Artilleri & Luftvärn. Artilleri-Tidskrift

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Artilleri & Luftvärn. Artilleri-Tidskrift"

Transkript

1 Artilleri & Luftvärn Artilleri-Tidskrift Nr

2 Protecting your assets the choice is easy Saab Bofors Dynamics develops and produces short to medium range, ground-based air defence systems for protection of military assets and vital infrastructure. The systems include man-portable as well as vehicle-mounted versions that are characterised by unique features such as non-jammable guidance, all-target capability and maintenance-free missiles. These high performance systems can be used in complex terrain such as urban environments for defeating aerial threats from high altitude down to ground level. SAAB BOFORS DYNAMICS

3 Utgiven av Artilleriklubben Artilleriklubbens medlemmar erhåller Artilleri-Tidskrift utan kostnad. Redaktör, ansvarig utgivare: Stefan Bratt, Lokförargränd KRYLBO, tel , E-post: Biträdande redaktör: Överstelöjtnant Lennart Gustafsson, Gulsippevägen 8, LINKÖPING, tel E-post: Ekonomichef både i klubben och tidskriften: Joakim Bloom. E-post: Redaktionskommitté: Redaktör, bitr redaktör, ekonomichef samt representanter för Artilleriregementet och Luftvärnsregementet. Redaktionsadress: Post adresseras till redaktören enligt ovan, i ekonomi- och prenumerationsärenden till Överstelöjtnant Lars Mörrby Högkvarteret, STOCKHOLM Tel Artilleri-Tidskrift Tidskrift för artilleriet och luftvärnet Häfte Årgång 136 Innehåll Stefan Bratt Redaktören har ordet...2 Johan Magnusson Artilleriklubben på webben...3 Stefan Bratt Christer Lidström generalen med smak för IT...4 Håkan Ekvall Målbild LV efter Catarina Niklasson-Schön Elite en utmaning för blivande luftvärnsofficerare...12 Torbjörn Larsson Afganistan nästa för Artilleriregementet...14 Mats Rostadius Artillerisensorer behövs de?...17 Börje Nyquist Precision Guided Kit komplement till Excalibur...20 Claës Sederholm Artilleriets historiekommitté...24 Stefan Bratt Årsmötet...26 ISSN Omslagsbild: General Christer Lidström är en trogen artillerist vars befattning som Ledningsinspektör porträtteras i detta nummer av Artilleri-Tidskrift. Artilleri & Luftvärn 1

4 Redaktören har ordet: Odramatiskt möte en chimär Årets årsmöte är avklarat och för de få som bevistade detta möte i Försvarshögskolans förnäma lokal syntes hela tillställningen vara högst odramatisk. Men, faktum är att jag påstår att större dramatik var det länge sedan Artilleriklubbens medlemmar fick sig till livs i samband med ett av föreningens möten! Vadå, undrar ni? Jo, svaret är framtid. För den framtidsvision som en av styrelsens medlemmar, Robert Daunfeldt, presenterade för styrelsens räkning är också i många stycken en av de mer omvälvande förändringar som styrelsen nu fått medlemmarnas klartecken att genomföra. En förändring som i flera avseenden med största sannolikhet kommer att kräva stadgeändringar. Som en av styrelsens ledamöter bejakar jag självklart dessa positionsförflyttningar och närmanden till andra klubbar med likartad verksamhet, närmanden till andra intressenter än Försvarsmaktens officerare inom de två truppslagen som vi vänder oss till samt ökad bearbetning av möjliga medlemmar inom både industrin och forskningsvärlden. Ska vår klubb leva vidare måste vi få nya och yngre medlemmar. På papperet är det inte svårare än så. Verkligheten däremot visar en helt annan sida. Yngre officerare som håller på att avancera i grader prioriterar annan verksamhet, inte minst familjen. De äldre officerare som vi inte har som medlemmar har ingen lust eller ambition att bli medlem, enligt en mycket ovetenskaplig rundfrågning som jag själv har genomfört till ett antal av mina forna regementskollegor och andra jag känner inom Försvarsmakten vilka skulle kunna vara potentiella medlemmar. Min slutsats är alltså att vi inom Artilleriklubben idag i n t e erbjuder tillräcklig attraktivitet för att attrahera dagens aktiva officerare inom luftvärnet och artilleriet. Detta måste vi i styrelsen tillsammans med er befintliga medlemmar ändra på! Jag är personligen också helt övertygad om att det finns möjlighet att få nya medlemmar inom verksamheter som FMV, FOI, Försvarsdepartementet och inte minst industrin. Här måste alla klutar sättas till för att vi ska lyckas nå dessa potentiella medlemmar med föreningens budskap. Kanske blir det också lite lättare och mer attraktivt när vi nu (prel första juli) kommer att lansera artilleriklubbens hemsida (www. artilleriklubben.se). En hemsida med målsättningen att bli Nordens ledande artilleri- och luftvärnsportal. Här ska besökarna hitta länkar till allt möjligt intressant inom våra respektive kärnområden. Din hjälp för att utveckla hemsidan behövs också. Styrelsens webbansvarige, Johan Magnusson vill gärna få tips av dig, bäste medlem, om intressanta hemsidor som vi ska lägga till vårt länkbibliotek. Trevlig läsning och en fortsatt skön sommar! 2 Artilleri & Luftvärn

5 Artilleriklubben startar hemsida Nu tar Artilleriklubben steget ut i cybervärlden genom att introducera en egen hemsida. Arbetet med att skapa hemsidan kommer att pågå kontinuerligt. Målsättningen är att skapa en fulländad portal för artilleri- och luftvärnsintresserade som en perfekt utgångspunkt på Internet när man letar efter artilleri- och luftvärnsrelaterad information. Arbetet med hemsidan är indelad i tre steg. Steg ett innebär att lansera hemsidan och förse den med information om Artilleriklubben och dess verksamhet samt Artilleri-Tidskrift. Steg två innehåller skapande av ett länkbibliotek till artilleri- och luftvärnsrelaterade hemsidor runt om i världen samt uppläggning av tidskriftens arkiv av tidigare utgivna nummer. Steg tre innebär skapandet av ett forum, en debattsida, som ger klubbens medlemmar möjlighet att informera, debattera och argumentera med övriga medlemmar. Gå in på Har ni tips och idéer eller förslag på förändringar och förbättringar av hemsidan kontakta någon i styrelsens projektgrupp som består av Johan Magnusson se), Mattias Elfström com) samt redaktören för Artilleritidskrift. Artilleri & Luftvärn 3

6 Stefan Bratt Trogen artillerist hoppas avsluta karriären vid 38:e breddgraden Christer Lidström har två generalstjärnor på axeln men har aldrig släppt kontakten med sitt truppslag artilleriet. Sedan fyra år tillbaka är generalmajor Lidström en av Sveriges tunga makthavare när det gäller informationsteknologi. Åtminstone enligt en ranking som branschtidningen Ny Teknik har gjort. Där hamnade jag på 37:e plats före flera namnkunniga VD:ar för olika IT-bolag, säger general Lidström och skrattar hjärtligt. På väggen i tjänsterummet på sjätte våningen i högkvarteret sitter en rejäl plattskärm som hela tiden ger senaste nytt från snabba nyhetskanaler som CNN och BBC. Jag är faktiskt den enda inspektören som har en sådan skärm och det har kanske väckt lite irritation hos några av mina kollegor, säger Lidström och ler. Egentligen hade Christer Lidström sitt sikte inställt på att bli brobyggnadsingenjör och om AT tillåter sig en liten filosofiskt utvikning, kan vi ändå säga att general Lidström kommit en bra bit på väg på sitt brobygge. Men istället för att det handlar om stålbalkar och stora muttrar har Christer Lidströms senaste fyra år handlat mer om hårddiskar, servrar, informationssystem och inte minst byggandet av broar inom Försvarsmaktens ledningssystem. Christer Lidström är uppvuxen i brukssamhället Uddeholm och hade från början inte en tanke på att bli officer. Min första tanke var, eftersom jag trivdes i det militära, men inte ville satsa på en militär karriär, att bli reservofficer eftersom det skulle 4 Artilleri & Luftvärn

7 passa mig bra att vara ingenjör och reservare. Jag ville bli brokonstruktör eftersom jag alltid varit teknikintresserad. Kadettskolan blev ändå mer intressant och planerna på ingenjörsexamen försvann, då efterfrågan på civilingenjörer drastiskt klingade av i slutet av 70-talet. Marknaden för civilingenjörer bara störtdök och jag fick ta mig en funderare på vad jag nu ville hitta på och fann till min glädje att jag skulle ha nytta av att redan läst två år på KTH när jag genomförde min militära utbildning, eftersom den innehåller stor del tekniska ämnen som matematik, fysik, hållfasthetslära med mera. Lidström återvände till A 9 och blev plutonchef för artilleriets eget elitförband artillerijägarna. Det var verkligen fint som snus och ansågs som en bra merit att ha utbildat artillerjägare. Därefter blev det den vanliga skolningen med pjästjänst och batteriplatstjänst innan min karriär gick vidare med nya skolor. Fortfarande ligger mitt truppslag mig mycket varmt om hjärtat och jag försöker att hålla mig ajour med såväl utveckling som vad som händer med mina forna regementskollegor. Det finns en artilleristräng i hjärtat som aldrig brister, säger generalmajoren. Kritisk massa uppnådd Hur tycker du att artilleriet har utvecklats? Det tråkiga för mig är att truppslagets numerär har skurits ned så till den milda grad. Den kritiska massan har vi nått. Går vi under den nuvarande numerären har jag svårt att se att vi kan behålla artilleriet som eget truppslag och den individuell kompetensen. Ytterligare en lyckad större exportaffär vore något att se fram, vilket skulle innebära även ett lyft för det svenska artilleriet. Ytterligare en lyckad Indienaffär vore någonting! Christer Lidström fick det mindre trevliga uppdraget att avveckla Svea Artilleriregemente (A 1) i Linköping och är det anrika regementets siste chef. Idag arbetar han och hans kollegor med att införa en fjärde arena inom Försvarsmakten informationsoperationer: Det är ett lika stort språng för hela Försvarsmakten att införa informationsoperationer som det var när marinen fick sitt ubåtsvapen. I vår moderna tid är informationsoperation ett mycket stort genombrott som enligt min - Jag är nog den enda generalen som har en storbilds-tv på mitt rum. Inte ens ÖB har en sådan, vilket har påpekats för mig några gånger, säger Christer Lidström och skrattar. Artilleri & Luftvärn 5

8 förmenande inte har uppmärksammats särskilt tydligt i våra olika utbildningsprogram. Vi kämpar idag ganska hårt med att försöka övertyga om dessa operationers betydelse som enskilt stridsmedel. Det är en uppförsbacke som vi stretar oss uppför men vi börjar också se backens topp. Politikerna och ÖB har redan givit oss sitt fulla stöd och nu pågår arbetet med att övertyga övriga Försvarsmakten om att det är denna tingens ordning som råder. Längre än väntat Är detta din tuffaste strid du har fört inom försvarsledningen? Definitivt. Att föra ett projekt med nätverksförsvar framåt där alla system ska kunna agera med varandra i olika nivåer till att bli ett vedertaget koncept för hela Försvarsmakten har varit en rejäl utmaning. Idag är vi där, bland annat tack vare skapandet av Försvarsmaktens Ledningsutvecklingscentrum i Enköping. Dessutom har vi inom min funktion fått ett regemente som driver vår doktrin Ledningsregementet i Enköping. Det är unikt! Hur ser du på den demoverksamhet som har pågått i ett antal år? Över förväntan. Vi har idag nått längre än vad vi i våra vildaste fantasier har förespeglat oss trots att Sverige tog en risk, som tillät Försvarsmakten att ta täten i ett utvecklingsarbete som egentligen ska komma hela statsverket till nytta! Vi har idag med vår kontinuerliga demonstratorverksamhet visat att det går att åstadkomma vettiga miljöer och processor för sådant som för bara fyra-fem år sedan fanns i sinnet hos några 6 Artilleri & Luftvärn

9 forskare. Men, ingen blir profet i sitt eget land och vi har ärligt talat fått större uppmärksamhet utomlands än vad som varit fallet internt inom Försvarsmakten och statsverket. Jag tycker att vår ledning skulle kunna ge oss större uppmärksamhet över de resultat som har nåtts! Om du värderar demoverksamheten i ett luftvärns- och artilleriperspektiv? Jag vill inte tala om luftvärn- eller artilleriperspektiv men däremot Nordic Battle Group. Sett ur ett NBG-perspektiv har dock luftvärnet flyttat fram sina positioner genom att luftvärnet inser att de måste ha ett interoperabelt system, läs GBADOC Ground Base Air Defence Operational Center för att samverka med andra nationers system. Mitt krav är att GBADOC måste vara ett system som kan kommunicera med flygande system, annars ska vi hitta andra lösningar. Christer Lidström utnämndes till Försvarsmaktens Ledningsinspektör år Före inspektörstjänsten var han materialsystemansvarig (MSA) inom FMV. I egenskap av MSA undertecknade han bland annat anskaffningen av Excalibur i samarbete med amerikanarna Högtidsstund Det var faktiskt något av en högtidsstund för mig eftersom jag vet hur kräsna amerikanarna är. De ger sig inte in i samarbeten som de vet har en låg teknologisk nivå. Arbetet som inspektör planerar Christer Lidström att lämna inom det närmaste året och kanske blir hans sista uppdrag för Sverige och Försvarsmakten i öster? Jag ser framtiden an och har sagt till min chef att jag gärna skulle vilja avsluta min karriär som ledare av den internationella observatörsstyrka som finns på den 38:e breddgraden på gränsen till Nord- och Sydkorea. Christer Lidström Namn: Stig Christer Lidström. Grad: Generalmajor. Ålder: 55. Född: I Kristinehamn, Värmland. Uppvuxen i bruksorten Uddeholm. Familj: Hustru Lotta samt barnen Lisa, 26, Wilhelm 18 och Carl-Fredrik, 15. Intressen: Skidåkning och golf. Är en hängiven golffantast. Tyvärr blir det inte riktigt så mycket tillfälle till golfspel som jag skulle vilja, men mitt mål är att inte ha ett högre handicap än antalet levnadsår, vilket skulle innebära 5,5 i år. Motto i livet: Gör alltid ditt bästa. Äter helst: Svensk husmanskost. Framtidsplaner: Det skulle inte vara så dumt att få avsluta min militära karriär med ett internationellt uppdrag. Artilleri & Luftvärn 7

10 Håkan Ekvall Målbild Lv efter 2014 Major Håkan Ekvall är studieoffi cer vid Luftvärnets Stridsskola och arbetar med funktionens framtidsfrågor. Studien Målbild Lv efter 2014 tar ett grepp om konceptet luftvärn på bredden och ger oss ett avstamp i kommande studier. Vi har nu ett dokument att utgå ifrån i våra framtida diskussioner om funktionen, dess utveckling och framtid. Uppgiften för Målbild Lv efter 2014 är att beskriva luftvärnsfunktionens utveckling efter 2014 mot bakgrund av den nya krigföringens krav i ett 10-års perspektiv. Målbilden är en studie som pågått under fl era år inom luftvärnet och som efterhand lämnat delrapporter till Högkvarteret. Detta har möjliggjort feedback och frågor efterhand från uppdragsgivaren och därmed har det fortsatta arbetet kunnat ta hänsyn till detta. Det har hela tiden varit av största vikt att det finns en vetenskaplig grund och en spårbarhet av innehållet för att få en tyngd i våra argument och slutsatser och för att andra studier inom Försvarsmakten skall kunna använda vår studie som ett utgångsvärde. För att lägga oss vinn om att det finns en vetenskaplighet och en spårbarhet har vi från början tagit hjälp av mycket kompetenta förvarsanalytiker vid FOI och Högkvarteret. Studiegruppens sammansättning har bestått av två huvudsakliga delar, en kärngrupp och en referensgrupp. Den senare har bestått av olika personer beroende på vilka kompetenser som studien har efterfrågat. Målbild Lv efter 2014 har som ambition att beskriva en helhet inom luftvärnsfunktionen och samordningen inom luftarenan. Hotbilden Hotbilden för militära operationer har förändrats avsevärt sedan det kalla krigets slut. Det säkerhets- och försvarspolitiska fokuset riktas allt mer mot hotet från ickestatliga aktörer. I studien beskrivs hotbilden där det inom luftrummet fortfarande finns ett traditionellt lufthotet med stridsflygplan och helikoptrar med olika vapenlaster. Den nya tiden innefattar en motståndare som är generisk, asymmetrisk och har en genial stridsplan. En motståndare som dessutom antingen har tillgång till de senaste mycket moderna plattformarna och vapnen eller endast har tillgång till plattformar och vapen med en lägre teknologinivå än den som västvärldens vapensystem traditionellt dimensioneras mot. Detta krävde att vi fördjupade oss och breddade våra tankar kring en fram- 8 Artilleri & Luftvärn

11 tida hotbild. Härvid studerades det som finns i den högra delen av bilden nedan, t ex UAV: er, sjömålsrobotar, artilleriammunition och granatkastarammunition m.m. Arenorna Studien redovisar stridmiljö och scenarier kopplade till tre olika områden; Internationella insatser, nationell integritet och utbrutet som en egen del, skydd mot ballistiska missiler. Gemensamt för alla scenarier är att luftvärnsförband är den komponent i luftförsvaret som kännetecknas av hög uthållighet i kombination med en hög responsförmåga. I en internationell operation kan luftvärnsförband etablera verkan mot luftmål snabbt, enkelt och till en rimlig kostnad. Luftvärnets radarstationer kan utnyttjas för en uthållig luftrumsövervakning över ett stort område till en låg kostnad. Vid nationella uppgifter är luftvärnets uthållighet särskilt lämpad för att upprätthålla beredskapen kring viktiga objekt och befolkningscentra under långa tidsperioder. En av luftvärnets stora fördelar är att kunna upptäcka och verka mot små mål nära ett skyddsobjekt. Ledning av luftvärn För att skapa en flexibel ledning av funktionen i ett integrerat luftförsvar, såväl internationellt som nationellt, krävs ett kvalificerat ledningsstöd. Krav ställs på interoperabilitet med anpassade gränsytor. Identifiering, insatsbeslut och sensorfusion kommer att ställa särskilda krav. Studiens Luftvärnskoncept Studien presenterar utifrån aktuella hot ett luftvärnskoncept där ingående förmågor beskrivs. Hotbilden påvisar ett framtida behov av förmågor och kapaciteter inom ramen för det redovisade luftvärnskonceptet. En viktig del i arbetet med luftvärnskonceptet har varit de simuleringar som vi fått stöd och hjälp med av FOI. Arbetet har avhandlat såväl verkanssystem som lednings- och sensorsystem. PI Punktskydd inre är målvakten och skyd- LvKv 90 väntar på order i samband med arméns slutövning år Artilleri & Luftvärn 9

12 dar utpekade objekt med förmågan att bekämpa många mål under en kort tidssekvens. Ett PIsystem skall kunna verka mot vapenlasten. PY Punktskydd yttre är backlinjen som medger bekämpning längre ut från skyddsobjektet och härmed kan fl era skyddsobjekt skyddas. Ett PY-system skall kunna verka mot vapenbäraren. YT Yttäckande luftvärn skall verka inom en större volym och är inte i första hand fokuserade till ett skyddsobjekt. Ett PY-system skall kunna verka samordnat med jaktresurserna. MSP Missilskydd punktobjekt är avsett för att bekämpa ballistiska missiler. Luftvärnskonceptet förutsätter en samordning mellan flygstridskrafter och luftvärn för att kunna uppnå den önskade effekten i luftrummet. Ballistiska missiler Vad avser ballistiska missiler har studien kommit fram till samma slutsatser som andra nationer, EU och NATO också redovisar, d v s att detta är ett område som är aktuellt, politiskt och militärt. Området studeras av många andra nationer, men det är ett område som kräver samarbete och gemensam utveckling för framtagning av system och förmågor. Målbild Lv efter 2014 föreslår att kun- Luftvärnskonceptet förutsätter en samordning mellan fl ygstridskrafter och luftvärn för att kunna uppnå den önskade effekten i luftrummet. 10 Artilleri & Luftvärn

13 skapen inom området ballistiska missiler och massförstörelsevapen måste öka för att kunna ge våra politiker ett adekvat beslutsunderlag. Inom detta område har FOI NBC och skydd i Umeå gett oss många tankeställare och information som vi tillsammans med studiens slutsatser redovisat bland annat i den särskilda utredningen luftvärn. Slutsatserna från de tre områdena, internationella insatser, nationell integritet och ballistiska missiler, har presenterats i delrapporter för att sedan sammanfattas i studiens slutrapport. I slutrapporten redovisas också ett antal vägval som på ett eller annat sätt kräver ett eller flera beslut för att luftvärnskonceptet skall bli verklighet. Det är dock helt klart att studiens arbete har lett oss mot konkreta framsteg och utveckling. Härvid kan insatsen i Jämtland (NATO-mötet) och Stockholmsplanen nämnas på den nationella arenan och beredskapen för luftvärnsförband inom Nordic Battle Group på den internationella arenan. Slutsatserna och Chefen för Luftvärnsregementets rekommendationer utifrån studien är en viktig del för att vi skall nå ovan målbild. För att målbilden 2014 skall kunna uppnås krävs ett antal saker fram till dess. En av studiens viktiga slutsatser på kort sikt var förbandssättning av robotsystem 23 BAMSE, vilket nu sker. Vidare genomförs sedan 2006 studien yttäckande luftvärn och under 2007 påbörjas studien punktskydd inre. Avslutning Målbild Lv efter 2014 redovisar ett luftvärnskoncept men inga detaljsystem. Pågående studier inom luftvärnet skall redovisa en tydlig målsättning inom sin del av luftvärnskonceptet samtidigt som helheten ständigt måste följas upp och kompletteras. Målbild Lv efter 2014 skall ge funktionen en grund att stå på för framtida diskussioner, beslut och utveckling. Artilleri & Luftvärn 11

14 Catarina Niklasson-Schön ELITE en utmaning för blivande luftvärnsofficerare Övlt Catarina Niklasson Schöön är chef för Luftvärnets stridsskola. För femte året i rad deltar Sverige, med Lv 6 i Halmstad som planeringsansvarig, i den tyska multinationella övningen ELITE som står för Electronic Warefare Live Training Exercise. Övningen är, som framgår av namnet, en telekrigsövning. Under ELITE 2007 kommer ett tjugotal länder att delta med olika luftvärnssystem och fl ygstridskrafter. För Sveriges del är det endast Lv 6 som deltar med förband. Det svenska fl ygvapnet deltar inte i övningen detta år. Däremot deltar de svenska helikopterdelarna ur NBG 1 tillsammans med den schweiziska kontingenten och de samverkar även med våra luftvärnsförband. För Lv 6 del är det närmare bestämt Luftvärnets Stridsskola (LvSS) som planerar och genomför övningen. Vi ser övning ELITE som en oerhört bra slutövning för våra elever, säger chefen för LvSS, överstelöjtnant Catarina Niklasson Schöön. Att öva i en internationell miljö kommer förhoppningsvis att ge våra elever många nya värdefulla erfarenheter. De elever som utbildas på LvSS är 18 kadetter på officersprogrammet och åtta löjtnanter på taktisk utbildning, varav två kommer från 1 Nordic Battle group Lettland respektive Litauen. Eleverna på taktisk utbildning kommer att bemanna olika befattningar i bataljonsstaben, medan kadetterna på officersprogrammet bemannar luftvärnsmaterielen som består av tre Rb 70-troppar, två PS 90-stationer och en UndE 23. Planeringsansvarig för Sveriges deltagande i ELITE är utbildningschefen vid LvSS, mj Joachim Bergqvist. Det har varit en ganska lång process med tre planeringskonferenser i Köln. För att genomföra en övning utomlands krävs en hel del diplomati och ifyllande av diverse dokument och formulär. Nu är dock planeringen i sitt slutskede och vi ser alla fram emot att få genomföra övningen i Tyskland, säger Joachim Bergqvist. LvSS ber att få återkomma med en mer utförlig artikel när övning ELITE är genomförd. 12 Artilleri & Luftvärn

15 C LvSS övlt Catarina Niklasson Schöön tillsammans med Petra Simmes, Director International Agreements, efter att MOU mellan Sverige och Tyskland är överenskommet. Artilleri & Luftvärn 13

16 Torbjörn Larsson Afghanistan nästa för Artilleriregementet Artilleriregementet kommer att genomföra sin första internationella mission med start i höst. Destinationen för artilleristerna är Afghanistan medan Luftvärnsregementet rustar för att genomföra den sextonde missionen i Kosovo. För att koppla utbildningsregementen tydligare till internationella insatser har Luftvärnsregementet och Artilleriregementet ett huvudansvar för rekrytering till två missioner. Artilleriregementet leder FS 14 till Afghanistan och Luftvärnsregementet KS 16 till Kosovo, berättar Torbjörn Larsson, chef för Artilleriregementet i Boden. I och med talibanernas fall 2001 skapades en överenskommelse mellan de inflytelserikaste grupperna i Afghanistan. Överenskommelsen benämns Bonn-avtalet och reglerade bland annat tillsättandet av en interimsregering och en tidsplan för fortsatt normalisering vilket avslutades med parlamentsval I samband med Bonn-avtalet antog FN ett antal resolutioner för att stödja Afghanistans återuppbyggnad. Sverige var tidigt med i den afghanistanska missionen som leds av FN. FN:s mandat att genomföra och övervaka ett antal resolutioner har The International Security Assistance Force (ISAF) man Inledningsvis var styrkan FN-ledd och verkade i Kabul-området. Efter hand har ISAF utökat sitt operationsområde och operationen har blivit NATO-ledd. Sedan 2006 verkar styrkan i hela Afghanistan och uppgår nu nästan till 40 medverkande nationer och man. ISAF är i landet på inbjudan av Afghanistans folkvalda regering för att stödja dem i deras strävan att skapa och bibehålla en säker omgivning och återbyggnad av landet. Det omfattar såväl fysisk infrastruktur som hållbara demokratiska strukturer. Högkvarteret för ISAF ligger i Kabul och samarbetar med den inhemska regeringen samt United Nations Assistance Mission in Afghanistan (UNAMA). ISAF delas in i fem Regional Commands (RC) varav Capitol omfattar Kabul, de övriga benämns North, East, South och West. Inom RC är ett antal Provincial Reconstruction Team (PRT) avdelade. Totalt finns cirka 25 stycken. Ett PRT har ett eller flera provinser att verka i. Provins kan närmast jämföras med län och är den administrativa nivån under Gouverment of Afghanistan (GoA). 14 Artilleri & Luftvärn

17 Sverige svarar sedan 2005 som lead nation inom PRT Mazar-e Sharif (PRT MeS). Enheten är multinationell och består av ungefär 400 man varav drygt 300 svenskar. PRT MeS är en av fem PRT inom RC North. Tyskland svarar för två och Norge respektive Ungern för var sin. PRT MeS har som enda nation fler än 1-2 provinser. Enheten verkar inom fyra provinser där vardera provins motsvarar ytan av hela Kosovo. För att vara närvarande i alla provinser har vi ett Provincial Office (PO) med ett tiotal man i provinshuvudstaden utom i den provins där PRT MeS camp Northen Light är grupperad. I den provinsen svarar staben även för PO funktionen, förklarar Torbjörn Larsson som kommer att leda Artillerregementets mission på plats. Camp Northern Light På Camp Northen Light finns staben grupperad tillsammans med stab- och trosskompaniet samt National Support Element (NSE). I alla provinser verkar två eller flera Military Observation Team (MOT). PO och MOT skall över tiden samverka med provins- och distriktsadministrationen och de delar av polisen och armén som finns där. Arbetet bygger på att stödja afghanerna att skapa den säkerhet som behövs så att samhället kan återuppbyggas med stöd av hjälp- och biståndsorganisationer. PRT har civila rådgivare inom politik, bistånd och civil polisverksamhet så att ett kompetent stöd och samverkan kan ges inom ett brett register. Överste Torbjörn Larsson i samtal med några fi nska kollegor i samband med en av fl era rek-resor till det aktuella operationsomrmådet i norra Afghanistan. Artilleri & Luftvärn 15

18 Sverige har även stabsmedlemmar i RC North samt ISAF HQ, en National Intelligence Cell (NIC) i Kabul samt lärare på Afghanistans Militärakademi. Utöver detta finns även officerare i Operational Mentoring and Liasion Team (OMLT) som stödjer utbildningen av den afghanska militären. Mycket återstår att lösa Afghanistan är ett av de snabbast växande länderna i regionen. Antalet elever i skolorna har mer än sjudubblats och inte minst har kvinnorna fått börja studera igen. Många stora infrastrukturprojekt har startat, t ex utbyggnad av vägnät och elenergi. Afghanerna har genomfört fria val och administrationen inom flertalet områden har börjat kunna samordna och leda sina funktioner. Polis och militär har reformerats men reformeringen av rättväsendet håller inte samma tempo. Afghanistan har många utmaningar kvar och behov av stöd under mycket lång tid. Säkerheten är en nyckel till framgång och läget varierar över hela landet. Det är allt från islamska fundamentalistiska grupperingar, brottslighet, korruption till politiska motsättningar som motverkar den positiva utvecklingen. Den afghanska presidenten Hamid Karzai har vid ett flertal tillfällen tydliggjort behovet av det stöd som Afghanistan får är en förutsättning för en positiv utveckling och att stödet behövs under en lång tid, säger Torbjörn Larsson. Antalet länder som stödjer Afghanistan ökar och trots inhemska protester i ett flertal länder står politikerna fast vid sitt stöd. FS 14 Artilleriregementet svarar för rekryteringsstöd till FS 14. Förbandet rycker in för utbildning med huvuddelen i augusti till Internationella utbildningsenheten vid Livgardet. Rotation kommer att ske med FS 13 i november för att därefter vara insatt till mitten på maj-09. Rekryteringen har gått mycket bra med gott stöd av I 19 och övriga enheter inom Försvarsmakten. Totalt kommer drygt 30 artilleriofficerare att ingå i FS 14 och många soldater i övrigt med artilleribakgrund. Utbildningen är väl planerad och resurser att genomföra den är avdelade. Sammantaget bedöms förbandet få goda förutsättningar att lösa sin uppgift och såväl utbildningen som erfarenheten av insatsen kommer att vara mycket värdefull för Artilleriregementens utveckling av haubitsbataljon 2011, konstaterar Torbjörn Larsson. FAKTA ISAF har ett fl ertal artilleri- och artilleriradarförband insatta. De nyttjas i huvudsak i de södra och östra delarna av landet. Exempel på förband är bandgående15,5 cm Panzerhaubitze 2000 från Holland, 15,5 cm M 777 från Kanada samt artillerlokaliseringsradar, ARTHUR, från Danmark. 16 Artilleri & Luftvärn

19 Mats Rostadius Artillerisensorer behövs de? Artilleriets sensorer har haft betydande svårigheter göra sig gällande de senaste åren. Det största problemet har varit att kunna ge förväntad effekt när den egna tillhörigheten inte har varit självklar. Om artilleriet överhuvudtaget skall ha egna sensorer, vilken förmåga vill vi egentligen att dessa sensorer skall ha? Och om de skall vara artillerister, inom vilken ram skall de då verka i? Vad vill vi uppnå? Till exempel lyder 93. Artillerilokaliseringsradarkompaniet idag under chefen för Armétaktiska Kommandot (ATK) nu när fältartilleriregementet AR 9 lades ned vid försvarsbeslutet Med vilken kompetens kan ATK leda ett så pass kvalificerat artillerisensorförband? Behoven är skriande Frågorna är många men om vi ser till dagens internationella trender så råder det inga tvivel om att det finns ett skriande behov av artillerisensorer. Om man först tittar på de senaste årens teknikutveckling av artilleriammunition så kommer artilleriet i framtiden inte bara att vara ett yttäckande bekämpningsverktyg. I och med BONUS och Excaliburs införande kommer artilleriet även ha förmåga att slå ut punktmål med mycket hög precision. Detta ställer självklart krav på att det finns sensorer med tekniskt kvalificerad materiel som klarar av att göra måluttag med tillräckligt hög noggrannhet. Vad har vi då i dagsläget för sensorer som kan göra ett relevant måluttag och sedan leda artillerield? Ja, artillerilokaliseringsradarns, ARTHUR, förmåga att lokalisera fientliga artilleripjäser, granatkastare och raketpjäser är känd men precisionen på måluttaget är inte tillräcklig för att kunna skjuta precisionsammunition. Eldledningsförmågan hos ARTHUR inrymmer inte verkanseld, endast kontrollskjutningar. Sedan har vi eldledare i olika typer av jägar-, manöver- och bekämpningsförband. Vi skall inte heller glömma bort den vanlige soldaten, eldobservatören, som har förmågan att vidareförmedla målinformation som möjliggör bekämpning med artilleri. Ingen av dessa har fram till dags datum förmåga till precisionsbekämpning och jag bedömer inte heller att samtliga automatiskt kommer att få den. Skälet till detta är naturligtvis den kostsamma utvecklingen och anskaffningen av kvalificerad materiel. Här kommer vi nog att inse att vissa sensorer Major Mats Rostadius är chef för Sensoravdelningen vid Artilleriets Stridsskola. Artilleri & Luftvärn 17

20 kommer att vara betydligt mer kvalificerade än andra. Indelning kan ske i två grupper: Kvalificerade eldledare, som med högteknologisk utrustning har förmåga att genomföra precisionsbekämpning. Vanliga eldledare, som innehar utrustning som medger förmedling av målinformation för bekämpning av ytmål. Flygledning Eldledningstjänsten har också utvecklats från att tidigare endast kunnat leda eld från artilleri och granatkastare till att nu även kunna leda in eld från attackflygplan. Detta sker genom att eldledningsgruppen tillförts en så kalllad Forward Air Controller (FAC), en officer med speciell flygledningsutbildning, samt att gruppen fått tilläggsutbildning i att biträda denne i sitt arbete. Eldledningsgruppen kallas då enligt det engelska begreppet Tactical Air Control Party (TACP) och kommer att falla in under begreppet kvalificerade eldledare i och med behovet av kvalifi cerad materiel såsom eldlednings- och observationsinstrument (EOI), laserbelysare, IR-pek, mörkerutrustning (NVG), radio med modem för satellitkommunikation, videolänk till fl ygplanet för bildöverföring i realtid mm. Tittar man sedan på metodutvecklingen så har artilleriet nu påbörjat denna tack vare försvarsmaktens ominriktning där hela insatsorganisationen skall kunna verka inom hela konfl iktskalan och inte som förut endast vid den högsta konfliktnivån, d v s krig. I framtiden skall eldledningsgruppen exempelvis kunna skjuta artilleri med graderad verkan. Att uppnå önskad effekt, exempelvis att motståndaren/ parten tvingas upphöra med sin verksamhet, kan i vissa stycken vara mer komplicerat än att försätta fienden ur stridbart skick genom nedkämpning ur ett artilleristiskt perspektiv. Artillerisensorernas tillhörighet Hur skall då artillerisensorer ledas? Traditionellt sett har haubitsbataljonernas eldledningsplutoner/eldledningsgrupper underställts någon infanteri- eller mek/ pansarbataljon så fort man kunnat och skälet till detta är att artilleribataljonen aldrig haft några egna stridsuppgifter. Med det resonemanget skulle vi kunna låta underrättelse- och mekaniserade 18 Artilleri & Luftvärn

21 förband ta hand om dessa sensorer. Men med de erfarenheter vi har idag om artilleriets utnyttjande internationellt, vet vi att även svenskt artilleri kommer att tvingas agera självständigt med egna uppgifter. Har vi då inga sensorer kommer vi aldrig att lyckas fylla ut den nya kostymen som de nya uppgifterna innebär eftersom hela kedjan (sensorer-ledning-verkansplattform) måste finnas och dessutom fungera. Att koppla ihop ett artillerilokaliseringsradarförband med ett pjäsförband i en speciell uppgift ger möjligheten att uppnå en snabb länk (Sensor to shooter) och omedelbart respondera genom moteld av det egna pjäsförbandet. Sensorledning på entreprenad? Artilleriets problem idag är att vi inte övar hela artillerisystemet på våra större övningar. Det duger inte att ideligen öva delsystem när det är artillerisystemets totala ansträngningar, system av system, som levererar effekt i målterrängen. Detta har under senare år fått en negativ effekt på sensorkompetensen i allmänhet och vår artilleriförmåga i synnerhet. Enligt min mening kan vi omöjligen göra rätt när vi prioriterar rörelse för våra skjutande förband i ett läge där vi inte kan en av artilleriets grundstenar; att uppnå ett säkert eldtekniskt underlag. Förmågan att dra erfarenheter av tidigare skjutningar för att kunna skjuta rättliggande eld vid nästkommande skjutning är något som skall vara signifikativt för artilleriförband och något som samtliga delsystem inom artilleriet måste samträna. Lägger man ut sina sensorer på entreprenad, d v s att både förbands- och funktionsledning av sensorerna ej görs inom artilleribataljonen, lär vi oss heller aldrig att fungera som ett system. Artilleriets totala effekt mäts i vad vi presterar i målterrängen och inte hur många omgrupperingar (oavsett enhetstyp) vi klarar av inom bataljonens grupperingsområde. Det är med stor glädje jag kan konstatera att artilleribataljonen gjorde ett bra resultat under den lokala slutövningen i norr där man visade att det går att samordna eld och rörelse utan att göra avkall på ett säkert eldtekniskt underlag. Det skall dock understrykas att man inte direkt har varit glasklar vid användningen av våra sensorsystem tidigare under övningsserien, vilket gjort att behovet och därmed också tillhörigheten för artillerisensorerna ifrågasätts. Under CC-07 i söder, där artilleriet endast var spelat, upplevde den indirekta bekämpningen och sensorerna en ny vår. Eftersom inga skarpa artillerigranater avlossades använde man stridsträningsanläggningen (STA) och dess simuleringar för att ge utslag av artillerield. Följden blev att de stridande förbanden direkt fick enheter utslagna om de hamnade i artillerielden. Med STA:s hjälp har pansarbröderna nu förstått behovet av indirekt bekämpning och att utnyttjandet av denna dramatiskt förbättrar oddsen i striden. Dessutom har man insett betydelsen av att ha kompetenta sensorer. På slutet av övningen prioriterades det att positionera sina eldledningsgrupper och låta dessa göra grovjobbet med hjälp av den indirekta elden. Frågan är bara om artilleriet självt har gjort samma iakttagelse och om vi är beredda att lyfta fram våra sensorer för att få ett helt artillerisystem. Artilleri & Luftvärn 19

22 Börje Nyquist Precision Guided Kit komplement till Excalibur Börje Nyquist är före detta Artilleriofficer vid A9 och Artillericentrum och numera produktchef för Intelligent Ammunition vid BAE Systems Bofors AB. Allt oftare diskuteras eldrörsförbandedns oförmåga att få tillräcklig precision på längre skjutavstånd. Bristen brukar framhållas som huvudorsaken till artilleriets minskade efterfrågan. Särskilt kritiskt anses detta vara i komplexa operationer, främst där det fi nns risk för oönskade sidoeffekter som t.ex. skador på omgivning eller oskyldiga civila. Vad som är fakta och vad som är politiska yttranden överlämnar jag till den enskilde läsaren att bedöma och jag är heller inte säker på att det verkligen existerar ett minskat behov av indirekt eldunderstöd eller ren indirekt bekämpning. Det är i alla fall inte det budskap man får när man tar del av britters eller amerikaners vardag i Irak. Hur som helst kan det inte förnekas att artilleriet såväl som granatkastarförband dras med spridningsproblem. Orsaken till problemen är väl kända i artillerikretsar så det finns ingen anledning att ta upp dessa i detta forum. Däremot finns all anledning att resonera runt tänkbara lösningar. Alltså; grundproblematiken är att vi inte träffar där vi avser. För enkelhetens skull bortser vi från rena måluttagningsfel (vilka i sanningens namn inte är försumbara, i varje fall inte detta sammanhang). För att kompensera för alla kända och uppmätta inflytelser inför vi korrektioner som hanteras i samband med den initiala banberäkningen. De okända inflytelserna kan vi i normalfall inte göra något åt utan dessa upptäcks normalt sett som ett felläge i förhållande till det reella målläget. Normalfallet är att elden då flyttas och man kan övergå till det som var grundsyftet, att avge eld för effekt. Men redan i detta skede har vi sannolikt åstadkommit skada på fel ställe. Räknar man dessutom in okontrollerbara splitterbilder från främst konventionella spränggranater och förkortade stridsavstånd i bebyggt område har situationen komplicerats ytterligare. Det mest rationella i detta läge vore naturligtvis att byta teknik till att inte förberäkna mer än nödvändigt utan i stället styra in projektilen mot det avsedda målet genom att projektilen själv bestämmer sin position i banan och därefter korrigerar sig in mot den ideala banan. Detta är vad som händer med Excalibur och systemet ger givetvis ytterligt bra precision. Nackdelen är att det behövs en speciell granat som aldrig kommer att kunna betraktas som mängdammunition även om den väl fyller ett stort behov och med säkerhet 20 Artilleri & Luftvärn

23 kommer att införas för specifika bekämpnings uppgifter. Det man således behöver göra något åt är mängdammunitionen främst spränggranater och möjligen på långa skjutavstånd olika typer av cargogranater. Idén är att utnyttja befintliga granater och skruva på ett spridningsreducerande kit i form av ett speciellt tändrör med utfällbara bromsar. I sin enklaste form består bromsen av en avskjuten nos eller tvärs längdaxeln utfällbara metallplan. Resultatet blir naturligtvis en förändring av Cd-talet med inbromsning som effekt. Denna typ av lösning brukar kalllas 1-D corrector eftersom den korrigerar i en dimension. 1-D correctorerna tar hand om spridningen i längd som i normalfallet är den största. Eftersom lösningen bygger på en fix bromseffekt måste man bestämma när bromsen skall utlösas. Detta bestäms med hjälp av GPS eller med hjälp av en radar. Båda lösningarna ger hastigheten i banan och i och med detta kan även bromstillfälle bestämmas. Skillnaden är att radarlösningen förutsätter markommunikation medan GPS-lösningen endast behöver ha GPS-täckning. Bofors demonstrerade att det var möjligt att kommunicera med ett tändrör i banan i det s.k. Bromsaprojektet Projektet lades sedan på is till förmån för banstyrd ammunition. Hur som helst har intresset för denna typ av projekt ökat. Orsaken är ökade krav på precision men även en önskan att utnyttja den stora mängd standardammunition som finns i världens lador. Det senare ställer förstås krav på en kostnadseffektiv lösning, där kostnadseffektiv i detta sammanhang skall läsas som billig. I USA har projektet Precision Guided Kit (PGK) presenterats som ett komplement till Excalibur. Projektet var ifrån början känt som CCF d.v.s. Course Correcting Fuze. PGK är en 2 D corrector. Den tar alltså hand om spridning i såväl längd som sida, Bofors deltar i ett av de två konsortier som tävlar om ett utvecklingskontrakt. PGK är en GPS-stöttad lösning med samverkande bromssystem för spridningsreducering i sida och längd. Precis som i 1-D fallet beräknas när de olika bromsarna skall utlösas. I en av lösningarna finns dessutom dubbla längdbromsar. Den första av dessa kallas Vernierbroms. Denna utlöses snarast när utgångshastigheten bestämts och korrigerar för V 0 fel. Sidospridningen minskas med utfällbara spinnreducerande fenor. Skillnad mellan 1-D och 2-D correktorer. Artilleri & Luftvärn 21

24 Dessa minskar projektilens rotationshastighet och därmed avdriften. Fenorna fälls ut när projektilens sidposition bestämts. Slutligen fälls huvudbromsen ut. Denna består av två metallplan som skjut ut vinkelrätt mot längdaxeln. Huvudbromsen korrigerar för okända inflytelser i längs. För att det skall fi nnas manöverutrymme utgångsriktas projektilen bortom och höger om målet. Det är ingen tvekan om att tekniken är gångbar och proven har visat att det är möjligt att komma ner på CEP på mindre än 30 m på ett skjutavstånd av 15 km. Fortfarande måste man dock hålla i minnet att systemet inte kan ersätta banstyrd ammunition då denna är okänslig för störningar på alla skjutavstånd medan PGK lösningar enbart kan minska den spridning som ökar med avståndet. PGK anses därför vara ett bra alternativ för att kunna utnyttja spränggranater och få ökad effekt och kontrollerbara säkerhetsavstånd. Prisbilden kan dock komma att bli intressant då de granater som skall korrigeras har ett förhållandevis lågt pris och därför inte tål dyra rörlösningar. Detta måste då förstås sättas i relation till den ökade effekt man borde uppnå med färre granater. Avslutningsvis kan man alltså konstatera att PGK inte är den fattiges styrda ammunition främst därför att den inte är styrd överhuvudtaget 2: 2-D Corrector.. 22 Artilleri & Luftvärn

25 M00342 För Sveriges jägare sedan Nu levererar Aimpoint rödpunktsiktet CS till Försvarsmakten. Artilleri & Luftvärn 23

26 Claës Sederholm Artilleriets historiekommitté I svensk krigshistoria har artilleriets insatser tidigare behandlats ofullständigt. Generalstabens krigshistoriska avdelning insåg detta i samband med utarbetandet av verket Sveriges krig ( ) och till detta verk utarbetades därför ett bilageband (utgivet i slutet av 1938) av Theodor Jakobsson, en framstående kännare av främst äldre vapen, överstelöjtnant och styresman för Armémuseum. Bandet behandlade främst beväpning och vapentekniska faktorer från äldre Vasatid t o m Gustav II Adolfs tid. Artilleriets insatser i krigen under berörd tid behandlades däremot inte. Delar av artilleriets historia har behandlats av bl a generalerna Lennart Lilliehöök och Ludvig Hammarskiöld (i Artilleri Tidskrift angående Gustav II Adolfs och Karl XII-tider) och av överstelöjtnant Axel Mollstadius angående Smålandsartilleriet under äldre tider (publicerat i Kamratföreningen Smålandsartilleristers årsböcker). I samband med 150- och 200-årsjubileerna av tillkomsten av Svea, Göta, Wendes och Finska artilleriregementena har jubileumsböcker utgivits; Artilleriet förr och nu (utgiven 1944, tiden , redaktör Ivan Thorson) och Det svenska artilleriet (utgiven 1994, redaktör Jan Anshelm). Något samlat artillerihistoriskt verk från medeltiden till ca år 1800 fanns således inte. Jonas Hedberg, som redan 1945 utgivit Blad ur Norrlandsartilleriets historia och 1964 gav ut Kungl Finska Artilleriregementet ville avhjälpa denna brist, uppmuntrad av bl a Ludvig Hammarskiöld. År 1975 utgav han efter omfattande forskning Kungl Artilleriet. Medeltid och äldre Vasatid samt arbetade därefter på verk om Carl X Gustafs tid parallellt med att Militärhistoriska avdelningen var sysselsatt med Carl X Gustafs krig (Jonas Hedberg arbetade en tid på denna avdelning). Då han bedömde att han själv ensam under sin livstid inte skulle mäkta med en artillerihistoria omfattande fram till cirka år 1800, bildade han 1978 Artilleriets Historiekommitté. Jonas Hedberg själv och kommittén (nedan benämnd K) har därefter utgivit följande verk om artilleriet från medeltiden till omkring år 1800: I Kungl Artilleriet. Medeltid och äldre Vasatid (1975, förf J Hedberg). 24 Artilleri & Luftvärn

27 II Kungl Artilleriet. Yngre Vasatiden (1985, förf K, red J Hedberg). III Kungl Artilleriet. Carl X Gustafs tid (1993, förf J Hedberg). IV Kungl Artilleriet. Karl XI och Karl XII tid (1993, förf K, red Hans Ulfhielm). V Kungl Artilleriet. Frihetstiden och Gustav III tid (1994, förf K, red Sten Claëson). Därtill har kommittén utgivit ett antal specialarbeten: VI Kungl Artilleriet. Det ridande artilleriet (1987, förf K, red J Hedberg). VII Kungl Artilleriet. Svenska artilleriet i Pommern (1997, förf K, red Sten Claëson). VIII Kungl Artilleriet. Svenska artilleriprofi ler under fyra sekel (1999, förf K, red Hans Ulfhielm och Eric Granefelt). IX Kungl Artilleriet. Svenska artilleriet i Östersjöprovinserna (2005, förf K, red Hans Ulfhielm och Eric Granefelt). Under arbete är en bok med arbetsnamnet Svensk artilleriutveckling under och 1900-talet(bedömningsvis kommitténs sista arbete, red Eric Granefelt). Jubileumsböckerna 1944 och 1994 bedöms inte ha samma detaljeringsgrad som kommitténs tidigare böcker och den enorma tekniska utvecklingen, i synnerhet under de allra senaste decennierna vilka knappast kommit med i jubileumsboken 1994 är värda att särskilt beakta. Artilleriinspektörerna och efter detta ämbetes avskaffande cheferna för Artilleriregementet har välvilligt åtagit sig att fungera som ordförande för denna kommitté. Det har inte inneburit aktiv medverkan i forsknings- och författarverksamheten. I stället har ordförandena stöttat kommittén i flera avseenden, bl a för att skaffa sponsorer för tryckning och bindning av böckerna. Redaktörerna har nämnts ovan. Ordförande i arbetsutskottet har varit Jonas Hedberg, Sten Claëson och, fr o m arbetet med pågående verk, Claës Sederholm. Förläggare för alla böcker har varit Militärhistoriska förlaget (Carl-Axel Wangel). Särskilt bör, för omfattande arbete, utöver Jonas Hedberg. omnämnas Hans Ulfhielm, Gunnar Grenander och Sten Claëson. Med pågående verk arbetar Kjell Forssmark, Stig A Fransson, Björn Grandien, Eric Granefelt och Claës Sederholm. I sammanträden utan ansvar för författande deltar även Sten Claëson. Boken om Artilleriet i Östersjöprovinserna som utkom i början av 2006 har berömmande recenserats av Fil Lic Jan von Konow i senaste numret av Kunglig Krigsvetenskapsakademins tidskrift. Där upptas även Jonas Hedbergs utomordentligt stora insats som krigs- och artillerihistoriker, högt uppskattad i Finland, men anger von Konow inte alls visad samma uppskattning i Sverige. Hedbergs verk om medeltiden och äldre Vasatiden mottogs i svenska akademiska kretsar till en början tämligen svalt intill dess att den finlandssvenske professorn Jarl Gallén skrivit ett starkt berömmande utlåtande och boken mottagits mycket positivt i Finland. Gallén var därefter vetenskaplig granskare av verken t o m Karl XI- och Karl XII-delen. Detta och de akademiska graderna i historia för några av kommittémedlemmarna har bidragit till att verken fått god prestige inom den akademiska världen. Nedanstående har varit mest aktiva i kommittén. Medverkan i olika böcker markeras med romersk siffra, ovan använd för besiffring av böckerna. Öv Lars Bratt, V, VII, VIII och IX, Öv, Fil Dr Sten Claëson, II, IV, V, VII, VIII och IX, Öv 1 Gunnar Grenander, IV och V (avliden), Övlt, Fil Mag Eric Granefelt, VIII och IX, Öv Sven Holmberg, IV, V, VII och VIII (avliden), Övlt, Fil Mag Oskar Johansson, IV (avliden), Öv Carl Reuterswärd, V och VII (avliden), Övlt Claës Sederholm, II, IV, VII, VIII och IX, Övlt Lennart Strömblad, IV och V (avliden), Öv 1 Hans Ulfhielm, IV, V, VII, VIII och IX, Öv 1 Bengt Bruzewitz, II (avliden), Öv Bengt Colliander, VI (avliden), Övlt Björn Grandien, VIII och IX, Övlt Jonas Hedberg, I, II, III och VI, Öv 1 Nils Holmstedt, II (avliden), Öv Leif Mårtensson, VII, Mj Sven Scheutz, VII, Fil Lic Leif Skantze, VI (avliden), Övlt Sven-Jonas Törnblom, II (avliden). Artilleri & Luftvärn 25

Norrtälje Luftvärnsmus eu m visar. Luftvärnet. i Stockholm och Norrtälje under 80 år

Norrtälje Luftvärnsmus eu m visar. Luftvärnet. i Stockholm och Norrtälje under 80 år Norrtälje Luftvärnsmus eu m visar Luftvärnet i Stockholm och Norrtälje under 80 år Stubbkanonen Första luftvärnskanonen en 7,5 cm fältkanon m/02 med luftvärnsanordning m/17. En av Sveriges sista luftvärnskanoner,

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Inriktning för markstridsförbandens luftvärnsfunktion

Inriktning för markstridsförbandens luftvärnsfunktion Sida 1 (10) Inriktning för markstridsförbandens luftvärnsfunktion Innehållsförteckning 1. Regeringsbeslut 7, 2007-12-19, Fö2006/702/EPS (slutlig), Fö2007/166/EPS m.fl. Regleringsbrev för budgetåret 2008

Läs mer

Genlt Sverker Göranson

Genlt Sverker Göranson HEADQUARTERS HEADQUARTERS Genlt Sverker Göranson C LEDS och C HKV = FM Stabschef 1 Modularitet - en förutsättning för behovssammansatta expeditionära insatser Förmåge perspektivet Krigföringsförmåga Fysiska

Läs mer

Militärteoretiska grunder, förmågan till väpnad strid

Militärteoretiska grunder, förmågan till väpnad strid Sida 1 (7) Militärteoretiska grunder, förmågan till väpnad strid INNEHÅLL 1. Krigföringsförmåga... 2 1.1 Grundläggande förmågor en dynamisk tankemodell effekttänkande... 2 2. De grundläggande förmågorna...

Läs mer

-XELOHXPVWDO %2)256/8)79b516)g5(1,1* nu 'HQMXQL

-XELOHXPVWDO %2)256/8)79b516)g5(1,1* nu 'HQMXQL -XELOHXPVWDO %2)256/8)79b516)g5(1,1* nu 'HQMXQL 5ROI/LQGHO I 2UGI UDQGH 9LGDYWlFNQLQJDYMXELOHXPVSODWWD LPP/YDNDQPKDOOHQ %RIRUV,QGXVWULPXVHXP %M UNERUQ 5ROI/LQGHO I 2UGI UDQGH -XELOHXPVWDOYLG%2)256/8)79b516)g5(1,1*

Läs mer

2. Engelsk benämning War Studies Intermediate Course - Ground Based Air Defence

2. Engelsk benämning War Studies Intermediate Course - Ground Based Air Defence 1. Kursens benämning Krigsvetenskap fortsättningskurs luftvärn 2. Engelsk benämning War Studies Intermediate Course - Ground Based Air Defence 3. Kurskod 1OP037 4. Beslut Denna kursplan är fastställd av

Läs mer

Norrbottens regemente 2016/2017

Norrbottens regemente 2016/2017 Norrbottens regemente 2016/2017 Vi utvecklar och tränar krigsförband som är redo att genomföra insatser och säkerställer Försvarsmaktens förmåga till strid på marken i subarktisk miljö regementschefen

Läs mer

Utbildningsplan 1 (5) Datum Benämning på engelska Advanced Command and Staff Programme with a Military-Technology emphasis.

Utbildningsplan 1 (5) Datum Benämning på engelska Advanced Command and Staff Programme with a Military-Technology emphasis. Utbildningsplan 1 (5) Programmets/ Utbildningens benämning Högre stabsofficersutbildning med militärteknisk inriktning (HSU T). Benämning på engelska Advanced Command and Staff Programme with a Military-Technology

Läs mer

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4) Bilaga 4 Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Läs mer

FMV. Marinens utveckling

FMV. Marinens utveckling FMV Marinens utveckling Marina förutsättningar Niklas Gustafsson/Försvarsmakten Marinens utveckling Med anledning av den aktuella försvarsdebatten känns det angeläget att beskriva marinens uppgifter och

Läs mer

SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR

SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND är primärt en militärstrategisk resurs som ska öka mängden handlingsalternativ genom att komplettera

Läs mer

Det talade ordet gäller

Det talade ordet gäller 1 Det talade ordet gäller ÖB anförande i Sälen 2011 Ärade statsråd, ärade försvarsvänner! 2010 var ett intensivt, händelserikt men också tungt år för Försvarsmakten. Vi har tagit flera viktiga steg mot

Läs mer

värt att försvara Vad Försvarsmakten gör och varför vi finns.

värt att försvara Vad Försvarsmakten gör och varför vi finns. värt att försvara Vad Försvarsmakten gör och varför vi finns. FRED OCH FRIHET. TVÅ BRA SKÄL ATT GÅ UPP PÅ MORGONEN Jorden är fantastisk, Sverige är fantastiskt. Så har det inte alltid varit. Vår historia

Läs mer

med anledning av prop. 2017/18:32 Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan

med anledning av prop. 2017/18:32 Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan Kommittémotion V008 Motion till riksdagen 2017/18:3930 av Yasmine Posio Nilsson m.fl. (V) med anledning av prop. 2017/18:32 Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute

Läs mer

Kungl Krigsvetenskapsakademiens

Kungl Krigsvetenskapsakademiens HANDLINGAR 1990-talets omvälvningar för luftstridskrafterna erfarenheter inför framtiden Sammanfattning av årsberättelse 2000 i Kungl Krigsvetenskapsakademien avd III den 23 maj 2000 av överste Bertil

Läs mer

Milobefälhavare Väst: Anfallet kommer från Danmark

Milobefälhavare Väst: Anfallet kommer från Danmark GT 1981-05-07 Milobefälhavare Väst: Anfallet kommer från Danmark Av CURT CARLSSON GÖTEBORG: Anfallet mot Västsverige kommer från Danmark. Inte från danskarna utan från Nato eller Warszawapakten som ockuperat

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Säkerhetspolitik för vem?

Säkerhetspolitik för vem? Säkerhetspolitik för vem? Säkerhet vad är det? Under kalla kriget pågick en militär kapprustning utifrån uppfattningen att ju större militär styrka desto mer säkerhet. Efter Sovjetunionens fall har kapprustningen

Läs mer

FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND NÄR SITUATIONEN KRÄVER MER

FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND NÄR SITUATIONEN KRÄVER MER FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND NÄR SITUATIONEN KRÄVER MER FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND Försvarsmaktens specialförband är primärt en militärstrategisk resurs som ska öka mängden handlingsalternativ genom

Läs mer

Planeringskommissionen för Försvarsinformation PFI Seminarium 20 mars 2013 Nordiskt försvarssamarbete nu och i framtiden

Planeringskommissionen för Försvarsinformation PFI Seminarium 20 mars 2013 Nordiskt försvarssamarbete nu och i framtiden Planeringskommissionen för Försvarsinformation PFI Seminarium 20 mars 2013 Nordiskt försvarssamarbete nu och i framtiden Anförande av Ulrik Tideström, Sveriges ambassad Inledning God förmiddag! Jag ska

Läs mer

Den ryska björnen i Vietnams djungel

Den ryska björnen i Vietnams djungel DEL 13 VIETNAMKRIGET Den ryska björnen i Vietnams djungel Under Vietnamkriget kom Sovjetunionen att agera mer aktivt i Sydostasien än tidigare. Dessförinnan hade man varit mer återhållsam och den sovjetiska

Läs mer

Karlskoga kommuns yttrande

Karlskoga kommuns yttrande Bilaga 1 Karlskoga kommuns yttrande till Krigsmaterielexportöversynskommittén www.karlskoga.se Bakgrund Regeringen tillkallade förra året en parlamentarisk kommitté, Krigsmaterielexportöversynskommittén,

Läs mer

FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN

FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN Det talade ordet gäller. Anförande av överbefälhavare Sverker Göranson, 17 januari, Sälen Folk och Försvars Rikskonferens 2010 Försvarsministern, ärade konferensdeltagare,

Läs mer

Är den militära utbildningen i takt med tiden?

Är den militära utbildningen i takt med tiden? Är den militära utbildningen i takt med tiden? 1. Inledning Jag vill fokusera på hur vår utbildningen kommer att påverkas av att vi inför ett sammanhållet ledningssystem i försvarsmakten. Utbildning är

Läs mer

DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR

DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR Viktig kunskap för oss som befinner oss i braschens utkant Lennart Ljungfelt, vd Aimpoint Utvecklar och producerar rödpunktsikte. Var först med att lansera produkten för 40 år sedan

Läs mer

Före: Varför kallas Barentsregionen för EU:s heta hörn, tror du? (jfr. kartan) Lektion 2 SCIC 20/09/2013

Före: Varför kallas Barentsregionen för EU:s heta hörn, tror du? (jfr. kartan) Lektion 2 SCIC 20/09/2013 Före: Lektion 2 SCIC 20/09/2013 Varför kallas Barentsregionen för EU:s heta hörn, tror du? (jfr. kartan) A. Folk och försvar: Barentsregionen EU:s heta hörn Talare: Försvarsminister Karin Enström Del 1

Läs mer

Ökat Nato-motstånd och minskat stöd

Ökat Nato-motstånd och minskat stöd Ökat Nato-motstånd och minskat stöd för den svenska insatsen i Afghanistan Ökat Nato-motstånd och minskat stöd för den svenska insatsen i Afghanistan Ulf Bjereld T orsdagen den 17 mars antog FN:s säkerhetsråd

Läs mer

CHEFEN HAR ORDET 2015-03-19

CHEFEN HAR ORDET 2015-03-19 CHEFEN HAR ORDET 2015-03-19 Regementskamrater, Tiden går fort när man trivs med jobbet och för mig rusar tiden iväg. Jag skulle givetvis väldigt gärna vilja vara ännu mer ute i verksamheten, särskilt nu

Läs mer

Ledningsvetenskap, grundkurs. Professor Martin Holmberg Examinator

Ledningsvetenskap, grundkurs. Professor Martin Holmberg Examinator Ledningsvetenskap, grundkurs Professor Martin Holmberg Examinator Administration Passerkort kommer kunna hämtas hos vakten Mailkonto + inloggning kommer kunna hämtas hos helpdesk bredvid vakten FHS är

Läs mer

1. Kursens benämning Krigsvetenskap fortsättningskurs funktionstaktik fältarbeten

1. Kursens benämning Krigsvetenskap fortsättningskurs funktionstaktik fältarbeten 1. Kursens benämning Krigsvetenskap fortsättningskurs funktionstaktik fältarbeten 2. Engelsk benämning War Studies Intermediate Course Engineering Tactics 3. Kurskod 1OP057 4. Beslut Denna kursplan är

Läs mer

Kungl Krigsvetenskapsakademien höll

Kungl Krigsvetenskapsakademien höll Vilken officersutbildning ska en fram tidsinriktad försvarsmakt ha? Referat från miniseminariet den 1 september 2009 HANDLINGAR Av Ove Pappila Kungl Krigsvetenskapsakademien höll den 1 september ett miniseminarium

Läs mer

Rapport om ungdomsinflytande

Rapport om ungdomsinflytande Rapport om ungdomsinflytande På förbundsstämman 2009 uppdrogs åt Svenska Scoutförbundet styrelse att ta fram en rapport som visar hur ungdomsinflytandet fungerar idag. I rapporten har även tankar om hur

Läs mer

En ledare är tydlig.

En ledare är tydlig. En ledare är tydlig. Först. Handen på hjärtat. Om du för en stund beskriver den bästa chef du någonsin haft, så kommer du beskriva en person som är tydlig. Den bästa chefen blandar inte ihop det, den motiverande

Läs mer

Utbildningsprogram Högre stabsofficersutbildning med operativ inriktning (HSU Op)

Utbildningsprogram Högre stabsofficersutbildning med operativ inriktning (HSU Op) Utbildningsplan 1 (6) Utbildningsprogram Högre stabsofficersutbildning med operativ inriktning (HSU Op) Benämning på engelska Advanced Command and Staff Programme Högskolepoäng: 120 högskolepoäng Programkod:

Läs mer

FÖRSVARSMAKTEN. Tal av Överbefälhavaren General Sverker Göranson Folketinget, Köpenhamn den 21 november 2012. Det talade ordet gäller

FÖRSVARSMAKTEN. Tal av Överbefälhavaren General Sverker Göranson Folketinget, Köpenhamn den 21 november 2012. Det talade ordet gäller FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN Tal av Överbefälhavaren General Sverker Göranson Folketinget, Köpenhamn den 21 november 2012 Det talade ordet gäller Nordiskt försvarssamarbete När flygplanet från Stockholm

Läs mer

Frågorna är besvarade av Roger Blomquist (VD) 1. Som aktieägare undrar jag om Worldspan-avtalet i London sätts i drift före september?

Frågorna är besvarade av Roger Blomquist (VD) 1. Som aktieägare undrar jag om Worldspan-avtalet i London sätts i drift före september? Frågor och Svar: 2004-02-03 Nedan följer svar på frågor vi fått från våra aktieägare. Frågorna har vi fått via email under de senaste två till fyra veckorna. Frågorna är besvarade av Roger Blomquist (VD)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2000:555) med instruktion för Försvarsmakten; SFS 2000:906 Utkom från trycket den 1 december 2000 utfärdad den 16 november 2000. Regeringen

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten; SFS 2012:899 Utkom från trycket den 21 december 2012 utfärdad den 13 december 2012. Regeringen

Läs mer

Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen

Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen Stockholm 2015-08-28 Referens: dnr M2015/2144/Ee Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen Föreningen EnergiRådgivarna tackar för förfrågan angående remiss av Översyn

Läs mer

Förslag till möjlig struktur Battle Group 2011.

Förslag till möjlig struktur Battle Group 2011. Sida 1 (8) Förslag till möjlig struktur Battle Group 2011. 1. Inledning...2 1.1. Uppgift...2 1.2. Sammanfattning...2 1.3. Analys av uppgiften och metodbeskrivning...2 1.3.1. Övergripande styrningar och

Läs mer

Nyckeln till framgång

Nyckeln till framgång Nyckeln till framgång 1 2 En liten bok om Industrilås värderingar att bära nära hjärtat. 3 När vi på Industrilås ville formulera vilka vi är och vad vi står för skapade vi begreppet En filosofi, många

Läs mer

Fredsaktivist underkänner försvarets syn på hotet; Vi kan inte försvara oss

Fredsaktivist underkänner försvarets syn på hotet; Vi kan inte försvara oss Arbetet 1981-05-22 Fredsaktivist underkänner försvarets syn på hotet; Vi kan inte försvara oss Av CURT CARLSSON GÖTEBBORG: Det främsta hotet mot Västsverige är kriget som sådant, och blir det krig, så

Läs mer

Militärt försvar fredsbevarande?

Militärt försvar fredsbevarande? Militärt försvar fredsbevarande? Eders Majestäter, eders Kungliga högheter, herr talman, excellenser, akademiledamöter, mina damer och herrar Alla har vi hört uttrycket Si vis pacem para bellum, myntat

Läs mer

Fel av försvaret att rekrytera skolelever

Fel av försvaret att rekrytera skolelever DEBATTÖREN Joakim Medin, 27 år, Uppsala. Gymnasielärare i Enköping. DEBATTEN Sedan den allmänna värnplikten försvann måste Försvarsmakten hitta nya sätt att rekrytera soldater. I Enköping har detta skett

Läs mer

FHS organisation. FHS/LH samoavd 2011 SID 1. Aktuell sep 2011

FHS organisation. FHS/LH samoavd 2011 SID 1. Aktuell sep 2011 FHS organisation SID 1 Fakta om Försvarshögskolan (ÅR 2010) Omsättning 550 msek 546 helårsstudenter (exl uppdragsstud) 428 helårspresterande Ca 2 500 studerande i kortare kurser 344 anställda (drygt 100

Läs mer

XM982 Excalibur. Användbar i krig och konflikter? Uppsats i Krigsvetenskap Vårterminen 2009 Författare: Robin Boqvist Handledare: Anders Nyström

XM982 Excalibur. Användbar i krig och konflikter? Uppsats i Krigsvetenskap Vårterminen 2009 Författare: Robin Boqvist Handledare: Anders Nyström Försvarshögskolan 2009-04-24 Artilleriets stridsskola Självständigt arbete (PYO 360) XM982 Excalibur Användbar i krig och konflikter? Uppsats i Krigsvetenskap Vårterminen 2009 Författare: Robin Boqvist

Läs mer

Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization

Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization Utbildningsplan 1 (5) Programmets benämning Officersprogrammet med militärteknisk profil Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization Högskolepoäng:

Läs mer

Skapa en effektivare organisation genom att avskaffa de årliga medarbetarsamtalen - Adobes Norden-vd Stefan Dahlgren berättar hur

Skapa en effektivare organisation genom att avskaffa de årliga medarbetarsamtalen - Adobes Norden-vd Stefan Dahlgren berättar hur Skapa en effektivare organisation genom att avskaffa de årliga medarbetarsamtalen - Adobes Norden-vd Stefan Dahlgren berättar hur Stefan Dahlgren, VD Adobe Nordic Operations, berättar om hur check-ins

Läs mer

Ordföranden har ordet

Ordföranden har ordet Sveaartilleristen Nr 2 2014 Sveaartillerister! Ordföranden har ordet Här kommer andra numret av vår elektroniska tidning som vi sprider via nätet. Har Du inte Internet så kanske du rent av håller en utskriven

Läs mer

Hur studera ledning? Systemteori Ledningsprocesser Designlogik

Hur studera ledning? Systemteori Ledningsprocesser Designlogik DOODA Hur studera ledning? Systemteori Ledningsprocesser Designlogik Ett ledningssystem är så komplext att vi inte kan studera systemet som helhet Olika metoder för olika syften Vi kommer idag endast prata

Läs mer

ROSÖ-INFO juni 2013 Reservofficerssällskapet i Östergötland

ROSÖ-INFO juni 2013 Reservofficerssällskapet i Östergötland Ordföranden har ordet Då är det snart dags för semester och en intressant ROSÖ-vår är till ända. Under våren har vi blandat mässkvällar med studiebesök och som vanligt erbjudit ett varierat program. Deltagarantalet

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

HAR DU DET SOM KRÄVS?

HAR DU DET SOM KRÄVS? HAR DU DET SOM KRÄVS? 1 VI SÖKER DIG Som du kanske vet förbereder Försvarsmakten en övergång från värnplikt till frivillighet. Förutsatt att riksdagen tar beslut under våren kommer ingen att utbildas med

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

AVROP: EN INKÖPARE, TACK!

AVROP: EN INKÖPARE, TACK! AVROP: EN INKÖPARE, TACK! Härmed beställer vi en initiativrik och ansvarsfull person till Saab Aerotech i Skövde. Vi vill att du levereras till oss under hösten, för att förstärka vår nya funktion Centralt

Läs mer

När EU-länderna år 1999 påbörjade planeringen. Frihet, jämlikhet, effektivitet: 10 argument för ett operationshögkvarter

När EU-länderna år 1999 påbörjade planeringen. Frihet, jämlikhet, effektivitet: 10 argument för ett operationshögkvarter Frihet, jämlikhet, effektivitet: 10 argument för ett operationshögkvarter för EU När EU-länderna år 1999 påbörjade planeringen för att så småningom kunna genomföra fredsfrämjande operationer i kris- och

Läs mer

Ett insatsförsvar med uppgifter hemma och borta Överbefälhavare Sverker Göranson

Ett insatsförsvar med uppgifter hemma och borta Överbefälhavare Sverker Göranson Ett insatsförsvar med uppgifter hemma och borta Överbefälhavare Sverker Göranson Föreningen FHS höstmöte 2009 Agenda 1. Inledning 2. Omvärld 3. Insatser 4. Personalförsörjning 5. Stödutredning 6. Framåt

Läs mer

Kustartillerister med förmåga att snabbt spärra hamninlopp

Kustartillerister med förmåga att snabbt spärra hamninlopp GP 1978-10-13 Krigsförband m/78: Kustartillerister med förmåga att snabbt spärra hamninlopp Kustartilleriförsvarets rörliga spärrförband som under de senaste åren utvecklats till en lika flexibel som exklusiv

Läs mer

Utbildningsplan för Stabsutbildningen (SU)

Utbildningsplan för Stabsutbildningen (SU) 1 (5) Utbildningsplan för Stabsutbildningen (SU) Programmets/Utbildningens benämning: Stabsutbildning (SU) Benämning på engelska: Staff Course Högskolepoäng: SU termin 1 27,0 hp och SU termin 2 33,0 hp.

Läs mer

Under de senaste månaderna har försvarsdebatten

Under de senaste månaderna har försvarsdebatten handlingar Vad blir det av försvaret? Referat från och kommentarer till Kungl Krigsvetenskapsakademiens Vintersymposium den 18 februari 2009 Av Stefan Ring Under de senaste månaderna har försvarsdebatten

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

Militära utgifter i en ny definition av bistånd

Militära utgifter i en ny definition av bistånd Militära utgifter i en ny definition av bistånd Text Carla da CosTA Bengtsson Research Göran Eklöf BILD RIYANA/People that matter Bistånd går i allt större utsträckning till konfliktdrabbade stater. Detta

Läs mer

skjutövningar för amerikanska flygvapnet på provplats Vidsel unde:r 2010 enligt Försvarets materielverks närmare bestämmande.

skjutövningar för amerikanska flygvapnet på provplats Vidsel unde:r 2010 enligt Försvarets materielverks närmare bestämmande. U/ l [4J 002 Regeringsbeslut 5 REGERINGEN Försvarsdepartementet 2010-04-14 Fö2010/409/S1 Fö2010/434/S1 F örsvarets materielverk 115 88 Stockholm Övning med utländskt flygförband 510/6029 Regeringens beslut

Läs mer

TAKTISKA KRAV OCH MÅLSÄTTNINGAR FÖR HEMVÄRNSPLUTON / HEMVÄRNSINSATSPLUTON 1 Taktiska krav för hemvärnspluton/hemvärnsinsatspluton

TAKTISKA KRAV OCH MÅLSÄTTNINGAR FÖR HEMVÄRNSPLUTON / HEMVÄRNSINSATSPLUTON 1 Taktiska krav för hemvärnspluton/hemvärnsinsatspluton 2007-11-07 HKV01 631:77504 Sida 1 (11) TAKTISKA KRAV OCH MÅLSÄTTNINGAR FÖR HEMVÄRNSPLUTON / HEMVÄRNSINSATSPLUTON 1 Taktiska krav för hemvärnspluton/hemvärnsinsatspluton 1.1 Huvuduppgifter H1 H2 H3 Bevaka

Läs mer

Styrning och struktur FMV Systemledning

Styrning och struktur FMV Systemledning Styrning och struktur FMV Systemledning C SML Genmj Per Lodin 081106 Dag #2 - Ledarskap & Beslut 27:e maj Behov Ledarskap 6:e nov Genomförande 12:e feb Agenda Kravbilden Expeditionära insatser Ökat fokus

Läs mer

Artilleri & Luftvärn. Artilleri-Tidskrift

Artilleri & Luftvärn. Artilleri-Tidskrift Artilleri & Luftvärn Artilleri-Tidskrift Nr 3 2008 Protecting your assets...... the choice is easy Saab Bofors Dynamics develops and produces short to medium range, ground-based air defence systems for

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL SAAB I JÄRFÄLLA

VÄLKOMMEN TILL SAAB I JÄRFÄLLA VÄLKOMMEN TILL SAAB I JÄRFÄLLA FÖRSVARS- OCH SÄKERHETSFÖRETAGET SAAB Järfälla 21 maj 2013 BAKGRUND I SVERIGES ALLIANSFRIHET 1937 stod världen inför ännu ett storkrig. Sverige hade som neutralt land svårt

Läs mer

En curlare till. Rekryteringsplan. Värmland & Örebro läns CF

En curlare till. Rekryteringsplan. Värmland & Örebro läns CF Rekryteringsplan Värmland & Örebro läns CF Rekryteringsplan Värmland & Örebro läns Curlingförbund Under augusti månad 2005 fick jag i uppdrag att göra ett förslag till en rekryteringsplan för Värmland

Läs mer

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER FIB 2008:3 Utkom från trycket 2008-09-04 Försvarsmaktens interna bestämmelser om signalskyddstjänsten; beslutade den 29 augusti 2008. Försvarsmakten föreskriver följande.

Läs mer

FHT SEMINARIUM 20110125.

FHT SEMINARIUM 20110125. FHT SEMINARIUM 20110125. FHT seminariet hölls på Armémuseum inför ett 50-tal besökare. De tre urvalsgrupperna presenterade vardera ett av sina framtagna dokument samt gav deltagarna möjlighet att ta del

Läs mer

Försvarsmaktens Helikopterflottilj

Försvarsmaktens Helikopterflottilj Försvarsmaktens Helikopterflottilj Linköpings garnison HELIKOPTERFLOTTILJEN Utbildar helikopterförband och genomför nationella och internationella helikopterinsatser. Livgrenadjärgruppen utbildar hemvärnsförband.

Läs mer

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B Detta whitepaper hjälper dig att identifiera vilka faktorer som påverkar kundlojalitet och hur du kan stärka lojaliteten

Läs mer

Inriktningsbeslut för Försvarsmakten 2010-2014

Inriktningsbeslut för Försvarsmakten 2010-2014 Regeringsbeslut 3 2010-01-14 Fö2009/1354 /MIL (Slutligt) Försvarsdepartementet Försvarsmakten 107 85 STOCKHOLM Inriktningsbeslut för Försvarsmakten 2010-2014 Regeringens beslut Regeringen beslutar att

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 Allmänna råd Utkom från trycket den 22 november 2012

Läs mer

Äldre soldatbenämningar, militära grader, m.m.

Äldre soldatbenämningar, militära grader, m.m. Äldre soldatbenämningar, militära grader, m.m. Denna listas beskrivningar är mycket kortfattade. Ibland ger källorna (till synes) motstridiga uppgifter. I listan har ej hänsyn tagits till tidsaspekter,

Läs mer

Inriktning för FMG - del av CIO inriktningar för tjänster i Försvarsmaktens gemensamma informationsinfrastruktur

Inriktning för FMG - del av CIO inriktningar för tjänster i Försvarsmaktens gemensamma informationsinfrastruktur Sändlista Sida 1 (5) Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning Inriktning för FMG - del av CIO inriktningar

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

Överbefälhavaren har mottagit denna

Överbefälhavaren har mottagit denna HANDLINGAR Komplement till avd II:s årliga redovisning 2007 Anpassade Rules of Engagement, ROE en konsekvens av en ominriktning av vår säkerhetspolitik* Av Kenneth Lindmark Överbefälhavaren har mottagit

Läs mer

Ansökan Referensbrev. Referensbrev - Inledning. Formellt, manlig mottagare, namnet okänt. Formellt, kvinnlig mottagare, namnet okänt

Ansökan Referensbrev. Referensbrev - Inledning. Formellt, manlig mottagare, namnet okänt. Formellt, kvinnlig mottagare, namnet okänt - Inledning Bäste herrn, Formellt, manlig mottagare, namnet okänt Bästa frun, Formellt, kvinnlig mottagare, namnet okänt Bästa herr eller fru, Formellt, både mottagarens namn och kön är okända Bäste herrn,

Läs mer

Resiliens i en förändrad omvärld

Resiliens i en förändrad omvärld WWW.FORSVARSMAKTE N.SE Resiliens i en förändrad omvärld 2015-03- 27 1 AGENDA Kort presentation inklusive Försvarsmaktens uppgifter Förändrad omvärld och förändrat samhälle hur ser hotbilden ut? Förändrat

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

Kommittédirektiv. Personalförsörjning för det reformerade försvaret. Dir. 2009:58. Beslut vid regeringssammanträde den 16 juli 2009

Kommittédirektiv. Personalförsörjning för det reformerade försvaret. Dir. 2009:58. Beslut vid regeringssammanträde den 16 juli 2009 Kommittédirektiv Personalförsörjning för det reformerade försvaret Dir. 2009:58 Beslut vid regeringssammanträde den 16 juli 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska se över och föreslå

Läs mer

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER En rapport om hur kvinnor kan uppmuntras och introduceras till tyngdlyftningssporten Till Svenska Tyngdlyftningsförbundet och Västerbottens Idrottsförbund Av Lucy Rist och Frida

Läs mer

Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien

Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien C LAES N O R G R E N R I K S R E V I S O R Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien Riksrevisor Claes Norgren talar om informationssäkerhet inför Kungl. Krigsvetenskapsakademien, Försvarshögskolan 27 april

Läs mer

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Namn: Hampus Hägg Obemannade flygplan Datum: 2015-03-02 Klass: TE14B Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Handledare: David, Björn och Jimmy Abstract In this task I ve been focusing on unmanned

Läs mer

OM STORSTÄDERS CENTRALA ADMINISTRATION

OM STORSTÄDERS CENTRALA ADMINISTRATION OM STORSTÄDERS CENTRALA ADMINISTRATION Av fil. lic. RUNE TERSMAN Problemets aktualitet. INGENST ANS har mera ingående försök gjorts att förse storstäderna med ett styrelsesystem, som motsvarar deras nuvarande

Läs mer

Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning

Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning 1985 Bengt Gustavsson, tippad som nästa ÖB: Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning Boden (TT:s utsände): Jag förstår inte att Sovjet fortsätter med sina ubåtskränkningar, men de har

Läs mer

Kersti Larsdotter Forsker ved Gøteborgs Universitet

Kersti Larsdotter Forsker ved Gøteborgs Universitet 1 Foredrag i Oslo Militære Samfund mandag 30. november 2009 Ved Kersti Larsdotter Forsker ved Gøteborgs Universitet Foto: Stig Morten Karlsen, OMS Militära interventioner och framgång i inbördeskrig Ärade

Läs mer

Foto: Peter liander/försvarets bildbyrå

Foto: Peter liander/försvarets bildbyrå Foto: Peter liander/försvarets bildbyrå Air Force E.xercise -99 var namnet på en av årets viktigaste övningar för flygvapnet. Den var också samtidigt ett genrep inför nästa års stora övning Baltic Link

Läs mer

Motion till riksdagen 2012/13:SD172 MJ av Mikael Jansson (SD) Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Motion till riksdagen 2012/13:SD172 MJ av Mikael Jansson (SD) Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Kommittémotion Motion till riksdagen 2012/13:SD172 MJ av Mikael Jansson (SD) Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar med följande ändringar i

Läs mer

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Kommittédirektiv Forskning och utveckling på försvarsområdet Dir. 2015:103 Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till inriktningen, omfattningen

Läs mer

Joakim Lager REFLEKTIONER EFTER MEJAN

Joakim Lager REFLEKTIONER EFTER MEJAN Joakim Lager REFLEKTIONER EFTER MEJAN Alla texter i essäserien Dialogen har global paginering, vilket innebär att sidnumren är unika för var essä och desamma som i kommande tryckta upplaga. Copyright Joakim

Läs mer

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Bengtsfors kommun 2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella

Läs mer

INTRODUKTION 2 I. MISSION, VISION OCH VÄRDERINGAR 3 MÅLSÄTTNING 3 ÅTGÄRDER 3 II. MEDLEMSSKAP REKRYTERA OCH BEHÅLLA 3

INTRODUKTION 2 I. MISSION, VISION OCH VÄRDERINGAR 3 MÅLSÄTTNING 3 ÅTGÄRDER 3 II. MEDLEMSSKAP REKRYTERA OCH BEHÅLLA 3 Democratic Republic of ia INTRODUKTION 2 I. MISSION, VISION OCH VÄRDERINGAR 3 MÅLSÄTTNING 3 ÅTGÄRDER 3 II. MEDLEMSSKAP REKRYTERA OCH BEHÅLLA 3 MÅLSÄTTNING 3 ÅTGÄRDER 3 III. NATIONELLA STYRELSENS SERVICE

Läs mer

NVGF projektplan för juniorutveckling 2013

NVGF projektplan för juniorutveckling 2013 NVGF Juniorprojektet 2013 Sida 1 (8) NVGF projektplan för juniorutveckling 2013 Allmänt I samband med Norr- och Västerbottens golfförbunds planeringskonferens i Piteå den 21-22 november 2009 tog ordförande

Läs mer

En röststyrd förarmiljö

En röststyrd förarmiljö En röststyrd förarmiljö April, 005 Dialogue Technologies AB Skalholtsgatan 10 B SE-164 40 Kista, Sweden www.dialoguetech.com En röststyrd förarmiljö Innehållsförteckning 1 Vision, bakgrund Förslag 1 Vision,

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer