Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen

Transkript

1 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Dungen

2 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida Normer och värden sida Utveckling och lärande sida Barns inflytande sida Förskola Hem sida Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet sida 10 3 Uppföljning, utvärdering och sida utveckling 2

3 1. Förskolans värdegrund Förskolan ska lägga grunden för det livslånga lärandet inom svensk utbildning. ( Lpfö-98, reviderad 2010 ) Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska vår verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Alla som arbetar inom förskolan skall arbeta för varje människas egenvärde, rätt till respekt oavsett kön, hudfärg eller etnisk bakgrund. Vi ska också förankra respekten för vår gemensamma miljö. Vi ska aktivt motverka alla former av kränkande beteende. Alla i förskolan ska känna sig trygga. Förutsättningar för detta är att vi vuxna som omger barnen är goda förebilder. Vi ska använda metoder som stimulerar barnens tilltro till sin egen förmåga och som stärker deras självkänsla. Vi ska utforma vår verksamhet så att den är både rolig och lärande. Vi ska skapa miljöer och situationer som stimulerar varje barns utveckling. Vi uppmuntrar och stimulerar leken då det är barnets naturliga sätt att lära. Vår förskola ska vara en pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet i samarbete med hemmen. 2. Mål och riktlinjer 2.1 Normer och värden Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Metoder: Under hela dagen Goda vuxna förebilder och ett bra förhållningssätt till barn och vuxna. Vi har ett öppet klimat där bus och skratt ingår som en naturlig del. Alla har lika värde och respekterar varandras olikheter. T.ex. vi samtalar mycket med barnen om hur vi ska vara mot varandra. Vi ställer frågor till barnen hur tror du att han/hon kände sig nu? hur skulle du ha gjort istället?. Vi uppmuntrar barnen att själva lösa konflikter men stöttar där det behövs. Vi använder oss av Bu och bä i sagor och berättelser i vårt kompistema. Vi har det mesta av materialet tillgängligt för alla barn. Vi pedagoger är med och stöttar vid konflikter med hjälp av vårt språk och kroppsspråk. Vi pedagoger är medvetna om att barnen behöver olika mycket tid för att klara av olika saker. 3

4 Förhållningssätt Vi ger barnen möjlighet att tycka och tänka fritt och att alla är välkomna oavsett vem man är. Vi har en gemensam träff några gånger i veckan på morgonen eller innan lunch, då vi sjunger/leker/samtalar. Ibland använder vi oss av karaktärerna från vårt aktuella bokprojekt. Vi arbetar medvetet och benämner begreppen lika- olika. Vi ser barnet som individ och inte utifrån det förväntningar som ett visst kön innebär och utformar miljön och verksamheten efter det. Jaget Vi uppmuntrar barnen att prova själva först för vi tror på det kompetenta barnet. Jag kan. Vi har veckans barn. Gruppträffar/Pedagogisk dokumentation Vi arbetar med bokprojekt i olika grupper på olika sätt. Vi delar även in barnen i två grupper vid läsning. Lyfta olikheter/likheter i vårt bokprojekt. Tamburen Pedagoger bemöter barn, vårdnadshavare och andra vuxna på ett respektfullt sätt och lägger fokus på individen och dess förutsättningar och inte könet. Alla ska känna sig välkomna. Flerspråkighet/modersmål Vi uppmärksammar varandras olikheter och ursprung. Vi har telefontolk till vårdnadshavarna som har behov av det. Vi uppmärksammar de olika ländernas nationaldag i vår aktivitetstavla, har flaggor på jordgloben. Synliggör barnens olika språk i vardagen. Vi uppmärksammar olika nationaldagar och FN dagen. På uppföljningssamtalet frågar vi vårdnadshavarna om detta. Vi uppmärksammar barnens födelsedagar genom att sätta upp varje barns ursprungsflagga i matrummets fönster. Arbeta med olika länder och språk utifrån bokprojektet. Fysiska Miljön Vi arbetar med att få ner ljudnivån genom att vi pedagoger sänker vår röstnivå. Vi delar in barnen i mindre grupper för att ge barnen mer talutrymme, för att SE varje barn och minska ljudnivån. Vi ändrar om i vår innemiljö utifrån hur barngruppen ser ut och efter ombyggnaden. Vi ändrar om i vår innemiljö utifrån bokprojektet. 4

5 Planeringstid Ta med arbetsplanen till planeringen varje måndag för att ha den färskt i minnet och inte glömma bort den. Arbetslaget Vi gör barnintervjuer 1 gång/termin, både filmning och i pappersform. Väl genomtänkta frågor med bilder till som baseras på observationer i barngruppen. Vi arbetar med våra mål och förnyar efter hand. 1 gång per termin ser vi över mål och uppdaterar på Grön Flagg sidan med bilder och reflektioner. 2.2 Utveckling och lärande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andrakulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sittkunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, 5

6 utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Metoder: Under hela dagen Vi har fasta rutiner under dagen och har en aktivitetstavla i tamburen. Vi använder olika språkbegrepp i vardagen med barnen, tex NTA, matematik och media. Vi har en projektorduk som ofta används i verksamheten till exempel vid sångstunder, men även till samtal, föräldramöten och trivselkvällar. Vi visar bilder och filmsnuttar. Vi går till biblioteket och lånar böcker och är med på deras sagostunder. Pedagogisk dokumentation Stärka barnen till att vilja och våga lära sig nya saker. Vi är öppna och lyhörda för deras intresse och behov. Genom att vi arbetar med pedagogisk dokumentation ska vi ta tillvara på barnens egna tankar och reflektioner. Under året använder vi oss alltid av pedagogisk dokumentation när vi arbetar med vårt bokprojekt. Tal och språkutveckling Vi använder tecken som stöd under hela dagen och stödjer dem i deras meningsbyggnader. Använder mycket konkreta bilder och saker. Vi använder oss av korta och enkla meningar. Vi använder TRAS. Språkstimulerande påsar/lådor med konkret material. Sångstunder med konkret material eller bilder. Bu och bä är med i vardagliga situationer och skapar samtal och diskussioner mellan barnen och med oss vuxna. Vi delar in barnen i mindre grupper under dagen för att stärka varje barns utveckling, lärande och språk. Vid matsituationen har vi ett medvetet tänk vid placering av barn för att tillgodose varje barns talutrymme. Vi pedagoger använder ett bra språkbruk. Under samtalen använder vi oss av en språkmapp som vi fyller vi i tillsammans med vårdnadshavaren för att kartlägga barnens tal och språkutveckling. Matematik Vi använder matematiska termer i vardagen t.ex i matsituationerna, av och påklädning och i den fria leken. Vi ger inte barnen det rätta svaren utan låter de tänka och lösa problemen själva. Det finns inga fel, bara olika sätt att se på saker och ting. Vi har mycket material tillgängligt för barnen. Vi ställer produktiva frågor. Hur tänkte du? Finns det flera sätt? Vi arbetar med matematik i bokprojektet på olika sätt. 6

7 Natur och hälsa Vi har en forskarväska med oss i naturen. Vi arbetar med kretslopp, plantering av frön, sopsortering, fjärilsodling, skräpplockarveckan. Vi har ett årstidsträd där vi följer årets växlingar. Vi är medupptäckare med barnen. Vi värnar om en god hygien och vi tvättar alltid händerna före och efter varje måltid. Även vid utevistelse. Vi samtalar med barnen om hur viktigt det är att ha en god hygien. Vi har fruktstund varje dag. Föräldrainflytande/delaktighet Genom pedagogisk dokumentation som vi sätter upp på speglarna i tamburen gör vi vårdnadshavarna delaktiga i vår verksamhet. En veckoplanering som uppdateras varje vecka finns på hemsidan. Dungenbladet en gång i månaden. SAFI Vi har instagram där vi dagligen sätter ut bilder på barnen och på vad vi gör. Vi lägger även ut information till vårdnadhavarna där. Portfolio Tillsammans med oss pedagoger ansvarar barnet över sin egen pärm, reflekterar kring dokumenten och är med sätter in alster. Pärmen står så att barnen lätt kan se den och ta den själv. Vi planerar in portfolioarbetet under året och skriver in det i årshjulet. Jämställdhet Barnen får leka med vad de vill och vi har en tillåtande miljö ute/inne för alla barnen där gränsen mellan flickigt/pojkigt inte existerar. Vi ger barnen den tid de behöver i olika situationer till att utvecklas. Flerspråkighet/modersmål Vi uppmärksammar barnens olika nationaliteter och synliggör det i verksamheten och i miljön. Vi delar in barnen i olika grupper och ger dem tid och talutrymme. Vi uppmärksammar barnens modersmål i vardagen tex. Sångstund, tamburen, måltider. Vi uppmuntrar barnen och deras vårdnadshavare att prata sitt hemspråk. Vi använder tecken som stöd för att stärka och tydliggöra språket. Vi synliggör de olika språken och uppmärksammar varje barns olika ursprung. Vi synliggör varje barns ursprung med en flagga på fönstret i matrummet när dem fyller år. Vi arbetar med länder och språk i vårt bokprojekt. Aktiviteter/gruppträffar Ibland delar in barnen i mindre grupper när vi arbetar med bokprojektet. Arbetslaget Vi tar med arbetsplanen till planeringen på måndagar så den blir levande och inte glöms bort. I vardagen använder vi oss av konkreta bilder. 7

8 2.3 Barns inflytande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Metoder: Under dagen Arbetar medvetet med att barnen ska kunna påverka sin situation under dagen, t.ex. att barnen får välja med vem och vad de vill leka med. De får fritt välja material och leksaker. Vi tar till vara på barnens intressen och olikheter. Medansvar vid rutiner och aktiviteter under dagen. Vi låter barnen vara med och bestämma om tex hur vill vi ha det på dungen?, hur tar vi hand om fjärilarna, blommorna?. Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra, visa känslor och kunna säga förlåt. Vi uppmuntrar barnen att själva lösa konflikter, men vi pedagoger finna till hands som stöd. Använder karaktärerna från vårt bokprojekt. Ställer produktiva frågor till barnen. Påminner barnen och varandra om våra gemensamma regler som vi har på förskolan. Tänker på att undvika ordet inte när vi samtalar med barnen. Ge andra alternativ till barnen, var får vi springa någonstans?. Barnen får vara med och utforma inne och ute miljön. Arbetslaget Vi använder oss av intervjuer och anpassar frågorna efter verksamheten för att få veta barnens intressen och vad de vill göra. På planeringen diskuterar vi barngruppen några gånger per termin och samband med det pratar vi om TRAS. Pedagogisk dokumentation Genom pedagogisk dokumentation tar vi vara på barnens tankar, reflektioner och intressen. Barnen är med och bestämmer om olika projekt. Vi använder oss av pedagogisk dokumentation när vi arbetar med vårt bokprojekt. Vi lyfter barnens olikheter genom att lyssna på alla barn och ta till oss deras olika idéer i verksamheten. Vi skriver reflektionerna tillsammans med barnen och sätter sedan upp dokumentationen direkt, även det tillsammans med barnen. Använder spaltdokumentation. 8

9 Natur och hälsa Barnen får reflektera och vara delaktiga i vår återvinning på förskolan, både inne och ute. Barnsinflytande/delaktighet Ett barn är dukansvarig tillsammans med en pedagog i en vecka, hämtar maten, dukar och säger varsågod. Barnen får ta eget ansvar över sina kläder. Vi använder en klädtavla som visar konkret vad barnen kan ha på sig. Ett barn får sätta upp kort tillsammans med en pedagog på aktuella klädesplagg för den dagen. Barnen är med i vårt arbete att utforma miljön som vi strävar efter att hålla levande under hela året beroende på barnens intressen, behov och aktuellt bokprojekt. Portfolio Vi låter barnen vara med i diskussioner om deras dokument innan det sätts in i portfoliopärmen utifrån deras mognad. Förhållningssätt Vuxna och barn visar varandra respekt. T.ex. att man inte avbryter varandra, lyssnar på om någon har något att berätta och att man skrattar med sina kamrater och inte åt varandra. Ge barnen talutrymme,t.ex. vid måltider samtalar pedagogen endast med barnen vid sitt bord. 2.4 Förskola Hem Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal, och beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. 9

10 Metoder: Inskolning Innan inskolningen får vårdnadshavarna hem en inbjudan till ett informationsmöte/ inskolningssamtal och barnen får ett välkomstbrev. På informationsmötet/inskolningssamtalet är vi tydliga med hur inskolningen kommer att gå till. Vilka olika roller vi har som vårdnadshavaren och pedagog. Vi använder oss av olika sätt att skola in barnen på, gruppinskolning, individuell inskolning och föräldraraktiv inskolning. Tillsammans med vårdnadshavarna skapar vi en trygg och harmonisk vistelsetid för barnen. Vi bygger upp ett bra förtroende så att alla känner sig välkomna och förbereder inför att barnen ska börja hos oss. Har flaggor uppsatta, har info om landet de kommer ifrån, vet namnen på barn och föräldrar. När det finns behov så har vi möjlighet att ha telefontolk och inskolningsstöd. Vi lyssnar på vårdnadshavarna när dem berättar om just deras barn och förväntningar och vi berättar om oss och vår verksamhet. Vårdnadshavarna får fylla i information om deras barn. Flerspråkighet/modersmål Vi bokar tolk till våra inskolningssamtal om behovet finns. Vi bokar även in inskolningsstöd om möjlighet finns. Vi har tillgång till modersmålsstödjare en gång i veckan. Jaget Varje nytt barn får en egen bok en dag på förskolan som vi använder oss utav på uppföljningssamtalen och som finns kvar på förskolan som en trygghet för barnet. Föräldrainflytande/delaktighet Vid hämtning och lämning skapar vi en bra relation med barn och vårdnadshavarna genom att ha en öppen och bra dialog med vårdnadshavare och barn. Vi är lyhörda och intresserade av deras behov. Vi ser till att en pedagog tar emot/lämnar över så att barnen och vårdnadshavarna känner sig trygga och vi berättar om vad barnet har varit med om under dagen. Planeringskalendern och aktivitetstavlan i tamburen synliggör vår verksamhet som uppdateras varje vecka, detta gäller även vår hemsida. Vi har instagram där vi lägger ut bilder dagligen från vår verksamhet och information. En låda hänger synligt i vår tambur där vårdnadshavarna har möjlighet att lämna in synpunkter. Ett bildspel i vår fotoram i tamburen visar bilder från verksamheten och projekt/teman. Vi har intervjuer som barnen gör tillsammans med sina vårdnadshavare inför samtal på hösten. Portfoliosamtal har vi 2 gånger per år. Uppföljningssamtal efter 6-8 veckor efter inskolning. Föräldramöte på hösten och trivselkväll på våren. Dungenbladet skriver vi varje månad och vi uppmuntrar där att vårdnadshavarna ska fråga sina barn om det vi gör och vara nyfikna på vår verksamhet. Fördjupar oss i barns tankar och reflektioner om verksamheten på förskolan. Möjlighet för vårdnadshavarna att komma med åsikter och synpunkter. Vi ska lyssna in vårdnadshavarnas intressen genom att bl.a låta dem svara på enkäter inför planeringsdagar och samtal. 10

11 Arbetslaget Vi är tydliga med att informera vårdnadshavare om förskolans mål och uppdrag samt likabehandlingsplanen. Vi informerar vårdnadshavarna att man kan ge synpunkter på kommunens hemsida via synpunktshantering. Vi informerar vårdnadshavarna om hur viktigt det är att fylla i föräldraenkäten och går igenom sammanställning på föräldramöte. Vi ser över rutinerna kring handlingsplanen kontinuerligt om hur överlämnandesamtalet ska gå till. Portfolio Varje barn har sin portfoliopärm tillgänglig där barnen och vårdnadshavarna tydligt kan se dess positiva utveckling. 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. Arbetslaget ska utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem samt samverka med dem, och tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. Metoder: Förskoleklass Två träffar på förskoleklass med pedagog från förskolan. Portfoliopärmen lämnas då av barnet. Vi ser över rutinerna kontinuerligt för hur överlämnandet mellan verksamheterna ska gå till. Vi ser över rutinerna för hur överlämnandet av portfoliopärmarna ska gå till. 11

12 3. Uppföljningar och utvärdering och utveckling: Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet, att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas, att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande. Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör detmöjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara. Metoder: Arbetslaget Varje höst ser vi över barngruppen och diskuterar hur vi ska arbeta under året. Vad fungerar nu?, Vad ska vi ändra?. Vi har en levande diskussion eftersom vi alltid vill utvecklas och hitta andra vägar. Vi ska kunna ge varandra konstruktiv kritik. Vi arbetar med att barnen ska känna sig delaktiga och ha inflytande över sin verksamhet. Vi använder oss av pedagogisk dokumentation. Vi utvärderar oss pedagoger så att vi kan utvecklas i vårt förhållningssätt och i arbetet med barnen och tillsammans med barnen. 12

13 Vi använder oss av olika sätt att dokumentera barnen och verksamheten på, tex att filma, intervjua, spaltobservera. Vi använder oss av bland annat skolverket, UV och andra verktyg för att utvärdera oss själva och följa upp verksamheten. Tal och språkutveckling Vi fyller i ett TRAS -schema för varje barn. Sedan sammaställer vi samtliga på ett och samma TRAS schema för att få en överblick på barngruppen och vad vi ska arbeta med i vår verksamhet. Portfolio Vi dokumenterar barnens positiva utveckling och lärande. Portfolio är ett ständigt pågående arbete där vi alltid vill utveckla oss. Vi får in läroplanen i vårt arbete med portfolio och använder det i samtal med vårdnadshavarna. Arbetslaget Den lokala arbetsplanen uppdateras på uppföljningsdagen och på planeringsdagen. Där skriver vi i ev åtgärder från utvärderingsdagen. Organisation Vi har en övergripande struktur över året men vi är flexibla och är inte rädda för att ändra det vi tidigare tänkt. Vi ändrar om beroende på hur barngruppen ser ut och efter deras önskemål och intressen. Vi får ut planeringstid, 2 timme i veckan. Vi ska samarbeta mellan arbetslaget och avdelningarna. 13