SOCSAM I HANINGE Så blev det
|
|
- Elias Åberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SOCSAM I HANINGE Så blev det
2 Vill man ha en symfoni räcker det inte med en gitarr. Man måste ha hela orkestern och någon som dirigerar. Thomas, 55, på väg tillbaka i arbetslivet igen efter en långtidssjukskrivning och olika rehabiliteringsinsatser. Text: Annika Hällqvist Redigering, layout och foto om inte annan upphovsman anges: Ritva Nordin, Haninge 2
3 Haninge har blivit friskare Vi ville arbeta över myndighetsgränserna. Vi ville arbeta på ett annorlunda sätt för att människor som står utanför arbetslivet ska få bättre hjälp. Tack vare en försökslagstiftning blev det möjligt. Vi startade SOCSAM, ett försök med politisk och finansiell samordning. Här är några av de resultat vi uppnått: Sjuktalen har sjunkit mer än i övriga länet. Hur stor del av minskningen som beror på SOCSAM går inte att säga exakt, men det är ingen överdrift att påstå att SOCSAM bidragit till att kostnaderna för sjukskrivningarna minskat. Många människor som tidigare skulle ha blivit sjukskrivna har inte påbörjat någon sjukskrivning tack vare en tidig insats. Vi har gjort det möjligt att hitta bättre alternativ, som till exempel små justeringar i arbetsmiljön eller av arbetsuppgifterna. Många har dessutom förkortat sjukskrivningstiden. Många som haft svårt att få jobb har efter insatser hittat ett arbete eller börjat studera. Flera av dem som deltagit i våra insatser mår bättre, visar utvärderingar. Människor som deltagit i våra insatser ger högt betyg åt den hjälp och det bemötande de fått, visar utvärderingar. Vi har skapat bättre kontakter och upparbetade kanaler mellan olika myndigheter. ß Fyra framgångsfaktorer 1 Fokusera på den enskilde. Resurserna måste passa varje individ inte tvärtom. 2 Arbetet måste vara förankrat på alla nivåer inom organisationerna. 3 Vi ska satsa på den enskildes friska del. Varje individs möjligheter måste tas tillvara. 4 Insatserna ska anpassas efter mäns och kvinnors olika behov. 3
4 Vi ser helheten Mindre byråkrati och ett nätverk som förhindrar att människor faller mellan stolarna. Ett annorlunda sätt att arbeta och ett nytt sätt att tänka. Så kan man beskriva Socsam. I dag står många människor utanför arbetsmarknaden. Vissa står mer utanför än andra. Det kan handla om människor som varit arbetslösa länge eller är långtidssjukskrivna och som ofta behöver insatser från flera håll för att kunna börja arbeta. Denna grupp faller lätt mellan stolarna och slussas mellan olika myndigheter. Helhetsgreppet saknas och lösningarna kan därför bli både kortsiktiga och ineffektiva, och i längden också dyra och nedbrytande för den enskilde. Det är här SOCSAM kommer in i bilden. Genom politisk och finansiell samordning har vi i Haninge kommun kunnat använda våra resurser bättre. Med en gemensam portmonnä kan vi arbeta över myndighetsgränserna. Vi vill lämna byråkrati och revirtänkande bakom oss. I stället skräddarsyr vi lösningar runt varje individ genom att samarbeta. Vi skapar samarbetsstrukturer där olika insatser fångar upp individen så tidigt som möjligt. Det finns till exempel team som lägger upp individuella rehabiliteringsplaner. Vårt uppdrag är att hitta vägar som är bättre anpassade efter dem som behöver vår hjälp. På så sätt vill vi få människor att må bättre och komma i arbete snabbare, vilket både den enskilde och samhället vinner på. Så jobbar vi Vägen fram till att vi hittar rätt insats har gått genom processanalysgrupper inom varje behovsgrupp. Ofta ser processen ut så här: En arbetsgrupp med personer från verksamheterna, SOCSAM och sakkunniga kartlägger situationen för en behovsgrupp och ringar in problemen. Vad kan man göra för just denna behovsgrupp? Arbetsgruppen tar fram ett förslag på vilken eller vilka insatser som kan passa. Förslaget går vidare till Samarbetsorganet där det finns representanter på chefsnivå för varje huvudman. Samarbetsorganet diskuterar varje ärende vid två möten. Detta för att det ska finnas tillfälle att förankra idéerna ute i verksamheterna. När Samarbetsorganet sagt ja till en insats går förslaget vidare till SOCSAM-nämnden. SOCSAM-nämnden har mandat att omfördela resurser mellan myndigheter och beställa insatser. När nämnden fattat ett beslut om en åtgärd gör den en så kallad utvecklingsbeställning. Denna beställning går ut till verksamheterna. Nu börjar arbetet. ß 4
5 Fakta om SOCSAM i Haninge Start: 1998 som en försöksverksamhet tänkt att avslutas efter år Försöket har förlängts i omgångar. Samverkande myndigheter lokalt: Socialtjänsten, hälso- och sjukvården, försäkringskassan samt arbetsförmedlingen, som dock inte deltagit i nansieringen. Målgrupp: Arbetslösa och/eller långtidssjukskrivna Haningebor i arbetsför ålder med behov av hjälp från mer än en instans. Områden för samverkan: Rygg/Nacke, missbruk, psykisk ohälsa, arbetsbefrämjande åtgärder. Målsättning: att använda gemensamma resurser bättre, och att minska den enskildes lidande och att korta väntetiderna. Så säger lagen SOCSAM har reglerats av en försökslagstiftning. Numera nns en permanent lag (2003:1210 om nansiell samordning av rehabiliteringsinsatser) som syftar till att hjälpa personer som behöver samordnade insatser för att komma ut i arbetslivet. Den nya lagen gör det möjligt för försäkringskassa, en eller era kommuner, landsting och länsarbetsnämnd att ha en gemensam portmonnä och därmed kunna jobba över myndighetsgränserna. Det måste nnas ett särskilt samordningsförbund där parterna nns representerade. Detta samordningsförbund ska bland annat stå för riktlinjerna och fördela pengarna. Försäkringskassan ska stå för hälften av pengarna, arbetsförmedlingen och landstinget ska bidra med en fjärdedel och kommunen eller kommunerna med resterande fjärdedel. 5
6 Utan all hjälp kanske jag inte hade levt i dag En dag säckade Thomas ihop. Han hade drabbats av en utmattningsdepression. Det har varit en lång väg tillbaka. Tack vare den hjälp jag fått har jag fått ett nytt liv, säger han. Thomas är nog av den bussiga typen, en sådan där som alltid ställer upp, en fixare som haft svårt att säga nej. Som brevbärare var han mån om att ta sig en pratstund med folk för att vara snäll, för att pigga upp. Han säger att han hade ett rejält antal övertidstimmar att ta ut och att de egna kraven på att räcka till för allt och alla var höga. Jag ville vara till lags och fick ångest av att säga nej, säger han. Så där höll det på, år efter år. En dag ramlade Thomas ihop över kundvagnen i varuhuset. Hjärtat slog hårt och på ett sätt det aldrig gjort förut. Svetten flödade. Dagen efter svimmade han på jobbet. Thomas blev sjukskriven i två veckor. Vid återbesöket på Brandbergens vårdcentral fick han diagnosen utmattningsdepression. Den första tiden beskriver han som vidrig med ångest, minnes- och sömnrubbningar, hög puls och hjärtklappning för att nämna några av symptomen. Resan tillbaka har varit lång fyra år. Den har gått två steg framåt och ett tillbaka, sakta, sakta, men ändå framåt. Att det gått framåt ser Thomas två skäl till: stödet från sin familj och insatserna från vårdcentralen. På vårdcentralen fick Thomas hjälp av ett team bestående av distriktsköterska, läkare, psykolog och kurator. Inledningsvis gick han hos distriktsköterskan eller läkaren två gånger i veckan för att kolla kroppen. Men kontrollerna har också varit ett tillfälle att få stöd och snacka av sig. Jag har fått ovärderlig hjälp av distriktsköterskan. Hon har gjort stordåd! Redan i början ville vårdcentralen att Thomas skulle gå till en psykolog. Han sa blankt nej. Psykolog? Jag var väl inte knäpp heller! Nej, det accepterade jag inte. Men efter åtta-nio månader accepterade jag. Att gå hos en psykolog har bidragit till att jag funderat över varför jag ställer upp hela tiden. Och det har lärt mig att skynda långsamt. Jag har också fått kunskap om var på skalan jag stått i utmattningsdepressionen. Det har varit till stor hjälp. Och jag har lärt mig att börja säga nej och ta emot hjälp. Thomas, nu är det payback time som psykologen sa. 6
7 Thomas valde att arbetsträna hos sin gamla arbetsgivare Posten. I ett senare skede har Thomas även gått hos kuratorn. Där har vi nystat i olika saker och det har gett mig nya insikter. Hjälpen från försäkringskassan beskriver han som bra. Det har aldrig varit något krångel. Allt har flutit på. Thomas har inte behövt någon hjälp med att hitta en plats för arbetsträning. Han valde att arbetsträna hos sin gamla arbetsgivare Posten. Det har fungerat bra. Vårdcentralen har han fortsatt kontakt med och han går på regelbundna kontroller. Livsgnistan finns där igen. Han trivs på jobbet och ser fram emot att fiska och resa. Och han tar vara på nuet på ett helt annat sätt. Livet är så skönt nu. Jag har fått ett nytt liv, ett lugnare liv. När Thomas sammanfattar vårdcentralens insats säger han: Utan den kanske jag inte hade levt i dag. Att insatserna varit sammansatt av flera olika kompetenser har bidragit starkt till att han mår mycket bättre, anser han, och uttrycker saken så här: Vill man ha en symfoni räcker det inte med en gitarr. Man måste ha hela orkestern och någon som dirigerar. De har dirigerat mig i rätt riktning. Numera klarar jag att hålla i taktpinnen själv. ß 7
8 Pelle Svensson "Improvisation Ι" av Minako Masui. 8
9 Inom samverkan SOCSAM är en samverkansorganisation. Inom den utvecklas och stöttas en rad insatser som ska få människor att må bättre och om möjligt komma ut i arbetslivet. Här är insatserna i Haninge. Försäkringskassan på vårdcentraler En dag i veckan finns bedömare från försäkringskassan på vårdcentralerna för att träffa patienter. Tillsammans med läkare lägger patient och försäkringskassa upp en plan för rehabilitering. Ibland kan även sjukgymnast, kurator och psykolog delta. Resultat: Vi ser att sjukskrivningar förhindras och förkortas genom detta sätt att arbeta, även om vi saknar exakta siffror på hur många och hur länge. Prohab är en vidareutveckling av samarbetet mellan försäkringskassan och vårdcentralerna. Redan inför en sjukskrivning träffar en samordnare från försäkringskassan vissa patienter för att se om det finns andra lösningar än sjukskrivning. Resultat: Många fler än vi förväntat oss blir aldrig sjukskrivna tack vare en snabb insats. Andra kan förkorta sin sjukskrivningstid. Många gånger hittar vi alternativ till sjukskrivning, till exempel justeringar av arbetsuppgifter eller arbetsmiljö. Av 75 patienter som passerat sexmånadersuppföljningen är 80 procent tillbaka i arbete eller arbetssökande igen. Av det fåtal patienter som passerat ettårsuppföljningen är 80 procent fortfarande friska. Patienterna ger bemötandet betyget 4,92 på en femgradig skala. Resultatet av den hjälp patienten fått ger betyget 4,44. Fler handläggare på försäkringskassan innebär att vi har mer personal som arbetar med utredning och samordning av rehabiliteringen. SOCSAMnämnden har omfördelat resurserna och gett extra pengar till detta. Resultat: Vi tror att detta är en stor del av förklaringen till att de långa sjukfallen blivit färre och utbetalade sjukpenningdagar minskar. Sjukfallen minskar inom alla intervaller. Till exempel minskade tvåårsfallen från 312 till 249 under ett år Under samma period minskade kostnaderna för sjukpenning med 11,1 procent. Under perioden januari 2003-september 2005 har kostnaderna för sjuk- och rehabpenning minskat med 35,6 procent. Boendekedjan/Västergården erbjuder boende i drogfri miljö och vänder sig till personer som avslutat ett beroende. Syftet är att de på sikt ska få egna lägenheter på den öppna bostadsmarknaden. Resultat: Förutom de mänskliga vinsterna har vi också fått lägre placeringskostnader. 9
10 Tolvan är en öppenvårdsbehandling för pesoner med beroendeproblem. Behandlingen bygger på 12-stegsprogrammet. Resultat: En tredjedel av alla inskrivna har fullföljt primärbehandlingen. Av dem har 28 procent även fullföljt eftervården. Uppskattningsvis har procent avbrutit eftervården tack vare arbete eller liknande. Fyren är till för psykiskt funktionshindrade med psykosproblematik. Här finns boendestöd, psykiatrisk behandling och rehabilitering i öppenvård. Tanken är att erbjuda effektivare och mera samordnade insatser samt att förebygga försämring och behov av sluten psykiatrisk vård. Resultat: Under 2005 deltog 160 personer, varav 25 hade boendestöd. Nya gruppverksamheter har kommit igång. Resursrådet består av handläggare från de olika huvudmännen och arbetar med människor som inte får hjälp inom befintliga verksamheter. Målet är att den enskilde med rätt insats ska må bättre och öka sin försörjningsgrad. Resursrådet ger råd om fortsatt handläggning och kan vid behov köpa utrednings- och rehabiliteringstjänster. Resultat: Under 2005 köptes 71 tjänster in. Det handlar om rehabilitering/arbetsträning, terapi, utredning/funktionsbedömning samt förberedande och hälsofrämjande sysselsättning. Kuratorer och terapeuter finns på vårdcentralerna. Patienter med psykisk ohälsa eller psykosociala problem vänder sig framför allt till primärvården när de saknar egna sociala nätverk. Tidig upptäckt och adekvata behandlingsalternativ i primärvården kan därför motverka upprepat vårdsökande. På det sättet kan vi förbättra livskvaliteten för patienterna och samtidigt spara pengar. Resultat: Senaste utvärderingen visar att 45 procent av kuratorernas patienter var heltidssjukskrivna när kontakten togs. Vid avslutad kontakt var siffran 31 procent. Vid start var 37 procent av terapeuternas patienter heltidssjukskrivna. Vid avslut var siffran 22 procent. Patienterna värdesätter insatsen för bemötandet högt, 4,84 av 5, och ger 4,31 av 5 för resultatet av behandlingen. Moringen finns för dem som har ett komplext vårdbehov med både psykisk störning och missbruk. Moringen ska jobba uppsökande och vara spindeln i nätet i kontakt med andra instanser. Syftet är 10
11 att förbättra klienternas livskvalitet, minska missbruket och få ner vårdkostnaderna. Resultat: Det är för tidigt att utvärdera resultatet, men vi ser att behovet är stort. Arbetslivsinriktad rehabilitering riktar sig till arbetslösa och/eller personer som är delvis sjukskrivna. Många av dem behöver byta yrke. På arbetsförmedlingen finns en handläggare som arbetar heltid med detta och ansvarar för ett 30-tal arbetssökande. Resultat: Nästan alla av dem som ingick i den vägledande aktiviteten Jobbplanen har hittat nya yrkesområden. Fokus har flyttats från problem till möjligheter. Sex har fått jobb, tre arbetsprövning och tre förberedande utbildning. Myrstigen vänder sig främst till kvinnor som har invandrarbakgrund och behov av särskilt stöd. Kvinnorna arbetar vid Myrornas klädsortering. De som behöver läser även svenska tre timmar, fyra dagar i veckan. Resultat: Av de 36 personer som deltagit sedan i maj 2004 har drygt hälften fått någon form av arbete. Några har börjat studera. Manscentrum finns för män i kris eller i behov av rådgivning. De vanligaste problemen männen har sökt för är relationsproblem, aggressivitets- och våldsproblematik, vårdnads- och umgängesfrågor, övrigt till exempel existensiella frågor, sex- eller porrmissbruk. Manscentrum bedriver även förebyggande arbete och verkar för att sprida information och kunskap om frågor gällande män och synen på mansrollen. SOCSAM delfinansierade verksamheten sedan år Resultat: Sedan start 1999 har antalet män som sökt sig till Manscentrum ökat år från år. Rygg/Nacke har inneburit ett nytt sätt att jobba med patienter med ont i rygg och/eller nacke. Förutom läkaren har sjukgymnasten en aktiv roll, och patienten får även träffa försäkringskassans samordnare som kartlägger situationen och gör en rehabutredning, samt kontaktar arbetsgivaren. De tidiga insatserna ska leda till rätt åtgärd, bättre hälsa och minskade sjukskrivningar. Resultat: Färre och kortare sjukskrivningar. Uppföljningar efter ett år visar att 60 procent inte längre var sjukskrivna. Av övriga 40 procent var hälften heltids- och hälften deltidssjukskrivna. ß Fotnot: Resultaten bygger på de årliga självutvärderingarna i respektive verksamhet. 11
12 Så tycker politikern Pelle Svensson SOCSAM-nämndens ordförande Pelle Svensson. Foto: Eva Simonsson Hur har det varit att arbeta med SOCSAM? Det är det roligaste politiska uppdrag jag haft. Man har sett individens problem i stället för vems ansvar det är. Det har inte funnits någon Svarte Petter-problematik. Sedan ska man komma ihåg att allt inte varit bra under SOCSAM heller. Vi tog till exempel över några befintliga verksamheter som vi valde att lägga ner. Det gäller att kritiskt granska det man håller på med. Vad händer med SOCSAM i framtiden? Vi har hållit på så länge under försökslagstiftningen att vi nu väljer att gå in under den permanenta lagstiftning som kommit. Den nya lagen innebär en snävare målgrupp och en snävare finansieringsmodell, men den är en bra början och ett steg i rätt riktning. Det kommer att skapas ett nytt förbund som får ta ställning till vad man ska satsa på. Jag tror att det kommer att växa fram nya saker och det är viktigt att idéerna kommer underifrån. Nu har vi byggt upp personliga kontakter för det. Varför väljer ni att fortsätta? SOCSAM har betytt väldigt, väldigt mycket för den enskilde. Och det är en styrka om det finns en formell organisation med en fast struktur för samverkan. Vad händer med SOCSAM:s befintliga verksamheter? De verksamheter som utvecklats inom SOCSAM har utvecklats så att huvudmännen kommer att ta över. ß 12
13 Ett roat auditorium på Ben Furman-dagen hösten Foto: Erik Artschwager. och så tycker personalen Andelen som anser sig delaktiga i SOCSAM har ökat vid varje undersökning vi gjort. Åtta av tio anser att SOCSAM har påverkat deras arbete. Andelen som tycker att SOCSAM är ett stöd i arbetet har ökat under åren: sex av tio anser att SOCSAM är ett stöd. Fyra av tio anser att tillgången till rehabilitering och vård ökat för Haningeborna som en följd av SOCSAM. ß Fotnot: Enkätundersökningar bland personalen har gjorts 1998, 2001 och 2003/2004. Æ att jobba med SOCSAM Bättre kontakt mellan myndigheter. En framgångsfaktor är att samverkan är strukturerad. Ökad förståelse och kunskap om varandras verksamheter och uppdrag. Gemensamma utbildningsarenor. 13
14 Förarbete nyckeln till framgång Åsa Halvarsson, försöksledare Du har arbetat inom SOCSAM sedan Hur har den tiden varit? Jag arbetade fram till förra året som processtödjare tillsammans med Ola Wiktorson, som då var försöksledare. Det har varit intressant. Inledningsvis var det mycket diskuterande, besluten dröjde och det tog tid innan vi kunde dra igång saker. Efter ett par år insåg jag att det var bra att vi skyndade långsamt. När en verksamhet eller insats startar är den väl förarbetad och förankrad. Vilka barnsjukdomar har SOCSAM haft? När SOCSAM startade var det problem i början att hitta rätt åtgärder. Man hade bråttom att komma igång och ville visa resultat. Arbetssättet omprövades och man började arbeta med en processmodell för att bättre svara upp mot behoven. Eftersom det var nya samverkanspartners hade man dålig kunskap om varandras uppdrag och verksamheter och rollfördelningen i organisationen var otydlig. Det har tagit lång tid att lära känna varandra. Åsa Halvarsson Vad är nyckeln till de goda resultaten? Att viljan och entusiasmen till fortsatt utveck- 14
15 lingsarbete har funnits hela tiden. Vi har sett oss som en utvecklingsmotor och skapat insatser som ligger nära den vanliga linjeorganisationen. Detta för att de skulle kunna införlivas i den vanliga verksamheten om Socsam inte skulle fortsätta. Vi har gjort ett gediget förarbete innan vi startat nya insatser. När vi startat har det i regel varit rätt. En framgångsfaktor är också att vi har levererat ett koncept, men logistiken har skötts ute i verksamheterna. De som arbetat med detta är entusiastiska. Man vill! Vad är du inte nöjd med? Att nytillkomna centrala direktiv ibland har komplicerat vårt arbete lokalt. Att processen har påverkats av andra faktorer, som till exempel byte av personal eller ekonomiska sparbetingelser, har försvårat och gjort den lättstörd. Vad borde ni ha gjort annorlunda? Under de första åren skulle vi ha lagt ännu mer fokus på rollfördelning och kunskap om varandras verksamheter och samverkan. ß Källor Uppföljning av SOCSAM-försöket i Haninge hur kan samverkan utvecklas vidare? Slutrapport av Ulla Sandström, Stockholms läns landsting SOCSAM mångfacetterad verksamhet, Riksförsäkrings verket/socialstyrelsen Välfärden utvecklas när resurserna samordnas, SOCSAM i Haninge Lägesrapporter och självutvärderingar från SOCSAM i Haninge Försöksledare Åsa Halvarsson Många broar, hållbara broar och en bra karta över var broarna finns, Lägesrapport av Olov Berggren Årsredovisning 2005 Verksamhetsplan
16 Läs mer om SOCSAM i Haninge på Lite av varje om SOCSAM hittar du på Kontaktpersoner i Haninge Pelle Svensson (s), ordförande i SOCSAM-nämnden Tel: E-post: pelle.svensson@haninge.se Åsa Halvarsson, försöksledare Tel: E-post: asa.halvarsson@haninge.se Anders Chronqvist, Haninge kommun. Tel: E-post: anders.chronqvist@haninge.se Maj Karlqvist, försäkringskassan Tel: E-post: maj.karlqvist@forsakringskassan.se Lolo Hultsten-Sandberg, arbetsförmedlingen Tel: E-post: lolo.hultsten-sandberg@lanab.amv.se Gunilla Tornhammar, Stockholms läns landsting Tel: E-post: gunilla.tornhammar@sll.se Här nns vi Postadress: SOCSAM i Haninge Haninge kommun Haninge Tel. växel: Besöksadress: Handenterminalen 1, entréplan 16
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2009:23 1 (149) LS 0810-0994 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Årsredovisningar och revisionsberättelser 2006 för Samordningsförbunden i Södertälje och Botkyrka samt årsredovisningar och
Verksamhetsplan SOCSAM i Haninge år 2005
1 Verksamhetsplan SOCSAM i Haninge år 2005 1. Syfte Den politiska och finansiella samordningen syftar till att använda de gemensamma resurserna bättre. Samverkan ska leda till förbättrade rutiner mellan
godkänna årsredovisningar och revisionsberättelser för 2008 från Samordningsförbunden i Botkyrka, Haninge, Huddinge och Södertälje
HSN 2009-10-22 P 5 1 (6) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Barbro Hansson Årsredovisningar 2008 för Samordningsförbunden i Södertälje, Botkyrka, Huddinge och Haninge Ärendet Finansiell
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Samordningsförbundet Haninge
Samordningsförbundet Haninge 2007-06-15 1 Plats och tid Beslutande Kommunstyrelsens sessionssal, entréplan i kommunhuset, fredagen den 15 juni 2007, kl 09.00 10.30 Marie Litholm (kd), ordförande Pelle
Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018
Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare
Implementering av verksamhet 3.4.4
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag
2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009
1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom
Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele
Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson
Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009
Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och
Verksamhetsplan SOCSAM i Haninge år 2002
1 Verksamhetsplan SOCSAM i Haninge år 2002 1. Syfte Samverkan inom SOCSAM:s ram syftar till att använda de gemensamma resurserna bättre, minska lidandet för den enskilda samt att förkorta väntetider. Samverkan
Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015
Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05
Bilaga Avtal mellan Stockholms läns landsting och Försäkringskassan i Stockholms län om gemensamt åtagande rörande rehabiliteringsgaranti.
Bilaga 2004-12-16 Avtal mellan Stockholms läns landsting och Försäkringskassan i Stockholms län om gemensamt åtagande rörande rehabiliteringsgaranti. Uppdraget Styrgruppen för Rehabiliteringsgarantiprojektet
Mål, budget och verksamhetsplan 2008 Samordningsförbundet Haninge
OBS! Reviderad efter styrelsemötet den 17 december 2007 Mål, budget och verksamhetsplan 2008 Samordningsförbundet Haninge Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 2 1.1 Samordningsförbundet Haninge 2 1.2
1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?
2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?
Mottganingsteamets uppdrag
Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse
Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson
Information ST-läkare 21 April 2016 Anette Svenningsson Arbetslösheten i Sverige i Feb 2016 Arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska jämfört med förra året. 372 000 personer är arbetslösa eller inskrivna
Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?
Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp
Hur kan vi stötta unga vuxna med psykisk sjukdom till ökad aktivitet, studier och arbete?
Hur kan vi stötta unga vuxna med psykisk sjukdom till ökad aktivitet, studier och arbete? Samordningsförbundet DELTA bjöd tillsammans med FoU i Väst/GR in till dialogmöte den 12 maj 2015 Samordningsförbundet
Rehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig
Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan
Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden
Lag 2003:1210 om finansiell samordning
Lag 2003:1210 om finansiell samordning 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3.
Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum
Promemoria 2018-01-23 Socialdepartementet Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum Inledning Våra socialförsäkringar är en central del i den svenska
Rehabkoordinering. 2 december. Ann-Britt Ekvall Åsa Sturesson Johansson Region Skåne
Rehabkoordinering 2 december Ann-Britt Ekvall ann-britt.ekvall@skl.se Åsa Sturesson Johansson Region Skåne Asa.sturesson-johansson@skane.se 1 Bakgrund 2006 Sjukskrivningsmiljarden en överenskommelse mellan
SAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH
SAM Samordning för arbetsåtergång Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte Det övergripande syftet: genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad
Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019
Dir. 2019:49 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Utvidgning och förlängd tid Regeringen
Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning
Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Plan att redovisas senast 28 februari 2012 enligt regleringsbreven för 2012 aktivitetsersättning
Vägledning för sjukskrivning
Vägledning för sjukskrivning för tydligare och säkrare sjukskrivningar Artikelnr 2007-114-83 Redaktör David Svärd Sättning Edita Västra Aros AB Foto Framsida: Staffan Larsson/KI Sidan 4: Matton Images
➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?
➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.
En rapport från Länsförsäkringar. Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet
En rapport från Länsförsäkringar Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet Innehåll Prata om det... 3 Det är skillnad på ohälsa och ohälsa...4 Lägre förståelse för psykisk än fysisk ohälsa
Våga se framåt, där har du framtiden!
Våga se framåt, där har du framtiden! Det finansiella Samordningsförbundet Västerås Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Västmanland samt Västerås stad har den 1 maj 2010 gemensamt bildat
Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING
Re=åter REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Habilis=duglig Rehabilitering=åter göra duglig Siljagruppen Arbetshälsan AB Ann-Louise Hohenthal 2015 09 23 WHO definierar begreppet hälsa som ett tillstånd
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.
SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER
Verksamhetsplan och budget 2014
Verksamhetsplan och budget 2014 Om Lunds samordningsförbund Lunds Samordningsförbund startade sin verksamhet i juni 2009 och är en fristående juridisk person. Medlemmar i Lunds Samordningsförbund är Försäkringskassan,
Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING
REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Siljagruppen Arbetshälsan AB Ann-Louise Hohenthal 2016 04 25 Re=åter Habilis=duglig Rehabilitering=åter göra duglig WHO definierar begreppet hälsa som ett tillstånd
Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering
Reviderad: 2016-04-14. Kontrollerad: 2017-06-13 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring
Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010
Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem
Verksamhet/insatser 2007-2008
Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens
Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS
Uppdragsbeskrivningar - de samverkande parternas uppdrag i TRIS 1 Till läsaren I TRIS ingår Landstinget Sörmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunerna (socialtjänsten) i länet. I detta
Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län
Plan för insats 2014 Reviderad 140423 SOFINT Samordningsförbundet i norra Örebro Län VERKSAMHETSPLAN Innehållsförteckning 1 Insatsbenämning... 1 2 Verksamhetens ägare... 1 3 Bakgrund... 1 4 Syfte och mål...
Verksamhetsplan 2016 Samordningsförbund Gävleborg
Verksamhetsplan 2016 Samordningsförbund Gävleborg Bollnäs kommun Gävle kommun Hofors kommun Hudiksvalls kommun Ljusdals kommun Nordanstigs kommun Ockelbo kommun Ovanåkers kommun Sandvikens kommun Söderhamns
Frågor till patient- och brukarorganisationer om sjukskrivningsprocessen och om samverkan i processen
Promemoria 2018-10-02 Komm2018/06 Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess S 2018:06 Nationell samordnare Mandus Frykman 08-4059542 072-2128658 mandus.frykman@regeringskansliet.se
Torsby kommun. -Säsong året om- torsby.se
Torsby kommun -Säsong året om- torsby.se Torsby kommun Tina Bengtsson HR-strateg Samordnare för rehabilitering och arbetsmiljöfrågor torsby.se Hur det hela började Höga sjukskrivningstal Budget i obalans
Till dig som är förtroendevald OCH ARBETAR MED FRÅGOR RÖRANDE SOCIALTJÄNST OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Till dig som är förtroendevald OCH ARBETAR MED FRÅGOR RÖRANDE SOCIALTJÄNST OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2 Insatta politiker fattar kloka beslut Socialtjänsten och hälso- och sjukvården behöver samverka för
HÄLSA-REHAB Jämställdhet, Arbetsgivaransvar, Breddad arbetsmarknad, Återhämtning/rehab, och Myndighetssamverkan.
HÄLSA-REHAB 2020 övergripande MÅL: Högre frisktal, Kortare sjukskrivningar, Jämställda sjukskrivningar mål FOKUS: Psykisk hälsa, Kvinnor, Offentlig sektor framgångs FAKTORER: Främja, Förebygga, Förkorta,
VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017
VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2014:11 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund
Kartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i kommunerna Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna
Kartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i na Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna Bakgrund Projektet SAMRE-samordnad rehabilitering för sjukskrivna utan
Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Samverkan med olika verksamheter/myndigheter 091210
Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Samverkan med olika verksamheter/myndigheter 091210 Syfte: att skapa bättre förutsättningar för samarbete över verksamhetsgränser i form
Överenskommelse om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet, Samordningsförbundet i Karlskoga/Degerfors i Örebro län
Handläggare: Jukka Tekonen, Socialkansliet Överenskommelse om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet, Samordningsförbundet i Karlskoga/Degerfors i Örebro län BAKGRUND Ny lag Riksdagen fattade
Datum. Ersättare Lizzie Hultqvist (V), Arboga kommun Ann-Marie Lundin (S), Lanstinget Västmanland. Andreas Trygg (V), Köpings kommun
Samordningsförbundet Västra Mälardalen Plats och tid Stadskällaren, Arboga, kl 13.30-14.30 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (7) ande Andreas Trygg (V), Köpings kommun, ordförande Görel Nilsson (S), Kungsörs kommun
Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete
Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen Söker vård Triagering Bedömning/behandling vårdgivare Rehabplan Kontakt med arbetsgivaren/fk/ AF/socialtjänsten Rehabkoordinator/ rehabkoordinering
Ansökan om bidrag för 2016
2015-06-18 Till Göteborgs Stad SDN Askim-Frölunda-Högsbo samt SDN Västra Göteborg Ansökan om bidrag för 2016 Bakgrund Samordningsförbundet Göteborg Väster ansvarar för samordnad rehabilitering enligt lag
Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering
Riktlinjer gällande rehabilitering och arbetsanpassning kommunfullmäktige 2003-09-11 rev. 2016-04-14 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har
Avsiktsförklaring för finansiell samordning i Värmdö avseende rehabilitering
Bilaga 2. Värmdö kommun, Stockholms läns landsting, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen Avsiktsförklaring för finansiell samordning i Värmdö avseende rehabilitering 2(7) Inledning Sedan den 1 januari
Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson
Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till
Plan för minskad sjukfrånvaro strategi för högre frisknärvaro
Plan för minskad sjukfrånvaro strategi för högre frisknärvaro Plan Diarienummer: KS 2015/1997 Dokumentansvarig: Hr-chef Beredande politiskt organ: Personal- och näringslivsutskottet Beslutad av: Kommunstyrelsen
Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen
Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...
Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson
Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till
Rehabiliteringskoordinering. Anna Östbom Ann-britt Ekvall
Rehabiliteringskoordinering Anna Östbom Anna.ostbom@skl.se Ann-britt Ekvall ann-britt.ekvall@skl.se Överenskommelser mellan staten och SKL 2006 Första Sjukskrivningsmiljarden 2008 Tillkom Rehabiliteringsgarantin
Redovisning av uppdrag avseende samordningsförbund Dnr SN16/
2017-08-29 Karolina Nygren Utvecklingsledare 08 124 57 236 Karolina.Nygren@ekero.se Redovisning av uppdrag avseende samordningsförbund Dnr SN16/135-701 Bakgrund I december 2016 beslutade Socialnämnden
Delårsrapport. för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden första halvåret (Dnr 2017:03 / 5) Vår gemensamma vision:
Delårsrapport för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden första halvåret 2017 (Dnr 2017:03 / 5) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 (7) Delårsrapport 2017 1. Sammanfattning
Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09
Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad
Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM
Försäkringskassan och TRISAM Vår etiska kod Den statliga värdegrunden är utgångspunkt för vår etiska kod: Vi är sakliga och opartiska Vi skyddar förtroendet för Försäkringskassan Vi är medvetna om att
Inledning och sammanfattning av Stockholmsmodellen
Bilaga 1 Inledning och sammanfattning av smodellen 1(6) Innehåll 1. Uppdrag...3 2. Bakgrund...3 3. Metod...3 4. Målgruppen...4 5. Aktörer som möter målgruppen och strukturer...4 6. Struktur och förslag
Konsten att vara koordinator i samverkan
Konsten att vara koordinator i samverkan Varför Rehabkoordinering? 2006 gjorde SKL och regeringen en överenskommelse om en särskild satsning på att utveckla hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning
Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt
Samarbete och ökat förtroende SAMARBETE OCH ÖKAT FÖRTROENDE MARIE FRIDOLF Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt proble matik så att de återfår arbetsförmågan (Andersson
MISSIV OXELÖSUNDSPROJEKTET LA5
Hälso- och sjukvård DATUM DIARIENR 2007-08-27 HN-HOS07-281 Nämnden för Hälso- och sjukvård MISSIV OXELÖSUNDSPROJEKTET LA5 I Oxelösund är ohälsotalet betydligt högre än i resten av länet. Fler kvinnor än
Case management enligt ACT
Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk
Budget 2011. Karin Martinsson Styrelsemöte 2010 11 24
Samordningsförbundet Göteborg Väster Karin Martinsson Styrelsemöte 2010 11 24 Tjänsteutlåtande Dnr 2010/23 Pkt 3 Budget 2011 I detta tjänsteutlåtande lämnas förslag till budget för Samordningsförbundet
Protokoll
Protokoll 2009-10-14 2009-10-14 2 Plats och tid Rudsjöterrassen 3D, måndagen 2009-10-14, kl. 15:00 17.10 Beslutande Marie Litholm, (KD), ordförande Per Ryhd, (S) Staffan Holmberg, (S) Lars B Strandh, (FP)
Faktapromemoria Hösten Rehabiliteringsplaner
Faktapromemoria Hösten 2018 Rehabiliteringsplaner Sjukskrivning & Rehabilitering Sida 2 av 9 Sammanfattning I Företagarnas rapport Sjukförsäkringen under mandatperioden 2014 2018 beskrivs hur företagare,
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...
Utökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 2015:11. Bred samverkan krävs för att minska sjukfrånvaron
Utökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 15:11 Bred samverkan krävs för att minska sjukfrånvaron Utökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 15:11 Regeringen har satt som mål att sjukpenningtalet
Din väg tillbaka. så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning
Din väg tillbaka så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning Allmänt Det är Försäkringskassan som bedömer om du har rätt till sjukpenning Att vara sjukskriven är en aktiv behandling. Det ska finnas en plan
Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna
Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt
Snabbfakta om Försäkringskassan
Snabbfakta om Försäkringskassan Statlig myndighet Betalar ut omkring 217 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut om bidrag och ersättningar varje år Ca 80 miljoner kundmöten Verksamhet
Avsiktsförklaring om samverkan för minskad ohälsa i Oxelösund
Avsiktsförklaring om samverkan för minskad ohälsa i Oxelösund Oxelösunds kommun, Landstinget Sörmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Svenska Kyrkan, SSAB, Hamnen och andra privata företagare vill
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2002:40 1 (20) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Fastställande av slutlig ram 2001 samt verksamhetsplan 2002 för SOCSAM i Haninge kommun Föredragande landstingsråd: Andres Käärik Ärendet
Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober månad 2011
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 11 november 2011 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län oktober 2011 9 369 (6,4%) 4 837 kvinnor
Ansökan om projektmedel förstudie med fokus på tidiga rehabiliterande åtgärder i samverkan
Skånevård Sund Vuxenpsykiatri Lund Åsa Sturesson Johansson Handläggare VO Vuxenpsykiatri Lund Datum 2016-02-18 Bengt Selander Förbundssamordnare Finsam Lund Box 1118 22104 Lund 1 (5) Ansökan om projektmedel
Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK
Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,
Projektbeskrivning. Tidig rehabilitering i samverkan
UTGÅVA Kommunerna i Sörmlands län HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Ann-Sofie Karlsson 2008-12-18 Projektbeskrivning Tidig rehabilitering i samverkan Syfte: Syftet är att säkerställa närvaro från samtliga aktörer
[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam. Metodstöd för Trisam-team
[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam Metodstöd för Trisam-team 2019-02-19 Processen Trisam Trisam är en förkortning för tidig rehabilitering i samverkan. Trisam-processen är vår gemensamma modell
Sjukskrivningsmiljarden
Sjukskrivningsmiljarden 2010 11 Nya miljarder under två år ska fortsätta utveckla arbetet med sjukskrivningar Den så kallade sjukskrivningsmiljarden kom till för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna
Öppenvård, handläggare
Kvalitetsindex Öppenvård, handläggare Rapport 2014-0-0 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal - Genomförda intervjuer
ResursRådet förändring i försörjningsstatus efter 12 och 18 månader
Karl Martin Sjöstrand 2009-06-06 ResursRådet förändring i försörjningsstatus efter 12 och 18 månader ResursRådet ska arbeta med personer som inte får sina behov tillgodosedda inom befintliga verksamheter
Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa
HSN 2010-01-26 P 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-12-01 Handläggare: Elisabet Erwall Gunnel Andersson Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad
Ett uppdrag växer fram
Ett uppdrag växer fram Den 2 juni 1994 slog riksdagen fast att människor som har psykiska funktionshinder vill, kan och skall leva i samhället. Beslutet hade föregåtts av en längre tids utredande, först
Samordningsförbundet Umeå
Samordningsförbundet Umeå Umeå kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan i Umeå, Länsarbetsnämnden i Umeå Verksamhetsplan Budget 2006 Innehållsförteckning 1. Samordningsförbundet Umeå...
Kommittédirektiv. Finansiell samordning mellan hälso- och sjukvård och sjukförsäkring. Dir. 2017:44. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2017
Kommittédirektiv Finansiell samordning mellan hälso- och sjukvård och sjukförsäkring Dir. 2017:44 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska se över förutsättningarna
Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet
Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna
Sverige Vansinneskörningen i Gamla stan. Mordet på utrikesminister Anna Lind. Psykpatient på permission knivskar liten flicka till döds.
Sverige 2003 Vansinneskörningen i Gamla stan. Mordet på utrikesminister Anna Lind. Psykpatient på permission knivskar liten flicka till döds. Mest utsatta gruppen i samhället Personligt lidande Mycket
Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?
Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den
Standard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20140317 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer
Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning
22 2013 06 08 Beteckning ENHETEN FÖR ARBETE OCH SYSSELSÄTTNING KENNETH NILSSON ENHETSCHEF Kenneth Nilsson Ert datum Er beteckning Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning 2014 I slutet på 1990
En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess. Med hälso- och sjukvården
En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess Med hälso- och sjukvården Insikter från nulägeskartläggningen: Olika sjukskrivningssituationer olika behov Kunder som behöver ersättning för den tid de varit
Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen
Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen Projektförslag till Samordningsförbundet Skellefteå Deltagande parter
Yttrande över Ny lag om koordineringsinsatser inom hälso- och sjukvården (Ds 2018:5)
Arbetsgivarverket YTTRANDE 2018-05-22 Dnr 2018/0261 Socialdepartementet DnrS2018/01188/SF Yttrande över Ny lag om koordineringsinsatser inom hälso- och sjukvården (Ds 2018:5) Arbetsgivarverket lämnar synpunkter
Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011
Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari
LÄGESRAPPORTER Självutvärdering Hösten 2005 SOCSAM i Haninge
Teckning: Ritva Nordin LÄGESRAPPORTER Självutvärdering Hösten 2005 SOCSAM i Haninge 2 Innehåll Förord... 5 Kuratorer och terapeuter på vårdcentral... 6 Södertörns samtalsmottagning...15 Försäkringskassan