (Mn). ÖF, öppet fält; KD, krondropp. Trendanalys har genomförts med hjälp av Mann-Kendall-metodik och signifikansnivåer anges, ovanför respektive diagram, i de fall där signifikanta trender påvisats. Markvattnet vid Farstanäs var under 199-talet relativt surt, men ph förbättrades under första delen av -talet. Efter har dock ph i markvattnet återigen minskat (Figur 11). Halterna av sulfatsvavel har minskat kontinuerligt och statistiskt signifikant sedan mätningarna startade 199. Den syraneutraliserande förmågan, ANC, har genomgående uppvisat positiva värden, med undantag av mätningen våren 9. Under det hydrologiska året /9 uppmättes markvattnets ph till mellan, och,. ANC uppvisade under våren 9 ett ovanligt lågt värde, -.. Övriga värden under året var positiva,,1-,. Det låga ANC värdet våren 9 hängde samman med ett högt värde på nitrat, se nedan. Halterna av oorganiskt aluminium var under 9 låga. Halterna av nitratkväve var genomgående varit mycket låga vid Farstanäs. Våren 9 uppträdde dock ett högt värde,,. Resterande värden under året var låga. Halterna av ammoniumkväve har periodvis varit förhöjda, särskilt under första hälften av -talet. Under /9 var dock halterna låga. Vi har ännu ingen förklaring till den höga nitratkoncentrationern våren 9. Provvolymen var stor. April var dock en nederbördsfattig månad i stora delar av södra Sverige. 1

19 Övervakning av luftföroreningar i Stockholms län. Resultat hydrologiskt år /9 resp. kalenderår. IVL rapport B 199 SO-S 1 Seasonal Kendall = ** ph ph mekv/l ANC. Seasonal Kendall = * oorg Al. NO-N NH-N Figur 11. Markvattenkemi vid Farstanäs, A : sulfatsvavel (SO -S); ph, markvattnets syraneutraliserande förmåga (ANC); oorganiskt aluminium (oorg Al); nitratkväve (NO -N); ammoniumkväve (NH -N). Saknade värden innebär oftast att marken varit för torr. Trendanalys har genomförts med hjälp av Seasonal-Kendall-metodik och signifikansnivåer anges, ovanför respektive diagram, i de fall där signifikanta trender påvisats. Lämshaga (A ): 111-årig granskog i skärgårdsmiljö i Värmdö kommun. Ytan ligger i en relativt brant sluttning mot norr och är därigenom starkt utsatt för nordliga vindar. Marken är morän av övergångstyp och jorddjupet tämligen grunt. Fältskiktet består bl a av husmossa, kammossa, och kranshakmossa. Blåbär och liljekonvalj är vanligt förekommande. Mätningar av deposition och markvettenkemi startades 199. Från och med december 1 mäts inte deposition på öppet fält. Tidigare har även lufthaltsmätningar gjorts, men dessa mätningar avslutades i december. I Lämshaga mäts därmed i nuläget nedfall (krondropp) i skog samt markvattenkemi. 17

20 Övervakning av luftföroreningar i Stockholms län. Resultat hydrologiskt år /9 resp. kalenderår. IVL rapport B 199 Foto från Lämshaga, taget 9. Mängden insamlad krondropp vid Lämshaga var under /9 7 mm, vilket är i nivå med medelvärdet för tidigare år (Figur 1). Under /9 deponerades, kg antropogent svavel via krondropp i Lämshaga, vilket är en av de lägsta noteringarna i den 17-åriga tidsserien (Figur 1). Nedfallet av svavel har mer än halverats under mätserien, de första åren var nedfallet kring 1 kg per hektar och år. Liksom tidigare år är Lämshaga den yta i länet som har störst svavelnedfall. Detta skulle kunna bero på det utsatta läget i skärgården i kombination med utsläpp från fartygstrafiken. Den samlade syrabelastningen via krondropp, beräknad som vätejondeposition, har minskat drastiskt. Kvävenedfallet via krondropp uppvisar inga signifikanta trender. Under /9 deponerades,7 kg nitratkväve och 1, kg ammoniumkväve per hektar och år. Det sammanlagda nedfallet av oorganiskt kväve via krondropp för /9,, kg/ ha/ år, var bland det lägsta som uppmätts under mätperioden. Som tidigare nämnt är det totala kvävenedfallet sannolikt högre, eftersom en del kväve tas upp och omvandlas i trädkronorna. 1

21 Övervakning av luftföroreningar i Stockholms län. Resultat hydrologiskt år /9 resp. kalenderår. IVL rapport B 199 mm Nederbörd/Krondroppsmängd kg/ha SO-Sex 1 Mann Kendall: KD=*** 1 kg/ha NO-N 1 kg/ha 1 Krondropp NH-N (KD) Öppet fält (ÖF) kg/ha....1 H+. Figur 1. Årliga värden (hydrologiskt år) för depositionen via krondropp och över öppet fält vid Lämshaga, A. I figuren visas uppmätt nederbörd över öppet fält samt krondroppsmängder, uttryckt som mm. Deposition redovisas sedan mätningarna påbörjades för ett urval av ämnen: sulfatsvavel utan havssaltsbidrag (SO -S ex); nitratkväve (NO -N); ammoniumkväve (NH -N); vätejoner (H + ). ÖF, öppet fält; KD, krondropp. Trendanalys har genomförts med hjälp av Mann- Kendall-metodik och signifikansnivåer anges, ovanför respektive diagram, i de fall där signifikanta trender påvisats. På grund av den torra marken kunde markvatten endast provtas två gånger under 9, i april och i oktober. Vid de två mätningar som finns för 9 uppmättes ph-värden,1 och,, med det högre värdet på hösten då provvolymen var relativt liten (Figur 1). Halten oorganiskt aluminium i oktober och april 9 var, respektive,, vilket är i nivå med de flesta tidigare mätningar. Vid augusti-mätningen uppmättes dock 9,. Vi har inga förklaringar till detta tilfälligt förhöjda värde. Trots att svavelnedfallet har minskat kraftigt under mätserien minskar svavelhalten i markvattnet endast långsamt. Det finns inga signifikanta förändringar av ph eller ANC. ph har ett flertal gånger legat under,, vilket kan betraktas som i viss mån försurat, men ANC har i de flesta fall varit positivt vilket indikerar en viss buffrande förmåga hos markvattnet. En svag, men signifikant minskning av kalciumhalten hänger ihop med den minskade svavelhalten och kravet på laddningsneutralitet hos markvattnet. Natriumhalten i markvattnet har ökat signifikant under perioden, vilket indikerar ett ökat påslag från havet. Halterna av oorganiskt kväve i markvattnet är genomgående mycket låga, vilket visar att träden tar upp det mesta av kvävet. Under -talet har dock halterna av ammoniumkväve ökat svagt men signifikant. 19

22 Övervakning av luftföroreningar i Stockholms län. Resultat hydrologiskt år /9 resp. kalenderår. IVL rapport B 199 SO-S 1 Seasonal Kendall = * NO-N 1 ph ph NH-N mekv/l ANC -. oorg Al Na Seasonal Kendall = * 1 Ca Seasonal Kendall = * 1 1 Figur 1. Markvattenkemi vid Lämshaga, A : sulfatsvavel (SO -S); ph; markvattnets syraneutraliserande förmåga (ANC); nitratkväve (NO -N); ammoniumkväve (NH -N); oorganiskt aluminium (oorg Al); natriumhalt (Na + ) och kalciumhalt (Ca + ). Saknade värden innebär oftast att marken varit för torr. Trendanalys har genomförts med hjälp av Seasonal-Kendall-metodik och signifikansnivåer anges, ovanför respektive diagram, i de fall där signifikanta trender påvisats. Gladö (A ): Gammal granskog (11 år) i småkuperad, något blockig terräng i Huddinge kommun. Ytan har ett exponerat läge i en sydsluttning. Marken, som har fältskikt av gräs, utgörs av sediment med jordmån av övergångstyp. Från och med hydrologiska året 1/ ingår inte depositionsmätningar i Gladö, utan utvecklingen följs endast med hjälp av markvattenundersökningar. I Gladö har det ofta varit svårt att få tillräckligt markvatten för analys vid provtagningarna. Under /9 finns två provtagningar, oktober och april 9. I oktober var provvolymen mycket liten och flertalet parametrar kunde ej analyseras för detta prov. Provtagningen i april visade på hög svavelhalt,,. Gladö har genomgående visat höga halter av sulfatsvavel i markvattnet (Figur 1). Trots detta har ph inte varit särskilt lågt. Under april 9 var ph-värdet,. Som medianvärde under perioden har ph legat på,7. Den syraneutraliserande förmågan, ANC, har genomgående varit positiv, med en signifikant ökande trend och ett särskilt

23 Övervakning av luftföroreningar i Stockholms län. Resultat hydrologiskt år /9 resp. kalenderår. IVL rapport B 199 högt värde april 9. Halterna av oorganiskt aluminium har stundtals varit något förhöjda, i synnerhet under 199-talet men även i slutet av -talet. Kvävehalterna har genomgående varit mycket låga, vilket indikerar att träden tillsammans med undervegetationen tar upp allt tillgängligt kväve. SO-S ph ph mekv/l ANC. Seasonal Kendall = * oorg Al NO-N NH-N Na Seasonal Kendall = * 1 Figur 1. Markvattenkemi vid Gladö, A : sulfatsvavel (SO -S), ph, markvattnets syraneutraliserande förmåga (ANC), oorganiskt aluminium (oorg Al), nitratkväve (NO -N), ammoniumkväve (NH -N), och natriumhalt (Na + ). Saknade värden innebär oftast att marken varit för torr. Trendanalys har genomförts med hjälp av Seasonal-Kendall-metodik och signifikansnivåer anges, ovanför respektive diagram, i de fall där signifikanta trender påvisats. Arlanda (A 9): 7-årig skog där tall dominerar över gran. Provytan är belägen på plan mark i Sigtuna kommun nordost om flygplatsen. Mätningarna ingår i Luftfartsverkets omgivningskontroll. Både deposition och markvattenkemi mäts i ytan och deposition mäts även i en närliggande yta på öppet fält. Nederbörden på öppet fält uppgick till 7 mm under /9, vilket är något över medelvärdet för mätserien, 9 mm (Figur 1). Krondroppsmängden var mm, vilket även det är över medelvärdet mm. Svavelnedfallet (exklusive havssalt) på öppet fält uppmättes till, kg per hektar och 1,7 kg i krondropp. Svavelnedfallet via krondropp har minskat signifikant under mätserien. Att nedfallet är större på öppet fält än via krondropp, trots att torrdepositionen borde vara högre i skogsytan, kan 1

24 Övervakning av luftföroreningar i Stockholms län. Resultat hydrologiskt år /9 resp. kalenderår. IVL rapport B 199 till viss del bero på lokalklimatologiska skillnader mellan platserna. Den syraneutraliserande förmågan, ANC, hos krondroppet har ökat signifikant under perioden. En liknande tendens syns även för nederbörden på öppet fält. Kvävenedfallet på öppet fält uppgick till,9 kg nitratkväve och,1 kg ammoniumkväve per hektar och år, vilket innebär sammanlagt kg oorganiskt kväve. Nitratnedfallet via krondropp har minskat signifikant under perioden, men resultatet är svårtolkat eftersom träden tar upp en andel av kvävenedfallet direkt i kronorna. mm Nederbörd/Krondroppsmängd kg/ha SO-Sex 1 Mann Kendall: KD=** kg/ha NO-N. Mann Kendall: KD=* kg/ha 1 Krondropp 1 NH-N (KD) Öppet fält (ÖF) ekv/ha ANC 1 Mann Kendall: KD=* Figur 1. Årliga värden (hydrologiskt år) för depositionen via krondropp och över öppet fält vid Arlanda, A 9. I figuren visas uppmätt nederbörd över öppet fält samt krondroppsmängder, uttryckt som mm. Deposition redovisas sedan mätningarna påbörjades för ett urval av ämnen: sulfatsvavel utan havssaltsbidrag (SO -S ex); nitratkväve (NO -N); ammoniumkväve (NH -N); syraneutraliserande förmåga (ANC);. ÖF, öppet fält; KD, krondropp. Trendanalys har genomförts med hjälp av Mann-Kendall-metodik och signifikansnivåer anges, ovanför respektive diagram, i de fall där signifikanta trender påvisats. De tre markvattenmätningarna 9 gav alla tillräcklig volym för att analyserna skulle kunna genomföras utan problem. Markvattenmätningarna 9 uppvisade ph-värden mellan, och,9, en positiv syraneutraliserande förmåga, ANC, mellan noll och,, samt låga halter av oorganiskt aluminium, mellan och, (Figur 1). Halterna av sulfatsvavel låg mellan 1, och,. Markvattenhalterna av sulfatsvavel har vissa tidigare år legat väldigt högt. Trots detta finns inga tecken på betydande markförsurning vid Arlanda. Inga av de försurningsrelaterade parametrarna har förändrats under mätperioden. Halterna oorganiskt kväve har under hela mätperioden varit mycket låga, och så var fallet även vid de senaste mätningarna. Natriumhalterna har ökat signifikant under mätperioden.

25 Övervakning av luftföroreningar i Stockholms län. Resultat hydrologiskt år /9 resp. kalenderår. IVL rapport B 199 SO-S 1 1 ph ph mekv/l ANC oorg Al NO-N NH-N Na Seasonal Kendall = * Figur 1. Markvattenkemi vid Arlanda, A 9: sulfatsvavel (SO -S); ph; markvattnets syraneutraliserande förmåga (ANC); oorganiskt aluminium (oorg Al); nitratkväve (NO -N); ammoniumkväve (NH -N); och natriumhalt (Na + ). Saknade värden innebär oftast att marken varit för torr. Trendanalys har genomförts med hjälp av Seasonal-Kendallmetodik och signifikansnivåer anges, ovanför respektive diagram, i de fall där signifikanta trender påvisats. Ulriksdal (A 9): Provytan startades i oktober Från och med det hydrologiska året / mäts endast deposition över öppet fält vid Ulriksdal. Öppet fält-ytan är en stor gräsmatta med skogen i riktning sydost-nordväst som ligger ca. m från E. Under / har mätningarna kompletterats med en locksamlare, vilket redovisas i separat avsnitt. Lufthaltsmätningarna vid lokalen startade i januari. Under /9 uppmättes en nederbördsmängd på mm i Ulriksdal, vilket är i nivå med medelvärdet för perioden (Figur 17). Svavelnedfallet exklusive havsaltsbidrag till ytan på öppet fält uppgick till, kg per hektar, och en signifikant minskning kan påvisas för den 1-åriga mätserien. För kväve finns inga motsvarande trender. Under /9 deponerades, kg nitratkväve och,9 kg ammoniumkväve per hektar.

26 Övervakning av luftföroreningar i Stockholms län. Resultat hydrologiskt år /9 resp. kalenderår. IVL rapport B 199 mm Nederbörd/Krondroppsmängd kg/ha SO-Sex 1 Mann Kendall: ÖF=* kg/ha NO-N 1 1 NH-N. ph kg/ha ph Krondropp 1 (KD) Öppet fält (ÖF). Figur 17. Årliga värden (hydrologiskt år) för depositionen över öppet fält vid Ulriksdal, A 9. I figuren visas uppmätt nederbörd över öppet fält, uttryckt som mm. Deposition redovisas sedan mätningarna påbörjades för ett urval av ämnen: sulfatsvavel utan havssaltsbidrag (SO -S ex); nitratkväve (NO -N); ammoniumkväve (NH -N); ph. ÖF, öppet fält; KD, krondropp. Trendanalys har genomförts med hjälp av Mann-Kendall-metodik och signifikansnivåer anges, ovanför respektive diagram, i de fall där signifikanta trender påvisats. Locksamlare i Ulriksdal I Ulriksdal har jämförelser gjorts mellan ordinarie insamlare på öppet fält, bulksamlare som är ständigt öppen, och locksamlare som ska vara stängd vid torr väderlek och öppen när det regnar. Syftet med locksamlare är att undvika påverkan av torrdeposition och enbart få mått på ämnen som är lösta i nederbörden. En noggrann redovisning av resultaten från locksamlaren gjordes i årsrapporten från (Pihl Karlsson et al, ). I samband med detta konstaterades att en del av resultaten för lock-samlaren var orealistiska, vilket troligen beror på problem med utrustningen. I denna rapport presenteras resultaten från årets mätningar i Bilaga 1. Modellberäknad deposition av svavel och kväve på kommun- och länsnivå Inom Krondroppsnätet modellberäknas deposition på regional nivå, som ett komplement till mätningarna. Detta kan ge en mer omfattande geografisk täckning jämfört med vad mätningarna ger. Modellberäkningar ger dessutom möjlighet att utvärdera andra parametrar än de som mäts. Ytterligare en fördel är att modeller kan användas för att beräkna framtida trender vid olika utsläppsscenarier. I detta kapitel presenteras modellberäknat nedfall av svavel och kväve baserat på beräkningar med det s.k. MATCH-Sverige -modellsystemet som SMHI driver på uppdrag av Naturvårdsverkets nationella miljöövervakning (Persson m.fl., ). I MATCH-modellen anpassas de modell-

27 Övervakning av luftföroreningar i Stockholms län. Resultat hydrologiskt år /9 resp. kalenderår. IVL rapport B 199 beräknade halterna av föroreningar i luft och nederbörd till atmosfärskemiska mätdata från de svenska och norska EMEP-stationerna samt Luft- och nederbördskemiska nätet med hjälp av s.k. Optimal Interpolation. I förra årets rapport redovisades modellerad deposition för år -. I årets rapport presenteras resultaten för år. Dessa resultat kan dock inte jämföras rakt av med de tidigare beräkningarna eftersom en ny version av MATCH-modellen har tillämpats. En skillnad är att MATCH-resultaten numera presenteras med en upplösning av x km istället för x km som tidigare. Länsvis och kommunvis deposition för svavel och kväve i barrskog och på åkermark har tagits fram genom att beräkna medelvärdet för de depositionsrutor som ingår i respektive län/kommun (en viktning med kommunens/länets andel av arean för respektive depositionsruta). Nedfallet redovisas på länsnivå i Figur 1 och på kommunnivå i Tabell och Tabell. Där redovisas också en beräkning för år enligt depositionsscenariet CLE, Current legislation. Detta är ett slags basscenario som utgår från dagens beslut om minskade utsläpp inom Europa. För CLE-scenariet har ett medelvärde beräknats för de markanvändningsslag som ingår i länet/kommunen, och det finns därmed ingen uppdelning på barrskog och åkermark, som det gör för årsberäkningarna. Modellerat nedfall av svavel och kväve CLE torrdeposition (åker) torrdeposition (barrskog) våtdeposition Kvävenedfall Nedfall (kg/ha)..... Svavelnedfall CLE 7 CLE Figur 1. Nedfall av antropogent svavel och oorganiskt kväve (kg per hektar och kalenderår) i Stockholms län, fördelat på våt- respektive torrdeposition under - och år enligt CLE-scenariet, modellerat med MATCH-Sverige-modellen. De nedre staplarna anger våtdepositionen, och de övre staplarna anger torrdepositionen (till barrskog eller åkermark). Svavelnedfallet (utan havssalt) i Stockholms län beräknades till omkring,-, kg per hektar och år i barrskog och,-, kg per ha på åkermark under -. Kvävenedfallet beräknades till omkring,1-7, kg per hektar och år i barrskog och,7-,7 kg på åkermark under motsvarande period. Enligt CLE-scenariet ska nedfallet minska till, kg svavel och, kg kväve per hektar till år. Under var den modellerade våtdepositionen av antropogent svavel i Stockholms län 1,9 kg/ha, vilket är lägre än det nedfall som uppmättes vid de fyra mätningarna på öppet fält i länet (,9 kg/ha som genomsnitt). Under den aktuella perioden (-) var våtdepositionen av antropogent svavel vid de fyra ytorna i medeltal % högre jämfört med den modellberäknade våtdepositionen för länet. Denna typ av jämförelser bör tolkas med försiktighet, eftersom mätplatsen har specifika exponeringsegenskaper som inte är representativa för länet som helhet. Dessutom är den modellberäknade våtdepositionen inte direkt jämförbar med depositionen på öppet fält eftersom en del torrdeposition deponeras i insamlingstratten (ca 1 %, jämfört med våtdepositionen). Inte heller det modellerade nedfallet till åkermark kan jämföras direkt med