Gustaf Tånnqvist och hans familj Ett soldattorps historia

Transkript

1 13_kårabo.docx 13 Kårabo Gustaf Tånnqvist och hans familj Ett soldattorps historia Farfar och farmor Inramade delförstoringar hängde över pappas skrivbord i min barndom. Innehåll Gustaf Tånnqvist och hans familj Ett soldattorps historia... 1 Gustaf Tånnqvists familj:... 2 Gustaf Tånnqvist... 3 En slarvig mönsterskrivare? 3 Soldatnamnet... 3 Familjen 4 Gratialisten... 5 Livet i Kårabo... 6 På kyrkogården... 8 Soldater i Kårabo... 9 Soldater i Kårabo enligt rullorna: :... 9 Från kyrkböckerna Epilog Stamtabell <tonnquist.se> Sidan

2 Gustaf Tånnqvists familj: 13_kårabo.docx Sjöberg Törnqvist Lönn &Petersson &Linder Sjöstrand Tonnquist Tonquist Fyra av sönerna fick/tog andra familjenamn. <tonnquist.se> Sidan

3 13 Kårabo Gustaf Tånnqvist Bengt Petersons och Kristina Johannesdotters äldste son Gustaf föddes i Norrtorp Kronogård den 25 augusti P g a kyrkoboksbranden 1869 saknas dopnotis och tidiga husförhörsprotokoll. Han nämns första gången i bouppteckningen efter fadern den 1 mars Gustaf var då 14 ½ år gammal med sex yngre syskon. Han blev Gunnar Tonnquists farfar. Han kan ha konfirmerats samma år, men var och hur han sedan tillbringade de följande nio åren, är ännu okänt. En slarvig mönsterskrivare? Vi möter honom igen den 21 juni 1856, då han i Skillingaryd mönstrade som soldat i Rolstorps rote nr 82 vid Östbo kompani av Jönköpings regemente. Han nämns då första gången med namnet Tånnqwist. (Om soldatnamnet och dess användning, se släktöversikten i kap 11.) En malör vid mönstringen har vållat släktforskarna bekymmer. I generalmönsterrullan (GMR), underskriven av general Gustaf Peyron den 21 juni 1856, står nämligen, att Gustaf Bengtsson Tånnqwist var född i Fryele socken, vilket sedan skrevs av i alla senare rullor. Men uppgiften är uppenbart felaktig. Även om födelseboken saknas, visar såväl bouppteckningar från Kronogård och Kårabo som senare husförhörslängder entydigt, att Gustaf var född i Tånnö. Hur blev det så fel? Har någon frågat "varifrån kommer du?" och avsett födelseorten, men missförståtts av rekryten som svarat med sin senaste vistelseort? Man har därför menat, att Gustaf vid tiden för mönstringen bodde i Fryele, men där har han inte kunnat återfinnas, varken i flyttnings- eller husförhörslängder. En annan teor: Mönsterskrivaren kan ha hört fel och blandat ihop svaren från olika rekryter i ledet. Soldatnamnet Frågan, om Tånnqwist - som familjetraditionen hävdat var ett av befälet beordrat soldatnamn eller ett av Gustaf Bengtsson själv redan använt familjenamn diskuteras i kap. 11. Namnet har stavats på olika sätt, från 1870-talet vanligen Tånnkvist. Den till USA utvandrade August stavade Tonquist och kinamissionären Sven ändrade år 1922 stavningen till Tonnquist. Enligt reglerna inom indelningsverket skulle soldatnamnet vara unikt inom förbandet, det var också soldatens personliga namn; det fick inte användas av någon annan i familjen. Men namnet gick ofta i arv mellan olika innehavare av tjänsten. När Efraim Petersson gifte sig med Alma Löf och blev soldat i Södra Flåshult, övertog han sin företrädarens tjänst, torp, namn och dotter! Men i Kårabo växlade soldatnamnen. Varför måste Karl Magnus byta till Lönn, när han efterträdde den pensionerade fadern som soldat nr 82 i Kårabo? Inte heller när Frans Tånnqvist tog värvning, fanns någon med det namnet i aktiv tjänst; han måste ändå byta till Sjöstrand. Eftersom den avgående soldaten i regel fick behålla sitt namn, kan man finna både en aktiv soldat och hans företrädare - som undantagshjon - på samma boställe med samma namn men utan släktskap. Gustafs tre äldsta söner hette alltså Gustafsson (utan annat efternamn!), tills de fick egna soldatnamn (Sjöberg, Lönn, Sjöstrand) eller som hantverkare tog sig ett eget namn (Törnqvist). Men omkring 1880 skedde omfattande ändringar i det svenskta namnskicket. Patronymerna ( -son-namnen ) för- Gunnar Tonnquist Sidan

4 13_kårabo.docx vandlades till familjenamn - lika för söner och döttrar - och kvinnorna började byta till mannens efternamn vid giftermålet. Samtidigt släppte restriktionerna omkring soldatnamnen, så att det blev möjligt för barnen att använda faderns soldatnamn som sitt familjenamn. När den 15-åriga Kristin(a) år 1881 flyttade från Kårabo till Fröakärr, skrevs hon i husförhörslängden som Kristina Gustafsdotter. Något senare stöks patronymet över och prästen skrev Tånnkvist ovanför. Detta är första gången som detta soldatnamn används om någon annan än Gustaf. När brodern Frans 1887 kommer efter till Fröakärr, blir han direkt inskriven som Frans Tånnkvist. Endast de två yngsta sönerna, Sven och August, kunde behålla sitt fäderneärvda familjenamn. Svens beväringsbok utfärdades på Sven Gustafsson Tånnkvist. Men båda Sven och August ändrade stavningen i samband med utlandsvistelse. August skrev sig redan från immigrationen till USA Tonquist, medan Kinamissionären Sven först på hösten 1922 ändrade stavningen till Tonnquist. Han menade, att stavningen med qu- gav ett genuint småländskt uttal av namnet. Lennart Tonnquist, som motvilligt accepterat stavningsändringen, fick nnamnet upprepade felstavat av myndigheterna i Götebort och godtog slutligen stavningen Tonnqvist för sig och sin familj. Kårabo på 18oo-talet. Den vänstra bilden är ur i boken "När vi var unga III", där Sven Tonnquist gett den underskriften: "Hemmet: den ombyggda soldatstugan till höger, fars och mors undantagsstuga till vänster, -95. Skjulet i förgurnden har av Sixten Sjöstrand identifierats som undantagets ladugård, riven före Bilden t h (ur Susanne Landéns arkiv) visar J A Sjöberg med hustru Augusta och barnen Jenny och Gustav framför det gamla soldattorpet. Om -95 är en årtalsuppgift, är den tveksam, eftersom Gustaf var född Se även sid 5. Familjen Gustaf Tånnqvist gifte sig den 18 mars 1859, troligen i Tånnö, med Anna Britta Carlsdotter, född den 24 juni 1830 i torpet Örgården under Liljenäs fideikommiss vid Bolmen i Torskinge socken i Västbo härad (kap 29). Efter pigtjänst i Dannäs hade hon 1854 flyttat till Tånnö (Kronogård?). Efter giftermålet med Gustaf bodde hon i Kårabo, till sin död där den 7 maj Även Anna Britas båda systrar bodde längre eller kortare tid i Tånnö. En tid bodde alla systrarna i Rolstorp - Kårabo (se kap 29 Carlsdottrarna). Gustaf och Anna Britta hade åtta barn, se kap Fram till sekelskiftet 2000 var antalet ättlingar 273 med 122 ingifta partners. Men genom påtvingade eller frivilliga namnbyten har det till familjenamn omvandlade soldatnamnet inte burits av mer än sammanlagt 23 personer. <tonnquist.se> Sidan

5 13_kårabo.docx På demma bild ur Tånnöboken (Åh du milda skymning Tånnö!) - troligen från sekelskiftet har undantagets ladugård försvunnit och träden blivit högre. Soldattorpet, nu ersatt av en nyare byggnad, och undantagsstugan är desamma som på förra bilden. Gratialisten Omkring år 1881, efter 25 års tjänst, beviljades soldaten Gustaf Tånnqvist avsked på grund av ofärdighet i ett ben 1. Han tillerkändes gratial och medalj. "Gratial" var ett understöd, som kunde utgå till den som fått avsked från en väl vitsordad tjänst som soldat eller underbefäl. Upprinnelsen till denna belöningsform var Gustav Vasas konfiskation av Vadstena kloster och dess tillgångar i samband med reformationen. Själva klostret blev en invalidinrättning ( krigsmannahus ) för i strid 1 Sonsonen Sixten Sjöstrand, i vars föräldrahem Gustaf Tånnkvist bodde , känner inte till någon ofärdighet. sårade soldater. Det flyttades sedan till Karlshamns kastell och därifrån till Confidencen, den gamla teatern vid Ulriksdals slott i Sona. Av klostrets övriga tillgångar mest bestående av ett stort antal gårdar som under den katolska tiden donerats för att munkarna skulle läsa själamässor - lät Gustav II Adolf bilda Vadstena krigsmannahus-kassa, vars avkastning efter framställning från befälet skulle utgå som gratial till avskedade soldater. Gratialet var inte stort; endast 30 à 40 kronor/år, och den huvudsakliga bärgningen måste därför sökas i brukandet av det undantag i soldattorpet som gratialisten åtnjöt, även efter indelningsverkets avskaffande <tonnquist.se> Sidan

6 13_kårabo.docx Livet i Kårabo Sonen Sven har (När vi var unga, Missionsförbundets förlag 1947) berättat om livet i soldattorpet under hans bardom omkring 1880: Det allra mesta av vad vi behövde till mat och kläder, togs från vårt lilla jordbruk. Vi fick fyra ordentliga mål om dagen av enkel, närande husmanskost. Kaffe vankades endast på söndagsmorgnarna, och då mest rågkaffe. När besökare kom, fagnades de med en stor skiva bröd med pålägg och ett glas mjölk. Vit gröt kokades av korngryn, bullar och ringar bakades av siktat kornmjöl. Tyget till våra kläder vävdes hemma. Linet växte på åkern och bereddes på hösten. Mor och systrarna spann, vävde och sydde skjortor, linnetyg och underkläder. Vi hade några får, och från dem fick vi ull, som mor spann och vävde tyg av till kostymer och klänningar. Vadmal vävde hon till far och konfimationskläder till oss pojkar. Den enda utgiften var för beredningen av tyget samt stampningen och färgningen av vadmalet. Skräddaren kom hem och sydde. Persson var en synnerligt driftig skräddare. Vid ett tillfälle sydde han på fyra sommardagar en mans- och tre pojkkostymer, och för detta tog han fyra kronor i sylön. På Värnamo marknad brukade far köpa en slaktko och i december slaktades alltid en vintergris. Detta sovel saltades ned och fick räcka ett år. Kons hud bereddes hos garvaren, och av honom köpte far sulläder, och sen kom skomakaren hem och gjorde skor, kängor och stövlar till oss alla. Fars och pojkarnas vardagskläder beslogs med kalv- eller fårskinn och blev därigenom både starka och varma. Förskinn användes även, och när man fick ett sådant, kände man sig som en riktig karl. Träskor var i allmänhet vardagens fotbeklädnad, uyom när man skulle köra i åkern eller skogen. Det är lätt att inse, att högst litet pengar användes i vårt hem. Inga cyklar fanns. Därför måste de, som saknade hästar, gå till fots. Vi hade femton kilometer till Värnamo. Den vägen gick far på lördagarna, när han hade något ärende Sven berättar vidare, "att man både höll hushållsgris och födde upp stutar för försälning på marknaden i Värnamo. Sonsonen Anders har också berättat, hur han fick hjälpa sin farfar med fiske i Vidöstern. (Se även kap. 16 Sven Tonnquist) <tonnquist.se> Sidan

7 13_kårabo.docx Den 28 augusti 1807 firande Gustaf Tånnqvist sin 75årsdag i närvaro av hela familjen. Anders Petter hade tagit med sig en fotograf från Värnamo för att föreviga firandet med en serie unika bilder. På dessa saknas dock två av familjens medlemmar: hustrun Anna Brita hade avlidit två år tidigare och sonen Karl Magnus redan Inom två år skulle de båda döttrarna vara änkor. Far, kära mor Brita". Enligt Sixten Sjöstrand kallades hon i socknen "Britta Tånnkvist". Vem hon var, har dock ej säkert kunnat fastställas, möjligen var det änkan Brita Persdotter i Tånnö Djursagård. År 1917 flyttade Gustaf till sonen Frans Sjöstrand i Södra Ryd, Hånger. Sixten Sjöstrand har berättat barndomsminnen av farfar, som bodde i ett rum på övre våningen. Gustaf Tånnqvist levde i sin undantagsstuga, utan att märkbart hindras Men när Frans efter endast två år dog i spanska sjukan, medan hustrun väntade av någon ofärdighet, i cirka trettiofem år. det tionde barnet. Då fick Gustaf flytta till Han skall åtminstone tidvis ha haft en dottern Kristin(a) i Fröakärr, där han avled hushållerska. Sonen Sven skrev år 1913 ett den 11 mars ännu bevarat brev från Kina till "Älskade <tonnquist.se> Sidan

8 13_kårabo.docx Missionshuset i Tånnö fortfarande i bruk - timrades år 1877 med Gustaf Tånnqvist och Andreas Löf som knutbasar. Här hölls avskedsfesten för missionären Anders Daniel Johansson, vars martyrdöd i Kina gjorde även Sven Tånnkvist blev missionär. På kyrkogården På Tånnö kyrkogård finns flera släktens gravar: Högt över de flesta gravvårdarna reser sig den över soldaten i Kårabo och hans hustru. Efter begravningen, som ägde rum den 24 mars 1921, stod följande notis att läsa i stadens tidning: "De gamla gå undan. I söndags jordades å Tånnö kyrkogård socknens äldste medlem, f. d. Gratialisten G. Tånnkvist från Kårabo i en ålder av 88 år. Han har varit en man av den gamja kärnfriska stammen, ända till i ålderdomen rask och spänstig. Arbettade och strävade gjorde han ock så långe krafterna räckte. Närmast sörjes han nu av barn och barnbarn. Bland sönerna märkes missionär S. Tånnkvist och pälsvaruhandlaren A. P. Törnqvist, Värnamo." Farfars grav, Tånnö kyrkogård <tonnquist.se> Sidan

9 Tovik Soldater i Kårabo Kårabo var Rolstorp Mellangårds soldattorp med nummer 82 i Östbo kompani av Jönköpings regemente, enligt mönstringsrullor och andra handlingar använt från 1692 till indelningsverkets avskaffande Rolstorp tillhörde vid 1600-talets början släkten Spegel. Ärkebiskop Haqvin Spegels farfar hade tre söner, av vilka en flyttade till Karlshamn, där Haqvin föddes. En annan hette Germund och fick ge namn åt det strax norr om Kårabo belägna Germundstorp. Soldater i Kårabo enligt rullorna: : Anders Bengtsson, antagen 1685 "med god musköt och ryttarevärja", tjänstgjorde i Wismar 1697 Pehr Bengtsson, omkr Erland Bengtsson Erik Hjort Jöns Steen Nils Biörk (f. 1743)?-1789 Jöns Stark (f. 1683) 1790-???7 Vid mönstringen 1818 avsattes torpet till underofficersavlöning. Jöns Dragg (f1783) Gunnar (Gunne) Storm (f. 1807, korpral) Storms änka Anna Jonasdotter bodde kvar i en undantagsstuga på Kårabo, Lilla Kårabo, till sin död Sonen Anders Gummesson bodde kvar ända till 1885, då stugan revs och Anders, som var god snickare, använde virket för att bygga ett nytt hus i Dörarp. Anders syster Inga Stina blev sedan Svens svärmor i hans första gifte. Gustaf Tånnqvist ; vid mönstringen 5 fot 10 ½ tum lång. Avsked p g a ofärdighet i ett ben. En ny undantagsstuga byggdes i början av 1880-talet, och där bodde gratialisten ända till Karl Magnus Lönn (fk Gustafsson), , död av okänd orsak. Johan Alfred Sjöberg (fk Gustafsson), tidigare soldat nr 122 i Djursagård, efterträdde brodern 1887 och kvarstod i tjänsten till 1901, då indelningsverket upphörde. Åtminstone till 1895 bodde han i det gamla soldattorpet, innan ett nyt sådant uppfördes, endast några år innan tjänsten upphörde. Därefter hade Kårabo flera ägare, men Gustaf Tånnqvist, som 1901 bebodde undantadet Lilla Kårabo, kunde ändå bo kvar till En av ägarna till Kårabo var snickaren Frelander. År 1952 köptes Kårabo av en gällarydsbo Gällspång, som renoverade huset och bodde där , då han flyttade till Smålands Taberg. (Uppgift från brodern Sigvard Bokinge) På gamla fotografier ligger Lilla Kårabo ganska öppet och på de flesta sidor omgivet av odlad mark eller ängar; nu har skogen växt upp, självsådd eller planterad, både på tomten och på de tidigare brukade marken runt torpet. Även den glänta mot väster, som öppnades av 1990-talets motorvägsbygge (se nedan), håller åter på att växa igen. En skylt med soldatens och torpets nummer "82" fanns ännu sommaren 1999 vid grinden, men var i maj 2002 försvunnen. Två murkna vägvisningsskyltar ligger kullvälta vid den gamla, knappt farbara uppfarten. Den nye ägaren av Lilla Kårabo har byggt en ny infart till stugan. Enligt ortnamnsregistret fanns även tre andra Kårabo i landet. Endast någon kilometer söder om soldattorpet låg tidigare ett Kårabo, om vars invånare berättelser finns utlagda på Värnamo hemsida. Dessutom finns Kårabo även i Kärda väster om Värnamo och i Vittaryd vid Bolmen. <tonnquist.se> Sidan

10 Tovik Från kyrkböckerna I husförhörslängderna redovisades varje hushåll på ett uppslag. Kårabo fick då två uppslag: ett för soldattorpet och ett för undantaget, oftast kallat Lilla Kårabo - ibland med tillägget backstugan. Tånnös äldsta bevarade husförhörs-längd omfattar åren hade prästen den med sig på husförhör när prästgården brann? I denna längd återfinns soldaten och hans hustru samt barnen t o m Elise. Från 1862 till 1864 bodde även Anna Britas syster Eva i Kårabo, och den äldre systern Ingrid i Rolstorp, ömsevis i Mellangården och i Fogdegården. Nästa husförhörslängd avspeglar Gustaf Tånnqvists avsked från tjänsten: beteckningarna Soldattorp och Soldat nr 82 är överstrukna och ersatta med gratialist. Framför Kårabo har ett Lilla skrivits in. Efter några år skulle sonen Carl Magnus efterträda honom som soldat i Kårabo med namnet Lönn. Själv hade Gustaf Tånnqvist år 1856 efterträtt Gunnar Storm (Svens blivande svärfar då redan avliden eller med avsked p g a ålder?), vars änka bodde kvar i Lilla Kårabo som undantagshjon till sin död Därefter och fram till 1885 är sönerna Anders och Gustav skrivna där. Dottern Inga Stina Gummesdotter, med "pigår" i Norra Flåshult, Hagahult och Fröakärr, gifte sig med Andreas Löf 1872 och blev svärmor till Sven Tånnkvist (se kap 15 och 16). Efter Gustafs avsked år 1881 byggdes en ny undantagsstuga, men vi vet inte exakt, när han flyttade dit. Vi vet inte heller, när man gjorde den av Sven Tonnquist nämnda ombyggnaden av soldattorpet. Men det rivningsvirke, som Anders Gunnarsson använde till en ny stuga, när han år 1885 flyttade till Ekåsen i Dörarp, kom sannolikt från det gamla undantaget. Anders var även en skicklig finsnickare; en vacker byrå finns hos Sixten Sjöstrand i Rolstorp. Under 1880-talet flyttade systrarna samt Frans och Sven hemifrån torde därför endast August ha bott stadigvarande hos föräldrarna i Lilla Kårabo. Sven lämnade Kårabo redan 1895 för studier vid Missionsskolan och reste 1898 till Kina, men var fortfarande kyrkoskriven i Kårabo ännu Yngste brodern august tog ut flyttningsbetyg till Amerika Därefter bodde endast Gustaf och Anna Brita kvar. Epilog Det gamla soldattorpet kan ha ersatts med ett nytt under J A Sjöbergs tid, men i så fall inte tidigare än Efter indelninsberkets avskaffande 1901 flyttade Sjöberg till en egen gård i Hjälshammar, medan Kårabo utom Tånnqvists undandat såldes till enskilda ägare (bl a Frelander och Gullspång). Huset har sedan byggts om och troligen ersatts av ännu en ny byggnad. Sven Tonnquists sista besök i Kårabo i maj 1958 Vid ett besök i Kårabo i maj 1958 pekade Sven Tonnquist ut en övervuxen husgrund som platsen för det gamla soldattorp, där han föddes. Sixten Sjöstrand menar dock, att grundstenarna snarare härrör från Ströms gamla undantag. <tonnquist.se> Sidan

11 Tovik Författaren har sedan haft tillfälle besöka Kårabo flera gånger under 1990-talet och senast Kårabo 1999 med Gunnar Tonnquist, Sixten Sjöstrand och Jan Ekstrand. Åren byggdes en ny motorväg för E4 genom Tånnö. Den nya sträckningen går över Rolstorps Mellangårds ägor, mellan denna och Kårabo och med en ny vägport över vägen mellan Rolstorp och Skogsvik. Kårabo liggur nu endast ett hundratal meter öster om motorvägen kan man t o m se det gamla soldattorpet från motorvägen. Den nya E4-an har ingen trafikplats inom Tånnö. För att komma dit hänvisas bilisterna fortfarande till den gamla europavägen med avfart i Värnamo norrifrån och vid Toftaholm i Dörarp om man kommer från söder. Under 1990-talet ägdes den gamla undantagsstugan av en tysk tandläkare från Dortmund, Leo Sappel. Denne utökade huset med en inbyggd förstuga och satte ukpp en stor parabolantenn. A andra sidan gjorde han sig omtyckt i socknen som musiker och sångare i kyrkan. Han förärade även sockenborna små teckningar av deras resp. gårdar. Interiören blev nu ganska otidsenligt förvanskad, men exteriören har bibehållits, med undantag för en täckt förstuga och en vanprydande parabolantenn. När Sappel våren 2000 flyttade till Blekinge, såldes Kårabo till ett par unga Tånnöbor, som gjorde en ännu mer omfattande om- och tillbyggnad som permanentbostad. Kårabo var Rolstorps soldattorp.den nya mototvägen E4 går nu helt nära Kårabo. <tonnquist.se> Sidan

12 Tovik Stamtabell Gustaf* Bengtsson Tånnqvist &1859 Anna Brita Carlsdotter Johan Alfred (Gustafsson) Sjöberg &1889 Augusta* Johanna Johannisdotter Jenny* Anna Gustava Sjöberg Alma Elisabet Sjöberg Johannes Gustav* Henrik Sjöberg Rut* Alma Elis. Sjöberg John Emil* Alexander Sjöberg Anders Peter (Gustafsson) Törnqvist &1890 Hilda* Amalia Palm &1896 Anna Sigfrida (Sigrid) Axner Magda Törnkvist Gerda* Maria Törnkvist Eskil* Herman Törnkvist Sven Anders* Törnqvist Vivan* Kristina Törnkvist Mia* Alexandra Törnkvist Anna Elisabet (Lisa*) Törnkvist Karl-Gustaf Törnqvist Sten* August Törnkvist Karl Magnus Lönn Emma Kristina (Kristin*) Tånnqvist &1888 Johan Petersson Karl* Edvard Johansson Per Gustaf* Malkom Johansson Sven* Ivan Johansson Anna Karolina Johansson Alma Elisabet (Lisa*) Johansson Anna* Maria Johansson Ester* Josefina Johansson Elin* Signe Malena Johansson Elise Tånnqvist &1898 Gustaf Wiktor Linder Göte* Gustaf Viktor Linder Frans (fk Tånnkvist) Sjöstrand & Ida Scharlotta Svensdotter Gustaf* Ragnar (Sjöstrand ) Seastrand John Eric* Einar (Sjöstrand ) Seastrand 1905-ca Magda Edith* Elisabeth Sjöstrand Sven Anton* Robert Sjöstrand Karl* Axel Teodor (Sjöstrand) Seastrand Josef* Herman Fritiof Sjöstrand Bror Sixtus ( Sixten* ) Natanael Sjöstrand Nils Gunnar* Simon Sjöstrand Elsa* Annie Karolina Sjöstrand Dagmar* Lilly Fransina Sjöstrand Sven* Tonnquist &1901 Anna* Gustafva Löf &1924 Edit* Rebecka Ekedahl Elsa* Kristina Ingeborg Tonnquist Anna Margareta (Greta*) Elisabeth Tånnqvist Nils* Gustaf Andreas Tonnquist Astrid* Svenborg Maria Tonnquist Sven Lennart* Natanael Tonnquist Gunnar* Tore Johannes Tonnquist August Tonquist 1877-ca 1970 & Anna Elisabet Andersson & okänd 5.1. Åke* Gustaf Linder Magda* Anna Maria Linder Anders Gustaf Åke* Linder <tonnquist.se> Sidan