ÅRSPLANERING FÖR MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA INOM RAMEN FÖR BOSÄTTNINGSLAGEN (2016:38) UNDER (1)

Transkript

1

2 ÅRSPLANERING FÖR MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA INOM RAMEN FÖR BOSÄTTNINGSLAGEN (2016:38) UNDER (1) APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI SEPTEMBER OKTOBER NOVEMBER DECEMBER KOMMUNTAL ANVISNINGAR KVARSTÅENDE MIV AF MIV AF MIV AF MIV AF MIV AF MIV AF MIV AF MIV AF MIV AF KRONOBERGS LÄN Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Summa KOMMUNTAL = Kommuntal för 2016 enligt förordning (2016:40) om fördelning av anvisningar till kommuner ANVISNINGAR = Anvisade från Arbetsförmedlingen som godtagit bosättning, anvisade från Migrationsverket som inte ännu mottagits samt de som mottagits i kommun, från och med 1 januari till och med 17 mars 2016 KVARSTÅENDE = Kommuntal minus anvisningar, från och med 1 januari till och med 17 mars 2016 MIV = Mottagande på anvisning från Migrationsverket AF = Mottagande på anvisning från Arbetsförmedlingen

3 Bilaga 2 Fördelning av platser i årsplanering 2016 Årsplaneringen visar fördelningen av det antal personer som ska tas emot i kommunerna per månad från och med april till och med december Följande perspektiv har vägts in i framtagandet av årsplaneringen: Personer med uppehållstillstånd på Migrationsverkets anläggningsboenden samt kvotflyktingar ska kunna erbjudas bosättning i kommun inom rimlig tid. Kommunerna ska ges förutsättningar att förbereda sitt mottagande och uppnå sina kommuntal. Platser på Migrationsverkets anläggningsboenden ska göras tillgängliga för asylsökande inom rimlig tid. Anvisande myndigheter ska ges förutsättningar att planera och anvisa personer för bosättning under året. I ett första steg har Migrationsverket fördelat de platser som behövs för kvotflyktingar, utifrån den planering av uttagningar och överföringar av kvotflyktingar som gjorts tillsammans med UNHCR. Fördelningen har inriktats på kommuner med erfarenhet av att ta emot kvotflyktingar, samt där det kan finnas släktingar eller tillgång till specialistsjukvård. I vissa län föreslås flera kommuner ta emot kvotflyktingar vid samma tidpunkt för att kunna samarbeta kring mottagandet. Migrationsverket strävar efter att personer som fungerat som stöd för varandra till exempel under tiden de bott i flyktingläger, ska kunna bosättas nära varandra. Det har också säkerställts utrymme för anvisningar från Arbetsförmedlingen i samtliga län, även om vissa kommuner med lågt kommuntal helt inriktats på att ta emot personer efter anvisning från Migrationsverket. Arbetsförmedlingen har tittat på spridningen av mottagandet i sin helhet över landet och under året. I kommuner med höga kommuntal har utgångspunkten varit en jämn fördelning av mottagandet över året. Vid låga kommuntal har Arbetsförmedlingen strävat efter att lägga ett antal på minst fyra personer vid varje mottagningstillfälle samt spridit mottagandet över ett färre antal månader. Detta för att ge ökade förutsättningar för en variation av ensamstående och familjer i mottagandet. Årsplaneringen har justerats efter önskemål från kommuner.

4 Bilaga 3 Arbetsförmedlingens rutiner för anvisning och mottagande 2016 Arbetsförmedlingen strävar efter att ungefär två månader före planerat mottagande ge kommunen information om antal personer och antal ensamhushåll respektive familjehushåll som ska tas emot i enlighet med årsplaneringen. När Arbetsförmedlingen har matchat personer och de har godtagit erbjudandet om bosättning fattas beslut om anvisning och mottagande inom en månad före mottagningsdatum. Endast personer som godtagit ett erbjudande om bosättning kommer att anvisas till kommunen. Risken att personer avviker minskar ju närmare mottagningsdatum en person får ett erbjudande om bosättning. 1. Kommunikation på gruppnivå Kommunen får information om planerat mottagande under en viss månad i enlighet med årsplaneringen: - antal personer - fördelning ensamhushåll/familjehushåll - eventuella behov av bostadsanpassning Tidsram: cirka två månader före mottagande enligt årsplaneringen. 2. Matchning på individnivå Arbetsförmedlingen gör en matchning på individnivå som bygger på personens möjligheter och behov. I största möjliga mån matchas personen utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv och mot en kommun i närheten av där personen har vistats på anläggningsboende. Ett erbjudande om bosättning kan dock ske till vilken kommun som helst i landet. Personen får ett erbjudande om bosättning till en kommun. Om en person avböjer ett erbjudande går det vidare till en annan person. Tidsram: en till två månader före datum för mottagande enligt årsplaneringen. 3. Beslut om anvisning och mottagande Beslut om anvisning och mottagande fattas per hushåll när erbjudandet om bosättning godtagits av personen. Arbetsförmedlingen skickar bosättningsunderlag med besluten. Tidsram: inom en månad före datum för mottagande. 4. Mottagande i kommunen Arbetsförmedlingens bosättningsenhet meddelar aktuell mottagningsenhet på Migrationsverket till vilken kommun personen har anvisats samt mottagningsdatum. Migrationsverket får även kontaktinformation, så att Migrationsverket och kommunen kan ordna personens resa och flytt. Tidsram: inom en månad före datum för mottagande.

5 Migrationsverkets rutiner för anvisning och mottagande 2016 Kvotflyktingar: 1. Enskilda personer och familjer matchas mot kommuner som har tillgängliga platser vid den tidpunkt då kvotflyktingar ska överföras till Sverige, enligt den planering som Migrationsverket gjort tillsammans med UNHCR. 2. Migrationsverket gör en preliminär presentation för kommunen för att fastställa när anvisning och mottagande kan ske. Denna initiala kontakt kan tas innan individerna har beviljats uppehållstillstånd, utifrån en bedömning om sannolikheten att de kommer att bli aktuella för anvisning. Information om språk, familjestorlek och särskilda behov som kan vara av vikt för bosättningen delas. 3. I de fall beslut om uppehållstillstånd redan är fattat delas istället ett bosättningsunderlag med information om familjesammansättning, medborgarskap, språk, utbildnings- och yrkesbakgrund, samt eventuella behov av vård eller stöd, alternativt behov av bostadsanpassning. 4. Kommunhandläggaren ombeds att inom tre dagar bekräfta eller föreslå justering av det mottagningsdatum som Migrationsverket angett. Om kommunen och Migrationsverket inte kommer överens förbehåller sig Migrationsverket rätten att besluta om ett mottagningsdatum inom 2 månader från beslutet om anvisning. Eftersom vissa ärenden kan behöva överföras snabbt kan det efterfrågas möjlighet till att anvisa med en kortare tidsfrist, med kommunens medgivande. 5. Migrationsverket upprättar en anvisning och beslutar om mottagningsdatum. Beslut om anvisning skickas till kommunen. 6. Kommunerna får en avisering om anländande kvotflyktingar senast en vecka före mottagningsdatumet, med uppgift om tidpunkt för ankomst till flygplats. 7. Kommunen bekräftar mottagandet till Migrationsverket genom den för ändamålet framtagna blankett som biläggs aviseringen. Individer i anläggningsboende som inte ingår i etableringen: Anvisning sker genom matchning utifrån närhetsprincipen så att en individ i första hand anvisas till sin vistelsekommun, i andra hand till en närliggande kommun. Därefter följer steg 3-5 ovan. Personerna skrivs ut ur Migrationsverkets mottagningssystem det datum då mottagande i kommun

6 ska ske. Personerna får hjälp av aktuell mottagningsenhet att ordna resan till kommunen, på samma sätt som före den nya lagen.

7 Från: Kommunstyrelsen Skickat: den 31 mars :47 Till: Arbete Välfärd Nämnden; Utbildningsnämnden Kopia: Frank Bo; Schöldberg Per; Karlsson Björkmarker Åsa; Tenje Anna; Lauber Malin; Skagne Monica; Sandberg Per; Rosengren Oliver Ämne: VB: Kronoberg: Reviderad årsplanering för mottagande av nyanlända under 2016 Bifogade filer: Förtydligande rutiner och justering av årsplanering 2016.pdf; Bilaga 1. Årsplanering Kronoberg.pdf; Bilaga 2. Fördelning av platser i årsplanering 2016.pdf; Bilaga 3. Rutiner för anvisning och mottagande 2016.pdf Från: Arbetsförmedlingen [mailto:noreply@arbetsformedlingen.se] Skickat: den 31 mars :49 Till: Kommunstyrelsen <Kommunstyrelsen@vaxjo.se> Ämne: Kronoberg: Reviderad årsplanering för mottagande av nyanlända under 2016 Vidarebefordra gärna följande mejl till kommunstyrelsen, ansvarig verksamhetschef för flykting- och integrationsfrågor, socialnämnd, arbetsmarknadsnämnd, utbildningsnämnd samt berörda förvaltningschefer. Hej! Den 1 mars trädde bosättningslagen (2016:38) i kraft. I samband med detta erbjöds samtliga kommuner en årsplanering för mottagande för bosättning av nyanlända. Årsplaneringen gäller från och med april till och med december Årsplaneringen är gemensamt framtagen av Migrationsverket och Arbetsförmedlingen och omfattar de individer som ska tas emot för bosättning under året. Arbetsförmedlingen och Migrationsverket har nu justerat årsplaneringen efter inkomna önskemål från kommuner. Utifrån frågor som vi har tagit emot har vi förtydligat rutiner kring årsplaneringen och mottagandet för bosättning under 2016, se "Förtydligande rutiner och justering av årsplanering 2016". Årsplaneringen presenteras länsvis och visar mottagandet på anvisning per kommun och månad, se bilaga 1. Utgångspunkten för fördelningen av platser i årsplaneringen framgår av bilaga 2. För mer detaljerad information om rutiner för anvisning från Arbetsförmedlingen och Migrationsverket, se bilaga 3. Vänliga hälsningar

8 Arbetsförmedlingen Växel: Migrationsverket Växel: Länsstyrelserna

9 Förtydligande av rutiner samt justering av årsplanering för mottagande av nyanlända för bosättning 2016 Den 1 mars trädde den nya bosättningslagen (2016:38) i kraft. I samband med detta erbjöds samtliga kommuner en årsplanering för mottagande för bosättning av nyanlända. Årsplaneringen gäller från och med april till och med december Den är gemensamt framtagen av Migrationsverket och Arbetsförmedlingen och omfattar de individer som ska tas emot för bosättning under året. Arbetsförmedlingen och Migrationsverket har nu justerat årsplaneringen utifrån inkomna önskemål från kommuner (se bilaga 1). Nedan följer ett förtydligande av rutiner kring årsplaneringen och mottagandet för bosättning under Årsplaneringen 2016 Årsplaneringen innebär en fördelning av det antal personer som ska tas emot i kommunerna per månad, från och med april till och med december I årsplaneringen har Arbetsförmedlingen räknat av personer som hittills i år har anvisats och godtagit sin bosättning. Migrationsverket har räknat av personer som har anvisats men ännu inte mottagits samt de som har mottagits i kommun. 1 Migrationsverket och Arbetsförmedlingen arbetar på att få fram tillförlitlig mottagningsstatistik och ytterligare justeringar kommer att göras löpande. I årsplaneringen framgår när Migrationsverket respektive Arbetsförmedlingen ansvarar för bosättningen. Utgångspunkter för fördelningen av platser framgår av bilaga 2. Önskemål om ändringar i årsplaneringen Alla kommuner har möjlighet att komma med önskemål om justering i årsplaneringen. Önskemål lämnas till bosättningsfunktionen på den anvisande myndighet som berörs av ändringen. Önskemål ska vara ansvarig bosättningsfunktion tillhanda senast den första helgfria vardagen i månaden, två kalendermånader före mottagande enligt årsplaneringen. Anvisande myndighet beslutar om eventuell justering och återkopplar till kommunen senast den 15:e eller nästa helgfria vardag samma månad. Den fastställda 1 Senaste versionen av årsplaneringen har uppdaterats med statistik till och med 17 mars 2016.

10 årsplaneringen gäller till dess att anvisande myndighet har kommunicerat ett nytt beslut. Exempel: För ändring i årsplaneringen från och med juli månad, krävs att önskemål inkommer till berörd bosättningsfunktion senast den 2 maj. Anvisande myndighet återkommer till kommunen senast den 16 maj. Vid justering av årsplaneringen tar Arbetsförmedlingen och Migrationsverket hänsyn till fördelningen av mottagandet i hela landet. Tidigt på året inkomna önskemål från kommunen ökar möjligheterna att justera årsplaneringen enligt önskemål. Önskemål om omfördelning av kommuntal Länstal och kommuntal för 2016 regleras i förordningen (2016:40) om fördelning av anvisningar till kommuner. Kommuner kan komma överens om att omfördela sina kommuntal sinsemellan, under förutsättning att kommuntalen sammantaget inte blir lägre än länstalet. Då kommuntalen regleras i förordning krävs ett regeringsbeslut för att ändringarna ska kunna genomföras. Önskemål om ändringar ska lämnas till regeringen. Länsstyrelserna och anvisande myndigheter ska hållas informerade när kommuner förmedlar förslag till ändringar i sina kommuntal till regeringen, eftersom de ändrade kommuntalen påverkar årsplaneringen. Rutiner för anvisning och mottagande i kommun 1. Kommunerna får övergripande information av anvisande myndighet om den grupp eller den person som ska tas emot under en viss månad i enlighet med årsplaneringen. 2. Personer som ska anvisas får ett erbjudande om bosättning. Endast personer som godtagit erbjudande om bosättning kommer att anvisas till kommun Beslut om anvisning fattas per hushåll och kommuniceras till kommunen tillsammans med ett bosättningsunderlag. 4. De praktiska detaljerna kring flytten till kommunen sköter: - ansvarig mottagningsenhet på Migrationsverket när det gäller personer på anläggningsboende, - Migrationsverkets vidarebosättningsenhet när det gäller kvotflyktingar. För mer detaljerad information om rutiner för anvisning, se bilaga 3. 2 Kvotflyktingar erbjuds inte möjlighet att ta ställning till föreslagen bostadsort. 2

11 Datum för mottagande Den nyanlände ska tas emot i en kommun senast inom två månader från beslutet om anvisning. 3 I beslutet om anvisning fastställs det datum då individen ska tas emot i kommunen. Mottagandet ska ske i enlighet med kommunens årsplanering. Anmälan av tillgängliga bostäder Kommuner med tillgängliga bostäder kan anmäla dessa till Migrationsverket. 4 I de fall Arbetsförmedlingen är anvisande myndighet kan kommunen informera Arbetsförmedlingens bosättningsfunktion, i syfte att ta emot enligt kommuntal. En anmälan om tillgänglig bostad innebär att kommunen ska vara beredd att ta emot en person eller en familj på anvisning från och med det datum då bostaden finns tillgänglig. Det innebär i sin tur att årsplaneringen kan behöva justeras. Anmälan om tillgänglig bostad ska göras innan anvisande myndighet har tagit beslut om anvisning. Om kommunen avser att ansöka om ersättning för tomhyra måste anmälan om tillgänglig bostad inklusive adressuppgifter göras till Migrationsverket, oavsett vilken myndighet som ansvarar för anvisningen. När Migrationsverket tar emot anmälan om tillgängliga bostäder sparas uppgifterna som underlag till framtida ansökningar från kommunen. Kommunen kan ansöka om ersättning efter att en anvisad person eller familj har flyttat in i lägenheten och få ersättning för den sammanhängande perioden från och med att bostaden är tillgänglig till och med dagen innan en person eller familj flyttar in. För mer information hänvisas till Migrationsverkets hemsida. Anmälan om tillgänglig bostad görs via e-post till: gb-anmälan-tillgängligabostäder-nyanlända@migrationsverket.se 3 10 i förordningen (2016:39) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning i förordningen (2016:39) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. 3

12 Bfd (3) Magnus Jansson Ronnie Magnusson Richard Svanegård PM Välj Ny anvisningsmodell för asylsökande ensamkommande barn och unga Mottagande av asylsökande ensamkommande barn och unga Kommunerna ansvarar för mottagande av ensamkommande asylsökande barn och ungdomar och Migrationsverket anvisar vilken kommun som ansvarar för det individuella barnet. Anvisningarna sker till kommunerna genom ett fördelningssystem som baseras på att respektive kommun tar emot en fastställd andel av det totala antalet barn. Anvisningar Anvisning sker till den kommun i landet som har lägst måluppfyllelse av sin andel såvida inte annan kommun anmält en ledig plats som matchar det aktuella barnet avseende ålder och kön eller om det föreligger stark anknytning till annan kommun. Andelar Samtliga kommuner ska omfattas av anvisningar avseende mottagande av asylsökande ensamkommande barn och tilldelas en andel. Ingen andel kommer att vara lägre än en (1) promille. Innan Migrationsverket fastställer andelarna ska länsstyrelserna ges möjlighet att i samråd med verket göra regionala justeringar av andelarna på kommunnivå. Andelarnas grund, fastställelse och giltighetstid Andelarna grundas på ett antal variabler och på statistik från föregående kalenderår. Andelarna fastställs i samband med Migrationsverkets prognos i februari varje år och löper under tolv månader med start den 1 mars varje år. Migrationsverket Boendeplanering,etablering o statlig ersättning, Mottagningsstöd och etablering Besöksadress Rissneleden 14 Postadress Box 507, Sundbyberg Telefon E-post migrationsverket@migrationsverket.se Webbplats Organisationsnr

13 2 (3) Grundförutsättningar Basnivån 1 promille innebär att samtliga kommuner får anvisningar. Samtliga anvisningar; anknytningsanvisning, platsanvisning och utjämnande anvisning viktas lika (100 procent) vid beräknande av respektive kommuns måluppfyllelse av sin andel. Måluppfyllelse Samtliga anvisningar som en kommun fått sedan den 1 januari 2016 inkluderas vid beräkningen av kommunens måluppfyllelse av sin andel och beräkningstiden löper tillsvidare. Nya andelar fastställs varje år vilket medför att kommunernas respektive andelar kan variera något från år till år. Antalet anvisningar till en kommun ställs i relation till samtliga anvisningar som skett i landet och det antal av dessa anvisningar kommunen borde fått utifrån sin andel vid beräkning av måluppfyllelse. Variabler för framtagande av andelarna 1. Befolkningsmängd 2. Antal ensamkommande barn a. anvisade 1 och b. kommunmottagna inklusive följdinvandring 2 3. Antal kommunmottagna vuxna och barn i familj inkl. följdinvandring, exklusive 2b ovan 4. Totalt antal boende(asyl)dygn i mottagningssystemet och antalet boende(asyl)dygn för icke anvisade ensamkommande barn i s.k. ankomstkommun, dvs. antalet dygn mellan ansökan och dagen för anvisningens ikraftträdande. 1 Enligt 3 andra stycket Lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) 2 Personer med uppehållstillstånd kommunmottagna enligt förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar

14 3 (3) Förklaringar till variablerna 1. Befolkningsmängd 70 procent av andelarna fördelas utifrån folkmängd. Kommuner med en relativt sett stor befolkning får en relativt sett högre andel. Utgångspunkt är statistik från SCB. 2. Antal ensamkommande barn 10 procent av andelarna fördelas utifrån variabeln mottagna ensamkommande barn det senaste kalenderåret i relation till kommunens befolkningsmängd och mottagandet i kommunerna i övriga landet. Utgångspunkt är Migrationsverkets statistik för det senaste kalenderåret. Variabeln består av två delvariabler: a. anvisade barn (ett barn är anvisat när Migrationsverket har anvisat en kommun, enligt 3 andra stycket LMA) b. kommunmottagna barn och eventuell följdinvandring (ett barn som beviljas uppehållstillstånd blir kommunmottaget i den kommun till vilken barnet blir utskrivet från Migrationsverkets mottagningssystem) 3. Antal kommunmottagna vuxna och barn i familj 10 procent av andelarna fördelas utifrån variabeln kommunmottagna det senaste kalenderåret i relation till befolkningsmängden. Andelen för kommuner med ett relativt sett högt antal kommunmottagna justeras neråt. I denna variabel inkluderas även följdinvandring. Utgångspunkt är Migrationsverkets statistik för det senaste kalenderåret. 4. Totalt antal boendedygn i mottagningssystemet och i ankomstkommuner 10 procent av andelarna fördelas utifrån variabeln totalt antal boendedygn för asylsökande som varit inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem det senaste kalenderåret med tillägg av antalet boendedygn för icke anvisade barn det senaste kalenderåret, i relation till befolkningsmängden. Andelen för kommuner med ett relativt sett högt antal boendedygn justeras neråt. Utgångspunkt är Migrationsverkets statistik för det senaste kalenderåret.

15 Bilaga 2: Listan visar respektive kommuns andel i den nya anvisningsmodellen för ensamkommande asylsökande barn som börjar gälla den 1 april Andelarna är beslutade av Migrationsverket den 30 mars 2016 efter en omfördelning genomförd av Länsstyrelserna. LÄN Kommun Andel i promille Stockholm 0114 Upplands Väsby 3, Vallentuna 3, Österåker 4, Värmdö 4, Järfälla 5, Ekerö 3, Huddinge 8, Botkyrka 5, Salem 2, Haninge 6, Tyresö 4, Upplands-Bro 2, Nykvarn 1, Täby 6, Danderyd 3, Sollentuna 6, Stockholm 79, Södertälje 1, Nacka 9, Sundbyberg 3, Solna 6, Lidingö 4, Vaxholm 2, Norrtälje 5, Sigtuna 3, Nynäshamn 3,14 Uppsala 0305 Håbo 2, Älvkarleby 1, Knivsta 2, Heby 2, Tierp 2, Uppsala 16, Enköping 4, Östhammar 2,89 Södermanland 0428 Vingåker 1,28

16 0461 Gnesta 1, Nyköping 5, Oxelösund 1, Flen 1, Katrineholm 3, Eskilstuna 8, Strängnäs 3, Trosa 2,15 Östergötland 0509 Ödeshög 1, Ydre 1, Kinda 1, Boxholm 1, Åtvidaberg 1, Finspång 2, Valdemarsvik 1, Linköping 12, Norrköping 10, Söderköping 2, Motala 4, Vadstena 1, Mjölby 3,25 Jönköping 0604 Aneby 1, Gnosjö 1, Mullsjö 1, Habo 2, Gislaved 2, Vaggeryd 2, Jönköping 10, Nässjö 2, Värnamo 3, Sävsjö 1, Vetlanda 2, Eksjö 2, Tranås 2,46 Kronoberg 0760 Uppvidinge 1, Lessebo 1, Tingsryd 1, Alvesta 2, Älmhult 2, Markaryd 1, Växjö 7,52

17 0781 Ljungby 3,16 Kalmar 0821 Högsby 1, Torsås 1, Mörbylånga 2, Hultsfred 1, Mönsterås 1, Emmaboda 1, Kalmar 5, Nybro 2, Oskarshamn 3, Västervik 3, Vimmerby 2, Borgholm 1,52 Gotland 0980 Gotland 5,49 Blekinge 1060 Olofström 1, Karlskrona 5, Ronneby 2, Karlshamn 3, Sölvesborg 2,29 Skåne 1214 Svalöv 1, Staffanstorp 3, Burlöv 2, Vellinge 3, Östra Göinge 1, Örkelljunga 1, Bjuv 2, Kävlinge 3, Lomma 3, Svedala 2, Skurup 2, Sjöbo 2, Hörby 2, Höör 2, Tomelilla 2, Bromölla 1, Osby 1, Perstorp 1, Klippan 2, Åstorp 2, Båstad 2, Malmö 24,04

18 1281 Lund 9, Landskrona 4, Helsingborg 11, Höganäs 3, Eslöv 3, Ystad 3, Trelleborg 4, Kristianstad 7, Simrishamn 2, Ängelholm 4, Hässleholm 4,72 Halland 1315 Hylte 1, Halmstad 8, Laholm 2, Falkenberg 4, Varberg 5, Kungsbacka 7,06 Västra Götaland 1401 Härryda 4, Partille 4, Öckerö 2, Stenungsund 3, Tjörn 2, Orust 2, Sotenäs 1, Munkedal 1, Tanum 2, Dals-Ed 1, Färgelanda 1, Ale 3, Lerum 4, Vårgårda 1, Bollebygd 1, Grästorp 1, Essunga 1, Karlsborg 1, Gullspång 1, Tranemo 1, Bengtsfors 1, Mellerud 1, Lilla Edet 2, Mark 3, Svenljunga 1,63

19 1466 Herrljunga 1, Vara 2, Götene 1, Tibro 1, Töreboda 1, Göteborg 39, Mölndal 5, Kungälv 4, Lysekil 1, Uddevalla 5, Strömstad 2, Vänersborg 3, Trollhättan 5, Alingsås 4, Borås 8, Ulricehamn 2, Åmål 1, Mariestad 2, Lidköping 4, Skara 2, Skövde 5, Hjo 1, Tidaholm 1, Falköping 3,43 Värmland 1715 Kil 2, Eda 1, Torsby 1, Storfors 1, Hammarö 2, Munkfors 1, Forshaga 1, Grums 1, Årjäng 1, Sunne 1, Karlstad 7, Kristinehamn 2, Filipstad 1, Hagfors 1, Arvika 3, Säffle 1,91 Örebro 1814 Lekeberg 1, Laxå 1,00

20 1861 Hallsberg 2, Degerfors 1, Hällefors 1, Ljusnarsberg 1, Örebro 11, Kumla 2, Askersund 1, Karlskoga 3, Nora 1, Lindesberg 2,24 Västmanland 1904 Skinnskatteberg 1, Surahammar 1, Kungsör 1, Hallstahammar 2, Norberg 1, Västerås 11, Sala 2, Fagersta 1, Köping 3, Arboga 1,79 Dalarna 2021 Vansbro 1, Malung-Sälen 1, Gagnef 1, Leksand 2, Rättvik 1, Orsa 1, Älvdalen 1, Smedjebacken 1, Mora 2, Falun 5, Borlänge 4, Säter 1, Hedemora 1, Avesta 2, Ludvika 2,75 Gävleborg 2101 Ockelbo 1, Hofors 1, Ovanåker 1, Nordanstig 1, Ljusdal 2, Gävle 8, Sandviken 3,62

21 2182 Söderhamn 2, Bollnäs 2, Hudiksvall 3,94 Västernorrland 2260 Ånge 1, Timrå 2, Härnösand 2, Sundsvall 8, Kramfors 1, Sollefteå 2, Örnsköldsvik 5,19 Jämtland 2303 Ragunda 1, Bräcke 1, Krokom 2, Strömsund 1, Åre 1, Berg 1, Härjedalen 1, Östersund 5,62 Västerbotten 2401 Nordmaling 1, Bjurholm 1, Vindeln 1, Robertsfors 1, Norsjö 1, Malå 1, Storuman 1, Sorsele 1, Dorotea 1, Vännäs 1, Vilhelmina 1, Åsele 1, Umeå 9, Lycksele 2, Skellefteå 6,39 Norrbotten 2505 Arvidsjaur 1, Arjeplog 1, Jokkmokk 1, Överkalix 1, Kalix 2, Övertorneå 1, Pajala 1, Gällivare 2,53

22 2560 Älvsbyn 1, Luleå 6, Piteå 4, Boden 2, Haparanda 1, Kiruna 2,75

23

24

25 Från: Kommunstyrelsen Skickat: den 31 mars :46 Till: Utbildningsnämnden Ämne: VB: Ny anvisningsmodell Bifogade filer: Brev ang ny anvisningsmodell för ensamkommande barn.pdf; Bilaga 1 Ny anvisningsmodell för asylsökande ensamkommande barn och unga_pm som beskriver modellen.pdf; Bilaga 2 kommunandelar för ny anvisningsmodell för ensamkommande asylsökande barn och unga.pdf Från: Kommunstyrelsen Skickat: den 31 mars :43 Till: Arbete Välfärd Nämnden <Namnden.Arbete.Valfard@vaxjo.se> Kopia: Frank Bo <Bo.Frank@vaxjo.se>; Schöldberg Per <Per.Scholdberg@vaxjo.se>; Karlsson Björkmarker Åsa <asa.karlssonbjorkmarker@vaxjo.se>; Rosengren Oliver <Oliver.Rosengren@vaxjo.se>; Skagne Monica <Monica.Skagne@vaxjo.se>; Sandberg Per <Per.Sandberg@vaxjo.se> Ämne: VB: Ny anvisningsmodell Från: GB-Barnanvisning-och-statsbidragsenheten [mailto:barnanvisning-ochstatsbidragsenheten@migrationsverket.se] Skickat: den 31 mars :18 Till: kommun@ale.se; kommunstyrelsen@alingsas.se; klk@alvesta.se; aneby.kommun@aneby.se; arboga.kommun@arboga.se; arjeplogs.kommun@arjeplog.se; kommun@arvidsjaur.se; arvika.kommun@arvika.se; kommun@askersund.se; kommun@avesta.se; kommun@bengtsfors.se; bergs.kommun@berg.se; kommunen@bjurholm.se; info@bjuv.se; kommunen@boden.se; kommunen@bollebygd.se; bollnas@bollnas.se; kommun@borgholm.se; kommun@borlange.se; boras.stad@boras.se; kommun@botkyrka.se; kommun@boxholm.se; kommunstyrelsen@bromolla.se; bracke@bracke.se; burlovs.kommun@burlov.se; bastads.kommun@bastad.se; kommunstyrelsen@dalsed.se; kommunen@danderyd.se; kommun@degerfors.se; info@dorotea.se; kommun@eda.se; kommunstyrelsen@ekero.se; kommun@eksjo.se; kommunen@emmaboda.se; kommunstyrelsekontor@enkoping.se; eskilstuna.kommun@eskilstuna.se; kommunstyrelsen@eslov.se; kommun@essunga.se; info@fagersta.se; kommun@falkenberg.se; kommunen@falkoping.se; info@falun.se; kommun@filipstad.se; kommun@finspang.se; flenskommun@flen.se; kommun@forshaga.se; kommun@fargelanda.se; registrator@gagnef.se; kommunen@gislaved.se; gnesta.kommun@gnesta.se; kommun@gnosjo.se; kommunstyrelse@grums.se; kommun@grastorp.se; kommun@gullspang.se; post@gallivare.se; gavle.kommun@gavle.se; stadsledningskontoret@stadshuset.goteborg.se; gotene.kommun@gotene.se; info@habokommun.se; kommun@hagfors.se; kommun@hallsberg.se; kommun@hallstahammar.se; halmstad.kommun@halmstad.se; hammaro@hammaro.se; haningekommun@haninge.se; kommun@haparanda.se; information@heby.se; kommun@hedemora.se; helsingborg@helsingborg.se; herrljunga.kommun@admin.herrljunga.se; kommunen@hjo.se; hofors.kommun@hofors.se; huddinge@huddinge.se; kommun@hudiksvall.se; kommunen@hultsfred.se; kommunen@hylte.se; kommun@habo.se; kommun@hellefors.se; kommun@herjedalen.se; kommun@harnosand.se; kommun@harryda.se; kommunen@hassleholm.se; kommunen@hoganas.se;

26 Info Lessebo kommun TK mail Kommun

27 Kommunstyrelsen Kopia: Ronnie Magnusson Kenneth Andersson Richard Svanegård Annica Ring Jonas Doll Linda Karlsson Sally Persson Jan-Olov Wallin Sara Bodemyr Fridell Ämne: Ny anvisningsmodell Den 1 april 2016 börjar Migrationsverket att tillämpa en ny anvisningsmodell för asylsökande ensamkommande barn för mottagande i landets kommuner. Mer information finns i bifogat brev och bilagor. Med vänlig hälsning Håkan Ljungberg Enhetschef Migrationsverket Initial asylprövning, boendeplanering, etablering och statlig ersättning Enheten för anvisning av barn och statlig ersättning för nyanlända Tänk på miljön innan du skriver ut mailet

28 r1k - - Skolinspektionen Beslut Dnr :4593 Växjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Bergundaskolan belägen i Växjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

29 I Beslut (21) Dnr :4593 Tillsyn i Bergundaskolan Skolinspektionen har genomfört tillsyn av Växjö kommun under höstterminen Bergundaskolan besöktes av Skolinspektionen mellan den 22 och den 24 september Kompletterande besök genomfördes på Bergundaskolan den 3 mars Då genomfördes intervjuer med ny tillförordnad rektor och tillförordnad biträdande rektor, områdeschef, förstelärare, representanter för skolans elevhälsoteam samt representant för huvudmannen. Då ny rektor och biträdande rektor tillförordnats sedan det första tillsynsbesöket på skolan avser rektors och biträdande rektors utsagor i beslutet utsagor från tidigare rektor och biträdande rektor. Måluppfyllelse och resultat Årskurs 3 Enligt skolans sammanställning har 100 procent av eleverna nått målen/kunskapskraven i matematik, svenska samt SO och NO. Årskurs 6 Den genomsnittliga betygspoängen för årskurs 6 våren 2015 varierar mellan som lägst 11,4 poäng (teknik) och som högst 14,0 poäng (engelska). I alla ämnen når samtliga elever lägst betyget E. Årskurs 9 Det genomsnittliga meritvärdet (17/16 ämnen) har den senaste femårsperioden varierat mellan som lägst 206,5 poäng (2014) och högst 225,6 poäng (2015). Det genomsnittliga meritvärdet 2015 är det högsta sett över den senaste femårsperioden. Det genomsnittliga meritvärdet är något högre än för riket. Det finns en skillnad mellan pojkars och flickors meritvärden, till flickornas fördel är det 74,5 procent av eleverna som nått kunskapskraven i samtliga ämnen. Andelen behöriga elever till gymnasieskolans yrkesprogram och estetiska program är 81,4 procent, ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogram är 80,4 procent samt naturvetenskapligt och tekniskt program 79,4 procent år 2015.

30 Beslut (21) Dnr :4593 Översikt över konstaterade brister i verksamheten Skolinspektionens ingripanden Område Typ av ingripande Senaste datum för redovisning 1. Undervisning och lärande Sreläggand Extra anpassningar och särskilt stöd reläggande Bedömning och betygssättning ärelä0-0-ando bb Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling 5. Förutsättningar för lärande och trygghet oreläggancle öreläggande Styrning och utveckling av verksamheten Förelä,cr Qt,ancle, I kolumnen "Typ av ingripande" anges den allvarligaste formen av ingripande Skolinspektionen har meddelat inom det arbetsområde som granskats. Skolinspektionens bedömningar anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning Skolinspektionens tillsyn visar att det finns brister inom samtliga de arbetsområden som Skolinspektionen har i uppgift att granska i den regelbundna tillsynen. Det kompletterande besök som Skolinspektionen genomförde på Bergundaskolan den 3 mars 2016 visar dock att det nu finns en planering för och ett påbörjat utvecklingsarbete inom samtliga arbetsområden. I synnerhet inom arbetsområdet Extra anpassningar och särskilt stöd har det vidtagits flera åtgärder som enligt uppgift vid intervjuer lett till en tydligare arbetsgång. Nedan följer en sammanfattning av de brister som konstaterats vid tillsynen. Utredningen visar att skolan i högre utsträckning behöver se till att såväl den ordinarie undervisningen som undervisningen av eleverna i förberedelseklassen utgår från och genomförs på ett sådant sätt att den ger eleverna möjlighet att nå de nationella målen och kunskapskraven.

31 , Beslut (21) Dnr :4593 Tillsynen visar också att undervisningen i högre grad behöver individanpassas och att eleverna ges inflytande över denna. Ett led i detta är att ge lärarna förutsättningar för att samverka med varandra i arbetet med att nå utbildningsmålen. Utredningen visar vidare att arbetet med särskilt stöd brister när det gäller samråd med elevhälsan. Utredningen visar även att elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete måste vidareutvecklas. I intervjuer i samband med skolbesöket uppges att det finns elever som har behov av studiehandledning på modersmålet som man vid skolan inte förmår tillgodose. Bedömningen av tillgången till studiehandledning på modersmålet framgår av det beslut som rör huvudmannens samlade ansvarstagande för förskoleklass och grundskola i kommunen. Utredningen visar också att det finns brister när det gäller att göra eleverna delaktiga i sin utveckling genom att löpande informera om deras kunskapsmässiga utveckling och hur denna bäst kan stödjas. Vidare visar tillsynen att skolan också behöver vidta åtgärder för att tillförsäkra eleverna en skolmiljö som präglas av studiero. Tillsynen visar att studieron brister i en del klassrum vilket försvårar för eleverna att tillgodogöra sig undervisningen. Slutligep visar tillsynen att det finns brister avseende styrning och utveckling -- av verksamheten vid skolan. Skolans systematiska kvalitetsarbete behöver utvecklas så att det systematiskt används som ett verktyg för att identifiera de utvecklingsbehov som finns och så att beslut kan fattas om nödvändiga förbättringsåtgärder.

32 Beslut (21) Dnr :4593 Skolinspektionens beslut Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Växjö kommun att senast den 27 juni 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till Skolinspektionen. Undervisning och!ärende Skolan ska se till att den ordinarie undervisningen utgår från och genomförs på ett sådant sätt att den främjar elevernas möjligheter att nå de nationella målen och kunskapskraven. I detta ingår att läraren ger eleverna ett aktivt lärarstöd genom att exempelvis genomföra strukturerade lektioner, genomföra undervisningen utifrån tydliga mål och syften och ge eleverna tydliga beskrivningar och förklaringar. Vidare anpassar läraren undervisningen efter elevernas olika förkunskaper och intressen, och ger eleverna såväl stöd som stimulans och utmaningar. I detta arbete kan samråd med elevhälsan underlätta. Genom bland annat en varierad, stimulerande och utmanande undervisning, och genom konstruktiv återkoppling, stärker läraren elevernas vilja att lära. För att kunna individanpassa undervisningen och ge eleverna inflytande över denna är det centralt att läraren skaffar sig kunskap om elevernas olika behov och förutsättningar, liksom låter eleverna vara delaktiga i planeringen av undervisningen. Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Växjö kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Undervisningen utgår från och omfattar målen i läroplanen och respektive kursplan. (Lgr 11, 1. Skolans värdegrund och uppdrag, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 3. Kursplaner) I undervisningen tas hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. (1 kap. 4 och 3 kap. 3 skollagen; Lgr 11, 1. Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.2. Kunskaper) Lärarna ser till att eleverna får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. (Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande) Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. - Säkerställa att undervisningen utgår från och omfattar målen i respektive kursplan. - Se till att det i undervisningen tas hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.

33 - Beslut (21) Dnr :4593 Se tin att eleverna får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Motivering till bedömning av brist Undervisningen utgår från och omfattar målen i respektive kursplan Av 1 kap. 11 skollagen framgår att för varje skolform ska gälla en läroplan som utgår från bestämmelserna i skollagen. Läroplanen, för grundskolans del Lgr 11, anger utbildningens värdegrand och uppdrag samt mål och riktlinjer för utbildningen. Läroplanen innehåller även kursplaner som gäller för grundskolan. Av 10 kap. 4 skollagen framgår att undervisningen i grundskolan ska omfatta ämnena svenska eller svenska som andraspråk, och av 5 kap. 14 skolförordningen (2011:185) framgår att undervisning i ämnet svenska som andraspråk vid behov ska anordnas bl.a. för elever som har ett annat språk än svenska som modersmål. Det är enligt sistnämnda bestämmelse rektorn som beslutar om undervisning i svenska som andraspråk för en elev. Av 5 kap. 15 skolförordningen framgår att undervisning i svenska om andraspråk ersätter undervisning i svenska. Lgr 11 innehåller en kursplan för svenska som andraspråk. Enligt intervjuade lärare arbetar eleverna i årskurs tre och fyra med samma uppgifter och mot samma mål i so- och no-ämnena. Lärarna uppger att eleverna i årskurs tre och fyra undervisas utifrån planering för årskurs fyra och att eleverna i årskurs tre inte undervisas utifrån det centrala innehållet för årskurs ett till tre. Lärarna säger också i intervjun att de moment i kursplanen för årskurs tre, som eleverna inte hunnit med, påbörjas istället i årskurs fyra. Lärarna säger att de försöker lägga sig på en ganska låg nivå men att de ställer högre krav på att eleverna i årskurs fyra ska kunna fler ord och kunna skriva mer utförligt än eleverna i årskurs tre. I de observerade lektionerna, där eleverna arbetade åldersintegrerat, arbetade alla elever med samma uppgift trots att de går i olika årskurser och trots att olika kunskapskrav gäller för eleverna. På fråga av Skolinspektionen om den undervisning som bedrivs på skolan utgår från målen i kursplanerna lämnar rektor inte några uppgifter som ger anledning att ifrågasätta det som framkommer under ovannämnda elevoch lärarintervjuer. Lärare i förberedelseklassen uppger i intervjun att det finns för få elever för att anordna svenska som andraspråksundervisning. Lärarna framhåller dock, att eleverna om de getts möjlighet att läsa efter kursplanen i svenska som andraspråk istället för svenska, så hade resultaten blivit bättre för dessa elever. Lärarna i förberedelseklassen uppger vidare att de upplever att det finns bristande kunskap hos skolledningen om skillnaden mellan ämnena svenska och svenska som andraspråk. 1 intervjuer med lärare i ordinarie klasser framgår

34 Beslut (21) Dnr :4593 att de yngre eleverna undervisas efter båda kursplanerna. Det uppges också finnas elever som läser svenska men som får svenska som andraspråk som stöd. Vidare uppger de att det finns en osäkerhet kring vilken kursplan eleverna ska följa och att det saknas rutiner för att säkerställa att eleverna läser efter rätt kursplan. Rektor uppger att ett av skolans utvecklingsområden är nyanländas lärande och rutiner kring undervisning och bedömning av svenska som andraspråk. Rektor uppger vidare att skolan behöver arbeta med att säkerställa att elever som bedöms efter kursplanen i svenska som andraspråk verkligen undervisas efter denna. Utredningen visar, utifrån intervju med lärare, elever och lektionsobservationer, att undervisningen för eleverna i årskurs 3 inte alltid utgår från det centrala innehållet för denna årskurs. Utredningen visar vidare att det på skolan råder osäkerhet om vilken kursplan som ska följas i ämnena svenska och svenska som andraspråk och att eleverna därmed inte garanteras att deras undervisning utgår från och omfattar målen i respektive ämne. Utredningen visar även att rektor inte alltid gör en bedömning av och fattar beslut om en elev ska undervisas i ämnet svenska som andraspråk istället för ämnet svenska. Mot denna bakgrund gör Skolinspektionen bedömningen att undervisningen inte alltid utgår från och omfattar målen i respektive kursplan. I undervisningen ska hänsyn tas till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter, och tänkande Av skollagen och läroplanen framgår att det i utbildningen ska tas hänsyn till barns och elevers olika behov. Elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar, behov, erfarenheter och tänkande och främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. I intervjuer med elever uppges att det varierar i vilken utsträckning de erbjuds stimulans utifrån var de befinner sig i sin kunskapsutveckling, variationen uppges vara lärarberoende såväl som ämnesberoende. De intervjuade eleverna uppger att om man snabbt blir klar är det inte alltid det finns extra uppgifter som erbjuder ytterligare utmaningar. I elevintervjuer framkommer vidare att de ofta hänvisas till den så kallade bänkboken för tyst läsning om man blir klar med uppgifter före de andra eleverna. Andra alternativ kan vara att arbeta klart med uppgifter i andra ämnen eller göra läxan. De äldre eleverna säger i intervjuer att det händer att de får sluta tidigare eller spela på ipad om de är färdiga med sina uppgifter.

35 Beslut (21) Dnr :4593 De intervjuade lärarna uppger att de behöver lägga mycket tid på elever som behöver mer hjälp och att det är svårt att räcka till för att utmana de elever som ligger längre fram i sin kunskapsutveckling. Detta uppges enligt några av de intervjuade lärarna medföra att undervisningen läggs på en mellannivå. Lärarna uppger att det i vissa ämnen finns extrauppgifter, men att eleverna i stor utsträckning lämnas ensamma och får arbeta vidare på egen hand utan vidare ledning från läraren. Lärarna uppger också att det är svårt att kunna tillmötesgå eleverna som kommer från förberedelseklassen, och stötta dem i deras kunskapsutveckling på det sätt som skulle gynna dem för att på bästa sätt uppnå kunskapskraven. Biträdande rektor säger i intervjun att lärarna har kommit olika långt i att individualisera undervisningen. Utredningen visar att det finns brister i skolans arbete med att i undervisningen ta hänsyn till elevernas behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Av intervjuer med elever, lärare och biträdande rektor framgår såväl att skolan har svårt att tillmötesgå de behov som eleverna har i förberedelseklassen som att man inte kan erbjuda elever som har kommit långt i sin kunskapsutveckling den ledning och stimulans som krävs för att de ska nå ännu längre. Mot denna bakgrund gör Skolinspektionen bedömningen att skolans arbete med att i undervisningen ta hänsyn till elevernas behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande inte uppfyller skolförfattningarnas krav. Eleverna ska få ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll Enligt läroplanen ska eleverna få ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Vid intervjuer uppger elever att de upplever att de i mycket liten omfattning får utöva något inflytande över undervisningen. De intervjuade eleverna uppger att det vanligen är läraren som bestämmer både vad som ska göras och hur de ska arbeta, samt att lärarna oftast inte efterfrågar någon information från eleverna och/eller om de har förslag till hur undervisningen skulle kunna bedrivas. Intervjuade elever uppger även att de inte känner till vad de kan påverka i undervisningen. Enligt intervjuade lärare är elevinflytande ett utvecklingsområde på skolan. Rektor uppger att han är medveten om att det finns variationer när det gäller elevernas möjlighet till reellt inflytande. Utredningen visar att det finns brister i skolans arbete med att ge elever ett reellt inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Av intervjuer med elever framkommer att elever endast i ringa omfattning ges möjlighet till att utöva inflytande över undervisningen, och intervjuade lärare uppger vid intervju att elevinflytande är ett utvecklingsområde på skolan.

36 Beslut (21) Dnr :4593 Därtill kommer rektors intervjuuppgift om att det finns variationer när det gäller elevers möjlighet till reellt inflytande. Mot denna bakgrund gör Skolinspektionen bedömningen att skolans arbete med elevinflytande inte uppfyller författningarnas krav. Motivering till föreläggande som ingripande Då Växjö kommuns verksamhet inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, finns skäl att förelägga Växjö kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Extra anpassningar och särskilt stöd Skolans lärmiljöer måste anpassas så att de elever som riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås får stöd i form av extra anpassningar eller särskilt stöd. Skolan ska utveckla metoder för att stimulera och stödja tills åtgärderna får effekt genom att situationen för den enskilda eleven eller en grupp elever förbättras. När skolans arbetssätt och arbetsformer inte är tillräckliga för att möta elevens behov ska en analys genomföras av hur skolan kan anpassa lärmiljöerna eller undervisningens innehåll och genomförande. Skolans svårigheter att möta elevens behov kan framkomma till exempel i undervisningen, genom resultat på nationella prov eller genom uppgift från eleven och dess vårdnadshavare. Lärare och elevhälsa ska oftast samråda för att kunna avgöra lämpliga insatser. Eleven och vårdnadshavaren ska vara delaktiga i detta. Det kan också handla om att skolan behöver förbättra sitt arbete med att hjälpa en elev med att planera och strukturera sina studier, färdighetsträning, specialpedagogiska insatser under en kortare tid, särskilda hjälpmedel eller utrustning och digital teknik med anpassade programvaror eller mer långvariga insatser såsom studiehandledning på modersmål eller regelbundna specialpedagogiska insatser såsom regelbunden kontakt med en speciallärare. Huvudregeln är att särskilt stöd ska ges i elevens ordinarie grupp om inte detta visats vara olämpligt utifrån elevens behov. Insatserna ska utvärderas och korrigeras om de inte haft avsedd effekt. Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Växjö kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Ansvariga på skolan utreder elevens behov av särskilt stöd skyndsamt, om det visar sig att det stöd som getts i form_ av extra anpassningar inte är tillräckligt för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. (3 kap. 8 skollagen) Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt.

37 Beslut (21) Dnr :4593 Huvudmannen ska se till att samråd med elevhälsan sker under samtliga utredningar av elevers behov av särskilt stöd, om det inte är uppenbart obehövligt. Motivering till bedömning av brist Enligt skollagen ska vid utredningen av elevers behov av särskilt stöd samråd ske med elevhälsan om det inte är uppenbart obehövligt. Det uppges i intervjun med elevhälsoteamet att samråd med elevhälsan inte alltid sker i samband med att elever ska utredas. Vid kompletterande besök på skolan ( ) säger rektor att det nu finns nya rutiner för elevhälsans arbete men att dessa ännu inte är kända av alla lärare. Enligt ornrådeschefen behöver man från skolledningens sida säkerställa att lärarna känner till och följer rutinerna för ärendegången till elevhälsoteamet. Utredningen visar att det finns brister i skolans arbete med särskilt stöd. Det framgår att samråd inte alltid sker med elevhälsan, även i de fall då det inte är uppenbart obehövligt. Mot denna bakgrund bedömer Skolinspektionen att skolans arbete med särskilt stöd inte motsvarar skollagens krav. Motivering till föreläggande som ingripande Då Växjö kommuns verksamhet inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, finns skäl att förelägga Växjö kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Bedömning och betygssättning Skolan ska se till att läraren gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper utifrån de nationella kunskapskraven, och ger eleven och dess vårdnadshavare information om elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling. Eleven ska, när omdömen ges eller betyg sätts i olika ämnen, enbart bedömas utifrån de nationella kunskapskraven och inte utifrån andra kriterier som läraren och skolan själv upprättat. Lärarens analyser av elevernas kunskaper ska bygga på olika underlag, som tillsammans ger en bred och allsidig bild av elevernas kunskaper. I detta ingår att läraren bl.a. ska använda sig av nationella ämnesprov tillsammans med övriga muntliga och skriftliga elevprestationer. Vidare ska skolan göra eleven och dess vårdnadshavare delaktiga i elevens utveckling genom att, löpande under studietiden och genom utvecklingssamtal, informera om elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling och hur denna bäst kan stödjas. Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Växjö kommun inte uppfyller författningskraven avseende att:

38 Beslut (21) Dnr :4593 Eleven och elevens vårdnadshavare informeras om elevens utveckling. (3 kap. 4 och 10 kap. 12 skollagen; Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.7 Bedömning och betyg) Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Säkerställa att eleverna fortlöpande informeras om sin utveckling. Motivering till bedömning av brist Enligt skollagen ska eleven fortlöpande informeras om sin utveckling. Av intervjuer med elever framgår att det varierar i vilken utsträckning de får återkoppling på sitt arbete. Enligt de intervjuade eleverna får de i vissa ämnen tydlig respons både vad det gäller var de befinner sig i sin kunskapsutveckling, men också hur de ska arbeta vidare för att nå längre. I andra ämnen uppger de intervjuade eleverna att de inte får någon respons alls. Eleverna säger också i intervjun att de har haft många vikarier och att de i dessa sammanhang varken fått respons på uppgifter eller fått reda på vad som ligger till grund för deras betyg. Av elevintervjuerna framgår att till exempel prov sällan gås igenom och att eleverna inte alltid förstår varför en uppgift markerats som fel. Det framgår även av elevintervjuerna att många inte förstår varför de fått ett visst betyg, och att de inte heller får information om hur de ska arbeta vidare för att förbättra sina prestationer för att nå ett högre betyg. Några elever berättar också att de själva håller i sina utvecklingssamtal men eftersom de saknar information gällande sin kunskapsutveckling blir det utifrån hur de tror att de ligger till. Under lärarintervjuerna uppges att det på skolan finns en varierande praktik hur man ger feedback till eleverna. De intervjuade lärarna uppger att de återkopplar till sina elever när det är risk för att eleverna inte får minst betyget E. Annars uppges återkopplingen ske efter det att eleverna har fått sina terminsbetyg, om eleverna efterfrågar det. I intervjuer med såväl lärare som rektorn uppges att bedömning och betygssättning är ett utvecklingsområde på skolan, och att det finns behov av att utarbeta rutiner för sambedömning. Utredningen visar att eleverna inte alltid informeras fortlöpande om sin utveckling. Skolinspektionen gör därför bedömningen att skolans arbete med bedömning och betygsättning inte i alla delar uppfyller författningarnas krav. Motivering till föreläggande som ingripande

39 I 1 I Beslut (21) Dnr :4593 Då Växjö kommuns verksamhet inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, finns skäl att förelägga Växjö kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Skolan ska, i det dagliga arbetet, arbeta för att elevernas lärmiljö ska präglas av trygghet och studiero och är fri från kränkande behandling. Skolan ska se till att eleverna kan bedriva sina studier i en lugn miljö där de exempelvis inte störs, hotas eller känner sig otrygga av andra elever. Denna miljö bör inte begränsas till enbart lektionssalar, utan även gälla övriga studieutrymmen på skolan som exempelvis skolbibliotek, grupprum. Vidare ska skolan genomföra åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever vid skolan. Om en enskild elev upplever sig kränkt ska omständigheterna utredas, och i förekommande fall åtgärdas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Växjö kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Utbildningen utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. (5 kap. 3 skollagen) Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Se till att utbildningen utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av studiero. Motivering till bedömning av brist Enligt skollagen ska utbildningen utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Intervjuade elever uppger att det är oroligt i klassrummen och att detta är vanligare på vissa lektioner än andra. Enligt eleverna är studieron både läraroch ämnesberoende. Eleverna uppger också att den bristfälliga studieron och lärarnas tillsägelser tar mycket tid från lektionerna vilket enligt eleverna medför att de har svårt att koncentrera sig och därmed kommer efter i sin kunskapsinhämtning. Eleverna säger också att lärarnas brist på tillsägelser och struktur i samband med lektionsstart tar mycket tid av undervisningen vilket uppges påverka elevernas möjlighet till studiero.

40 - Beslut (21) Dnr :4593 Eleverna uppger också att vissa klasser haft ett flertal lärarbyten vilket de intervjuade eleverna tror har medfört att klasserna blivit oroliga. I intervjun med representanter för elevhälsoteamet uppges att det är stökigt i klasserna. Elevhälsoteamet säger också att de arbetar med att "släcka bränder" i de klasser där läraren signalerar brister i studieron, men att det inte bedrivs något kontinuerligt förebyggande arbete för att säkerställa studieron. Lärare beskriver i en av lärarintervjuerna arbetsro som ett utvecklingsområde. I enkäten, både för elever i årskurs nio och vårdnadshavare, som Skolinspektionen genomfört inför tillsynen framgår att skolan har ett lägre indexerat värde på frågor om studiero jämfört med de övriga skolenheter i landet som också genomfört enkäten vid samma tidpunkt. Utredningen visar att skolans elever inte har studiero under alla lektioner och att de åtgärder som vidtas inte är tillräckliga. Skolinspektionen gör därför bedömningen att skolans arbete med att utforma en utbildning där alla elever tillförsäkras en studiemiljö som präglas av studiero inte motsvarar skolförfattningarnas krav. Motivering till föreläggande som ingripande Då Växjö kommuns verksamhet inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, finns skäl att förelägga Växjö kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Förutsättningar för lärande och trygghet Skolan ska se till att viktiga förutsättningar för elevernas lärande och trygghet är uppfyllda på skolan. Rektorn ska i ett tidigt skede uppmärksamma elever som av ogiltiga skäl inte deltar i skolarbetet, så att eleven så snart som möjligt deltar. Skolan ska bedriva ett aktivt värdegrundsarbete, som innebär att exempelvis grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter kommer till uttryck i praktisk handling. Vidare ska lärarna ha kompetens och samverka med varandra, för att genom till exempel erfarenhetsutbyte utveckla skolans undervisning. Centrala stödfunktioner som skolbibliotek, elevhälsa och studie- och yrkesvägledning används aktivt i utbildningen, för att stödja och främja elevernas utveckling mot de nationella målen. Skolan ska således inte bara ha tillgång till dessa funktioner, utan de ska kontinuerligt användas i undervisning och övrig skolverksamhet. Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Växjö kommun inte uppfyller författrtingskraven avseende att:

41 - I 1 Beslut (21) Dnr :4593 Lärarna vid skolenheten samverkar med varandra i arbetet med att nå utbildningsmålen. (Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.2 Kunskaper) Elevhälsan används främst förebyggande och hälsofrämjande, för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. (2 kap. 25 skollagen) Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. - Huvudmannen ska se till att lärarna vid skolenheten samverkar med varandra i arbetet med att nå utbildningsmålen. - Huvudmannen ska se till att elevhälsan främst används förebyggande och hälsofrämjande, för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Motivering till bedömning av brist Lärarna ska samverka med varandra i arbetet med att nå utbildningens mål Enligt läroplanen ska lärarna vid skolenheten samverka med varandra i arbetet med att nå utbildningsmålen I intervjuer med lärare som undervisar i förberedelseklassen uppges att de anser att samverkan mellan lärare inte sker på ett fullgott sätt på skolenheten. De lärare som undervisar i förberedelseklass uppger i intervju att det varierar i vilken utsträckning de har möjlighet att samverka med lärarna i de reguljära klasserna eftersom de tillhör ett eget arbetslag. Lärarna uppger att detta medför att det inte finns något forum för överlämnande av elever från förberedelseklass och att det är upp till varje lärare att lösa övergången själv. I intervjuer med lärare i ordinarie klasser uppges att även de anser att samverkan inte alltid sker på ett fullgott sätt. Skolans personal är sedan vårterminen 2014 uppdelade i fyra arbetslag, men organisationen upplevs fortfarande som ny och allt är ännu inte är på plats när det gäller samverkan. De intervjuade lärare som arbetar i de lägre årskurserna uppger att det inte finns forum för samverkan mellan förskoleklass och fritidspedagoger vilket försvårar möjligheterna till planering av undervisningen. I lärarintervjuerna uppges också att det är svårt att få till samverkan mellan arbetslaget för E - 6 och arbetslagen för 7-9 och att det saknas samverkan i ett F -9 perspektiv.

42 Beslut (21) Dnr :4593 Ett exempel som ges är att man inte har några gemensamma betygskonferenser för eleverna i årskurs 6 vilket uppges medföra att lärarna i årskurs 6 inte har kännedom om vilka betyg deras elever ges av undervisande lärare som tillhör de andra arbetslagen. I intervjuerna med lärarna uppges att de efterfrågar samarbete för att bli mer likvärdiga i betygssättning. I intervju med undervisande lärare i årskurserna 7 9 uppges att det finns viss samverkan mellan arbetslagen i årskurserna 7 9 men att schematekniska orsaker inte möjliggör så mycket samverkan som de önskar. Det uppges vidare att det inte finns någon samverkan med arbetslaget för F 6. I intervju med rektor beskriver han hur det påbörjats ett arbete för att öka samverkan mellan skolans lärare när han tillträdde sin tjänst under våren 2014 men att det är ett långsiktigt arbete med slutdatum Rektor säger i intervju att det finns en varierande praktik när det gäller samverkan mellan skolenhetens lärare och att de olika grupperna lyckats olika väl. I den dokumentation skolan skickat in till Skolinspektionen inför tillsynen beskrivs övergång mellan förberedelseklass och klass som ett utvecklingsområde. Utredningen visar att lärarna inte samverkar med varandra på ett fullgott sätt vilket uppges ge konsekvenser för undervisningen av elever men också för lärares arbete med betygssättning. Mot denna bakgrund bedömer Skolinspektionen att skolans arbete med samverkan inte uppfyller läroplanens krav. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande, och elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas Skollagen anger att det ska finnas en elevhälsa för eleverna. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande, och elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Av intervju med elevhälsoteamet framgår att de gör en insats på klassnivå om de får signaler från klasslärare men att det inte bedrivs något förebyggande eller hälsofrämjande arbete på generell nivå på skolan. Enligt elevhälsoteamet arbetar de med att "släcka bränder" om situationer uppstår i klasserna. Elevhälsoteamet uppgifter bekräftas i intervju med lärare, rektor och biträdande rektor. Utredningen visar att det finns brister i Begrundaskolans elevhälsoarbete. Av ovan redovisade intervjuer med elevhälsan, lärare, biträdande rektor och rektor framgår att elevhälsan inte bedriver något förebyggande och hälsofrämjande arbete. Mot denna bakgrund bedömer Skolinspektionen att skolans elevhälsoarbete inte uppfyller skollagens krav.

43 Beslut (21) Dnr :4593 Motivering till föreläggande som ingripande Då Växjö kommuns verksamhet inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, finns skäl att förelägga Växjö kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Styrning och utveckling av verksamheten Rektor ska, genom ett aktivt ledarskap, styra och-utveckla verksamheten vid skolan så att alla elever ges en likvärdig utbildning av god kvalitet i en trygg miljö. Därför ska rektor, tillsammans med elever och personal, ha ett långsiktigt arbete för att nå detta syfte. Arbetet sker genom att utifrån en analys av nuläget identifiera verksamhetens utvecklingsbehov och med grund i denna analys sedan vidta nödvändiga förbättringsåtgärder. Detta innebär exempelvis att personalen ges kompetensutveckling som motsvarar de behov som framkommit genom analys av verksamhetens förbättringsområden. Det innebär också att rektor fördelar verksamhetens resurser på ett sätt som svarar mot elevernas behov, så att alla elever ges förutsättningar att nå målen för utbildningen. Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Växjö kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Rektorn följer upp skolenhetens resultat samt trygghet och studiero. Uppföljningen genomförs i relation till de nationella målen och dokumenteras. (1 kap. 4, 4 kap. 4-6 och 5 kap. 3 skollagen; Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar rektorn om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 4-7 skollagen; Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Rektorn planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 4-7 skollagen; Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Huvudmannen ska se till att rektorn följer upp skolenhetens resultat. Uppföljningen ska genomföras i relation till de nationella målen och även dokumenteras. Huvudmannen ska se till att rektorn utifrån en analys av vad som framkommer uppföljningen beslutar om nödvändiga utvecklingsåtgärder och dokumenterar de beslutade åtgärderna.

44 Beslut (21) Dnr :4593 Huvudmannen ska se till att rektorn planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna ska dokumenteras. Motivering till bedömning av brist Enligt skollagen ansvarar rektorn för att det vid skolenheten bedrivs ett kvalitetsarbete som består i att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, övrig personal, och elever. I detta uppdrag ingår att rektorn följer upp skolenhetens resultat. Uppföljningen ska genomföras i relation till de nationella målen. Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen ska rektorn besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder. Rektor ska sedan planera för hur dessa utvecklingsåtgärder ska förverkligas och se till att de blir genomförda. Såväl uppföljning av kunskapsresultat, analys av förbättringsområden och beslut om nödvändiga utvecklingsåtgärder som planering och genomförande av utvecklingsåtgärder ska doktu-nenteras. Av intervjuer med lärare som undervisar i förberedelseklassen framkommer att verksamheten i denna klass inte följs upp på något sätt inom ramen för skolans systematiska kvalitetsarbete. De intervjuade lärarna uppger att skolledningen inte efterfrågar något underlag. Av intervjun med lärare i förberedelseklassen framgår även att lärarna inte heller är delaktiga i någon slags uppföljning och analys av verksamheten. Rektor bekräftar i intervju att förberedelseklassens verksamhet inte följs upp i skolans systematiska kvalitetsarbete. Av intervjuer med lärare som undervisar i förskoleklassen framkommer att verksamheten inte följs upp på inom ramen för skolans systematiska kvalitetsarbete. De intervjuade lärarna uppger att skolledningen inte efterfrågar något underlag från förskoleklassens verksamhet. I intervjun med rektor och i dokumentation, som Skolinspektionens tagit del av inför tillsynen, uppges att ett utvecklingsarbete kring det systematiska kvalitetsarbetet påbörjades på individ-, ämnes- samt arbetslagsnivå när rektor tillträdde sin tjänst. Av intervjuer med lärare framgår att de är ombedda av rektor att lämna in en förteckning över satta betyg samt en analys av resultaten på klassnivå. Detta gäller dock inte lärarna i förskoleklass och förberedelseklass. I de så kallade klassanalyser som Skolinspektionen tagit del av inför tillsynen framgår att kunskapsresultaten inte kopplas till hur undervisningen kan utvecklas utan istället förklaras med till exempel elevernas egenskaper. Enligt intervjuade lärarna är det oklart vad som händer med analyserna. Rektor har under höstterminen 2015 varit deltidssjukskriven och under denna tid när rektor inte har varit på plats har, enligt intervjuade lärare, utvecklingsarbetet, styrning och ledning av verksamheten avstannat.

45 Beslut (21) Dnr :4593 Uppgifterna kring brister i det systematiska kvalitetsarbetet bekräftas i samtal med representant för huvudmannen. Detta har enligt intervjuade lärare även medfört att de fått sköta ledningsjobb istället för att arbeta med utveckling av verksamheten. Det framgår av intervjuer med lärare och rektor att det inte sker någon fullständig uppföljning av skolans resultat på skolnivå, att det inte sker någon fullständig analys med utgångspunkt i skolans resultat och att det inte heller fattas beslut om utvecklingsåtgärder baserade på en analys av skolans samlade behov. Av detta följer också att rektor inte planerar för, beslutar om och genomför åtgärder för att utveckla resultaten på skolenhetsnivå och att rektor inte heller dokumenterar det systematiska kvalitetsarbetet på föreskrivet sätt. Mot denna bakgrund gör Skolinspektionen bedörrmingen att skolans systematiska kvalitetsarbete inte uppfyller författningarnas krav. Motivering till föreläggande som ingripande Då Växjö kommuns verksamhet inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, finns skäl att förelägga Växjö kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna.

46 Beslut (21) Dnr :4593 På Skolinspektionens vägnar Lotta Kårlind Enhetschef rii,v/a/uttid Annika Welinder Föredragande/ Utredare Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Bergundaskolan

47 Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga Dnr :4593 Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. Skolinspektionen granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. Skolinspektionen prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. Skolinspektionen bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När Skolinspektionen har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där Skolinspektionen fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. Skolinspektionen fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvarstagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.

48 Bilaga 2: Fakta om Bergundaskolan Bilaga Dnr :4593 Berg-undaskolan är en F - 9-skola som ligger i Växjö kommun, skolan är belägen i de västra delarna av kommunen. Vid tillfället för Skolinspektionens tillsyn finns 452 elever på skolan, varav 330 i årskurserna 7 9. Lärarna på skolan är fördelade i fyra arbetslag, ett för lärarna i årskurserna F 6 och tre för lärarna i årskurserna 7 9. På skolan finns också en förberedelseklass för eleverna i årskurserna 7 9. Rektor har, vid Skolinspektionens första besök, arbetat på skolan sedan början av vårterminen Vid tillfället för Skolinspektionens första besök finns också tre tillförordnade biträdande rektorer på skolan. Skolinspektionen genomförde ett kompletterande besök på skolan den 3 mars Vid detta besök har det skett en omorganisation i skolledningen och det finns en tillförordnad rektor på skolan som tillträtt sin tjänst den 1 december 2015 och en tillförordnad biträdande rektor som tillträtt sin tjänst i januari 2016.

49 Från: Kommunstyrelsen Skickat: den 24 mars :23 Till: Utbildningsnämnden Ämne: VB: Beslut från Skolinspektionen Bifogade filer: Beslut Bergundaskolan Växjö kommun 23mars16.pdf Ha en trevlig dag Med vänliga hälsningar Anette Fredriksen administratör KOMMUNKANSLIET Kommunledningsförvaltningen Post: Växjö kommun, Box 1222, VÄXJÖ Besök: Västra Esplanaden 18 Från: RES-Skolinspektionen Lund Skickat: den 23 mars :41 Till: Ericsson Annika Kommunstyrelsen Kopia: Annika Welinder Ämne: Beslut från Skolinspektionen Till huvudman, Växjö kommun Skolinspektionen har fattat beslut i ärende dnr :4593, efter tillsyn av Bergundaskolan i Växjö kommun. Beslutet bifogas. Enligt uppdrag Isa Cedergren Administratör, Lund Skolinspektionen Postadress: Box 156, Lund Besök: Gasverksgatan 1, Telefon: Fax: E-post: isa.cedergren@skolinspektionen.se

50 Dimensioneringsförslag Riksidrottsgymnasieverksamheten Idrottsrörelsen i ett unikt samarbete med det svenska utbildningssystemet

51 Sammanfattning Riksidrottsförbundet dimensionerar vart tredje år Riksidrottsgymnasieverksamheten vad det gäller idrotter, discipliner, platser och orter. Förslaget är baserat på den av RS beslutade dimensioneringstrappan samt beslutet om SF som strategiskt väljer RIG som koncept för sin förberedande elitutveckling Sammanlagt föreslås 29 SF ingå i systemet på 41 möjliga orter utlagt för 1191 platser. RF föreslår att två idrotter, bandy och baseboll/softboll, avvecklas till nästkommande period. RF föreslår att Simning blir ny RIG-idrott från RF föreslår att 5 SF får en ökning av platser. RF föreslår att 7 SF får en minskning av platser. RF föreslår att 150 platser avsätts för förlängt studieår (det fjärde året) med kr/elev/läsår. RF föreslår att individuella RIG-idrotter med 12 platser får kr/elev/år, individuella idrotter med fler än 12 platser får kr/elev/år, lagbollidrotter får kr/elev/år och att Paraidrott inkl. de flexibla platserna får kr/elev/år. Målet för könsfördelningen i RIG-systemet ska vara 50/50 men följer en 40/60 princip som lägsta nivå för underrepresenterat kön, med dispens för disciplinerna motocross och enduro. 2

52 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Ämnet specialidrott ett yrkesämne Anställning av RIG-lärare/tränare RF-besök på RIG och SF-hearings 2014/ Riktlinjer och kriterier Riktlinjer vid dimensionering Dimensioneringstrappan Kriterier vid dimensionering 8 3. Dimensioneringsförslag RIG Tilldelning av idrotter, platser, orter och discipliner Konsekvenser för SF Minskning av antalet plaster Ökning av antalet plaster Nya platser Inför nästa dimensionering Ekonomi Riksrekryterande utbildning i ämnet specialidrott Bidragets ändamål och konstruktion Förlängt studieår det s.k. Fjärde året på RIG Jämställdhet Bakgrund och motiv till fördelningsprinciper Uppföljning av fördelningsprinciper Nya ansökningar Inkomna ansökningar om att anordna RIG Utlåtande över ansökningarna Ansökan från nya idrotter och kommuner SF som idag har RIG och söker ny/nya orter SF som idag har RIG och söker nya discipliner Remiss 21 3

53 1. Bakgrund Riksidrottsgymnasierna (RIG) har funnits sedan början av 1970-talet för ungdomar som vill kombinera en elitidrottssatsning med studier på gymnasienivå. Från att inledningsvis ha varit en försöksverksamhet, permanentades verksamheten under 1980-talet inom ramen för den reguljära gymnasieskolan. I samband med statens överlämnade av ansvaret för gymnasieskolan till kommunerna i början av 1990-talet, fick RIG-verksamheten ett tydligare ansvarsförhållande samtidigt som vissa centrala regleringar upphörde att gälla. Verksamheten expanderade kraftigt med stora kostnadsökningar för kommunerna som följd. I oktober 1993 uppdrog regeringen åt Statens skolverk att, efter samråd med RF och Svenska Kommunförbundet, göra en översyn av systemet med riksrekryterande idrottsgymnasier. Efter översynen och sedvanlig remissomgång föreslog regeringen i sin proposition (1994/95:100) att uppdra åt RF att, i myndighets ställe, ansvara för frågor gällande RIG. Av propositionen framgick att idrottsgymnasier även fortsättningsvis i begränsad omfattning ska kunna anordnas med riksintag för vissa specialidrotter med en medveten elitidrottsprofil. Till följd av propositionen (1994/95:100) beslutade RS i oktober 1995 att förändra dimensionering och inriktning vid landets RIG. Detta resulterade i en reducering av antalet RIG och elevplatser i syfte att spetsa verksamheten och göra den mer elitprofilerad. Under 2000-talet har utvecklingsarbetet sakta men säkert förbättrat RIG-verksamheten vad det gäller såväl skolutbildning som elitutveckling och socialt support. RIG är Sveriges största talangutvecklingssystem inom idrott. Verksamheten och upplägget tar sin utgångspunkt i SF:s internationella kravanalys/kapacitetsprofil, utvecklingstrappa, träningskoncept och genomförs i väl utvecklade idrottsmiljöer. Systemet syftar till att erbjuda elever högutbildade, kompetenta, erfarna tränare och lärare i en utbildnings- och utvecklingsmiljö. Skolorna på RIG-orterna garanterar en individbaserad, flexibel och anpassad studiegång med starkt socialt support. 1.1 Ämnet specialidrott ett yrkesämne Ämnet specialidrott är hjärtat i utbildningen inom RIG- och NIU-systemet. RIG- och NIUelever kan studera ämnet i upp till ca en fjärdedel av hela gymnasieutbildningen. En enskild elev kan alltså läsa 700 poäng specialidrott där 200 poäng av dessa tas från programinnehållet. Övriga poäng får läggas inom det individuella valet (200 poäng) och som utökat program (300 poäng). Inför gymnasiereformen 2011 valde skolverket att klassificera ämnet specialidrott som ett yrkesämne. Beslutet har delvis fått kritik, bland annat från samtliga större lärosäten som i en skrivelse har uttalat ett stöd för att omklassificera ämnet. Specialidrott bör enligt lärosätena istället klassas som ett visst ämne. Skolverket genomför just nu en konsekvensutredning av ämnet specialidrott som yrkesämne. Tillhörigheten får konsekvenser för RIG-verksamheterna. Oavsett ifall ämnet klassificeras som ett yrkesämne eller visst ämne kommer fortbildningsinsatser för lärare och tränare i ämnet specialidrott att krävas, för att på ett bättre sätt uppfylla kursplanerna i ämnet. RF har att följa och påverka utredningen samt bistå i framtida utbildningsinsatser. 4

54 1.2 Anställning av RIG-lärare/tränare Det finns idag ca 160 RIG- tränare/lärare som verkar på ett 50-tal RIG i hela landet. Gemensamt för dem är undervisningen i ämnet specialidrott. Ämnet specialidrott klassas, som beskrivet ovan, idag som ett yrkesämne. Oavsett nuvarande och framtida klassificering gäller följande avseende RIG- tränarnas/lärarnas anställningar; Reglering kring vad som får läggas ut på entreprenad Av 23 kap. 4 första stycket skollagen framgår att inom gymnasieskolan får uppgifter som avser undervisning i karaktärsämnen som har yrkesinriktad eller estetisk profil överlämnas på entreprenad. I 1 kap. 3 gymnasieförordningen definieras karaktärsämnen som de ämnen genom vilka ett program får sin karaktär och yrkesämnen som yrkesinriktade karaktärsämnen. Idrottsutbildningen vid RIG där ämnet specialidrott förekommer är inte ett eget nationellt program, utan något som ligger utanför de nationella programmens karaktär. Med andra ord är det inte möjligt att lägga ut ämnet specialidrott på entreprenad. RF har på förekommen anledning stämt av denna fråga med både Skolverket och Skolinspektionen. Konsekvenser av skollagens tillämpning Om RIG- tränarna/lärarna inte är anställda av huvudmannen liknas det vid att specialidrotten lagts ut på entreprenad. Problemet har tidigare uppdagats i Uppsala. Uppsala kommun har därför ansökt om en dispens hos regeringen (de enda som kan ge dispens från gällande förordning) och fått den beviljad. Trots dispensen är RIGlärarna/tränarna inom golf och amerikansk fotboll anställda av huvudmannen efter att respektive SF krävt av kommunen att deras tränare/lärare skulle bli anställda av huvudmannen. Ytterligare två orter har RIG- tränarna/lärarna anställda av SF, vilket alltså innebär att huvudmannen inte lever upp till gällande lagstiftning. Det gäller volleyboll i Falköping och badminton i Malmö. Falköpings kommun har i sin ansökan till RF angivit att man kommer att lämna in en dispensansökan till regeringen. Skulle denna avslås kommer tränarna/lärarna omedelbart att anställas av huvudmannen. Malmö har i dagsläget två RIG-idrotter, friidrott och badminton. Friidrott har sedan länge RIG- tränarna/lärarna anställda av huvudmannen. Så är dock icke fallet när det gäller badminton, där de är anställda av SF. Även Malmö har ansökt om dispens hos regeringen. Regeringens beslut kommer att bli avgörande huruvida Malmö blir en godkänd RIG-ort för badminton eller inte såvida Malmö inte under remissomgången bekräftar att RIGtränarna/lärarna anställs av huvudmannen vid ett eventuellt avslag. 1.3 RF-besök på RIG och SF-hearings I linje med RF:s uppdrag att följa upp och utvärdera RIG-verksamheten har samtliga RIG besökts under innevarande dimensioneringsperiod. Under besöken har elevgrupper intervjuats, den obligatoriska elevenkäten har analyserats, samtal genomförts med RIGgruppen (dvs. SF, kommun och skola) och RIG:s kvalitetsarbete belysts. Alla RIG har fått en skriftlig återföringsrapport enligt uttalade kriterier och en sammanlagd bedömning har gjorts på hur väl varje RIG lever upp till RF:s syfte med verksamheten. Under hösten 2015 genomförde RF dialoger med samtliga SF i RIG-systemet med syftet att belysa behoven gällande kombinationen elitidrott och utbildning såväl gymnasialt som 5

55 postgymnasialt, dock med särskild betoning på RIG-verksamheten inför dimensioneringsperioden En övergripande frågeställning i hearingarna var hur RIG-verksamheten ska organiseras och dimensioneras för att tillgodose SF: s behov och optimera förutsättningarna att skapa internationell elitidrott på seniornivå. Inbjudna målgrupper var SF-ansvarig förtroendevald, ordförande, sportchef, GS, förbundskapten samt SF-ansvarig tjänsteman. 2. Riktlinjer och kriterier 2.1 Riktlinjer vid dimensionering Nedanstående riktlinjer och kriterier är beslutade av RS. Riktlinjerna syftar till att skapa idrottsresultat på internationell elitnivå samt goda resultat avseende studier. Vidare ska RIG vara en integrerad del i SF: s övriga elitsatsning och verksamheten ska kännetecknas av goda förutsättningar avseende ekonomi, organisation och elevunderlag. RIG-verksamheten ska ständigt utvärderas och förbättras i enlighet med RF s modell för RIG:s kvalitetsarbete samt kännetecknas av RF:s grundläggande värderingar för RIG. Dimensioneringen inför bör utformas i linje med RF:s syfte med RIG-verksamheten och den framtagna dimensioneringstrappan. Riktlinjerna inför dimensioneringen omfattas av: A. RF:s syfte med RIG-verksamheten B. RF:s inriktning och grundläggande värderingar för RIG-verksamheten C. RF:s målområden för RIG-verksamheten D. RF:s organisation för RIG-verksamheten A. RF:s syfte med RIG-verksamheten Syftet med RIG-verksamheten baseras på utvecklat RS beslut från 2007: Att erbjuda stöd till talanger med bäst förutsättningar att som seniorer nå internationell elit och för dem skapa goda möjligheter att kombinera elitidrott och utbildning genom ett individanpassat, flexibelt och kompetent stöd i en kvalitetssäkrad studie- och elitidrottsmiljö präglad av glädje, utveckling och resultat. B. RF:s inriktning och grundläggande värderingar för RIG-verksamheten Inriktning och grundläggande värderingar som utvecklats sedan 2003, RIG-verksamheten: är en integrerad del i SF: s talang- och elitprogram skapar idrottsresultat på internationell elitnivå samt goda resultat avseende skola har goda förutsättningar avseende ekonomi, organisation samt elevunderlag. erbjuder en kvalitetssäkrad studie- och elitidrottsmiljö utvärderas och förbättras ständigt i enlighet med RF:s modell för RIG:s kvalitetsarbete skall kännetecknas av följande grundläggande värderingar: engagerat ledarskap, allas delaktighet, samverkan, elevfokus, lära av andra och långsiktighet/ständiga förbättringar samt processorientering C. RF:s målområden för RIG-verksamheten RIG-verksamheten som helhet och samtliga SF/RIG ska bedriva ett långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete för att uppnå egna mätbara mål inom följande målområden: Idrottsresultat Studieresultat 6

56 Nöjda elever Tränarnas arbetsmotivation D. RF:s organisation för RIG-verksamheten RF ger riktlinjer, samordnar och stödjer SF:s arbete med RIG-verksamheten. SF ansvarar för att RIG-verksamheten integreras i SF:s elitplan samt leder och samordnar arbetet på respektive RIG genom en s.k. RIG-grupp. RIG-gruppen består bl.a. av SF, skolledning, kommunföreträdare samt tränare och arbetar systematiskt och långsiktigt med RIG:s verksamhetsutveckling. 2.2 Dimensioneringstrappan En sammanfattning av ovan specificerade kriterier återfinns i den framtagna dimensioneringstrappan som utvecklades i arbetet inför dimensioneringen Av propositionen 1994/95:100 framgår att RIG-verksamheten ska vara riksrekryterande och ha en klar elitidrottsprofil. Dessa båda begrepp, tillsammans med RF syfte med RIGverksamheten, utgör således grundfundamentet för dimensioneringen av RIG. Dimensionringstrappan: Kvalitetsarbete Organisation och verksamhet Inriktning och grundläggande värderingar Syfte, riksrekrytering och elitidrottsprofil Första nivån, syfte, riksrekrytering och elitprofil, är utgångspunkten i dimensioneringsförslaget och utgör en tydlig avgränsning mot andra idrottsgymnasiealternativ. Syftet anger att RIG ska leva upp till RF:s syfte med RIGverksamheten. Riksrekrytering innebär att elever ska komma från hela eller stora delar av Sverige. Elitprofil innebär att kvalificerade sökande ska finnas och att RIG långsiktigt utvecklar internationell elit på seniornivå. Andra och tredje nivån, inriktning och grundläggande värderingar samt organisation och verksamhet, bedömer arbetet inom SF i förhållande till RIG-verksamheten. Detta belyser exempelvis hur RIG är en integrerad del i SF: s elitplan samt kännetecknas av RF:s grundläggande värderingar för RIG. Vidare bedöms RIG-verksamhetens förutsättningar avseende ekonomi, organisation och elevunderlag. Den fjärde nivån, kvalitetsarbetet, bedömer i vilken grad RIG förbättras i enlighet med RF:s modell för RIG:s kvalitetsarbete. Utgångspunkten är att RF besöker samtliga RIGorter och bedömer deras kvalitetsarbete. Feedback sker via systematiserade återföringsrapporter. 7

57 2.3 Kriterier vid dimensionering Nedanstående kriterier är en konkretisering av dimensioneringstrappan. Kriterierna har styrt bedömningen och förslaget inför RIG-verksamheten Överensstämmelse med RF: s riktlinjer för RIG-verksamheten. Bedömning baserat på hur väl RIG-verksamheten överensstämmer med proposition (1994/95:100), RF:s syfte och riktlinjer för RIG-verksamheten samt respektive SF:s inriktning. Uppnådda resultat avseende skola och idrott. Resultatbedömning utifrån såväl trend som nivå gällande idrott och studier. Resultatet avseende idrott bedöms för såväl under som efter studietiden. Resultatet för studier bedöms endast under studietiden. Förutsättningar för en framgångsrik RIG-verksamhet. Bedömning utifrån följande viktiga förutsättningar för att bedriva en framgångsrik verksamhet: o Ekonomi: kronor/elev/år från SF o Organisation: antal heltidstjänster, tränare/antal elever, o En totalbedömning av SF:s organisation för RIG-verksamheten avseende representation i RIG-gruppen (SF, skola och kommun) samt bedömd kvalité i dess utvecklingsarbete. o Elevunderlag: antal sökande/antal aktiva i åldern 15 år, antal sökande/antal platser, antal avhopp under studietiden, Utvärdering och förbättring av verksamheten. Bedömning av måluppfyllelse för SF/RIG:s kvalitetsarbete. Måluppfyllelse bedöms utifrån följande områden: o mätbara mål o utveckling enligt grundläggande värderingar o systematiskt förbättringsarbete 8

58 9

59 SF 3. Dimensioneringsförslag RIG Tilldelning av idrotter, platser, orter och discipliner I nedanstående tabell förtydligas förslag till fördelning av idrotter, elevplatser, orter och grenar/discipliner inom i vilken SF äger rätten att driva RIG-verksamhet Antal elevplatser Antal RIG Max antal orter * Discipliner Förslag antal elevplatser Amerikansk fotboll (Uppsala) 30 Badminton (Göteborg, Uppsala, Malmö**) 24 Differens elevplatser Bandy Baseboll/Softboll Basketboll (Luleå, Mark) 60 Bordtennis (Köping) 21-3 Bowling (Nässjö) 24 Brottning (Arboga, Klippan) Fristil, grekisk romersk 28 Curling (Härnösand) 16-2 Cykel (Skara) Landsväg, mtb 20-4 Dövidrott (Örebro) Futsal 12 Friidrott (Malmö, Växjö, Göteborg, Lidingö, Karlstad, Sollentuna, Uppsala, Falun, Umeå) Kortsprint, häck, medeldistans, långdistans, höjd, längd, stav, tresteg, diskus, kula, slägga, spjut, mångkamp Golf (Helsingborg, 48 Uppsala) Handboll (Göteborg) 42-6 Innebandy (Umeå) 42 Judo (Lindesberg) 21 Kanot (Nyköping) Racing, slalom, slätvatten Karate (Haninge) Kumite, kata 12 Motorcykel (Tibro) Motocross, enduro Orientering (Mora, Sandviken, Hallsberg, Eksjö) Orientering, skidorientering Paraidrott (Bollnäs + Friidrott valfri ort ***) Rodd (Jönköping) Utriggarrodd 12 Segling (Lerum, Motala) 40 Simning (Helsingborg, Jönköping)

60 Skidor (Torsby, Malung, Mora, Sollefteå, Åre, Gällivare) Längd, alpint, snowboard, freestyle, skicross, slopestyle Skidskytte (Torsby, 24 Sollefteå) Skyttesport (Sävsjö) 26 Tennis (Lidköping, Båstad, Uppsala) 30-3 Triathlon (Motala) 12 Vattenskidor (Fagersta) Vattenskidor, 12 wakeboard Volleyboll (Falköping**) 72 Summa *Samtliga RIG-tränare/lärare ska vara anställda av huvudmannen förutsatt att inte den aktuella RIG-orten har en dispens från regeringen. Detta kommer att regleras tydligt i det trepartsavtal som skrivs mellan RF-SF-Huvudman under hösten ** Falköpings kommun och Malmö kommun har lämnat in en dispensansökan till regeringen för att kunna lägga ut ämnet specialidrott på entreprenad. Vid eventuellt avslag måste RIG-tränarna/lärarna anställas av huvudmannen för att respektive huvudman ska kunna bli en aktuell RIG-ort. ***Paraidrott har möjlighet till 6 flexibla platser att placeras ut på önskvärd RIG-ort. 3.2 Konsekvenser för SF Intentionen med dimensioneringsförslaget är att tydliggöra ramen för RIG-verksamheten. Det är den första nivån i dimensioneringstrappan, dvs. RF:s syfte med RIG, riksrekryterande gymnasieplatser och elitprofil, som utgör grundpelaren i RIG-systemet. Det är också dessa kriterier som ger störst utslag vid platsfördelning. Övriga beslutade kriterier har sedan vägts in och har påverkat hur stort utfallet blivit för respektive idrott. RS har inte sett någon anledning att förändra huvuddragen av dimensioneringsmodellen men menar att inriktningen fortsatt bör vara att utveckla RIG-verksamheten för idrotter där RIG fungerar bra och därigenom stärka förutsättningarna för de SF som strategiskt väljer RIG som koncept för sin förberedande elitutveckling. Det kan innebära ett något smalare system med färre SF än i nuläget. (RS-december 2015) RS tydliggöranden i frågan har fått konsekvenser för årets dimensioneringsförslag. Det innebär en förstärkning för de SF/RIG som väl uppfyller dimensioneringstrappans variabler och i tillägg uppfyller RS förstärkta inriktning. Nedan följer kommentarer till den minskning respektive ökning av elevplatser som SF har fått. 3.3 Minskning av antalet platser Bandy föreslås att utgå ur systemet. RIG i Bandy har under en längre tid haft svårt att leva upp till de krav som ställs på RIG-verksamheten. Statistiskt har det varit svårt att följa om bandyn genom åren utvecklat internationell elit i tillräckligt stor omfattning, vilket tillsammans med riksrekryteringsdelen är grunden för att ha RIG. Den lokala rekryteringen 11

61 ligger således över gränsen för vad som kan accepteras och antalet beviljade plaster nyttjas inte fullt ut. Vidare är fördelningen av platserna mellan flickor och pojkar mycket ojämn och man klarar inte kravet på att minst 30 procent av platserna ska gå till underrepresenterat kön. SF:s ledning och strategi för verksamheten är otydlig och det saknas en koppling till den övriga centrala elitverksamheten inom förbundet. Baseboll/Softboll föreslås utgå ur systemet. RIG i Baseboll/Softboll har under hela sin tid som RIG haft stora problem med rekryteringen av flickor vilket gör att fördelningen mellan flickor och pojkar är väldigt ojämn. RIG:et kan inte fylla sina tilldelade platser. Redan för tre år sedan hade SF svårt att leva upp till kraven för RIG-verksamhet. RF:s återföringsrapport 2015 visar att de bara delvis lever upp till RF:s syfte med RIGverksamheten samt att ledningen från SF är otydlig och bristfällig. Bordtennis har inte nyttjat alla sina platser och har en ojämn könsfördelning. Curling har inte nyttjat alla sina platser och har en för hög lokal rekrytering. Cykel har en mycket ojämn könsfördelning och har inte nyttjat alla RIG-platser. Handboll har sammantaget för stor lokal rekrytering från Göteborgsområdet och behöver vässa sitt RIG-koncept i för hållande till de NIU man bedriver. Tennis behöver stärka sitt RIG-koncept på respektive orter, med en tydlig ledning och strategi från SF. Totalt sett en ojämn könsfördelning. 3.4 Ökning av antalet platser Kanot har framfört behov av fler platser. Önskar en plats till. RIG:et är bra på alla aktuella variabler i dimensioneringstrappan. Motorcykel har framfört behov av fler platser för att kunna starta upp verksamhet i en ny disciplin. Enduro har förutsättningar att etablera sig som en stark RIG-verksamhet. SF har under lång tid bedrivit och förberett en RIG-verksamhet utifrån två discipliner Orientering: har framfört behov av fler platser för att starta ytterligare en RIG-ort i en terrängtyp som skall komplettera de två övriga. Orientering är bra på riksrekrytering, elitprofil, könsfördelning, koppling RIG-landslag och studieresultat m.m. Simning har tidigare varit en RIG-idrott. De har växlat upp de kvalitativa kraven och är nu en RIG-idrott med behov av centraliserade lösningar. SF har utryckt starka önskemål om att komma in i RIG-systemet igen. Skidor startade upp RIG-verksamhet i två nya discipliner (skicross och slopestyle) inför föregående RIG-dimensionering. De har ett stort behov av RIG-verksamhet eftersom tillgången på snö är helt avgörande för verksamheten. SF har stora problem med delar av NIU-verksamheten eftersom den inte är riksrekryterande och ger möjlighet till inackorderingsstöd. 3.5 Nya platser Sammantaget ges alltså 5 SF nya eller flera platser i RIG-systemet. Simning blir ett nytt RIG med 18 platser. 12

62 3.6 Inför nästa dimensionering Den sammanvägda bedömningen som gjorts under dimensioneringsarbetet visar att några SF hamnar nära gränsen för minsta andel elever som krävs för att uppfylla normen 12 elevplatser per ort för individuella SF samt 30 elevplatser per ort för lag-sf. Dessa SF kommer att följas upp under kommande treårsperiod och ges härmed en tydlig signal att förbättring måste ske främst utifrån det som anges nedan. Amerikansk fotboll har endast funnits under en dimensioneringsperiod. SF måste under kommande period arbeta för en jämnare könsfördelning på RIG. Målet bör vara 50/50 fördelning mellan pojkar och flickor men man måste klara kravet 60/40 för underrepresenterat kön till nästa dimensionering. Badminton behöver öka sin riksrekrytering och kommande RIG-orter måste prioritera detta arbete. Basket behöver öka andelen riksrekryterade elever i Luleå. Brottning måste ha en jämnare könsfördelning på RIG. Målet bör vara 50/50 fördelning mellan pojkar och flickor med kravet 60/40 för underrepresenterat kön till nästa dimensionering. Dövidrott behöver ha en jämnare könsfördelning på RIG. Målet bör vara 50/50 fördelning mellan pojkar och flickor med kravet 60/40 för underrepresenterat kön till nästa dimensionering. Friidrott behöver öka andelen riksrekryterande elever i Karlstad. Golf behöver en jämnare könsfördelning på RIG. Målet bör vara 50/50 fördelning mellan pojkar och flickor med kravet 60/40 för underrepresenterat kön till nästa dimensionering. Paraidrott behöver ha en jämnare könsfördelning på RIG. Målet bör vara 50/50 fördelning mellan pojkar och flickor med kravet 60/40 för underrepresenterat kön till nästa dimensionering. Rodd måste lyckas med sin etablering på en ny ort. Har för närvarande för stor lokal rekrytering, ojämn könsfördelning och outnyttjade RIG-platser. Skidskytte har stor lokal rekrytering i Sollefteå och behöver totalt sett en jämnare könsfördelning. Vattenskidor behöver ha en jämnare könsfördelning på RIG. Målet bör vara 50/50 fördelning mellan pojkar och flickor med kravet 60/40 för underrepresenterat kön till nästa dimensionering. 13

63 4. Ekonomi Förslag RF: s bidrag ska benämnas tränar/lärarbidrag för merkostnader som uppstår inom ämnet specialidrott. Bidraget ska beräknas utifrån antalet elever per RIG. Normen med minst 12 platser/rig för individuella idrotter och minst 30 platser/rig för lagidrotter ska även fortsättningsvis tillämpas. Fördelningen av bidraget för perioden ska vara: För individuella idrotter; - RIG med 12 elever: kr per elev/år - RIG med fler än 12 platser: kr per elev/år - Lagbollidrotter ersätts med kr per elev/år - Paraidrott ersätts med kr per elev/år - Flexibla platser för Paraidrott ersätts med kr per elev/år Bidraget för elev med förlängd studietid (s.k. fjärde år) är kr per elev och läsår med sammanlagt 150 platser. 4.1 Riksrekryterande utbildning i ämnet specialidrott En särskild medelsram avsätts av staten ( tkr för år 2016) för bidrag till specialidrotten. RF disponerar denna ram och fördelar medel till de kommuner som anordnar riksidrottsgymnasier. (För skolans ordinarie undervisning programkostnaden har berörd elevs hemkommun skyldighet att ersätta anordnarkommunen.). Ersättningen ska täcka merkostnader som uppstår i ämnet specialidrott utöver de ordinarie poängen. 4.2 Bidragets ändamål och konstruktion De medel som betalas ut till respektive anordnarkommun ska bidra till en ökad kvalitet och skapa förutsättningar för motsvarande minst en heltidstjänst per RIG, dvs. ett bidrag för tränar/lärarkompetens och för att säkerställa en hög tränar/lärartäthet. Med anledning av detta fastställde RS en norm ( och ) om minst 12 elevplatser per RIG för individuella idrotter samt minst 30 elevplatser per RIG för lagidrotter för att skapa förutsättningar för bra tränar/lärartäthet. 14

64 Benämningen är tränar/lärarbidrag till merkostnader som uppstår i ämnet specialidrott för att tydliggöra vad pengarna ska användas till och är baserat på det antal elever som respektive RIG har/redovisar. Bidragets storlek har historiskt utvecklats enligt redovisad tabell. År Individuella idrotter med fler än 12 platser/3 år per ort Individuella platser med 12 platser/3 år per ort Lagidrotter 30 platser/3 år per ort Fjärde år* platser/år/kronor kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr 75 platser kr 100 platser kr kronor per elev och läsår 100 platser kronor per elev och läsår 100 platser kronor per elev och läsår 150 platser kronor per elev och läsår kr kr (höjdes till kr efter remissförslaget) Flexibla RIG-platser Paraidrott kr kr 150 platser kronor per elev och läsår kr kr Paraidrotts ordinarie och flexibla platser kr kr 150 platser för lagbollidrotter och kronor för individuella idrotter per elev och läsår * Förlängt studieår, öppet för alla idrotter att söka. Inför bidragsfördelningen föreslås ett fortsatt stöd av RF-bidraget enligt normen för nuvarande dimensioneringsperiod. Skillnaderna mellan individuella och lagbollidrotter är balanserade utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Den gemensamma utgångspunkten är individens utveckling och att den kan ske utifrån ett flexibelt och kompetent upplägg. 4.3 Förlängt studieår det s.k. Fjärde året på RIG Fjärdeårseleverna ingår i samma undervisningsgrupper som ordinarie elever, men en viss förstärkning för ökad tränartäthet/kompetens är starkt motiverad. Antalet ansökningar per år ligger på ungefär 150 elever. Anordnarkommunerna har inte någon förordning i botten som reglerar någon ersättning för det fjärde året. RS har beslutat att under pågående dimensioneringsperiod ( ) 15

65 fördubbla det ekonomiska stödet från kr till kr/elev/år för att kompensera ett eventuellt bortfall för ersättning från respektive hemkommun. Sammanställning av tränar/lärarbidrag Platser Kronor (tkr/år) Individuella idrotter * Lagbollidrotter Fjärde år Kvalitets-, uppföljnings-, utvärderings-, utbildnings- och utvecklingsarbete Summa (bidragsram tkr) * Beroende av hur många orter SF placerar ut sina blivande RIG på så kan det komma att påverka det ekonomiska utfallet. Fler 12-orter ökar kostnaden. 16

66 5. Jämställdhet Fördelningsprinciper avseende kön: I princip samtliga idrotter ska fördela platserna mellan pojkar och flickor enligt principen 40/60, där inget kön får vara representerat med mer än 60 procent. Undantagna från 40/60-principen är: o Motocross och enduro skall verka inom en 15/85-princip. 5.1 Bakgrund och motiv till fördelningsprinciper En grundläggande premiss är att både pojkar och flickor skall ges möjligheten att kombinera elitidrott och studier. RIG-verksamheten fyller samma funktion för båda könen när det gäller att nå den nationella och internationella elitnivån som senior. Statens stöd till idrotten fördelas enligt förordningen om statsbidrag till idrottsverksamhet. I förordningen står att kvinnor och män ska ges lika förutsättningar att delta i idrottsverksamheten och att idrotten skall utvecklas så att den främjar jämställdhet. Idrottsrörelsens egna jämställdhetsmål omfattar även RIG. Jämställdhetsmålen innebär att det ska ges likvärdiga förutsättningar till både flickor/kvinnor och pojkar/män att utöva idrott, liksom att de ska värderas och prioriteras på ett likvärdigt sätt. RF äger rätten att ange vilken könsfördelning som ska gälla på RIG. Skolverket som ytterst tar beslut för RIG-dimensioneringen har ingen förordningstext som styr könsfördelningen på elevplatser. En jämn könsfördelning vid RIG är målet. De olika idrotternas historia, tradition, könsmönster och könsnormer har dock haft, och har fortfarande, betydelse för förmågan att rekrytera flickor och pojkar i lika stor utsträckning. Vissa idrotter har en manlig dominans, medan andra idrotter har en kvinnlig dominans, vilket avspeglar sig på rekryteringsunderlaget till RIG. Historiskt sett är det flickor som har varit i minoritet inom RIG-verksamheten. Av det skälet har det vid tidigare dimensioneringar upprättats fördelningsprinciper som medför att vissa idrotter vid nuvarande tidpunkt är undantagna målet om jämn balans mellan könen på RIG. Motocross och enduro följer en 15/85-princip då flickor är underrepresenterade i dessa discipliner. Det kommer dock an på de två disciplinerna att bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete för att förändra snedfördelningen avseende kön. Majoriteten av SF har emellertid att förhålla sig till en 40/60-fördelning, något som RS beslutade om redan inför dimensioneringsperioden och ligger i linje med det könsförhållande som anges i jämställdhetsmålen. Fördelningsprincipen 40/60 innebär att intaget mellan könen kan balaseras under varje dimensioneringsperiod. Årskullarna kan se olika ut avseende hur många talangfulla flickor och pojkar som finns och viss flexibilitet krävs därför. 5.2 Uppföljning av fördelningsprinciperna Uppföljningar av könsfördelningen visar att det inte alltid är helt lätt att nå fastställda kravnivåer. I praktiken har det visat sig att 40-procentgränsen ofta blir den övre gränsen för flickor/kvinnor eller snarare strax under. Föreliggande remissförslag kravställer att RIG ska följa tidigare beslutad könsfördelning (lägst 40 procent för det underrepresenterade könet) och att platserna på RIG, utan andra undantag än dispens, ska fördelas därefter. Det enda SF som i dagsläget fortsatt skulle kunna motivera en annan fördelning är motocross och enduro. 17

67 Redan i dimensioneringsförslaget för konstaterades att tillämpningen av 60/40- regeln lett till en acceptans för att 40 procent är den andel som ska uppnås vid rekryteringen av flickor till RIG. Härvid måste betonas att målsättningen är en jämn könsfördelning, det är viktigt att utvecklingen inte stagnerar. I den uppföljning som gjorts inför kommande dimensionering är tyvärr trenden att fler och fler idrotter balanserar på fel sida om det procenttal som beslutats. Det kan tilläggas att 2011 års Riksidrottsmöte fastställde jämställdhetsmål om jämn könsfördelning bland RIG-tränare enligt förhållandet 40/60. Dessa skall vara uppnådda Ska målet om en 40/60-könsfördelning bland RIG-tränare nås, behöver SF avsevärt förbättra rekryteringen och utbildningen av kvinnliga tränare. 18

68 6. Nya ansökningar 6.1 Inkomna ansökningar om att anordna RIG (Dnr 42/16-550). Vid ansökningstidens utgång den 31 januari 2016 hade 55 ansökningar inkommit från kommuner eller enskilda huvudmän i 32 olika idrotter (SF). För första gången i RIG:s historia har samtliga nuvarande huvudmän fått ansöka om för en förlängd RIG-period. 6.2 Utlåtande över ansökningarna RF:s utlåtande över ansökningarna för nya kommuner/enskild huvudman, idrotter eller discipliner bygger i huvudsak på svaren från anordnarkommun/enskild huvudman och SF utifrån den kravspecifikation RF lämnat. Ansökan från kommuner/enskild huvudman innehåller uppgifter om kommunens infrastruktur och specialidrottstradition, skolans programutbud och resurser, sociala miljön, anläggningar och finansiering. Frågeställningarna till SF handlar om hur RIG:et kopplas till SF:s talang- och elitverksamhet, tränarkompetens, elevrekrytering och SF:s organisation för RIG. RF har gjort följande bedömning avseende nya idrotter utifrån de ansökningar som inkommit samt efter möte med företrädare från SF i de fall ansökan har gällt ett nytt SF. 6.3 Ansökningar från nya idrotter och kommuner Ansökande kommun/ Skola Idrott enskild huvudman Helsingborg Filbornaskolan Simning Jönköping Sandagymnasiet Simning Simning Helsingborgs kommun och Jönköpings kommun har lämnat in ansökan som uppfyller RF:s kriterier på en anordnarkommun och som stöds av Svenska Simförbundet. På SF-nivå finns goda förutsättningar att lyckas utveckla en RIG-verksamhet som på sikt uppfyller RF:s syfte med verksamheten. Om det blir en start under nästa dimensionering kommer det ges i form av en prövoperiod på sammanlagt tre år där RF särskilt kommer att följa upp och utvärdera verksamheten. RF godkänner simning som ny RIG-idrott med Helsingborg eller Jönköping som anordnarkommun. 19

69 6.4 Ansökningar från ny/nya orter för idrotter som redan har RIG Ansökande kommun/ Skola Idrott enskild huvudman Göteborg Katrinelundsgymnasiet Badminton Hallsberg Alléskolan Orientering Jönköping Sandagymnasiet Rodd Lidingö Hersby gymnasium Friidrott Uppsala Celsiusskolan Badminton Uppsala Celsiusskolan Friidrott Uppsala Celsiusskolan Tennis Vetlanda Njudungsgymnasiet Bandy Badminton ansökan har inkommit från Göteborgs- och Uppsala kommun. Ansökningarna är genomarbetade och tillstyrkta av Svenska Badmintonförbundet. Ansökningarna visar att man är väl införstådd med kravbilden från Svenska Badmintonförbundet. Det ankommer på SF att inom ramen för de av RF beslutade platserna besluta om vilka kommuner som ska komma ifråga. Bandy ansökan har inkommit från Vetlanda kommun. Ansökan är genomarbetad och visar att man är väl införstådd med kravbilden för ett RIG. Ansökan är tillstyrkt av Svenska Bandyförbundet. Det ankommer på SF att besluta om fördelning mellan orter och platser. Bandy är föreslaget att utgå ur systemet så Vetlanda kommun kan endast bli aktuellt om det görs någon förändring i RF:s förslag efter remisstidens utgång. Friidrott ansökan har inkommit från Lidingö och Uppsala kommun. Ansökningarna är genomarbetade och tillstyrkta av Svenska Friidrottsförbundet. Ansökningarna visar att man är väl införstådd med kravbilden från Svenska Friidrottsförbundet. Det ankommer på SF att inom ramen för de av RF beslutade platserna besluta om vilka kommuner som ska komma ifråga. Orientering ansökan har inkommit från Hallsbergs kommun. Ansökan är genomarbetad och visar att man är väl införstådd med kravbilden för ett RIG. Svenska orienteringsförbundet har tillstyrkt ansökan. Det ankommer på SF att inom ramen för de av RF beslutade platserna besluta om vilka kommuner som ska komma ifråga. Rodd ansökan har inkommit från Jönköpings kommun. Ansökan är genomarbetad och Sandagymnasiet har en lång tradition av att bedriva RIG-verksamhet. Ansökan är tillstrykt av Svenska Roddförbundet. Tennis ansökan har inkommit från Uppsala kommun. Ansökan är genomarbetad och Celsiusgymnasiet har en lång tradition av att bedriva RIG-verksamhet. Ansökan är tillstrykt av Svenska Tennisförbundet. Det ankommer på SF att inom ramen för de av RF beslutade platserna besluta om vilka kommuner som ska komma ifråga. 20

70 RF godkänner Uppsala kommun och Göteborgs kommun som nya RIG-orter för badminton men att SF själva får avgöra var deras möjliga två RIG förläggs. RF godkänner Vetlanda kommun som ny RIG-ort för bandy under förutsättning att bandy kommer att vara kvar i systemet och att SF själva får avgöra var de platser man tilldelats förläggs. RF godkänner Lidingö och Uppsala kommun som nya RIG-orter för friidrott men att SF själva får avgöra var deras RIG förläggs. RF godkänner Hallsberg kommun som ny RIG-ort för orientering men att SF själva får avgöra var de platser man tilldelats förläggs. RF godkänner Uppsala kommun som ny RIG-ort för tennis men att SF själva får avgöra var de platser man tilldelats förläggs. 6.5 SF som idag har RIG och söker nya discipliner Befintliga SF, nya discipliner Motorcykel Ny(a) disciplin(er) Enduro Motorcykel har idag Motocross men önskar starta i disciplinen Enduro. RF ser positivt på en utveckling och förstärkning av RIG-verksamheten och SF:s internationella satsning. RF godkänner disciplinen enduro. 21

71 7. Remiss Samtliga berörda SF anmodas att senast 29 april 2016, till Riksidrottsförbundet, inkomma med svar på remissen. Svaren mejlas in med behörig underskrift till Om SF inte har några synpunkter, räcker det att remissvaret ger besked om detta. Inkomna svar behandlas och beslut fattas av RS den 20 maj RF vill främst ha synpunkter på följande; Prioritering av orter för SF med flera RIG-orter. SF kan föreslå förändring av nuvarande anordnarkommun till fördel för ny sökande kommun, men RF förutsätter att SF har starka argument för en eventuell ändring. Antalet elevplatser per ort inom ramen för tillgängliga platser i enlighet med dimensioneringsförslaget. RF:s förslag på discipliner/grenar och SF:s önskade fördelning mellan platser och discipliner/grenar. Förslagets bidragsutformning och fördelning av elevplatser mellan flickor och pojkar. Riksidrottsstyrelsens tidigare fastställda norm ( och ) om minst 12 elevplatser/rig för individuella idrotter samt minst 30 elevplatser för lagidrotter ska tillämpas. Endast nu etablerade orter (kommuner) och inkomna godkända ansökningar från nya orter kan föreslås. Riksidrottsstyrelsen har för avsikt att behandla det slutgiltiga förslaget under maj månad för vidare befordran till Skolverket senast 1 augusti 2016, som har regeringens uppdrag att fastställa dimensioneringen. Efter Skolverkets fastställande kommer RF att upprätta avtal med såväl berörda anordnarkommuner som SF. SF ska upprätta avtal med berörda anordnarkommuner. 22

72 Från: Kent Lindahl (RF) Skickat: den 22 mars :02 Ämne: Remissförslag angående RIG-dimensionering Bifogade filer: Missivbrev RIG-dimensionering pdf; Dimensioneringsförslag pdf TILL Berörda GS enligt sändlista samt för kännedom till aktuella huvudmän samt SOK Se bifogat missivbrev och remissförslag beträffande dimensioneringen av riksidrottsgymnasierna SF anmodas att bevara remissen i enlighet med anvisningarna i missivbrevet senast 29 april Svaret mailas till registrator@rf.se Med vänlig hälsning RIKSIDROTTSFÖRBUNDET Kent Lindahl Ansvarig Riksidrottsgymnasier Riksidrottsuniversitet Elittränarutbildning Riksidrottsförbundet (telefon) kent.lindahl@rf.se Besöksadress Skansbrogatan 7, Stockholm Postadress Box 11016, Stockholm

73 RF 42/ Riksidrottsförbundet Adress: Idrottens Hus, Box 11016, Stockholm Tel växel: Fax: e-post: Mottagare: Berörda SF (se sändlista) och för kännedom till berörda huvudmän och SOK Datum: 22 mars 2016 Remissförslag avseende dimensionering av Riksidrottsgymnasieverksamheten för perioden Riksidrottsförbundet (RF) har sedan 1996 uppdraget att såsom myndighet svara för verksamheten vid Riksidrottsgymnasierna (RIG) och ska inför treårsperioden föreslå dimensionering av verksamheten. RF har utifrån redovisade riktlinjer och kriterier utarbetat ett förslag vilket nu föreligger SF genom denna remiss. Remisstiden är under tiden 22 mars t.o.m. 29 april RF vill främst ha synpunkter/argument inom respektive specialidrott avseende; Prioritering av orter för SF med flera RIG-orter. SF kan föreslå förändring av nuvarande anordnarkommun till fördel för ny sökande kommun, men RF förutsätter att SF har starka argument för en eventuell ändring. Antalet elevplatser per ort inom ramen för tillgängliga platser i enlighet med dimensioneringsförslaget. RF:s förslag på discipliner/grenar och SF:s önskade fördelning mellan platser och discipliner/grenar. Förslagets bidragsutformning och fördelning av elevplatser mellan flickor och pojkar. Inkomna remissvar kommer att behandlas och beslut fattas av RS 20 maj. Det slutgiltiga förslaget skickas därefter senast 1 augusti till Skolverket, som på regeringens uppdrag fastställer dimensioneringen. Efter Skolverkets fastställande kommer RF att upprätta avtal med såväl berörda anordnarkommuner som SF. SF ska upprätta avtal med berörda anordnarkommuner. SF och huvudmän som eventuellt inte kommer att omfattas av den nya dimensioneringen, har dock rätt och skyldighet att fullfölja sina åtaganden för de elever som kvarstår i årskurs två och tre, samt för dessa erhålla elev/tränarbidrag från RF. SF är remissinstans men vi välkomnar yttranden från aktuella huvudmän. Svaren mejlas in med behörig underskrift till registrator@rf.se. Kontaktpersoner för frågor angående remissförslaget är Kent Lindahl, kent.lindahl@rf.se eller Maja Uebel, maja.uebel@rf.se Remissvaren ska vara RF tillhanda senast måndagen den 29 april. Med vänlig hälsning RIKSIDROTTSFÖRBUNDET Peter Mattsson Idrottschef Sid 1/1

74 Från: Kommunstyrelsen Skickat: den 21 mars :11 Till: Utbildningsnämnden Ämne: VB: Skolverkets remiss av ämnesplan för ämnet rengöringsservice Bifogade filer: Extern remiss nytt ämne_rengöringsservice pdf; Fsk och bilaga_rengöringsservice_ _remiss.pdf; Extern remiss ändring av SKOLFS _ pdf; Konsekvensutredning_SKOLFS _ _Remiss.pdf; Remiss_äfsk_behörighet i yrkesämnen_skolfs _ pdf; Konsekvensutredning_rengöringsservice_ _Remiss.pdf; Sandlista_rengöringsservice_ pdf Ha en trevlig dag Med vänliga hälsningar Anette Fredriksen administratör KOMMUNKANSLIET Kommunledningsförvaltningen Post: Växjö kommun, Box 1222, VÄXJÖ Besök: Västra Esplanaden 18 anette.fredriksen@vaxjo.se Från: Växjö kommuns kontaktcenter Skickat: den 21 mars :28 Till: Kommunstyrelsen <Kommunstyrelsen@vaxjo.se> Ämne: VB: Skolverkets remiss av ämnesplan för ämnet rengöringsservice Hej, Nedanstående har inkommit till info@vaxjo.se. Är det inte du som hanterar denna fråga återkoppla till oss på kontaktcenter. Tack på förhand! Med vänliga hälsningar Per-Oskar Nilsson kommunvägledare KONTAKTCENTER Kommunledningsförvaltningen Post: Växjö kommun, Box 1222, Växjö Besök: Västra Esplanaden 18, Växjö Tel info@vaxjo.se

75 Från: Skickat: den 18 mars :35 Till: Växjö kommuns kontaktcenter Ämne: Skolverkets remiss av ämnesplan för ämnet rengöringsservice Skolverket lämnar härmed förslag till en ny ämnesplan för ämnet rengöringsservice. Framtagande av nya ämnen om ändringar av en del befintliga ämnen innebär att Skolverket behöver ändra i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:4) om vilka yrkeskunskaper som krävs för att undervisa i ett yrkesämne Skolverket vill ge remissinstanserna möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Eventuella synpunkter ska vara Skolverket tillhanda senast den 8 april Skicka gärna svar som e-post till johan.hardstedt@skolverket.se. Med vänlig hälsning Johan Hardstedt Jurist SKOLVERKET/Swedish National Agency for Education Gymnasieenheten Adress: Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: +46 (0) E-post: johan.hardstedt@skolverket.se

76 Remiss (1) Dnr 2016:430 Remiss av förslag till föreskrifter om ämnesplan för ämnet rengöringsservice i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå Remiss Skolverket lämnar härmed förslag till en ny ämnesplan för ämnet rengöringsservice. Skolverket vill ge remissinstanserna möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Eventuella synpunkter ska vara Skolverket tillhanda senast den 8 april Skicka gärna svar som e-post till johan.hardstedt@skolverket.se. På Skolverkets vägnar Johan Hardstedt Jurist Bilagor - Skolverkets förslag - Konsekvensutredning - Sändlista Postadress: Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

77 Remiss (1) Dnr 2016:429 Remiss av förslag Föreskrifter om ändring av Skolverkets föreskrifter (2012:4) om vilka yrkeskunskaper som krävs för att undervisa i ett yrkesämne Remiss Framtagande av nya ämnen om ändringar av en del befintliga ämnen innebär att Skolverket behöver ändra i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:4) om vilka yrkeskunskaper som krävs för att undervisa i ett yrkesämne Samtidigt behöver Universitets- och högskolerådet (UHR) ändra i sina motsvarande föreskrifter Universitets- och högskolerådets föreskrifter (UHRFS 2013:4) om kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper för särskild behörighet till utbildning som leder till yrkeslärarexamen. Myndigheterna skickar ut respektive föreskrifter på remiss var för sig och denna remiss avser Skolverkets kunskapskriterier. 1 Skolverket vill härmed ge remissinstanserna möjlighet att lämna synpunkter på förslagna kunskapskriterier gällande de ämnen som remissinstanserna i övrigt ombeds lämna synpunkter över. Eventuella synpunkter ska vara Skolverket tillhanda senast den 8 april Skicka gärna svar som e-post till johan.hardstedt@skolverket.se. På Skolverkets vägnar Johan Hardstedt Jurist Bilagor - Skolverkets förslag - Konsekvensutredning - Sändlista 1 UHR:s remiss, dnr Postadress: Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

78 SKOLFS Gymnasieenheten (6) Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet rengöringsservice i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den datum och år. Skolverket föreskriver följande med stöd av 1 kap. 4 gymnasieförordningen (2010:2039) samt 2 kap. 13 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning. 1 Av 1 kap. 4 gymnasieförordningen (2010:2039) och 2 kap. 13 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning framgår att det för varje ämne ska finnas en ämnesplan. Av ämnesplanen ska det framgå ämnets syfte, vilka kurser som ingår i ämnet, det centrala innehållet för varje kurs, hur många gymnasiepoäng varje kurs omfattar och kunskapskraven för varje kurs. 2 Ämnesplanen för ämnet rengöringsservice finns i bilagan till dessa föreskrifter. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli På Skolverkets vägnar GENERALDIREKTÖREN Enhetschef

79 SKOLFS SKOLVERKET (6) Rengöringsservice REG Rengöringsservice Ämnet rengöringsservice behandlar hur man säkert och systematiskt arbetar med rengöring med för ändamålet avsedda metoder, medel, redskap och maskiner. Det behandlar också rengöringens betydelse för hälsan, verksamheters funktionalitet samt vikten av ett serviceinriktat förhållningssätt. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet rengöringsservice ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga att välja och ergonomiskt korrekt tillämpa ändamålsenliga metoder inom rengöring utifrån gällande lagar och andra bestämmelser. Eleven ska också ges möjlighet att utveckla förmåga att använda, sköta och förvara kemisk-tekniska produkter, verktyg, maskiner och säkerhetsutrustning enligt rekommendationer och säkerhetsföreskrifter. Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar kunskaper om faktorer som påverkar behov av rengöring och hur rengöringsobjektet, människor och omkringliggande miljö påverkas av rengöringen. Undervisningen ska också ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om rengöringsobjekt, hur dess funktion, material och säkerhetsaspekter påverkar val av utrustning och den egna arbetsinsatsen. Undervisningen ska även leda till att eleverna utvecklar kunskaper om miljöarbete och avfallshantering. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmåga att samarbeta och kommunicera om lämpliga arbetsinsatser och resultat. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla förmåga att avgöra kvaliteten av utförd arbetsinsats utifrån såväl egen bedömning som standardiserade normer och system. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om branschen, dess villkor samt hur attityder, yrkesetik och hälsa påverkar yrkesutövningen. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att i kontakter med företag och organisationer utföra såväl teoretiska som praktiska övningar, för att utveckla förmåga att välja, hantera och sköta utrustning och kemisk-tekniska produkter för rengöring samt bedöma det egna handlaget i skiftande arbetssituationer. Undervisningen i ämnet rengöringsservice ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1) Förmåga att utifrån kravspecifikation och typ av rengöringsobjekt organisera och utföra arbete genom att välja lämplig utrustning och metod, med hänsyn till ekonomi, resultat och miljöpåverkan. 2) Förmåga att utifrån bestämmelser och rekommendationer hantera, vårda och förvara förekommande utrustningar och produkter.

80 SKOLVERKET SKOLFS (6) 3) Färdigheter i att arbeta ergonomiskt och med hänsyn till miljö, arbetsmiljö och säkerhet. 4) Färdigheter i att använda fackspråk samt förmåga att samarbeta och kommunicera på ett förtroendeingivande och serviceinriktat sätt. 5) Förmåga att dokumentera, utvärdera och bedöma kvaliteten på utfört arbete utifrån fastställda kriterier. 6) Kunskaper om yrkesrollen som anställd inom branschen. 7) Kunskaper om miljöaspekter i relation till ett hållbart samhälle. 8) Kunskaper om lagar och andra bestämmelser, rutiner och märkningar. Kurser i ämnet Städservice, 100 poäng. Städservice REGSTA0 Städservice Kursen städservice omfattar punkterna 1 8 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas grundläggande kunskaper i ämnet. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Metoder, system, digitala hjälpmedel och instruktioner för att planera och utföra städservice, till exempel skötsel och underhåll av golv och inredningsmaterial. Användningsområden för redskap, maskiner och kemisk-tekniska produkter. Hantering, skötsel och förvaring av vanligt förekommande redskap, maskiner, skyddsutrustning och kemisk-tekniska produkter. Förebyggande arbetsmiljöarbete. Hälsoaspekter för olika städobjekt, till exempel mikroorganismers förekomst, egenskaper, livsbetingelser och smittorisker. Faktorer som påverkar den fysiska och psykosociala arbetsmiljön, till exempel skyddsutrustning, ergonomi och stresshantering.

81 SKOLFS SKOLVERKET (6) Fackspråk. Attityder, bemötande samt skrift-, tal- och kroppsspråkets betydelse i kommunikation. Metoder för egen bedömning, standardiserad utvärdering och kvalitetssäkring av utförd arbetsprocess och resultat. Faktorer som påverkar yrkesrollen, till exempel service- och kvalitetsmedvetenhet, etik, moral och värderingar, arbetsplats hos kund samt kundens integritet och säkerhet. Miljöaspekter och yrkets roll inom ett hållbart samhälle, till exempel val och dosering av kemisk-tekniska produkter samt avfallshantering, källsortering och återvinning. Lagar och andra bestämmelser samt märkningar och symboler. Kunskapskrav Betyget E Eleven tolkar i samråd med handledare med viss säkerhet instruktioner, kravspecifikationer och symboler. I samråd med handledaren väljer eleven lämplig utrustning och metod. Eleven genomför arbetet i samråd med handledare och utför arbetsuppgifterna med visst handlag utifrån givna specifikationer och fastställda kvalitetskrav. Under arbetets gång upptäcker eleven eventuella problem och löser dem i samråd med handledare. I arbetet följer eleven i samråd med handledare bestämmelser och rekommendationer samt hanterar och vårdar med visst handlag kemisktekniska produkter, utrustning och maskiner. Eleven beskriver översiktligt hur den fysiska och psykosociala arbetsmiljön påverkar individ och arbetsplats. I beskrivningen ger eleven konkreta exempel från sin egen arbetssituation samt enkla förslag på hur man själv kan påverka sin arbetsmiljö. Eleven anpassar med viss säkerhet sin kommunikation efter situation och mottagare och använder med viss säkerhet relevanta facktermer. När arbetet är utfört gör eleven en enkel dokumentation av utförda åtgärder, utvärderar med enkla omdömen det egna arbetet samt redogör översiktligt för eventuella avvikelser. Eleven samverkar med viss säkerhet med andra och redogör översiktligt, utifrån exempel, för betydelsen av samarbete för att uppnå ett gott arbetsklimat samt en funktionell verksamhet. Eleven redogör översiktligt för städservicens roll i ett hållbart samhälle. Eleven redogör översiktligt för lagar och andra bestämmelser som reglerar säkerhet och arbetsmiljö.

82 SKOLVERKET SKOLFS (6) När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven tolkar efter samråd med handledare med viss säkerhet instruktioner, kravspecifikationer, och symboler. Efter samråd med handledaren väljer eleven lämplig utrustning och metod. Eleven genomför arbetet efter samråd med handledare och utför arbetsuppgifterna med gott handlag utifrån givna specifikationer och fastställda kvalitetskrav. Under arbetets gång upptäcker eleven eventuella problem och löser dem efter samråd med handledare. I arbetet följer eleven efter samråd med handledare bestämmelser och rekommendationer samt hanterar och vårdar med gott handlag kemisk-tekniska produkter, utrustning och maskiner. Eleven beskriver utförligt hur den fysiska och psykosociala arbetsmiljön påverkar individen och arbetsplatsen. I beskrivningen ger eleven konkreta exempel från sin egen arbetssituation samt välgrundade förslag på hur man själv kan påverka sin arbetsmiljö. Eleven anpassar med viss säkerhet sin kommunikation efter situation och mottagare och använder med viss säkerhet relevant fackspråk. När arbetet är utfört gör eleven en noggrann dokumentation av utförda åtgärder, utvärderar med nyanserade omdömen det egna arbetet samt redogör utförligt för eventuella avvikelser. Eleven samverkar med viss säkerhet med andra och redogör utförligt, utifrån exempel, för betydelsen av samarbete för att uppnå ett gott arbetsklimat samt en funktionell verksamhet. Eleven redogör utförligt för städservicens roll i ett hållbart samhälle. Eleven redogör utförligt för lagar och andra bestämmelser som reglerar säkerhet och arbetsmiljö. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven tolkar efter samråd med handledare med säkerhet instruktioner, kravspecifikationer och symboler. Efter samråd med handledaren väljer eleven lämplig utrustning och metod. Eleven genomför arbetet efter samråd med

83 SKOLFS SKOLVERKET (6) handledare och utför arbetsuppgifterna med mycket gott handlag utifrån givna specifikationer och fastställda kvalitetskrav. Under arbetets gång upptäcker eleven eventuella problem och löser dem efter samråd med handledare. I arbetet följer eleven efter samråd med handledare bestämmelser och rekommendationer samt hanterar och vårdar med mycket gott handlag kemisk-tekniska produkter, utrustning och maskiner. Eleven beskriver utförligt och nyanserat hur den fysiska och psykosociala arbetsmiljön påverkar individen och arbetsplatsen. I beskrivningen ger eleven konkreta exempel från sin egen arbetssituation samt välgrundade och nyanserade förslag på hur man själv kan påverka sin arbetsmiljö. Eleven anpassar med säkerhet sin kommunikation efter situation och mottagare och använder med säkerhet relevant fackspråk. När arbetet är utfört gör eleven en noggrann och utförlig dokumentation av utförda åtgärder och eventuella avvikelser samt utvärderar med nyanserade omdömen det egna arbetet och ger förslag på hur arbetet kan förbättras. Eleven samverkar med viss säkerhet med andra och redogör utförligt och nyanserat, utifrån exempel, för betydelsen av samarbete för att uppnå ett gott arbetsklimat samt en funktionell verksamhet. Eleven redogör utförligt och nyanserat för städservicens roll i ett hållbart samhälle. Eleven redogör utförligt och nyanserat för lagar och andra bestämmelser som reglerar säkerhet och arbetsmiljö. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav.

84 Bilaga (5) Dnr 2016:429 Konsekvensutredning avseende förslag till ändringar av Skolverkets föreskrifter (2012:4) om vilka yrkeskunskaper som krävs för att undervisa i ett yrkesämne Innehållet i konsekvensutredningen utgår från 6-8 i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Bakgrund Skolverket föreslår nya ämnen och ändringar i befintliga ämnen i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Framtagande av nya ämnen om ändringar av en del befintliga ämnen innebär att Skolverket behöver ändra i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:4) om vilka yrkeskunskaper som krävs för att undervisa i ett yrkesämne (i bilaga 1 anges bestämmelser om vad som krävs för att en lärares yrkeskunskaper ska vara relevanta för ett yrkesämne i gymnasieskolan.) Samtidigt behöver Universitets- och högskolerådet (UHR) ändra i sina motsvarande föreskrifter Universitets- och högskolerådets föreskrifter (UHRFS 2013:4) om kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper för särskild behörighet till utbildning som leder till yrkeslärarexamen. Myndigheterna skickar ut respektive föreskrifter på remiss var för sig och denna remiss avser Skolverkets kunskapskriterier. 1 Skolverket och UHR har enats om principer för hur föreskrifterna ska vara utformade Ett ämne bör inte vara bredare än att en lärare kan undervisa i hela ämnet. Myndigheternas föreskrifter ska utformas så att de är likalydande. Det som myndigheterna kan föreskriva om är yrkeskunskaper. I ämnesplanerna, som lärarna ska undervisa utifrån, ingår även andra mer generella kunskapsområden. Dessa kunskaper och förmågor får lärarna antas ha bland annat utifrån den grundläggande behörigheten för högskolestudier. Yrkeskunskaperna ska vara såväl erfarenhetsbaserade som teoretiska. 2 Med kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper avser myndigheterna innehåll (vad man ska kunna), nivå (hur väl man ska kunna det) och aktualitet (att kunskapen är giltig i nutid). För att definiera vad som är nödvändig kunskap använder sig myndigheterna av Sveriges referensram för kvalifikationer, SeQF, nivå 5. 3 De kvalificerade och relevanta yrkeskunskaperna uttrycks i form av kunskapskriterier. Kunskapskriterierna ska ge en förutsägelse om vilka yrkeskunskaper som, tillsammans med yrkeslärarutbildningen eller lärarutbildningen 4, ger optimala förutsättningar för att kunna undervisa i det aktuella ämnet. En viktig utgångspunkt för kunskapskriterierna är ämnesplanerna för de enskilda yrkesämnena i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, eftersom det är ämnesplanerna som anger vad läraren kommer att undervisa i. Kunskapskriterierna utgår också från yrkeskunskaper förvärvade genom yrkesutövandet i arbetslivet och som anses nödvändiga som grund för att undervisa i ett yrkesämne. 1 UHR:s remiss, dnr Detta innebär att en person genom yrkesutövning anses kunna förvärva såväl erfarenhetsbaserade som teoretiska yrkeskunskaper. Det innebär däremot inte att en person som genom utbildning förvärvat teoretiska yrkeskunskaper också anses ha förvärvat erfarenhetsbaserade yrkeskunskaper. 3 För ett fåtal yrkesämnen inom vidareutbildningen i form av ett fjärde tekniskt år har SeQF nivå 6. 4 För behörighet enligt 2 kap. 25 punkt 3 behörighetsförordningen krävs ej nödvändigtvis en yrkeslärarexamen. 1 (5)

85 A Allmänt 1.Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Ämnesplaner inom naturbruksprogrammet Skolverket föreslår nya ämnesplaner för ämnena djur för forskningsändamål och djurparksdjur och med anledning av detta att ämnesplanen för ämnet djur ändras, genom att kursen djur specialisering utgår. Samtidigt föreslår Skolverket att ämnesplanen för ämnet skog, mark och vatten ändras. Vidare föreslå Skolverket mindre ändringar i ämnesplanen för ämnet lantbruksdjur. Ovanstående förslag medför också ändringar av programstrukturen för naturbruksprogrammet. Med anledning av förslag till nya ämnesplaner för ämnena djur för forskningsändamål och djurparkdjur och förslag till ändringar i ämnesplanen för ämnet skog, mark och vatten behöver Skolverket tillsammans med UHR ta fram nya och reviderade kunskapskriterier i SKOLFS 2012:4 och UHRFS 2013:4. Skolverket redovisar bifogade förslag till kunskapskriterier (bilaga 1 till SKOLFS 2012:4) som varit föremål för yttrande från relevanta branschföreträdare och det nationella programrådet för naturbruksprogrammet i följande ämnen. Djur för forskningsändamål Djurparksdjur Skog, mark och vatten Ämnesplaner inom tågteknikutbildningen Skolverket föreslår nya ämnesplaner för ämnena ellära - spårfordon och spårfordon som tagits fram tillsammans med en expertgrupp bestående av representanter från tågbranschen och skolhuvudmannen, Västerås stad (endast en skolhuvudman bedriver utbildningen). Under processen vid framtagandet har expertgruppen stämt av löpande med ytterligare representanter från tågbranschen som har agerat som referens vid framtagandet. Med anledning av förslag till nya ämnesplaner för ämnena ellära- spårfordon och spårfordon behöver Skolverket tillsammans med UHR ta fram nya kunskapskriterier i SKOLFS 2012:4 och UHRFS 2013:4. Skolverket redovisar bifogade förslag till kunskapskriterier (bilaga 1 till SKOLFS 2012:4) som varit föremål för yttrande från relevanta branschföreträdare i följande ämnen. Ellära spårfordon Spårfordon 2 (5)

86 Ämnesplan inom vård- och omsorgsprogrammet Skolverket föreslår ändringar i ämnesplanen för ämnet gerontologi och geriatrik och ämnet psykiatri. Med anledning av dessa förslag behöver Skolverket tillsammans med UHR ändra i kunskapskriterier för ämnet gerontologi och geriatrik i SKOLFS 2012:4 och UHRFS 2013:4. Skolverket redovisar bifogade förslag till kunskapskriterier (bilaga 1 till SKOLFS 2012:4) som varit föremål för synpunkter från det nationella programrådet i nedanstående ämne. gerontologi och geriatrik Övriga ämnesplaner Skolverket avser också att ta fram förslag till en ny ämnesplan för ämnet rengöringsservice, som först och främst är tänkt att kunna ges inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Skolverket redovisar bifogade förslag till kunskapskriterier (bilaga 1 till SKOLFS 2012:4) som varit föremål för synpunkter från branschen i ämnet. Rengöringsservice Övriga ändringar Myndigheterna vill samtidigt med ovanstående ändringar göra redaktionella ändringar i kunskapskriterierna för ämnet byggproduktionsledning och ämnet tekniska system VVS. För ämnena rättar Skolverket och UHR formuleringen komplexa arbetsuppgifter till komplexa uppgifter i enlighet med hur andra kunskapskriterier som är placerade på nivå 6 i SeQF är utformade. Skolverket föreslår också ändringar i bilaga 2 till SKOLFS 2012:4. I bilaga 2 anges vilka yrkesämnen i gymnasiesärskolan som motsvarar yrkesämnen i gymnasieskolan. Skolverket föreslår att ämnet lokalvård i gymnasiesärskolan också ska anses motsvara det nya föreslagna ämnet rengöringsservice. 2. Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Med anledning av framtagande av nya och ändrade ämnesplaner behöver Skolverket och UHR ändra i myndigheternas respektive föreskrifter. Om föreskrifterna inte ändras innebär det en rättsosäkerhet för dels de personer som söker till ett lärosäte för särskild behörighet till utbildning som leder till yrkeslärarexamen i de aktuella ämnena och dels de lärare som söker till Skolverket för att få behörighet för att undervisa i samma yrkesämnen. Att inte genomföra ovanstående förslag om nya ämnesplaner med följdändringar och av myndigheternas föreskrifter innebär svårigheter för lärare att få behörighet att undervisa i de aktuella ämnena vilket i förlängningen kan leda till en kvalitetsförsämring av undervisningen i ämnena. Det får vidare inte finnas något tvivel om att samma krav på yrkeskunskaper gäller för ett visst undervisningsämne såväl i samband med tillträde till yrkeslärarutbildningen som vid bedömningen av behörighet att undervisa i ämnet. 3. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen Lärare och blivande lärare. Skolverket bedömer dock att förslagen inte medför några konsekvenser för lärares eller blivande lärares behörigheter. De som redan har meddelats 3 (5)

87 lärarlegitimation med behörighet i ett ämne som ändras behåller sin behörighet i det aktuella ämnet. De ärenden som beslutas från det datum då de nya ämnesplanerna och kunskapskriterierna träder i kraft bedöms utifrån dessa nya regler. En person som vid antagningen till yrkeslärarutbildningen bedömdes ha relevanta yrkeskunskaper i ämnet gerontologi och geriatrik eller ämnet skog, mark och vatten, kommer vid ansökan om legitimation till Skolverket, att legitimeras i enlighet med bilagan till deras examensbevis. 4. Uppgifter om de bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på Skolverkets föreskrifter om ändringar i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:4) om vilka yrkeskunskaper som krävs för att undervisa i ett yrkesämne grundar sig på 2 kap. 26 och 29 förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare. 5. Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Skolverket bedömer att det inte föreligger några kostnadsmässiga konsekvenser med anledning av ändringarna. 6. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Det finns inga EU-bestämmelser på detta område. 7. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:4) behöver träda i kraft samtidigt som de nya och ändrade ämnena, den 1 juli ( x ) Regleringen bedöms inte få effekter för kommuner eller landsting. ( x ) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. 4 (5)

88 D Samråd Beskrivning av ett eventuellt tidigt samråd Skolverket har samrått med Malmö högskola som har regeringsuppdraget att samordna bedömning av yrkeskunskaper vid antagning till yrkeslärarutbildning. Skolverket har också samrått men framför allt samverkat med Universitets- och högskolerådet. E Kontaktperson Johan Hardstedt Jurist SKOLVERKET/Swedish National Agency for Education Gymnasieenheten Adress: Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: +46 (0) E-post: johan.hardstedt@skolverket.se 5 (5)

89 Bilaga (5) Dnr 2016:430 Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om ämnesplan för ämnet rengöringsservice i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå Innehållet i konsekvensutredningen utgår från 6 och 7 i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Skolverket avser att med stöd av 1 kap. 4 gymnasieförordningen (2010:2039) och 2 kap. 13 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning besluta om föreskrifter om ämnesplan för ämnet rengöringsservice. Enligt 2 kap. 5 förordningen om vuxenutbildning ska en ny kurs ge kunskaper i ett befintligt ämne eller i ett nytt ämne. En huvudman eller annan intressent får ansöka hos Statens skolverk om en ny kurs. Bakgrund Enligt 1 kap. 4 gymnasieförordningen och 2 kap. 13 förordningen om vuxenutbildning får Statens skolverk förutom när det gäller gymnasiegemensamma ämnen meddela föreskrifter om ämnesplaner. Allmänt 1. Beskrivning av problemet och vad som ska uppnås (jfr 6 1) Till Skolverket har inkommit en ansökan om ny kurs inom städning och rengöring, ämne lokalvård, från Aros Folkbildningstjänst AB i Västerås. Efter samråd med de nationella programråden för yrkesprogram och därpå följande möten med branschföreträdare har Skolverket tagit fram förslag till föreskrifter om ämnesplan för rengöringsservice, kursen städservice. Ämnesplanen och kursen har tagits fram i nära samverkan med branschföreträdare för Almega Serviceentreprenörerna, ISS Facility Services AB, Servicebranschens Yrkesnämnd, Sodexo. Dessa branscher ställer sig positiva till inrättandet av en nationell kurs. Den fackliga sidan har företrätts av representanter för Svenska Kommunalarbetareförbundet respektive Fastighetsanställdas förbund. Utkast till den föreslagna ämnesplanen har diskuterats med dessa företrädare vid flera tillfällen. Inom ramen för Gy 2000 fanns kursen Städning och rengöring 100 poäng inom ämnet Fastighetsteknik (FATE1204). Antalet kursdeltagare under 2010 var 237, 2011 deltog 374 och 2012 deltog 107 kursdeltagare.

90 Bilaga Dnr 2016: Ämnet rengöringsservice, kursen städservice Ämnesområdet finns inte i nuvarande nationella kurser för gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning. Det finns dock i gymnasiesärskolan och inom särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå ett ämne som benämns lokalvård. I beredningen av arbetet har Skolverket beslutat att en nationell kurs bör tas fram för att främja den nationella likvärdigheten och att denna kurs ska inrättas både inom gymnasieskolan, inom ramen för det individuella valet, och inom den kommunala vuxenutbildningen på gymnasial nivå. Ändringar av Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:4) om vilka yrkeskunskaper som krävs för att undervisa i ett yrkesämne Med anledning av förslag till ämnesplan för ämnet rengöringsservice behöver Skolverket tillsammans med UHR ta fram ändrade kunskapskriterier i SKOLFS 2012:4 och UHRFS 2013:4. Se bifogad konsekvensutredning med dnr 2016:429 och förslag till ändringar i föreskrifterna SKOLFS 2012:4. 2. Alternativa lösningar (6 2). Enligt skollagen ska utbildningen i gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning vara likvärdig varhelst de anordnas i landet. För att kunna ge ämnet inom skolväsendet bedömer Det är Skolverkets bedömning att man inte kan uppnå likvärdighet i ämnet enbart genom andra lösningar, till exempel med hjälp av utbildningar som branschorganisationer ger, eller informationsinsatser. För att få den styrande effekten som krävs för att utbildningen ska bli likvärdig behövs en nationell kurs inrättas. 3. Berörda (6 3) 1. Huvudmannen för utbildningen, kommuner, landsting, fristående huvudmän och enskilda utbildningsanordnare. 2. De gymnasieskolor och vuxenutbildningsverksamheter som kommer att anordna undervisning i ämnet rengöringsservice. I detta arbete berörs rektorn, lärarna samt studieoch yrkesvägledarna. 3. Eleverna i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. 4. Företag och offentliga arbetsgivare inom städbranschen. 5. Läromedelsföretag. 6. Företag som anordnar städutbildningar. Skolverket bedömer att ämnet framför allt kommer att förekomma inom den kommunala vuxenutbildningen, där det finns en efterfrågan utifrån arbetsmarknadsutsikter.

91 Bilaga Dnr 2016:430 Det är svårt att överblicka hur många företag i punkterna 4-6 som kommer att beröras eftersom detta är avhängigt hur många skolor och vuxenutbildningsverksamheter som kommer att erbjuda ämnet och hur många elever som kommer att välja det, om företagen anställer dessa elever, hur väljer att organisera sin verksamhet m.m. 4. Kostnadsmässiga och andra konsekvenser för de berörda (6 4) För utbildningens huvudmän kan följande kostnadsmässiga och andra konsekvenser uppstå med anledning av ämnesplanen i rengöringsservice. Enligt skollagen har huvudmannen för utbildningen ansvar för att personalen får den kompetensutveckling de behöver och att lärare har nödvändiga insikter i de föreskrifter som anger målen för utbildningen. Med utgångspunkt i de krav som branschen ställer på elevernas yrkeskunnande ställer ämnesplanen högre krav på att utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om arbetsmiljö, ergonomi, hälsa och säkerhet i jämförelse med dagens kursplaner. Detta kan komma att medföra ökade behov av kompetensutveckling för lärarna. I ämnesplanen ställs det krav på tidsenlig och ergonomisk utrustning. Dessa krav kan leda till initialt ökade inköpskostnader för de skolor och vuxenutbildningsverkamheter som inte redan har sådan utrustning eller produkter. Med utgångspunkt i de krav som branschen ställer på elevernas yrkeskunnande anges i det centrala innehållet i kursen städservice att undervisningen i kursen ska behandla kemisk-tekniska produkter, verktyg, maskiner och säkerhetsutrustning enligt rekommendationer och säkerhetsföreskrifter. I dagens kursplan är det inte specificerat vilken utrustning som ska användas. Om man inte kan lösa undervisningen i användandet av ovan nämnde produkter, verktyg och maskiner inom ramen för det arbetsplatsförlagda lärandet kan detta komma att medföra initiala kostnader för de skolor som behöver köpa in utrustning. Företag och offentliga arbetsgivare inom branschen kommer att påverkas positivt av ämnesplanen eftersom eleverna kommer att ha ett yrkeskunnande som i större utsträckning motsvarar de krav som branschen ställer. För elever är det troligt att inrättandet av en nationell kurs kan bidra till en statushöjning av området, där servicedelen betonas som minst lika viktig som själva utförandedelen. Läromedelsföretag kan komma att påverkas av den föreslagna ämnesplanen i den mån att det uppstår behov av nya läromedel. Det kan å ena sidan betyda att vissa läromedel som används idag inte längre är aktuella men å andra sidan kan det innebära att läromedelsföretagen får producera nya läromedel. Det är dock svårt att på förhand överblicka hur stort behovet av läromedel kommer att vara eller hur många läromedelsföretag som påverkas av förslaget. Företag som anordnar utbildningen kan komma att påverkas av att det införs en nationell ämnesplan, som delvis kan avvika från det kursinnehåll som ges idag av företaget vad avser innehåll, omfattning och, som en konsekvens även om detta inte föreskrivs om, längd på utbildningen. Det kan även vara så att utbildningsanordnare med betygsrätt konkurrerar ut enskilda utbildningsföretag, som inte har möjlighet att sätta betyg. På sikt är det dock troligt att

92 Bilaga Dnr 2016:430 den nationella kursen har positiv inverkan även på utbildningsföretag, då en nationell kurs bidrar till en statushöjning för hela branschen och därmed ett ökat intresse och ökad attraktivitet. Sammanfattningsvis kan sägas att företag samt skolor och vuxenutbildningsverksamheter kan komma att få initiala kostnader för att leva upp till kraven i ämnesplanen i rengöringsservice. Konsekvenserna på övriga som eventuellt kan beröras är svåra att bedöma på förhand. 4. Överensstämmelse med EU-lagstiftning (6 5) Föreskrifterna på detta område har ingen anknytning till de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU. 5. Ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser (6 6) Föreskrifterna föreslås träda i kraft den 1 juli För de målgrupper som Skolverket vänder sig till kommer information att spridas främst via Skolverkets webbsida, nyhetsbrev och sociala medier. Information om den nya föreskriften kommer även att skickas direkt via e-post till rektorer vid den kommunala vuxenutbildningen på gymnasial nivå. Informationen kan även ges i de nationella programråd som har uttryckt intresse för frågan i beredningen. De branschföreträdare och parter som deltagit i framtagningen kommer att sprida information om ämnesplanen i sina respektive nätverk. Skolverket bedömer att dessa insatser är tillräckliga för att huvudmän, skolpersonal, företag m.m. ska få information om de nya bestämmelserna. B Kommuner och landsting (x) Regleringen bedöms inte få effekter för kommuner eller landsting. C Företag (x) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. D Samråd Skolverket har samrått förslagen med ovan nämnda branscher.

93 Bilaga Dnr 2016:430 E Kontaktpersoner Eva Nordlund Undervisningsråd Eva.Nordlund@skolverket.se Johan Hardstedt Jurist Johan.Hardstedt@skolverket.se

94 SKOLFS (8) Dnr 2016:429 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:4) om vilka yrkeskunskaper som krävs för att undervisa i ett yrkesämne; beslutade den Med stöd av 2 kap. 26 och 29 förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare föreskriver Skolverket att bilaga 1 och 2 till Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:4) om vilka yrkeskunskaper som krävs för att undervisa i ett yrkesämne ska ha följande lydelse. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli På Skolverkets vägnar GENERALDIREKTÖREN Jurist

95 SKOLFS SKOLVERKET (8) Bilaga 1 1 Relevanta yrkeskunskaper för yrkesämnen i gymnasieskolan Ämnet byggproduktionsledning Avancerade (erfarenhetsbaserade och teoretiska) kunskaper om organisation och ledning av byggproduktionsprocessen på en byggarbetsplats, om ritningar och informationssystem för bygg- och anläggningsprojekt, om olika metoder för inmätning och utsättning och om olika jordmaterials egenskaper och funktioner i samband med grundläggning av anläggningar och byggnader samt om lagar och andra bestämmelser inom området. Förmåga att såväl självständigt som tillsammans med andra identifiera, formulera, analysera och lösa problem samt utföra komplexa uppgifter (utifrån de fastställda säkerhets-, kvalitets- och miljökraven) inom planering före byggstart, inom inmätning och utsättning och inom produktionsstyrning i byggskedet, enligt de lagar och andra bestämmelser som reglerar verksamheten. Förmåga att både muntligt och skriftligt kommunicera åtaganden och lösningar med uppdragsgivare, medarbetare och användare. Ämnet båtkunskap Ämnet djur Specialiserade (erfarenhetsbaserade och teoretiska) kunskaper om djurhållning inom naturbruk, om olika djurarters beteende och behov, om djuretik, om biologiska, ekonomiska och tekniska samband inom djurhållning samt om lagar och andra bestämmelser som reglerar djurhållning. Förmåga att såväl självständigt som tillsammans med andra planera, utföra samt identifiera resurser för att utföra specialiserade arbetsuppgifter (utifrån de fastställda yrkesetiska kraven samt de fastställda säkerhets-, miljö- och hygienkraven) avseende skötsel av djur, djuranläggningar och teknisk utrustning inom naturbruk. Ämnet djur för forskningsändamål Specialiserade (erfarenhetsbaserade och teoretiska) kunskaper om djur som används för forskningsändamål, om olika djurarters beteende och behov, om sjukdomar och skador, om hygien och smittskydd, om djuretik, om 1 Senaste lydelse SKOLFS 2015:37.

96 SKOLVERKET SKOLFS (8) djuranläggningar samt om lagar och andra bestämmelser som reglerar djurhållning. Förmåga att såväl självständigt som tillsammans med andra planera, utföra samt identifiera resurser för att utföra specialiserade arbetsuppgifter (utifrån de fastställda yrkesetiska kraven samt de fastställda säkerhets-, miljö- och hygienkraven) avseende skötsel av djur och anläggningar som används för forskningsändamål. Ämnet djurparksdjur Specialiserade (erfarenhetsbaserade och teoretiska) kunskaper om djur som förevisas i djurparker som bedrivs för att främja zoologisk forskning och naturvård (djurparksdjur), om deras anatomi, biologi och morfologi, om olika djurarters beteende och behov, om sjukdomar och skador, om hygien och smittskydd, om djuretik, om djuranläggningar samt om lagar och andra bestämmelser som reglerar djurparksdjur. Förmåga att såväl självständigt som tillsammans med andra planera, utföra samt identifiera resurser för att utföra specialiserade arbetsuppgifter (utifrån de fastställda yrkesetiska kraven samt de fastställda säkerhets-, miljö- och hygienkraven) avseende skötsel av djurparksdjur och djuranläggningar. Ämnet djurvård inom djurens hälso- och sjukvård Ämnet ellära Specialiserade (erfarenhetsbaserade och teoretiska) kunskaper om el-systemets lik- och växelströmskretsar, inklusive trefassystem. Specialiserade (erfarenhetsbaserade och teoretiska) kunskaper om uppkomsten av störningar och om deras verkan på elsystemet samt om standarder, elsäkerhetsföreskrifter och andra bestämmelser inom elområdet. Förmåga att såväl självständigt som tillsammans med andra planera, utföra samt identifiera resurser för att utföra specialiserade arbetsuppgifter (utifrån de fastställda säkerhets-, kvalitets- och miljökraven) inom mätning och beräkning av elektriska storheter i lik- och växelströmskretsar och trefassystem med belastningar, enligt gällande standarder, elsäkerhetsföreskrifter och andra bestämmelser. Förmåga att såväl självständigt som tillsammans med andra planera, utföra samt identifiera resurser för att utföra specialiserade arbetsuppgifter (utifrån de

97 SKOLFS SKOLVERKET (8) fastställda säkerhets-, kvalitets- och miljökraven) som blir aktuella vid arbete med elmaskiner, t.ex. transformatorer och generatorer. Ämnet ellära spårfordon Specialiserade (erfarenhetsbaserade och teoretiska) kunskaper om el-systemets lik- och växelströmskretsar, inklusive trefassystem och dess tillämpning inom spårfordon och spårområden. Specialiserade (erfarenhetsbaserade och teoretiska) kunskaper om uppkomsten av störningar inom och mellan olika elsystem, om standarder, elsäkerhetsföreskrifter och andra bestämmelser inom elområdet som berör spårfordon och spårområden. Förmåga att såväl självständigt som tillsammans med andra planera, utföra samt identifiera resurser för att utföra specialiserade arbetsuppgifter (utifrån de fastställda säkerhets-, kvalitets- och miljökraven) inom mätning och beräkning av elektriska storheter i lik- och växelströmskretsar och trefassystem med belastningar, enligt gällande standarder, elsäkerhetsföreskrifter och andra bestämmelser. Förmåga att såväl självständigt som tillsammans med andra planera, utföra samt identifiera resurser för att utföra specialiserade arbetsuppgifter (utifrån de fastställda säkerhets-, kvalitets- och miljökraven) som blir aktuella vid arbete med elmaskiner, t.ex. transformatorer och generatorer. Ämnet elmotordrivsystem Ämnet gerontologi och geriatrik Specialiserade (erfarenhetsbaserade och teoretiska) kunskaper om det normala åldrandet ur såväl ett fysiskt, psykiskt som ett socialt perspektiv, om äldres och demenssjukas levnadsförhållanden och behov, om åldrandets sjukdomar samt om de lagar och andra bestämmelser som reglerar yrkesområdet. Förmåga att såväl självständigt som tillsammans med andra planera, utföra samt identifiera resurser för att utföra specialiserade arbetsuppgifter (utifrån de fastställda yrkesetiska kraven) inom vård- och omsorgsarbete, prevention, behandling och rehabilitering samt funktionsbevarande omsorg vid demens, andra äldrepsykiatriska och geriatriska tillstånd, enligt de lagar och andra bestämmelser som reglerar yrkesområdet. Förmåga att både muntligt och skriftligt kommunicera åtaganden och lösningar med människor med geriatriska och äldrepsykiatriska tillstånd, samt deras anhöriga.

98 SKOLVERKET SKOLFS (8) Ämnet godshantering Ämnet reception Specialiserade (erfarenhetsbaserade och teoretiska) kunskaper om besöksnäringens olika former av logi, om dess organisation, yrkesroller och arbetsuppgifter, om rumsbokningssystem och andra bokningskanaler samt om lagar och andra bestämmelser inom området. Förmåga att såväl självständigt som tillsammans med andra planera, utföra samt identifiera resurser för att utföra specialiserade arbetsuppgifter (utifrån de fastställda säkerhets-, kvalitets- och miljökraven) inom planering, organisering och utförande av receptionsarbete inom minst en form av logi inom besöksnäringen. Förmåga att både muntligt och skriftligt kommunicera åtaganden och lösningar med personer i olika åldrar och med olika bakgrunder och behov. Ämnet rengöringsservice Specialiserade (erfarenhetsbaserade och teoretiska) kunskaper om yrkesutövande inom rengöringsbranschen, om smittorisker och mikroorganismer, om miljöaspekter, yrkesetik och hälsa samt om användandet av kemisk-tekniska produkter, verktyg, maskiner och säkerhetsutrustning enligt lagar och andra bestämmelser inom området. Förmåga att såväl självständigt som tillsammans med andra planera, utföra samt identifiera resurser för att utföra specialiserade arbetsuppgifter (utifrån de fastställda säkerhets-, kvalitets- och miljökraven) inom rengöringsarbete, att avgöra kvalitet i utförd arbetsinsats utifrån såväl egen bedömning som standardiserade normer och system samt att planera, utföra och identifiera resurser för att välja, hantera och sköta utrustning och medel för rengöringsservice. Förmåga att på ett serviceinriktat förhållningssätt kunna samarbeta samt kommunicera med brukare och kunder. Ämnet rennäring Ämnet skog, mark och vatten Specialiserade (erfarenhetsbaserade och teoretiska) kunskaper om mångbruk av skog, om skogens ekonomiska och miljömässiga värden, om produktion av skogsråvara, om skogens djur, växter och vattenlevande organismer, om skogen som ekosystem, om biologiska, tekniska och ekonomiska samband inom skogsbruk samt om lagar och andra bestämmelser inom området.

99 SKOLFS SKOLVERKET (8) Förmåga att såväl självständigt som tillsammans med andra planera, utföra samt identifiera resurser för att utföra specialiserade arbetsuppgifter (utifrån de fastställda yrkesetiska kraven samt de fastställda säkerhets-, kvalitets- och miljökraven) inom skogsbruk, skogsvård, viltvård och vattenvård. Ämnet skogsmaskiner Ämnet spårfordon Specialiserade (erfarenhetsbaserade och teoretiska) kunskaper om äldre och moderna spårfordon, om spårfordons komponenter, utrustning, system, uppbyggnad och användningsområden, om hur komponenter och system samverkar i fordonet, samt om de lagar och andra bestämmelser som reglerar verksamheten. Förmåga att såväl självständigt som tillsammans med andra planera, utföra samt identifiera resurser för att utföra specialiserade arbetsuppgifter (utifrån de fastställda säkerhets-, kvalitets- och miljökraven) inom felsökning, service, förebyggande och avhjälpande underhåll och reparation av äldre och moderna spårfordon, enligt de lagar och andra bestämmelser som reglerar verksamheten. Ämnet spårfordonsteknik Ämnet tekniska system el Avancerade (erfarenhetsbaserade och teoretiska) kunskaper om uppbyggnad, installation, driftsättning och underhåll av olika typer av el- och teletekniska anläggningar samt om lagar och andra bestämmelser inom området. Förmåga att såväl självständigt som tillsammans med andra identifiera, formulera, analysera och lösa problem samt utföra komplexa uppgifter (utifrån de fastställda säkerhets-, kvalitets- och miljökraven) inom hantering av datorstödda tillämpningar anpassade för elområdet, samt inom planering, projektering, konstruktion, dokumentation och av olika typer av el- och teletekniska anläggningar, enligt de lagar och andra bestämmelser som reglerar verksamheten. Förmåga att både muntligt och skriftligt kommunicera åtaganden och lösningar med olika målgrupper. Därutöver krävs fördjupade kunskaper om de regler och standarder som gäller för elinstallationer.

100 SKOLVERKET SKOLFS (8) Ämnet tekniska system VVS Avancerade (erfarenhetsbaserade och teoretiska) kunskaper om uppbyggnad, funktion, dimensionering av samt driftegenskaper för ventilations-, värme-, kyloch värmepump- samt tappvatten- och avloppsystem för byggnader, om styroch reglertekniska installationssamordningar av olika försörjningssystem, om hur de olika systemen utformas, om olika konstruktionslösningars och driftstrategiers betydelse för energiförbrukning, totalkostnad och miljöpåverkan samt om de lagar och andra bestämmelser som reglerar arbetet med VVS- samt kyl- och värmepumpsinstallationer. Förmåga att såväl självständigt som tillsammans med andra planera, utföra samt identifiera resurser för att utföra komplexa uppgifter (utifrån de fastställda säkerhets-, kvalitets- hälso-, hygien- och miljökraven) inom hantering av datorstödda tillämpningar anpassade för VVS-området, inom beräkningar för utformning och dimensionering av VVS- samt kyl- och värmepumpsystem, exempelvis beräkningar av effekt- och energibehov för klimatisering av byggnader, inom planering av installationer, inom framställning av ritningar och arbetsbeskrivningar enligt redovisningsstandarder samt inom driftsättning, kontroll och dokumentation av VVS-system enligt de lagar och andra bestämmelser som reglerar arbetet med VVS- samt kyl- och värmepumpsinstallationer. Förmåga att både muntligt och skriftligt kommunicera åtaganden och lösningar med beställare och brukare. Ämnet teknisk isolering

101 SKOLFS SKOLVERKET (8) Bilaga 2 2 Vilka yrkesämnen i gymnasiesärskolan som motsvarar yrkesämnen i gymnasieskolan Gymnasiesärskolan Gymnasieskolan Livsmedels- och näringskunskap Livsmedels- och näringskunskap Lokalvård Våningsservice eller Rengöringsservice Material och verktyg Materialkunskap Senaste lydelse SKOLFS 2015:37.

102 Sändlista Rengöringsservice Friskolornas riksförbund Lärarförbundet Lärarnas riksförbund Malmö högskola Myndigheten för yrkeshögskolan Regelrådet Skolinspektionen Sveriges kommuner och landsting Universitet- och högskolerådet ISS Facility Services AB Servicebranschens Yrkesnämnd Vuxenutbildning i samverkan Kommunal Växjö kommun Trollhättans stad Umeå kommun info@friskola.se kansli@lararforbundet.se lr@lr.se registrator@mah.se registrator@myh.se regelradet@regelradet.se registrator@skolinspektionen.se info@skl.se registrator@uhr.se info@se.issworld.com info@sry.se jonas.o.jonasson@malmoe. Annelie.medling@kommunal.se info@vaxjo.se trollhattans.stad@trollhattan.se umea.kommun@umea.se

103 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämndens arbetsutskott Dnr Protokoll och handlingar för kännedom - april 2016 Utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Bakgrund Beslutsunderlag Yrkanden Beslutsordning IGNORERA DETTA DOKUMENT 1 (1)

104 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsförvaltningens FSG Tid och plats Utbildningsförvaltningens sammanträdesrum, plan 5, kl. 13:15-16:00 Närvarande Arbetsgivarrepresentanter Arbetstagarrepresentanter Övriga Camilla Holmqvist, förvaltningschef Åsa Johansson, avdelningschef Anne-Lie Nilsson, Lärarförbundet Git Filipsson, Kommunal Martin Wikerstål, Sveriges skolledare Peter Hagelberg, Lärarnas Riksförbund Åsa Mönster, Akademikerförbundet SSR Annika Sandberg, Lärarförbundet skolledare, 1-8 Margareta Prim, Vision, 1-10 Carl O Mattsson, förvaltningssekreterare Fredrik Fröderberg, konsult, del av 4 Jessica Karlsson, verksamhetsutvecklare, 3 Sofie Thor, avdelningschef, 4 Justering Justerare Plats och tid Martin Wikerstål, Sveriges skolledarförbund Utbildningsförvaltningens förvaltningskontor Justerade paragrafer 1-15 Anmärkning Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Sida 1/19

105 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsförvaltningens FSG Underskrifter Sekreterare Carl O Mattsson, förvaltningssekreterare Ordförande Camilla Holmqvist, förvaltningschef Justerare Martin Wikerstål, Sveriges skolledarförbund Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Sida 2/19

106 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsförvaltningens FSG Godkännande av dagordning Ärendets behandling Dagordningen godkänns enligt nedan. Val av justerare 1. Godkännande av dagordning 2. Genomgång av föregående protokoll 3. Nyanlända information 4. IT-behovsanalys information 5. Kompetensförsörjning information 6. Skolinspektionen information 7. Nämndärenden 8. Rekryteringsprocessen 9. Entreprenadupphandling lokalvård 10. Handlingsplan medarbetarenkät 11. Handlingsplan arbetsmiljöverket 12. Samverkan 13. Reviderade allmänna råd och förskolans gruppstorlekar 14. Riktlinjer för kompensation för handledning vid betygsättning 15. Riktlinje kommunikationsmetoder vårdnadshavare 16. Utvärdering nya organisationen 17. Övriga frågor Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Sida 3/19

107 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsförvaltningens FSG Sammanfattning av föregående protokoll Ärendets behandling Åsa Johansson, avdelningschef, informerar om utbildningsdag kring riskbedömning och handlingsplan samt lönekriterier. Den partsgemensamma gruppen kring måltidshanteringen har börjat sammanträda. Gruppens uppgift är att tydliggöra arbetsuppgifter mellan utbildningsförvaltningen och måltidsenheten. Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Sida 4/19

108 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsförvaltningens FSG Information - nyanlända Ärendets behandling Jessica Karlsson, verksamhetsutvecklare, redogör för förvaltningens arbete kring nyanlända barn och elever. Landningsbanan är förvaltningens väg för nyanlända in i verksamheten. Var fjärde vecka sker överlämning till andra enheter. Det är ett oerhört stort tryck på årskurs åtta och nio samt språkintroduktion på gymnasiet. 400 nyanlända beräknades initialt tas in under vårterminen. Hittills har 200 nyanlända tagits in, varför det är osäkert att den preliminära beräkningen kommer att överensstämma med utfallet. Martin Wikerstål, Sveriges skolledarförbund, ser två problem i dagsläget. Det första är att de elever som nu läser språkintroduktion måste flyttas till nationella program och att det kan finnas kunskapsmässiga svårigheter i och med detta, inte minst vad gäller svenskakunskaper. Det andra problemet är de elever som fyller 20, som går över till arbete- och välfärds verksamhet. Formellt upphör då utbildningsförvaltningens ansvar för eleverna. Därför kan det behövas en tätare samverkan med arbete- och välfärd för att säkerställa elevernas kunskapsutveckling. Camilla Holmqvist, förvaltningschef, ser ett behov av att arbeta med nya yrkesgrupper för att lösa den utökade behovet av kompetenser i utbildningsförvaltningen. Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Sida 5/19

109 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsförvaltningens FSG Information IT-behovsanalys Ärendets behandling Sofie Thor, avdelningschef, och Fredrik Fröderberg, konsult, redogör för den behovsanalys som genomförts kring förvaltningens IT-behov. Behovsanalysen kommer publiceras på Sharepoint tillsammans med protokollet. Fredrik Frödeberg, konsult, leder projektet i dagsläget. Nästa vecka presenteras förslag för styrgrupp och ledningsgrupp. Arbetsgivaren redovisar dessa vid nästa FSG-sammanträde. Martin Wikerstål, Sveriges skolledarförbund, framhåller att systemet måste vara fokuserat på användarvänlighet. För övrigt anser Martin Wikerstål, Sveriges skolledarförbund, och Peter Hagelberg, Lärarnas Riksförbund, att administratörsbehörighet måste återställas till lärarnas datorer. Diskussion kring brukarenkät Kommunen använder SKLs brukarenkät. Förvaltningen erhåller mycket fina resultat föregående år jämfört med andra kommuner. Peter Hagelberg, Lärarnas Riksförbund, upplever problem i och med att enkäten genomförs i varje årskull. Barnen behöver mycket stöd för att reda i enkäten. Vissa lärare är irriterade över arbetsuppgiftens storlek. Annika Sandberg, Lärarförbundet skolledare, tycker i stället att det är synd att enkäten inte ses som en möjlighet att uppfylla kapitel ett och två i läroplanen. Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Sida 6/19

110 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsförvaltningens FSG Information Kompetensförsörjning Ärendets behandling Åsa Johansson, avdelningschef, redogör för kompetensförsörjningsläget. Implementering av Time Care och Time Care Pool ska ske för hela förvaltningen, i dagsläget är Sandsbro och Villekulla pilotprojekt. Ingela Nygren, verksamhetsutvecklare, kommer att arbeta med frågan tillsammans med Tina Huldt, personalspecialist. Vikarieförmedlingen har svårt att hantera efterfrågan på vikarier. Som ett led i att stävja utveckling kommer förvaltningen ordna ett annat sätt att hantera semesterdagar och personalmöten på. Omkring 40 % av vikarieförmedlingens uppdrag är i dagsläget sådant som skulle kunna planeras effektivare, vilket skulle frigöra mycket av vikarieförmedlingens tillgångar. Grundbemanning och pooler behöver därför diskuteras ytterligare. Vikarieförmedlingen har utökats med en halv heltidstjänst från mars Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Sida 7/19

111 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsförvaltningens FSG Information - Skolinspektionen Ärendets behandling Camilla Holmqvist, förvaltningschef, redogör för Skolinspektionens beslut. Övervägande är resultaten bättre än På ett fåtal enheter har vi erhållit vitesföreläggande där vi är medvetna sedan tidigare om problemen och påbörjat insatser för att motverka utvecklingen. På skolformsnivå erhåller förvaltningen i flera avseenden mycket god kritik. Den negativa feedback som kommit i beslutet härrör ofta till ett litet antal enheter, vilket påvisar vikten av förvaltningens fortsatta arbete kring jämlikhet bland våra enheter. Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Sida 8/19

112 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsförvaltningens FSG Nämndärenden Ärendets behandling Carl O Mattsson, förvaltningssekreterare, redogör för arbetsutskottets beslut i ärenden som avgörs av utbildningsnämnden den 16 mars. Anne-Lie Nilsson, Lärarförbundet, ser behov av en uppdatering av akutpärmen avseende inrymning/lockdown. Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Sida 9/19

113 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsförvaltningens FSG Rekryteringsprocessen Ärendets behandling Åsa Johansson, avdelningschef, informerar om tidsplan kring rekrytering inför hösten Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Sida 10/19

114 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsförvaltningens FSG Entreprenadupphandling lokalvård Ärendets behandling Camilla Holmqvist, förvaltningschef, redogör för nuläget avseende upphandling lokalvård. Tanken är att utbildningsnämnden ska fatta ett beslut i frågan den 16 mars. Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Sida 11/19

115 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsförvaltningens FSG Handlingsplan medarbetarenkät Ärendets behandling Catharina Rönnqvist, personalspecialist medverkar. Åsa Johansson, avdelningschef, informerar om handlingsplan medarbetarenkät och parterna diskuterar formen. Catharina Rönnqvist, personalspecialist, medverkar vid ärendets handläggning, Ärendet gäller handlingsplan av medarbetarenkät som gjorts Höga poäng återfinns i arbetets meningsfullhet och verksamhetens mål. Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Sida 12/19

116 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsförvaltningens FSG Handlingsplan arbetsmiljöverket Ärendets behandling Handlingar i ärendet kommer sändas ut måndag Synpunkter begärs inkomma inom en vecka. Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Sida 13/19

117 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsförvaltningens FSG Samverkan Ärendets behandling Åsa Johansson, avdelningschef, introducerar Sharepoint där samverkansdokument fortsättningsvis kommer finnas tillgängliga. Kommunal önskar att samtliga fackliga konton ska få tillgång till Sharepoint. Anne-Lie Nilsson, Lärarförbundet, framhåller att samråden med ombuden i vissa områden fungerar dåligt. Tjänstefördelning inför kommande läsår behöver börja hanteras. Därför är det problematiskt att samråden inte fungerar tillförlitligt. Arbetsgivaren ska se över detta. Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Sida 14/19

118 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsförvaltningens FSG Reviderade allmänna råd och förskolans gruppstorlekar Ärendets behandling Camilla Holmqvist, förvaltningschef, informerar att ett tidigare förskolechefsmöte behandlade detta. Ny statsbidragsansökan sänds avseende mindre barngrupper i förskolan. Statsbidraget har gett positiva effekter i verksamheten. Att ta steget fullt ut till nya allmänna råden är ett stort steg för förvaltningen. Frågan måste belysas av arbetsgivarens inför politiska ställningstaganden och kommer vara en del av budgetarbetet. Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Sida 15/19

119 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsförvaltningens FSG Riktlinjer för kompensation för handledning vid betygsättning Ärendets behandling Legitimerade lärare ska hjälpa sina kollegor som inte har behörighet att sätta betyg. Lärarförbundet frågor vilken tid detta ska göras på. Arbetsgivaren kommer att fortsätta bevaka ärendet. Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Sida 16/19

120 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsförvaltningens FSG Riktlinje kommunikationsmetoder vårdnadshavare Ärendets behandling Fråga kring huruvida riktlinjer kring kommunikationsmetoder till vårdnadshavare finns lyfts fram. Arbetsgivaren svarar att det inte finns någon riktlinje för detta, utan att kommunikation lämpligtvis sker via sådant medium att både medarbetare och vårdnadshavare känner att behoven uppfylls. Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Sida 17/19

121 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsförvaltningens FSG Utvärdering nya organisationen Ärendets behandling På sammanträdes bestämdes att det i protokollet ska återges när utvärdering kommer ske. Utbildningsförvaltningen avser att genomföra en utredning av effekterna av omorganisationen under senare delen av 2017 alternativt i början av Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Sida 18/19

122 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsförvaltningens FSG Övrigt Ärendets behandling Inga övriga frågor behandlades. Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Sida 19/19

123 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämndens arbetsutskott Tid och plats Beslutande Ledamöter Utbildningsförvaltningens sammanträdesrum, plan 5, kl. 14:00-15:15 Anna Tenje (M), Ordförande Malin Lauber (S) Hugo Hermansson (S) Stefan Bergström (L) Tjänstgörande ersättare Margareta Jonsson (C) Övriga närvarande Ersättare Tjänstemän Olle Sandahl (KD) Henrietta Serrate (S), ej Neira Kahrimanovic (MP) Camilla Holmqvist, förvaltningschef Anders Elingfors, verksamhetschef Carl O Mattsson, förvaltningssekreterare Sofie Thor, avdelningschef, Övriga Justering Justerare Malin Lauber (S) Plats och tid Justerade paragrafer Ajournering Anmärkning Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Sida 1/15

124 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämndens arbetsutskott Underskrifter Sekreterare Carl O Mattsson, förvaltningssekreterare Ordförande Anna Tenje (M) Justerare Malin Lauber (S) Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Sida 2/15

125 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämndens arbetsutskott Bevis om anslag av protokoll Utbildningsnämndens arbetsutskotts protokoll från sammanträdet är justerat. Anslagsdag Anslaget tas ner Förvaringsplats för protokollet Utbildningsförvaltningens förvaltningskontor Den som vill överklaga ett beslut ska göra det skriftligt inom tre veckor från anslagsdagen. Underskrift Carl O Mattsson, förvaltningssekreterare Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Sida 3/15

126 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämndens arbetsutskott Förteckning över utbildningsnämndens arbetsutskott ärenden 34 Val av justerare Fastställande av dagordning Dnr Svar avseende rapport från revisionen Dnr Byggnationsärende: Ljungfälleskolan Dnr Byggnationsärende Pär Lagerkvistskolan Dnr Remiss till utbildningsnämnden av motion om körkortsundervisning i gymnasieskolan Dnr Stipendium till elever i årskurs 9 vilka uppvisats anmärkningsvärda utvecklingsprestationer samt för gott kamratskap Dnr Protokoll och handlingar för kännedom - april Övriga frågor Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Sida 4/15

127 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämndens arbetsutskott Val av justerare Utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Malin Lauber (S) väljs till justerare. Yrkanden Hugo Hermansson (S) yrkar att Malin Lauber (S) väljs till justerare. Beslutsordning Ordförande frågar om Hugo Hermanssons (S) yrkande kan antas och konstaterar att nämnden beslutar enligt yrkandet. Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Sida 5/15

128 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämndens arbetsutskott Fastställande av dagordning Utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Dagordningen godkänns i enlighet med kallelsens utformning. Beslutsunderlag Kallelse Yrkanden Ordförande yrkar att dagordningen godkänns i enlighet med kallelsens utformning. Beslutsordning Ordförande frågar om dennes yrkande kan antas och konstaterar att nämnden beslutar enligt yrkandet. Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Sida 6/15

129 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämndens arbetsutskott Dnr Svar avseende rapport från revisionen 2016 Utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad den 17 mars, överlämnas till kommunens revisorer som svar på revisionsrapporten Granskning av utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Bakgrund Kommunens revisorer har genomfört en granskning av utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Granskningen genomfördes i november 2015 av PWC. PwC bedömer att utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kontroll över verksamheten delvis fungerar på ett tillfredsställande sätt med avseende på innehåll, omfattning och genomförande. Ärendet I revisionsrapporten lämnas tre rekommendationer: Styrning att en utredning så småningom genomförs för att säkerställa att omorganisationens syfte vad avser bättre skolresultat, bättre resursutnyttjande av personal och minskade kompensatoriska insatser realiseras Uppföljning tydligare redovisning för måluppfyllelse så det klart framgår om respektive mål förväntas uppfyllas eller inte. Vad det gäller utfallen avseende målområdet Barn och utbildning rekommenderas att nämnden säkerställer att beslutade åtgärder realiseras i verksamheten och får önskad effekt. Det förebyggande arbetet mot oegentligheter och förtroendeskadligt beteende förstärks ytterligare genom riskanalyser och att eventuella rutiner och åtgärder utarbetas i verksamheten Nedan beskrivs åtgärder med anledning av de lämnade rekommendationerna: Utbildningsförvaltningen avser att genomföra en utredning av effekterna av omorganisationen under senare delen av 2017 alternativt i början av Ett förbättringsarbete pågår inom avdelningen för Likvärdighet och analys vad gäller uppföljningsprocessen för att tydliggöra syfte och struktur för Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Sida 7/15

130 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämndens arbetsutskott såväl löpande månatliga uppföljningar som tematiska utvärderingar inom verksamhetsformerna. Avsikten är att den löpande uppföljningen till nämnden ska omfatta så kallad struktur-, process-, resultatkvalitet ur perspektiven verksamhet, personal och ekonomi. Ett utvecklingsarbete pågår också för att digitalt på ett tydligare sätt visuellt kunna påvisa nuläge av måluppfyllelse. På detta sätt kan nämnden säkerställa att beslutade åtgärder realiseras och får effekt. Ett arbete pågår vidare med att sammanställa nämndens befintliga principer för verksamhetsstyrning, utbildningsnämndens interna styrning och kontroll där utbildningsnämndens uppdrag och styrning beskrivs, planeringsprocessen med lägesbedömning, risk och väsentlighetsanalys, omvärldsanalys samt uppföljningsprocessen. Under 2015 förändrade utbildningsnämnden sitt arbetssätt för att genomföra risk- och väsentlighetsanalyser. Det nya arbetssättet kommer att innebära att det förebyggande arbetet mot oegentligheter och förtroendeskadligt beteende förstärks och vid behov kan det leda till eventuella åtgärder och rutiner. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Rapport från revisionen 2016 Yrkanden Ordförande yrkar att arbetsutskottet antar tjänsteskrivelsens förslag till beslut. Beslutsordning Ordförande frågar om dennes yrkande kan antas och konstaterar att nämnden beslutar enligt yrkandet. Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Sida 8/15

131 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämndens arbetsutskott Dnr Byggnationsärende: Ljungfälleskolan Utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Nämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att i samarbete med VöFAB och Lokal-försörjningsgruppen genomföra byggnation avseende om- och tillbyggnad av Ljungfälleskolan för en total investeringsutgift på 85 mkr, baserad på anbud, och med en tillkommande hyra på totalt 6,7 mkr/år. Ombyggnad av köket ingår i total investeringsutgift med en summa på 57,6 mkr och med en tillkommande hyra, som ingår i totalt tillkommande hyra, på 2,3 mkr/år. Köken kommer tidigast i augusti 2016 att överföras till Måltidsenheten och fram tills dess är utbildningsnämnden beställare av åtgärder i kök. Ärendet översändes till kommunfullmäktige för godkännande. Bakgrund beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 562/2015 att godkänna utbildningsnämndens begäran att få ge förvaltningen i uppdrag att i samarbete med VöFAB genomföra fortsatt projektering och anbudsförfrågan avseende om- och tillbyggnad av Ljungfälleskolan samt att inför byggnation återkomma med uppgift om investeringsutgift och tillkommande hyra, baserad på anbud. Utbildningsnämnden beslutade 162/2015 att förnya uppdraget till förvaltningen att i samarbete med Lokalförsörjningsgruppen och VöFAB genomföra anbudsförfrågan avseende tillbyggnad av Ljungfälleskolan samt att inför byggnation återkomma med uppgift om investeringsutgift och tillkommande hyra, baserad på anbud. Ärendet översändes till kommunstyrelsens arbetsutskott för godkännande. Utbildningsnämnden beslutade 161/2015 att upphäva nämndens tidigare beslut om tillbyggnad av Ljungfälleskolan. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 194/2015 att godkänna utbildningsförvaltningens begäran att få ge förvaltningen i uppdrag att i samarbete med VöFAB genomföra fortsatt projektering och anbudsförfrågan avseende om- och tillbyggnad av Ljungfälleskolan samt att inför byggnation återkomma med uppgift om investeringsutgift och tillkommande hyra, baserad på anbud. Utbildningsförvaltningen beslutade 55 att ge förvaltningen i uppdrag att i samarbete med VöFAB genomföra fortsatt projektering och anbudsförfrågan avseende tillbyggnad av Ljungfälleskolan samt att inför byggnation återkomma med uppgift om investeringsutgift och tillkommande hyra, baserad på anbud. Ärendet översändes till kommunstyrelsens arbetsutskott för godkännande. Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Sida 9/15

132 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämndens arbetsutskott Bakgrund Ljungfälleskolan är byggd i början på 70-talet och är inte ombyggd i någon större omfattning. Enheten är en F-6 skola med ca 350 elever i grundskolan och ca 25 elever i grundsärskolan. Skolan är organiserad i 3 paralleller för de yngre eleverna och i 2 paralleller för äldre elever, vilket ger ett snitt på drygt 20 elever i varje grupp. Enhetens kök är mycket gammalt och har stora behov av åtgärder samt utökning av area då dagens hygienkrav inte uppfylls i lokalen. Beslutsunderlag Situationsplan Ljungfälleskolan Missiv Ljungfälleskolan Yrkanden Ordförande yrkar att arbetsutskottet antar tjänsteskrivelsens förslag till beslut. Beslutsordning Ordförande frågar om dennes yrkande kan antas och konstaterar att nämnden beslutar enligt yrkandet. Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Sida 10/15

133 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämndens arbetsutskott Dnr Byggnationsärende Pär Lagerkvistskolan Utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Nämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att i samarbete med Lokalförsörjningsgruppen genomföra upphandling av lös inredning för Pär Lagerkvistskolan för skola/förskola till ett kalkylerat belopp av 9,9 mkr. Bakgrund beslut Kommunstyrelsen beslutade 45/2015 att godkänna utbildningsnämndens begäran om att i samarbete med VöFAB få utföra nybyggnad av förskola/skola i Bergunda för en investeringsutgift på 310 mkr, baserad på anbud, och med en preliminär tillkommande hyra på 27 mkr/år. Investeringsutgiften för skoldelen är 260 mkr med preliminär hyra på 22,8 mkr/år och för förskoledelen 50 mkr med en preliminär hyra 4,2 mkr/år. Sammanfattning Byggnation av Pär Lagerkvistskolan pågår för fullt, del av förskolan beräknas vara klar till årsskiftet 16/17 och skolan beräknas vara klar till höstterminen Bakgrund Nybyggnationen i Bergunda är en sammanhållen förskola/skola för åldrarna 1-16 år i två plan. Byggnaden utförs som ETT hus och kommer att innehålla årskurserna 7-9 för ca 450 elever, årskurserna F-6 för ca 350 elever och förskola för ca 200 barn. Totalt 1000 barn. Bruksarean på ny förskola/ skola är ca m 2 och tomtarean är m 2. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Yrkanden Ordförande yrkar att arbetsutskottet antar tjänsteskrivelsens förslag till beslut. Beslutsordning Ordförande frågar om dennes yrkande kan antas och konstaterar att nämnden beslutar enligt yrkandet. Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Sida 11/15

134 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämndens arbetsutskott Dnr Remiss till utbildningsnämnden av motion om körkortsundervisning i gymnasieskolan Utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Nämnden avslår motionen med hänsyn till de kostnader ett införande skulle medföra. Bakgrund Örjan Mossberg (V) har lämnat in Motion om körkortsundervisning i gymnasieskolan, daterad , till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen har sänd motionen på remiss för yttrande av utbildningsnämnden och önskar svar senast Ärendet Motionen berör kostnaden kring att erhålla körkort och menar att utbildningsnämnden ska få i uppdrag att på lämpligt sätt erbjuda alla gymnasieelever den teoretiska delen i körkortsutbildningen. Beslutsunderlag Ordförandeskrivelse Motion Remiss Yrkanden Hugo Hermansson (S) yrkar att arbetsutskottet antar motionen. Ordförande yrkar att arbetsutskottet antar ordförandeskrivelsens förslag till beslut. Beslutsordning Ordförande frågar om arbetsutskottet kan anta Hugo Hermanssons (S) yrkande. Ordförande frågar om arbetsutskottet kan anta ordförandeskrivelsens förslag till beslut. Ordförande konstaterat att arbetsutskottet beslutat enligt ordförandens förslag. Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Sida 12/15

135 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämndens arbetsutskott Dnr Stipendium till elever i årskurs 9 vilka uppvisats utmärkta prestationer och kunskapsutveckling samt för utmärkt kamratskap Utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Nämnden uppdrar förvaltningschef att etablera ytterligare ett stipendium á 2 tkr per högstadieenhet vilket tillfaller den elev på högstadiets årskurs 9 som under det gångna läsåret uppvisat utmärkt prestation och kunskapsutveckling. Nämnden uppdrar förvaltningschef att etablera ytterligare ett stipendium á 2 tkr per högstadieenhet vilket tillfaller den elev på högstadiets årskurs 9 som under det gångna läsåret uppvisat utmärkt kamratskap. Nämnden uppdrar förvaltningschef att se över nämndens stipendier och kriterier. Bakgrund Utbildningsnämndens verksamhet inrymmer idag ett antal stipendier vilka ofta riktas till de elever vars prestation inom enskilda ämnen är anmärkningsvärda. Utbildningsnämndens ordförande föreslår att nya stipendier inrättas vars stipendiater ska vara dels de elever i årskurs nio som uppvisat utmärkt kunskapsutveckling och prestation, dels de elever vilka uppvisat utmärkt kamratskap. Beslutsunderlag Ordförandeskrivelse Yrkanden Ordförande yrkar att arbetsutskottet antar ordförandeskrivelsens förslag till beslut. Beslutsordning Ordförande frågar om dennes yrkande kan antas och konstaterar att nämnden beslutar enligt yrkandet. Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Sida 13/15

136 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämndens arbetsutskott Dnr Protokoll och handlingar för kännedom - april 2016 Utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Informationen läggs till protokollet. Bakgrund Redovisning av inkomna och upprättade handlingar vilka härrör till nämndens verksamhet. Beslutsunderlag Skolverkets remiss av ämnesplan för ämnet rengöringsservice Remissförslag angående RIG-dimensionering Yrkanden Ordförande yrkar att informationen läggs till protokollet. Beslutsordning Ordförande frågar om dennes yrkande kan antas och konstaterar att nämnden beslutar enligt yrkandet. Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Sida 14/15

137 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämndens arbetsutskott Övriga frågor Bakgrund Stefan Bergström (L) frågar förvaltningen om likvärdighet avseende bland annat klasstorlekar. Camilla Holmqvist, förvaltningschef, svarar att utbildningsförvaltningen har är väl informerad kring jämlikheten i detta avseende. Det finns en stor vilja bland förvaltningens skolor att skapa plats för nya elever då detta är möjligt. Camilla Holmqvist, förvaltningschef, informerar om beslut från Skolinspektionen. De genomför även i nuläget återföringsbesök, där de besökte Söraby skola igår. Ann-Christin Nielssen, områdeschef, upplevde att mötet gick väl och att Skolinspektionen var nöjda och såg många positiva förändringar. Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Sida 15/15

138 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämndens arbetsutskott Dnr Protokoll och handlingar för kännedom - april 2016 Utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Informationen läggs till protokollet. Bakgrund Redovisning av inkomna och upprättade handlingar vilka härrör till nämndens verksamhet. Beslutsunderlag Skolverkets remiss av ämnesplan för ämnet rengöringsservice Remissförslag angående RIG-dimensionering Yrkanden Ordförande yrkar att informationen läggs till protokollet. Beslutsordning Ordförande frågar om dennes yrkande kan antas och konstaterar att nämnden beslutar enligt yrkandet. Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Sida 14/15

139 Dimensioneringsförslag Riksidrottsgymnasieverksamheten Idrottsrörelsen i ett unikt samarbete med det svenska utbildningssystemet

140 Sammanfattning Riksidrottsförbundet dimensionerar vart tredje år Riksidrottsgymnasieverksamheten vad det gäller idrotter, discipliner, platser och orter. Förslaget är baserat på den av RS beslutade dimensioneringstrappan samt beslutet om SF som strategiskt väljer RIG som koncept för sin förberedande elitutveckling Sammanlagt föreslås 29 SF ingå i systemet på 41 möjliga orter utlagt för 1191 platser. RF föreslår att två idrotter, bandy och baseboll/softboll, avvecklas till nästkommande period. RF föreslår att Simning blir ny RIG-idrott från RF föreslår att 5 SF får en ökning av platser. RF föreslår att 7 SF får en minskning av platser. RF föreslår att 150 platser avsätts för förlängt studieår (det fjärde året) med kr/elev/läsår. RF föreslår att individuella RIG-idrotter med 12 platser får kr/elev/år, individuella idrotter med fler än 12 platser får kr/elev/år, lagbollidrotter får kr/elev/år och att Paraidrott inkl. de flexibla platserna får kr/elev/år. Målet för könsfördelningen i RIG-systemet ska vara 50/50 men följer en 40/60 princip som lägsta nivå för underrepresenterat kön, med dispens för disciplinerna motocross och enduro. 2

141 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Ämnet specialidrott ett yrkesämne Anställning av RIG-lärare/tränare RF-besök på RIG och SF-hearings 2014/ Riktlinjer och kriterier Riktlinjer vid dimensionering Dimensioneringstrappan Kriterier vid dimensionering 8 3. Dimensioneringsförslag RIG Tilldelning av idrotter, platser, orter och discipliner Konsekvenser för SF Minskning av antalet plaster Ökning av antalet plaster Nya platser Inför nästa dimensionering Ekonomi Riksrekryterande utbildning i ämnet specialidrott Bidragets ändamål och konstruktion Förlängt studieår det s.k. Fjärde året på RIG Jämställdhet Bakgrund och motiv till fördelningsprinciper Uppföljning av fördelningsprinciper Nya ansökningar Inkomna ansökningar om att anordna RIG Utlåtande över ansökningarna Ansökan från nya idrotter och kommuner SF som idag har RIG och söker ny/nya orter SF som idag har RIG och söker nya discipliner Remiss 21 3

142 1. Bakgrund Riksidrottsgymnasierna (RIG) har funnits sedan början av 1970-talet för ungdomar som vill kombinera en elitidrottssatsning med studier på gymnasienivå. Från att inledningsvis ha varit en försöksverksamhet, permanentades verksamheten under 1980-talet inom ramen för den reguljära gymnasieskolan. I samband med statens överlämnade av ansvaret för gymnasieskolan till kommunerna i början av 1990-talet, fick RIG-verksamheten ett tydligare ansvarsförhållande samtidigt som vissa centrala regleringar upphörde att gälla. Verksamheten expanderade kraftigt med stora kostnadsökningar för kommunerna som följd. I oktober 1993 uppdrog regeringen åt Statens skolverk att, efter samråd med RF och Svenska Kommunförbundet, göra en översyn av systemet med riksrekryterande idrottsgymnasier. Efter översynen och sedvanlig remissomgång föreslog regeringen i sin proposition (1994/95:100) att uppdra åt RF att, i myndighets ställe, ansvara för frågor gällande RIG. Av propositionen framgick att idrottsgymnasier även fortsättningsvis i begränsad omfattning ska kunna anordnas med riksintag för vissa specialidrotter med en medveten elitidrottsprofil. Till följd av propositionen (1994/95:100) beslutade RS i oktober 1995 att förändra dimensionering och inriktning vid landets RIG. Detta resulterade i en reducering av antalet RIG och elevplatser i syfte att spetsa verksamheten och göra den mer elitprofilerad. Under 2000-talet har utvecklingsarbetet sakta men säkert förbättrat RIG-verksamheten vad det gäller såväl skolutbildning som elitutveckling och socialt support. RIG är Sveriges största talangutvecklingssystem inom idrott. Verksamheten och upplägget tar sin utgångspunkt i SF:s internationella kravanalys/kapacitetsprofil, utvecklingstrappa, träningskoncept och genomförs i väl utvecklade idrottsmiljöer. Systemet syftar till att erbjuda elever högutbildade, kompetenta, erfarna tränare och lärare i en utbildnings- och utvecklingsmiljö. Skolorna på RIG-orterna garanterar en individbaserad, flexibel och anpassad studiegång med starkt socialt support. 1.1 Ämnet specialidrott ett yrkesämne Ämnet specialidrott är hjärtat i utbildningen inom RIG- och NIU-systemet. RIG- och NIUelever kan studera ämnet i upp till ca en fjärdedel av hela gymnasieutbildningen. En enskild elev kan alltså läsa 700 poäng specialidrott där 200 poäng av dessa tas från programinnehållet. Övriga poäng får läggas inom det individuella valet (200 poäng) och som utökat program (300 poäng). Inför gymnasiereformen 2011 valde skolverket att klassificera ämnet specialidrott som ett yrkesämne. Beslutet har delvis fått kritik, bland annat från samtliga större lärosäten som i en skrivelse har uttalat ett stöd för att omklassificera ämnet. Specialidrott bör enligt lärosätena istället klassas som ett visst ämne. Skolverket genomför just nu en konsekvensutredning av ämnet specialidrott som yrkesämne. Tillhörigheten får konsekvenser för RIG-verksamheterna. Oavsett ifall ämnet klassificeras som ett yrkesämne eller visst ämne kommer fortbildningsinsatser för lärare och tränare i ämnet specialidrott att krävas, för att på ett bättre sätt uppfylla kursplanerna i ämnet. RF har att följa och påverka utredningen samt bistå i framtida utbildningsinsatser. 4

143 1.2 Anställning av RIG-lärare/tränare Det finns idag ca 160 RIG- tränare/lärare som verkar på ett 50-tal RIG i hela landet. Gemensamt för dem är undervisningen i ämnet specialidrott. Ämnet specialidrott klassas, som beskrivet ovan, idag som ett yrkesämne. Oavsett nuvarande och framtida klassificering gäller följande avseende RIG- tränarnas/lärarnas anställningar; Reglering kring vad som får läggas ut på entreprenad Av 23 kap. 4 första stycket skollagen framgår att inom gymnasieskolan får uppgifter som avser undervisning i karaktärsämnen som har yrkesinriktad eller estetisk profil överlämnas på entreprenad. I 1 kap. 3 gymnasieförordningen definieras karaktärsämnen som de ämnen genom vilka ett program får sin karaktär och yrkesämnen som yrkesinriktade karaktärsämnen. Idrottsutbildningen vid RIG där ämnet specialidrott förekommer är inte ett eget nationellt program, utan något som ligger utanför de nationella programmens karaktär. Med andra ord är det inte möjligt att lägga ut ämnet specialidrott på entreprenad. RF har på förekommen anledning stämt av denna fråga med både Skolverket och Skolinspektionen. Konsekvenser av skollagens tillämpning Om RIG- tränarna/lärarna inte är anställda av huvudmannen liknas det vid att specialidrotten lagts ut på entreprenad. Problemet har tidigare uppdagats i Uppsala. Uppsala kommun har därför ansökt om en dispens hos regeringen (de enda som kan ge dispens från gällande förordning) och fått den beviljad. Trots dispensen är RIGlärarna/tränarna inom golf och amerikansk fotboll anställda av huvudmannen efter att respektive SF krävt av kommunen att deras tränare/lärare skulle bli anställda av huvudmannen. Ytterligare två orter har RIG- tränarna/lärarna anställda av SF, vilket alltså innebär att huvudmannen inte lever upp till gällande lagstiftning. Det gäller volleyboll i Falköping och badminton i Malmö. Falköpings kommun har i sin ansökan till RF angivit att man kommer att lämna in en dispensansökan till regeringen. Skulle denna avslås kommer tränarna/lärarna omedelbart att anställas av huvudmannen. Malmö har i dagsläget två RIG-idrotter, friidrott och badminton. Friidrott har sedan länge RIG- tränarna/lärarna anställda av huvudmannen. Så är dock icke fallet när det gäller badminton, där de är anställda av SF. Även Malmö har ansökt om dispens hos regeringen. Regeringens beslut kommer att bli avgörande huruvida Malmö blir en godkänd RIG-ort för badminton eller inte såvida Malmö inte under remissomgången bekräftar att RIGtränarna/lärarna anställs av huvudmannen vid ett eventuellt avslag. 1.3 RF-besök på RIG och SF-hearings I linje med RF:s uppdrag att följa upp och utvärdera RIG-verksamheten har samtliga RIG besökts under innevarande dimensioneringsperiod. Under besöken har elevgrupper intervjuats, den obligatoriska elevenkäten har analyserats, samtal genomförts med RIGgruppen (dvs. SF, kommun och skola) och RIG:s kvalitetsarbete belysts. Alla RIG har fått en skriftlig återföringsrapport enligt uttalade kriterier och en sammanlagd bedömning har gjorts på hur väl varje RIG lever upp till RF:s syfte med verksamheten. Under hösten 2015 genomförde RF dialoger med samtliga SF i RIG-systemet med syftet att belysa behoven gällande kombinationen elitidrott och utbildning såväl gymnasialt som 5

144 postgymnasialt, dock med särskild betoning på RIG-verksamheten inför dimensioneringsperioden En övergripande frågeställning i hearingarna var hur RIG-verksamheten ska organiseras och dimensioneras för att tillgodose SF: s behov och optimera förutsättningarna att skapa internationell elitidrott på seniornivå. Inbjudna målgrupper var SF-ansvarig förtroendevald, ordförande, sportchef, GS, förbundskapten samt SF-ansvarig tjänsteman. 2. Riktlinjer och kriterier 2.1 Riktlinjer vid dimensionering Nedanstående riktlinjer och kriterier är beslutade av RS. Riktlinjerna syftar till att skapa idrottsresultat på internationell elitnivå samt goda resultat avseende studier. Vidare ska RIG vara en integrerad del i SF: s övriga elitsatsning och verksamheten ska kännetecknas av goda förutsättningar avseende ekonomi, organisation och elevunderlag. RIG-verksamheten ska ständigt utvärderas och förbättras i enlighet med RF s modell för RIG:s kvalitetsarbete samt kännetecknas av RF:s grundläggande värderingar för RIG. Dimensioneringen inför bör utformas i linje med RF:s syfte med RIG-verksamheten och den framtagna dimensioneringstrappan. Riktlinjerna inför dimensioneringen omfattas av: A. RF:s syfte med RIG-verksamheten B. RF:s inriktning och grundläggande värderingar för RIG-verksamheten C. RF:s målområden för RIG-verksamheten D. RF:s organisation för RIG-verksamheten A. RF:s syfte med RIG-verksamheten Syftet med RIG-verksamheten baseras på utvecklat RS beslut från 2007: Att erbjuda stöd till talanger med bäst förutsättningar att som seniorer nå internationell elit och för dem skapa goda möjligheter att kombinera elitidrott och utbildning genom ett individanpassat, flexibelt och kompetent stöd i en kvalitetssäkrad studie- och elitidrottsmiljö präglad av glädje, utveckling och resultat. B. RF:s inriktning och grundläggande värderingar för RIG-verksamheten Inriktning och grundläggande värderingar som utvecklats sedan 2003, RIG-verksamheten: är en integrerad del i SF: s talang- och elitprogram skapar idrottsresultat på internationell elitnivå samt goda resultat avseende skola har goda förutsättningar avseende ekonomi, organisation samt elevunderlag. erbjuder en kvalitetssäkrad studie- och elitidrottsmiljö utvärderas och förbättras ständigt i enlighet med RF:s modell för RIG:s kvalitetsarbete skall kännetecknas av följande grundläggande värderingar: engagerat ledarskap, allas delaktighet, samverkan, elevfokus, lära av andra och långsiktighet/ständiga förbättringar samt processorientering C. RF:s målområden för RIG-verksamheten RIG-verksamheten som helhet och samtliga SF/RIG ska bedriva ett långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete för att uppnå egna mätbara mål inom följande målområden: Idrottsresultat Studieresultat 6

145 Nöjda elever Tränarnas arbetsmotivation D. RF:s organisation för RIG-verksamheten RF ger riktlinjer, samordnar och stödjer SF:s arbete med RIG-verksamheten. SF ansvarar för att RIG-verksamheten integreras i SF:s elitplan samt leder och samordnar arbetet på respektive RIG genom en s.k. RIG-grupp. RIG-gruppen består bl.a. av SF, skolledning, kommunföreträdare samt tränare och arbetar systematiskt och långsiktigt med RIG:s verksamhetsutveckling. 2.2 Dimensioneringstrappan En sammanfattning av ovan specificerade kriterier återfinns i den framtagna dimensioneringstrappan som utvecklades i arbetet inför dimensioneringen Av propositionen 1994/95:100 framgår att RIG-verksamheten ska vara riksrekryterande och ha en klar elitidrottsprofil. Dessa båda begrepp, tillsammans med RF syfte med RIGverksamheten, utgör således grundfundamentet för dimensioneringen av RIG. Dimensionringstrappan: Kvalitetsarbete Organisation och verksamhet Inriktning och grundläggande värderingar Syfte, riksrekrytering och elitidrottsprofil Första nivån, syfte, riksrekrytering och elitprofil, är utgångspunkten i dimensioneringsförslaget och utgör en tydlig avgränsning mot andra idrottsgymnasiealternativ. Syftet anger att RIG ska leva upp till RF:s syfte med RIGverksamheten. Riksrekrytering innebär att elever ska komma från hela eller stora delar av Sverige. Elitprofil innebär att kvalificerade sökande ska finnas och att RIG långsiktigt utvecklar internationell elit på seniornivå. Andra och tredje nivån, inriktning och grundläggande värderingar samt organisation och verksamhet, bedömer arbetet inom SF i förhållande till RIG-verksamheten. Detta belyser exempelvis hur RIG är en integrerad del i SF: s elitplan samt kännetecknas av RF:s grundläggande värderingar för RIG. Vidare bedöms RIG-verksamhetens förutsättningar avseende ekonomi, organisation och elevunderlag. Den fjärde nivån, kvalitetsarbetet, bedömer i vilken grad RIG förbättras i enlighet med RF:s modell för RIG:s kvalitetsarbete. Utgångspunkten är att RF besöker samtliga RIGorter och bedömer deras kvalitetsarbete. Feedback sker via systematiserade återföringsrapporter. 7

146 2.3 Kriterier vid dimensionering Nedanstående kriterier är en konkretisering av dimensioneringstrappan. Kriterierna har styrt bedömningen och förslaget inför RIG-verksamheten Överensstämmelse med RF: s riktlinjer för RIG-verksamheten. Bedömning baserat på hur väl RIG-verksamheten överensstämmer med proposition (1994/95:100), RF:s syfte och riktlinjer för RIG-verksamheten samt respektive SF:s inriktning. Uppnådda resultat avseende skola och idrott. Resultatbedömning utifrån såväl trend som nivå gällande idrott och studier. Resultatet avseende idrott bedöms för såväl under som efter studietiden. Resultatet för studier bedöms endast under studietiden. Förutsättningar för en framgångsrik RIG-verksamhet. Bedömning utifrån följande viktiga förutsättningar för att bedriva en framgångsrik verksamhet: o Ekonomi: kronor/elev/år från SF o Organisation: antal heltidstjänster, tränare/antal elever, o En totalbedömning av SF:s organisation för RIG-verksamheten avseende representation i RIG-gruppen (SF, skola och kommun) samt bedömd kvalité i dess utvecklingsarbete. o Elevunderlag: antal sökande/antal aktiva i åldern 15 år, antal sökande/antal platser, antal avhopp under studietiden, Utvärdering och förbättring av verksamheten. Bedömning av måluppfyllelse för SF/RIG:s kvalitetsarbete. Måluppfyllelse bedöms utifrån följande områden: o mätbara mål o utveckling enligt grundläggande värderingar o systematiskt förbättringsarbete 8

147 9

148 SF 3. Dimensioneringsförslag RIG Tilldelning av idrotter, platser, orter och discipliner I nedanstående tabell förtydligas förslag till fördelning av idrotter, elevplatser, orter och grenar/discipliner inom i vilken SF äger rätten att driva RIG-verksamhet Antal elevplatser Antal RIG Max antal orter * Discipliner Förslag antal elevplatser Amerikansk fotboll (Uppsala) 30 Badminton (Göteborg, Uppsala, Malmö**) 24 Differens elevplatser Bandy Baseboll/Softboll Basketboll (Luleå, Mark) 60 Bordtennis (Köping) 21-3 Bowling (Nässjö) 24 Brottning (Arboga, Klippan) Fristil, grekisk romersk 28 Curling (Härnösand) 16-2 Cykel (Skara) Landsväg, mtb 20-4 Dövidrott (Örebro) Futsal 12 Friidrott (Malmö, Växjö, Göteborg, Lidingö, Karlstad, Sollentuna, Uppsala, Falun, Umeå) Kortsprint, häck, medeldistans, långdistans, höjd, längd, stav, tresteg, diskus, kula, slägga, spjut, mångkamp Golf (Helsingborg, 48 Uppsala) Handboll (Göteborg) 42-6 Innebandy (Umeå) 42 Judo (Lindesberg) 21 Kanot (Nyköping) Racing, slalom, slätvatten Karate (Haninge) Kumite, kata 12 Motorcykel (Tibro) Motocross, enduro Orientering (Mora, Sandviken, Hallsberg, Eksjö) Orientering, skidorientering Paraidrott (Bollnäs + Friidrott valfri ort ***) Rodd (Jönköping) Utriggarrodd 12 Segling (Lerum, Motala) 40 Simning (Helsingborg, Jönköping)

149 Skidor (Torsby, Malung, Mora, Sollefteå, Åre, Gällivare) Längd, alpint, snowboard, freestyle, skicross, slopestyle Skidskytte (Torsby, 24 Sollefteå) Skyttesport (Sävsjö) 26 Tennis (Lidköping, Båstad, Uppsala) 30-3 Triathlon (Motala) 12 Vattenskidor (Fagersta) Vattenskidor, 12 wakeboard Volleyboll (Falköping**) 72 Summa *Samtliga RIG-tränare/lärare ska vara anställda av huvudmannen förutsatt att inte den aktuella RIG-orten har en dispens från regeringen. Detta kommer att regleras tydligt i det trepartsavtal som skrivs mellan RF-SF-Huvudman under hösten ** Falköpings kommun och Malmö kommun har lämnat in en dispensansökan till regeringen för att kunna lägga ut ämnet specialidrott på entreprenad. Vid eventuellt avslag måste RIG-tränarna/lärarna anställas av huvudmannen för att respektive huvudman ska kunna bli en aktuell RIG-ort. ***Paraidrott har möjlighet till 6 flexibla platser att placeras ut på önskvärd RIG-ort. 3.2 Konsekvenser för SF Intentionen med dimensioneringsförslaget är att tydliggöra ramen för RIG-verksamheten. Det är den första nivån i dimensioneringstrappan, dvs. RF:s syfte med RIG, riksrekryterande gymnasieplatser och elitprofil, som utgör grundpelaren i RIG-systemet. Det är också dessa kriterier som ger störst utslag vid platsfördelning. Övriga beslutade kriterier har sedan vägts in och har påverkat hur stort utfallet blivit för respektive idrott. RS har inte sett någon anledning att förändra huvuddragen av dimensioneringsmodellen men menar att inriktningen fortsatt bör vara att utveckla RIG-verksamheten för idrotter där RIG fungerar bra och därigenom stärka förutsättningarna för de SF som strategiskt väljer RIG som koncept för sin förberedande elitutveckling. Det kan innebära ett något smalare system med färre SF än i nuläget. (RS-december 2015) RS tydliggöranden i frågan har fått konsekvenser för årets dimensioneringsförslag. Det innebär en förstärkning för de SF/RIG som väl uppfyller dimensioneringstrappans variabler och i tillägg uppfyller RS förstärkta inriktning. Nedan följer kommentarer till den minskning respektive ökning av elevplatser som SF har fått. 3.3 Minskning av antalet platser Bandy föreslås att utgå ur systemet. RIG i Bandy har under en längre tid haft svårt att leva upp till de krav som ställs på RIG-verksamheten. Statistiskt har det varit svårt att följa om bandyn genom åren utvecklat internationell elit i tillräckligt stor omfattning, vilket tillsammans med riksrekryteringsdelen är grunden för att ha RIG. Den lokala rekryteringen 11

150 ligger således över gränsen för vad som kan accepteras och antalet beviljade plaster nyttjas inte fullt ut. Vidare är fördelningen av platserna mellan flickor och pojkar mycket ojämn och man klarar inte kravet på att minst 30 procent av platserna ska gå till underrepresenterat kön. SF:s ledning och strategi för verksamheten är otydlig och det saknas en koppling till den övriga centrala elitverksamheten inom förbundet. Baseboll/Softboll föreslås utgå ur systemet. RIG i Baseboll/Softboll har under hela sin tid som RIG haft stora problem med rekryteringen av flickor vilket gör att fördelningen mellan flickor och pojkar är väldigt ojämn. RIG:et kan inte fylla sina tilldelade platser. Redan för tre år sedan hade SF svårt att leva upp till kraven för RIG-verksamhet. RF:s återföringsrapport 2015 visar att de bara delvis lever upp till RF:s syfte med RIGverksamheten samt att ledningen från SF är otydlig och bristfällig. Bordtennis har inte nyttjat alla sina platser och har en ojämn könsfördelning. Curling har inte nyttjat alla sina platser och har en för hög lokal rekrytering. Cykel har en mycket ojämn könsfördelning och har inte nyttjat alla RIG-platser. Handboll har sammantaget för stor lokal rekrytering från Göteborgsområdet och behöver vässa sitt RIG-koncept i för hållande till de NIU man bedriver. Tennis behöver stärka sitt RIG-koncept på respektive orter, med en tydlig ledning och strategi från SF. Totalt sett en ojämn könsfördelning. 3.4 Ökning av antalet platser Kanot har framfört behov av fler platser. Önskar en plats till. RIG:et är bra på alla aktuella variabler i dimensioneringstrappan. Motorcykel har framfört behov av fler platser för att kunna starta upp verksamhet i en ny disciplin. Enduro har förutsättningar att etablera sig som en stark RIG-verksamhet. SF har under lång tid bedrivit och förberett en RIG-verksamhet utifrån två discipliner Orientering: har framfört behov av fler platser för att starta ytterligare en RIG-ort i en terrängtyp som skall komplettera de två övriga. Orientering är bra på riksrekrytering, elitprofil, könsfördelning, koppling RIG-landslag och studieresultat m.m. Simning har tidigare varit en RIG-idrott. De har växlat upp de kvalitativa kraven och är nu en RIG-idrott med behov av centraliserade lösningar. SF har utryckt starka önskemål om att komma in i RIG-systemet igen. Skidor startade upp RIG-verksamhet i två nya discipliner (skicross och slopestyle) inför föregående RIG-dimensionering. De har ett stort behov av RIG-verksamhet eftersom tillgången på snö är helt avgörande för verksamheten. SF har stora problem med delar av NIU-verksamheten eftersom den inte är riksrekryterande och ger möjlighet till inackorderingsstöd. 3.5 Nya platser Sammantaget ges alltså 5 SF nya eller flera platser i RIG-systemet. Simning blir ett nytt RIG med 18 platser. 12

151 3.6 Inför nästa dimensionering Den sammanvägda bedömningen som gjorts under dimensioneringsarbetet visar att några SF hamnar nära gränsen för minsta andel elever som krävs för att uppfylla normen 12 elevplatser per ort för individuella SF samt 30 elevplatser per ort för lag-sf. Dessa SF kommer att följas upp under kommande treårsperiod och ges härmed en tydlig signal att förbättring måste ske främst utifrån det som anges nedan. Amerikansk fotboll har endast funnits under en dimensioneringsperiod. SF måste under kommande period arbeta för en jämnare könsfördelning på RIG. Målet bör vara 50/50 fördelning mellan pojkar och flickor men man måste klara kravet 60/40 för underrepresenterat kön till nästa dimensionering. Badminton behöver öka sin riksrekrytering och kommande RIG-orter måste prioritera detta arbete. Basket behöver öka andelen riksrekryterade elever i Luleå. Brottning måste ha en jämnare könsfördelning på RIG. Målet bör vara 50/50 fördelning mellan pojkar och flickor med kravet 60/40 för underrepresenterat kön till nästa dimensionering. Dövidrott behöver ha en jämnare könsfördelning på RIG. Målet bör vara 50/50 fördelning mellan pojkar och flickor med kravet 60/40 för underrepresenterat kön till nästa dimensionering. Friidrott behöver öka andelen riksrekryterande elever i Karlstad. Golf behöver en jämnare könsfördelning på RIG. Målet bör vara 50/50 fördelning mellan pojkar och flickor med kravet 60/40 för underrepresenterat kön till nästa dimensionering. Paraidrott behöver ha en jämnare könsfördelning på RIG. Målet bör vara 50/50 fördelning mellan pojkar och flickor med kravet 60/40 för underrepresenterat kön till nästa dimensionering. Rodd måste lyckas med sin etablering på en ny ort. Har för närvarande för stor lokal rekrytering, ojämn könsfördelning och outnyttjade RIG-platser. Skidskytte har stor lokal rekrytering i Sollefteå och behöver totalt sett en jämnare könsfördelning. Vattenskidor behöver ha en jämnare könsfördelning på RIG. Målet bör vara 50/50 fördelning mellan pojkar och flickor med kravet 60/40 för underrepresenterat kön till nästa dimensionering. 13

152 4. Ekonomi Förslag RF: s bidrag ska benämnas tränar/lärarbidrag för merkostnader som uppstår inom ämnet specialidrott. Bidraget ska beräknas utifrån antalet elever per RIG. Normen med minst 12 platser/rig för individuella idrotter och minst 30 platser/rig för lagidrotter ska även fortsättningsvis tillämpas. Fördelningen av bidraget för perioden ska vara: För individuella idrotter; - RIG med 12 elever: kr per elev/år - RIG med fler än 12 platser: kr per elev/år - Lagbollidrotter ersätts med kr per elev/år - Paraidrott ersätts med kr per elev/år - Flexibla platser för Paraidrott ersätts med kr per elev/år Bidraget för elev med förlängd studietid (s.k. fjärde år) är kr per elev och läsår med sammanlagt 150 platser. 4.1 Riksrekryterande utbildning i ämnet specialidrott En särskild medelsram avsätts av staten ( tkr för år 2016) för bidrag till specialidrotten. RF disponerar denna ram och fördelar medel till de kommuner som anordnar riksidrottsgymnasier. (För skolans ordinarie undervisning programkostnaden har berörd elevs hemkommun skyldighet att ersätta anordnarkommunen.). Ersättningen ska täcka merkostnader som uppstår i ämnet specialidrott utöver de ordinarie poängen. 4.2 Bidragets ändamål och konstruktion De medel som betalas ut till respektive anordnarkommun ska bidra till en ökad kvalitet och skapa förutsättningar för motsvarande minst en heltidstjänst per RIG, dvs. ett bidrag för tränar/lärarkompetens och för att säkerställa en hög tränar/lärartäthet. Med anledning av detta fastställde RS en norm ( och ) om minst 12 elevplatser per RIG för individuella idrotter samt minst 30 elevplatser per RIG för lagidrotter för att skapa förutsättningar för bra tränar/lärartäthet. 14

153 Benämningen är tränar/lärarbidrag till merkostnader som uppstår i ämnet specialidrott för att tydliggöra vad pengarna ska användas till och är baserat på det antal elever som respektive RIG har/redovisar. Bidragets storlek har historiskt utvecklats enligt redovisad tabell. År Individuella idrotter med fler än 12 platser/3 år per ort Individuella platser med 12 platser/3 år per ort Lagidrotter 30 platser/3 år per ort Fjärde år* platser/år/kronor kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr 75 platser kr 100 platser kr kronor per elev och läsår 100 platser kronor per elev och läsår 100 platser kronor per elev och läsår 150 platser kronor per elev och läsår kr kr (höjdes till kr efter remissförslaget) Flexibla RIG-platser Paraidrott kr kr 150 platser kronor per elev och läsår kr kr Paraidrotts ordinarie och flexibla platser kr kr 150 platser för lagbollidrotter och kronor för individuella idrotter per elev och läsår * Förlängt studieår, öppet för alla idrotter att söka. Inför bidragsfördelningen föreslås ett fortsatt stöd av RF-bidraget enligt normen för nuvarande dimensioneringsperiod. Skillnaderna mellan individuella och lagbollidrotter är balanserade utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Den gemensamma utgångspunkten är individens utveckling och att den kan ske utifrån ett flexibelt och kompetent upplägg. 4.3 Förlängt studieår det s.k. Fjärde året på RIG Fjärdeårseleverna ingår i samma undervisningsgrupper som ordinarie elever, men en viss förstärkning för ökad tränartäthet/kompetens är starkt motiverad. Antalet ansökningar per år ligger på ungefär 150 elever. Anordnarkommunerna har inte någon förordning i botten som reglerar någon ersättning för det fjärde året. RS har beslutat att under pågående dimensioneringsperiod ( ) 15

154 fördubbla det ekonomiska stödet från kr till kr/elev/år för att kompensera ett eventuellt bortfall för ersättning från respektive hemkommun. Sammanställning av tränar/lärarbidrag Platser Kronor (tkr/år) Individuella idrotter * Lagbollidrotter Fjärde år Kvalitets-, uppföljnings-, utvärderings-, utbildnings- och utvecklingsarbete Summa (bidragsram tkr) * Beroende av hur många orter SF placerar ut sina blivande RIG på så kan det komma att påverka det ekonomiska utfallet. Fler 12-orter ökar kostnaden. 16

155 5. Jämställdhet Fördelningsprinciper avseende kön: I princip samtliga idrotter ska fördela platserna mellan pojkar och flickor enligt principen 40/60, där inget kön får vara representerat med mer än 60 procent. Undantagna från 40/60-principen är: o Motocross och enduro skall verka inom en 15/85-princip. 5.1 Bakgrund och motiv till fördelningsprinciper En grundläggande premiss är att både pojkar och flickor skall ges möjligheten att kombinera elitidrott och studier. RIG-verksamheten fyller samma funktion för båda könen när det gäller att nå den nationella och internationella elitnivån som senior. Statens stöd till idrotten fördelas enligt förordningen om statsbidrag till idrottsverksamhet. I förordningen står att kvinnor och män ska ges lika förutsättningar att delta i idrottsverksamheten och att idrotten skall utvecklas så att den främjar jämställdhet. Idrottsrörelsens egna jämställdhetsmål omfattar även RIG. Jämställdhetsmålen innebär att det ska ges likvärdiga förutsättningar till både flickor/kvinnor och pojkar/män att utöva idrott, liksom att de ska värderas och prioriteras på ett likvärdigt sätt. RF äger rätten att ange vilken könsfördelning som ska gälla på RIG. Skolverket som ytterst tar beslut för RIG-dimensioneringen har ingen förordningstext som styr könsfördelningen på elevplatser. En jämn könsfördelning vid RIG är målet. De olika idrotternas historia, tradition, könsmönster och könsnormer har dock haft, och har fortfarande, betydelse för förmågan att rekrytera flickor och pojkar i lika stor utsträckning. Vissa idrotter har en manlig dominans, medan andra idrotter har en kvinnlig dominans, vilket avspeglar sig på rekryteringsunderlaget till RIG. Historiskt sett är det flickor som har varit i minoritet inom RIG-verksamheten. Av det skälet har det vid tidigare dimensioneringar upprättats fördelningsprinciper som medför att vissa idrotter vid nuvarande tidpunkt är undantagna målet om jämn balans mellan könen på RIG. Motocross och enduro följer en 15/85-princip då flickor är underrepresenterade i dessa discipliner. Det kommer dock an på de två disciplinerna att bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete för att förändra snedfördelningen avseende kön. Majoriteten av SF har emellertid att förhålla sig till en 40/60-fördelning, något som RS beslutade om redan inför dimensioneringsperioden och ligger i linje med det könsförhållande som anges i jämställdhetsmålen. Fördelningsprincipen 40/60 innebär att intaget mellan könen kan balaseras under varje dimensioneringsperiod. Årskullarna kan se olika ut avseende hur många talangfulla flickor och pojkar som finns och viss flexibilitet krävs därför. 5.2 Uppföljning av fördelningsprinciperna Uppföljningar av könsfördelningen visar att det inte alltid är helt lätt att nå fastställda kravnivåer. I praktiken har det visat sig att 40-procentgränsen ofta blir den övre gränsen för flickor/kvinnor eller snarare strax under. Föreliggande remissförslag kravställer att RIG ska följa tidigare beslutad könsfördelning (lägst 40 procent för det underrepresenterade könet) och att platserna på RIG, utan andra undantag än dispens, ska fördelas därefter. Det enda SF som i dagsläget fortsatt skulle kunna motivera en annan fördelning är motocross och enduro. 17

156 Redan i dimensioneringsförslaget för konstaterades att tillämpningen av 60/40- regeln lett till en acceptans för att 40 procent är den andel som ska uppnås vid rekryteringen av flickor till RIG. Härvid måste betonas att målsättningen är en jämn könsfördelning, det är viktigt att utvecklingen inte stagnerar. I den uppföljning som gjorts inför kommande dimensionering är tyvärr trenden att fler och fler idrotter balanserar på fel sida om det procenttal som beslutats. Det kan tilläggas att 2011 års Riksidrottsmöte fastställde jämställdhetsmål om jämn könsfördelning bland RIG-tränare enligt förhållandet 40/60. Dessa skall vara uppnådda Ska målet om en 40/60-könsfördelning bland RIG-tränare nås, behöver SF avsevärt förbättra rekryteringen och utbildningen av kvinnliga tränare. 18

157 6. Nya ansökningar 6.1 Inkomna ansökningar om att anordna RIG (Dnr 42/16-550). Vid ansökningstidens utgång den 31 januari 2016 hade 55 ansökningar inkommit från kommuner eller enskilda huvudmän i 32 olika idrotter (SF). För första gången i RIG:s historia har samtliga nuvarande huvudmän fått ansöka om för en förlängd RIG-period. 6.2 Utlåtande över ansökningarna RF:s utlåtande över ansökningarna för nya kommuner/enskild huvudman, idrotter eller discipliner bygger i huvudsak på svaren från anordnarkommun/enskild huvudman och SF utifrån den kravspecifikation RF lämnat. Ansökan från kommuner/enskild huvudman innehåller uppgifter om kommunens infrastruktur och specialidrottstradition, skolans programutbud och resurser, sociala miljön, anläggningar och finansiering. Frågeställningarna till SF handlar om hur RIG:et kopplas till SF:s talang- och elitverksamhet, tränarkompetens, elevrekrytering och SF:s organisation för RIG. RF har gjort följande bedömning avseende nya idrotter utifrån de ansökningar som inkommit samt efter möte med företrädare från SF i de fall ansökan har gällt ett nytt SF. 6.3 Ansökningar från nya idrotter och kommuner Ansökande kommun/ Skola Idrott enskild huvudman Helsingborg Filbornaskolan Simning Jönköping Sandagymnasiet Simning Simning Helsingborgs kommun och Jönköpings kommun har lämnat in ansökan som uppfyller RF:s kriterier på en anordnarkommun och som stöds av Svenska Simförbundet. På SF-nivå finns goda förutsättningar att lyckas utveckla en RIG-verksamhet som på sikt uppfyller RF:s syfte med verksamheten. Om det blir en start under nästa dimensionering kommer det ges i form av en prövoperiod på sammanlagt tre år där RF särskilt kommer att följa upp och utvärdera verksamheten. RF godkänner simning som ny RIG-idrott med Helsingborg eller Jönköping som anordnarkommun. 19

158 6.4 Ansökningar från ny/nya orter för idrotter som redan har RIG Ansökande kommun/ Skola Idrott enskild huvudman Göteborg Katrinelundsgymnasiet Badminton Hallsberg Alléskolan Orientering Jönköping Sandagymnasiet Rodd Lidingö Hersby gymnasium Friidrott Uppsala Celsiusskolan Badminton Uppsala Celsiusskolan Friidrott Uppsala Celsiusskolan Tennis Vetlanda Njudungsgymnasiet Bandy Badminton ansökan har inkommit från Göteborgs- och Uppsala kommun. Ansökningarna är genomarbetade och tillstyrkta av Svenska Badmintonförbundet. Ansökningarna visar att man är väl införstådd med kravbilden från Svenska Badmintonförbundet. Det ankommer på SF att inom ramen för de av RF beslutade platserna besluta om vilka kommuner som ska komma ifråga. Bandy ansökan har inkommit från Vetlanda kommun. Ansökan är genomarbetad och visar att man är väl införstådd med kravbilden för ett RIG. Ansökan är tillstyrkt av Svenska Bandyförbundet. Det ankommer på SF att besluta om fördelning mellan orter och platser. Bandy är föreslaget att utgå ur systemet så Vetlanda kommun kan endast bli aktuellt om det görs någon förändring i RF:s förslag efter remisstidens utgång. Friidrott ansökan har inkommit från Lidingö och Uppsala kommun. Ansökningarna är genomarbetade och tillstyrkta av Svenska Friidrottsförbundet. Ansökningarna visar att man är väl införstådd med kravbilden från Svenska Friidrottsförbundet. Det ankommer på SF att inom ramen för de av RF beslutade platserna besluta om vilka kommuner som ska komma ifråga. Orientering ansökan har inkommit från Hallsbergs kommun. Ansökan är genomarbetad och visar att man är väl införstådd med kravbilden för ett RIG. Svenska orienteringsförbundet har tillstyrkt ansökan. Det ankommer på SF att inom ramen för de av RF beslutade platserna besluta om vilka kommuner som ska komma ifråga. Rodd ansökan har inkommit från Jönköpings kommun. Ansökan är genomarbetad och Sandagymnasiet har en lång tradition av att bedriva RIG-verksamhet. Ansökan är tillstrykt av Svenska Roddförbundet. Tennis ansökan har inkommit från Uppsala kommun. Ansökan är genomarbetad och Celsiusgymnasiet har en lång tradition av att bedriva RIG-verksamhet. Ansökan är tillstrykt av Svenska Tennisförbundet. Det ankommer på SF att inom ramen för de av RF beslutade platserna besluta om vilka kommuner som ska komma ifråga. 20

159 RF godkänner Uppsala kommun och Göteborgs kommun som nya RIG-orter för badminton men att SF själva får avgöra var deras möjliga två RIG förläggs. RF godkänner Vetlanda kommun som ny RIG-ort för bandy under förutsättning att bandy kommer att vara kvar i systemet och att SF själva får avgöra var de platser man tilldelats förläggs. RF godkänner Lidingö och Uppsala kommun som nya RIG-orter för friidrott men att SF själva får avgöra var deras RIG förläggs. RF godkänner Hallsberg kommun som ny RIG-ort för orientering men att SF själva får avgöra var de platser man tilldelats förläggs. RF godkänner Uppsala kommun som ny RIG-ort för tennis men att SF själva får avgöra var de platser man tilldelats förläggs. 6.5 SF som idag har RIG och söker nya discipliner Befintliga SF, nya discipliner Motorcykel Ny(a) disciplin(er) Enduro Motorcykel har idag Motocross men önskar starta i disciplinen Enduro. RF ser positivt på en utveckling och förstärkning av RIG-verksamheten och SF:s internationella satsning. RF godkänner disciplinen enduro. 21

160 7. Remiss Samtliga berörda SF anmodas att senast 29 april 2016, till Riksidrottsförbundet, inkomma med svar på remissen. Svaren mejlas in med behörig underskrift till Om SF inte har några synpunkter, räcker det att remissvaret ger besked om detta. Inkomna svar behandlas och beslut fattas av RS den 20 maj RF vill främst ha synpunkter på följande; Prioritering av orter för SF med flera RIG-orter. SF kan föreslå förändring av nuvarande anordnarkommun till fördel för ny sökande kommun, men RF förutsätter att SF har starka argument för en eventuell ändring. Antalet elevplatser per ort inom ramen för tillgängliga platser i enlighet med dimensioneringsförslaget. RF:s förslag på discipliner/grenar och SF:s önskade fördelning mellan platser och discipliner/grenar. Förslagets bidragsutformning och fördelning av elevplatser mellan flickor och pojkar. Riksidrottsstyrelsens tidigare fastställda norm ( och ) om minst 12 elevplatser/rig för individuella idrotter samt minst 30 elevplatser för lagidrotter ska tillämpas. Endast nu etablerade orter (kommuner) och inkomna godkända ansökningar från nya orter kan föreslås. Riksidrottsstyrelsen har för avsikt att behandla det slutgiltiga förslaget under maj månad för vidare befordran till Skolverket senast 1 augusti 2016, som har regeringens uppdrag att fastställa dimensioneringen. Efter Skolverkets fastställande kommer RF att upprätta avtal med såväl berörda anordnarkommuner som SF. SF ska upprätta avtal med berörda anordnarkommuner. 22

161 Från: Kent Lindahl (RF) Skickat: den 22 mars :02 Ämne: Remissförslag angående RIG-dimensionering Bifogade filer: Missivbrev RIG-dimensionering pdf; Dimensioneringsförslag pdf TILL Berörda GS enligt sändlista samt för kännedom till aktuella huvudmän samt SOK Se bifogat missivbrev och remissförslag beträffande dimensioneringen av riksidrottsgymnasierna SF anmodas att bevara remissen i enlighet med anvisningarna i missivbrevet senast 29 april Svaret mailas till registrator@rf.se Med vänlig hälsning RIKSIDROTTSFÖRBUNDET Kent Lindahl Ansvarig Riksidrottsgymnasier Riksidrottsuniversitet Elittränarutbildning Riksidrottsförbundet (telefon) kent.lindahl@rf.se Besöksadress Skansbrogatan 7, Stockholm Postadress Box 11016, Stockholm

162 RF 42/ Riksidrottsförbundet Adress: Idrottens Hus, Box 11016, Stockholm Tel växel: Fax: e-post: Mottagare: Berörda SF (se sändlista) och för kännedom till berörda huvudmän och SOK Datum: 22 mars 2016 Remissförslag avseende dimensionering av Riksidrottsgymnasieverksamheten för perioden Riksidrottsförbundet (RF) har sedan 1996 uppdraget att såsom myndighet svara för verksamheten vid Riksidrottsgymnasierna (RIG) och ska inför treårsperioden föreslå dimensionering av verksamheten. RF har utifrån redovisade riktlinjer och kriterier utarbetat ett förslag vilket nu föreligger SF genom denna remiss. Remisstiden är under tiden 22 mars t.o.m. 29 april RF vill främst ha synpunkter/argument inom respektive specialidrott avseende; Prioritering av orter för SF med flera RIG-orter. SF kan föreslå förändring av nuvarande anordnarkommun till fördel för ny sökande kommun, men RF förutsätter att SF har starka argument för en eventuell ändring. Antalet elevplatser per ort inom ramen för tillgängliga platser i enlighet med dimensioneringsförslaget. RF:s förslag på discipliner/grenar och SF:s önskade fördelning mellan platser och discipliner/grenar. Förslagets bidragsutformning och fördelning av elevplatser mellan flickor och pojkar. Inkomna remissvar kommer att behandlas och beslut fattas av RS 20 maj. Det slutgiltiga förslaget skickas därefter senast 1 augusti till Skolverket, som på regeringens uppdrag fastställer dimensioneringen. Efter Skolverkets fastställande kommer RF att upprätta avtal med såväl berörda anordnarkommuner som SF. SF ska upprätta avtal med berörda anordnarkommuner. SF och huvudmän som eventuellt inte kommer att omfattas av den nya dimensioneringen, har dock rätt och skyldighet att fullfölja sina åtaganden för de elever som kvarstår i årskurs två och tre, samt för dessa erhålla elev/tränarbidrag från RF. SF är remissinstans men vi välkomnar yttranden från aktuella huvudmän. Svaren mejlas in med behörig underskrift till registrator@rf.se. Kontaktpersoner för frågor angående remissförslaget är Kent Lindahl, kent.lindahl@rf.se eller Maja Uebel, maja.uebel@rf.se Remissvaren ska vara RF tillhanda senast måndagen den 29 april. Med vänlig hälsning RIKSIDROTTSFÖRBUNDET Peter Mattsson Idrottschef Sid 1/1