Marginalintäkter vid befolkningsförändring

Transkript

1 PROMEMORIA Vårt dnr: 14/ (20) Anders Folkesson Derk de Beer Måns Norgren EJ Marginalintäkter vid befolkningsförändring Inledning Kommunerna har ingen skyldighet att verka för befolkningstillväxt. Många anser det dock vara eftersträvansvärt att fler invånare flyttar till kommunen och att en positiv befolkningsutveckling är den kanske främsta framgångsfaktorn för en kommun. Befolkningstillväxt är även en variabel för olika rankningar om var det är bäst att bo. Ekonomiska skäl brukar nämnas som ett motiv till varför kommunen bör växa. En av tjänstemän och förtroendevalda vanligt framförd föreställning är att kommunen tjänar drygt kronor för varje ny invånare. Många kommuner har också olika former av aktiviteter för att locka inflyttare genom marknadsföring och erbjudanden. Intäktsförändringar av ändrad befolkning är en viktig faktor i beslutsmaterialet för olika kommunala satsningar, exempelvis att bygga nya bostadsområden. Missuppfattningar i denna fråga riskerar därför leda till felaktigt beslutsunderlag. Därför är det angeläget att öka kunskapen om de kommunalekonomiska effekterna av befolkningsförändringar. SKL har visat på marginalintäkterna vid befolkningsförändring i olika rapporter 1997, 2007 och Rapporterna beskriver effekter på skatteinkomster, inkomstutjämningen och berörda delmodeller i kostnadsutjämningen vid en befolkningsökning. Dessa rapporter visar att marginalintäkten avseende skatter och utjämning, varierar kraftigt mellan kommuner och, framförallt, vilken ålder och bakgrund som inflyttaren har. I denna rapport har vi utvecklat beräkningarna genom att använda statistik över de som flyttat in och invandrat till landets samtliga kommuner år Därmed har vi haft möjlighet att beräkna den faktiska intäkten för de nya invånarna i varje kommun. Befolkningsändringar och utjämningssystemet Skatteintäkter är den inkomstkälla som oftast nämns när befolkningsförändringar diskuteras ur ett kommunalekonomiskt perspektiv. Men det system som har störst påverkan på hur kommunernas intäkter och kostnader påverkas av ändrat invånarantal är det kommunalekonomiska utjämningssystemet, som syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan landets kommuner. Systemet påverkar hur en kommuns intäkter påverkas av ändrad befolkning; främst genom inkomstutjämningen och kostnadsutjämningen. Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,

2 Vårt dnr: 14/ (20) Inkomstutjämningssystemet Inkomstutjämningen är ett fördelningssystem som utgår från respektive kommuns skattekraft. Kommuner som har en låg skattekraft får ett större bidrag per invånare och vice versa. De 14 kommuner som har en skattekraft över 115 procent av den genomsnittliga skattekraften i riket får betala en avgift. Figur 1. Principskiss för inkomstutjämningen utifrån skattekraft och bidrags- och avgiftsnivåer för landets 290 kommuner Av figuren ovan framgår att de 276 kommuner med en skattekraft under 115 procent av rikets skattekraft (garantinivån) får ett bidrag på 95 procent av skillnaden mellan egen skattekraft och garantinivån. Kommuner med skattekraft över garantinivån betalar en avgift på 60 procent för skattekraft mellan 115 och 125 och därefter 85 procent. Inkomstutjämningen gör att nettoeffekten av nya skatteintäkter påverkas. När en ny invånare flyttar till kommunen påverkas kommunens skattekraft relativt riket. Om inflyttarens förvärvsinkomst är lägre än 115 procent av rikets skattekraft (vilket motsvarar knappt kronor) förbättras kommunens totala utfall i inkomstutjämningen. Detta gäller oavsett om kommunen får ett bidrag eller betalar en avgift i inkomstutjämningen. Det exakta utfallet beror på relationen mellan kommunens egen och den så kallade länsvisa en som används i inkomstutjämningen. 1 Endast ett fåtal kommuner som har en lägre egen än den länsvisa en (se exemplet Vallentuna i figur 2 nedan) får en lägre marginalintäkt från en höginkomsttagare än från en låginkomsttagare. 1 Den länsvisa en kan jämföras med ett slags marginalbidrag eller marginalskatt för bidrags- respektive avgiftskommuner i inkomstutjämningen. Utfallet från inkomstutjämningen kan inte påverkas av kommunernas egen.

3 Vårt dnr: 14/ (20) Figur 2. Medianintäkten 2 från skatteintäkter och inkomstutjämning vid inflyttning efter inkomstnivå (egen ) Median Vallentuna Kiruna 0 tkr 250 tkr 500 tkr 750 tkr Mediankommunen får en intäkt från inkomstutjämning och skatteintäkter på knappt kronor om en person utan inkomst flyttar in (se figur 2 ovan). Motsvarande intäkt är kronor om en person som tjänar kronor bosätter sig i kommunen. För Vallentunas del är intäkten 400 kronor högre, när en nollinkomsttagare flyttar in istället för en höginkomsttagare. Det beror på att Vallentunas egen är lägre än dess (den länsvisa en) som kommunen betalar i inkomstutjämningen. Kiruna, å andra sidan, har en relativt låg intäkt om en person utan inkomst flyttar in ( kronor), men får hela kronor i intäkter om en person med kronor i inkomst bosätter sig i kommunen. Den stora intäktsökningen för Kiruna beror på att kommunen har en skattekraft mellan 115 och 125 procent av rikets skattekraft och därmed får behålla hela 40 procent av nya skatteintäkter. Det medför att Kiruna får en lägre intäkt när personer med låg inkomst flyttar in, men en betydligt högre intäkt vid inflyttning av höginkomsttagare. Vid utflyttning är intäktsförändringen det motsatta. Kiruna skulle alltså förlora intäkter på kronor om en nollinkomsttagare och kronor om en höginkomsttagare flyttar därifrån. Kostnadsutjämningsystemet Ovan har enbart effekten från befolkningsförändring på skatteintäkterna och inkomstutjämningen redovisats. Detta ger dock inte en fullständig bild av intäktsförändringen. Ett väl så viktigt system att ta hänsyn till är kostnadsutjämningen, vars syfte är att utjämna för behovsskillnader som kommunerna inte själva kan råda över. Det kan exempelvis vara att kommunen har en hög andel äldre eller barn, långa avstånd och ut- 2 Vid utflyttning blir det ekonomiska utfallet det motsatta.

4 Vårt dnr: 14/ (20) spridd befolkning eller invånare med större behov till följd av exempelvis utländsk bakgrund eller låg utbildningsnivå. Utjämning ska däremot inte ske för påverkbara kostnadsskillnader, som vald servicenivå eller effektivitet. Kostnadsutjämningen medför stora intäktsskillnader beroende på flyttarens individegenskaper och kommunspecifika tillägg (se bilaga 1 för beskrivning). Den viktigaste variabeln är ålder. Personer i arbetsför ålder förväntas ha små behov av kommunal service och försämrar därför kommunens utfall i kostnadsutjämning. Barn och de allra äldsta genererar däremot stora kostnader för en kommun och förbättrar sålunda utfallet från kostnadsutjämningen. I figur 3 nedan redovisas hur olika inflyttare påverkar utfallet i kostnadsutjämningen. Nollåringar och personer mellan år medför en avgift i kostnadsutjämningen, medan övriga åldrar genererar ett bidrag. Därutöver beaktar kostnadsutjämningen ett stort antal socioekonomiska variabler. Exempelvis antas civilstånd spela roll för äldres omvårdnadsbehov. En ogift 80-åring ger därför lika stort bidrag som en gift 90-åring. En ogift 90-åring antas ha dubbelt så stort omsorgsbehov som en gift 90-åring. Figur 3. Utfall i kostnadsutjämningen vid inflyttning efter ålder år 1-5 år 6 år 7-12 år år år år år gift år ogift år gift år ogift 90- år gift 90- år ogift Kostnadsutjämningen ger stora skillnader beroende på inflyttarens ålder. Bland de som ger låg marginalintäkt för kommunerna finns 0-åringar, personer i arbetsför ålder (19 64 år) samt de mellan 65 och 79 år. Barn i skolåldern (1 18 år) och äldre (80 år) är grupper som ger en betydligt högre marginalintäkt, från till kronor per år. Den totala marginalintäkten I detta avsnitt redovisas den totala marginalintäkten vid inflyttning efter åldersgrupp, inkomst och civilstånd för äldre. En ogift 90-åring ger störst marginalintäkt, inflytt- 3 Vid utflyttning blir utfallet det motsatta.

5 Vårt dnr: 14/ (20) ningskommunen får en ökad intäkt på kronor. En höginkomsttagare (750 tkr) i arbetsför ålder medför låg intäkt, bara drygt kronor för mediankommunen. Tabell 1. Total marginalintäkt vid inflyttning till mediankommunen efter ålder 4 Skatteintäkter Inkomstutjämning Skattintäkter efter inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringspost Totalt 0 år år år år år år år, 0 kr år, 250 tkr år, 500 tkr år, 750 tkr år, gift år, ogift år, gift år, ogift år, gift år, ogift Det bör påpekas att en nollinkomsttagare oftast ger tillägg i individ- och familjeomsorgsmodellen (se bilaga 1 för exakta belopp), vilket vi dock inte kunnat beräkna med befintlig statistik. 4 För personer från 65 år och uppåt antas inkomsten vara kronor.

6 Vårt dnr: 14/ (20) Den faktiska marginaleffekten I föregående avsnitt har den teoretiska marginalintäkten av befolkningsförändringar redovisats. Här kommer flyttmönstret att beskrivas och hur de faktiska marginalintäkterna ser ut. Sammantaget flyttade och invandrade nästan personer år Benägenheten att flytta varierar stort mellan olika åldersgrupper som framgår av figur 4 nedan. Figur 4. Flyttningar (inrikes och invandring) efter ålder, år ,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% 0 år 4 år 8 år 12 år 16 år 20 år 24 år 28 år 32 år 36 år 40 år 44 år 48 år 52 år 56 år 60 år 64 år 68 år 72 år 76 år 80 år 84 år 88 år 92 år 96 år 100+ år 55 procent av de som flyttar är i åldern år. Detta flyttmönster får betydelse för utfallet, eftersom de åldersgrupper som flyttar mest är de som genererar ett negativt utfall i kostnadsutjämningen. Detta avsnitt baseras på uppgifter kring faktiska flyttar och faktisk invandring under år Skatteintäkter och inkomstutjämningen Den genomsnittliga förvärvsinkomsten är kr per inflyttare år 2012, vilket är 30 procent lägre än medelinkomsten. Genomsnittskommunen erhåller kr/inflyttare i skatteintäkter. Medelintäkten från inkomstutjämningssystemet är kr/inflyttare. Sammantaget ger alltså inflyttaren drygt kr i ökade intäkter från skatter och inkomstutjämningen. Det råder stora intäktsskillnader mellan kommunerna. Inflyttarna till Danderyd tjänar i genomsnitt kronor, medan motsvarande summa är kronor i Filipstad. Danderyds kommun får således ökade skatteintäkter från inflyttarna, men även en ökad avgift i inkomstutjämningen. Dorotea kommun har högst skatte- och inkomstutjämningsintäkter: kronor per inflyttare. Solna har lägst, kronor. Skillnaden beror dock helt på skillnader i. Om Solna hade haft lika hög kommunalskatt som Dorotea, så hade Solnas intäkter varit drygt kronor per inflyttare.

7 Vårt dnr: 14/ (20) Kostnadsutjämningen Inflyttningen leder till ett försämrat utfall i kostnadsutjämningen för landets samtliga kommuner. I genomsnitt försämras utfallet med kronor per inflyttare. Bäst utfall har Sorsele kommun som bara förlorar kronor per inflyttare, medan Hällefors utfall i kostnadsutjämningen försämras med kronor per inflyttare. Skillnaderna beror dels på skillnader i inflyttarnas ålder Hällefors hade en mycket högre andel inflyttare i arbetsför ålder dels på att Sorsele erhåller stora ersättningar som beräknas per invånare, exempelvis för gles bebyggelsestruktur och strukturbidrag. och regleringsbidrag består dels av fasta införandebidrag på grund av 2005 års reform av utjämningssystemet, dels av kompensation för 2014 års minskning av inkomstutjämningsavgifterna. Regleringsbidraget är skillnaden mellan det generella statsbidraget och de totala bidragen i de olika delarna av utjämningssystemet. År 2014 får kommunerna 212 kronor per invånare i regleringsbidrag. Total marginalintäkt från inflyttningen Genomsnittligen ger en inflyttare kronor i marginalintäkt. Högst marginalintäkt får Sorsele med knappt kronor per inflyttare. Lägst marginalintäkt erhåller Solna med kronor. Om både Solna och Sorsele hade haft den genomsnittliga en (20,65 procent), så hade skillnaden i marginalintäkt minskat. Sorsele hade haft högst marginalintäkt, medan Hällefors hade haft med den lägsta intäkten, kr/inflyttare. Tabell 2. Marginalintäkt per inflyttare år 2012 för min- och max-kommunen Skatteintäkter o inkomstutjämningen Kostnadsutjämning Regleringsbidrag Total marginalintäkt (egen ) Total marginalintäkt (medel) Sorsele Solna Medel

8 Vårt dnr: 14/ (20) Avslutande reflektioner är befolkningsökning lönsam? Som framgår av denna PM kan det vara komplicerat att beräkna hur marginalintäkterna vid inflyttning förändras, då inte bara skatteintäkterna påverkas, utan även utjämningssystemet har stor betydelse för utfallet. Det är därför felaktigt att schablonmässigt utgå från att varje ny invånare ger kronor i ökade intäkter. Genomsnittligen blir utfallet kronor, med en variation mellan och kronor, vilket främst beror på kommunens egen. 5 En fråga som sällan tas upp i samband med diskussioner om befolkningsförändringar är hur kostnaderna förändras. Fler invånare ger inte bara högre intäkter, utan genererar givetvis även kostnader. Och omvänt medför färre invånare både lägre intäkter och lägre kostnader. Det är dock väldigt svårt att uppskatta hur stora dessa marginalkostnader är. Ett sätt att närma sig frågan är att titta på hur kommunernas kostnader förändras efter ålder (se figur 5 nedan). Inte oväntat är kostnaderna högst för barn och de allra äldsta. Detta mönster följer figur 3 ovan, där marginalintäkterna från kostnadsutjämningen vid inflyttning redovisades. Beloppen är också i ungefär samma storleksordning. Figur 5. Kommunala årskostnader utifrån ålder, år 2011 Det är inte möjligt att säga att en befolkningsökning per automatik är lönsam och att ett minskat antal invånare per definition leder till försämrade ekonomiska förutsättningar för berörda kommuner. Avgörande är hur stora marginalkostnaderna är. Kost- 5 Det bör återigen betonas att kommunens egen inte påverkar deras utfall från utjämningssystemet, utan bara deras skatteintäkter.

9 Vårt dnr: 14/ (20) naderna för ytterligare en skolelev eller brukare i äldreomsorgen varierar dock kraftigt mellan kommunerna. Kostnadsskillnaderna är givetvis stora beroende på om de inflyttade eleverna eller äldre kan placeras i befintliga klasser respektive särskilda boende eller om kommunen behöver skapa nya klasser eller till och med bygga nya skolbyggnader för att möta det ökade befolkningsantalet. För kommuner med långvarigt minskande befolkning finns sannolikt outnyttjade kapacitet i verksamheterna. Sålunda är sannolikt marginalkostnaden för den senast inflyttade brukaren relativt låg.

10 Vårt dnr: 14/ (20) Bilaga 1. Olika marginalintäkter beroende på inflyttarens bakgrundsvariabler Kostnadsutjämningen Promemorians beskrivningar av kostnadsutjämningen är förenklade, eftersom ålder och äldres civilstånd inte är de enda bakgrundsvariabler som påverkar utfallet i kostnadsutjämningen. Inflyttarens situation på arbetsmarknaden och utbildningsnivå spelar också roll. En person med låg utbildningsnivå och som inte är född i Sverige förväntas exempelvis ha ett större behov av hjälp från äldreomsorgen. Utspädningseffekten I flera av kostnadsutjämningens modeller mäts det strukturella behovet i form av befolkningsandelar. Om antalet skolelever ökar i en kommun innebär det, allt annat lika, att andelen äldre blir mindre. Det innebär att kommunen får ett förbättrat utfall i berörd skolmodell, men ett försämrat utfall i andra delmodeller. Hur stor försämringen blir beror på kommunens storlek. I en liten kommun blir givetvis utspädningseffekten större än i en stor kommun. I detta avsnitt redogör vi för vilka variabler som inte har varit möjliga att beakta i rapportens beräkningar. Grundskolan Grundskolemodellen kompenserar för modersmålsundervisning med drygt kronor per elev med utländsk bakgrund. Eftersom vår flyttstatistik inte har innehållit information om etnicitet, så har inte denna variabel kunnat beaktas i beräkningarna. Gymnasieskolan I kostnadsutjämningssystemet för gymnasieskola finns en variabel för elevernas faktiska programval. Denna programvalsvariabel har inte inkluderat i beräkningar. Äldreomsorg Tabell 3. Grunden i den nya äldreomsorgsmodellen som införs 2014 Kronor per äldre år år 90 w år Gift Ej gift Dessutom ges tillägg för personer som är födda utanför Norden (5 procent på beloppen ovan), dödlighet och gles bebyggelsestruktur. Dödlighetsfaktorn och bebyggelsestruktur skiljer sig åt mellan olika kommuner. Det innebär att en äldre inflyttare ger olika intäkter beroende på vilken kommun som denne flyttar till. I våra beräkningar har bara ålder och bebyggelsestrukturen beaktats.

11 Vårt dnr: 14/ (20) Individ- och familjeomsorgen Den nya IFO-modellen i kostnadsutjämningen bygger på fem variabler; personer som haft försörjningsstöd längre än sex månader, arbetslösa utan ersättning, svenskfödda med låg utbildning, boende i flerfamiljshus byggda mellan 1965 och 1975 och roten ur kommunens tätortsbefolkning. Dessa fem variabler ger ett förbättrat utfall i IFOmodellen. Nedan redovisas hur mycket de fyra första variablerna ger. Tabell 4. Tillägg i IFO-modellen Kronor per person Person med försörjningsstöd Arbetslösa utan ersättning Svenskfödda med låg utbildning Boende i flerfamiljshus byggda mellan 1965 och Om en person som uppfyller dessa fyra kriterier flyttar in får kommunen en förbättring på drygt kronor i kostnadsutjämningens delmodell för individ- och familjeomsorg, exklusive utspädningseffekten. Beräkningarna har inte tagit hänsyn till dessa skillnader.

12 Vårt dnr: 14/ (20) Bilaga 2. Kommunvisa uppgifter intäkter Tabell 5. Marginalintäkter från 2012 års inflyttare Kronor per inflyttare Län Kommun Hela riket Inkomstutjämning; bidrag o skatteintäkter Kostnadsutjämning; bidrag (+) / avgift ( ) Regleringsbidrag (+) / regleringsavgift ( ) egen Utfall genomsnittlig Stockholms Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker

13 Vårt dnr: 14/ (20) Län Kommun Uppsala Inkomstutjämning; bidrag o skatteintäkter Kostnadsutjämning; bidrag (+) / avgift ( ) Regleringsbidrag (+) / regleringsavgift ( ) egen Utfall genomsnittlig Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar Södermanlands Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Östergötlands Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög

14 Vårt dnr: 14/ (20) Län Kommun Jönköpings Inkomstutjämning; bidrag o skatteintäkter Kostnadsutjämning; bidrag (+) / avgift ( ) Regleringsbidrag (+) / regleringsavgift ( ) Utfall egen genomsnittlig Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Kronobergs Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Kalmar Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik

15 Vårt dnr: 14/ (20) Län Kommun Gotlands Inkomstutjämning; bidrag o skatteintäkter Kostnadsutjämning; bidrag (+) / avgift ( ) Regleringsbidrag (+) / regleringsavgift ( ) egen Utfall genomsnittlig Gotland Blekinge Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Skåne Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs Hörby Höör Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma Lund Malmö Osby Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv Svedala Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad Åstorp Ängelholm Örkelljunga Östra Göinge

16 Vårt dnr: 14/ (20) Län Kommun Hallands Inkomstutjämning; bidrag o skatteintäkter Kostnadsutjämning; bidrag (+) / avgift ( ) Regleringsbidrag (+) / regleringsavgift ( ) egen Utfall genomsnittlig Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Västra Götalands Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd Borås Dals-Ed Essunga Falköping Färgelanda Grästorp Gullspång Göteborg Götene Herrljunga Hjo Härryda Karlsborg Kungälv Lerum Lidköping Lilla Edet Lysekil Mariestad Mark Mellerud Munkedal Mölndal Orust Partille Skara Skövde Sotenäs Stenungsund

17 Vårt dnr: 14/ (20) Län Kommun Västra Götalands, forts Inkomstutjämning; bidrag o skatteintäkter Kostnadsutjämning; bidrag (+) / avgift ( ) Regleringsbidrag (+) / regleringsavgift ( ) egen Utfall genomsnittlig Strömstad Svenljunga Tanum Tibro Tidaholm Tjörn Tranemo Trollhättan Töreboda Uddevalla Ulricehamn Vara Vårgårda Vänersborg Åmål Öckerö Värmlands Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Örebro Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå

18 Vårt dnr: 14/ (20) Län Kommun Örebro, forts Inkomstutjämning; bidrag o skatteintäkter Kostnadsutjämning; bidrag (+) / avgift ( ) Regleringsbidrag (+) / regleringsavgift ( ) egen Utfall genomsnittlig Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Västmanlands Arboga Fagersta Hallstahammar Kungsör Köping Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar Västerås Dalarnas Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Gävleborgs Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker

19 Vårt dnr: 14/ (20) Län Kommun Gävleborgs, forts Inkomstutjämning; bidrag o skatteintäkter Kostnadsutjämning; bidrag (+) / avgift ( ) Regleringsbidrag (+) / regleringsavgift ( ) egen Utfall genomsnittlig Sandviken Söderhamn Västernorrlands Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik Jämtlands Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Västerbottens Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele

20 Vårt dnr: 14/ (20) Län Kommun Norrbottens Inkomstutjämning; bidrag o skatteintäkter Kostnadsutjämning; bidrag (+) / avgift ( ) Regleringsbidrag (+) / regleringsavgift ( ) egen Utfall genomsnittlig Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå