Transkript

1 Ett inkluderande och livsvänligt arbetsliv december

2 Förord Redan före den finansiella och ekonomiska krisen befann sig en stor andel av den arbetsföra befolkningen i utanförskap, och med den djupa ekonomiska avmattningen under har fått ännu fler att förlora fotfästet på arbetsmarknaden. Med den växande arbetslösheten, ökar i sin tur ohälsan. På sikt kan detta leda till en ökad utslagning i samhället och drabbar hårdast grupper som redan har det svårt att komma in på arbetsmarknaden, bla ungdomar, invandrare och handikappade. För att bromsa denna utslagning är det angeläget att vidta åtgärder som stimulerar de arbetslösa till egna initiativ. Det är också viktigt att alla sektorer i samhället, lokalt och centralt, samverkar för att möjliggöra och underlätta sådana initiativ. Gemensamt för de olika grupperna är att utbildningsnivån och kompetensen alltmer kommer att styra möjligheter att få fotfäste på arbetsmarknaden och de äldres förmåga att klara omställningar, neddragning eller avveckling. Eftersom arbetslösheten påverkar så många människor ur medicinsk, social och ekonomisk synvinkel, är det viktigt att hitta åtgärder som bromsar den negativa utvecklingen och förhindrar långtidsarbetslöshet. Det är lätt att önska sig fler jobb, och fler som får utföra dessa jobb. Det är inte lika lätt att tala om hur dessa jobb ska skapas. Centerpartiet arbetar för en fungerande arbetsmarknad för alla, nämligen att få arbeta efter egna förutsättningar. Därför vill vi finna lösningar och med dialog med människor i hela landet, skapar vi en politik i den riktningen. Stockholm den 7 december 2009 Lennart Levi Riksdagsledamot (C) Professor emeritus i psykosocial medicin, Karolinska institutet, Talesperson i arbetsmiljöfrågor lennart.levi@riksdagen.se Annie Johansson Riksdagsledamot (C), Ordförande i arbetsgruppen för jobb och utanförskap annie.johansson@riksdagen.se Solveig Zander Riksdagsledamot (C) Talesperson i socialförsäkringsfrågor solveig.zander@riksdagen.se 1

3 Centerpartiet vill: - Ett samhälle som skiljer mellan välstånd och välfärd BNP-tillväxt säger inte allt om det pris vi får betala för den ekonomiska utvecklingen. - Flexibilitet på arbetsmarknaden med ökad omställningsförmåga Med ett framtidskonto kan den enskilde fritt använda sina sparade medel för att investera i: antingen egen kompetensutveckling eller i att starta eget företag. - För-rehabilitering - En väg till arbete Genom fler individanpassade insatser kan vi sänka ohälsotalet ytterligare och få fler personer i arbete. - Med social ekonomi inkluderas fler på arbetsmarknaden Med den sociala ekonomin kan nya grupper integreras på arbetsmarknaden. Dessa personer skulle med stor sannolikhet ha varit sysslolösa och i behov av andra insatser från samhällets sida om de inte varit engagerade i detta. - En arbetsmiljö för fler i arbete Arbetsmiljöpolitiken ska främja ett långsiktigt hållbart arbetsliv som uppmuntrar och gör det möjligt för så många som möjligt att träda in, utvecklas och kvarstå i arbetslivet. - Vidareutbildning av chefer i ledarskap och arbetsmiljö. Den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden bör få genomslag i såväl den grundläggande högskoleutbildningen som i forskarutbildningen. 2

4 Inledning Den öppna arbetslösheten uppgår i skrivande stund till 8,1 procent men utanförskapet är mycket större, 1,6 miljoner människor. Det är en stor minoritet av svenskarna i arbetsför ålder står nämligen utanför arbetslivet och många av dessa är arbetsföra i rätt jobb, under anpassade betingelser, åtminstone i någon utsträckning. Därmed fortsätter utanförskapet vara alltför stort. Omräknat till helårsekvivalenter får knappt en miljon 1 svenskar i arbetsför ålder sin försörjning genom olika ersättningssystem. I denna grupp ingår förtidspensionärer, sjukskrivna, öppet arbetslösa, i arbetsmarknadspolitiska åtgärder och som lever på socialbidrag. Antalet är dubbelt så stort idag jämfört med i början på 1970-talet. För de svårt sjuka och helt funktionshindrade är detta riktigt och inte något som ska ifrågasättas. Men för de många som kan och vill men inte får arbeta är det både inhumant och ett kvalificerat resursslöseri. Det är uppenbart att det krävs särskilda insatser för att minska detta. Därför är Centerpartiets och alliansregeringens prioritering att varaktigt öka sysselsättningen och att minska bidragsberoendet och därigenom minska utanförskapet. Utgångspunkten för Centerpartiets och alliansregeringens politik är att alla som vill och kan ska få arbeta. Helt enkelt att ta till vara människors arbetsförmåga, förbättra drivkrafter och stöd för vägar tillbaka till arbete. Vidare att underlätta för grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och förhindra att människor fastnar i bidragsberoende och svag inkomstutveckling. Efter valet 2006 började alliansregeringens arbetsmarknadspolitik visa resultat. Konflikten med den tidigare regeringen handlar om valet mellan att hänvisa människor till att vara sjuka eller att erbjuda stöd och hjälp för återgång i arbete. Åtgärder som ökat både arbetsutbudet och arbetskraftsefterfrågan, liksom en bättre matchning minskade arbetslösheten och sysselsättningen ökade. Alliansregeringen har satsat på att få så många som möjligt in i arbetslivet och lyckades under 2007 få in personer från bidragsberoende till produktivt arbete. 2 Fram till hösten 2008 hade utanförskapet minskat med personer. 1 Finansdepartementet, helårsekvivalenter års ekonomiska vårproposition 3

5 Trots att antalet sjukskrivna har halverats jämfört med 2006 och att antalet nybeviljade pensionärer bara uppgår till en tredjedel jämfört med 2006, är utanförskapet tillbaka i utgångsläget vid regeringsskiftet. På bara ett år har fler människor gått till att försörjas genom det offentliga välfärdssystemet. Totalt rör det sig om människor i arbetsför ålder, En del av dem är för sjuka för att kunna arbeta men väldigt många både kan arbeta och vill arbeta, kanske inte i alla slags jobb, kanske inte på alla tänkbara arbetsplatser och kanske inte alltid på heltid. Ett samhälle som skiljer mellan välstånd och välfärd Trots utanförskap och lågkonjunktur är Sveriges ekonomi mycket konkurrenskraftig. Befolkningen är välutbildad och det svenska företagsklimatet rankas allt högre i internationella jämförelser. Vi lever alltså i ett objektivt sett bra samhälle. Den beskrivningen är inte i alla avseenden överensstämmande med den upplevda verkligheten. Ett samhälle där bara experterna tycker att folk har det bra är inte ett gott samhälle. Det har länge funnits en benägenhet att sätta likhetstecken mellan välstånd och välfärd. Men bruttonationalproduktens tillväxt säger inte allt om det pris vi får betala för den ekonomiska utvecklingen. Ett pris som omfattar svårmätta psykologiska, sociala och medicinska aspekter. Därför vill Centerpartiet öka medvetenheten om sambandet mellan hur mycket vi arbetar, hur väl vi mår i detta arbete och det välstånd som vi kan uppnå, både för den enskilda och för landet som helhet. Under den tidigare regeringen förtidspensionerades 140 människor om dagen. Idag är personer i arbetsför ålder förtidspensionerade men sedan oktober 2006 har alliansregeringen lyckats minska dessa med 10 procent. Men dessa är alltjämt för många. Kostnaden för dessa förtidspensioner uppgår till 73 miljarder kronor per år (aktivitets- och sjukersättning inkl. ålderspensionsavgift och bostadstillägg). 3 Från att förtidspensionen började utbetalas och fram till övergång till ålderspension är den ackumulerade kostnaden för förtidspensionärerna inte mindre än 766 miljarder kronor. Detta motsvarar ungefär en fjärdedel av värdet av alla varor och tjänster under ett år. Och ännu viktigare siffrorna speglar stora välfärdsförluster. Om sysselsättningen ökar med en procentenhet, dvs fler än i dag medför det en vinst för den offentliga ekonomin på över 10 miljarder kronor per år, att fördela till vård, skola och 3 Riksdagens utredningstjänst, RUT 4

6 omsorg. 4 En ökning av sysselsättningen med några procentenheter borde vara fullt möjlig att uppnå. Det innebär tiotal miljarder extra till den offentliga ekonomin. Med social ekonomi inkluderas fler på arbetsmarknaden En av Centerpartiets hjärtefrågor går att sammanfatta i formeln fler och bättre jobb. Fler jobb betyder ett kraftigt minskat utanförskap. Alla som kan och vill arbeta ska också få göra det. Bättre jobb betyder ett arbete som inte gör människor sjuka och arbetsoförmögna, utan tvärtom bidrar till deras hälsa och välbefinnande. Vi brukar tala om ett livsvänligt arbete. Det betyder också att de många i arbetsför ålder som idag står utanför arbetsmarknaden uppmuntras att i åtminstone någon omfattning och på något sätt bidra till sin egen försörjning och till folkhushållet. För att behålla och förbättra både välfärd och välstånd är det viktigt att nyttiggöra den stora och outnyttjade arbetspotentialen i grupperna unga, äldre och utrikes födda. Centerpartiet värderar ett hållbart arbetsliv, ett arbete som lämnar utrymme för eget beslutsfattande och erbjuder goda sociala nätverk. Detta gör att vi klarar av att prestera och samtidigt känna välbefinnande. För att må bra krävs inflytande över den egna vardagen, både på arbetet och på fritiden. Individen själv har det största ansvaret för sitt liv och är därmed också den som ska ha mest inflytande. Det handlar om att ha en möjlighet att försörja sig själv utifrån sina egna förutsättningar och därmed ha makten över sitt eget liv. Vore det inte därför humanare att utgå från att alla behövs och sträva efter en nollvision för utanförskapet? Centerpartiet ser här en av möjligheterna i den sociala ekonomin som bör kunna skapa nya arbetstillfällen. Genom dessa tillfredsställs behov av varor och tjänster som varken tillgodoses av marknaden eller den offentliga sektorn. Det handlar vanligen om en verksamhet som startas utifrån gemensamma behov och som kan tillfredställas genom en kooperativ verksamhet. På så sätt kan nya grupper integreras på arbetsmarknaden. Dessa personer skulle med stor sannolikhet ha varit sysslolösa och i behov av andra insatser från samhällets sida om de inte varit engagerade i detta. Betydelsen av socialt företagande Det råder enighet om att sociala företag är samhällsekonomiskt nyttiga och att dessa skapar mervärden för hela samhället genom att långtidsarbetslösa, långtidssjuka och andra grupper 4 RUT, under förutsättningen att personen är arbetslös 5

7 lättare kan komma in på arbetsmarknaden. Vad som däremot ifrågasätts är hur samhällsnyttan kan mätas. Den samhällsekonomiska vinsten uppstår när behovet av samhällets stöd minskar, graden av självförsörjning ökar, hälsan förbättras och skattekraften tilltar. En person som fått olika resurser/stöd och som genom egenmakt får möjlighet att kunna leva ett mer självständigt liv minskar sitt behov av samhällets stöd. Detta innebär att samhällets kostnader minskar. Gemensamma värderingar som sätter sin prägel på verksamheten: människors lika värde, solidaritet och demokrati. Till detta finns också en vision om att människor trots annorlunda och sämre utgångsläge har en stor potential till meningsfullt arbete, bidrag till det gemensammas bästa och bättre hälsa. Flexibilitet på arbetsmarknaden genom ökad omställningsförmåga En arbetsmarknad som kan anpassa sig är en nyckelfaktor för all produktivitetsutveckling. Samtidigt som flexibilitet är ett honnörsord är trygghet en grundbult för många. Men det är knappast något enskilt arbete som kan garanteras i en svår lågkonjunktur. Tryggheten ligger inte i själva lagbestämmelser utan i omställningsförmågan, dvs företagens förmåga att tackla krisen och personalens förmåga att klara nya förutsättningar. Vi ser därför att trygghet och omställningsförmåga går hand i hand. En person som känner en grundläggande trygghet kan vara mer benägen att acceptera förändringar än den som är otrygg, det handlar om egenmakten att själv bestämma sina förutsättningar att hitta ett nytt arbete. Sverige behöver en flexibel arbetsmarknad som innebär att samhället och företagen aktivt måste stödja den enskildes kompetensutveckling och möjligheter till omställning på arbetsmarknaden. Det krävs kraftfulla omställnings- och kompetensåtgärder för att individer med färsk arbetslivserfarenhet snabbt ska komma tillbaka till arbetslivet. Därför föreslår vi ett skattegynnat individuellt kompetenssparande, ett Framtidskonto, där den enskilde fritt kan använda sina sparade medel för att investera i: egen kompetensutveckling eller i att starta eget företag. Detta stärker individens egenmakt över sin vardag och sin ekonomi. Det är viktigt för att också på ett förebyggande sätt arbeta och rusta upp individers sparkapital inför framtida lågkonjunkturer och obalanser på marknader. På så vis stärker vi flexibiliteten på arbetsmarknaden och människors förmåga att möta förändringar. Centerpartiet har alltid prioriterat en hög egenkontroll, att själv ha makten över sin egen vardag. Om den är tillfredsställande kan var och en inom rimliga gränser själv förbättra sin situation, dvs 6

8 anpassa till förmåga, behov och förväntningar. Arbetsresultatet måste motsvara rimliga förväntningar. Och arbetet görs i samarbete med många andra, vilket kräver att insatserna samordnas. Men även så att man kan, inom en given ram, överlämna, åt var och en ett rimligt mått av egenkontroll. Dels blir arbetet på detta sätt mer människoanpassat. Dessutom ökar chansen att man bättre anpassar sig till och accepterar förhållanden som man själv valt. En systemansats Det sociala företagandet sysselsätter idag ca personer fördelade på ca 150 projekt runt om i landet. De sociala företagen är ofta små och saknar ibland erfarenhet av att driva verksamheter. Svårigheter kan också uppstå när frågor kräver sektorsövergripande lösningar, dvs personer som behöver hjälp från flera aktörer samtidigt och vars försörjningshinder är sammansatta, diffusa och inte går att få in under en myndighets ansvarsområde. Bristande samordning mellan myndigheters regler och kortsiktiga beslut innebär även en otrygghet och svårighet att planera för både personal och företag. Centerpartiet arbetar för att socialt företagande ska växa, både som arbetsmarknad och aktör inom rehabilitering. Därmed ser vi socialt företagande som en naturlig del i fas 3 i jobb- och utvecklingsgarantin och förväntar en kraftig tillväxt med fler etablerade sociala företag. Detta innebär att de sociala företagens resurser kan användas i större omfattning med ett regelbundet och formaliserat arbete. Ett delansvar ska dessutom kopplas till lokal nivå där Försäkringskassan tillsammans med Arbetsförmedlingen bör finnas med. I debatten framförs ofta en skepticism, en värdering om att socialt företagande skulle vara en sämre arbetsmarknad och med en risk till inlåsningseffekt. Det är snarare tvärtom. I relation till vårt välfärdssystem och bidragssystem innebär socialt företagande stora möjligheter till utveckling, såväl personligt, som anställd och som företagare. Livslångt lärande för en livslång anställbarhet Centerpartiet vill att det ska bli lättare och attraktivare att vidareutbilda sig genom hela livet. Kommande demografiska förändringar leder till att andelen i arbetsför ålder minskar. Detta kan leda till en obalans på arbetsmarknaden då fler kommer att behöva försörja fler. Detta kommer också ställa ökade krav på ett utbildningssystem som bättre svarar mot snabba förändringar i efterfrågan på arbetskraft. 7

9 Framtidens arbetsmarknad ställer ökade krav på förändringskompetens. En viktig förutsättning för personers kapacitet att kunna anpassa sig till förändringar i arbetslivet är att ha en bra utbildning. Och det ligger i både arbetsgivarens och individens intresse att kontinuerligt investera i nya kunskaper. Samtidigt finns det ett samhällsekonomiskt intresse i att öka genomströmningen inom utbildningssystemet och framför allt tidigarelägga ungdomars etablering på arbetsmarknaden. Men vi tror att satsningar på att höja utbildningsnivån är effektivt på längre sikt- både för individen och för samhället som helhet. Genom att förbättra kunskaper och kompetens genom utbildningsinsatser av olika slag blir personalen mer anställningsbar. Det moderna arbetslivet kräver att människor deltar i ett livslångt lärande med olika perioder av arbetslivet i skolbänken. Idag har många svårt att vidareutbilda sig på grund av brist på tid eller inkomster. Genom att införa ett individuellt kompetenssparande - ett Framtidskonto - vill vi att alla ska få möjlighet att spara egna pengar för att i framtiden kunna studera vidare eller starta ett eget företag. Tanken är att detta ska vara skattemässigt förmånligt. Genom detta kan omställningskostnaderna för individerna och för samhället minska, och vi kan på så sätt möta globaliseringen på ett människovänligare sätt. Vi vill att det ska bli lättare att gå från ett förlorat jobb till en annan bransch eller till eget företagande. Genom att införa en skattelättnad för denna typ av sparande kan fler ha råd att sätta av några hundralappar i månaden, under ett antal år, för att sedan använda pengarna när de behövs. Givetvis ska individen själv bestämma hur dessa egna sparade pengar ska användas. Vårt Framtidskonto ska vara möjligt för alla, tex "fabriksarbetare som bestämmer sig för att sadla om till flygledare, som sparar några år och sedan läser in de nödvändiga kurserna på deltid", eller "kassörskan som äntligen får tillfälle att förverkliga sin dröm och utbildar sig inom mode och kläddesign för att kunna starta ett alldeles eget designföretag" För-rehabilitering- En väg till arbete Människors möjlighet att komma tillbaka till arbete försvinner skrämmande fort. Tidigare har sjukskrivningarna inte haft några tydliga tidsgränser alls vilket lett till långa och passiva sjukskrivningar. För Centerpartiet är trygghet en självklarhet. Är du så pass sjuk att du inte kan arbeta ska du givetvis ha rätt till permanent sjukersättning. Och vi är medvetna om att en del av de många förtidspensionerade och långtidssjukskrivna har en begränsad arbetsförmåga, i vissa fall ingen alls. Men vi kan aldrig acceptera att dessa individer inte ges en chans eller möjlighet att komma tillbaka till arbete. 8

10 För personer som länge har varit borta från arbetslivet eller aldrig varit inne på arbetsmarknaden kan steget till eller tillbaka till arbete verka långt. Dessa individer kan behöva ett särskilt inledande stöd. Centerpartiet vill därför se över möjligheterna med en sorts för-rehabilitering som ett komplement till den nu gällande så kallade rehabiliteringskedjan, på väg mot den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Som ett ytterligare steg i att föra människor närmare arbetslivet och egen försörjning. Denna för-rehabilitering ska vara individuellt utformad och anpassas efter individens förutsättningar och erfarenheter. För-rehabiliteringen ska inriktas på att ta tillvara på den enskilda individens arbetsförmåga där fokus ska riktas på det friska. Förrehabiliteringen ska bland annat bygga på utveckling i grupp och aktiviteter som stärker självkänslan, studiebsök och möten med arbetsgivare, fackliga företrädare samt företrädare för den lokala arbetsmarknaden. En bärande princip ska vara att utbildningen som erbjuds står i relation till vad en modern arbetsmarknad kan tänkas kräva. Det handlar, som ovan nämnt, om individuellt anpassade insatser som ska förbereda den enskilda individen för ett inträde eller återgång till arbetsmarknaden. För-rehabiliteringen ska ske i nära samverkan med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Och det är viktigt att insatserna i detta arbete genomsyras av den enskildes möjligheter till inflytande och delaktighet vilket är en förutsättning för dennes utveckling i arbetslivet. Samtidigt utgör inte alltid allvarliga sjukdomstillstånd ett arbetshinder, om patienten verkligen vill arbeta, med lämpliga uppgifter, på lämplig arbetsplats, i lämplig omfattning. Här gäller inga tumregler. Här måste passformen arbete arbetstagare anpassas individuellt, med så perfekt matchning som det över huvud taget är möjligt. Många långtidssjukskrivna och förtidspensionerade är det pga långvariga smärttillstånd i rörelseorganen eller lättare psykiska besvär. Den nya sjukskrivningsreformen innebära att pengar används till medicinsk rehabilitering. Medel ska främst riktas mot de senaste årens stora diagnosgrupper i sjukskrivningsstatistiken, nämligen lättare psykiska besvär och skador och smärtor i rörelseorganen. Vid dessa och många andra tillstånd är det fullt möjligt att betydligt förbättra arbetsförmågan genom tidiga och evidensbaserade rehabiliteringsåtgärder. Även här gäller att rehabilitering inte är något generellt tillämpbart utan måste anpassas till den enskilda patientens behov. Om så sker är insatserna till stor hjälp och därtill mycket kostnadseffektiva. För varje krona som samhället lägger på en lyckad rehabilitering får vi flerdubbelt tillbaka. Flerdubbelt därför att det är värdefullt både för samhället och för den enskilda, såväl ekonomiskt som socialt och mänskligt. Ingen vinner på att en människa hamnar i ett passivt och långvarigt 9

11 utanförskap. Därför reformerade alliansregeringen sjukskrivningsreglerna från den 1 juli Den stora utslagningen som de gamla reglerna gav upphov till var inte värdig ett rikt och modernt land med stora ambitioner på välfärdsområdet. Nu har Försäkringskassan tydliga och fasta tidsgränser att förhålla sig till, just för att ingen får falla mellan stolarna vilket skedde under den förra regeringens mandatperioder. Den tidigare misskötta sjukförsäkringen förklarar en stor del av det enorma misslyckande som gjorde att en halv miljon svenskar förpassades till förtidspension. En arbetsmiljö för fler i arbete Arbetsmiljöförhållanden kan leda till ohälsa som i sin tur leder till långtidssjukfrånvaro och därmed långtidssjukskrivning och aktivitets- och sjukersättningar. Arbetsmiljöförhållandena kan vidare vara sådana att de utestänger vissa grupper eller personer från anställning. Å andra sidan kan arbetsmiljön vara sådan att den främjar en utveckling av såväl verksamheten som de anställda. Centerpartiet arbetar för att arbetsmiljöpolitiken ska främja ett långsiktigt hållbart arbetsliv som uppmuntrar och gör det möjligt för så många som möjligt att träda in, utvecklas och kvarstå i arbetslivet. Arbetsmiljön har betydelse för om människor skall hamna i utanförskap och för möjligheterna att bryta ett utanförskap och har vidare ett längre gående utvecklingsperspektiv som kan få betydelse för tillväxt och sysselsättning. Dagens arbetsmarknad ställer helt andra krav på människor än vad den gjorde för bara några decennier sedan. Dessutom skiljer sig arbetsmiljökompetensen åt från olika arbetsplatser. Därför vill vi främja kunnande i arbetsmiljö och ledarskap i längre högskoleutbildningar som kan leda till chefsbefattningar. På sikt kan Sverige få en generation av chefer som inte bara lärt sig att undvika det hälsoskadliga i arbetslivet utan också förstår att främja det livsvänliga. Det saknas idag nödvändiga kunskaper om arbetslivsförhållanden för att såväl arbetshälsa som produktivitet och utveckling skall bibehållas. Därför är det viktigt att främja framväxten av en ny bred struktur på nationell nivå för arbetslivsforskning och arbetslivsutbildning. Den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden bör få genomslag i såväl den grundläggande högskoleutbildningen som i forskarutbildningen. Därmed föreslår vi ett bildande av ett Centrum för hälsa i arbete i en tvärvetenskaplig samverkan mellan högskolor och universitet i syfte att bedriva forskning och högre utbildning om arbetslivets förhållanden och utveckling. Utanförskapet är en stor samhällsutmaning där vi ännu inte har alla lösningar. Men med den minskning som skedde mellan 2006 och 2008 visade vi att vi tagit viktiga steg på vägen. Detta är 10

12 givetvis ett arbete som vi kommer att fortsätta att prioritera och utveckla. Centerpartiet vill med denna rapport lägga grunden till en strategi för att nå de som är allra längst bort från arbetsmarknaden och svårast att nå. Detta kräver nytänkande och ett omprövande förhållningssätt som utgår från individens möjligheter. 11