HIMLADROTTNINGENS TEMPEL

Transkript

1 HIMLADROTTNINGENS TEMPEL En resa till cisterciensklostren i Sverige Av Katharina och Per Linder

2 Förord Inledning Alvastra Nydala Varnhem Roma Viby Julita Gudsberga Askeby Riseberga Byarum Sko Fogdö Vårfruberga Solberga Innehåll

3 Förord Vi har under ett par års tid besökt de medeltida svenska cisterciensklostren. Av eget intresse dokumenterade vi besöken med foton och nedskrivna iaktagelser av byggnadsdetaljer och det omgivande landskapet. Så småningom växte idén fram om en presentation av orden, foton, de enskilda klostren och den andlighet, de traditioner som en gång fyllde dessa ruiner. Inledning De kristna klostrens rötter hittar vi i Egypten. Den kristna tron kom tidigt till Egypten, kanske genom evangelisten Markus. Egypten var då under romersk ockupation och utsatt för ett hårdhänt ekonomiskt förtryck genom att landet fick fungera som Roms kornbod. Många kom på obestånd och fick fly om de inte villa hamna i fängelse. De kristna kom dessutom att utsättas för ett successivt stegrat religiöst förtryck. Särskilt elakartad var förföljelsen under kejsar Diocletianus e.kr. P.g.a. detta religiösa och ekonomiska förtryck var många flyktingar kristna och de flydde ut i öknen och bosatte sig bl.a. i nekropoler och i nyinredda eremitboningar. De kristna eremiterna bildade så småningom gemenskaper och till sist regelrätta ökenkloster med en regel skapad av Pachomius (ca e.kr.). Från dessa ökenkloster spreds klosterväsendet till Europa genom Johannes Cassianus (ca e.kr.). Det västerländska klosterväsendets portalgestalt är annars Benedikt av Nursia ( ) som 529 grundade klostret Monte Cassino i Italien. För detta kloster utarbetade han en ordensregel, Benedikts regel. Benediktinorden spreds snabbt ut över Europa. Under den oroliga folkvandringstiden bevarades inte bara den kristna tron i klostren utan även det antika kulturarvet. På 1000-talet hade emellertid orden hamnat i ett visst förfall, i ett förvärldsligande om man så vill. Många ansåg att en reform var nödvändig och en sådan reform tog sin början i Citeaux 1098 och fortsatte i Claivaux I själva verket kom härigenom en ny orden till stånd, Cisterciensorden, vars ideal var strikt observans av den helige Benedikts regel. Den förste abboten i Claivaux var Bernhard. Inte minst tack vare honom växte den nya orden oerhört snabbt. Vid hans död 1153 fanns 280 kloster, bl.a. tre i Sverige. Sverker den äldre, en östgötsk storman med oklar härstamning gifter in sig i den kungliga stenkilska ätten genom giftermålet med Inge den yngres änka och kan därigenom göra anspråk på kungavärdigheten. Sverker och hans drottning Ulfhild lyckas få Bernhard av Claivaux att sända cisterciensmunkar från Clairvaux till landet bortom alla länder, Sverige. Dessa första munkar grundade den 6 juni 1143 Alvastra och Nydala kloster, de första cisterciensklostren i Sverige. I 400 år kom cistercienserna att verka i vårt land innan reformationen och Gustav Vasa kvävde klostren, men än idag finns många spår av deras verksamhet. Till dessa lämningar går nu vår resa, till klostren som en gång helgades åt den saliga Jungfru Maria, himmelens drottning.

4 Alvastra kloster Monasterium de beata Maria de Alvastro Grundat 6 juni 1143 Beläget vid Omberg i Östergötland Lyssna, min son till Mästarens undervisning och böj ditt öra: tag villigt emot en god faders förmaning och fullfölj den i handling. Så skall du genom lydnadens möda återvända till honom, som du genom olydnadens höghet gått bort ifrån. Till dig riktar sig nu mitt ord: vem du än är, som avsäger egenviljan och griper lydnadens starka och härliga vapen för att gå i tjänst hos Herren Kristus, den sanne konungen. Inledning till den helige Benedikts Regel Så börjar Benedikts regel som följdes av munkarna i Alvastra och alla de andra svenska cisterciensklostren. Här sammanfattas vad munklivet går ut på: att avsäga sig egenviljan och gå i Kristi tjänst. Alvastras belägenhet följer liksom alla de andra svenska munkklostren ett kontinentalt mönster. Klostren förlades vanligen inte i ödemarker som ofta påstås utan alltid i närheten av en viktig färdväg, med tillgång till rinnande friskt vatten, i närheten av en stormannagård som skydd och till sist intill en grund slättsjö. Alla dessa villkor är uppfyllda för Alvastra utom det sista. Färdvägen från Rök över Heda, Broby och ner mot Ödeshög och Holaveden passerar Alvastra. Tillgången till friskt rinnande vatten ger Omberg vid vars fot klostret ligger. På Omdergs sydsida anses Sverker d.ä. haft ett fäste och där finns ännu ruiner av en förcisterciensisk kyrka. Men slättsjön då? Cistercienserna var förbjudna i sina konstitutioner att ta brukad mark i anspråk när de grundade nya klsoter. Ny mark skulle brytas. Två sätt stod tillbuds. Röja skogsmark eller sänka grunda sjöar och göra den gamla sjöbotten till jordbruksmark. Cistercienserna var experter på sjösänkningsföretag och relativt storskalig jordbruksproduktion med vattendriva kvarnar. Sjön Tåkern i närheten av Alvastra har haft ett högre vattenstånd än den har idag, det vet vi. Sjön har vid cisterciensernas ankomst säkert sträckt sig from till klostret över Dags mosse. Munkarna var de första att sänka sjön. Kvarnar vid Ålebäckens mynning i Vättern och kanske i den närbelägna Disevidån med sina kraftiga fall tog hand om de rika skördarna från den näringsrika gamla sjöbottnen. Alvastra ligger alltså på en typisk plats för ett cistercienskloster. Sverker d.ä. visste vad han gjorde när han inbjöd cistercienserna. Det ledde till en välståndsutveckling i Östergötland som når sin kulmen på 1200-talet. Med rätta vilar delar av den sverkerska ätten vid högaltaret i klosterkyrkan (även om det egentligen inte är tillåtet enligt konstitutionerna).

5 Övre våningen, dormitoriet och därunder kapitelsalen Domine, labia mea aperies. Et os meum annuntiabit laudem tuam (Herre, öppna mina läppar. Så att min mun kan förkunna ditt lov.) Inledning till nattbönen Matutin

6 Kyrkan sedd från väster. Bakom fönstret ligger lekbrödernas kor. Kom låt oss höja glädjerop till Herren Jubel till vår frälsnings klippa Invitatorium (Ps 95) Sjungs i början av matutin Låt oss träda fram för hans ansikte med tacksägelse Och höja jubel till honom med lovsång Ty Herren är en väldig Gud En väldig konung över alla gudar Han har jordens djup i sin hand Och bergens höjder är hans

7 Kyrkan med sidoskeppen. Korsgången till höger. Hur ljuvlig är inte din boning Herre Sebaot Längtan till Herrens tempel (Ps 84) Min själ längtar och trängtar efter Herrens gårdar Min själ och min kropp jublar mot levande Gud Ty sparven har funnit ett hus Och svalan ett bo åt sig Där hon kan lägga sina ungar Dina altaren, Herre Sebaot Min konung och min Gud Saliga de som bor i ditt hus De lovar dig ständigt.

8 Nydala kloster Monasterium de beata Maria de Nova Valle (Nova Vallis) Grundat 6 juni 1143 Beläget vid sjön Rusken, Nydala socken, Småland. Liksom Alvastra ligger Nydala vid medeltida färdvägar. Dels från Kalmar, dels genom att det ligger vid Lagans övre lopp. Klostret är beläget på en udde vid den grunda och därmed sänkbara sjön Rusken med tillflöden intill klostret. Nydala har till skillnad från Alvastra bara ett enda dotterkloster, Roma, men hade formellt samma ställning som Alvastra. Klostret drogs in till kronan 1529 och skövlades slutligen 1568 i Nordiska sjuårskriget då det brändes. Idag återstår koret som är sockenkyrka, portkyrkan, västgaveln lite av klostermuren, men inte mycket mera. Långhuset var treskeppigt och uppdelat liksom alla munkklostrens kyrkor av en mur mellan munkarnas kor och ledbrödernas del. Lekbröderna, konverserna, hade nämligen en mycket enklare liturgi än munkarna beroende på det kroppsarbete de hade att utföra. Nydala bedrev kvarndrift i Röttle där än idag en av klostrets kvarnar finns kvar, Jerusalems kvarn. Sockenkyrkan som alltså är klostrets kor Deus in adiutorium meum intende Domine ad adiuvandum me festina Gloria Petri, et Filio et Spiritui Sancto Sicut erat in principio, et nunc ett semper, Et in saecula saeculorum. Amen. Alleluia.

9 (Gud kom till minräddning Herre skynda till min hjälp Ära vare Fadern och Sonen och den Helige Ande nu och alltid och i evigheters evighet. Amen Halleluja. Inledning till morgonbönen Laudes Herren är min herde ingenting skall fattas mig Han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro, Portkyrkan Den gode herden (ps 23) Han ger mig ny kraft, han leder mig på rätta vägar, så som han har lovat. Inte ens i den mörkaste dal, fruktar jag något ont, ty du är med mig, din käpp och stav gör mig trygg. Du dukar ett bord för mig, i mina ovänners åsyn, Du smörjer mitt huvud med olja, och fyller min bägare till brädden.

10 Din godhet och nåd skall följa mig varje dag i mitt liv, och Herens hus skall vara mitt hem så länge jag lever. Ära vare Fadern och Sonen och den Helige Ande, nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. Västgaveln. Klocktornet hör inte till klostret. Jerusalem, den heliga staden. (Ps 122) Vilken glädje, när man sade till mig: Vi skall gå till Herrens hus. Våra fötter har fått träda in i dina portar Jerusalem. Jerusalem du mäktiga stad, där hus sluter sig väl till hus,... Önska Jerusalem frid. Ja må det gå väl för dem som älskar dig. Frid inom dina murar Trygghet i dina palats!

11 För mina bröders och vänners skull vill jag önska dig frid, för Herrens vår Guds hus skull vill jag söka din välgång. Ära vare Fadern och Sonen och den Helige Ande, Nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

12 Varnhem Monasterium beatae Mariae de Varnhemio (dotterkloster till Alvastra) Grundat ca 1150 Beläget vid Billingen i Västergötland Den erikska ättens gravkyrka liksom Alvastra är den sverkerska ättens gravkyrka. Liksom den sverkerska ätten ligger just framför högaltaret i Alvastra ligger troligen den erikska ättens medlemmar framför högkoret i Varnhem. Den store gynnaren av klostret på 1200-talet, Birger Jarl, ligger framför lekbrödernas altare. Kapellkransen bakom högkoret med sina kungliga minnestavlor var kapell för munkarna under medeltiden. Varje prästmunk skulle läsa en mässa per dag och enbart en mässa fick läsas på ett altare per dag. Därmed krävdes åtskilliga altare i klosterkyrkorna. Klostrets belägenhet vid Billingen och Hornborgasjön på platsen för en stormannagård följer det mönster som beskrivits tidigare. Färdvägen till uppsverige genom Västergötland gick alldeles i närheten av klostret direkt efter Västerås resäss drogs klostrets egendomar in till kronan och liksom Nydala brändes klostret under Nordiska sjuårskriget. Från 1654 utförde greve Magnus Gabriel de la Gardie omfattande restaureringsarbeten på kyrkan som därmed räddas från att bli ruin. Inredningen bär idag prägel av 1600-talet, men kyrkan är den bäst bevarade cisterciensiska arkitekturen vi har i vårt land. Av klostret återstår i stort sett bara grundmurar, men av dem ser vi att klostret följer samma plan som alla cistercienskloster. Liksom klosterbyggnaderna med kyrkan följer en bestämd plan följer livet i klostret en bestämd plan. I stort sett ser alla dagar likadana ut, men genom liturgins variationer blev livet i ett cistercienskloster mycket växlingsrikt. Dagsschema Klockorna ringer kl (01.00 på söndagar). Munkarna stiger upp och går nedför nattrappan direkt från dormitoriet till koret för nattbönen Matutin. Pausen efter matutin ägnas åt enskild bön eller läsning i väntan på soluppgången. Klockorna ringer återigen vid soluppgången och munkarna samlas i kyrkan för morgonbönen Laudes. Därefter iordningställs dormitoriet för nästa natt och munkarna gör sin morgontoalett. Tidebönen Prim. Mässa (Missa matutinalis) Kapitel med Litterae currentes, avlidna medlemmar av orden tillkännagavs. Kapitel ur Regeln läses och brott mot regeln uppmärksammans som kunde leda till gissling vid lapis culparum, syndarnas sten. Bikt. Arbete. Jordbruk eller skrivarbeten. Tidebönen Ters. Högmässa (Missa solemnis).

13 Mat. Ett stycke bröd och en bägare vin eller öl. Denna måltid indrogs fastedagar. Arbete. Tidebönen Non. Middag (Prandium) under högläsning. Vila i dormitoriet. Tidebönen Vesper. Aftonvard. Samling i kapitelsalen eller korsgången där lektorn håller ett föredrag eller för ett uppbyggligt samtal. Tidebönen Completorium avslutad med hymnen Salve Regina. Stora Tystnaden och alla går till dormitoriet för natten. Kyrkan sedd från norr. In nomine Patris et Filii et Spiritui Sancti. Amen. (I Faderns och Sonens och den Helige Andes namn. Amen) Inledning till mässan

14 Koret med kapellkransen Kyrie eleison Christe eleison Kyrie eleison Gloria in excelsis Deo Et in terra pax hominibus bonae voluntatis Laudamus te Benedicimus te Aroramus te Gratias agimus tibi propter magnam gloriam tuam (Herre förbarma dig, Kristus förbarma dig, Herre förbarma dig. Ära vare Gud i hölden Och frid på jorden åt människor som har hans välbehag

15 Vi lovar dig Vi välsignar dig Vi tillber dig Vi prisar och ärar dig Vi tackar dig för din stora härlighet ) Ur mässans första del

16 ERROR: stackunderflow OFFENDING COMMAND: ~ STACK: