Referenser 1. Demografisk rapport utgett av SCB 2.

Transkript

1 Förändrade behov År 2035 kommer vi antagligen vara mellan 11 och 12 miljoner invånare i Sverige enligt [1] sid 19. Om vi är 9.7 miljoner idag så innebär det en förändring på ca 15-25%. Det som påverkar siffrorna är antagandena som man gör på dödligheten, fruktsamheten och migrationen. Om t.ex. migrationen är högre än prognosen så kommer befolkningsmängden också att öka. Den ökande folkmängden kommer antagligen inte att ha så stor inverkan på den totala energianvändningen 2035 eftersom energisnålare sätt att leva och bo på kommer att eftersträvas. Enligt rapporten [2] som energimyndigheten gav ut 2011 kommer energianvändningen för bostäder och service att minska med 3 TWh på grund av övergång från olja och elvärme till andra uppvärmningssätt som värmepumpar och fjärrvärme. Totalt är energianvändningen prognosticerad till 148 TWh år 2030, för bostäder och service. Det finns två motsatta trender som påverkar elanvändning inom området bostäder och service. 1. Utvecklingen som går mot hårdare krav på mer energieffektiva installationer och apparater med stöd av ekodesigndirektivet. 2. När hushållens ekonomi växer så ökar innehavet av apparater i hushållen. Inom tjänstesektorn ökar tillväxten som leder till att lokalytorna ökar och det medför att antalet apparater och installationer ökar Det som påverkar energianvändningen mest är enligt [2] industrins ökande produktion. Ökningen beror främst på god ekonomisk tillväxt inom branscher som använder mycket biobränsle och el. Den beror också på att industrin ersätter allt fler oljeprodukter med dessa energibärare. Massa och pappers-industrin står för hälften av industrins energianvändning Utvecklingen inom massa och pappersindustrin är därför av stor vikt för hur energianvändningen ser ut inom industrin Enligt samma rapport så kommer energianvändningen öka till 662 TWh år 2030, vilket är en ökning med 5 % jämfört med Ökningen är en följd av ökad produktion från industrisektorn. Industrin ökar sin energianvändning med 10 TWh till totalt 166 TWh på grund av ökad produktion. Energianvändningen för inrikes och utrikes transporter minskar med 1 TWh på grund av förnybara drivmedel istället för bensin. Sammanfattningsvis så kommer antagligen behovet av el till industrin att växa till år 2035 och elbehovet till bostäder och övrigt kommer antagligen att sjunka. Detta är bara en prognos som har tolkats utifrån de förutsättningar som finns idag (2011). Förutsättningarna har ändrats en del sedan rapporten utkom. T.ex. så kommer vi antagligen att behöva ersätta den el som produceras av den kärnkraften som inte är lönsam längre och i rapporten så är den medräknad.

2 Referenser 1. Demografisk rapport utgett av SCB 2. Rapport om energiförsörjningen 2030 från energimyndigheten Sverige-%C3%A5r-2030.pdf

3 Fossilkraft Av de ändliga naturresurserna man globalt har att tillgå så används två av de fossila naturtillgångarna som bränsle i vissa kraftvärmeverk; nämligen kol och olja. Vanligtvis drivs dessa kraftvärmeverk till största del av biomassa, såsom torv och flis - men även med gas och avfall. [2] Gällande den inhemska produktionen av elkraft i Sverige så uppgår andelen kraftvärmeproducerad el till ungefär 13,5 TWh per år ( ), av vilket 25% utgörs av fossila bränslen. [1] Jämfört med den totala elproduktionen om 150 TWh/år så utgör fossilt bränsle 3,4 av dessa. [2] De senaste 15 åren har fossila bränslen bidragit till en mer eller mindre konstant energitillförsel om 3,0-3,4 GWh per år, och per dags dato antas detta vara oförändrat fram till åtminstone år [1] Vid årsskiftet 2014/2015 fanns det i Sverige en installerad effekt medels fossildrift om 4866 MW, vilket motsvarar 12,3% av totalt installerad effekt i Sverige. [2] Någon antydan eller behov till framtida utbyggnad av fossildrivna kraftvärmeverk kan ej ses, och med tanke på senare års utveckling gällande energiutvinning och miljöpolitik/-tänk så antas vidare utbyggnad vara otänkbart. Generellt för de kraftvärmeanläggningar som brukligen drivs av fossila bränslen är att dessa ej ingår i den kontinuerliga driften, utan ligger som spets-/reservkraft. [1] Sveriges utbyggnad av kraftvärme till n/ovriga_rapporter/kraftvarme/kraftvarmeprognos_2020.pdf ( ) [2] ELÅRET Verksamheten a.pdf ( )

4 Kärnkraft Den svenska kärnkraften ser ut på följande sätt Tabell 1: Översikt över svenska reaktorer Reaktor Effekt [MW] Byggår Förväntad stängning Forsmark [7] 1980 [7] 2040 [2] Forsmark [7] 1981 [7] 2041 [2] Forsmark [7] 1985 [7] 2045 [2] Oskarshamn [1] 1972 [1] 2032 [4] Oskarshamn [1] 1974 [1] 2034[4] Oskarshamn [1] 1985 [1] 2045[4] Ringhals [9] 1976 [9] 2026 [2] (2020 [6]) Ringhals [9] 1975 [9] 2025[2] (2020 [6]) Ringhals [9] 1981 [9] 2041[2] Ringhals [9] 1983 [9] 2043[2] Totalt 9477 Där året för förväntad stängning är då den tekniska livslängden på reaktorn går ut. Årtalen inom parentes är enligt [6] p.g.a. ett beslutom att Ringhals 1 och 2 ska stängas någon gång mellan 2018 och 2020 p.g.a. bristande lönsamhet, dessutom kommer Oskarshamn 1 och 2 att nå sin tekniska livsläng fram till 2035 och eftersom speciellt Oskarshamn 1 är så liten så är det nog inte ekonomiskt lönsamt att förlänga dess tekniska livslängd. Enligt [5] så ska Forsmark höja effekten med totalt 400 MW. Den totala effekten med de 4 reaktorerna stängda och med Forsmark effekthöjt blir då 6994 MW vilket är en minskning med 26 %. I rapporten [5] så står det också att utbyggnadsmöjligheterna i Forsmark och Oskarshamn är mycket begränsade men i Ringhals är det möjligt ur ett stamnätsperspektiv. Går det juridiskt att bygga ny kärnkraft i Sverige? 2010 upphävde riksdagen lagen om kärnkraftens avveckling och slopade nybyggnadsförbudet av kärnteknisk verksamhet [5]. Dock infördes följande bestämmelse i miljöbalken Enligt denna får regeringen tillåta en ny kärnkraftsreaktor men endast om denna ersätter någon av dagens reaktorer i drift. En ny reaktor får heller inte byggas på andra platser än där de befintliga reaktorerna i drift är lokaliserade dvs. Forsmark, Simpevarp (Oskarshamn) eller Ringhals. Eftersom Ringhals 1 och 2 ska stängas av inom en snar framtid så ligger det nära till hands att de kan bli utbytta mot nya reaktorer någon gång i framtiden men att det är väldigt osäkert om det kommer att ske. Vattenfall har i alla fall ansökt om att få bygga ny kärnkraft [3] men arbetet med ansökan ligger nere för tillfället [8]. 1

5 Litteraturförteckning [1] Eon. Okgs tre reaktorer, (Hämtad) [2] Mats Eriksson. Flera kärnkraftsreaktorer kan få ökad livslängd. Ekot, -:, se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel= (Hämtad ). [3] Lars-Ingmar Karlsson. Kärnkraftverken klarar inte utbyggnad. DN, -:, karnkraftverken-klarar-inte-utbyggnad/ (Hämtad ). [4] Sveriges Radio. Fakta om svenska kärnkraftverk. Sveriges Radio, -:, sida/artikel.aspx?programid=83&artikel= (Hämtad ). [5] Svk. Perspektivplan en utvecklingsplan för det svenska stamnätet. Technical report, Svenska Kraftnät, Remissutgåva oktober [6] TT. Ringhalsbesked ökar press att enas. TT, -:, ringhalsreaktorer-stangs-tidigare/ (Hämtad ). [7] Vattenfall. Forsmark, (Hämtad) [8] Vattenfall. Frågor och svar, (Hämtad) fragor-och-svar. [9] Vattenfall. Ringhals, (Hämtad)

6 Vattenkraft Vattenkraft är en av Sverige mest använda energikällor och står för ungefär hälften av elproduktionen. För att utvinna energi används vattnets lägesenergi. När vattnet strömmar genom turbinen omvandlas det till rörelseenergi som sedan driver en generator. Den energi som generatorn producerar kan sedan matas på nätet. Beroende på vattenflöde och fallhöjd så används olika turbiner och generatorer, vilket följaktligen betyder att stationerna för sig blir unika. I framtiden väntas vattenkraftens produktion minska, då den idag fungerar som reglerkraft då inte t.ex. vindkraften räcker för att försörja samhällets behov. Vattenkraften är idag utbyggd så den täcker cirka 85 % av Sveriges vattendrag. Eventuella satsningar inom vattenkraft är alltså lämpligt att lägga på förbättring av redan befintliga kraftverks effektivitet och på småskaliga vattenkraftverk. Deras nackdel, till skillnad mot stora kraftverk är att det inte finns lika goda möjligheter att förvara vattnet till dess att det finns behov. För tillfället finns det däremot politiska hinder för att kunna genomföra några större satsningar på småskaliga vattenkraftverk. De stora vattenkraftverken som redan finns har stått på samma plats under en lång tid och dess närmiljö har anpassat sig till detta. Småskaliga vattenkraftverk är precis som de stora, de har en billig och förnyelsebar produktion. Eftersom de inte kan lagra några större mängder vatten så påverkas inte närliggande miljö i någon större grad. Vattenkraften är idag redan effektiv. Äldre anläggningar har omkring % verkningsgrad medan nyare anläggningar har en verkningsgrad på %. År 1882 byggdes det första vattenkraftverket i Sverige, år 1913 utvecklades kaplanturbinen. Detta betyder att ett flertal kraftstationer använder sig av francisturbiner, som lämpar sig bäst för stora fallhöjder, då det kanske skulle vara mer lönsamt för produktionen om kaplanturbinen, som är till för mindre fallhöjder, användes istället. Vattenkraften är byggd för att köras hela tiden, men nu och framöver kommer den att användas som reglerkraft. Detta betyder att den kommer startas upp och stoppas mycket oftare än förut, vilket den inte är byggd för. Därför rekommenderas en anpassning av utrustningen till framtiden. Vattenkraften står som grund i svensk energi och svarar idag för ungefär 50 % av Sveriges energiproduktion. Under ett normalår produceras ungefär 65,5 TWh, men detta kan variera med upp till 30 TWh upp eller ner beroende på vattentillgången under året.

7 Värmekraft Värmekraftverk är ett samlingsnamn för alla kraftverk som använder värme för att producera energi. Det tar till vara på elektrisk energi och fjärrvärme. Elektrisk energi fås då man förbränner olika material, t.ex. trä, kol eller brännbart avfall, och värmen används för att koka vatten så det bildas ånga. Trycket från ångan driver sedan en ångturbin som är kopplad till en generator. Värmen som blir över kan skickas till fastigheter, inte allt för långt bort från kraftstationen. Ungefär 40 % av värmeenergin kan omvandlas till elektrisk energi, resten blir spillvärme stod värmekraft för 14,8 TWh, vilket motsvarade nästan 10 % av Sveriges produktion. Utsläppen ska i regel renas innan de släpps ut och askan kan spridas ut i naturen igen för att återföra lite näring till skogen. Den stora miljöboven i det hela är alla transporter av massan som ska eldas.

8 Vindkraft Ett vindkraftverk producerar el när vinden får rotorbladen att snurra, dessa driver en generator. Elen kan sedan matas direkt ut på nätet. Ju starkare vindarna blåser, desto mer kan ett vindkraftverk producera, därför placeras de där det inte finns så mycket som bromsar upp vinden, dvs. högt upp i luften eller till havs. Vindhastigheten kan vara för stor för snurran, då kan den vrida rotorbladen så att kraftverket inte tar skada. När vinden byter riktning så vrids maskinhuset så den återigen hamnar i en optimal position. Då inte vinden går att lagra så levereras all genererad energi direkt ut på nätet. Utvecklingen av vindkraft går fort framåt och i och med att nya vindkraftparker byggs kan nyare varianter testas för att se om det är en förbättring, eller vad som skulle behöva förbättras. En av de största utmaningarna med vindkraft är att placera dem så att de inte stör. De förstör utsikten, de för oljud och de rörliga skuggorna från bladen kan också upplevas irriterande. Utöver detta så fruktar man för fåglarna. Detta är naturligtvis diskuterbart, men det finns annat som dödar betydligt mer fåglar än vindkraftverken. När vindkraftverk placeras i havet så bidrar de till ekosystemet då fundamentet kan komma att fungera som rev. Detta lockar till sig bottenväxter och fiskar. Under byggnaden av dessa fundament kan däremot växt- och djurlivet på bottnen påverkas. År 2013 så producerade vindkraften 6,6 % av Sveriges totala produktion och år 2014 låg den på 7,6 % (11,4 TWh). Riksdagen har fastslagit en planeringsram fram till år 2020, om att vindkraften ska producera 30 TWh per år, medan Svensk Vindenergi uppskattar en ökning till 20 TWh.

9 Vågkraft Genom att ta tillvara den energi som finns i vattenvågor kan man producera elektricitet. Man utnyttjar lägesskillnaden mellan vågtoppar och vågdalar genom att placera en boj på havsytan som är sammanlänkad med en linjärgenerator placerad på havsbotten. Denna teknik är fortfarande under utvecklingsfasen. Det finns många olika förslag till hur man ska omvandla vågornas energi till elektricitet och det kommer troligen finnas olika modeller som fungerar bättre i olika förhållanden. Miljöpåverkan undersöks fortfarande, men under produktionen av el så bildas det inga miljöfarliga utsläpp. Hittills så har ett beteende från djur- och växtlivet upptäkts som liknar det vid havsfundamenten för vindkraftverken, de bildar en rev liknande miljö. Några av de största utmaningarna vid konstruktionen är att kunna anpassa vågkraftverket till att tåla de variationer i vågeffekten och de påfrestningar som uppkommer på platsen, såsom stormar och korrosion. Samtidigt som det ska vara ekonomiskt godtagbart. En utveckling av vågkraften gör det möjligt att uppnå en del av miljömålen. En vågkraftsanläggning är under uppförande i Sotenäs nordväst om Kungshamn/Smögen, den beräknas vara färdigutbyggd Den förväntade driftstiden är 20 år. Uppskattningsvis skulle Sverige kunna producera 10 TWh på år.

10 Källor D=

11 TEACHER: Nils Lundgren POLITISKA REGLER 1. Hur bidrar politiken till utvecklingen av elproduktionen? COURSE: Projektledning - Umeå Universitet Riksdagen kan föra igenom lagar och förordningar som både kan hjälpa men även förhindra utvecklingen av nya elproduktionstekniker. Då riksdagsledamöterna är folkvalda kan man anse att det är svenska folket som dikterar om vilken produktion man vill att samhället ska ha. Här nedan följer några av de avgifter och skatter som har beslutats: Skatter [1] Fastighetsskatt - Skatten är procentuell till taxeringsvärdet på fastigheten. Svavelskatt - Skatt för hur mycket svavel som släpps ut, jag fann sirorna 30kr/kg för fasta bränslen och 27kr/m 3 för ytande. Koldioxid och energiskatt - Full koldioxidskatt är 110öre/kWh men kan dras ner med 93 % beroende på kraftslag. Energiskatten är enbart för fossila bränslen och är 8öre/kWh. Termisk eektskatt - Detta är en skatt på kärnkraften, i dags läget uppgår den till 12648kr/MWh per månad. Den är på den termiska utvecklingen och inte den elektriska. Vårbudget propositionen avser att höja denna skatt till 14770kr/MWh per månad [2]. Avgifter [1] Avgiften för kärnavfall inkl studsviklagen - Dessa avgifter går till Kärnavfallsfonden, och pengarna i fonden ska täcka förvaringen av förbrukat bränsle och nedrivningen av kärnkraftverken. Kväveoxidavgiften - Avgiften är för pannor större än 25GWh/år och uppgår till 50öre/kg. Utsläppsrätter - Avgiften är för kraftslag som släpper ut koldioxid och kostar 8öre/kWh. Andra sätt staten bidrar till utvecklingen av elproduktion är skattereduktionen för microproduktion som uppgår till max kronor per år samt att Energimyndigheten sponsrar så kallad cleantech genom lån och att de sponsrar även forskning. [3][4] 2. Vilka produktionstekniker subventioneras och varför? Staten kan sedan 2003 subventionera elproduktion via elcertikat, för varje MWh kan producenter få ett certikat som de sedan kan sälja på en öppen marknad. De produktionstekniker som kan få är vindkraft, viss vattenkraft och biobränsle, solenergi, geotermisk energi, vågenergi samt torv i kraftvärmeverk. [5] Med andra ord förnyelsebar energi. Detta skapar en morot för producenter då förnyelsebar energi eftersom det kan skapa en extra intäkt till företaget. Det nns även ett statligt stöd för både företag och privatpersoner för installation av solceller. Stödet kan max uppgå till kronor per installerad kwh till ett tak på max 1.2 miljoner kronor. Nivån är 30 % till företag och 20 % till privatpersoner. [6] 3. Vilka möjliga investeringar kan vi vänta oss från staten? Då riksdagen och regeringen ändras, ofta vart fjärde år, är det svårt att förutsäga vilja investeringar och andra ändringar politiken kommer vilja göra. Gissningsvis kan man säga att trycket på förnyelsebar energi har ökat och det nns även internationella avtal som säger att satsningar ska göras på det. Denna vårbudget vill regeringen investera 150 miljoner kronor på solkraft för att utöka dess potential. 125 miljoner kronor för klimatinvesteringar och 600 miljoner per år för medlen som får störst klimateekt, dessa är dock inte knutna till energi [8]. Denna regering har bland annat som mål att 50 % av all energiproduktion ska vi 2020 vara förnyar [7]. 4. Kommer kärnkraften förbjudas eller byggas ut? Även denna fråga är svår att få ett ordentligt svar på. Vattenfall beslöt nyligen att tidigare lägga nedstängningen av två reaktorer på Ringhals [9], anledning enligt artikeln verkar bland annat vara starkt kopplat till den kommande höjningen på den termiska eektskatten. Debatten om kärnkraften ska förbjudas eller ej är mycket delad mellan de olika politiska partierna, även nya GEN IV reaktorer (som kan minska förbrukat bränsle och så ledes minska slutförvarningen) verkar hårt debatterna [10]. Återigen kopplat till punkt 3 (ovan), så nns det stora påtryckningar om ren-energi där förnyelsebara energikällor har ett stort fokus och skulle forskningen visa på en bra fungerade GEN IV reaktor som ej heller förstör vår jord nns det chanser att även den blir mycket intressant som framtida energikälla. Det är dock i nuläget för svårt att förutse de politiska handlingarna som kan komma ske. JOHAN MIKKELSEN - 8 MAY

12 TEACHER: Nils Lundgren Referenser COURSE: Projektledning - Umeå Universitet [1] J. Larsson, (2015, Maj 8). Skatter, Subventioner och Avgifter, [Online]. [2] Regeringskansliet, (2015, Maj 8). Vissa förslag på skatte- och socialavgiftsområdet inför budgetpropositionen för 2015, [Online]. [3] Energimyndigheten, (2015, Maj 8). Aärsutveckling och kommersialisering, [Online]. [4] Energimyndigheten, (2015, Maj 8). Forskning och Innovation, [Online]. [5] Energimyndigheten, (2015, Maj 8). Elcertikat, [Online]. [6] Energimyndigheten, (2015, Maj 8). Stöd till solceller, [Online]. [7] Regeringskansliet, (2015, Maj 8). Förnybar Energi - Mål och visioner, [Online]. [8] Regeringskansliet, (2015, Maj 8). Miljösatsningar i vårbudgeten, [Online]. [9] Svenska Dagbladet, (2015, Maj 8). Vattenfall vill stänga Ringhals 1 och 2 i förtid, [Online]. svd [10] J. Larsson, (2015, Maj 8), Politiska utlåtande: Ny forskningsreaktor i Oskarshamn, [Online]. html JOHAN MIKKELSEN - 8 MAY

13 Solenergi De former av solenergi som förekommer i Sverige är solvärme, solkyla och solel [1]. Solvärme framställs med hjälp av solfångare vilka värmer upp inomhusluft eller varmvatten i enskilda hushåll, solkyla framställs då man med hjälp av solenergi kyler inomhusluft i olika anläggningar. Solel framställs då solljus skapar laddningar i fotovoltaiska celler vilka med växelriktare omvandlas till en form av elektricitet som kan tillföras på kraftnätet. Solkraftproduktion upphör då solljuset begränsas eller försvinner. Kostnad och ekonomisk lönsamhet Idag finns väldigt begränsad statistik över solkraft, energimyndigheten arbetar med att ta fram bättre statistiska underlag [2]. Kostnaden för uppförandet av en solkraftsanläggning är den stora ekonomiska posten, driftskostnaderna är marginella, energikällan är gratis och solcellsmodulerna har ofta en effektgaranti på 25 år. Lönsamheten för enskilda mikroproducenter förväntas vara fortsatt god, medan storskaliga satsningar kan ha svårare att vara konkurrenskraftiga då man idag är beroende av subventioner. Sedan 1 januari 2015 kan mikroproducenter av förnybar el erhålla skattereduktion på upp till kronor per år för den andel el som produceras och tillförs på kraftnätet [3], man kan även göra ROT-avdrag för arbetet med installation av solenergi. Miljöpåverkan och miljövinst Vid produktionen av solfångare, kristallina kiselceller och solcellsmoduler finns en viss miljöpåverkan, främst på grund av brytning av mineraler, utsläpp vid transporter samt energiförluster vid tillverkningen. När solfångaren respektive solcellsmodulen sitter på plats är miljöbelastningen obefintlig. I förhållande till anläggningens livslängd kan miljöbelastningen anses vara försumbar [4]. Förväntad teknisk utveckling Forskningen handlar främst om att förbättra effektiviteten då man fortfarande har relativt stora förluster inom solenergitekniken [5]. Man utvecklar nya material som kan ersätta kisel och andra mineraler, främst för att minska kostnaden och miljöpåverkan. Ett utvecklingsområde är lagring av energi så att solenergin kan utnyttjas även då solljuset inte räcker till för produktion. Nuvarande kapacitet och möjlighet till utbyggnad till och med år Solkraften står för en väldigt liten del av elproduktionen i Sverige under 0,1 %. De gynnsammaste produktionsförhållandena samstämmer inte med konsumtionstopparna, under den kalla vintertiden är soltimmarna få. Solkraften ökar i Sverige, de senaste fyra åren har kapaciteten av nätuppkopplade solcellssystem fördubblats varje år [6] [7] installerades 36,2 MW, den sammantagna kapaciteten i slutet av året var 79,4 MW och produktionen uppskattas till 75 GWh/år. Regeringen har beslutat att under 2016 avsätta 150 miljoner kronor för att fortsatt stimulera utvecklingen och etableringen av solkraft i Sverige [8]. Elforsk har konstaterat att solel teoretiskt sett kan bidra med en stor del av Sveriges elförsörjning, det största hindret anses vara den höga kostnaden [9]. Energimyndigheten har tittat på två möjliga utvecklingslinjer inom solel den minimala och den maximala utbyggnad som anses vara rimlig till år Marie-Louise Edlund

14 2020 [10]. Man tror att den installerade effekten kommer att uppgå till någonstans mellan 200 och 900 MW, med hänsyn tagen till möjligheten att få solcellsstöd och skattereduktion, att kunna sälja överskottet till nätet, prisutveckling på elcertifikat och ursprungsgarantier, prisutveckling för solceller och installation, kostnader för drift och underhåll samt utvecklingen av andra elproduktionskostnader. Man bedömer det dock som sannolikt att en avmattning i installationstakten kommer att ske och kapaciteten inte når upp i maximala 900 MW. Påverkan på kraftnätet vid en storskalig produktion inom solkraften är svår att förutsäga, men kommer sannolikt att ställa mycket höga krav på vattenkraften. Källor 1. Fakta om Solenergi, Svensk Solenergi, Stockholm 2015, (Acc ) 2. Energimyndigheten kompletterar sin statistik med solel, Energimyndigheten 2015, (Acc ) 3. Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el, Skatteverket 2015, formikroproduktionavfornybarel e4f14a62bc048f4220.html (Acc ) 4. Solenergi, Energi- och klimatrådgivning Lapplands kommunalförbund, Luleå 2014, (Acc ) 5. Kraftforskning Solkraft, Energimyndigheten, Stockholm 2014, (Acc ) 6. Sverige fördubblar solcellskapaciteten - för fjärde året i rad, Energimyndigheten, Stockholm 2015, (Acc ) 7. Svensk sammanfattning av IEA-PVPS National Survey Report of PV Power applications in Sweden 2014, PVPS%20svenska%20solcellsrapport_2014.pdf (Acc ) 8. Miljösatsningar i vårbudgeten, Miljö- och energidepartementet, Stockholm (Acc ) 9. Ingrid Nohlgren, Solvie Herstad Svärd, Marcus Jansson, Jennie Rodin: El från nya och framtida anläggningar Elforsk rapport 14:40, Statens Energimyndighet: Uppföljning av utvecklingen för investeringar i solenergi - ER 2014:29, Marie-Louise Edlund