TIERPS KOMMUN ) Dnr Ks Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Transkript

1 SAMMANTRÄDESPROTOK Kommunstyrelsen ) Tierps Fjärrvärme AB utökad borgensram Dnr Ks Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att utöka borgensramen med 15 mnkr till totalt 90 mnkr för Tierps Fjärrvärme AB. Bakgrund Tierps Fjärrvärme AB har i dagsläget en borgensram på 75 mnkr, beslut i kommunfullmäktige 126/2010, varav 66 mnkr utnyttjats. Med anledning av nyinvestering i panncentral för att öka kapaciteten och minska användningen av fossila bränslen behöver en nyupplåning motsvarande 24 mnkr ske. Se bifogad skrivelse från Tierps Fjärrvärme AB daterad Därför begär Tierps Fjärrvärme en utökning av borgensramen med 15 mnkr till totalt 90 mnkr. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ordförande och ekonomichefen har den 29 januari 2014 överlämnat förslag till beslut i ärendet. Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

2 4TIERPS Dokumentnamn Borgensram Datum Adress Kommunstyrelsen Diarienummer Utökad borgensram för Tierps Fjärrvärme AB Bakgrund Tierps Fjärrvärme AB har i dagsläget en borgensram på 75 =kr varav 66 mnkr utnyttjats. Med anledning av nyinvestering i panncentral för att öka kapaciteten och minska användningen av fossila bränslen behöver en nyupplåning motsvarande 24 mnkr ske. Se bifogad skrivelse från Tierps Fjärrvärme AB daterad Därför begär Tierps Fjärrvärme en utökning av borgensramen med 15 mnkr till totalt 90 mnkr. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås hemställa att kommunfullmäktige beslutar att utöka borgensramen med 15 mnkr till totalt 90 mnkr för Tierps Fjärrvärme AB. Bengt- 8 'riksson Kommunstyrelsens ordförande Conn önnholm Ekonomichef Gemensam service Ekonomienheten Tierp Besöksadress: Centralgatan 7 Telefon: Fax: Handläggare Conny Rönnholm Ekonomichef Telefon: E-post: Conny.Ronnholm tierp.se

3 Tjgcr22Bärrvärme Datum Tjänsteställe. handläggare S Eriksson Tierps kommun TIERP Utökad borgensram för lån till finansiering av kommande utbyggnad av värmeproduktionsanläggningen vid Vallskogavägen 6 i Tierp. Bakgrund Värmeproduktionen i Tierp består idag av fliseldning med två flispannor, gasoleldning via två pannor på totalt 6 MW, en elpanna samt tre oljepannor på totalt 12 MW. Oljepannorna är belägna på fastigheten Tierp 131:3. Utbyggnationen av nätet med anslutning av nya fastigheter har skett i kraftig takt de senaste 5-6 åren. Idag är det totalt 382 leveranspunkter i Tierp, varav 276 småhus, 49 flerbostadshus, 8 industrilokaler, en markvärme och 48 övriga fastigheter. Detta har resulterat i att vi måste "spetsa" med dyrt och miljömässigt dåliga bränslen som gasol och olja redan när det är några minusgrader. År 2012 skedde fjärrvärmeproduktionen i Tierp med 93,3 % flis, 6,2 % gasol och 0,5 % olja (se bifogat diagram 1 över fjärrvärmeproduktion i Tierp 2012). Ingen produktion skedde då med elpannan. Gasolförbrukningen uppgick då till 311 ton och oljeförbrukningen var 36 m3. Koldioxidutsläppen var då 1028 ton. Planerad åtgärd För att minska vårt behov av fossila bränslen kommer en pannanläggning på totalt 8 MW att byggas i en ny panncentral. Anläggningen kommer att bestå av två pannor på 4 MW vardera. Pannorna kommer att eldas med träpellets. Befintlig gasolutrustning såsom förångare, cistern, rörledningar, en panna m.m kommer att rivas bort. En av de befintliga gasolpannorna (på 2 MW) kommer att behållas för att i framtiden eventuellt eldas med biogas. Pannan kommer inledningsvis att byggas om för oljeeldning, och en oljetank på 5 m3 kommer att placeras i pannrummet. Denna panna kommer att tjänstgöra vid längre strömavbrott. I samband med nybyggnationen av pelletspannanläggningen kommer även befintligt styrsystem att uppgraderas och byggas om. De nya pelletseldade pannorna kommer att ersätta ca 3200 MWh gasoleldning och ca 300 MWh oljeeldning, vilket motsvarar ca 310 ton gasol och 35 m3 eldningsolja. Miljömässigt betyder det att vi kommer att minska våra koldioxidutsläpp från fossileldning med ca 1022 ton per år. Beräknad produktionsmix när pelletspannanläggningen är i drift framgår av bifogat diagram. Postadress Besöksadress Telefon Postg ro Bankgiro Säte: Tierp Box 2 Bangårdsgatan Org.nr: TIERP Telefax

4 cauejärrvärme Beträffande utbyggnaden av vårt fjärrvärmenät så fortsätter den med anslutning av nya bostäder och industrilokaler. För närvarande pågår utbyggnad till det nya industriområdet utefter Industrigatan. Investeringskostnad Beräknad investeringkostnad för pelletspannanläggningen, uppgraderingen av styrsystemet och utbyggnad av fjärrvärmenätet är 26 miljoner kronor. Finansieringen kommer att ske med eget kapital och nytt lån. Kommunal borgen Med anledning av ovanstående planer hemställer Tierps Fjärrvärme AB - Att Tierps kommun åtager sig ett utökat borgensansvar för ytterligare lån på 24 mnkr, vilket ger ett totalt borgensansvar på 90 mnkr. För närvarande är Tierps Fjärrvärme AB:s totala låneskuld tkr Tidigare beviljade borgensbeslut från Tierps kommun uppgår till totalt 75 mnkr För TIERPS FJÄRRVÄRME AB Göran Carlsson Styrelseordförande Stig Eriksson Vd

5 FJÄRRVÄRMEPRODUKTION I TIERP MED NYA PELLETSPANNOR Pelletspanno r 10,3% Oljepannor 0,6% Elpanna 0,4% Diagrammet visar fördelningen mellan olika produktionsenheter (med pellets) Den exakta fördelningen framgår nedan. Flispannor Elpanna Pelletspannor Oljepannor Totalt MWH 200 MWH 5400 MWH 300 MWH MWH CO2-utsläpp = 85 ton CO2

6 4 TIERPS SAMMANTRÄDESPROTO Kommunstyrelsen (36) Dnr Ks Svar på motion "Folkhälsa" Daniel Blomstedt (M) Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad. Bakgrund Motionen har anmälts i kommunfullmäktige 85/2013. Daniel Blomstedt (M) har i motion till kommunfullmäktige den 17 september 2013 föreslagit att uppdra åt kommunstyrelsen att utarbeta en strategi för att senast vårterminen 2015 påbörja införandet av Bunkeflomodellen i kommunens grundskolor att uppdra åt kommunstyrelsen att utarbeta en strategi för att senast höstterminen 2014 införa årliga hälsosamtal med samtliga grundskoleelever och gymnasieskoleelever att uppdra åt kommunstyrelsen att utarbeta samarbetsavtal med samtliga föreningar som erhåller kommunala bidrag, i syfte att stadfästa föreningslivets viktiga roll och delaktighet i en positiv samhällsutveckling. Ordföranden i utskottet barn och ungdom har den 21 januari 2014 besvarat motionen och föreslagit att motionen anses besvarad. Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

7 Dokumentnamn Motionssvar Datum Diarienummer 1(2) Adress Kommunfullmäktige Svar på motion angående "Folkhälsa" Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad. Svar på motion från Daniel Blomstedt(M) Daniel Blomstedt (M) har i motion till kommunfullmäktige den 17 september 2013 föreslagit - att uppdra åt kommunstyrelsen att utarbeta en strategi för att senast vårterminen 2015 påbörja införandet av Bunkeflomodellen i kommunens grundskolor - att uppdra åt kommunstyrelsen att utarbeta en strategi för att senast höstterminen 2014 införa årliga hälsosamtal med samtliga grundskoleelever och gymnasieelever. - att uppdra åt kommunstyrelsen att utarbeta samarbetsavtal med samtliga föreningar som erhåller kommunala bidrag, i syfte att stadsfästa föreningslivets viktiga roll och delaktighet i en positiv samhällsutveckling. Inledningsvis vill vi uttrycka en samsyn med motionären kring - att ohälsa är en utmaning för ett långsiktigt hållbart samhälle - att politiken ibland behöver stödja, fånga upp och underlätta ett hälsosamt arbete - att skolan är en viktig arena för att utveckla ett hälsosamt liv. Vi anser att rörelse och fysisk aktivitet bland grundskoleelever är viktig och bör uppmuntras av skolan. Vi anser också att det är varje rektor som bestämmer om tid ska tas från andra ämnen eller om antalet timmar ska ökas för att användas till idrott och hälsa. Förutsättningarna är olika på olika skolor och stadier. Det är vidare sällsynt att en modell, Bunkefloprojektet, som vuxit fram under vissa betingelser och ekonomiska förutsättningar går att kopiera med framgång. Det visar sig att man på vissa skolor avbrutit projektet av kostnadsskäl. Därmed inte sagt att innehållet och resultaten av bunkeflomodellen skulle vara ointressanta. Produktion Handläggare Barn och Unga Lars Broberg Tierp Utvecklingsledare Telefon: E-post: Lars.Broberg@tierp.se

8 2(2) Ämnet idrott och hälsa behöver på många skolor utvecklas. Vi behöver bli bättre på att nå de elever, framför allt i de äldre åren, som ej deltar i redan befintlig undervisning. Skolans utmaning ligger i att väcka intresse för rörelse hos dessa elever. I kommunen är medvetenheten hög om rörelsens betydelse för välbefinnande och inlärning. I yngre åldrar sker mycket aktiviteter i samband med andra ämnen och olika uteaktiviteter. Satsningen på naturskolan blir också en inspiration att utöka utepedagogiken. Utifrån analys av de hälsoundersökningar som sker i samverkan med Landstinget, Liv och Hälsa Ung, kommer ett utökad samarbete att ske kring viktiga hälsofrågor som upplevs som brister utifrån undersökningen. I Tierps kommun finns som motionären beskriver ett basprogram antaget för elevhälsan. Detta innebär att alla elever har 4 generella hälsokontroller, i övrigt sker givetvis ett flertal individuella samtal utifrån behov hos eleven. Kostnaden för den generella utökning som motionären föreslår måste budgeteras på lång sikt, vi tror att resurser behöver styras mot individer som visar bristande insikter i vad ett hälsosamt liv kan vara. Samarbete med föreningslivet sker med oregelbundenhet och ofta i olika projekt som inte blir bestående, t ex "Handslaget" initierat av SISU. Många föreningar sysslar även med bredare motionssatsningar runt om i kommunen men motionärens syn på villkorande för att föreningar åtar sig ett ansvar generellt för samhällsutvecklingen avseende hälsa är intressant att utreda vidare. Jonas Nyberg Ordförande utskottet Barn och Ungdom Barn och Unga

9 SAM MANTRÄDESPROTO KOLL Kommunfullmäktige Dru- Ks Anmälan av motion angående folkhälsa Daniel Blomstedt (M) Beslut Kommunfullmäktige beslutar att lämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Bakgrund Ledamoten Daniel Blomstedt (M) har den 13 september 2013 lämnat en motion angående folkhälsa innehållande följande förslag: att uppdra åt kommunstyrelsen att utarbeta en strategi för att senast vårterminen 2015 påbörja införandet av Bunkeflomodellen i kommunens grundskolor att uppdra åt kommunstyrelsen att utarbeta en strategi för att senast höstterminen 2014 införa årliga hälsosamtal med samtliga grundskoleelever och gymnasieskoleelever att uppdra åt kommunstyrelsen att utarbeta samarbetsavtal med samtliga föreningar som erhåller kommunala bidrag, i syfte att stadfästa föreningslivets viktiga roll och delaktighet i en positiv samhällsutveckling. Blomstedt skriver: "Många människor i Tierp begränsas i dag av ohälsa. Endast 64 % upplever sitt hälsotillstånd som bra, sämst i Uppsala län. Det är ett samhällsproblem att så många riskerar ett socialt och ekonomiskt utanförskap på grund av ohälsa. Hälsan är individuell men samtidigt är människors ohälsa även en utmaning för ett långsiktigt hållbart samhälle. Även om vi moderater anser att den egna hälsan är ett personligt ansvar så måste vi respektera att det finns människor som av olika anledningar och under kortare eller längre perioder inte klarar av att bära det ansvaret själv. Då behöver politiken stödja, fånga upp och underlätta ett hälsosamt liv. För att öka chanserna till ett hälsosamt liv är det viktigt med tidiga insatser i form av utbildning/upplysning, fysiska aktiviteter och individuell uppföljning. Här har förskola och skola en viktig roll i samarbete med individen och det lokala föreningslivet. Samtidigt är hälsoutmaningarna mer omfattande än så och sträcker sig över hela livet. Det handlar också om äldre som är ofrivilligt ensamma när inkluderande aktiviteter och känslan av trygghet saknas. Även här har samhället i samarbete med andra en avgörande roll för ökat välbefinnande. forts. Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

10 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige forts. Investeringar i folkhälsa genererar, förutom de primära individuella vinsterna, samhällsvinster i form av ökad sysselsättning, ökade skatteintäkter och minskade kostnader. Skolan är barnens arbetsplats och en möjlig plats att stärka barns livschanser oavsett familjeförhållanden och uppväxtmiljö. Skolan erbjuder en unik möjlighet att upptäcka missförhållanden i barnens omgivning. Idrott ingår i läroplanen för att erbjuda alla barn en möjlighet att prova på olika former av idrott. Fysisk rörelse bidrar till en rad positiva effekter på mänskliga kroppen. Dessutom kan fysisk aktivitet innebära minskad risk för ångest och depression. Att öka den fysiska aktiviteten för barn och ungdomar är således ett sätt att förbättra den framtida hälsan och inte minst studieresultaten. Bunkefloprojektet som startade hösten 1999 är ett samverkansprojekt mellan skola och den lokala idrottsföreningen. kkn bygger på att göra idrott och hälsa till en naturlig del av vardagen för skolans elever. Projektet är unikt, då det följts vetenskapligt sedan starten av flera vetenskapliga institutioner vid Skånes universitetssjukhus och Malmö högskola. Rörelse blev ett dagligt obligatoriskt kärnämne på skolan och betraktas som lika viktigt som att läsa, skriva och räkna. Alla barn har en daglig timme med idrott och hälsa. Inom Bunkeflomodellen uppmuntras idrottsrörelsen, skolan och olika företag att arbeta aktivt med hälsofrågorna. Forskningsresultaten visar bland annat på ökad hållfasthet i skelett hos flickor, tätare benmassa hos barn och större andel behöriga elever till gymnasiet. I en avhandling från Malmö högskola konstateras att 96 procent av eleverna som ingick i studien och fick en timmes rörelse per dag var behöriga till gymnasiet, jämfört med 89 procent i jämförelsegruppen. Skillnaden är sju procentenheter och är rensade från andra faktorer då eleverna kommer från samma område och har förutom en timmes rörelse per dag haft både samma undervisning och lärare som kontrollgruppen. Med mer rörelse i skolan har Bunkeflomodellen alltså visat sig kunna minska utanförskap i form av att färre barn går ut skolan utan fullständiga betyg. Fler har möjlighet att gå vidare till gymnasieskolan och stå starkare för att kunna möta ett framtida arbetsliv eller högre utbildning. Skolan har förutom en uppgift i att förmedla kunskap om hälsa en viktig roll i att tidigt fånga upp elever i olika typer av riskzoner för att motverka ohälsa och utanförskap. Enligt 2010 års skollag skall hälsobesök erbjudas alla elever vid fyra tillfällen under en normal trettonårig skolgång. Detta trots att det under denna tid händer mycket i en ung människas kropp och liv. Vi moderater tror att tätare hälsosamtal i skolan tidigare kan fånga upp eventuell ohälsoproblematik och därmed snabbare vidta åtgärder. forts. Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande P

11 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige forts. De kommunala bidragen, i olika former, till det lokala föreningslivet kan vara en bra investering för en hälsosammare kommun. Bidragen tenderar dock att gå till sporter, föreningar och därmed personer som redan är fysiskt aktiva, vilket gör att det inte påverkar människors hälsa brett och generellt, utan tenderar ibland att bli elitinriktat. För att våra gemensamma skattepengar skall användas till att så många som möjligt mår bättre och håller sig friska är ett rimligt motkrav till de föreningar som tar emot kommunala bidrag att de också bidrar till den positiva samhällsutvecklingen avseende hälsa, det vill säga exempelvis motionsinriktad idrott i stället för enbart tävlingsinriktad idrott. Det kan också handla om att föreningarna bidrar med träning för barn eller ungdomar med särskilda behov eller prova-pådagar i kommunens skolor. Det är viktigt att idrottsföreningarna tar sig till skolorna då det kan finnas barn som av olika anledningar saknar kännedom om eller förmåga att ta sig till olika idrottsanläggningar för att prova på aktiviteterna." Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande d g

12 Till Kommunfullmäktige Tierps kommun Motion ang. Folkhälsa TIERPS STYRELSEN nr: Beteckning: ut. Handlnr: 7 r ao R. Q411 Yv'rmoderaterna Många människor i Tierp begränsas i dag av ohälsa. Endast 64 % upplever sitt hälsotillstånd som bra, sämst i Uppsala län. Det är ett samhällsproblem att så många riskerar ett socialt och ekonomiskt utanförskap på grund av ohälsa. Hälsan är individuell men samtidigt är människors ohälsa även en utmaning för ett långsiktigt hållbart samhälle. Även om vi moderater anser att den egna hälsan är ett personligt ansvar så måste vi respektera att det finns människor som av olika anledningar och under kortare eller längre period inte klarar av att bära det ansvaret själv. Då behöver politiken stödja, fånga upp och underlätta ett hälsosamt liv. För att öka chanserna till ett hälsosamt liv är det viktigt med tidiga insattser i form av utbildning/upplysning, fysiska aktiviteter och individuell uppföljning. Här har förskola och skola en viktig roll i samarbete med individen och det lokala föreningslivet. Samtidigt är hälsoutmaningarna mer omfattande än så och sträcker sig över hela livet. Det handlar också om äldre som är ofrivilligt ensamma när inkluderande aktiviteter och känslan av trygghet saknas. Även här har samhället i samarbete med andra en avgörande roll för ökat välbefinnande. Investeringar i folkhälsa genererar, förutom de primära individuella vinsterna, samhällsvinster i form av ökad sysselsättning, ökade skatteintäckter och minskade kostnader. Skolan är barnens arbetsplats och en möjlig plats att stärka barns livschanser oavsett familjeförhållanden och uppväxtmiljö. Skolan erbjuder en unik möjlighet att upptäcka missförhållanden i barnens omgivning. Idrott ingår i läroplanen för att erbjuda alla barn en möjlighet att prova på olika former av idrott. Fysisk rörelse bidrar till en rad positiva effekter på mänskliga kroppen. Dessutom kan fysisk aktivitet innebära minskad risk för ångest och depression. Att öka den fysiska aktiviteten för barn och ungdomar är således ett sätt att förbättra den framtida hälsan och inte minst studieresultaten. Bunkefloprojektet som startade hösten 1999 är ett samverkansprojekt mellan skola och den lokala idrottsföreningen. Icl&I bygger på att göra idrott och hälsa till en naturlig del av vardagen för skolans elever. Projektet är unikt då det följts vetenskapligt sedan starten, av flera vetenskapliga institutioner vid Skånes universitetssjukhus och Malmö högskola. Rörelse blev ett dagligt obligatoriskt kärnämne på skolan och betraktas som lika viktigt som att läsa, skriva och räkna. Alla barn har en daglig timme med idrott och hälsa. Inom Bunkeflomodellen uppmuntras idrottsrörelsen, skolan och olika företag att arbeta aktivt med hälsofrågorna. Forskningsresultaten visar bland annat på ökad hållfasthet i skelett hos flickor, tätare benmassa hos barn och större andel behöriga elever till gymnasiet. I en avhandling från Malmö högskola konstateras att 96 procent av eleverna som ingick i studien och fick en timmes rörelse per

13 `6`rinoderaterna dag var behöriga till gymnasiet, jämfört med 89 procent i jämförelsegruppen. Skillnaden är sju procentenheter och är rensade från andra faktorer då eleverna kommer från samma område och har förutom en timmes rörelse per dag haft både samma undervisning och lärare som kontrollgruppen. Med mer rörelse i skolan har Bunkeflomodellen alltså visat sig kunna minska utanförskap i form av att färre barn går ut skolan utan fullständiga betyg. Fler har möjlighet att gå vidare till gymnasieskolan och stå starkare för att kunna möta ett framtida arbetsliv eller högre utbildning. Skolan har förutom en uppgift i att förmedla kunskap om hälsa en viktig roll i att tidigt fånga upp elever i olika typer av riskzoner för att motverka ohälsa och utanförskap. Enligt 2010 års skollag skall hälsobesök erbjudas alla elever vid fyra tillfällen under en normal trettonårig skolgång. Detta trots att det under denna tid händer mycket i en ung människas kropp och liv. Vi moderater tror att tätare hälsosamtal i skolan tidigare kan fånga upp eventuell ohälsoproblematik och därmed snabbare vidta åtgärder. De kommunala bidragen, i olika former, till det lokala föreningslivet kan vara en bra investering för en hälsosammare kommun. Bidragen tenderar dock att gå till sporter, föreningar och därmed personer som redan är fysiskt aktiva, vilket gör att det inte påverkar människors hälsa brett och generellt, utan tenderar ibland att bli elitinriktat. För att våra gemensamma skattepengar skall användas till att så många som möjligt mår bättre och håller sig friska är ett rimligt motkrav till de föreningar som tar emot kommunala bidrag att de också bidrar till den positiva samhällsutvecklingen avseende hälsa, det vill säga exempelvis motionsinritad idrott i stället för enbart tävlingsinriktad idrott. Det kan också handla om att föreningarna bidrar med träning för barn eller ungdomar med särskilda behov eller prova-på-dagar i kommunens skolor. Det är viktigt att idrottsföreningarna tar sig till skolorna då det kan finnas barn som av olika anledningar saknar kännedom om eller förmåga att ta sig till olika idrottsanläggningar för att prova på aktiviteterna. Mot bakgrund av ovanstående yrkas härmed att Kommunfullmäktige måtte besluta: Att uppdra åt kommunstyrelsen att utarbeta en strategi för att senast vårterminen 2015 påbörja införandet av Bunkeflomodellen i kommunens grundskolor. Att uppdra åt kommunstyrelsen att utarbeta en strategi för att senast höstterminen 2014 införa årliga hälsosamtal med samtliga grundskoleelever och gymnasieskoleelever. Att uppdra åt Kommunstyrelsen att utarbeta samarbetsavtal med samtliga föreningar som erhåller kommunala bidrag, i syfte att stadfästa föreningslivets viktiga roll och delaktighet i en positiv samhällsutveckling. Tierp september 2013 Daniel Blomstedt (M)

14 SAM MANTRÄDESPROTO Kommunstyrelsen (36) Svar på motion "Ökad kvalitet och valfrihet inom barnomsorgen" Åsa Sikberg (M) och Lars-Göran Birkehorn Karlsen (M) Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen och därmed anse motionen besvarad. Bakgrund Motionen har anmälts i kommunfullmäktige 83/2013. Ledamöterna Åsa Sikberg (M) och Lars-Göran Birkehorn Karlsen (M) har i motion till kommunfullmäktige den 17 september 2013 föreslagit att uppdra åt kommunstyrelsen att organisera och erbjuda föräldrar utbildning i anknytningsteori, utvecklingspsykologi och mentalisering att ovan utbildning även skall vara obligatorisk för alla anställda som fattar beslut som berör eller som direkt arbetar med barn i Tierps kommun att ge kommunstyrelsen uppdrag att konkurrensutsätta förskolan. Ordföranden i utskottet barn och ungdom har den 21 januari 2014 besvarat motionen och föreslagit att motionen ska avslås och därmed anse den besvarad. Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

15 Dokumentnamn Motionssvar Datum Diarienummer 1 (2) Adress Kommunfullmäktige Svar på motion "Ökad kvalitet och valfrihet inom barnomsorgen" Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen och därmed anse den besvarad. Bakgrund Åsa Sikberg (M) och Lars-Göran Birkehorn Karlsen (M) har i motion till kommunfullmäktige den 17 september 2013 föreslagit - att uppdra åt kommunstyrelsen att organisera och erbjuda föräldrar utbildning i anknytningsteori, utvecklingspsykologi och mentalisering. - att ovan utbildning även skall vara obligatorisk för alla anställda som fattar beslut som berör eller som direkt arbetar med barn i Tierps kommun - att ge kommunstyrelsen i uppdrag att konkurrensutsätta förskolan. Kommunen har enligt skollagen skyldighet att anordna förskola för barn 1-5 år. Det finns också anvisningar och regelverk hur denna verksamhet ska organiseras och vem som far anställas att arbeta och utföra pedagogisk ledning inom förskolan. Det finns också en läroplan för förskolan som tydligt anger verksamhetens mål. Förskolans framväxt i Sverige är en integrerad del av samhällsutvecklingen vad gäller arbetslivets organisering, möjlighet för kvinnors ökade etablering på arbetsmarknaden och därmed ökad jämlikhet vad gäller försörjning och etablering i yrkeslivet. Under årens gång sker givetvis en forskningsbaserad utveckling av förskolans innehåll och varje läroplan har sin utgångspunkt i ett omfattande författningsarbete som baseras på forskning. Anknytningsteorin och mentaliseringsprocesser finns självklart med som några av de forskningsteorier man väger in i ett de förarbeten som är grunden till en läroplan för förskolan. Anknytningsteorin är en evolutionärbaserad psykologisk teori som beskriver vikten av en bra omvårdnadsmiljö för att utveckla trygghet som ett resultat av en framgångsrik mentaliseringsprocess. För dysfunktionellla familjer där anknytningen brister och där tidiga familjehemsplaceringar kan vara aktuella är givetvis kunskaperna utifrån dessa teorier av största vikt. Produktion Handläggare Barn och Unga Lars Broberg Tierp Utvecklingsledare Telefon: E-post: Lars.Broberg@tierp.se

16 2(2) Personal anställda i Tierps kommun har i de flesta fall gedigna utbildningar som bland annat innehåller kunskap och insikt i de teorier som motionärerna efterfrågar. Förskolan informerar vårdnadshavare om uppdragets inriktning vid olika föräldramöten och utvecklingssamtal. Det är givetvis inte samma sak som motionärernas ambitiösa förslag på en generell utbildningsinsats kring tre specifika områden, men vi anser inte att kommunen bör ikläda sig detta omfattande utbildningsansvar. Vi har vid ett flertal tillfällen framfört att det finns inga hinder för intressenter att starta och bedriva barnomsorgsverksamhet i Tierps kommun. Idag finns ett kooperativmed ca 20 platser som alternativ. Idag finns föräldrar till ca 950 barn som fattar ett eget beslut om att de önskar barnomsorg. Tierps kommun anstränger sig för att möta detta behov med en förskola med hög kvalitet. nas Nyberg Ordförande utskottet Barn och Ungdom Barn och Unga

17 SAM MANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Dnr Ks Anmälan av motion om ökad kvalitet och valfrihet inom barnomsorgen - Lars-Göran Birkehorn Karlsen (M) och Asa Sikberg (M) Beslut Kommunfullmäktige beslutar att lämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Bakgrund Ledamöterna Lars-Göran Birkehorn Karlsen (M) och Åsa Sikberg (M) har den 3 september 2013 lämnat en motion om ökad kvalitet och valfrihet inom baromsorgen innehållande följande förslag: att uppdra åt kommunstyrelsen att organisera och erbjuda föräldrar utbildning i anknytningsteori, utvecklingspsykologi och mentalisering att ovan utbildning även skall vara obligatorisk för alla anställda som fattar beslut som berör eller som direkt arbetar med barn i Tierps kommun att ge kommunstyrelsen uppdrag att konkurrensutsätta förskolan. Ledamöterna skriver: "Barnkonventionens artikel 3, som kommunfullmäktige tagit ställning för, handlar om barnets bästa. Politiker, myndigheter och domstolar ska alltid tänka på vad som är bäst för barn när de bestämmer om sådant som gäller barn. I artikeln står det att barnets bästa ska komma i främsta rummet. För att veta om vi utgår från barns bästa behövs kunskap om anknytningsteori, utvecklingspsykologi och mentalisering. Enligt forskningen kan ett litet barn endast knyta an till en eller två vuxna personer. Barn som separeras från sin primära anknytningsperson reagerar med outhärdlig psykisk smärta, på ett sätt som liknar vuxnas sorgereaktion i samband med en förlust av en nära anhörig. Tal och språkcentra är inte fullt utvecklat förrän barn är ca 4 år vilket innebär att de inte har strategier för hur de ska hantera separationer från sin primära anknytningsperson. På barn som separerar ofta kan man uppmäta höga värden av stresshormonet cortisol. Störningar i anknytningsrelationen kan resultera i psykisk ohälsa redan i tidig vuxen ålder. Den stora skillnaden för barn mellan tiden före och efter 1980 är att allt fler barn tidigare separeras från sin primära anknytningsperson, i regel de biologiska föräldrarna. Idag går ca 98 % av alla barn över ett år på förskoleverksamhet. Allt fler barn lider av psykisk ohälsa och i stort sett alla slags psykiska svårigheter och störningar kan förstås som uttryck för att mentaliseringsförrnågan brister i olika forts. Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekt sinn Utdragsbestyrkande 1)ii

18 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige forts. avseenden. Människans djupaste önskan är att bli sedd och förstådd. Mentalisering är förmågan att sortera, prioritera och strukturera tankar och känslor hos sig själv och hos andra. Forskningen kan idag belägga sambandet mellan en trygg anknytning och mentaliseringsförmåga. Utgår vi från barns bästa när vi utformar den kommunala barnomsorgen eller fattar andra beslut som berör barn? Vad är barns bästa när det gäller barnomsorg? Är det bäst för barnet om det är i hemmet med en förälder, hos en nära släkting eller annan bekant som föräldrarna har förtroende för, hos en dagmamma eller på en förskola? Vi moderater anser att endast en ökad valfrihet och mångfald inom barnomsorgen samt en höjd kompetens hos föräldrar och kommunal personal i anknytningsteori, utvecklingspsykologi och mentalisering kan säkerställa att alla barns och familjers förutsättningar och behov beaktas. Vilken barnomsorg som är bäst i det enskilda fallet är individuellt och bäst lämpade att fatta det beslutet är barnets föräldrar. För att kommunens tjänstemän ska kunna ska kunna veta vad som är barns bästa och därmed ha förmåga att kunna fatta beslut där man sätter barns bästa i främsta rummet behöver de kunskaper om anknytningsteori, utvecklingspsykologi och ment ali sering. " Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande S7Y

19 STYRELSEN U9- g 3 Y`45T-noderaternå4 trnr: Beteckning: 1,1,G Hand1.nr: 2() Motion till kommunfullmäktige i Tierps kommun. Ökad kvalitet och valfrihet inom barmomsorgen. Barnkonventionens artikel 3, som kommunfullmäktige tagit ställning för, handlar om barnets bästa. Politiker, myndigheter och domstolar ska alltid tänka på vad som är bäst för barn när de bestämmer om sådant som gäller barn. I artikeln står det att barnets bästa ska komma i främsta rummet. För att veta om vi utgår från barns bästa behövs kunskap om anknytningsteori, utvecklings psykologi och mentalisering. Enligt forskningen kan ett litet barn endast knyta an till en eller två vuxna personer. Barn som separeras från sin primära anknytningsperson reagerar med outhärdlig psykisk smärta, på ett sätt som liknar vuxnas sorgereaktion i samband med en förlust av en nära anhörig. Tal och språkcentra är inte fullt utvecklat förrän barn är ca 4 år vilket innebär att de inte har strategier för hur de ska hantera separationer från sin primära anknytningsperson. På barn som separerar ofta kan man uppmäta höga värden av stress hormonet cortisol. Störningar i anknytningsrelationen kan resultera i psykisk ohälsa redan i tidig vuxen ålder. Den stora skillnaden för barn mellan tiden före och efter 1980 är att allt fler barn tidigare separeras från sin primära anknytningsperson, i regel de biologiska föräldrarna. Idag går ca 98 % av alla barn över ett år på förskoleverksamhet. Allt fler barn lider av psykisk ohälsa och i stort sett alla slags psykiska svårigheter och störningar kan förstås som uttryck för att mentaliserings förmågan brister i olika avseenden. Människans djupaste önskan är att bli sedd och förstådd. Mentalisering är förmågan att sortera, prioritera och strukturera tankar och känslor hos sig själv och hos andra. Forskningen kan idag belägga sambandet mellan en trygg anknytning och mentaliseringsförmåga. Utgår vi från barns bästa när vi utformar den kommunala barnomsorgen eller fattar andra beslut som berör barn? Vad är barns bästa när det gäller barnomsorg? Är det bäst för barnet om det är i hemmet med en förälder, hos en nära släkting eller annan bekant som föräldrarna har förtroende för, hos en dagmamma eller på en förskola? Vi moderater anser att endast en ökad valfrihet och mångfald inom barnomsorgen samt en höjd kompetens hos föräldrar och kommunal personal i anknytningsteori, utvecklings psykologi och mentalisering kan säkerställa att alla barns och familjers förutsättningar och behov beaktas.

20 Y4 moderaterna Vilken barnomsorg som är bäst i det enskilda fallet är individuellt och bäst lämpade att fatta det beslutet är barnets föräldrar. För att kommunens tjänstemän ska kunna ska kunna veta vad som är barns bästa och därmed ha förmåga att kunna fatta beslut där man sätter barns bästa i främsta rummet behöver de kunskaper om anknytningsteori, utvecklings psykologi och mentalisering. Bilagor: 1. När den livsviktiga anknytningen inte fungerar, Psykologtidningen 9/ Vi blir våra relationer om mentalisering en livslång process, Psykologtidningen 12/08. Med anledning av vad som ovan anförts samt att det är av stor socioekonomisk betydelse yrkar vi att fullmäktige måtte besluta: Att uppdra åt kommunstyrelsen att organisera och erbjuda föräldrar utbildning i anknytningsteori, utvecklings psykologi och mentalisering. Att ovan utbildning även skall vara obligatorisk för alla anställda som fattar beslut som berör eller som direkt arbetar med barn i Tierps kommun. Att ge kommunstyrelsen uppdrag att konkurrensutsätta förskolan. Tobo Lars-Göran Birkehorn Karlsen (M) Åsa Sikberg (M)

21 SAMMANTRÄDESPR Kommunstyrelse (36) Svar på motion "Biogasproduktion i Tierp" Björn Hellstedt (C) och Sara Sjödal (C) Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anse motionen vara besvarad. Bakgrund Motionen har anmälts i kommunfullmäktige 48/2013. Kommunfullmäktige har 117/2013 återremitterat ärendet till kommunstyrelsen. Ledamöterna Björn Hellstedt (C) och Sara Sjödal (C) har i motion till kommunfullmäktige föreslagit att återuppta och intensifiera arbetet med att planera för en biogasanläggning i Tierp samt att det komposterbara avfallet tas om hand genom att passera en biogasreaktor innan det återförs till naturens kretslopp i form av gödning och mullämnen. Ordföranden i utskottet samhällsbyggnad har den 27 januari 2014 besvarat motionen och föreslagit att motionen anses vara besvarad. Av motionssvaret framgår det att det kan vara av intresse för kommunen, utan att vara huvudägare, att ingå i ett projekt med biogas om det kan klargöras till vilket ändamål och om det finns avsättning för det som ska produceras i sådan anläggning. Det pågår ett förberedande arbete inom kommunen om att under 2015 genomföra de mål som kommunfullmäktige i december 2012 fattade beslut om i och med antagandet av en ny avfallsplan för Tierps kommun att gälla från och med 'Då är det fråga om införandet av källsortering i kommunen. Exakt hur denna verksamhet ska utformas är i dagsläget inte helt klar och arbetet framskrider utifrån olika alternativ och under hösten 2014 beräknas ett förslag kunna presenteras. Ordf sign Justerandes sign \kli sign Sekt' sign Utdragsbestyrkande

22 Dokumentnamn Motionssvar Datum Diarienummer KS Adress 1(2) Svar på motion angående Biogasproduktion i Tierp Björn Ilellstedt (C) och Sara Sjödal (C) har i en motion till kommunfullmäktige föreslagit att återuppta och intensifiera arbetet med att planera för en biogasanläggning i Tierp att det komposterbara avfallet tas omhand genom att passera en biogasreaktor innan det återförs till naturens kretslopp i form av gödning och mullämnen. Bakgrund Ovan angivna motion behandlades vid kommunfullmäktiges sammanträde i december 2013 tillsammans med en motion rörande ägardirektiv till Tierps Fjärrvärmebolag AB om byggande av panna som skulle vara förberedd för att drivas med biogas. Kommunfullmäktige beslutade efter förslag från undertecknad att återremittera dessa båda motioner till kommunstyrelsen vidare behandling. Motivering I motionens första attsats föreslår motionärerna att Tierps kommun ska återuppta och intensifiera arbetet med att planera för en biogasanläggning i Tierp. Det förekom en inledande diskussion under början av 2000-talet ibland annat i Tierps kommun om att det skulle anläggas en depå för biogas att användas för UL:s bussar efter det att ursprungsidén om en biogasanläggning med en beräknad investeringskostnad på ca 100 miljoner kronor fallit. I nuläget är ej heller det aktuellt med någon depå i kommunen. Bakom dessa planer stod Biogas Uppland AB som ägdes av Scandinavian Biogas Fuels AB och Upplands Lokaltrafik AB. Att Tierps kommun skall återuppta och intensifiera arbetet med att få en biogasanläggning till stånd kan inte anses vara rimlig då det saknas intressenter som är beredda att satsa på en biogasanläggning i kommunen. Det har ej heller framkommit något uttalat intresse från den gröna näringen om att få till stånd en biogasanläggning i kommunen på det sätt som motionärerna anger. Kommunalråd Handläggare TIERP Göran Carlsson Besöksadress: Centralgatan 7 Ordf Utskottet Samhällsbyggnad Telefon: Fax: Telefon: E-post: Goran.Cadsson tierp.se

23 2(2) Däremot kan det vara av intresse för kommunen utan att vara huvudägare att ingå i ett projekt med biogas om det kan klargöras till vilket ändamål och om det finns avsättning för det som ska produceras i sådan anläggning. Vad gäller inledningen på den andra attsatsen så pågår det ett förberedande arbete inom kommunen om att under 2015 genomföra de mål som kommunfullmäktige i december 2012 fattade beslut om i och med antagandet av en ny avfallsplan för Tierps kommun att gälla från och med Det är då fråga om införandet av källsortering i Tierps kommun. Exakt hur denna verksamhet ska utformas är i dagsläget inte helt klar och arbetet framskrider utifrån olika alternativ och under hösten 2014 beräknas ett förslag kunna presenteras. Förutsättningarna för någon lokal biogasproduktion har inte diskuterats eftersom det redan på förhand står klart att hushållens organiska avfall inte är av tillräckligt stor volym för att försörja en biogasanläggning inom kommunen. Därtill pågår diskussioner i vårt län om hur det organiska avfallet ska tas tillvara och på vilket sätt det ska tas tillvara och användas. Det innebär att det mycket väl kan bli så att vårt organiska avfall blir delvolym i en biogasanläggning i exempelvis Uppsala där behovet att tillverka fordonsgas är stort men tillräcklig mängd material saknas. Mot bakgrund av ovanstående föreslås kommunfullmäktige besluta att anse motionen vara besvarad. öranglsson Ordförande Utskottet Samhällsbyggnad

24 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Dnr Ks Svar på motion "Biogasproduktion i Tierp" Björn Hellstedt (C) och Sara Sjödal (C) Beslut Fullmäktige beslutar att återremittera ärendet till kommunstyrelsen. Bakgrund Kommunstyrelsen har 168/2013 behandlat ärendet. Vid kommunstyrelsens behandling av ärendet reserverade sig Catarina Deremar, Anna Ahlin och Erik Kolm till förmån för Catarina Deremars yrkande. Björn Hellstedt (C) och Sara Sjödal (C) har i motion till kommunfullmäktige 48/2013 föreslagit: att återuppta och intensifiera arbete med att planera för en biogasanläggning i Tierp samt att det komposterbara avfallet tas om hand genom att passera en biogasreaktor innan det återförs till naturens kretslopp i form av gödning och mullämnen. Ordföranden i Utskottet samhällsbyggnad har lämnat ett gemensamt svar avseende motionerna till kommunfullmäktige 48/2013 och 49/2013 enligt följande: "Björn Hellstedt och Sara Sjödal anser att Tierps kommun bör satsa på möjligheterna att använda matavfall och övriga lämpliga komposterbara material, t ex slåtter- och skörderester från lantbruk och grönyteskötsel, för lokal biogasproduktion. Den producerade biogasen kan sedan användas till olika ändamål beroende på vad som är marknadsmässigt lämpligast (rötgas för uppvärmning alternativt elproduktion och uppvärmning eller fordonsgas). I motionen gällande ägardirektiv anges att Tierps Fjärrvärme AB i dagsläget står inför beslutet att investera i ytterligare en panna i Tierp. Denna panna ska ha som syfte att ersätta användningen av fossila bränslen som nu sker vid effekttoppar då det är kallt eller då ordinarie pannor är ur drift. Centerpartiet anser därför att det vore klokt att investera i en panna som även är förberedd för rötgasförbränning eller möjlig att med en mindre investering bygga om till rötgasförbränning. forts. Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign "gagl7styrkande

25 SAM MANTRÄDESPROTO KOLL Kommunfullmäktige forts. Det finns idag en arbetsgrupp i kommunen som arbetar med en plan för hur insamling och omhändertagande av organiskt avfall ska utformas i Tierps kommun. Innan det kan fastställas hur organiskt avfall ska samlas in krävs även ett beslut om vilken slutprodukt det organiska avfallet ska bli, t ex biogas eller kompost. Under 2014 kommer arbetet att intensifieras ytterligare och enligt en preliminär plan beräknas hushållens matavfall kunna börja samlas in och sorteras ut i slutet av år Detta kommer även att kräva informationsinsatser för att öka medvetenheten och kunskapen om källsortering och organiskt avfall. Att kommunen skulle planera för en egen biogasanläggning är inte aktuellt i dagsläget. En egen anläggning är en alltför stor investering för en liten kommun, samtidigt som avfallsmängderna inte är tillräckligt omfattande. Däremot pågår samtal och nätverksträffar med grannkommuner som Uppsala, Östhammar samt kommunalförbundet Gästrike Återvinnare. En biogasanläggning kräver stora mängder avfall och efterfrågan på avfall förväntas öka i exempelvis Uppsala som planerar en ny biogasanläggning, vilket gör att transport av organiskt avfall till Uppsala kan vara en möjlig lösning. Tierps Fjärrvärme AB kommer vid nästa styrelsemöte i december att fortsätta diskussionen om att investera i ytterligare en panna i Tierp. Att investera i en panna som även är förberedd för rötgasförbränning innebär dock en avsevärt större investeringskostnad, ca 100 miljoner kronor, jämfört med andra alternativ. Det mest troliga är därför att Tierps Fjärrvärme under 2014 investerar i en ny pelletspanna för drygt 20 miljoner kronor." Yrkande Efter avslutad överläggning föreligger följande yrkanden, att ställas mot kommunstyrelsens förslag om att avslå motionen: Björn Hellstedt yrkar bifall till motionens förslag. Sara Sjödal yrkar att motionen ska återremitteras till kommunstyrelsen med följande motivering: att uppdra till kommunstyrelsen att bereda frågan igen samt att ge arbetsgruppen i uppgift att utreda alternativet lokal biogasutrustning som metod att tillvarata vårt organiska avfall. Göran Carlsson (C) och Urban Blomster (V) yrkar att motionen ska återremitteras. forts. Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 04-.Pk

26 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige forts. Yttrande Jenny Lundström (MP) yttrar sig i ärendet. Propositionsordning Ordföranden framställer propositionsordning som godkänns av fullmäktige. Tre förslag föreligger: Återremiss, bifall eller avslag. Om ärendet ska behandlas vid dagens sammanträde, ska fullmäktige ta ställning till om motionen ska bifallas eller avslås. Fullmäktige beslutar om frågan ska avgöras vid dagens sammanträde eller senare. Ordföranden finner att ärendet ska avgöras senare, vilket innebär att ärendet återremitteras till kommunstyrelsen. Ordf sign gk Justerandes sign Hb Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

27 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen (257) 168 Dnr Ks Svar på motion "Biogasproduktion i Tierp" Björn Hellstedt (C) och Sara Sjödal (C) Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Reservation Catarina Deremar (C), Anna Ahlin (C) och Erik Kolm (C) anmäler muntlig reservation till förmån för Catarina Deremars yrkande. Bakgrund Björn Hellstedt (C) och Sara Sjödal (C) har i motion till kommunfullmäktige 48/2013 föreslagit: att återuppta och intensifiera arbete med att planera för en biogasanläggning i Tierp samt att det komposterbara avfallet tas om hand genom att passera en biogasreaktor innan det återförs till naturens kretslopp i form av gödning och mullämnen. Ordföranden i utskottet samhällsbyggnad har lämnat ett gemensamt svar avseende motionerna till kommunfullmäktige 48/2013 och 49/2013 enligt följande: Björn Hellstedt och Sara Sjödal anser att Tierps kommun bör satsa på möjligheterna att använda matavfall och övriga lämpliga komposterbara material, t ex slåtter- och skörderester från lantbruk och grönyteskötsel, för lokal biogasproduktion. Den producerade biogasen kan sedan användas till olika ändamål beroende på vad som är marknadsmässigt lämpligast (rötgas för uppvärmning alternativt elproduktion och uppvärmning eller fordonsgas). I motionen gällande ägardirektiv anges att Tierps Fjärrvärme AB i dagsläget står inför beslutet att investera i ytterligare en panna i Tierp. Denna panna ska ha som syfte att ersätta användningen av fossila bränslen som nu sker vid effekttoppar då det är kallt eller då ordinarie pannor är ur drift. Centerpartiet anser därför att det vore klokt att investera i en panna som även är förberedd för rötgasförbränning eller möjlig att med en mindre investering bygga om till rötgasförbränning. Det finns idag en arbetsgrupp i kommunen som arbetar med en plan för hur insamling och omhändertagande av organiskt avfall ska utformas i Tierps kommun. Innan det kan fastställas hur organiskt avfall ska samlas in krävs även ett beslut om vilken slutprodukt det organiska avfallet ska bli, t ex biogas eller kompost. Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

28 SAM MANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen (257) 168 forts. Under 2014 kommer arbetet att intensifieras ytterligare och enligt en preliminär plan beräknas hushållens matavfall kunna börja samlas in och sorteras ut i slutet av år Detta kommer även att kräva informationsinsatser för att öka medvetenheten och kunskapen om källsortering och organiskt avfall. Att kommunen skulle planera för en egen biogasanläggning är inte aktuellt i dagsläget. En egen anläggning är en alltför stor investering för en liten kommun, samtidigt som avfallsmängderna inte är tillräckligt omfattande. Däremot pågår samtal och nätverksträffar med grannkommuner som Uppsala, Östhammar samt kommunalförbundet Gästrike Återvinnare. En biogasanläggning kräver stora mängder avfall och efterfrågan på avfall förväntas öka i exempelvis Uppsala som planerar en ny biogasanläggning, vilket gör att transport av organiskt avfall till Uppsala kan vara en möjlig lösning. Tierps Fjärrvärme AB kommer vid nästa styrelsemöte i december att fortsätta diskussionen om att investera i ytterligare en panna i Tierp. Att investera i en panna som även är förberedd för rötgasförbränning innebär dock en avsevärt större investeringskostnad, ca 100 miljoner kronor, jämfört med andra alternativ. Det mest troliga är därför att Tierps Fjärrvärme under 2014 investerar i en ny pelletspanna för drygt 20 miljoner kronor. Ordföranden i utskottet samhällsbyggnad har den 10 oktober 2013 besvarat motionen och föreslagit att motionen ska avslås. Yrkande Catarina Deremar (C) yrkar bifall till motionen. Bifall Göran Carlsson (S) yrkar bifall till föreliggande förslag. Proposition Ordföranden framställer proposition på kommunstyrelsens förslag samt Catarina Deremars yrkande. Ordföranden konstaterar att kommunstyrelsen antagit föreliggande förslag. Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

29 Dokumentnamn Svar på motioner Datum Diarienummer Ks Ks Adress Kommunfullmäktige 1(2) Svar på motionerna "Biogasproduktion i Tierp" samt "Ägardirektiv till Tierps Fjärrvärmebolag AB biogasförberedelser" Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionerna. Bakgrund Björn Hellstedt (C) och Sara Sjödal (C) har i två motioner till kommunfullmäktige den 7 juni 2013 föreslagit att återuppta och intensifiera arbete med att planera för en biogasanläggning i Tierp, att det komposterbara avfallet tas om hand genom att passera en biogasreaktor innan det återförs till naturens kretslopp i form av gödning och mullämnen, samt att ge Tierps Fjärrvärme AB direktivet att den nya biobränslepannan som planeras köpas in till fjärrvärmeanläggningen i Tierp även är lämplig för rötgasförbränning. Björn Hellstedt och Sara Sjödal anser att Tierps kommun bör satsa på möjligheterna att använda matavfall och övriga lämpliga komposterbara material, t ex slåtter- och skörderester från lantbruk och grönyteskötsel, för lokal biogasproduktion. Den producerade biogasen kan sedan användas till olika ändamål beroende på vad som är marknadsmässigt lämpligast (rötgas för uppvärmning alternativt elproduktion och uppvärmning eller fordonsgas). I motionen gällande ägardirektiv anges att Tierps Fjärrvärme AB i dagsläget står inför beslutet att investera i ytterligare en panna i Tierp. Denna panna ska ha som syfte att ersätta användningen av fossila bränslen som nu sker vid effekttoppar då det är kallt eller då ordinarie Kommunalråd Handläggare TIERP Göran Carlsson Besöksadress: Centralgatan 7 Ordf Utskottet Samhällsbyggnad Telefon: Fax: Telefon: E-post: Goran.Carlsson@tierp.se

30 2(2) pannor är ur drift. Centerpartiet anser därför att det vore klokt att investera i en panna som även är förberedd för rötgasförbränning eller möjlig att med en mindre investering bygga om till rötgasförbränning. Det finns idag en arbetsgrupp i kommunen som arbetar med en plan för hur insamling och omhändertagande av organiskt avfall ska utformas i Tierps kommun. Innan det kan fastställas hur organiskt avfall ska samlas in krävs även ett beslut om vilken slutprodukt det organiska avfallet ska bli, t ex biogas eller kompost. Under 2014 kommer arbetet att intensifieras ytterligare och enligt en preliminär plan beräknas hushållens matavfall kunna börja samlas in och sorteras ut i slutet av år Detta kommer även att kräva informationsinsatser för att öka medvetenheten och kunskapen om källsortering och organiskt avfall. Att kommunen skulle planera för en egen biogasanläggning är inte aktuellt i dagsläget. En egen anläggning är en alltför stor investering för en liten kommun, samtidigt som avfallsmängderna inte är tillräckligt omfattande. Däremot pågår samtal och nätverksträffar med grannkommuner som Uppsala, Östhammar samt kommunalförbundet Gästrike Återvinnare. En biogasanläggning kräver stora mängder avfall och efterfrågan på avfall förväntas öka i exempelvis Uppsala som planerar en ny biogasanläggning, vilket gör att transport av organiskt avfall till Uppsala kan vara en möjlig lösning. Tierps Fjärrvärme AB kommer vid nästa styrelsemöte i december att fortsätta diskussionen om att investera i ytterligare en panna i Tierp. Att investera i en panna som även är förberedd för rötgasförbränning innebär dock en avsevärt större investeringskostnad, ca 100 miljoner kronor, jämfört med andra alternativ. Det mest troliga är därför att Tierps Fjärrvärme under 2014 investerar i en ny pelletspanna för drygt 20 miljoner kronor. öran Carlsson Ordförande för utskottet samhällsbyggnad