Befolkningsstatistik Inrikes och utrikes flyttningar
|
|
- Mikael Larsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 INLEDNING TILL Befolkningsstatistik Inrikes och utrikes flyttningar Flyttningsstatistiken har under åren publicerats i Befolkningsstatistik del 2 och från 1997 Befolkningsstatistik del 1-2. Mellan 1967 och 1990 redovisades statistiken i Befolkningsförändringar del 2 : flyttning mellan kommuner, under åren med undertiteln Flyttning mellan kommunblock. Tidigare har uppgifter om flyttningar mellan kommunblock publicerats i serien SM och återfinns för åren i B 1965:17, Be 1966:13 och 18 samt Be 1967:20. Uppgifter om inrikes flyttningar till och från de olika kommunblocken efter de flyttandes kön och ålder har publicerats i SM. Rapporterna har beteckningen B 1965:9, 13 och 14, Be 1966:12 och 18 samt Be 1967:20. Utrikes flyttningar har tidigare redovisats i Inrikes- och utrikes flyttningar 19xx i SM under åren Från och med 2002 publiceras befolkningsstatistiken på Befolkningsförändringar Del 2, Flyttning mellan kommuner. = Population Changes Part 2, Migration between communes. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-beffor-19882
3 Befolkningsförändringar 1988 Del 2 Flyttning mellan kommuner Sveriges officiella statistik Statistiska centralbyrån Stockholm 1989
4 Population Changes 1988 Part 2 Migration between communes Official Statistics of Sweden Statistics Sweden Stockholm 1989 Tidigare publicering Publikationen har sedan 1967 utgivits med samma titel men för åren med underrubriken»flyttning mellan kommunblock«. Tidigare har uppgifter om flyttning mellan kommunblock publicerats i serien Statistiska meddelanden (SM) och återfinns för åren i resp SM B 1965:17, Be 1966:13 och 18 samt Be 1967:20. Uppgifter om inrikes flyttning till och från de olika kommunblocken efter de flyttandes kön och ålder i femårsklasser har publicerats i SM. Rapporterna har följande numrering SM B 1965:9, 13 och 14, Be 1966:12 och 18 samt Be 1967:20. Previous publication Since 1967 the reports had the same title but for the years the subheading was "Migration between co-operating communes". For the years reports of migration between co-operating communes have been published in the Statistical Reports series (SM B 1965:17, Be 1966:13 and 18 and Be 1967:20). Reports of internal migration between co-operating communes by sex and age of in-migrants and out-migrants have previously been published for the years in the Statistical Reports series (SM B 1965:9, 13 and 14, Be 1966:12 and 18 and Be 1967:20). 1989, Statistiska centralbyrån Published by Statistics Sweden, S Stockholm ISBN ISSN Printed in Sweden Norstedts tryckeri, Stockholm 1989 ALLF
5 3 Förord Preface Statistiska centralbyrån (SCB) framlägger härmed andra delen av Befolkningsförändringar 1988, som redovisar flyttningsstatistik för län och kommuner. Den regionala indelningen avser Tabellernas utseende överensstämmer med föregående års. Publikationen har redigerats av byrådirektör Ewa Eriksson. I Befolkningsförändringar (SOS) del 1 redovisas uppgifter om födda, döda och flyttningar för bl a län, kommuner och församlingar. Stockholm i februari 1989 STEN JOHANSSON Åke Brunn
6 4 Innehåll Contents Sid/page 5 Svensk-engelsk ordlista 6 Sammanfattning på engelska 7 Inledning 9 Förändras flyttningsbenägenheten? Åldersspecifika flyttningar över länsgräns Tabeller 22 1 Flyttningar inom församlingar, inom kommuner, mellan kommuner inom samma län, mellan län samt utrikesflyttningarefter kön och ålder Inflyttade och utflyttade fördelade på län och utlandet inkl överföringar från och till obefintligregistret kommunvis Inrikes omflyttning mellan kommuner samt immigranter, emigranter och överförda från och till obefintligregistret kommunvis Flyttningar till och från storstadsområdena fördelade på län, utlandet inkl överföringar från och till obefintligregistret, kön och ålder Flyttningar efter kön, ålder och medborgarskap för län Flyttningar efter kön, ålder och medborgarskap för A-regioner Flyttningar efter kön, ålder och medborgarskap för kommuner 1988 Register 281 Sidhänvisning för tabell 5 avseende län 281 Sidhänvisning för tabell 6 avseende A-regioner 282 Sidhänvisning för tabell 7 avseende kommuner Bilagor Omfattning av A-regionerna AVIPAK (standardiserade tabeller avseende befolkningsförändringar) List of terms Summary in English Introduction Is the inclination to migrate changing? Age-specific migration across county borders Tables 1 Migrations within parishes, within communes, between communes in the same county and immigrants and emigrants by sex and age Migration by county and to foreign countries by commune including persons transferred from and to the "residence unknown" register by commune Internal migration between communes and immigrants, emigrants and persons transferred from and to the "residence unknown" register by commune Migration to and from the three biggest towns with suburbs by county, foreign countries incl. persons transferred from and to the "residence unknown" register, sex and age Migration by sex, age and citizenship by county Migration by sex, age and citizenship by A-region (aggregate of communes) Migration by sex, age and citizenship by communes 1988 Alphabetical Indeces Page reference of table 5 concerning counties Page reference of table 6 concerning A-regions (aggregate of communes) Page reference of table 7 concerning communes Appendices 1 Coverage of A-regions (aggregate of communes) 2 AVIPAK (Set of standardized tables concerning
7 5 List of terms Afrika A-region Asien Africa A-region (aggregate of communes) Asia Oceanien okänt omflyttning av utlänningar området Oceania unknown migration by aliens the region Danmark därav emigranter Europa Finland flyttningar inom området flyttningsöverskott immigranter in inom inflyttade till inflyttning inom församlingar kommun kommunens namn kommunens nummer kvinnor (KV) kön län Denmark of which emigrants Europe Finland intra-regional migration net-migration immigrants into within migrated into in-migration within parishes municipality name of commune code number of commune women sex county samtliga Sovjetunionen storstadsområden summa Sydamerika ut utflyttade från utflyttning utlandet ålder ålder vid årets slut över församlingsgräns men ej kommungräns över kommungräns men ej länsgräns över länsgräns övriga total the Soviet Union three biggest communes with suburbs total South America out of migrated from out-migration abroad age age at the end of the year migrations between parishes within the same commune migrations between communes within the same county migrations between counties others män (M) men nettoinflyttning Nordamerika Norden Norge net-migration North America the Nordic countries Norway obefintligregister (OB) register of people with "residence" unknown"
8 6 Summary This report contains data about migration. The basic material consists of reports of changes recorded on magnetic tapes, which are sent from the County Tax Authorities to the Register of the Total Population (RTB) kept by Statistics Sweden. The term migration was up to 1977 defined as movement by a person over a parish border. From 1978 statistics include migration from one real estate to another. Migrations within a parish are included in the tables 5-7. The time reference for the migration data is the week when the Data office of the County Tax Authorities records the migration The tables show migration between communes according to the administrative subdivision Jan. 1, Persons transferred from and to the "residence unknown" register are included in all tables. Table 2 shows the migration for communes by county and foreign countries. Table 3 presents internal migration between communes and immigrants and emigrants by commune. Table 4 shows the migration for the three biggest towns by county, foreign countries, sex and age. The columns of "inflyttning" (= in-migration), "utflyttning" (= out-migration) and "ncttoinflyttning" (= net-migration) in the tables 5-7 present the number of migrants passing the border of certain region. Aliens moving over the border of the region are presented separately in the columns of "omflyttning av utlänningar" (= migration by aliens). According to the change of definition of migration the colums of "flyttningar inom området" (= intraregional migration) even include migration within a parish.
9 7 Inledning Rapporten redovisar flyttningar mellan kommuner. Vidare redovisas flyttningar kommunvis fördelade på län och utlandet. En motsvarande tabell finns även för storstadsområdena. Vidare finns uppgifter för län, A-regioner och kommuner om inflyttning, utflyttning, nettoflyttning inom resp område efter kön och ålder samt dessutom omflyttning av utlänningar. 1 Primärmaterial SCBs register över totalbefolkningen (RTB) erhåller veckovis ändringsmeddelanden i form av magnetband från länsskattemyndigheterna. Magnetbanden framställs i samband med uppdateringar av länsskattemyndighetens register. Utgångsmaterial för uppdateringarna är de av pastorsämbete (i Stockholm och Göteborg lokal skattemyndighet) till länsskattemyndigheten aviserade förändringar som t ex födelse, flyttning, dödsfall, civilståndsändring, namnbyte. De ändringsmeddelanden till RTB som avser flyttningar utgör primärmaterialet till denna rapport. 2 Definitioner De flyttningar som t o m 1977 har redovisats i statistiken var flyttningar över församlingsgräns. Fr o m 1978 ingår också flyttningar inom församlingar. Flyttningen måste dock ske mellan olika fastigheter för att betraktas som flyttning i statistiken. Som hittills redovisas enbart flyttningar över resp områdesgränser. I denna rapport redovisas flyttningar inom församlingar i kolumnerna "flyttningar inom området" i tabellerna 5-7. Flyttningstidpunkten definieras som den vecka då flyttningen registrerades vid länsskattemyndighetens datakontor. För inrikes flyttning över länsgräns registreras flyttning både vid ut- och inflyttningslänets datakontor. Med flyttningstidpunkten i detta fall avses registreringsvecka vid utflyttningslänets datakontor. Åldersbegreppet avser i samtliga tabeller åldern vid årets slut, dvs efter födelseår. Det bör observeras, att registreringen av flyttningen i allmänhet sker några veckor efter det att den faktiska flyttningen ägt rum. I ett stort antal fall torde den faktiska flyttningen ha ägt rum betydligt tidigare än tidpunkten för registreringen. 3 Annan befolkningsstatistik I Befolkningsförändringar del 1 publiceras mer översiktliga uppgifter om födda, döda, inrikes och utrikes flyttningar samt folkökning för i första hand län, kommuner och församlingar, men även för storstadsområden samt A-regioner. I Befolkningsförändringar del 3 beskrivs de demografiska ändringskomponenterna mer ingående på läns- och riksnivå. Folkmängdsuppgiftcr för län, storstadsområden, kommuner, församlingar, landsting och landskap lämnas i Folkmängd del 1-2. I Folkmängd del 3 redovisas folkmängden efter kön, ålder, civilstånd och medborgarskap för län, A-regioner, storstadsområden och kommuner. I serien Statistiska meddelanden (SM) har flyttningsuppgifter för 1988 lämnats för hela riket och länen i nr Be 10 SM I Statistiska Meddelanden (SM) publicerades kvartalsvisa befolkningsuppgifter t o m Fr o m 1983 kan motsvarande uppgifter erhållas från SCB bl a genom abonnemang på tabeller ur statistikpaketet AVIPAK 1 (se nedan). Kommuner, länsskattemyndigheter och landsting erhåller utförlig flyttningsstatistik i form av AVIPAK-tabeller. 4 Tabellerna Tabellerna 2, 3 och 7 ger fr o m 1973 flyttningsuppgiftcr kommunvis. Tidigare redovisades i dessa tabeller kommunblocksstatistik. Fr o m 1979 ingår överföringar till och från obefintligregistret i samtliga tabeller. 1) AVIPAK se vidare under punkt 7.
10 8 I tabellerna 5-7 redovisas i kolumnerna: inflyttning, utflyttning och nettoflyttning av personer somflyttatöver områdesgränsen. In- och utvandrare samt personer överförda från och till obefintligregistret ingår i dessa kolumner. Kolumnerna omflyttning av utlänningar anger det antal utländska medborgare som flyttat in i eller ut ur området. Observera att det inte enbart är immigranter och emigranter (med undantag av svenska medborgare) som redovisas här utan också omflyttning av utlänningar inom Sverige. I tabellerna 5-7 redovisas fr o m 1978 även flyttningar inom församlingar i kolumnen "flyttningar inom området". 5 Områdenas omfattning Flyttningsstatistiken presenteras enligt indelningen den 1 januari Kommunernas omfattning framgår av Meddelanden i samordningsfrågor (MIS) nr 1986:3 jämte supplement. Omfattningen av A-regionerna framgår av bilaga 1. 6 Kvalitetskontroll De inkomna uppgifterna underkastas maskinell granskning. Då det gäller flyttningar godkänns endast sådana flyttningar där in- och utflyttningsförsamlingen har valida koder. I länsskattemyndighetens ADB-rutin rättas den felaktiga flyttningen på så sätt att en nyflyttningaviseras. I detta fall meddelas att flyttningen sker från den felaktiga koden till den rätta. Av dessa två felaktigaflyttningarbildas en korrektflyttningsom ingår i statistiken. I de fall en flyttning är felaktig men församlingskodema valida, godkänns denna flyttning och även rättelserna godkänns. I sådana fall kommer en flyttning att redovisas som två. Frekvensen av detta fel har inte undersökts. 7 AVIPAK Sedan 1972 producerar SCB en uppsättning standardiserade tabeller under samlingsnamnet AVIPAK. Tabellerna i AVI PAK belyser de fortlöpande befolkningsförändringarna i bl a församlingar, kommuner och län. AVIPAK presenteras i SCBs handbok STATISTIKPAKETEN.
11 9 Förändras flyttningsbenägenheten? Åldersspecifika flyttningar över länsgräns Tommy Bengtsson Docent i ekonomisk historia vid Lunds universitet Fly ttarnas ålderssammansättning har varit påfallande stabil i ett långt tidsperspektiv. Omflyttningen har under hela 1900-talet varit störst i åldern år och bland småbarnsfamiljer. Denna koncentration gäller såväl korta flyttningar, inom samma kommun, som långa flyttningar, över länsgräns. De ekonomiska konjunkturerna har via begynnelselönerna och antalet lediga platser påverkat antalet flyttningar i ett kort tidsperspektiv. Den sjunkande efterfrågan påarbetskraft under 1970-talet bidrog t.ex. till att antalet flyttningar minskade. Vi har således kunskap om flyttarnas ålderssammansättning i ett långsiktigt perspektiv liksom till variationen i antalet flyttningar i ett kortsiktigt perspektiv. Däremot saknar vi kunskap om hur flyttningarna i olika åldersgrupper förändras i ett mellanlångt och kort tidsperspektiv. Är flyttningsbenägenheten i olika åldrar helt stabil så att antalet flyttningar ökar proportionerligt när en stor födelsekohort kommer upp i 20-årsåldern? 2 Livscykelf örklaringar, att vid viss ålder lämna föräldrahemmet, söka utbildning, flytta samman etc. talar för detta. I prognossammanhang utgår man vanligen också från helt stabila åldersspecifika flyttningsintensiteter. Förutsättningen är hela tiden att det inte råder brist på bostäder, utbildningsplatser, arbete etc. Det finns emellertid skäl att tro att detta är helt orealistiska antaganden. Ett annat frågekomplex rör sambandet mellan ekonomiska konjunkturer och flyttningar. Påverkas endast den yngre arbetskraftens flyttningar av de ekonomiska konjunkturerna eller är det något som påverkar hela arbetskraften? Detta är några av de frågor som bildar utgångspunkt för denna uppsats, som koncentreras på de långväga flyttningarna, dvs flyttningarna över länsgräns. Dessa är i högre utsträckning än de kortväga flyttningarna relaterade till förändringar på arbetsmarknaden? Flyttarnas åldersprofil I ett långsiktigt perspektiv Drygt en miljon flyttar varje år i Sverige, vilket innebär att varje person i genomsnitt flyttar omkring 10 gånger i livet. De korta flyttningarna dominerar idag, liksom förr, under den senaste 1 O-årsperioden ägde tre fjärdedelar av det totala antalet flyttningar rum inom kommungränserna. Återstående fjärdedel fördelades i lika delar mellan flyttningar över kommungräns inom samma län och över länsgräns. Detta innebär att en länsgräns passerades endast 1,5 gång av de 10 gånger en person flyttade. Flyttarnas ålderssammansättning finns belysta genom en rad tvärsnittsstudier. På grundval av dessa står det klart att olika åldersgruppersflyttningsbenägenhethar varit påfallande stabil i ett långsiktigt tidsperspektiv med en viss ökning av familjeflyttningar kring sekelskiftet. Omflyttningen är som störst i åldern år. Kvinnor är yngre när de flyttar än män (Diagram 1). Småbarnsfamiljer flyttar oftare än familjer med äldre barn. Även för pensionärerna dominerar de korta flyttningarna, vilket framgår av Diagram 2 som visar intensiteterna för flyttningar inom församlingsgräns, över församlingsgräns men inom kommungräns, över kommungräns men inom länsgräns och över länsgräns år 1987 för 5-års åldersgrupper. En undersökning av de äldres flyttningsmönster visar också att återflyttningen av gamla till deras födelse- eller uppväxtort är sällsynt. 4 Återflyttarna återfinns således inte bland de äldsta i samhället utan i den yrkesaktiva befolkningen. En undersökning av återflyttning till kommunerna i ett norrlandslän visar att 30 procent av de som lämnade kommunerna återvänt inom en 10-årsperiod; hälften av dessa återvände redan inom 2 år. 5 En studie av utflyttningen från Stockholm visar att en tredjedel av dem som flyttade in till staden under och 80-talet lämnat staden. I genomsnitt stannade de sju år i Stockholm. 6 Hur skall den långsiktiga stabiliteten i flyttarnas ålderssammansättning, speciellt koncentrationen till åldersgruppen år, förklaras? Einar Holm och Sture Öberg serflyttningarnai ett livscykelperspektiv där arbetsmarknadssituationen på sin höjd kan påverka tidpunkten för en flyttning med några år. 7 Flyttningar i samband med hushållsförändringar förklarar, enligt detta synsätt, flyttarnas åldersprofil. I linje med detta resonemang blir flyttningsbenägenheten i olika åldersgrupper stabil eftersom människors livscykel, med dess olika faser, är stabil. Inom ekonomisk teori kan minst fyra förklaringar till att flyttningarna koncentreras till åldern år urskiljas. En teori är att lönedifferensen vid enflyttningblir större för yngre än för äldre. Även om differensen i absoluta tal vore lika stor blir marginalinkomstökningen mindre för de äldre som i utgångspunkten har högre lön. Med det svenska skattesystemet accentueras skillnaden i löneförbättring mellan yngre och äldre i samband med flyttning.
12 10 En andra förklaring har sin förankring i humankapitalteorin. Migration ses som investering i humankapital. Benägenheten att flytta bestäms av den förväntade nettointäktsökningen vid flyttningstillfället. Om intäktsökningen överstiger flyttningskostnaderna flyttar individen eller hushållet. Ju yngre man är, desto längre tid får man nytta av lönehöjningen. Intäktsökningen av en flyttning blir således mycket större för en ung flyttare än en äldre även om löneförbättringen vid tidpunkten för flyttningen är densamma. En tredje förklaring utgörs av Todaros utveckling av humankapitalansatsen. 9 I individens förväntningar av de framtida inkomsterna ingår också en bedömning av sannolikheten att få arbete. Todaro hämtar således element från Keynes teori som han integrerar med humankapitalteorin. En individ förväntas flytta om de förväntade framtida intäkterna efter flyttningen överstiger de framtida inkomsterna vid att stanna kvar även om han eller hon den första tiden efter flyttningen inte får högre lön eller ens arbete. Todaro betonar således framtida inkomstökningar av att flytta. Ungdomarnas flyttningar behöver således enligt denna teori inte betingas av situationen för stunden utan av förväntningar om framtiden. Slutligen är den fjärde ekonomiska förklaringen till att unga flyttar oftare än äldre att man med åren lär sig alltmer om sitt eget arbete och att man därmed relativt sett kan mindre om andra arbetsuppgifter. Man blir därmed mer värdefull för den arbetsgivare man redan har än för andra. Därför byter man arbete mer sällan när man blir äldre och därmed flyttar man mindre ofta som äldre. 10 Åldersprofilen I ett mellanlångt och kort tidsperspektiv: utgångspunkt Vi har således kunnat konstatera att flyttarnas ålderssammansättning varit påfallande stabil i ett långt tidsperspektiv och att det finns rimliga förklaringar till detta. Den fråga vi då ställer är om åldersprofilen är stabil i ett års tidsperspektiv. Är flyttningsbenägenheten i olika åldrar helt stabil så att antalet flyttningar ökar proportionerligt när en stor födelsekohort kommer upp i 20-årsåldern? Livscykelförklaringar, som att vid viss ålder lämna föräldrahemmet, söka utbildning, flytta samman etc talar för detta. I prognossammanhang utgår man vanligen också från helt stabila åldersspecifika flyttningsintensiteter (liksom att konsumtion och produktion är stabil eller möjligen innehåller en trendfaktor). De olika åldersspecifika talen antas således inte påverkade av åldersgruppernas storlek. Förutsättningen är hela tiden att det inte råder brist på bostäder, utbildningsplatser, arbete etc. Flera faktorer talar emellertid för att de åldersspecifika flyttningstalen inte är stabila i ett årsperspektiv. För det första är det inte rimligt att antaga att tillgången på bostäder, utbildningsplatser och arbete är helt elastisk, dvs anpassar sig helt efter efterfrågan. För det andra finns det skäl att som Richard Easterlin hävda att födelsegruppernas storlek påverkar individemas konsumtion och arbete. 1 'Exemplet är den stora generation som föddes i USA efter andra världskriget. När de nådde arbetsålder kunde näringslivet inte absorbera dem. Den ökande konkurrensen mellan de arbetssökande ledde till lägre startlön och många valde att vidareutbilda sig för att förbättra sina möjligheter på arbetsmarknaden. Liknande resonemang, speciellt vad gäller utbildning, har Rolf Ohlsson fört vad gäller Sverige. 12 Eftersom utbildning, startlön m.m. också påverkar flyttningsbenägenheten finns det alltså flera skäl som talar för att det ton finnas ett samband mellan åldersgruppemas storlek och flyttningsbenägenheten. Frågan om de åldersspecifika flyttningsintensitetemas stabilitet är således central. Är flyttningsbenägenheten helt stabil så att antalet flyttningar står i direkt förhållande till kohortstorleken eller är den högre för stora födelsekohorter, så att svängningarna i antalet flyttare förstärks eller är den lägre, så att svängningarna dämpas? Generationsstorleken kan påverka såväl de kortväga som de långväga flyttningarna. Det är t.ex. rimligt att tänka sig att flyttningarna över församlingsgräns ökar när stora ungdomskullar lämnar föräldrahemmet för att söka egen bostad. Brist på bostäder leder till att området för att söka bostad utvidgas. I denna uppsats kommer vi emellertid att koncentrera oss på effekterna av ungdomskullarnas storlek på arbetsmarknaden och undersöker därför de långväga flyttningarna, d.v.s. flyttningarna över länsgräns. Då det gäller sambandet mellan generationsstorlek och den långväga flyttningsbenägenheten kan man tänka sig flera mekanismer. Det förefaller t.ex. rimligt att tänka sig att lönedifferenserna mellan expansiva och icke-expansiva regioner ökar om utbudet av ungdomsarbetskraft minskar. De som tillhör en liten födelsegrupp skulle således erbjudas större fördelar vid en flyttning än de som tillhör en stor kohort, vilket leder till högre flyttningsintensitet för små jämfört med stora kohorter. Om födelsegruppernas storlek inte påverkar ingångslönerna utan möjligheterna att få arbete blir effekten annorlunda. När en stor födelsekohort når arbetsmarknaden kan de unga tvingas att flytta för att överhuvudtaget få arbete. De som tillhör en stor kohort förväntas enligt detta resonemang få högre flyllningsintensitet än de som tillhör en liten födelsegrupp.
13 11 En annan tänkbar effekt av en ovanligt stor födelsekohort är att konkurrensen på arbetsmarknaden leder till en ökad utbildning. Det är välkänt att högutbildade flyttar längre än lågutbildade. Ökar utbildningsnivån till följd av att generationsstorleken ökar kan detta i sin tur medföra att området för att finna relevant arbete ökar och att antalet flyttningar över länsgräns därvid ökar. De långväga flyttningarna påverkas emellertid inte enbart av förändringar i arbetskraftens storlek utan också av efterfrågefaktorer. T ex påverkar de ekonomiska konjunkturerna flyttningarna. Under högkonjunkturår ökar de långväga flyttningarna, liksom andra flyttningar. 13 Detta är ett välkänt fenomen som förklaras med att de ekonomiska konjunkturerna påverkar ingångslönerna och antalet lediga platser. Genom tidigare studier vet vi emellertid inte hur konjunkturerna påverkar flyttningarna i olika åldersgrupper. Strukturförändringar i näringslivet, t.ex. den privata tjänstesektorns expansion sedan 1960-talet, påverkar efterfrågan av arbetskraft i olika utsträckning i olika regioner. Inflyttningen till Stockholmsregionen under senare tid torde t.ex. bero på en kraftig ökning av efterfrågan av arbetskraft inom tjänstesektorn. På motsvarande sätt kan det ske strukturförändringar i utbudet av arbetskraft, t.ex. genom förändringar i villkoren för utbildning eller barntillsyn. En strukturförändring vad gäller utbildning är universitetens utbyggnad under 1960-talet, en annan spärrningen av högskoleutbildningen på 1980-talet. Daghemsutbyggnaden och, senare, familjens beroende av två löner och dagisplats är också exempel på strukturella förändringar som kan påverka utbudet av arbetskraft. Förändringar i skattelagstiftningen kan på liknande sätt påverka utbudet. Strukturellt och konjunkturellt betingande förändringar på efterfrågesidan påverkar utbudet av arbetskraft. Utbudet av arbetskraft följer emellertid inte helt efterfrågan, speciellt inte nu när kvinnornas förvärvsintensitet är hög. Brist på arbetskraft upplevs främst som ett konjunkturellt fenomen även om kohorta förändringar på utbudssidan kan förstärka arbetskraftsbristen och härigenom påverka näringslivets struktur. Det faktum att antalet 20-åringar blir färre och färre under nästan en 20- årsperiod framöver kommer således att upplevas helt olika beroende på konjunkturläget. 14 Utbudsförändringarna är därvid inte viktigare än efterfrågeförändringarna även om de är lättare att förutsäga. Strukturella förändringar i efterfrågan på arbetskraft sam varierar på ett liknande sätt med utbudet av arbetskraft med den väsentliga skillnaden att tidsperspektivet är mycket längre. Förändringar i utbudet av arbetskraft bestäms främst av födelsetalen även om migrationsnettot spelar en viss roll. Födelsetalen varierar dels kortsiktigt, bland annat som ett resultat av snabba förändringar i samhället, dels mera långsiktigt. De långa cyklernas längd bestäms, definitionsmässigt, av moderns ålder vid barnafödandet. Avståndet mellan två generationer (cykelns längd) är lika med moderns ålder vid mittbarnets födelse. Det rör sig således om cykler av års längd. Genom senareläggning och tidigareläggning av första och sista barnet syns årscyklerna inte alltid i födelsetalen. Ett tydligt exempel på detta är att det endast är 20 år mellan 40-talets och 60-talets födelsetoppar. Förändringar i utbud och efterfrågan på arbetskraft kan således påverka de åldersspecifika flyttningarna över tiden. Hur skall vi kunna få en uppfattning av hur stor inverkan de olika faktorerna har? Hur lång tidsperiod behöver vi studera? Idealiskt sett skulle vi behöva studera en hundraårsperiod eller mer. Eftersom det problem vi är intresserade av gäller efterkrigstiden, då födelsekullarna varierat i långa vågor samtidigt som det rått nära nog full sysselsättning på arbetsmarknaden, befinner vi oss inte i någon ideal situation. Tillgången på flyttningsdata begränsar också undersökningsperioden. Utgångspunkten för undersökningen är flyttningsintensiteterna i olika åldersgrupper under vart och ett av åren 1961 till För att undersöka effekterna av långsiktiga förändringar i födelsegruppernas storlek är det fullt tillräckligt med att studera 5-års åldersgrupper. Det mått vi här an vänder kallas den perioda åldersspecifika flyttningsintensiteten eftersom den avser förhållandena under en viss tidsperiod. 16 Årliga uppgifter om flyttningarna över länsgräns redovisas för 5-års åldersgrupper i den offentliga statistiken från och med Dessförinnan redovisas de i bredare åldersgrupper. 17 Motsvarande uppgifter för perioden har ställts till förfogande av SCB. Genom en komplettering gjord för denna uppsats har vi tillgång till åldersspecificerade flyttningar över länsgräns från Vid beräkningen av flyttningsintensiteter för 5-års åldersgrupper har antalet flyttningar i respektive åldersgrupp under ett år ställts i relation till den summerade exponeringstiden. Ett approxomativt värde på exponeringstiden har erhållits genom att medelvärdet av gruppens storlek vid årets början och slut multipliceras med 1 år. Flertalet diagram bygger på detta mått. Flyttningen i åldern år har förts samman till en grupp. På grund av de fåtaliga flyttningarna över länsgräns bland äldre återges flyttningar för äldre än 79 år inte i tidsdiagrammen. Flyttningsintensiteterna är angivna per tusen genomlevda år i respektive åldersgrupp. En flyttningsintensitet på 100, vilket i stort sett var värdet för kvinnor i åldern år i början och slutet av undersökningsperioden, innebär således att var tionde
14 12 kvinna flyttar i denna åldersgrupp under ett år. Eftersom hon genomlever 5 år i denna åldersgrupp flyttar varannan kvinna efter det att hon fyllt 20 år men innan hon fyller 25 år. Långväga flyttningar 1961 till 1988 Som framgår av diagram 3a-c och 4a-c är flyttningsintensiteterna i olika åldrar långt ifrån stabila. Det råder således inget linjärt samband mellan födelsegruppernas storlek och antalet flyttningar. Praktiskt taget samtliga serier innehåller dels trend (eller möjligen en lång cykel), dels konjunkturer (eller korta cykler). De senare sammanfaller för nästan samtliga åldersgrupper under 60 år och för män och kvinnor. Det finns således anledning att förmoda att variationen på kort sikt bestäms av en och samma faktor - de ekonomiska konjunkturerna. Bertil Holmlunds undersökning av flyttningar över länsgräns och antal kvarvarande vakanser i förhållande till arbetsstyrkans storlek under perioden ger belägg för detta. 18 Holmlunds resultat avser emellertid det totala antalet flyttningar i förhållande till hela befolkningen. Det faktum att även barnens flyttningar visar tydlig influens av ekonomins variationer innebär att även barnfamiljernas flyttningar har ekonomiska orsaker. Variationerna i de äldres flyttningar har däremot andra orsaker, vilket vi skall återkomma till (Diagram 3c och 4c). Effekten av de ekonomiska konjunkturerna på den manliga arbetskraftens flyttningar förefaller stå i direkt proportion till respektive ålders flyttningsbenägenhet (diagram 3b, observera logskalan). Detta är vad man kan förvänta sig med utgångspunkt från humankapitalteorin. Den kvinnliga arbetskraftens länsflyttningar påverkas inte lika starkt av konjunkturerna (Diagram 4b). Dessutom minskar konjunkturkänsligheten hos den kvinnliga arbetskraften med ålder snabbare än för män. En väsentlig del av förklaringen till att konjunkturkänsligheten är mindre för kvinnor än för män är den höga andelen kvinnor inom den offentliga sektorn. Även då det gäller utvecklingen på längre sikt finner vi stora likheter mellan åldersgrupperna. Som framgår av diagram 3ab och 4a-b minskar flyttningsintensiteten i alla åldrar under 50 år, för män och kvinnor, fram till Därefter ökar åter flyttningsintensiteten. Minskningen till sker emellertid inte i samma takt för alla åldersgrupper; den är högst för de yngre. Vi har inte tillgång till uppgift om det var familjeflyttningarna eller enskilda flyttningar som minskade under 20-årsperioden från 1960-talets början. Eftersom flyttningarna bland barn minskar står det dock helt klart att barnfamiljerna var mindre flyttningsbenägna under 1980-talets början än tidigare. Förändringarna är för stora för att kunna bero på ändrad familjestorlek. Det faktum att minskningen är lika stor för förskolebarn som för de som börjat skolan innebär att deras föräldrar befinner sigi en likartad situation. Den ökade geografiska orörligheten i de yngsta arbetsföra åldrarna visar emellertid att det inte endast var småbarnsföräldrarnas flyttningsbenägenhet som minskade. Medan flyttningarna minskar fram till 1980-talets början hos de yrkesaktiva ökar de från 60 års ålder (diagram 3c och 4c). Rörligheten för denna grupp är dock fortfarande låg jämfört med övriga åldersgrupper. Den påverkades naturligtvis inte av de ekonomiska konjunkturerna. Svackan iflyttningarnamellan 1976 och 1981 beror knappast på konjunkturläget utan torde bero på institutionella faktorer. Vilka dessa var vet vi ej. Eftersom vi främst är intresserad av flyttningarna bland yrkesaktiva lämnar vi frågan obesvarad tills vidare. Då det gäller arbetskraftens flyttningar finner vi att förändringarna är störst för de yngre. De långväga flyttningarna för män i åldern år minskar t.ex. snabbare än för män i åldern år (Diagram 3b). Under perioden 1968 till 1982/83 sker det således en förändring i flyttningsmönstret. Skillnaderna mellan de båda nämnda åldersgrupperna förstärks 1984 och Då ökar flyttningarna hos män i åldern år åter. Ökningen är så kraftig att denna grupp blir den mest flyttningsintensiva av samtliga grupper, vilket den också var vid talets början (Diagram 5a). Under 1960-talets slut inträffar således något som gör unga män mindre benägna att flytta än tidigare och det man kanske först tänker på är utbildningsexpansionen. De som var i åldern år då tillhör den första generationen som i stor utsträckning påbörjade universitetsstudier, vilket kan ha lett till en minskad rörlighet under en period av deras liv. Även för kvinnor sker en liknande förskjutning även om deras flyttningsintensitet alltid varit störst i åldern år (Diagram 4b och 5a). Som framgår av Diagram 6, som visar genomsnittlig flyttningsintensitet för åldersgruppen år, förändras flyttningen för manlig och kvinnlig arbetskraft på ett likartat sätt över tiden, både konjunkturellt och trendmässigt. Samma faktorer tycks influera båda könen. Dock är kvinnornas flyttningar mindre konjunkturpåverkade än männens, vilket tidigare konstaterats. För båda könen utvecklas flyttningarna i åldern år på ett annorlunda sätt än för arbetskraften i övrigt, vilket framgår av Diagram 7, som visar flyttningsintensiteten för denna åldersgrupp i förhållande till åldersgruppen år. Den starka koncentrationen av flyttningar hos kvinnor till åldern år förblir oförändrad även om det sker tydliga förskjutningar mellan åldersgrupperna över tiden. Frågan är om
15 13 dessa förskjutningar över tiden återspeglar förändringar i utbudet av arbetskraft betingat av generationernas storlek eller av arbetsmarknadssituationen för unga. Sammanfattning Vi har således visat att flyttningsintensiteten i olika åldrar är allt annat än stabil; i själva verket har det skett grundläggande förändringar i flyttningsmönstret. Förändringarna har inte karaktären av fluktuationer kring en stabil nivå utan själva nivån förändras. Därtill fluktuerar flyttningsbenägenheten i samtliga åldrar under 60 år. Det går således inte att se de långväga flyttningarna enbart ur ett livscykelperspektiv där ekonomiska faktorer på sin höjd påverkar tidpunkten för en flyttning med något år. Om så vore fallet skulle flyttningsbenägenheten i olika åldrar fluktuera kring en bestämd nivå. Frågan är då om förändringarna är beroende av åldersgruppernas storlek eller om helt andra faktorer ligger bakom. Då det gäller de konjunkturella fluktuationerna är det helt klart att dessa inte beror på kohorternas storlek. Det faktum att de är likartade för praktiskt taget samtliga åldersgrupper utom de äldre visar att det är perioda effekter troligen direkt bestämda av de ekonomiska konjunkturerna. Frågan är då om de mellanlångsiktiga förändringarna är betingade av strukturella förändringar på efterfrågesidan, på utbudssidan eller är en effekt av generationernas storlek. 20 Det faktum att de som tillhör de stora födelsegrupperna från 60-talets början hade en ökad flyttningsbenägenhet i åldern år medan de stora födelsegrupperna födda på 40-talet hade en minskad benägenhet att flytta visar att kohortstorlek inte ensamt kan utgöra en förklaring. Hänsyn måste också tas till samhällets förmåga att absorbera och utnyttja en stor födelsegrupp. Detta beror i sin tur såväl på näringslivets struktur och konjunktur som på institutionella faktorer. Att det idag inte går att förklara hur flyttningsbenägenheten förändras innebär emellertid inte att tilltron till prognoser med stabil flyttningsbenägenhet ökar eftersom faktum att flyttningarna är allt annat än stabila kvarstår. 1 Jag är tacksam för de kommentarer jag fått från Gunnar Fridlizius, Mats Johansson, Åke Nilsson och Rolf Ohlsson på tidigare versioner av denna uppsats. 2 Frågan om hur åldersgruppernas storlek påverkar de långväga flyttningarna behandlas i Bengtsson, Tommy, "Påverkar generationsstorleken migrationen?" i Ohlsson, Rolf och Broomé, Per (red.). Generationseffekten - befolkningsekonomiska problem, SNS Förlag, Stockholm De kortväga flyttningarna behandlas i en kommande uppsats. 4 Lundin, Lars, "Flyttar de äldre tillbaka till glesbygden?" i Den regionala befolkningsutvecklingen - En snabbdokumentation från hearing i riksdagshuset onsdagen den 4 maj ERU och Kulturgeografiska institutionen, Uppsalauniversitet, Uppsala 1988 (stencil). 5 Borgegård, Lars-Erik & Friedman, Anna, Återflyttning - ett återkommande studieobjekt. Beskrivning av återflyttning till kommunerna i Gävleborgs län Statens institut för byggnadsforskning, mars 1988, Gävle. 6 Johansson, Mats, Stockholm - tur och retur. Vilka flyttar ut och varför? Statistik om Stockholms län 1989:2. Länsstyrelsen i Stockholm och Regionplane- och trafikkontoret. 7 Holm, Einar och Öberg, Sture, "Hushållsförändringar som förklaring till flyttningar" i Sociala aspekter på regional planering. 8 forskare om regionalpolitik. En forskarrapport. SOU 1984:1. 8 Sjaastad, Larry, "The Costs and Returns of Human Migration", Journal of Political Economy, March/April En redogörelse för Todaros utvidgning av humankapitalteorin finns hos Bengtsson, Tommy, "Migration och löner. Tillämpning av Todaros migrations teori på 1800-talets svenska urbanisering", i Ekonomisk-historiska vingslag. Festskrift tillägnad G. Fridlizius och L. Jörberg. Lund Becker, Gary, Human capital, a theoretical and empircal analysis, with special reference to education. New York and London, Se också Holm, Einar och Öberg, Sture, ovan. 11 Easterlin, Richard, Birth and Fortune. London 1981, m.fl. arbeten. 12 Ohlsson, Rolf, Högre utbildning och demografisk förändring. Lund 1986, m.fl. arbeten. 13 Set.ex.Holnil\md,Beilil,LaborMobility.StudiesofLaborMarket Turnover and Migration in the Swedish Labor Market. Stockholm Holmlund visar att det finns ett starkt samband mellan ekonomiska konjunkturer, mätt som kvarvarande lediga platser i procent av arbetskraften, och antalet flyttningar över länsgräns i procent av hela befolkningen (Figure 2.6, sid 34). Se också sammanfattningen sid Den uppgång vi haft i födelsetalen under de senaste åren kommer efter år 2005 att leda till en, förmodligen temporär, ökning av antalet 20-åringar. 15 Undersökningsperiodens längd betingas av problemet. Tumregeln är att undersökningsperioden skall vara 5-6 gånger så lång som de cykler man studerar (absolut inte kortare än 3 gånger cykels längd). För att fånga upp hur flyttningarna påverkas av långcykliska förändringar i födelsegruppernas storlek måste vi välja en lång undersökningsperiod, helst 150 år. Kortast tänkbara period är 75 år. 16 I Bengtsson,Tommy,"Påverkargenerationsstorleken..."(seovan) undersöks även den kohorta flyttningsintensiteten i åldern år med utgångspunkt för flyttningsintensiteten för ettårs åldersgrupper. 17 De publicerade uppgifterna för inrikes flyttningar innehåller fel för åren , vilka senare har korrigerats.
16 14 18 Holmlund, Bertil, se sidan Flyttningsintensiteten har beräknats som ett genomsnitt av flyttnuigsbenägenheten i femårsgruppema. Flyttningsrntensiteten för varje genomlevt år i åldem i promille har sedan beräknats. Det mått som erhålls är således oberoende av ålderssammansättning hos arbetskraften samtidigt som det direkt kan jämföras med övriga diagram. 20 Frågeställningen belyses närmare i Bengtsson, Tommy, "Påverkar generationsstorleken...", se sidan 13.
17 15 Diagram 1 Flyttningar över länsgräns Genomsnitt för män och kvinnor. 5-års åldersgrupper. Flyttningsintensiteten för varje genomlevt år i promille. Diagram 2 Flyttningar inom församlingar, inom kommuner, inom län och över länsgräns års åldersgrupper. Flyttningsintensiteten för varje genomlevt år i promille. Källa: Befolkningsförändringar 1987.
18 16 Diagram 3 a-c Flyttningar över länsgräns Män. 5-års åldersgrupper. Flyttningsintensiteten för varje genomlevt år i promille. Logaritmerad flyttningsintensitet Logaritmerad flyttningsintensitet Logaritmerad flyttningsintensitet
19 17 Diagram 4 a-c Flyttningar över länsgräns Män. 5-års åldersgrupper. Flyttningsintensiteten för varje genomlevt är i promille. Logaritmerad flyttningsintensitet Logaritmerad flyttningsintensitet Logaritmerad flyttningsintensitet
20 18 Diagram 5 a-b Flyttningar över länsgräns 1961, 1970 och Män och kvinnor. 5-års åldersgrupper. Flyttningsintensitet för varje genomlevt år i promille. Flyttningsintensitet män Flyttningsintensitet kvinnor
21 Diagram 6 Flyttningar över länsgräns Män och kvinnor år. Flyttningsintensiteter för varje genomlevt år i promille. Logaritmerad flyttningsintensitet 19 Diagram 7 Flyttningsintensiteten för åldersgruppen år under varje genomlevt år i förhållande flyttningsintensiteten för åldersgruppen år. Män och kvinnor. Flyttningar över länsgräns Flyttn. int år/ flyttn. int år.
22 20 Tablå A Antalet inrikes flyttningar över församlingsgräns åren Tablå B Inrikes omflyttning Några kommentarer till regionala indelningen i tablåerna A och B Flyttningarna redovisas enligt gällande regional indelning resp år med två viktiga undantag. - För åren har flyttningarna mellan dåvarande Stockholms län och Stockholms stad inte betraktats som flyttningar över länsgräns. - För åren har kommunblocksgränserna använts istället för kommungränser. Länen: Flyttningar över länsgränscr avser således flyttningar mellan dagens 24 län. Kommunerna: För åren har kommunblocksindelningen använts. Antalet kommunblock varierade åren mellan 272 och ) Som flyttningstidpunkt räknas tiden före folkbokföringsreformen 1967 dagen för ändrad kyrkobokföring sort och för tiden efter denna reform veckan för registrering vid länsstyrelsens datacentral. Härigenom har tidpunkten förskjutits några veckor, vilket medför att antalet redovisade inrikes flyttningar 1967 blir något lägre än det verkliga. 2) Siffrorna för bygger på driftsstatistik från RTB-systemet. Sedan 1974 har kommunindelningen använts. Antalet kommuner har sedan 1974 varierat mellan 277 och 284. Det betyder att jämförbarheten över tiden är tillfredsställande i de i Tablå B redovisade siffrorna. Församlingar: I de fall som en församling är delad i kyrkobokföringsdistrikt har fly ttningar över distriktets gränser jämställts med flyttningar över församlingsgränser. Antalet områden har varit ungefär detsamma under en lång period- nämligen cirka
23 21 Tabeller Tables
24 22 Tabell 1 Flyttningar inom församlingar, inom kommuner, mellan kommuner inom samma län samt mellan län efter ålder och kön 1988 Migrations within parishes, within communes, between communes in the same county and between counties by sex and age 1988
25 23
26 24 Tabell 2 Inflyttade och utflyttade fördelade på lön och utlandet inkl överföringar från och till obefintligregistret kommunvis 1988 Migration by county and to foreign countries by commune including persons transferred from and to the 'residence unknown' register 1988
27 25
28 26
29 27
30 28
31 29
32 30
33 31
34 32
35 33
36 34
37 35
38 36
39 37
40 38
41 39
42 40
43 41
44 42
45 43
46 44
47 45
48 46
49 47
50 48
51 49
52 50
53 51
54 52
55 53
56 54
57 55
58 56
59 57
60 58 Tabell 3 Inrikes omflyttning mellan kommuner samt immigranter, emigranter och överförda från och till obefintligregistret kommunvis 1988 Internal migration between communes and immigrants, emigrants and persons transferred from and to the "residence unknown" register by commune 1988
61 59
62 60
63 61
64 62
65 63
66 64
67 65
68 66
69 67
70 68
71 69
72 70
73 71
74 72
75 73
76 74
77 75
78 76
79 77
80 78
81 79
82 80
83 81
84 82
85 83
86 84
87 85
88 86
89 87
90 88
91 89
92 90
93 91
94 92
95 93
96 94
97 95
98 96
99 97
100 98
101 99
102 100
103 101
104 102
105 103
106 104
107 105
108 106
109 107
110 108
111 109
112 110
113 111
114 112
115 113
116 114
117 115
118 116
119 117
120 118
121 119
122 120
123 121
124 122
125 123
126 124
127 125
128 126
129 127
130 128
131 129
132 130
133 131
134 132
135 133
136 134
137 135
138 136
139 137
140 138
141 139
142 140
143 141
144 142
145 143
146 144
147 145
148 146
149 147
150 148 Tabell 4 Flyttningar till och från storstadsområdena fördelade på län, utlandet, kön och ålder 1988 Migration to and from the three biggest towns with suburbs by county, foreign countries, sex and age 1988
151 149
152 150
153 151
154 152
155 153
156 154 Tabell 5 Flyttningar efter kön, ålder och medborgarskap för län 1988 Migration by sex, age and citizenship by county 1988
157 155
158 156
159 157
160 158
161 159
162 160
163 161
164 162 Tabell 6 Flyttningar efter kön, ålder och medborgarskap för A-regioner 1988 Migration by sex, age and citizenship by A-region (aggregate of communes) 1988
165 163
166 164
167 165
168 166
169 167
170 168
171 169
172 170
173 171
174 172
175 173
176 174
177 175
178 176
179 177
180 178
181 179
182 180
183 181
184 182
185 183
186 184
187 185
188 186 Tabell 7 Flyttningar efter kön, ålder och medborgarskap för kommuner 1988 Migration by sex, age and citizenship by communes 1988
189 187
190 188
191 189
192 190
193 191
194 192
195 193
196 194
197 195
198 196
199 197
200 198
201 199
202 200
203 201
204 202
205 203
206 204
207 205
208 206
209 207
210 208
211 209
212 210
213 211
214 212
215 213
216 214
217 215
218 216
219 217
220 218
221 219
222 220
223 221
224 222
225 223
226 224
227 225
228 226
229 227
230 228
231 229
232 230
233 231
234 232
235 233
236 234
237 235
238 236
239 237
240 238
241 239
242 240
243 241
244 242
245 243
246 244
247 245
248 246
249 247
250 248
251 249
252 250
253 251
254 252
255 253
256 254
257 255
258 256
259 257
260 258
261 259
262 260
263 261
264 262
265 263
266 264
267 265
268 266
269 267
270 268
271 269
272 270
273 271
274 272
275 273
276 274
277 275
278 276
279 277
280 278
281 279
282 280
283 Register 281 Sidhänvisning för tabell 5 avseende län Page reference of table 5 concerning counties 10 Blekinge län Gotlands län Gävleborgs län Göteborgs och Bohus län Hallands län Jämtlands län Jönköpings län Kalmar län Kopparbergs län Kristianstads län Kronobergs län Malmöhuslän Norrbottens län Skaraborgs län Stockholms län Södermanlands län Uppsala län Värmlands län Västerbottens län Västernorrlands län Västmanlands län Älvsborgs län Örebro län Östergötlands län 155 Sidhänvisning för tabell 6 avseende A-regioner Page reference of table 6 concerning A-regions (aggregates of communes) 44 Arvika Avesta/Hedemora Bollnäs/Söderhamn Borlänge/Falun Borås Eksjö/Nässjö/Vetlanda Enköping Eskilstuna Eslöv Fagersta Falkenberg/varberg Falköpiong Gävle/Sandviken Göteborg Halmstad Haparanda/Kalix Helsingborg/Landskrona Hudiksvall/Ljusdal Hultsfred/Vimmerby Härnösand/Kramfors Hässleholm Jönköping Kalmar/Nybro Karlshamn Karlskoga Karlskrona Karlstad Katrineholm Kiruna/Gällivare Kristianstad Kristinehamn Köping Lidköping/Skara Lindesberg Linköping Ljungby Ludvika Luleå/Boden Lycksele Malmö/Lund/Trelleborg Mariestad Mjölby/Motala Mora Norrköping Norrtälje Nyköping Oskarshamn Piteå Sala Skellefteå Skövde Sollefteå Stockholm/Södertälje Sundsvall Säffel/Åmål Tranås Trollhättan/Vänersborg Uddevalla Umeå Uppsala Visby Värnamo Västervik Västerås Växjö Ystad/Simrishamn Ängelholm Örebro Örnsköldsvik Östersund 182
284 282 Register Sidhänvisning för tabell 7 avseende kommuner Page reference of table 7 concerning communes Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors Berg Bjurholm Bjuv Boden Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Botkyrka Boxholm Bromölla Bräcke Burlöv Båstad Dals-Ed Danderyd Degerfors Dorotea Eda Ekerö Eksjö Emmaboda Enköping Eskilstuna Eslöv Essunga Fagersta Falkenberg Falköping Falun Filipstad Finspång Hen Forshaga Färgelanda Gagnef Gislaved Gnosjö Gotland Grums Grästorp Gullspång Gällivare Gävle Göteborg Götene Habo Hagfors Hallsberg Hallstahammar Halmstad Hammarö Haninge Haparanda Heby Hedemora Helsingborg Herrljunga Hjo Hofors Huddinge Hudiksvall Hultsfred Hylte Håbo Hällefors Härjedalen Härnösand Härryda Hässleholm Höganäs Högsby Hörby Höör Jokkmokk Järfälla Jönköping Kalix Kalmar Karlsborg Karlshamn Karlskoga Karlskrona Karlstad Katrineholm Kil Kinda Kiruna Klippan Kramfors Kristianstad Kristinehamn Krokom Kumla Kungsbacka Kungsör Kungälv Kävlinge Köping Laholm Landskrona Laxå Leksand Lerum Lessebo Lidingö Lidköping Lilla Edet Lindesberg Linköping Ljungby Ljusdal Ljusnarsberg Lomma Ludvika 262
Andel behöriga lärare
Andel behöriga lärare Svenska Matematik Engelska Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Åtvidaberg 13 100,0 Mariestad 16 100,0 Skellefteå
Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg
Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20
Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län
Blekinge län 20980 20 24980 25 44680 36 50680 39 72723,5 51 74923,5 52 78923,5 54 Karlshamn 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 Karlskrona 12200 8 13000 9 32700 20 32700 20 32700 20 32700
Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun
Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun Skåne län 4 34 Täby kommun Stockholms län 6 33 Karlstads
StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715
Page 1 of 18 * Skatteverket StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare Typ Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 2 of 18 Län Antal köpare Typ Blekinge län
2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9)
Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3 Stockholms län Botkyrka 142 41-123 -158-12 -20 7 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 -134 Danderyd 114 244 73 9 41-20 -2 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 448
, Dnr 2018: Beslutsbilaga 1 sid. 1 (5) Erbjudna platser jan-dec
2019-03-14, Dnr 2018:0040441 Beslutsbilaga 1 sid. 1 (5) Statsbidrag för omsorg på kvällar, nätter och helger 2019 Skolverket har beslutat om statsbidrag enligt nedan 2120001439 ALE KOMMUN 10 8 910 2120001553
Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre.
Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012 Hela riket Hela riket Kommun / Län Andel 55 år och äldre Antal samtliga Antal 55 år och äldre Riket 29% 182840 52130 Stockholms län
Resultat 02 Fordonsgas
Resultat Geografiskt Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors Berg Bjurholm Bjuv Boden Bollebygd Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Botkyrka E.ON Boxholm Bromölla
Kommunranking 2011 per län
Kommunranking 2011 per län Stockholms län Södertälje 1 9 27,64 Stockholm 2 18 25,51 Sigtuna 3 27 22,85 Upplands Väsby 4 40 21,32 Botkyrka 5 45 20,99 Sundbyberg 6 49 20,24 Huddinge 7 51 20,21 Nacka 8 60
Kommuner med högst resultat i länet, sammanvägt resultat på elevenkäter, åk 5 (placering totalt av 185 kommuner)
Länstabeller Stockholms län elevenkäter, åk 5 elevenkäter, åk 8 1. Danderyd (1) 1. Södertälje (70) 1. Norrtälje (91) 2. Täby (2) 2. Danderyd (71) 2. Danderyd (101) 3. Lidingö (4) 3. Nacka (117) 3. Södertälje
Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort;
Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; beslutade den xx 2013. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 3 första stycket körkortsförordningen (1998:980). 1
Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015
2015-11-18 Finansdepartementet Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 Fördelningen mellan kommunerna
Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del
Bilaga till Helårsstatistik 2009 Fastighetsregistrets allmänna del, innehåll per den 31 december 2009 1(8) Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Antal levande objekt i Fastighetsregistrets
Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010
* Skatteverket Antal personer som deklarerat elektroniskt per 2 maj 2011 - sista dag för deklaration Bästa kommun i respektive län Stockholm Järfälla 1 70,3% 10 482 11 446 7 878 4 276 938 35 020 49 790
Statistik över rutavdraget per län och kommun
Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistiken visar förändringen i antal personer som gjort avdrag för hushållsnära tjänster, så som hemstädning, trädgårdsarbete och barnpassning mellan första
10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel
Andel (%) av befolkningen 80+ med Andel (%) av befolkningen 80+ med 10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Kommuner 2010 2011 2010 2011 % % % % Genomsnitt riket 46,9 46,0 31,6 30,4
Klimatindex Ranking kommuner totalpoäng
Klimatindex 2010 Ranking kommuner totalpoäng Kommun Kommuntyp Län Poäng Ranking Östersund 3. Större städer Jämtlands län 69 1 Stockholm 1. Storstäder Stockholms län 66 2 Malmö 1. Storstäder Skåne län 65
Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22)
April 2012 1( 22) 01 0127 Botkyrka 2013 2011 51 x 109 186 67 101 71 22 x 178 272 160 01 0127 Botkyrka 2012 2010 50 x 109 185 70 106 62 23 x 167 253 153 01 0162 Danderyd 2013 2011 17 0 32 39 11 25 9 0 0
Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0%
Kommun Total årlig elräkning Elkostnad varav elcert Nätavgift Elskatt Moms Skatt+elcert +moms Andel skatt+elcert +moms Blekinge Olofström 30 304 kr 12 288 kr 723 kr 6 365 kr 5 589 kr 6 061 kr 12 373 kr
BILAGA 1. Sammanställning av SKL:s enkät avseende prestationsmål 1
Kommun (SIP:ar) rörande barn och unga har ni gjort i er många (SIP) rörande barn och unga ni gjort i er (SIP:ar) har ni gjort under Uppskatta hur många (SIP:ar) som ni har gjort under 2012. Vilken modell
När ska småhusägarna snöröja trottoarerna utmed sina tomtgränser? (Efter avslutat snöfall)
småhusägarnas sina Ale 5-10 cm Alingsås Inga snönivåer tillämpas Alvesta Aneby Inga snönivåer tillämpas Arboga 5-10 cm Arjeplog Arvidsjaur Arvika Vid annan snönivå, nämligen: Askersund Inga snönivåer tillämpas
Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida
Folkbibliotek 2008 Resultat på kommunnivå Börjar på sida Tabell 5:1. Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter kommun. 2 Tabell 5:2. Personal, andel kvinnor och män samt antal årsverken
Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking
Statistiken är hämtad från Arbetsförmedlingens siffor över hur många hjälpmedel som har skrivits ut under åren 2009-2011 samt hur många med en funktionsnedsättning som har varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen
Statsbidrag för kostnader för samordnare av frågor som rör utveckling av verksamhet för nyanlända elever för höstterminen 2016
1 (11) Statsbidrag för kostnader för samordnare av frågor som rör utveckling av verksamhet för nyanlända elever för höstterminen 2016 Skolverket har beslutat om tilldelning av statsbidrag enligt nedan
Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag
Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Avser: Aktiebolag som har kalenderår som bokslutsperiod och som redovisat sina årsbokslut den
Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar
Bilaga 2 Värdefaktorn ortstyp för byggnadskategorierna 17. Byggnadskategori, 14 För värdefaktorn ortstyp ska na indelas enligt följande för byggnadskategorierna 1 oljeraffinaderier eller petrokemiska industrier,
Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual
alt grundskoleindex - - SALSA personal Övrigt Fritidshem Index Kungsör 0,47 1,48 0,23 0,18 2,36 32 276 244 Dals-Ed 0,69 1,25 0,26 0,18 2,38 29 254 225 Älvsbyn 0,51 1,26 0,22 0,24 2,23 65 259 194 Askersund
STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET
KOMMUN (bokstavsordning) STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET 2013 Statoils Miljöbilsranking baseras på andelen miljöbilar bland de nya bilarna som registrerats i kommunen eller länet under första
Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden
Sida av 8 Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 0 Källa: Kronofogden Blekinge Sölvesborg 0 0 Blekinge Totalt 0 0 Gotland Gotland 0 0 Gävleborg Gävle 0 0 Gävleborg Totalt 0 0 Halland Laholm 0 0
Organisationer med gällande överenskommelse Följande organisationer har en gällande överenskommelse om SUS-behörigheter med Försäkringskassan
1 (5) Organisationer med gällande överenskommelse Följande organisationer har en gällande överenskommelse om SUS-behörigheter med Försäkringskassan Part Orgnr Alvesta kommun 212000-0639 Aneby kommun 212000-0498
Åklagarmyndighetens författningssamling
Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; ÅFS 2007:2 Utkom
Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2
Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Förortskommuner till storstäderna 0115 Vallentuna 2 Förortskommuner
Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös
Nr 2:2012 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Var tionde 18-24 åring är arbetslös Arbetslöshetsnivåerna har minskat under
Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall
Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 3 Tabeller 1. Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsåret 2013 2. Inkomstutjämning 2013 3. Kostnadsutjämning 2013 Bilagor 1. Kommunalekonomisk
Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet
Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Bidragsåret 2013 Tabeller 1 Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem
Kulturskoleverksamhet
Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5, 08 519 264 00 kulturradet@kulturradet.se kulturradet.se s.1(9) Kulturskoleverksamhet Beslut om bidrag, belopp i kronor Ale kommun, 176 000 Aneby kommun,
Tecknade kundavtal - Ineras PuB-avtal 1 Senast uppdaterad: Organisation Organisationsnummer Avtalsdatum Alingsås kommun
Tecknade kundavtal - Ineras PuB-avtal 1 Senast uppdaterad: 2018-12-04 Organisation Organisationsnummer Avtalsdatum Alingsås kommun 212000-1553 2018-06-21 Alviva AB 556622-8820 2018-11-14 Aneby kommun 212000-0498
Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland
Nr 2:2013 1 (6) Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Arbetslöshetsnivåerna
10-i-topp lista ras per kommun
10-i-topp lista ras per kommun Kommunnamn Antal Antal Ras djur ägare 1 ALE 488 452 BLANDRAS 2 ALE 137 112 SCHÄFER 3 ALE 73 61 GOLDEN RETRIEVER 4 ALE 64 46 LABRADOR RETRIEVER 5 ALE 49 44 TAX 6 ALE 47 39
Nyföretagarbarometern 2012:B RANK
Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över
Alla 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 inv.
Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över
Sveriges bästa naturvårdskommun
Sveriges bästa naturvårdskommun 2018 - alla kommuner som besvarade enkäten, sorterade enligt poäng. Placering Kommun Poäng 1 Huddinge kommun 53 2 Lomma kommun 50.5 3 Tierps kommun 48 4 Örebro kommun 47.5
Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent
2014-09-29 Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för augusti 2014 visar följande: A) Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent
Sveriges bästa naturvårdskommun
Sveriges bästa naturvårdskommun 2018 - alla kommuner som besvarade enkäten, i bokstavordning. Placering Kommun Poäng 193 Ale kommun 14.5 141 Alingsås kommun 23.5 117 Alvesta kommun 26.5 134 Aneby kommun
Barn berörda av avhysning 2016
Sida 1 av 12 Barn berörda av avhysning 2016 Antal barn berörda av verkställd avhysning uppgick under 2015 till 387 stycken. Det är en minskning med ca 18 procent jämfört med 2015 då antalet uppgick till
Biografstatistik per län och kommun 2016 Avser besök per kalenderår
Län Kommun Folkmängd Besök Intäkter Föreställningar Besök per invånare Blekinge Karlshamn 32 130 40 513 3 754 929 946 1,3 Blekinge Karlskrona 66 262 114 191 12 179 549 5 447 1,7 Blekinge Olofström 13 417
av sina bostadsföretag och ca 600 (1 000) övertaliga lägenheter återfinns i 4 kommuner (8); Flen, Hultsfred Ludvika och Ydre,.
et och minskar ytterligare BKN har under våren uppdragit till SCB att genomföra en inventering av antalet outhyrda i de allmännyttiga bostadsföretagen per mars månad. Upplägget överensstämmer i huvudsak
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade
LÄN KOMMUN ANTAL Blekinge län Karlshamn 2 Blekinge län Karlskrona 7 Blekinge län Olofström 2 Blekinge län Ronneby 1 Dalarnas län Avesta 7 Dalarnas
LÄN KOMMUN ANTAL Blekinge län Karlshamn 2 Blekinge län Karlskrona 7 Blekinge län Olofström 2 Blekinge län Ronneby 1 Dalarnas län Avesta 7 Dalarnas län Borlänge 10 Dalarnas län Falun 26 Dalarnas län Gagnef
Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014
Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014 Kommun n Ranking ant inv Instagramkonto Antal följare Stockholm 1 visitstockholm 4892 Jönköping 10
Nyföretagarbarometern 2013:B RANK
Nyföretagarbarometern 2013:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade
' 08:17 Monday, January 18, 2016 1
' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 1 Höör 3 099 55% 8 700 8 450 7 580 7 008 6 778 5 601 Kraftringen Nät 2 Skövde 2 000 51% 5 885 4 660 4 660 4 335 4 160 3 885 Skövde Elnät 3 Vallentuna 2 234 37% 8 299
' 08:17 Monday, January 18, 2016 1
' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 1 Eda 2 235 23% 12 120 11 465 11 465 10 365 10 365 9 885 Ellevio 2 Forshaga 2 235 23% 12 120 11 465 11 465 10 365 10 365 9 885 Ellevio 3 Grums 2 235 23% 12 120 11 465
Nyföretagarbarometern 2011 RANK
Nyföretagarbarometern 2011 RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över
Wäxthuset HVB har Ramavtal med; Hela Kriminalvården och Frivården
Uppdaterad 2019-09-05 Wäxthuset HVB har Ramavtal med; Hela Kriminalvården och Frivården Alingsås kommun Alvesta kommun Arjeplogs kommun Arvika kommun Avesta kommun Bergs kommun Bjuvs kommun Bodens kommun
Nyföretagarbarometern 2011:A RANK
Nyföretagarbarometern 2011:A RANK För publicering 31 augusti 2011 Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet
Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun
Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun Siffror för hela rikets kommuner finns längst ner Huvudman Andel elever som erbjuds läxhjälp Beviljat
Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län
Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej
Statsbidrag till kommuner för ökat bostadsbyggande
Blekinge län Karlshamn 92 3 739 987 Karlskrona 433 9 050 660 Olofström 45 1 829 342 Ronneby 45 1 829 342 Sölvesborg 71 1 700 915 Dalarnas län Avesta 21 853 693 Borlänge 199 6 170 567 Falun 349 7 272 842
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade
Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012
Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012 Webbgranskningen genomfördes sommaren 2011. I mars 2012 gjordes uppföljningen på frågan Överklagan. Mer info finns om du klickar på de röda trekanterna
' 08:17 Monday, January 18, 2016 1
' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 Nätbolag Kommentar Ale 565 8% 7 720 7 480 7 480 7 480 7 330 7 155 Ale Elförening ek för 98 Alingsås Alingsås Energi Nät Saknar typkunden Alvesta 1 919 28% 8 666 7 820
Nyföretagarbarometern 2012:A RANK
Nyföretagarbarometern 2012:A RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över
Konsumentvägledning 2013
Konsumentvägledning 2013 Kartläggning gjord av Sveriges Konsumenter och Konsumentvägledarnas förening Saknar konsumentvägledning helt el. under skamgräns Konsumentvägledning över skamgräns Kommunen köper
Grundskolans läsårstider 2016/2017
Datum: 2016-02-29 Grundskolans läsårstider 2016/2017 Här finner du en detaljerad sammanställning av grundskolans läsårstider per län och kommun. Skolporten samlar och publicerar läsårstiderna årligen i
Biografstatistik per län och kommun 2015 Avser besök per kalenderår
Blekinge Karlshamn 31 846 39 678 3 560 301 899 1,2 Blekinge Karlskrona 65 380 107 703 11 186 418 5 210 1,6 Blekinge Olofström 13 170 9 357 770 512 448 0,7 Blekinge Ronneby 28 697 39 474 3 566 726 877 1,4
Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net
Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au
10-i-topp lista per kommun
10-i-topp lista per kommun Kommun Namn Ras Antal ägare Antal djur ALE BLANDRAS 543 622 ALE SCHÄFER 118 163 ALE GOLDEN RETRIEVER 52 58 ALE JACK RUSSELL TERRIER 48 55 ALE LABRADOR RETRIEVER 46 51 ALE TAX
10-i-topp raser per kommun
10-i-topp raser per kommun Kommun Namn Ras Antal ägare Antal djur ALE BLANDRAS 575 659 ALE SCHÄFER 105 141 ALE JACK RUSSELL TERRIER 53 60 ALE GOLDEN RETRIEVER 47 54 ALE LABRADOR RETRIEVER 44 49 ALE ROTTWEILER
Biografstatistik per län och kommun 2012
Blekinge Karlshamn 31 179 37 245 3 218 161 843 1,2 Blekinge Karlskrona 61 844 116 167 11 012 837 5 339 1,9 Blekinge Olofström 13 355 8 060 576 570 460 0,6 Blekinge Ronneby 28 443 32 180 2 790 282 830 1,1
Biografstatistik per län och kommun 2014 Avser besök per kalenderår
Blekinge Karlshamn 31 598 37 009 3 177 775 868 1,2 Blekinge Karlskrona 64 348 103 926 10 452 215 5 237 1,6 Blekinge Olofström 13 031 7 731 587 425 511 0,6 Blekinge Ronneby 28 221 33 392 2 882 393 834 1,2
Åklagarmyndighetens författningssamling
Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade
Nya bilar ökar mest på Gotland
2014-06-24 Nya bilar ökar mest på Gotland BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för maj 2014 visar följande: A) Nya bilar ökar mest på Gotland B) Supermiljöbilar ökar kraftigt
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade
Skillnad mot förväntad. procent enheter. # Kommun
STORA KOMMUNER 50 000+ INVÅNARE Avvikelser från kommunens e efter att hänsyn tagits till nas vistelsetid i Sverige, vilken utbildningsnivå kategoriseras som skydds behövande och deras anhöriga. enheter
Organisationer med gällande överenskommelse Följande organisationer har en gällande överenskommelse om SUS-behörigheter med Försäkringskassan.
1 (6) Organisationer med gällande överenskommelse Följande organisationer har en gällande överenskommelse om SUS-behörigheter med Försäkringskassan. Part Orgnr Alvesta kommun 212000-0639 Aneby kommun 212000-0498
Biografstatistik per län och kommun 2011
Blekinge Karlshamn 31 185 25 711 2 044 902 588 0,8 Blekinge Karlskrona 64 215 109 223 10 150 960 5 380 1,7 Blekinge Olofström 12 876 5 394 317 497 281 0,4 Blekinge Ronneby 27 910 29 841 2 515 778 856 1,1
ITPS A2001: års rapport om den regionala utvecklingen i Sverige
ITPS A2001:003 2001 års rapport om den regionala utvecklingen i Sverige ITPS Box 4, 831 21 Östersund Telefon: 063-161870 Telefax: 063-161880 E-post: info@itps.nu www.itps.nu För ytterligare information
Statsbidrag för personer som har en tidsbegränsad anställning inom äldreomsorgen eller hälso- och sjukvården
Statsbidrag för personer som har en tidsbegränsad anställning inom äldreomsorgen eller hälso- och sjukvården Huvudsökande Samsökande kommuner Beviljade platser Summa Alvesta kommun 32 1 520 000 kr Arboga
Störst ökning av nybilsregistreringarna på Gotland
2014-02-26 Störst ökning av nybilsregistreringarna på Gotland BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för januari 2014 visar följande: A) Störst ökning av nybilsregistreringarna
Barn berörda av avhysning 2014
Sida 1 av 13 Barn berörda av avhysning 2014 Antal barn berörda av verkställd avhysning uppgick under 2014 till 459 stycken. Det är en minskning med ca 9 procent jämfört med 2013 då antalet uppgick till
Organisationer med gällande överenskommelse Följande organisationer har en gällande överenskommelse om SUS-behörigheter med Försäkringskassan
1 (5) Organisationer med gällande överenskommelse Följande organisationer har en gällande överenskommelse om SUS-behörigheter med Försäkringskassan Alvesta kommun 212000-0639 Kommun Aneby kommun 212000-0498
Åklagarmyndighetens författningssamling
Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; ÅFS 2010:5 Publiceringsdatum:
Biografstatistik per län och kommun 2010
Blekinge Karlshamn 31 179 0,5 16 404 1 208 545 443 Blekinge Karlskrona 61 844 1,6 96 441 8 613 737 5 082 Blekinge Olofström 13 355 0,4 5 928 331 158 337 Blekinge Ronneby 28 443 0,8 23 418 1 929 096 603
Störst prisökning [%] Anm. Billigaste kommun Anm. Dyraste kommun Anm. Kommun med Störst prisökn.
Medel Fjärrvärme 2013 kr/mwh Störst prisökning [%] Anm. Billigaste kommun Anm. Dyraste kommun Anm. Kommun med Störst prisökn. Ranking för län Billigaste Kommun med Län (1 Billigast) kommun Dyraste kommun
Hjälpens utförande. Hjälpens omfattning. Social samvaro
Tabell 3 NKI kvalitetsfaktorernas index, särredovisade för samtliga landets kommuner. Medelvärden. Vad tycker Du om Hemtjänsten? På en skala 1-10 har brukarna för varje fråga kunnat ange hur nöjd man är
Län Kommun Invånare Besök per invånare Besök Intäkter Föreställningar Blekinge Karlshamn , Blekinge Karlskrona
Län Kommun Invånare Besök per invånare Besök Intäkter Föreställningar Blekinge Karlshamn 31 179 0,8 26 010 1 914 506 638 Blekinge Karlskrona 61 844 1,5 95 169 8 139 414 3 132 Blekinge Olofström 13 355
Statistiska centralbyrån Juni 2014 Tabell 1 Offentlig ekonomi och Tabell mikrosimuleringar
Juni 2014 Tabell 1 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2015, preliminär-preliminärt utfall Län Folk- Grund- Personal- Standard- Standardkostnad Utjämnings- Utjämnings- Utjämnings-
Deltagande kommuner per 28 maj (233 st)
Deltagande kommuner per 28 maj (233 st) Ale kommun Alingsås kommun Alvesta kommun Aneby kommun Arboga kommun Arjeplogs kommun Arvidsjaurs kommun Arvika kommun Askersunds kommun Avesta kommun Bergs kommun
Har er kommun något idrottspolitiskt program och/eller någon idrottspolicy (egen eller del av annan policy)?
Ale NEJ, men det är på gång NEJ, men det är på gång Alingsås NEJ, men det är på gång NEJ, men det är på gång Aneby NEJ NEJ Arboga NEJ NEJ Arjeplog JA NEJ, men det är på gång Arvidsjaur NEJ NEJ Arvika NEJ
Diesel vanligaste drivmedlet på nya bilar
Diesel vanligaste drivmedlet på nya bilar BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för oktober visar att Jämtland har den högsta dieselandelen i landet. 57 procent av alla nyregistrerade bilar i
Åklagarmyndighetens författningssamling
Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket
Omvärldsfakta 7 AV 10 KOMMUNER ÖKADE I BEFOLKNING 2013! Födelsenetto
Nr 3:2014 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT FAKTABLAD SAMARBETE MELLAN FRÅN ARENA SVERIGES FÖR KOMMUNER TILLVÄXT OCH - LANDSTING, FÖRENINGSSPARBANKEN OCH ICA ETT SAMARBETE MELLAN ICA,
Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut 2014. Naturvårdsverket, NV-00453-15 Bilaga 1
Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut 2014. Naturvårdsverket, NV-00453-15 Bilaga 1 Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2014 per kommun. Tabell 1L. Beslut om strandskyddsdispens. Länsstyrelse
Barn berörda av avhysningar
Barn 2008-2011 Källa: Kronofogden Län i i i i Blekinge Karlshamn 4 2 4 2 4 2 2 2 Blekinge Karlskrona 9 0 9 0 11 6 12 1 Blekinge Olofström 2 0 0 0 2 1 5 0 Blekinge Ronneby 12 0 11 1 18 5 28 4 Blekinge Sölvesborg