REFERENSSCENARIOTS RAMVERK
|
|
- Mats Arvidsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nationella energi- och klimatstrategin Klimatpolitiska planen på medellång sikt REFERENSSCENARIOTS RAMVERK Med hjälp av referensscenariot bedömer man hurdana effekter redan beslutade energi- och klimatpolitiska åtgärder har på den framtida utvecklingen. Referensscenariot som är under arbete beskriver utvecklingen med antaganden som anges nedan. I scenariot ingår de energi- och klimatpolitiska åtgärderna som verkställts före den 1 september Regeringsprogrammets nya energi- och klimatmål ingår inte i referensscenariot. Referensscenariot är inte en prognos, utan en internt konfliktlös projektion där politikåtgärderna har frysts på den nivå som gällde då scenariot utarbetades. Om de uppställda energi- och klimatmålen inte nås genom åtgärderna i referensscenariot behövs det nya politikåtgärder. De nya energi- och klimatpolitiska åtgärderna kommer att ingå i ett separat politikscenario. VÄRLDSEKONOMIN Tillväxttakt 1 Växer, 3,7 %/år ( ) Struktur Tyngdpunkt i utvecklande länder Integration av ekonomin Utvecklas och fördjupas, utvecklade länder blir en del av världsekonomin FINLANDS NATIONALEKONOMI OCH BEFOLKNING Tillväxttakt 2 2,2 %/år 2,8 %/år Regeringsprogrammets åtgärder Struktur Befolkningsmängd 3 Åtgärder för att anpassa de offentliga finanserna, pensionsreformen, reformen av social- och hälsovårdstjänsterna, konkurrenspaketet genomförs Tjänstefieras, industrins struktur blir lättare Växer långsamt, 2020: 5,6 mn Växer, 3,8 %/år Tyngdpunkt i utvecklande länder Utvecklas och fördjupas, utvecklade länder blir en del av världsekonomin Åtgärder för att anpassa de offentliga finanserna, pensionsreformen, reformen av social- och hälsovårdstjänsterna, konkurrenspaketet genomförs Tjänstefieras, industrins struktur blir lättare Växer långsamt, 2030: 5,8 mn Befolkningsstruktur 3 Åldrande Åldrande Samhällsstruktur Urbaniseringen fortsätter Urbaniseringen fortsätter 1 IEA, World Energy Outlook Förändring i omsättning, VATT Suomen talous : Laskelmia politiikkatoimien vaikutuksista ( Branschspecifika siffror i bilaga 3. 3 Finlands officiella statistik: Befolkningsprognos [webbpublikation]. ISSN= Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: ]. Åtkomstmetod: 1
2 INTERNATIONELL OCH EU:S KLIMATPOLITIK Prissättningssystem för EU:s utsläppshandel, koldioxidutsläpp möjlighet att använda internationella utsläppskrediter (CDM), andra separata nationella/regionala system EU-utsläppshandel och eventuella länkar till andra system EU:s utsläppshandel Utsläppshandeln fortsätter Utsläppshandeln fortsätter Priset på utsläppsrätter, periodens början-slut 4 (till referensårs 2014 priser) 8 15 euro/t euro/t ENERGIPRISER Bränslepriser 1 (till referensårs 2014 priser) råolja, dollar/fat 2020: : 113 naturgas, dollar/mwh (Europa) 2020: : 38 stenkol, dollar/t (OECD) 2020: : 102 Börs-el, euro/mwh (Finland) : euro/mwh 2025: euro/mwh 2030: euro/mwh Energiskatter Nuvarande struktur och nivå 6 Nuvarande struktur och nivå 6 ENERGIPRODUKTION VATTENKRAFT Växer lite: effektökning i befintliga kraftverk, ökad mängd små vattenkraftverk Växer lite: effektökning i befintliga kraftverk, ökad mängd små vattenkraftverk Forsskyddslagen och vattenlagen gäller SKOGSBASERAD OCH ANNAN BIOENERGI Svartlut, bark samt flis och spån Utvecklas enligt från sågar industriproduktionen Skogsflis Användningen av skogsflis inom el- och värmeproduktionen ökar, målet är en användningsgrad om 25 TWh skogsflis inom el- och värmeproduktionen Forsskyddslagen och vattenlagen gäller Utvecklas enligt industriproduktionen Anläggningar som omfattas av det nuvarande produktionsstödsystemet stöds i enlighet med systemet Jordbruksbaserad bioenergi Nuvarande stödsystem för elproduktion med skogsflis Energianvändningen av avfall och sidoströmmar ökar Energianvändningen av avfall och sidoströmmar ökar EU Carbon Price Forecast, Point Carbon Reuters, maj EU:n 2030 ilmasto- ja energiapolitiikan linjausten toteutusvaihtoehdot ja Suomen omien energia- ja ilmastotavoitteiden toteutuminen. Pöyry Skattetabell i bilaga 2 2
3 VINDKRAFT SOLEL OCH -VÄRME VÄRMEPUMPAR AVFALLS- OCH ÅTERVUNNA BRÄNSLEN KÄRNKRAFT FOSSILA BRÄNSLEN OCH TORV BIORAFFINADERIER (biobränslen) ENERGIPRODUKTIONENS STRUKTUR ENERGIINFRASTRUKTUR NATURGAS ELSYSTEM Stamnätet Distributionsnätet Kapaciteten ökar tack vare det nuvarande produktionsstödsystemet till MVA fram till 2020 Ökar, nuvarande incitament 7 Ökar, nuvarande incitament 7 Ökar i och med att avfallsförbränningskapaciteten växer Ökar, Olkiluoto 3: 1600 MW Marknadsbaserad användning och utveckling 2 3 nya bioraffinaderier utöver de nuvarande Nuvarande åtgärder för främjande inom statens budgetramar Mikro- och småskalig produktion ökar Nuvarande nätets omfattning, nya terminaler för flytande naturgas (LNG) Utvecklas kontinuerligt så att det hålls som ett prisområde Tillförlitligheten utvecklas kraftigt Hålls på 2020 års nivå Ökar kraftigare, nuvarande incitament 7 Ökar, nuvarande incitament 7 Utvecklas enligt avfallsmängden Ökar litet, Lovisa 1 & 2 tas ur bruk åren -27 och -30, Fennovoima: 1200 MW Marknadsbaserad användning och utveckling Bioraffinaderierna på 2020 års nivå eller liten tillväxt Mikro- och småskalig produktion ökar Balticconnector-röret mellan Finland och Estland Gemensam gasmarknad med Baltikum Förbindelser till gaslager och LNG-terminaler i Baltikum samt gasnätet i Centraleuropa Utvecklas kontinuerligt så att det hålls som ett prisområde Centraliserad lösning för informationsutbyte (datahub) Utnyttjandet av intelligenta mätare ökar Vädersäkra nät under perioden slutskede Utlandsförbindelser Nuvarande En tredje växelströmsförbindelse mellan norra Sverige och Finland FJÄRRVÄRME Efterfrågan jämnar ut sig, användningen av förnybar energi ökar, konkurrenskraften för kraftvärmeproduktion (CHP) svag Jämn efterfrågan, användningen av förnybar energi ökar, konkurrenskraften för kraftvärmeproduktion (CHP) svag KYLNING Efterfrågan ökar Efterfrågan ökar 7 Se separat tabell över nuvarande åtgärder för främjande och stöd, bilaga 1 3
4 INDUSTRI Skogsindustrins produktion Andra industribranscher Nuvarande produktionskapacitet med beaktande av beslutade kapacitetsändringar. Produktion enligt global efterfrågan och konkurrenssituation 8 Omsättningen utvecklas enligt bilaga 3 Nuvarande produktionskapacitet med beaktande av beslutade kapacitetsändringar. Produktion enligt global efterfrågan och konkurrenssituation 8 Omsättningen utvecklas enligt bilaga 3 UPPVÄRMNING AV BYGGNADER Uppvärmningsbehov Minskar något pga. klimatförändringen Minskar något pga. klimatförändringen Kylningsbehov Nuvarande Nuvarande Byggnadsbeståndet Nybyggnadsvolym i förhållande till befintligt bestånd 0,9 % /år 1,5 % av nuvarande byggnadsbestånd/år Byggnadsbortfall 0,3 %/år 0,3 %/år Nettoändring av byggnadsbestånd Ökning 0,6 %/år Ökning 0,6 %/år TRAFIK VÄGTRAFIK Trafikarbete Ökar 0,7 %/år Ökar 0,6 %/år Persontrafiken Ökar 0,8 %/år Ökar 0,6 %/år Godstrafiken Ökar 0,4 %/år Ökar 0,5 %/år Nya sålda personbilar st./år st./år Mängden elbilar (personbilar) st. 2030: cirka st. periodens början-slut Mängden gasbilar (personbilar) st. 2030: cirka st. periodens början-slut Andelen biodrivmedel 8 13,5 % 13,5 % periodens början-slut SPÅRTRAFIK (JÄRNVÄGAR) Trafikarbete Minskar 1,2 %/år Oförändrad (dragna bruttotonkilometer) INRIKES SJÖTRAFIK Trafikarbete Ökar 0,4 %/år Ökar 0,4 %/år Andel alternativ drivkraft Ökar (med anledning av Ökar (t.ex. LNG) svaveldirektivet) INRIKES FLYGTRAFIK Trafikarbete Kompletteras senare Kompletteras senare 8 Pöyry Suomen metsäteollisuus
5 ARBETSMASKINER Trafikarbete Ökar 0,3 %/år Ökar 0,5 %/år Andel biodrivmedel I bensin samma andel biodrivmedel som i vägtrafik. I motorbrännolja är andelen 0 %. I bensin samma andel biodrivmedel som i vägtrafik. I motorbrännolja är andelen 0 %. JORDBRUK Skörden på samma nivå, dvs. en viss anpassning till klimatförändringen (i annat fall risk för reducerad skörd) Skörden på samma nivå, dvs. en viss anpassning till klimatförändringen (i annat fall risk för reducerad skörd) SKOGSBRUK Trädbeståndets tillväxt Virkesuttag Skogarnas kolsänka Strukturutvecklingen och ökningen av gårdsstorleken fortsätter som förut Åkerarealen oförändrad Fortsatt effektivering av arbetet Trädbeståndet ökar till följd av skogsvård och klimatförändring Årliga avverkningsmängden ökar med målsättningen att nå en nivå i enlighet med nationella skogsstrategin 2025 Finska trädbeståndets och jordmånens kolsänka bevaras på en nivå som internationella åtaganden förutsätter Strukturutvecklingen och ökningen av gårdsstorleken fortsätter som förut Åkerarealen oförändrad Fortsatt effektivering av arbetet Trädbeståndet ökar till följd av skogsvård och klimatförändring Årliga avverkningsmängden ökar med målsättningen att nå en nivå i enlighet med nationella skogsstrategin 2025 Finska trädbeståndets och jordmånens kolsänka minskar något från föregående periods referensnivå 5
6 AVFALLSHANTERING OCH FLUORERADE VÄXTHUSGASER (F-GASER) Mängden kommunalt avfall Ökar i takt med befolkningsökningen Ökar i takt med befolkningsökningen Kompostering Nuvarande nivå, i tillägg till rötning Nuvarande nivå, i tillägg till rötning Avstjälpningsplatser Deponering av biologiskt nedbrytbart avfall minskar stegvis enligt förordningen om avstjälpningsplatser Deponering av biologiskt nedbrytbart avfall inklusive hanteringsavfall av byggnads- och rivningsavfall varaktigt på miniminivå Avloppsvatten På nuvarande nivå På nuvarande nivå Energiåtervinning av avfall Enligt den riksomfattande avfallsplanen Enligt den riksomfattande avfallsplanen Fluorerade växthusgaser (F-gaser) Efter 2016 utgör all förbränning av kommunalt avfall totalt 50 % av avfallsmängden som uppstår Etappvis minskning av utsläppandet på marknaden av F-gaser (phase down), förbud och begränsningar Användning av F-gaser med lågt GWP-index ökar 9 All förbränning av kommunalt avfall utgör 40 % av avfallsmängden som uppstår Etappvis minskning av utsläppandet på marknaden av F-gaser (phase down), förbud och begränsningar Användning av F-gaser med lågt GWP-index ökar 9 ENERGIEFFEKTIVITET Energieffektivitetsåtgärder Energieffektivitetsavtalen fortsätter, genom dem uppnås hälften av målen i energieffektivitetsdirektivet (EED) Avtalsverksamheten fortsätter, nytt energieffektivitetsdirektiv (likt det nuvarande) som åtgärdsgrund Energieffektivitet och teknologi Energisyneverksamheten fortsätter (syner som förutsätts av EED och små och medelstora företags frivilliga syner) Som en del av landsbygdsutvecklingsprogrammet för finska fastlandet främjas energieffektiviteten vid jordbruken Teknologin utvecklas trendenligt, ekodesign ökar, t.ex. LED-belysningen blir allmännare Energisyneverksamheten fortsätter (syner som förutsätts av EED och små och medelstora företags frivilliga syner) Som en del av landsbygdsutvecklingsprogrammet för finska fastlandet främjas energieffektiviteten vid jordbruken Teknologin utvecklas trendenligt, ekodesign ökar ytterligare 9 GWP (Global Warming Potential) är ett index som beskriver växthusgasens klimatuppvärmningspotential i jämförelse med koldioxidens potential. GWP-indexet för koldioxid är 1. 6
7 Bilaga 1. Ekonomiska styrmedel för förnybar energi i referensscenariot Huvudsakliga styrmedel uppdelat enligt användningsändamål och energikälla Energiproduktion inom utsläppshandeln Annan energiproduktion i industriell skala Energiproduktion inom jordbruket STYRMEDEL Utsläppshandel Energiproduktion i bostadshus Bränslebeskattning för värmeproduktion Bränslebeskattning för värmeproduktion - - STÖD PER ENERGIKÄLLA - Skattestöd för produktion av el för eget bruk Skattestöd för produktion av el för eget bruk Skattestöd för produktion av el för eget bruk Träbiomassa Övrig biomassa (biodrivmedel, biogas, avfall o.s.v.) Rörligt produktionsstöd för skogsflis Inmatningspremie för biogas Energistöd (< 10 MW) Inmatningspremie för mindre kraftvärmeanläggningar (CHP) Energistöd Solkraft - Energistöd Vindkraft Inmatningspremie - Vattenkraft - Energistöd (< 10 MW) Landsbygdens utvecklingsfond Hushållsavdrag Jordvärme - Energistöd Luftvärme - - Deponigas - Energistöd Avfalls- och återvinningsbränslen - - Energistöd = stöd som betalas ur mom i statsbudgeten för förnybar energi och energieffektivitetsinvesteringar 7
8 Bilaga 2. Energibeskattningen Koldioxidskatt PUNKTSKATT PÅ FLYTANDE BRÄNSLEN Produkt Produktgrupp Energiinnehållsskatt Försörjningsberedskapsavgift Sammanlagt Motorbensin cent/l 10 51,20 16,25 0,68 68,13 Bensin för små motorer 11 31,20 16,25 0,68 48,13 cent/l Bioetanol cent/l 20 33,60 10,67 0,68 44,95 Bioetanol R cent/l 21 33,60 5,33 0,68 39,61 Bioetanol T cent/l 22 33,60 0,00 0,68 34,28 MTBE cent/l 23 41,60 13,21 0,68 55,49 MTBE R cent/l 24 41,60 11,75 0,68 54,03 MTBE T cent/l 25 41,60 10,30 0,68 52,58 TAME cent/l 26 44,80 14,22 0,68 59,70 TAME R cent/l 27 44,80 12,94 0,68 58,42 TAME T cent/l 28 44,80 11,66 0,68 57,14 ETBE cent/l 29 43,20 13,72 0,68 57,60 ETBE R cent/l 30 43,20 11,18 0,68 55,06 ETBE T cent/l 31 43,20 8,64 0,68 52,52 TAEE cent/l 32 46,40 14,73 0,68 61,81 TAEE R cent/l 33 46,40 12,59 0,68 59,67 TAEE T cent/l 34 46,40 10,46 0,68 57,54 Biobensin cent/l 38 51,20 16,25 0,68 68,13 Biobensin R cent/l 39 51,20 8,13 0,68 60,01 Biobensin T cent/l 40 51,20 0,00 0,68 51,88 Etanoldiesel cent/l 47 14,53 10,90 0,35 25,78 Etanoldiesel cent/l R 48 14,53 5,99 0,35 20,87 Etanoldiesel cent/l T 49 14,53 1,07 0,35 15,95 Dieselolja cent/l 50 31,65 18,61 0,35 50,61 Dieselolja para cent/l 51 24,89 17,58 0,35 42,82 Biodieselolja cent/l 52 29,01 17,06 0,35 46,42 Biodieselolja R cent/l 53 29,01 8,53 0,35 37,89 Biodieselolja T cent/l 54 29,01 0,00 0,35 29,36 Biodieselolja P cent/l 55 24,89 17,58 0,35 42,82 Biodieselolja P R cent/l 56 24,89 8,79 0,35 34,03 Biodieselolja P T cent/l 57 24,89 0,00 0,35 25,24 Lätt brännolja cent/l 60 9,30 14,40 0,35 24,05 Lätt brännolja svavelfri 61 6,65 14,40 0,35 21,40 cent/l Biobrännolja cent/l 62 6,65 14,40 0,35 21,40 Biobrännolja R cent/l 63 6,65 7,20 0,35 14,20 Biobrännolja T cent/l 64 6,65 0,00 0,35 7,00 Tung brännolja cent/kg 71 7,59 17,49 0,28 25,36 Flygpetroleum cent/l 81 55,68 17,99 0,35 74,02 Flygbensin cent/l 91 50,72 16,10 0,68 67,50 Metanol cent/l ,60 8,13 0,68 34,41
9 Metanol R cent/l ,60 4,06 0,68 30,34 Metanol T cent/l ,60 0,00 0,68 26,28 Flytgas cent/kg 110 8,50 16,32 0,11 24,93 Bioflytgas cent/kg 111 8,50 16,32 0,11 24,93 Bioflytgas R cent/kg 112 8,50 8,16 0,11 16,77 Bioflytgas T cent/kg 113 8,50 0,00 0,11 8,61 Stenkol, stenkolsbriketter, 1 47,1 130,26 1,18 178,54 fasta bränslen av stenkol euro/t Naturgas, euro/mwh 2 6,65 10,69 0,084 17,424 R =produkt som uppfyller hållbarhetskriterierna enligt lagen om biodrivmedel och flytande biobränslen T = produkt som uppfyller hållbarhetskriterierna och har framställts av avfall, restprodukter, cellulosa från icke-livsmedel eller material som innehåller både cellulosa och lignin P = paraffinisk dieselolja PUNKTSKATT PÅ ELSTRÖM, TALLOLJA OCH BRÄNNTORV Produkt Produktgrupp Energiskatt Försörjningsberedskapsavgift Elström cent/kwh Sammanlagt skatteklass I 1 2,24 0,013 2,253 skatteklass II 2 0,69 0,013 0,703 Tallolja cent/kg 3 25, ,36 Bränntorv euro/mwh 4 1,90 0,00 1,90 9
10 Bilaga 3. Referensscenariots ekonomiska tillväxtantaganden per bransch Förändring i omsättning på årsnivå (%) TOL2008 BRANSCH Jordbruk och jakt samt service i anslutning härtill 2,1 1,8 1,7 02 Skogsbruk 3,4 3,2 2,7 05_09 Utvinning av mineral 0,9 0,7 0,7 10_12 Livsmedelsindustrin m.m. 2,8 3,1 2,7 13_15 Textil-, klädes- och läderindustrin 4,8 1,8-0,2 16 Träindustrin 5,0 4,3 2,5 17_18 Pappersindustrin; Tryckning 1,2 3,0 3,1 19_22 Kemiska industrin 2,3 2,1 1,8 23 Byggnadsmaterialindustrin 4,7 3,2 2,2 24_25 Metallframställning; Tillverkning av 3,2 2,8 2,2 metallprodukter 26_27 El- och elektronikindustrin 4,4 7,3 6,0 28 Tillverkning övriga maskiner 4,6 6,7 4,7 29_30 Fordonstillverkning 3,1 6,0 4,8 31_33 Övrig tillverkning, reparation, underhåll och 2,0 2,1 1,7 montering D_E Energihushållning; Vattenförsörjning och 1,2 1,5 1,6 avfallshantering F Byggande 2,4 2,6 2,5 G Handel 2,0 2,9 3,0 H Transport och magasinering 2,5 2,9 2,4 I Hotell- och restaurangverksamhet 1,3 2,2 2,4 J Informations- och kommunikationsverksamhet 1,1-0,6 0,5 K Finans- och försäkringsverksamhet 4,4 6,2 5,8 L Fastighetsverksamhet 1,6 2,0 2,1 M Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och 2,5 3,0 2,3 teknik N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra 1,7 2,2 2,2 stödtjänster O Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk -0,9-0,6-0,3 socialförsäkring P Utbildning -0,7 0,5 0,4 Q Vård och omsorg; sociala tjänster 2,2 2,7 2,7 R_T Övrig service 0,7 1,4 1,5 Totalt 2,2 2,9 2,7 De branschspecifika siffrorna bygger på VATT:s beräkningar från hösten Mer information om beräkningarna och bakgrundsantagandena ges i VATT:s publikation Suomen talous : Laskelmia politiikkatoimien vaikutuksista ( 10
11 Bilaga 4. Befolkningsmängd i referensscenariot Total mängd (mn personer) och åldergruppernas andelar (%) under 15 år år år över 74 år ,47 mn 16 % 64 % 11 % 9 % ,49 mn 16 % 63 % 12 % 9 % ,60 mn 16 % 61 % 13 % 10 % ,69 mn 16 % 60 % 12 % 12 % ,77 mn 15 % 59 % 12 % 14 % ,83 mn 15 % 59 % 11 % 15 % Antaganden för Statistikcentralens befolkningsprognos I Statistikcentralens senaste befolkningsprognos antas fruktsamheten vara konstant i framtiden. Det kalkylmässiga antalet barn som kvinnor i genomsnitt föder under sitt liv, dvs. det summerade fruktsamhetstalet, antas vara 1,70. I prognosen antar man vidare att Finlands inflyttningsöverskott från utlandet är personer år 2015 och att det under åren kommer att vara personer per år. Enligt prognosen kommer dödligheten att fortsätta att minska på samma sätt som man observerat att den gjort då man jämfört dödligheten under perioderna och Närmare information om antagandena och prognosmetoden finns i statistikens kvalitetsbeskrivning. Finlands officiella statistik: Befolkningsprognos [webbpublikation]. ISSN= Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: ]. Åtkomstmetod: 11
Lag. RIKSDAGENS SVAR 162/2013 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av lagstiftningen om energibeskattning.
RIKSDAGENS SVAR 162/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av lagstiftningen om energibeskattning Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag
RP 91/2012 rd. och bränslen för arbetsmaskiner,
RP 91/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av bilagan till lagen om punktskatt på flytande bränslen och av lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen
NPA. Fritt från punktskatt och försörjningsberedskapsavgift är
NPA SKATTEDEKLARATION Godkänd upplagshavare Punktskatt på flytande bränslen och 1/13 Den skattskyldiges namn Postadress för beslutet och för begäranden om tilläggsuppgifter Skatteperiod FO-nummer / personbeteckning
Registrerad mottagare Tillfälligt registrerad mottagare Oregistrerad skattskyldig
NPA SKATTEDEKLARATION Punktskatt på flytande bränslen och 1/11 Registrerad mottagare Tillfälligt registrerad mottagare Oregistrerad skattskyldig Skatterepresentant Den skattskyldiges namn Postadress för
RP 138/2017 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2018 och avses bli behandlad i samband med den.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av bilagorna till lagen om punktskatt på flytande bränslen och till lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen PROPOSITIONENS
Finsk energipolitik efter 2020
Finsk energipolitik efter 2020 Norges energidager 2016 13.10.2016 Bettina Lemström Innehåll Finlands målsättningar och åtaganden Nuläget Framtida utveckling, energi- och klimatstrategins basskenarie Eventuella
Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent
Energi 2009 Energiförbrukning 2008 Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008 År 2008 var totalförbrukningen av energi i Finland 1,42 miljoner terajoule (TJ), vilket var 4,2 procent mindre
RP 34/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av lagstiftningen om energibeskattning
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av lagstiftningen om energibeskattning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det ändringar av lagen om punktskatt
Energipriser. Energipriserna fortsatte att stiga. 2011, 4:e kvartalet
Energi 2012 Energipriser 2011, 4:e kvartalet Energipriserna fortsatte att stiga Enligt Statistikcentralen steg priserna på energi som används i trafiken och för uppvärmning under sista kvartalet 2011.
Energipriser. Energipriserna steg under tredje kvartalet. 2018, 3:e kvartalet
Energi 2018 Energipriser 2018, 3:e kvartalet Energipriserna steg under tredje kvartalet Enligt Statistikcentralens uppgifter steg energipriserna under årets tredje kvartal nästan genomgående. Bara priserna
Energiskaffning och -förbrukning 2012
Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,
Energipriser. Energipriserna steg under tredje kvartalet. 2017, 3:e kvartalet
Energi 2017 Energipriser 2017, 3:e kvartalet Energipriserna steg under tredje kvartalet Energipriserna steg under tredje kvartalet inom nästan alla kategorier. Enligt Statistikcentralens uppgifter sjönk
Priserna på fossila bränslen och el sjunker alltjämt
Energi 2014 Energipriser 2014, 3:e kvartalet Priserna på fossila bränslen och el sjunker alltjämt Priserna på fossila bränslen och el fortsatte sjunka under årets tredje kvartal. Enligt Statistikcentralens
Priserna på fossila bränslen och el sjönk under andra kvartalet
Energi 2014 Energipriser 2014, 2:a kvartalet Priserna på fossila bränslen och el sjönk under andra kvartalet Priserna på stenkol och naturgas inom värmeproduktionen sjönk under andra kvartalet jämfört
Energipriser. Energipriserna steg år , 4:e kvartalet
Energi 2019 Energipriser 2018, 4:e kvartalet Energipriserna steg år 2018 Enligt Statistikcentralens uppgifter steg energipriserna år 2018 nästan i fråga om alla energiprodukter. Särskilt steg priserna
Priserna på trafikbränslen ökade på grund av energiskatter
Energi 2012 Energipriser 2012, 1:a kvartalet Priserna på trafikbränslen ökade på grund av energiskatter Enligt Statistikcentralen steg priserna på trafikbränslen under första kvartalet på grund av höjningar
Priserna på importbränslen steg under sista kvartalet 2017
Energi 2018 Energipriser 2017, 4:e kvartalet Priserna på importbränslen steg under sista kvartalet 2017 Enligt Statistikcentralens uppgifter fortsatte priserna på importbränslen att stiga under sista kvartalet
Energianskaffning, -förbrukning och -priser
Energi 2010 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 3:e kvartalet Totalförbrukningen av energi steg med 8,8 procent under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var
Energiförbrukning 2010
Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket
RP 53/2011 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av lagstiftningen om energibeskattning
RP 53/2011 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av lagstiftningen om energibeskattning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om punktskatt
El- och värmeproduktion 2012
Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från
Statistik över industrins energianvändning 2010
Energi 2011 Statistik över industrins energianvändning 2010 Återhämtningen av industriproduktionen ökade också energiförbrukningen inom industrin år 2010 Enligt Statistikcentralen ökade energiförbrukningen
Priserna på olja och el sjönk under första kvartalet
Energi 2015 Energipriser 2015, 1:a kvartalet Priserna på olja och el sjönk under första kvartalet Enligt Statistikcentralens uppgifter sjönk konsumentpriserna på bränslen klart under första kvartalet,
Nedgången i energipriserna jämnades ut under tredje kvartalet
Energi 2016 Energipriser 2016, 3:e kvartalet Nedgången i energipriserna jämnades ut under tredje kvartalet Enligt Statistikcentralens uppgifter jämnades den långvariga nedgången i priserna på energiprodukter
Energipriserna fortsatte sjunka under sista kvartalet
Energi 2016 Energipriser 2015, 4:e kvartalet Energipriserna fortsatte sjunka under sista kvartalet Enligt Statistikcentralens uppgifter sjönk priserna på energiprodukter under sista kvartalet år 2015 jämfört
Varm början på året sänkte priset på stenkol och naturgas
Energi 2014 Energipriser 2014, 1:a kvartalet Varm början på året sänkte priset på stenkol och naturgas Till följd av att början av året var varmt minskade förbrukningen av stenkol och naturgas. Priset
Energiskaffning och -förbrukning 2011
Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule
Energipriser. Elpriset vände nedåt. 2012, 2:a kvartalet
Energi 2012 Energipriser 2012, 2:a kvartalet Elpriset vände nedåt Det totala elpriset sjönk i alla konsumentgrupper under årets andra kvartal. Konsumentpriserna på el vände nedåt efter första kvartalet.
Energianskaffning, -förbrukning och -priser
Energi 2011 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi ökade med 9 procent år 2010 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen
Priserna på oljeprodukter sjönk under sista kvartalet
Energi 2015 Energipriser 2014, 4:e kvartalet Priserna på oljeprodukter sjönk under sista kvartalet Den tydliga nedgången i importpriserna på olja bidrog till att konsumentpriserna på bränslen sjönk under
Energipriser. Energipriserna fortsatte att stiga. 2011, 3:e kvartalet
Energi 2011 Energipriser 2011, 3:e kvartalet Energipriserna fortsatte att stiga Enligt Statistikcentralen steg priserna på energi som används i trafiken och för uppvärmning betydligt under tredje kvartalet
Nya och nedlagda företag
Företag 2016 Nya och nedlagda företag Antalet nedlagda företag var störst inom handel under tredje kvartalet 2015 Enligt Statistikcentralen inledde 5 817 nya företag sin verksamhet under fjärde kvartalet
Statistik över industrins energianvändning 2013
Energi 2014 Statistik över industrins energianvändning 2013 Energianvändningen inom industrin på föregående års nivå år 2013 Enligt Statistikcentralen var energiförbrukningen inom industrin år 2013 på
Energipriserna sjönk ytterligare under tredje kvartalet
Energi 2015 Energipriser 2015, 3:e kvartalet Energipriserna sjönk ytterligare under tredje kvartalet Korrigerad 21.12.2015. De korrigerade siffrorna är markerade med rött. Enligt Statistikcentralens uppgifter
Cigaretter Övriga tobaksprodukter Sammanlagt
Statsen 08. Punktskatter 01. Punktskatt på tobak Under momentet beräknas inflyta 929 000 000 euro. F ö r k l a r i n g : Skatten grundar sig på lagen om tobaksaccis (1470/1994). Enligt lagen tas för cigaretter
Energipriser. Energipriserna steg. 2011, 2:a kvartalet
Energi 2011 Energipriser 2011, 2:a kvartalet Energipriserna steg Enligt Statistikcentralen steg priserna på energi som används i trafiken och för uppvärmning under andra kvartalet i år. Särskilt steg konsumentpriset
Statistik över industrins energianvändning 2012
Energi 2013 Statistik över industrins energianvändning 2012 Energiförbrukningen inom industrin minskade år 2012 Enligt Statistikcentralen minskade energiförbrukningen inom industrin med omkring fem procent
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Utländska dotterbolag i Finland 2009
Företag 2010 Utländska dotterbolag i Finland Omsättningen för utländska dotterbolag i Finland sjönk år Enligt Statistikcentralen var den sammanlagda omsättningen för utländska dotterbolag i Finland ungefär
El- och värmeproduktion 2010
Energi 2011 El- och värmeproduktion 2010 El- och värmeproduktionen ökade år 2010 Den inhemska elproduktionen gick upp med 12 procent, fjärrvärmeproduktionen med 9 procent och produktionen av industrivärme
Struktur- och bokslutsstatistik över företag
Företag 2017 Struktur- och bokslutsstatistik över företag 2016, preliminära uppgifter Tillväxten inom servicenäringarna fortsatte 2016 Företagens (Tol B-S, exkl. K) sammanlagda omsättning var enligt Statistikcentralens
VD och styrelser ur ett könsperspektiv
VD och styrelser ur ett könsperspektiv Bakgrund Bakgrund Steg I Steg II Steg III Förstudie VD och styrelser ur ett könsperspektiv Aktuell undersökning Syfte Material Bolagen Del I: Översikt Värmland n=2
Statistik över arbetskonflikter 2013
Arbetsmarknaden 04 Statistik över arbetskonflikter 0 År 0 uppgick antalet arbetskonflikter till Korrigering.4.04. Texten och tabellen Orsaker till arbetskonflikter år 0 har korrigerats. Korrigeringarna
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en
I Finland tas energiskatter ut för elström, stenkol, naturgas, bränntorv, tallolja och flytande bränslen.
Kundanvisning om punktbeskattning 21 Energibeskattning www.tulli.fi maj 2015 Ersätter anvisningen som publicerades i januari 2014 Energibeskattning Energibeskattning i Finland Lagen om punktskatt på flytande
Nya och nedlagda företag
Företag 2015 Nya och nedlagda företag Antalet nedlagda företag minskade jämfört med första kvartalet året innan Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 6,6 procent under andra kvartalet 2015
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Undersökning om lediga arbetsplatser
Arbetsmarknaden 2011 Undersökning om lediga arbetsplatser 2011, 1:a kvartalet Under det första kvartalet fler lediga arbetsplatser än för ett år sedan Enligt Statistikcentralen fanns det lediga jobb under
Energiförbrukning 2009
Energi 2010 Energiförbrukning 2009 Totalförbrukningen av energi sjönk med nästan 6 procent år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över energiförbrukning var totalförbrukningen av energi i Finland
Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher
Befolkning 2012 Sysselsättning 2010 Näringsgren, arbetsgivarsektor och arbetsplatser Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher År 2010 var andelen jobb inom servicebranscher 72,9 procent
Undersökning om lediga arbetsplatser
Arbetsmarknaden 211 Undersökning om lediga arbetsplatser 211, 3:e kvartalet Under det tredje kvartalet fler lediga arbetsplatser än för ett år sedan Enligt Statistikcentralen fanns det 4 lediga jobb under
Nya och nedlagda företag
Företag 2015 Nya och nedlagda företag Antalet nedlagda företag ökade avsevärt Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 9,1 procent under tredje kvartalet 2014 jämfört med motsvarande period
Undersökning om lediga arbetsplatser
Arbetsmarknaden 11 Undersökning om lediga arbetsplatser 11, :a kvartalet Under det andra kvartalet lika många lediga arbetsplatser som för ett år sedan Enligt Statistikcentralen fanns det 49 8 lediga jobb
Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken
Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Hans Nilsagård Ämnesråd, enheten för skog och klimat 1 Skogens dubbla roller för klimatet När tillväxten är större än avverkningen ökar förrådet, då
Undersökning om lediga arbetsplatser
Arbetsmarknaden 2013 Undersökning om lediga arbetsplatser 2012, 4:e kvartalet Under sista kvartalet färre lediga arbetsplatser än för ett år sedan Enligt Statistikcentralen fanns det 32 300 lediga jobb
Industrins energianvändning 2015
Energi 2016 Industrins energianvändning 2015 Industrins energianvändning sjönk med 3 procent år 2015 Enligt Statistikcentralen sjönk industrins energianvändning år 2015 med 3 procent från året innan Inom
Utländska dotterbolag i Finland 2008
Företag 2009 Utländska dotterbolag i Finland 2008 16 procent av företagens anställda arbetade i utländska dotterbolag år 2008 2008 var den sammanräknade omsättningen för utländska dotterbolag i Finland
Undersökning om lediga arbetsplatser
Arbetsmarknaden 2014 Undersökning om lediga arbetsplatser 2014, 2:a kvartalet Färre lediga arbetsplatser under andra kvartalet än för ett år sedan Enligt Statistikcentralens undersökning om lediga arbetsplatser
Undersökning om lediga arbetsplatser
Arbetsmarknaden 2015 Undersökning om lediga arbetsplatser, 4:e kvartalet Under sista kvartalet fler lediga jobb än för ett år sedan Enligt Statistikcentralens undersökning om lediga arbetsplatser fanns
Struktur- och bokslutsstatistik över
Företag 2015 Struktur- och bokslutsstatistik över företag 2014 Industrins produktionskapital minskade alltjämt år 2014 Investeringarna i anläggningstillgångar inom tillverkning (C) uppgick till 7,5 miljarder
Översiktstabeller 08:15 Wednesday, March 11, 2015 1
Översiktstabeller 08:15 Wednesday, March 11, 2015 1 TEXT BLEKIGE LÄ BETSSTALLE_IGSGRE A Jordbruk, skogsbruk och fiske.. 1... 1 C Tillverkning 1 2 1. 1. 5 F Byggverksamhet... 1.. 1 G Handel; reparation
Nya och nedlagda företag
Företag 2016 Nya och nedlagda företag Sjunkande antal nedlagda företag Enligt Statistikcentralen minskade antalet nya företag med en procent under tredje kvartalet 2015 jämfört med motsvarande period året
Lönestrukturstatistik 2010
Löner och arbetskraftskostnader 2012 Lönestrukturstatistik 2010 Löntagarnas löneskillnader fortsatte att minska år 2010 Enligt Statistikcentralens lönestrukturstatistik var den genomsnittliga månadslönen
Undersökning om lediga arbetsplatser
Arbetsmarknaden 2014 Undersökning om lediga arbetsplatser 2014, 1:a kvartalet Korrigerad 26.6.2014. Lika många lediga arbetsplatser under första kvartalet som för ett år sedan Korrigering. Offentliggörandet
Undersökning om lediga arbetsplatser
Arbetsmarknaden 21 Undersökning om lediga arbetsplatser 29, 4:e kvartalet Under det sista kvartalet färre lediga arbetsplatser än för ett år sedan Enligt Statistikcentralen fanns det 21 9 lediga jobb under
Undersökning om lediga arbetsplatser
Arbetsmarknaden 2013 Undersökning om lediga arbetsplatser 2013, 2:a kvartalet Under det andra kvartalet lediga arbetsplatser Enligt Statistikcentralen fanns det lediga jobb under andra kvartalet 2013.
El- och värmeproduktion 2011
Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska
Undersökning om lediga arbetsplatser
Arbetsmarknaden 217 Undersökning om lediga arbetsplatser 216, 4:e kvartalet Under sista kvartalet 216 fler lediga arbetsplatser än året innan Enligt Statistikcentralens statistik över lediga arbetsplatser
Nya och nedlagda företag
Företag 2016 Nya och nedlagda företag Grundandet av nya företag vänt uppåt Enligt Statistikcentralen ökade antalet nya företag med en halv procent under andra kvartalet 2016 jämfört med motsvarande period
Undersökning om lediga arbetsplatser
Arbetsmarknaden 2016 Undersökning om lediga arbetsplatser, 4:e kvartalet Under sista kvartalet fler lediga arbetsplatser än året innan Enligt Statistikcentralens undersökning om lediga arbetsplatser fanns
Struktur- och bokslutsstatistik över företag
Företag 2015 Struktur- och bokslutsstatistik över företag 2014, preliminära uppgifter Spelindustrin var en tillväxtbransch år 2014 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var den sammanräknade
Undersökning om lediga arbetsplatser
Arbetsmarknaden 2013 Undersökning om lediga arbetsplatser 2013, 1:a kvartalet Under det första kvartalet lediga arbetsplatser Enligt Statistikcentralen fanns det lediga jobb under första kvartalet 2013.
Antalet konkurser minskade under januari november med 6,4 procent från året innan
Rättsväsende 2014 2014, november Antalet konkurser minskade under januari november med 6,4 procent från året innan Enligt Statistikcentralens uppgifter anhängiggjordes under januari november 2014 totalt
Undersökning om lediga arbetsplatser
Arbetsmarknaden 2013 Undersökning om lediga arbetsplatser 2013, 3:e kvartalet Under det tredje kvartalet lediga arbetsplatser Enligt Statistikcentralen fanns det lediga jobb under tredje kvartalet 2013.
Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet
Nya och nedlagda företag
Företag 2017 Nya och nedlagda företag Antalet nya företag var störst inom handeln under tredje kvartalet 2016 Enligt Statistikcentralen inledde 6 211 nya företag sin verksamhet under tredje kvartalet 2016.
Antalet konkurser minskade under januari september med 6,4 procent från året innan
Rättsväsende, september Antalet konkurser minskade under januari september med 6,4 procent från året innan Enligt Statistikcentralens uppgifter anhängiggjordes under januari september totalt 2 278 konkurser,
Priserna på stenkol och naturgas sjönk under andra kvartalet
Energi 2013 Energipriser 2013, 2:a kvartalet Priserna på stenkol och naturgas sjönk under andra kvartalet Priserna på stenkol och naturgas, som används vid el och värmeproduktionen vände nedåt under andra
Energiläget 2018 En översikt
Energiläget 218 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den officiella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer denna statistik
Undersökning om lediga arbetsplatser
Arbetsmarknaden 2012 Undersökning om lediga arbetsplatser 2012, 2:a kvartalet Under det andra kvartalet lika många lediga arbetsplatser som för ett år sedan Enligt Statistikcentralen fanns det 2 lediga
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Nya och nedlagda företag
Företag 2014 Nya och nedlagda företag Antalet nya företag minskade mest inom handeln Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 8,4 procent under fjärde kvartalet 2014 jämfört med motsvarande
Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017
Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017 1 VAD TROR DU KOMMER ENERGI FRÅN SKOGEN KUNNA UTGÖRA SÅ MYCKET SOM 30% AV LANDETS ENERGI-ANVÄNDNING REDAN 2025? Pinnarna i skogen är
Struktur- och bokslutsstatistik över företag
Företag 2016 Struktur- och bokslutsstatistik över företag 2015 Servicenäringarna stod för den största ökningen av rörelsevinsten år 2015 Företag inom industri, byggverksamhet, handel och service hade en
Biokraftvärme isverigei framtiden
Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar
Svensk klimatpolitik SOU 2008:24
Klimatberedningens betänkande Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningen (M2007:03) Klimatberedningen Mål på kort, medellång och lång sikt Handlingsplan till år 2020 Svenskt agerande i de internationella
Sysselsättningseffekter
BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012
Ålands energi- och klimatstrategi till år Presentation av förslag 20 april 2017 kl Kaptenssalen Hotell Arkipelag
Ålands energi- och klimatstrategi till år 2030 Presentation av förslag 20 april 2017 kl. 13.00-15.30 Kaptenssalen Hotell Arkipelag Agenda Presentation Kaffeservering Diskussion där synpunkter antecknas
El- och värmeproduktion 2013
Energi 2014 El och värmeproduktion 2013 Andelen av fossila bränslen ökade inom el och värmeproduktionen år 2013 År 2013 producerades 68,3 TWh el i Finland. Produktionen ökade med en procent från året innan.
RP 136/2016 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av bilagorna till lagen om punktskatt på flytande bränslen och till lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen PROPOSITIONENS
Undersökning om lediga arbetsplatser 2009, 1:a kvartalet
Arbetsmarknaden 2009 Undersökning om lediga arbetsplatser 2009, 1:a kvartalet Under det första kvartalet färre lediga arbetsplatser än för ett år sedan Enligt Statistikcentralen fanns det 46 lediga arbetsplatser
El- och värmeproduktion 2009
Energi 2010 El och värmeproduktion 2009 Produktionen av el och industrivärme minskade år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över el och värmeproduktionen minskade elproduktionen och totalförbrukningen
Antalet konkurser ökade med 7,3 procent från året innan
Rättsväsende 2014 2014, mars Antalet konkurser ökade med 7, procent från året innan Enligt Statistikcentralens uppgifter anhängiggjordes under januari mars 2014 totalt 92 konkurser, dvs. 61 konkurser (7,
Återrapportering Ersättning för höga sjuklönekostnader till arbetsgivare
1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Återrapportering Ersättning för höga till arbetsgivare Försäkringskassan ska enligt regleringsbrev 2017 återrapportera de som olika grupper arbetsgivare har rapporterat
Undersökning om lediga arbetsplatser
Arbetsmarknaden 2012 Undersökning om lediga arbetsplatser 2012, 1:a kvartalet Under första kvartalet fler lediga arbetsplatser än för ett år sedan Enligt Statistikcentralen fanns det lediga jobb under
Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers
Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro
Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion
Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,
Lönestrukturstatistik 2011
Löner och arbetskraftskostnader 2013 Lönestrukturstatistik 2011 Medellönen för personer med lägre högskoleexamen har minskat i förhållande till övriga utbildningsnivåer under 2000-talet Enligt Statistikcentralens
08. Punktskatter. Cigaretter Övriga tobaksprodukter Sammanlagt 848 1)
Statsen 08. Punktskatter 01. Punktskatt på tobak Under momentet beräknas inflyta 863 000 000 euro. F ö r k l a r i n g : Skatten grundar sig på lagen om tobaksaccis (1470/1994). Enligt lagen tas för cigaretter
VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland
VD och styrelser ur ett könsperspektiv Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland Bakgrund Statistiken i den här presentationen är framtagen