Bjurtjärnshyttan, Hällsjö Övre hytta eller som den också har kallats Klashyttan.

Transkript

1 Lars Lindberg 2014 Bjurtjärnshyttan, Hällsjö Övre hytta eller som den också har kallats Klashyttan. Hyttlämning, sannolikt efter mulltimmerhytta, bestående av hyttruin, rostugn och två slaggvarp. Hyttan är en s.k. bergsmanshytta, som ägdes gemensamt av bergsmän. Den drevs mellan 1616 och Tillgången på vatten i Klasbäcken var otillräcklig, utom under en kort tid under våren. Järnet märkes N:o 13. Ur domboken 1657: "Wilhelm Classon (Bononi), Peder Nilsson, Matts Eriksson och Matz Larsson i Hällsjön, andraga hurusom de efter Salig Herr Bergmästarens tillåtelse hafva byggdt en Hytta, men sedan igenom Christiern Robsams systerson, Wullens tjenare angifvande förbud, eftersom han föregifver att den Hyttan ligger för nära hans Hytta, och att hytt-ägarna dessutom till honom häftar i skuld, varför Christiern för den skull deras Hytta få lösa." Ur domboken 1661 den 28 januari: "Rannsakades om GAMLA HELLSJÖ HYTTA samt BJURKÄRNSHYTTAN. Först om Hellsjö Hytta, således att den ligger på NORRBÄRKE RÅÅ och brukas af Christiern Robsam, och allra först har upptagits af Jöns Persson, son till Salig Bergmästaren Peder Jönsson, boende i Lodwijka. I Dalarnes dombok 1661 skrevs: Gjurtjärnshyttan hafva Hällsjöboerna, nämligen Wellam Bononi med sine grannar Per Nilsson Wästgöte, Mats Nilsson och Mats Larsson begynt bygga med salig Bergmästaren Pehr Jönssons lov anno 1655". Wellam Bononi, eller Beneux, var vallon, kom troligen från Belgien. Han hade arbetat vid Finspångs bruk och Väster Silvberg innan han bosatte sig i Hällsjön. De övriga delägarna var svenskar och hade genom arv rätt till hyttmarken. Hällsjön hade varit Ludvikas bys urminnes fäbodar och utmark. Denna hytta ska inte förväxlas med Hällsjö hytta, som uppfördes 1638 vid den ström, som rinner från Hällsjön till Snösjön. Sannolikt har på samma plats legat flera äldre hyttor. Den flyttades 1765 till Vasselsjöns utlopp och drevs där ända till Vid den tiden var ingen boende i Hellsjön, utan där var då fäbodar till Lodwijka bohlby. Efter 20 års förlopp, sedan grunden var uppgräven, begynnte Lars Jönsson bygga sig där ett torp (1640 enl. Jordeboken) på Grängies Råå och skattlades, så begynnte Lars Jönsson föra sten och lera att fullfölja byggnaden på förbemälte hyttegrund. När Jöns Persson i Lodwijka, han som hade lagt grunden, fick veta att Lars Jönsson tänkte bygga hytta där, så förhindrade han detta genom att sälja hyttgrunden till Anders Lookman. Lookman byggde så hyttan färdig 1638 och blåste där två blåsningar, men för skuld som Lookman hade till Johan Meijer, upplät han hyttan åt honom, och för skuld som Johan Meijer hade hos Daniel Koch, så överlät han hyttan till honom i betalning." Sedan berättades om BJURKÄRNSHYTTAN, att den var belägen på Gränges skog och mark, dock icke vidare ifrån sockenskillnaden Gränge - Norrbärke, än att skillnaden nästan löper fram mellan de bägge hyttorna. Hellsjöhyttan ligger på Norrbärke och Bjurkärnshyttan på Grangärdes ägor. "Bjurkärnshyttan hafva Hällsjöboerna, nämligen Wellam Bononi med sine grannar Pehr Nilsson Västgöte, Matts Nilsson

2 och Matts Larsson begynnt bygga, med Salig Bergmåstaren Pehr Jönssons lov anno Berättades ock att förbemälte hytta är på deras rätta skatteägor, således att där HYTTE-VALLEN är där det har varit och än är (1661), Lodwijka bohlbys urminnes fäbodar och utmark, från vilken bolbyintressenternas i Bjurkärnshyttan föräldrar äro besläktade." Läs mer under kapitel 6. 1 Järnframställning på 1600-talet I hyttan framställdes järn ur järnmalm. När malmen hade uppfordrats ur gruvan slogs den sönder i mindre stycken. Ofyndigt berg sorterades bort och malmen fördes till hyttan. Vid hyttan rostades först malmen. Rostningen syftade till att luckra upp malmen så att den blev porös och lättkrossad för att lättare kunna reduceras till järn i masugnen. I rostugnen varvades ved och järnmalm i flera lager och eldningen pågick i två till tre dygn. Den färdigrostade malmen krossades, ofta i en vattendriven hammare. I hyttan värmdes därefter järnoxiderna upp med träkol till hög temperatur, varvid rent järn bildade och tappades ur i botten. Restprodukten, slaggen, var grå med inslag av blått och grönt. Slaggen användes som byggnadsmaterial till byggnader och vägar. Rester av två slaggvarp finns här, men slaggen är till stora delar bortförd. 2 Riksantikvarieämbetet, Fornlämning nr 18, Ludvika socken. Beskrivning: Hyttlämning, sannolikt efter mulltimmerhytta, bestående av hyttruin, rostningsanläggning och två slaggvarp. Hyttplatsen utgöres av en ej särskilt brant bäckravin, i vars botten en bäck rinner mot ÖNÖ. Hyttplatsen är belägen på bäckens S sida. Av anläggningarna återstår följande: 1) Hyttruin, synlig som övertorvad oval kulle, 6m x 5m (Ö 45 o N - V 45 o S) och ca 1,5 m h. I kullens NNÖ del framsparkade brunröda stenfragment. Ca 2m VSV om nr 1 är nr 2) Rostningsanläggning?, rektangulär, ca 20x8 m (ÖNÖ - VSV), bestående av 4 ugnar? ca 5m x 3m och intill 0.7 m djup. Starkt igenstörtade. Ca 3m S om nr 1 är nr 3) Slaggvarp, 50m x 25m (Ö-V) och intill 1.5 m h. Varpet är till största delen övertorvat. Slaggen är blåsig och fluten, mestadels gråbrun och med inslag av blå och grön färg. Stora delar av varpet är borttagna. Ca 7m NV om nr l är nr 4) Slaggvarp, 35m x 10 m (NÖ-SV) och 1.25 m h. Delvis övertorvat. Slagg av samma karaktär som i nr 2. Stora partier är bortgrävda. Hyttområdet är bevuxet med tät lövskog. Hyttplatsen benämnes Klashyttan av flera ortsbor.

3 3 Nedan Karta över hyttlämningen efter Riksantikvarieämbetets beskrivning av Fornlämning nr 18, Ludvika socken. 4 Nedan Bild från boken: Dagbok öfver en resa genom de under Stora Kopparbergs höfdingdöme lydande lähn och Dalarne 1757, av Abraham Abrahamsson Hülphers

4 På sid 627 i denna bok nämns N:r 13 Hellsjö öfra Nedan från Eriksson, Ragnar; Hyttor och hamrar i bergslagen, Gränge Nr 7, Övre Hällsjö hytta låg i byn Vallen vid en bäck från Bjurtjärn, som mynnar ut i Hällsjön. Den ska inte förväxlas med Hellsjö Bruls masugn, som låg vid Vasselsjöns utlopp omedelbart innanför Norrbärkes sockenrå. Anläggningsåret var 1616 och redan 1717 upphörde driften här, varvid bergsmännen flyttade in i Enkullen. Vattnet var otillräckligt och driftstiden kort. Mycket är ej känt om Övre Hällsjö hytta, följande kan citeras ur 1694 års bergverksrelation: " ' - Thess bergsmän äro allsammans Masmästare, och låta bruka sigh hwid andra Hyttor til wachtning hwaraf the hafva mäst sin näring, och köra sine Kohl mäst til andra Hellsjö Masugn, hafva thetta åhr intet brukat, hafwa liten Åker och altenast någre stenige lappar. - - Järnet märkes N:o 13" 6 Classon Beneux, Wellam (Adderat av Lars 2014) Född 1580 i Vallonien, Belgien. Wellam Beneux i Hällsjön "Fransosen i Hällsjön" - Wellam Beneux, eller som han också kallas: Vellam Classon, Wellam Bononi, Wellam Bonouir, föddes troligen 1580 och kom till Sverige i början av 1600-talet. Från 1626 till 1627 var han vid Finspångs bruk, som Louis De Geer sedan övertog från Kronan år De vallonska mästersmederna bidrog till att kanoner av hög kvalitet exporterades därifrån till stora delar av världen. Wellam ingick också i arbetsstyrkan vid Åkers bruk i Uppland som bokare (malmkrossare). Omkring 1630 flyttade han till Norrbärke socken i Dalarna, och engagerades efter några år av Jacob de la Gardie. Wellam fanns med bland hans folk vid silvergruvan Wäster Silfberg(Stollbergs Gruvor) år 1636, och stod där som "Dammvachtare Wällam Fransosen". Innan han flyttade till Norrbärke hade han gift sig med Sara Mårtensdotter, som var född 1615 i Vadstena. Med henne fick

5 han sönerna Frans, Eric, Abraham, Wellam och Mårten samt en dotter, Brita. I Norrbärke stannade familjen till 1641 och året därpå tycks de ha flyttat till Hällsjön i Grangärde socken, där häradsrätten 1652 registrerar honom för inköp av ett halvt tunnland mark. Ur Bergskollegii arkiv 1661 kan man läsa att "Hällsiöhyttan blev upbygdh af Welhelm Frantzos och några andra, och blåst der uthi A:o 1661." De andra, som nämndes var grannen och vännen Pehr Nilsson Västgöte, Matz Eriksson och Matts Larsson. De bildade sannolikt ett bergslag. Hällsjöhyttan kallades ibland Övre Hällsjöhyttan, ibland Klashyttan och ibland Bjurkärnshyttan. Hyttnumret var som tur var konstant, järnet märktes nämligen med N:o 13. Det var förstås oundvikligt att Wellam och hans kompanjoner skulle råka i tvist med de rika bruksherrarna som redan var etablerade. Dessa ledde till flera års stridigheter inför Tingen. Och som alltid, så fick de enkla bergsmännen stryka på foten inför herrarna och deras arrendatorer. Ur domboken 1657: "Wilhelm Classon (Bononi), Peder Nilsson, Matts Eriksson och Matz Larsson i Hällsjön, andraga hurusom de efter Salig Herr Bergmästarens tillåtelse hafva byggdt en Hytta, men sedan igenom Christiern Robsams systerson, Wullens tjenare angifvande förbud, eftersom han föregifver att den Hyttan ligger för nära hans Hytta, och att hytt-ägarna dessutom till honom häftar i skuld, varför Christiern för den skull deras Hytta få lösa." Ur domboken 1661 den 28 januari: "Rannsakades om GAMLA HELLSJÖ HYTTA samt BJURKÄRNSHYTTAN. Först om Hellsjö Hytta, således att den ligger på NORRBÄRKE RÅÅ och brukas af Christiern Robsam, och allra först har upptagits af Jöns Persson, son till Salig Bergmästaren Peder Jönsson, boende i Lodwijka. Vid den tiden var ingen boende i Hellsjön, utan där var då fäbodar till Lodwijka bohlby. Efter 20 års förlopp, sedan grunden var uppgräven, begynnte Lars Jönsson bygga sig där ett torp (1640 enl. Jordeboken) på Grängies Råå och skattlades, så begynnte Lars Jönsson föra sten och lera att fullfölja byggnaden på förbemälte hyttegrund. När Jöns Persson i Lodwijka, han som hade lagt grunden, fick veta att Lars Jönsson tänkte bygga hytta där, så förhindrade han detta genom att sälja hyttgrunden till Anders Lookman. Lookman byggde så hyttan färdig 1638 och blåste där två blåsningar, men för skuld som Lookman hade till Johan Meijer, upplät han hyttan åt honom, och för skuld som Johan Meijer hade hos Daniel Koch, så överlät han hyttan till honom i betalning." Sedan berättades om BJURKÄRNSHYTTAN, att den var belägen på Gränges skog och mark, dock icke vidare ifrån sockenskillnaden Gränge - Norrbärke, än att skillnaden nästan löper fram mellan de bägge hyttorna. Hellsjöhyttan ligger på Norrbärke och Bjurkärnshyttan på Grangärdes ägor. "Bjurkärnshyttan hafva Hällsjöboerna, nämligen Wellam Bononi med sine grannar Pehr Nilsson Västgöte, Matts Nilsson och Matts Larsson begynnt bygga, med Salig Bergmåstaren Pehr Jönssons lov anno Berättades ock att förbemälte hytta är på deras rätta skatteägor, således att där HYTTE-VALLEN är där det har varit och än är (1661), Lodwijka bohlbys urminnes fäbodar och utmark, från vilken bolbyintressenternas i Bjurkärnshyttan föräldrar äro besläktade." Wellams granne, vän och kollega Pehr Nilsson "Västgöte" (ibland kallad "Smålänning") föddes 1586, och gifte in sig i en mycket rik släkt. Hans hustru var Sara Olofsdotter, född 1612 i Östansbo, Ludvika. Hon var dotter till Olof Erlandsson som först bott på Lorentzberga och sedan på Östansbo, på det hemman som kallades Per Erlands Hemman och sträckte sig från Lyviksbacken ända ner till Haggens sjö. Olofs marker sträckte sig ända till Hällsjön. Pehr och Wellam blev också släkt med varann genom giftermål. Pehrs fyra döttrar giftes bort med Wellams fyra söner. Här kan man se begynnelsen av ett imperium som säkrade försörjningen för dem alla. Gamle Wellam yttrade vid ett ting: "Nog har jag skog nog för hyttdrift för både barn, barnbarn och barnbarnsbarn!" Tyvärr skulle kommande generationer inte ha det lika lätt.

6 Järnhanteringen industrialiserades och de små hyttorna var inte lönsamma längre. Land måste säljas och så sent som 1935 förlorades de sista av Pehrs ägor,pears, i en process mot Grängesbergsbolaget. Numera läge ligger Hällsjön nästan öde, och inte mycket påminner om "Fransosen" Wellam Classon Beneux eller Pehr Nilsson "Västgöte". Ännu i dag kan vi dock se deras namn på kartan Pears efter Pehr och Welamstorp efter Wellam! En sak är ändå säker: Om uppgifterna i dödböckerna är rätt, så måste bägge gubbarna ha varit ganska vitala, eftersom Wellam var 75 och Pehr 69 år då de anlade Bjurkärnshyttan! Det vore intressant och spännande om så var fallet, men troligast är att Wellam föddes omkring 1600 snarare än Wellom Bononi i Helsiön, 96 åhr 30 dagar. Begr. 12 Febr Pähr Nilsson Smålänning wid Helsiön 102 åhr. Varit Båtsman og med i Stångbroslaget. Begr. 30 Maj Källa: 7 Andra referenser: Larsson, Lisa; En vallon i Hällsjöskogen, Gränge Nr 26, Ljung, John; Hällsjö hyttas historia, Norrbärkebygd Nr 17,1996. Nisser, Marie; Bergsbruk och järnhantering under trehundra år, Boken om Berslagen, Rubicon, Ovan skrift är baserad mest från Underlag till Informationstavla Järnhytta, B Maijgren och Bo Lindkvist hemsida om släktforskning.