Fjärrvärme i Sverige 2007

Transkript

1 Fjärrvärme i Sverige 2007 En analys av priser och lönsamhet i svenska fjärrvärmeföretag Datum: Borås Sofie Andersson Projektnr:

2 Fjärrvärme i Sverige 2007 i Sammanfattning På uppdrag av Svensk Fjärrvärme har FVB Sverige ab gjort en uppföljning av tre tidigare analyser av de svenska fjärrvärmeföretagens priser och lönsamhet. De tidigare studierna har baserats på offentligt tillgänglig statistik från t ex SCB och Svensk Fjärrvärme och gäller åren 1999, 2001 och Den nu aktuella rapporten har hämtat all indata från de excelfiler med data från 188 fjärrvärmeföretags särredovisningar som i november 2008 presenterades på Energimarknadsinspektionens hemsida. Särredovisningarna avser verksamhetsåret Syftet med rapporten har även denna gång varit att belysa den svenska fjärrvärmen på de lokala värmemarknaderna. Förutom att nyckeltal för de olika företagen presenteras baserat på särredovisningarna görs även jämförelser med de tidigare rapporterna. Det har konstaterats att kvaliteten på indata från särredovisningarna inte alltid är helt tillförlitliga, men det får ändå anses vara det bästa underlaget hittills. Samtidigt är de äldre analyserna som baserats på statistik inte så avvikande vilket tyder på att de faktiskt har gett en ganska bra bild av den svenska fjärrvärmen. Generella slutsatser är att: större företag har lägre medelintäkter för såld fjärrvärme än små företag företag med stor andel av den lokala värmemarknaden har lägre medelintäkter för såld fjärrvärme företag med kraftvärme i sin produktionsmix har högre medelintäkter för såld fjärrvärme än företag utan kraftvärme företag med höga bränslekostnader har höga medelintäkter stora företag har aningen lägre bränslekostnader än vad små företag har personalkostnaderna är i princip oberoende av företagens storlek större företag har högre avkastning både medelavkastning och medelintäkter har stigit för den svenska fjärrvärmen åren 1999, 2001, 2003 och 2007 alla ägargrupper, utom de kommunala förvaltningarna, har normala priser i förhållande till sina avkastningskrav.

3 Fjärrvärme i Sverige 2007 ii Innehållsförteckning 1 INLEDNING Bakgrund Indata PRIS PÅ FJÄRRVÄRME Pris och storlek Pris och marknadsandel Pris och kraftvärme Pris och bränslekostnad LÖNSAMHET Intäkter under Kostnader under Bränslekostnader Personalkostnader Avkastning Avkastning per företag Avkastning per ägargrupp SAMMANFATTANDE KOMMENTARER REFERENSER...22 BILAGA 1 AVKASTNING 1999, 2001, 2003 &

4 Fjärrvärme i Sverige Inledning FVB Sverige ab har på uppdrag av Svensk Fjärrvärme studerat hur priser och avkastning har utvecklats mellan åren 1999, 2001, 2003 och Bakgrund Det här är den fjärde rapporten i serien med syfte att belysa den svenska fjärrvärmen på de lokala värmemarknaderna. De första tre rapporterna har baserats på offentligt tillgänglig statistik från t ex SCB, Avgiftsgruppens Nils Holgersson-undersökningar och branschföreningen Svensk Fjärrvärmes årliga statistik om bland annat bränslemängder och ledningslängder. Även fjärrvärmeföretagens årsredovisningar studerades men på grund av att de flesta fjärrvärmerörelser drivs tillsammans med andra verksamheter, som t ex elhandel, bredband, avfall eller elnät, och att fjärrvärmens andel av verksamheten inte har särredovisats var det väldigt lite information som kunde användas till den här typen av analys. Denna fjärde rapport bygger helt på de uppgifter från särredovisningar avseende år 2007 som Energimarknadsinspektionen redovisat i excelformat på sin hemsida i november Indata Som underlag till den här rapporten ligger de excelfiler från fjärrvärmeföretagens särredovisningar som Energimarknadsinspektionen har presenterat på sin hemsida i november 2008: Särskilda rapporten och byggnadsår (teknisk information) Balansräkning tillgångar Balansräkning skulder Resultaträkning Excelfilerna är nedladdade Filerna innehåller uppgifter från 188 företag, varav 9 antingen har brutet räkenskapsår eller ännu inte var färdiggranskade och alltså inte ännu redovisat några uppgifter. Dessutom uppger 8 företag att årets intäkt från fjärrvärmeförsäljning uppgår till noll kronor. Alltså beräknas medelintäkter för 171 fjärrvärmeföretag och avkastning för 179 företag.

5 Fjärrvärme i Sverige Pris på fjärrvärme I de tidigare tre rapporterna i serien användes underlag från Nils Holgersson-undersökningen för att jämföra fjärrvärmeföretagen sinsemellan. För mer information om metoden hänvisas till respektive rapport, se referenslistan. Sedan november 2008 finns uppgifter från 188 särredovisade fjärrvärmeföretag att hämta hem från Energimarknadsinspektionens hemsida. Alla priser som redovisas här är beräknade som intäkter från fjärrvärmeförsäljning delat med totalt levererad värme. 2.1 Pris och storlek Medelpriset för varje fjärrvärmeföretag redovisas i Figur 1 i förhållande till under året levererad värme. Medelpriset för 2007 är en medelintäkt beräknad som intäkter från fjärrvärmeförsäljning delat med totalt levererad värme. Medel int äkt = Intäkter från fjärrvärmeförsäljning Totaltlevereradvärme Trendlinjen i figuren visar att större företag generellt sett har lägre priser. Detta gäller även om de tre största fjärrvärmeföretagen ligger över medellinjen på grund av att ett stort antal av företagen med medelstora värmeleveranser har ett lägre pris. Trendlinjen är beräknad som ett antalsmedelvärde och de största företagens priser får därmed samma genomslag som de mindre företagens. kr/mwh Medelintäkter för såld fjärrvärme 2007 som funktion av värmeleveransens storlek Värmeleverans, GWh Figur 1. Medelintäkt för såld fjärrvärme 2007 som funktion av värmeleveransens storlek för 171 företag. Det finns anledning att tro att en del intäkter kan vara bokförda under t ex övriga intäkter istället för intäkter för såld fjärrvärme. Detta skulle medföra att spridningen i Figur 1 är större än vad den borde vara om alla intäkter varit ifyllda korrekt. Trots att spridningen kring medellinjen i Figur 1 troligen är större än i verkligheten motsvarar linjen troligen ändå den skalfördel som ett större fjärrvärmeföretag har gentemot ett mindre.

6 Fjärrvärme i Sverige Förutom indikationer på att indata har fyllts i fel visar figuren även på varierande skicklighet mellan olika företag samt att företagen har olika avkastningskrav. I Figur 2 jämförs medellinjerna från de tidigare analyserna avseende år 1999, 2001 och 2003 med De tidigare priserna har utgått från Nils Holgersson-undersökningen för respektive år justerade till att motsvara årets totala intäkt för såld fjärrvärme för Svensk Fjärrvärmes medlemsföretag. Tabell 1. Antal företag som har ingått i analyserna, medelintäkt för dessa företag samt information om varifrån indata har hämtats respektive år. NH = Nils Holgersson-undersökningen och EI = Energimarknadsinspektionen Medelintäkt kr/mwh Antal företag st Indata NH NH NH EI Större företag har enligt trendlinjerna i Figur 2 lägre priser än små. Om trendlinjerna för åren 1999, 2001 och 2003 jämförs så är det de större företagen som har höjt sina priser under den perioden medan de små företagen i princip ligger kvar på samma nivå. För 2007 gäller istället att de stora företagen har behållit sina priser från 2003 och det är istället de mindre företagen som har höjt sina priser sedan kr/mwh Medelintäkt som funktion av värmeleveransens storlek 1999, 2001, 2003 & Värmeleverans, GWh Figur 2. Medellinjerna för det justerade Nils Holgersson-priset som funktion av värmeleverans åren 1999, 2001, 2003 samt medelintäkten för såld fjärrvärme Frågan är hur linjerna påverkats av metodförändringen

7 Fjärrvärme i Sverige Pris och marknadsandel Det är svårt att säga hur stor varje fjärrvärmeföretags lokala marknadsandel är, d v s hur stor andel av varje tätorts värmemarknad som tillgodoses med fjärrvärme. En metod som tidigare har använts för att visa på hur stor lokal marknadsandel varje fjärrvärmeföretag har i förhållande till sitt pris redovisas i Figur 3. Å ä ä ä å ä I underlaget ingår data för 171 fjärrvärmeföretag, fördelade på drygt 400 nät, från Energimarknadsinspektionens särredovisningar avseende år kr/mwh 1000 Medelintäkt som funktion av marknadsandel Fjärrvärmeleverans per tätortscapita, MWh/inv Figur 3. Medelintäkt för såld fjärrvärme som funktion av fjärrvärmeleverans per invånare i tätorten för 171 fjärrvärmeföretag Företag med en stor andel av sin lokala marknadsandel tar enligt medellinjen i Figur 3 inte ut ett högre pris för fjärrvärmen än vad företag med små marknadsandelar gör. Man kan säga att den fördel som ett tätt värmeunderlag ger betalas tillbaka till kunderna i form av ett lägre medelpris. Hur utvecklingen har sett ut i förhållande till tidigare analyser som gjorts för åren 1999, 2001 och 2003 visas i Figur 4. Förutsättningar när det gäller hur många företag som har ingått i respektive studie samt varifrån indata hämtats och medelvärdet på den lokala marknadsandelen redovisas i Tabell 2

8 Fjärrvärme i Sverige Tabell 2. Antal företag som har ingått i analyserna, medelmarknadsandel för dessa företag samt information om varifrån indata har hämtats respektive år. SCB = Statistiska Centralbyrån, NH = Nils Holgersson-undersökningen och EI = Energimarknadsinspektionen Medel 6,8 7,0 8,6 7,7 MWh/inv Antal företag st Indata SCB, NH SCB, NH SCB, NH SCB, EI Att medelvärdet på den lokala marknadsandelen har minskat mellan åren 2003 och 2007 kanske kan bero på att fjärrvärme alltmer byggs ut i ytterområden och i mer värmeglesa områden. kr/mwh Medelintäkt som funktion av marknadsandel 1999, 2001, 2003 & Fjärrvärmeleverans per tätortscapita, MWh/inv Figur 4. Medelintäkt för såld fjärrvärme som funktion av fjärrvärmeleverans per invånare i tätorten för åren 1999, 2001, 2003 och Egentligen säger medellinjerna från de olika årens analyser i princip samma sak. Dock framgår det att medellinjen för 2007 utgår från en högre prisnivå än tidigare år. För de första tre studierna avseende åren 199, 2001 och 2003 ser man en aningen större ökning av medelpriset för de företag som har tätast värmeunderlag, d v s stor leverans per invånare i tätorten, men enligt 2007 års siffror gäller snarare det motsatta

9 Fjärrvärme i Sverige Pris och kraftvärme Kraftvärme är en av fem strategiska fördelar som ett fjärrvärmeföretag har. De övriga fyra är avfall, industriell spillvärme, besvärliga bränslen och geotermi. I Figur 5 visas medelintäkten för fjärrvärmeföretag som har respektive inte har kraftvärme för åren 1999, 2001, 2003 och kr/mwh Medelpris för företag med respektive utan kraftvärme KVV Ej KVV Figur 5. Medelpris under 1999, 2001 och 2003 samt medelintäkt för såld fjärrvärme under 2007 för fjärrvärmeföretag med och utan kraftvärmeverk i värmeproduktionen. Med undantag av år 1999 har fjärrvärmeföretag med kraftvärmeproduktion ett högre medelpris än de som inte har kraftvärme. Skillnaden mellan företag som har respektive inte har kraftvärme har ökat något från de tidigare analyserna. År 2007 var det fler företag som hade kraftvärme i sin produktionsmix än vad som varit fallet tidigare år, se Tabell 3. Tabell 3. Hur många företag som i de olika analyserna hade respektive inte hade kraftvärme samt totalt antal företag som ingått i underlaget Företag med KVV nät 41 Företag utan KVV nät 130 Totalt antal företag nät 171

10 Fjärrvärme i Sverige Pris och bränslekostnad Eftersom bränslekostnad inte finns redovisat i särredovisningarna har bränslekostnaden uppskattats motsvara summan av kostnader för råvaror och förnödenheter samt kostnader för handelsvaror. Det innebär att bränslekostnaden som används här även inkluderar bränsle för eventuell elproduktion, om företaget har kraftvärmeproduktion, samt troligen en del annat också beroende på vad man lägger in i begreppet råvaror och förnödenheter samt handelsvaror. I Figur 6 redovisas olika fjärrvärmeföretags medelintäkt som funktion av bränslekostnad per till kund levererad värme. kr/mwh Medelintäkter för såld fjärrvärme som funktion av bränslekostnad Bränslekostnad, kr/mwh lev Figur 6. Medelintäkt för 171 fjärrvärmeföretag som funktion av genomsnittlig kostnad för råvaror och förnödenheter samt handelsvaror per till kund levererad värme. Beroende på det sätt på vilket bränslekostnaden har beräknats är spridningen stor kring medellinjen. Figur 6 indikerar dock att företag med höga bränslekostnader har ett något högre medelpris till kund. I Figur 7 redovisas motsvarande medellinjer för tidigare års analyser. Sambandet är liknande som för 2007, d v s att företag med höga bränslekostnader har ett högre medelpris till kund, men det är samtidigt ett svagt samband. Störst är korrelationen för år 2001 och 2007.

11 Fjärrvärme i Sverige kr/mwh Medelintäkter för såld fjärrvärme som funktion av bränslekostnad Bränslekostnad, kr/mwh lev Figur 7. Medellinjer för medelintäkt som funktion av bränslekostnad för åren 1999, 2001, 2003 samt 2007.

12 Fjärrvärme i Sverige Lönsamhet Den metod som har använts i de tidigare analyserna för åren 1999, 2001 och 2003 där återanskaffningsvärden för distributionsnät, produktionsanläggningar och fjärrvärmecentraler har beräknats och sedan använts tillsammans med uppgifter om intäkter och kostnader för att beräkna varje företags avkastning fungerar inte i den här studien eftersom indata saknas för att göra denna beräkning. Anledningen till att metoden med återanskaffningsvärden togs fram och användes var just för att det inte fanns tillgång till trovärdiga indata från årsredovisningar mm. Nu när det finns särredovisat uppgifter om varje företags fjärrvärmerörelse är det dessa data som ska användas, men det blir svårt att jämföra med de tidigare uppskattade värdena från 1999, 2001 och Intäkter under 2007 Under 2007 omsatte de 179 fjärrvärmeföretag som redovisats i Energimarknadsinspektionens excelfiler tillsammans ca 31 miljarder kronor fördelat på olika poster enligt Tabell 5. De totala intäkterna för såld fjärrvärme uppgick för 171 företag år 2007 till 24 miljarder kronor. Med en värmeleverans från de 171 företagen på drygt 46 TWh blir medelintäkten för såld fjärrvärme år kr/mwh, se även Tabell 4. Tabell 4. En jämförelse av underlaget för analyserna samt den svenska fjärrvärmens medelintäkt respektive år Antal företag nät 171 st Värmeleverans GWh Intäkter såld fjärrvärme Mkr Medelintäkt kr/mw h I Tabell 5 redovisas en sammanställning av intäktssidan för de olika analyserna. Vid beräkning av intäkter ingår inte följande poster: Förändring av lager av produkter i arbete och färdiga varor Förändring av pågående arbete för annans räkning Tabell 5. En jämförelse av intäktssidan mellan tidigare beräknade analyser åren 1999, 2001 och 2003 och siffror från särredovisningar avseende år Antal företag nät 179 st Värmeleverans GWh Intäkter fjärrvärmeförsäljning Mkr Intäkter el (prod i KVV) Mkr Intäkter anslutningsavgifter 573 Mkr Intäkter elcertifikat Mkr Intäkter utsläppsrätter 64 Mkr Intäkter hetvatten/summa övrigt Mkr Total nettoomsättning Mkr Aktiverat arbete för egen räkning 590 Mkr Övriga rörelseintäkter 534 Mkr Summa intäkter Mkr

13 Fjärrvärme i Sverige Kostnader under 2007 I Tabell 6 redovisas en sammanställning av kostnadssidan för de olika analyserna. Vid beräkning av kostnader ingår inte följande poster: Avskrivningar och nedskrivningar (återföringar därav) av materiella och immateriella anläggningstillgångar Nedskrivningar av omsättningstillgångar utöver normala nedskrivningar Jämförelsestörande poster Tabell 6. En jämförelse av kostnadssidan mellan tidigare beräknade analyser åren 1999, 2001 och 2003 och siffror från särredovisningar avseende år Antal företag nät 179 st Värmeleverans GWh Bränsle/Råvaror och förnödenheter Mkr Driftel/Handelsvaror Mkr DoU/Övriga externa kostnader Mkr Personalkostnader Mkr NOx-avgift/Övriga rörelsekostnader Mkr Summa kostnader Mkr Bränslekostnader I underlaget från Energimarknadsinspektionen finns inga uppgifter om företagens bränslekostnader. Däremot finns uppgift om kostnader för respektive Råvaror och förnödenheter samt Handelsvaror. Vissa företag har en kostnad för råvaror och förnödenheter och ingen kostnad för handelsvaror medan andra har tvärtom eller båda delar. Här används summan av kostnader för Råvaror och förnödenheter plus Handelsvaror som motsvarande bränslekostnad för värme- och, i de fall företaget producerar el, elproduktion. Bränslekostnad som funktion av värmeleveransens storlek kr/mwh Värmeleverans, GWh Figur 8. Kostnader för råvaror och förnödenheter samt handelsvaror för 178 fjärrvärmeföretag.

14 Fjärrvärme i Sverige Summan av råvaror och förnödenheter och handelsvaror varierar mycket, men medellinjen i Figur 8 visar att större företag tenderar att ha lägre kostnader än små företag. Tabell 7. Antal företag som har ingått i analyserna, medelbränslekostnad för dessa företag samt information om varifrån indata har hämtats respektive år. SCB = Statistiska Centralbyrån, SvFv = Svensk Fjärrvärme och EI = Energimarknadsinspektionen Medelkostnad kr/mwh Antal företag nät 171 st Indata SCB, SvFv SCB, SvFv SCB, SvFv SCB, EI En jämförelse av bränslekostnader som funktion av storlek för åren 1999, 2001 och 2003 med summan av råvaror och förnödenheter samt handelsvaror visar upp ett ganska likt samband, att större företag har relativt lägre kostnader för inköp av bränsle. Skalfördelen som stora företag har är ju dels att de kan köpa in större mängder bränsle samt att de ofta har fler produktionsslag att välja mellan, så när ett bränsle blir dyrt har de ofta en större möjlighet att gå över och använda en alternativ produktion som är billigare. kr/mwh Bränslekostnader 1999, 2001, 2003 & Värmeleverans, GWh Figur 9. Bränslekostnader för både värme- och eventuell elproduktion åren 1999, 2001, 2003 och 2007 i förhållande till värmeleveransens storlek

15 Fjärrvärme i Sverige Personalkostnader Även de tidigare analyserna av personalkostnader har utgått från uppgifter från årsredovisningar där fjärrvärmerörelser har särredovisats. Skillnaden den här gången är alltså endast att underlaget är betydligt större, se Tabell 8. Tabell 8. Antal företag som har ingått i analyserna, medelpersonalkostnad för dessa företag samt information om varifrån indata har hämtats respektive år. Årsred = Årsredovisningar och EI = Energimarknadsinspektionen Medelkostnad kr/mwh Antal företag st Indata Årsred. Årsred. Årsred. EI Personalkostnaderna för de 151 fjärrvärmeföretagen varierar stort, oavsett storlek. Förklaringar till detta kan t ex vara att vissa företag använder inhyrd personal och att kostnaderna då räknas under ett annat konto. Trendlinjen för 2007 visar att kostnaderna för personal är likvärdiga för fjärrvärmeföretagen oavsett storlek och medel ligger kring ca 55 kronor per MWh levererad värme. Variationerna är dock väldigt stora mellan olika företag om man istället för medellinjen tittar på prickarna, d v s respektive företags utfall. kr/mwh 250 Personalkostnader Värmeleverans, GWh Figur 10. Personalkostnader för 151 fjärrvärmeföretag enligt särredovisningar Som nämndes tidigare är det när det gäller personalkostnad ingen skillnad i metod, alltså borde det vara i princip helt jämförbart mellan olika analysår. Figur 11 visar att medellinjerna ändå uppvisar en stor skillnad mellan åren.

16 Fjärrvärme i Sverige kr/mwh 100 Personalkostnader 1999, 2001, 2003 & Värmeleverans, GWh Figur 11. Jämförelse mellan skattade personalkostnader för 1999, 2001 och 2003 och verkliga personalkostnader från särredovisningar 2007.

17 Fjärrvärme i Sverige Avkastning Avkastning per företag Vid beräkning av både rörelsemarginal och avkastning på totalt kapital används driftnettot i täljaren, d v s skillnaden mellan rörelsernas intäkter och kostnader som det redovisats i kapitlets inledande avsnitt. Inga räntor ingår därmed i beräkningen. Anledningen till detta är att syftet är att studera hur man i sin fjärrvärmeförelse har förräntat sitt kapital och inget annat. ö ä Rörelsemarginal 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% -10% -20% Värmeleverans, GWh Figur 12. Rörelsemarginal för 179 fjärrvärmeföretag. Rörelsemarginalen för 179 fjärrvärmeföretag, beräknad enligt ovanstående formel, visas i Figur 12. Det är en stor spridning, inget entydigt kan egentligen sägas om rörelsemarginalen. Det är möjligt att rörelsemarginalens spridning är rimlig med avseende på den kapitalmängd som ska finnas i ett företag. Fjärrvärmeföretagens verksamhet baseras på vilka förutsättningar man har och det finns en stor spridning när det gäller storlek, produktionssätt, vilka bränslen som används och vilken strategi som tillämpas. Avkastning på totalt kapital är ett mått på hur företagets totala tillgångar har förräntats. å å Även här uppvisas en stor spridning mellan olika företag, se Figur 13. Det finns dock en antydan till att större företag har högre avkastningskrav än mindre företag. Det skulle i så fall innebära att de stora företagen, liksom tidigare analyser har visat, förutom att betala tillbaka sina skalfördelar till kunderna i form av ett lägre medelpris även är en bra affär för sina ägare. Med andra ord delas skalfördelen som stora företag har mellan kunder och ägare, generellt sett.

18 Fjärrvärme i Sverige Avkastning på totala tillgångar 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% -5% -10% -15% Värmeleverans, GWh Figur 13. Avkastning på totalt kapital för 179 fjärrvärmeföretag. En samkörning av rörelsemarginal och avkastning på totala tillgångar visar att i allmänhet har företag med stor rörelsemarginal även en hög avkastning, se Figur 14. Rörelsemarg, % 100% Samvariation mellan rörelsemarginal och avkastning på totala tillgångar 80% 60% 40% 20% 0% -20% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% Avkastning på totala tillgångar, % Figur 14. Samvariation mellan rörelsemarginal och avkastning på totala tillgångar.

19 Fjärrvärme i Sverige Avkastning 1999, 2001, 2003 & % 14% 12% 10% % 6% 4% 2% 0% Värmeleverans, GWh Figur 15. Direkt avkastning på totalt återanskaffningsvärde för åren 1999, 2001 och 2003 samt avkastning på totala tillgångar för 2007 som funktion av storlek. För åren 1999, 2001 och 2003 är avkastningen beräknad enligt formeln: ä ä ä ä ö å ä ö, Alla faktorer som ingår i formeln har beräknats baserat på offentligt tillgänglig statistik, från t ex SCB, Nils Holgersson-undersökningen och Svensk Fjärrvärme, eftersom motsvarande särredovisningar för varje fjärrvärmeföretag fram tills nu inte har funnits. Trots att tillvägagångssättet för beräkning av avkastning varit i princip detsamma åren 1999, 2001 och 2003 så har avkastningens medellinjer för respektive år varierat i enlighet med Figur 15. För år 2007 baseras medellinjen på verkliga data från särredovisningarna. Mer information om beräkningen av avkastning för hela Sverige redovisas i bilaga 1. Medelavkastningen för Sverige som funktion av medelintäkt för åren 1999, 2001, 2003 och 2007 presenteras i Figur 16. För åren 1999, 2001 och 2003 är avkastningen beräknad i enlighet med ovanstående formel och för år 2007 har avkastningen beräknats utifrån uppgifter från särredovisningar, se även bilaga 1. Åren 1999, 2001 och 2003 varierar medelavkastningen mellan 6,5 och 5,9 % och år 2007 är medelavkastningen 10,5 %. Figur 17 är en samkörning mellan varje företags beräknade totala återanskaffningsvärde från analysen 2003 med summa tillgångar från bokförda värden I återanskaffningsvärdet ingick produktionsanläggningar, distributionsanläggningar och om företaget ägde och ansvarade för fjärrvärmecentralerna ingick även värdet på dessa. Återanskaffningsvärdet innebär vad det skulle kosta att bygga upp hela fjärrvärmesystemet från början och är ett värde på hur mycket kapital som finns i rörelsen. Summa tillgångar är summan av anläggningstillgångar och omsättningstillgångar för varje företag som ingår i analysen. Enligt Figur 17 är tillgångarna år 2007 väsentligt lägre än återanskaffningsvärdet från 2003, vilket tyder på att det flesta bolag är lågt värderade i förhållande till sina tillgångar.

20 Fjärrvärme i Sverige % Avkastning som funktion av medelintäkt 1999, 2001, 2003 & % % 6% 4% % 0% Medelintäkt, kr/mwh Figur 16. Medelavkastning för all svensk fjärrvärme som funktion av den svenska medelintäkten för respektive år 1999, 2001, 2003 och Tillgångar, kr/kwh 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Samvariation summa tillgångar 2007 med totalt återanskaffningsvärde ,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 Återanskaffningsvärde, kr/kwh Figur 17. Samvariation mellan summa tillgångar från särredovisningar för 2007 och beräknade återanskaffningsvärden för 2003.

21 Fjärrvärme i Sverige Avkastning per ägargrupp I Tabell 9 redovisas indata uppdelat per ägargrupp för totalt 171 fjärrvärmeföretag. De företag som inte har uppgett intäkter för såld fjärrvärme i sin särredovisning har tagits bort för att jämförelse ska kunna ske med avseende på leveranser, intäkter och avkastningar. Gruppen annat kommunalt bolag motsvarar de fjärrvärmeföretag som ägs av ett kommunalt bolag i en annan kommun. Gruppen övriga innefattar små privata ägare liksom t ex Neova El & Värme, Lantmännen Agrovärme och Rindi Energi. Tabell 9. Sammanställning av några data för de sju ägargrupperna och Sverige. Kommunal förvaltning Kommunalt bolag Annat kommunalt bolag Fortum EON Vattenfall Övriga Sverige Antal företag st Leverans GWh Intäkt Mkr Medelintäkt kr/mwh Driftnetto Mkr Tillgångar Mkr Avkastning 13,1% 10,6% 8,3% 11,2% 11,8% 7,2% 9,3% 10,5% % Figur 18 visar hur avkastningen har sett ut och utvecklats från den första analysen baserad på siffror från 1999 fram till Som synes så har avkastningen ökat markant för alla ägargrupper utom Fortum, Vattenfall och Övriga. Avkastningen för kommunala förvaltningar var i 2003 års analys 1,2 % och har här stigit till 13,1 %. Viss försiktighet bör alltså iakttas när det gäller de bakomliggande siffrorna. För övriga ägargrupper är ökningen av avkastningen stor men kanske ändå rimlig med tanke på att fjärrvärmeföretagens tillgångarna 2007 jämfört med återanskaffningsvärdet 2003 är väldigt lågt värderat, se Figur % Avkastning per ägargrupp 1999, 2001, 2003 & % 10% % 6% 4% 2% 0% Kommunalt bolag Annat kommunalt bolag Kommunal förvaltning Fortum EON Vattenfall Övriga Sverige Figur 18. Avkastning per ägargrupp för åren 1999, 2001, 2003 och 2007.

22 Fjärrvärme i Sverige Avkastning på totala tillgångar som funktion av medelintäkt 14% 12% 10% 8% 6% Kommunal förvaltning Kommunalt bolag Vattenfall E.ON SVERIGE Fortum Övriga Annat kommunalt bolag 4% 2% 0% Medelintäkt, kr/mwh Figur 19. Samvariation mellan avkastning på totala tillgångar och medelintäkt för de sju ägargrupperna under Samvariationen mellan avkastning och prisnivå i de sju ägargrupperna redovisas i Figur 19. Gruppen kommunal förvaltning ingår inte som underlag för framtagning av medellinjen eftersom den avviker så pass starkt från de övriga ägargrupperna. För övrigt ansluter ägargrupperna väl till medellinjen som anger avkastning i förhållande till medelkostnad. Det betyder att alla ägargrupper utom de kommunala förvaltningarna har normala priser i förhållande till sina avkastningskrav.

23 Fjärrvärme i Sverige Sammanfattande kommentarer Det är inte helt enkelt att dra några slutsatser av denna studie. Dels för att underlaget som denna studie för år 2007 baserats på skiljer sig så avsevärt från de tidigare analyserna från 1999, 2001 och Däremot kan man faktiskt säga att det, för de flesta av de figurer som presenterats i denna rapport där jämförelser har gjorts mellan analyser från olika år, gäller att de tidigare rapporterna stämt ganska bra överens med verkligheten. I flera fall har skillnaderna varit större sinsemellan de äldre analyserna från 1999, 2001 och 2003 där tillvägagångssätt och metoder varit desamma än mellan de äldre analyserna och verkliga uppgifter från särredovisningar från En slutsats är även att det råder stor osäkerhet kring de siffror som har lämnats in i särredovisningarna, variationerna är i många fall stora. Frågan är om riktlinjerna om vad som ska uppges under varje post har varit oklara. Ett antal företag har t ex inte uppgett att de har haft några intäkter från såld fjärrvärme under året, vilket borde vara anmärkningsvärt. Det bör finnas en stor chans att kvaliteten på indata ökar ytterligare till nästa års särredovisning avseende verksamhetsåret För övrigt kan vi väl avsluta med att säga att det här är så nära verkligheten vi har kommit hittills i våra analyser av fjärrvärmeföretagens verksamhet. 5 Referenser Särredovisningar i excelformat från Energimarknadsinspektionen för 188 fjärrvärmeföretag Nedladdade : Särskilda rapporten och byggnadsår (teknisk information) Balansräkning tillgångar Balansräkning skulder Resultaträkning Andersson S, Werner S, Fjärrvärme i Sverige 2003, FVB Sverige ab, maj 2005 Andersson S, Werner S, Fjärrvärme i Sverige 2001, FVB Sverige ab, oktober 2003 Andersson S, Werner S, Svensk fjärrvärme ägare, priser och lönsamhet, Chalmers, Avdelningen för energisystemteknik, ISSN , ISRN CTH-EST-R-01/3-SE, Report 2001:3, april 2001 SCB, Tätortsinvånare 2005 Ca 180 fjärrvärmeföretags hemsidor

24 Fjärrvärme i Sverige Bilaga 1 Avkastning 1999, 2001, 2003 & Antal företag nät 179 st Värmeleverans GWh Intäkter fjärrvärmeförsäljning Mkr Intäkter el (prod i KVV) Mkr Intäkter anslutningsavgifter 573 Mkr Intäkter elcertifikat Mkr Intäkter utsläppsrätter 64 Mkr Intäkter hetvatten/summa övrigt Mkr Total nettoomsättning Mkr Aktiverat arbete för egen räkning 590 Mkr Övriga rörelseintäkter 534 Mkr Summa intäkter Mkr Bränsle/Råvaror och förnödenheter Mkr Driftel/Handelsvaror Mkr DoU/Övriga externa kostnader Mkr Personalkostnader Mkr NOx-avgift/Övriga rörelsekostnader Mkr Summa kostnader Mkr Driftnetto/Rörelseresultat Mkr Summa tillgångar Kapital produktion Mkr Kapital distribution Mkr Kapital fjärrvärmecentraler Mkr Beräknad avkastning/rt 6,5% 5,9% 6,0% 10,5% %