Reumatoid artrit. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Innehåll
|
|
- Stig Sundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Reumatoid artrit Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammen riktar sig främst till fysioterapeuter internt men även externt och till andra som kan tillgodogöra sig innehållet. Innehåll Introduktion 2 Målsättning 3 Intervention 3 Mätmetoder/Utfallsmått 4 Utfallsmått lämpliga för användning i värdebaserad vård 4 Restriktioner 6 Uppföljning/vårdkedja 6 Referenser 8 Författare Helene Alexandersson, leg sjukgymnast med dr, Karolinska universitetssjukhuset Claudia Lennartsson, specialistsjukgymnast Karolinska universitetssjukhuset I samarbete med Sara Stråt, Danderyds sjukhus och Åsa Björklund, Hälsopoolen rehabklinik Kontaktinformation claudia.lennartsson@karolinska.se, tel Sökvägar sid Pub Med, Google Rheumatoid arthritis, physiotherapy, physical activity, exercise, manual techniques, pain, acupuncture, electrotherapy. Produktionsår 2009 Revideringsår
2 Introduktion RA är en inflammatorisk systemisk sjukdom. Vilket betyder att kroppens naturliga immunförsvar attackerar friska ledstrukturer och startar en inflammatorisk process med ledförstörelse. Orsaken till RA är okänd. Genetiska och omgivningsrelaterade faktorer kan leda till utveckling av sjukdomen(1). Vid en viss genetisk uppsättning och rökning ökar risken för att insjukna i RA ca 20 ggr (1). Rökning och övervikt påverkar prognosen negativt (2, 3). En fysiskt aktiv livsstil före insjuknandet predikterar en mildare sjukdom (4). Prognosen vid RA är svår att förutsäga i enskilt fall på grund av stora variationer i sjukdomsförloppet. Sjukdomen blir i de flesta fall kronisk med växling mellan akuta skov och lugnare remissionsperioder, på sikt blir det en långsam försämring (1). Prevalensen för RA är mellan 0,5-1,0 %, är 2-3 gånger vanligare hos kvinnor, sjukdomsdebuten är ca 55 år (1). Sjukdomen karakteriseras av symmetrisk artrit som orsakar smärta, svullnad, stelhet och ofta trötthet och depression. Muskelsvaghet är vanligt hos personer med RA, med ca % nedsättning av muskelstyrka jämför med friska individer (5, 6). Personer med RA har minskad syreupptagningsförmåga jämfört med friska (5, 6), nedsatt rörlighet (7) och balans (8). RA är även förenat med en ökad risk för hjärtkärlsjukdom (9). Osteoporos förekommer vid RA p.g.a. hög inflammatorisk aktivitet, nedsatt fysisk aktivitet och kortisonbehandling. Manifestationer på inre organ kan uppkomma hos individer med relativ svår RA (10, 11). Fysioterapi vid RA tillämpar till största del fysisk aktivitet och träning som behandling. Evidensen för positiva effekter av måttligt intensiv konditions- och styrketräning vid RA är god (12-14). Träning med rätt belastning på land eller i bassäng har goda fysiska, psykiska och sociala effekter utan att sjukdomen förvärras (14-17). Även högintensiv styrke- och konditionsträning tolereras av flertalet patienter med låg- måttlig sjukdomsaktivitet utan destruktioner i höft och knäled (18-20). Manuella/passiva tekniker, för vilket det fortfarande ofta saknas evidens för positiva effekter, används i mindre utsträckning (21). Fysisk träning leder till minskade nivåer av proinflammatoriska signalsubstanser som tex TNF och färre ömma och svullna leder. Mekanismerna för detta är inte helt klarlagt men en hypotes är att träning kan öka produktioner av hormoner som påverkar immunsystemet (22). Dessutom kan fysisk träning öka andelen fettfri kroppsmassa och på sätt minska inflammation (22). Konditionsträning kan vara speciellt användbar för att förebygga insulin resistens och cardiovaskulära sjukdomar (23). Förutom den direkt handledda träningen har internetbaserad handledning av fysisk aktivitet med individuellt skräddarsytt program och utrustning utvärderats. Det har visat sig vara ett effektivt sätt att stötta patienterna att klara de givna rekommendationerna (24). 2
3 I en annan studie då ett 1 års program i vilken patienterna handleddes till självständig fysisk aktivitet utvärderades. Det visade sig förbättra hälsostatus samt öka muskelstyrkan bland patienter med tidig reumatoid artrit (25). Stöd med målformulering, planering, självmonitorering, återkoppling och återfallsplanering förbättrar följsamhet till beteende- och livsstilsförändring (26, 27). Målsättning Lindra/minska smärta Återställa/bibehålla optimal fysisk funktion. Klara dagliga aktiviteter inom personlig vård, boende och fritid Bibehålla/förbättra hälsorelaterad livskvalitet Öka kunskapen om sjukdom och självständigt egenvård. Förebygga ohälsa, initiera livsstilsförändringar Skapa goda hälso- och träningsvanor Mätmetoder/Utfallsmått Mätmetod Syfte Kroppsfunktion Borg CR 10 (28) Mäter smärtintensitet McGill Pain Bedömning av upplevd Questionnaire (29) smärta IMF, Index of Mäter funktionell Muscle Function muskelstyrka/uthållighet (30) i nedre extremiteter. Timed Stands Mäter muskelfunktion i Test (31) Funktionsskattning skuldra-arm (32) HAQ ADL-index (33) Åstrands ergometri cykeltest (34) 6 minuter gångtest (35) EQ-5D(36) Exercise selfefficacy scale (37) nedre extremiteter Mäter funktionsförändring i övre extremiteter Bedömning av hälsa och ADL funktion Mäter syreupptagningsförmåga Mäter syreupptagningsförmåga och gångsträcka Mäter hälsorelaterad livskvalitet Bedömning av tilltro till den egna förmågan att Aktivitet /delaktighet Omgivning /miljö 3
4 Patient specifik funktionell skala(38) Socialstyrelsen indikator för bedömning av fysisk aktivitet (39) IPAQ (40) vara fysisk aktiv Bedömning av upplevd förmåga att utföra självvald aktivitet Bedömning av fysisk aktivitetsnivå Bedömning av fysisk aktivitet och inaktivitet Utfallsmått lämpliga för användning i värdebaserad vård Reumatologi är ett pilotområde för utveckling av värdebaserad vård på Karolinska Universitetssjukhuset. Följande utfallsmått och mätmetoder är fastställda i dagsläget och är samtliga inkluderade i Svenskt Reumatologiskt Kvalitetsregister (SRQ): Smärta Visuell Analog Skala (VAS), Funktion Health Assessment Questionnaire (HAQ) och Livskvalitet EQ-5D. Vidare ingår också sjukdomsaktivitet DAS28, vilket dock inte är ett fysioterapeutiskt utfallsmått. Intervention Intervention Syfte Kroppsfunktion Smärta Lindra/minska smärta Fysisk funktion Förbättra/bibehålla funktionen Nedsatt muskelstyrka Förbättra/bibehålla /uthållighet styrka/uthållighet Nedsatt rörlighet Förbättra/bibehålla rörlighet Nedsatt kondition Förbättra/bibehålla fysisk prestationsförmåga Hälsorelaterad Förbättra livskvalitet hälsorelaterad livskvalitet Livsstil och hälsovanor Förebygga ohälsa, förbättra livsstil och skapa träningsvanor Aktivitet /delaktighet Omgivning /miljö 4
5 1. Smärtlindring Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS): Det finns god evidens för effekt av TENS vid smärta i hand och vrist vid RA (26). Det saknas tillräckligt med evidens för effekten av TENS vid kronisk smärta (41). TENS kan dock användas som komplement till annan evidensbaserad behandling (42). Termoterapi: Enligt klinisk erfarenhet kan värme och kyla användas som komplement till annan behandling (42-44). Akupunktur: Det finns otillräcklig evidens för effekten av akupunktur vid RA. Det finns dock flera fördelaktiga psykiska och kliniska effekter som kan komplettera annan evidensbaserad behandling(42, 45-47). Akupunktur kan vara en alternativ behandling värd att prova speciellt vid gonartros(48). 2. Styrke-/uthållighetsträning Styrke-/uthållighetsträning kan utföras med apparatur, gummiband, kroppens egna vikt eller med vatten som motstånd. Träningen skall innehålla mer eller mindre av statiska och dynamiska moment, liksom av koncentriska och excentriska övningar för att uppnå optimal effekt (49, 50). Träningsnivån bör ligga mellan måttlig-hård (50-80 % av 1 RM), utföras 2-3 ggr/v. Träningen bör smygas in med successiv ökning av belastning och anpassas till ev svängningar i sjukdomens förlopp. Vid påtagligt ökad smärta/svullnad i ett dygn efter träning bör intensiteten tillfälligt sänkas eller programmet modifieras, sk 24 timmars regeln (20, 42). 3. Konditionsträning Konditionsträning kan utföras i vatten (vattengymnastik, våt-väst träning, simning), eller på land (gång, cykling, low-impact aerobics) (12, 35, 38). Träningsnivån bör ligga mellan måttlig-hög intensitet (40-89 % av maxpuls), RPE på 12 17, utföras 3 ggr/v min (37). Intensiteten skall anpassas successivt till individens nuvarande hälsotillstånd (20, 42). 4. Rörlighetsträning För att öka eller bibehålla ledrörligheten bör träningen utföras regelbundet avlastat eller belastat (21, 42). 5. Manuella tekniker Manuella behandlingar (stretch, massage, traktion, mobilisering) ges ibland för att komplettera övrig intervention. Det finns inga studier som har utvärderat effekten av specifika manuella tekniker men pga patientens ev behov kan manuell behandling vara befogad (49, 51, 52) 6. Livsstilsförändring och egenvård För att öka patientens egenvård och upplevda förmåga att hantera olika konsekvenser av sjukdomen ges individuell eller gruppbaserad information. Denna bör innehålla undervisning och praktisk tillämpning, om fysisk aktivitet, ledskydd, smärtlindring, coping, stresshantering, avspänning, hemprogram och ev. hjälpmedel (21, 53, 54). Utbildning om de kardiovaskulära aspekterna inom de reumatiska sjukdomarna och rollen av fysisk aktivitet och träning för dess prevention bör ingå. Detta för att förbättra kunskapen samt för att genomföra nödvändiga 5
6 livsstilsförändringar och bibehålla dessa över tid. Fysisk aktivitet på Recept (FaR) kan stimulera till fortsatt träning och fysisk aktivitet på egen hand. Coachning kan utföras på flera olika sätt och bör anpassas efter individens önskemål och behov. En kombination av olika infallsvinklar inklusive ett beteendemedicinskt perspektiv fordras t ex motiverande samtal, träningsdagbok, appar och uppföljningar (55). Restriktioner Smärtbehandling TENS (56) - TENS skall INTE användas vid pacemaker, lymfödem samt på halsens framsida. - Tidig graviditet, ska ej användas första trimestern, aldrig över uterus. - Försiktighet bör råda på hud med nedsatt sensibilitet samt vid nickelallergi. Värmebehandling (44) - Värmebehandling bör ej ges vid nedsatt sensibilitet, kommunikation eller vakenhet, akut skada eller inflammation samt vid nedsatt ffa arteriell cirkulation. Akupunktur (57): - Försiktighet bör råda vid graviditet i första trimestern. - Vid intag av blodförtunnande medicin. - Vid infektion och akut inflammation avrådes behandling. Fysisk aktivitet och träning (18, 20, 50) - Vid högaktiv inflammation är verkningsmekanismerna och effekterna oklara, varför försiktighet med träning rekommenderas i dessa skeden. - Vid systemengagemang hjärta, lungor och/eller njurar bör behandlande läkare konsulteras. - I samband med kortisoninjektion rekommenderas ledvila, närmaste dygnet, samt viss återhållsamhet från uttalad fysisk aktivitet och träning närmaste veckan. - Vid ledplastik bör viss försiktighet råda ffa för styrketräning med höga belastningar. - Vid omfattande leddestruktioner i stora leder bör högintensiv viktbärande träning ej rekommenderas. - Extra uppmärksamhet bör iakttas vid osteoporos p.g.a. frakturrisken. Uppföljning/vårdkedja 1. Slutenvård: Remittering för fortsatt öppenvårdsbehandling eller till fysioterapeut/sjukgymnast inom primärvård sker vid behov. Självständig träning uppmanas. 6
7 2. Dagvård: Möjlighet att fortsätta med träning i bassäng och/eller på land finns under en begränsad period om det bedöms att behov föreligger. Efter denna period kan patienten fortsätta inom primärvård och eller med självständig träning med hemprogram eller i annan regi. Beteende medicinska åtgärder kan behövas för att stärka motivationen. 3. Öppenvård: Perioder av behandling/träning. Dessa behandlingsperioder kan sträcka sig över 3 månader eller efter individuell bedömning. Fortsätt träning inom primärvård eller självständig träning efter utskrivning eftersträvas. Beteende medicinska åtgärder kan behövas för att stärka motivationen. 4. Uppföljningar av egenträning, FaR förskrivningar, TENS ordinationer samt enskilda bedömningar sker vid behov. 7
8 Referenser 1. Klareskog I ST, Enman Y (red.) Reumatologi. Studentlitteratur, Lund; Saevarsdottir S, Rezaei H, Geborek P, et al. Current smoking status is a strong predictor of radiographic progression in early rheumatoid arthritis: results from the SWEFOT trial. Annals of the rheumatic diseases Sandberg ME, Bengtsson C, Kallberg H, et al. Overweight decreases the chance of achieving good response and low disease activity in early rheumatoid arthritis. Annals of the rheumatic diseases 2014;73(11): Sandberg ME, Wedren S, Klareskog L, et al. Patients with regular physical activity before onset of rheumatoid arthritis present with milder disease. Annals of the rheumatic diseases 2014;73(8): Cimen B, Deviren SD, Yorgancloglu ZR. Pulmonary function tests, aerobic capacity, respiratory muscle strength and endurance of patients with rheumatoid arthritis. Clinical rheumatology 2001;20(3): Stavropoulos-Kalinoglou A, Metsios GS, Veldhuijzen van Zanten JJ, et al. Individualised aerobic and resistance exercise training improves cardiorespiratory fitness and reduces cardiovascular risk in patients with rheumatoid arthritis. Annals of the rheumatic diseases 2013;72(11): Eberhardt KB, Fex E. Functional impairment and disability in early rheumatoid arthritis--development over 5 years. The Journal of rheumatology 1995;22(6): da Silva KN, Teixeira LE, Imoto AM, et al. Effectiveness of sensorimotor training in patients with rheumatoid arthritis: a randomized controlled trial. Rheumatology international 2013;33(9): Hollan I, Dessein PH, Ronda N, et al. Prevention of cardiovascular disease in rheumatoid arthritis. Autoimmunity reviews Klareskog L. Reumatologi. Johanneshov: MTM,, 2013:1 CD-R. 11. Vosse D, de Vlam K. Osteoporosis in rheumatoid arthritis and ankylosing spondylitis. Clinical and experimental rheumatology 2009;27(4 Suppl 55):S Baillet A, Zeboulon N, Gossec L, et al. Efficacy of cardiorespiratory aerobic exercise in rheumatoid arthritis: meta-analysis of randomized controlled trials. Arthritis care & research 2010;62(7): Baillet A, Vaillant M, Guinot M, et al. Efficacy of resistance exercises in rheumatoid arthritis: meta-analysis of randomized controlled trials. Rheumatology (Oxford, England) 2012;51(3): Mayoux Benhamou MA. Reconditioning in patients with rheumatoid arthritis. Annales de readaptation et de medecine physique : revue scientifique de la Societe francaise de reeducation fonctionnelle de readaptation et de medecine physique 2007;50(6):382-5, Stenstrom CH, Minor MA. Evidence for the benefit of aerobic and strengthening exercise in rheumatoid arthritis. Arthritis and rheumatism 2003;49(3): de Jong Z, Vliet Vlieland TP. Safety of exercise in patients with rheumatoid arthritis. Current opinion in rheumatology 2005;17(2):
9 17. Al-Qubaeissy KY, Fatoye FA, Goodwin PC, et al. The effectiveness of hydrotherapy in the management of rheumatoid arthritis: a systematic review. Musculoskeletal care 2013;11(1): de Jong Z, Munneke M, Zwinderman AH, et al. Is a long-term high-intensity exercise program effective and safe in patients with rheumatoid arthritis? Results of a randomized controlled trial. Arthritis and rheumatism 2003;48(9): Flint-Wagner HG, Lisse J, Lohman TG, et al. Assessment of a sixteen-week training program on strength, pain, and function in rheumatoid arthritis patients. Journal of clinical rheumatology : practical reports on rheumatic & musculoskeletal diseases 2009;15(4): Brodin N, Swärdh E. Fysisk aktivitet vid reumatoid artrit. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet; (Accessed). 21. Vliet Vlieland TP. Rehabilitation of people with rheumatoid arthritis. Best practice & research Clinical rheumatology 2003;17(5): Benatti FB, Pedersen BK. Exercise as an anti-inflammatory therapy for rheumatic diseases-myokine regulation. Nature reviews Rheumatology 2015;11(2): Plasqui G. The role of physical activity in rheumatoid arthritis. Physiology & behavior 2008;94(2): van den Berg MH, Ronday HK, Peeters AJ, et al. Using internet technology to deliver a home-based physical activity intervention for patients with rheumatoid arthritis: A randomized controlled trial. Arthritis and rheumatism 2006;55(6): Brodin N, Eurenius E, Jensen I, et al. Coaching patients with early rheumatoid arthritis to healthy physical activity: a multicenter, randomized, controlled study. Arthritis and rheumatism 2008;59(3): Knittle KP, De Gucht V, Hurkmans EJ, et al. Effect of self-efficacy and physical activity goal achievement on arthritis pain and quality of life in patients with rheumatoid arthritis. Arthritis care & research 2011;63(11): Knittle K, De Gucht V, Hurkmans E, et al. Targeting motivation and selfregulation to increase physical activity among patients with rheumatoid arthritis: a randomised controlled trial. Clinical rheumatology Borg GA. Borg's perceived exertion and pain scales. In: Kinetics H, ed. Champaign, IL:HK, Melzack R. The McGill Pain Questionnaire: major properties and scoring methods. Pain 1975;1(3): Ekdahl CE, A. Stenström, CH. Development and evaluation of the Index of Muscle Function. Advances in Physiotherapy 1999;1: Newcomer KL, Krug HE, Mahowald ML. Validity and reliability of the timedstands test for patients with rheumatoid arthritis and other chronic diseases. The Journal of rheumatology 1993;20(1): Bostrom C, Harms-Ringdahl K, Nordemar R. Clinical reliability of shoulder function assessment in patients with rheumatoid arthritis. Scandinavian journal of rheumatology 1991;20(1): Ramey DR, Raynauld JP, Fries JF. The health assessment questionnaire 1992: status and review. Arthritis care and research : the official journal of the Arthritis Health Professions Association 1992;5(3):
10 34. Åstrand PO RK, Dahl H, Strømme SB. Textbook of Work Physiology-4th Edition. Human Kinetics Publishers; Guyatt GH, Sullivan MJ, Thompson PJ, et al. The 6-minute walk: a new measure of exercise capacity in patients with chronic heart failure. Canadian Medical Association journal 1985;132(8): Hurst NP, Kind P, Ruta D, et al. Measuring health-related quality of life in rheumatoid arthritis: validity, responsiveness and reliability of EuroQol (EQ- 5D). British journal of rheumatology 1997;36(5): Nessen T, Demmelmaier I, Nordgren B, et al. The Swedish Exercise Self- Efficacy Scale (ESES-S): reliability and validity in a rheumatoid arthritis population. Disability and rehabilitation 2015: Stratford P, Gill C, Westawy M, et al. Assessing disability and change on individual patients: A report of a patient specific measure. Physiotherapy Canada 1995;47(4): Kallings L, Börjesson M. Validering av Socialstyrelsens screeningfrågor om fysisk aktivitet. Socialstyrelsen; (Accessed). 40. Craig CL, Marshall AL, Sjostrom M, et al. International physical activity questionnaire: 12-country reliability and validity. Medicine and science in sports and exercise 2003;35(8): Brosseau L, Judd MG, Marchand S, et al. Transcutaneous electrical nerve stimulation (TENS) for the treatment of rheumatoid arthritis in the hand. The Cochrane database of systematic reviews 2003(3):Cd Opava CH. Fysisk aktivitet vid reumatisk sjukdom. Johanneshov: MTM,, 2015:1 CD-R. 43. Robinson V, Brosseau L, Casimiro L, et al. Thermotherapy for treating rheumatoid arthritis. The Cochrane database of systematic reviews 2002(2):Cd Ottawa Panel Evidence-Based Clinical Practice Guidelines for Electrotherapy and Thermotherapy Interventions in the Management of Rheumatoid Arthritis in Adults. Physical therapy 2004;84(11): Wang C, de Pablo P, Chen, et al. Acupuncture for pain relief in patients with rheumatoid arthritis: a systematic review. Arthritis and rheumatism 2008;59(9): Casimiro L, Brosseau L, Milne S, et al. Acupuncture and electroacupuncture for the treatment of RA. The Cochrane database of systematic reviews 2002(3):CD Lee MS, Shin BC, Ernst E. Acupuncture for rheumatoid arthritis: a systematic review. Rheumatology (Oxford, England) 2008;47(12): Kwon YD, Pittler MH, Ernst E. Acupuncture for peripheral joint osteoarthritis: a systematic review and meta-analysis. Rheumatology (Oxford, England) 2006;45(11): Ottawa Panel evidence-based clinical practice guidelines for therapeutic exercises in the management of rheumatoid arthritis in adults. Physical therapy 2004;84(10):
11 50. Pedersen BK, Saltin B. Evidence for prescribing exercise as therapy in chronic disease. Scandinavian journal of medicine & science in sports 2006;16 Suppl 1: Fransen M. When is physiotherapy appropriate? Best practice & research Clinical rheumatology 2004;18(4): Apostolopoulos N, Metsios GS, Flouris AD, et al. The relevance of stretch intensity and position-a systematic review. Frontiers in psychology 2015;6: Vermaak V, Briffa NK, Langlands B, et al. Evaluation of a disease specific rheumatoid arthritis self-management education program, a single group repeated measures study. BMC musculoskeletal disorders 2015;16: Metsios GS, Stavropoulos-Kalinoglou A, Veldhuijzen van Zanten JJ, et al. Rheumatoid arthritis, cardiovascular disease and physical exercise: a systematic review. Rheumatology (Oxford, England) 2008;47(3): Knittle K, De Gucht V, Hurkmans E, et al. Explaining physical activity maintenance after a theory-based intervention among patients with rheumatoid arthritis: Process evaluation of a randomized controlled trial. Arthritis care & research CefarCompex. TENS Smärtlindring/kontraindikationer. html; (Accessed). 57. Carlsson C. Akupunktur som behandlingsmetod idag. Läkartidningen 2001;98(46):
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Lungtransplantation öppenvård Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Pulmonell Arteriell Hypertension
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Pulmonell Arteriell Hypertension Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Fysisk aktivitet til personer med Reumatoid Artrit Hvordan og hvor meget?
Fysisk aktivitet til personer med Reumatoid Artrit Hvordan og hvor meget? Leg. Fysioterapeut, Med Dr Sektionen för Fysioterapi Karolinska Institutet Sverige Reumatiska sjukdomar Inflammatoriska ledsjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Kranskärlssjukdom. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention
Kranskärlssjukdom Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammen
Coacha till fysisk aktivitet vid RA
Coacha till fysisk aktivitet vid RA PARA 2010 Reumadagarna Västerås 2017 Birgitta Nordgren, Leg fysioterapeut, med dr Sektionen för fysioterapi, NVS, Karolinska Institutet Birgitta.Nordgren@ki.se Funktionsområde
Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne
Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne Konsekvens av att leva med reumatisk sjukdom Trötthet - fatigue Smärta
Behandlingsriktlinjer för patienter med reumatoid artrit
Akademiska sjukhuset Sjukgymnastikavdelningen 2001-03-29/ I.Carlquist, B.Källsmyr, A. Hillered Hultman, H. Schröder Winter, C. Smith, G.Linder, A.Sundbom 2008-06-25 Revidering: I. Carlquist, L. Östblom,
Distal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast
Distal Femurfraktur, rehabilitering Utvärderingsinstrument Jennie Classon Leg sjukgymnast 1 Hur ovanlig är distal femurfraktur? Incidens ca 60-65 per år på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal Medelålder
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Vuxna patienter med astma bronchiale i öppenvård
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Vuna patienter med astma bronchiale i öppenvård Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska
Left Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention
Left Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska
Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010
Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010 Fil dr, leg sjg Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska Institutet 2013-04-26 1 Översikt
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA)
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA) Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Idiopatisk lungfibros (IPF)
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Idiopatisk lungfibros (IPF) Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)
Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Karin Wadell Specialistsjukgymnast, docent Lung och Allergikliniken, Norrlands universitetssjukhus, Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi,
The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis
The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis Avhandlingen försvarades den 28 nov 2014 Hamed Rezaei MD. PhD. Karolinska Universitetssjukhuset
Sjukgymnastik/fysioterapi vid axial spondylartrit
Regional medicinsk riktlinje Sjukgymnastik/fysioterapi vid axial spondylartrit Fastställd av: Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 1-2015) giltigt till januari 2017 Utarbetad av: sektorsrådet i reumatologi
Fysisk Aktivitet och KOL
Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos
Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera
Från epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Diabetes mellitus typ 2. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention
Diabetes mellitus typ 2 Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammen
Fysioterapeut/sjukgymnast
Fysioterapeut/sjukgymnast Vad gör Fysioterapeuten/Sjukgymnasten inom cancerrehabilitering? En fysioterapeut/sjukgymnast kan hjälpa till vid behov av insatser och råd kring fysisk aktivitet som Styrka Rörlighet
Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad
Bilaga 2: Granskningstabell Författare, år, land Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Resultat Kvalitet/ Evidens- grad Belardinelli et al. 2012 USA 10-year exercise training in Randomized controlled trial.
Upprättade av: leg sjukgymnast Marianne Olsson och leg sjukgymnast Kerstin Tornfors Medicinkliniken Länssjukhuset i Kalmar
2013-05-01 Upprättade av: leg sjukgymnast Marianne Olsson och leg sjukgymnast Kerstin Tornfors Medicinkliniken Länssjukhuset i Kalmar Sjukgymnastiska evidensbaserade behandlingsriktlinjer gällande behandling
fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling
Vad är fysisk aktivitet? All typ av kroppsrörelse som ger en energiomsättning fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast FaR-teamet HSN 5 Göteborg c/v All typ av
Fysisk aktivitet och träning för hjärtsviktspatienter
Presentation utbildningsdag hjärta-kärl Åkersberga 151027 Fysisk aktivitet och träning för hjärtsviktspatienter Christel Löfstedt Leg sjukgymnast, Hjärtrehab, SUS, Malmö Socialstyrelsens nationella riktlinjer
forskning pågår Rätt doserad träning ger positiva effekter vid reumatoid artrit Sammanfattning
forskning pågår VETENSKAPLIG RED. BIRGIT RÖSBLAD Rätt doserad träning ger positiva effekter vid reumatoid artrit CHRISTINA H. STENSTRÖ M OCH EMMA SWÄRDH Sammanfattning Fysisk aktivitet och träning har
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen?
Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen? Elisabeth Rydwik Med Dr. Leg Sjukgymnast Disposition Rehabilitering Fysisk aktivitet Effekter av träning för äldre Rehabilitering på geriatrisk klinik
Fysisk träning under adjuvant behandling
Fysisk träning under adjuvant behandling Ingrid Demmelmaier Fil dr, leg fysioterapeut Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala universitet Forskningsprojektet PhysCan Genomförs i Uppsala,
Fysisk aktivitet vid cancer. Anne-Sophie Mazzoni Leg. sjukgymnast och doktorand Uppsala universitet
Fysisk aktivitet vid cancer Anne-Sophie Mazzoni Leg. sjukgymnast och doktorand Uppsala universitet anne-sophie.mazzoni@pubcare.uu.se Fysisk aktivitet vid cancer DEL 1 Vad vet vi om fysisk aktivitet vid
Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling. Fysisk form. Komponenter. Träning = systematisk fysisk aktivitet, ofta
Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling Helena Igelström Forskare, leg. fysioterapeut Uppsala universitet Onkologidagarna, Umeå 2015 Fysisk aktivitet = alla kroppsliga
Behandlingsriktlinjer för patienter med Systemisk lupus erythematosus (SLE)
Mälarsjukhuset, Eskilstuna Sjukgymnastiken 2, Reumatologkliniken 2007-07-11/ C Berterud Andersson, A Hagelberg, H Olsson, A Partanen 2009-09-17 / L Östblom, anpassat och reviderat till Akademiska sjukhuset
Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset
Träning som en del av vardagen Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset 25 min senare Rekommendationer finns om träning/fysisk aktivitet för personer med MS Rekommendationer
Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis
P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav
Facioskapulohumeral muskeldystrofi, FSHD
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Facioskapulohumeral muskeldystrofi, FSHD Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs
Activation Grip. Träning & Rehabilitering. RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com
Activation Grip Träning & Rehabilitering RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com Activation Grip ger dig en möjlighet att utvecklas genom att träna de muskler och rörelser som
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?
Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014
Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Hélène Pessah-Rasmussen Docent, överläkare Christina Brogårdh Docent, leg sjukgymnast VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin 1 2 I den skadade delen
Kan man med egna aktiviteter minska smärta?
Kan man med egna aktiviteter minska smärta? Berig 2012-03-20 Kaisa Mannerkorpi Specialistsjukgymnast, Docent SU/Sjukgymnastiken GU/Avd för Reumatologi Att beskriva smärta Lokalisation? Karaktär? Intensitet?
För allas rätt till rörelse
För allas rätt till rörelse Reumatism en folksjukdom Reumatisk sjukdom är ett samlingsnamn för närmare 200 olika sjukdomar, där många är inflammatoriska. Den vanligaste är ledgångsreumatism (RA) som uppstår
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Behandlingsriktlinjer för patienter med reumatoid artrit
Akademiska sjukhuset Sjukgymnastikavdelningen 2001-03-29/ I.Carlquist, B.Källsmyr, A. Hillered Hultman, H. Schröder Winter, C. Smith, G.Linder, A.Sundbom Reviderad: 2008-06-25/ I. Carlquist, L. Östblom,
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.
Evidensbaserad vård Vad är evidensbaserad vård? Birgitta Johansson Universitetslektor i onkologisk omvårdnad Sjuksköterska Enheten för onkologi Uppsala universitet November 2012 EBM evidensbaserad medicin
Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta
Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Anne Söderlund, docent, leg sjukgymnast, Enheten för Sjukgymnastik, Akademiska sjukhuset och Uppsala
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Axelledsluxation
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Axelledsluxation Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammen
Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-45681 Fastställandedatum: 2016-02-19 Giltigt t.o.m.: 2017-02-19 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Anna Gustavsson Multipel skleros (MS), Fysioterapi
Fysioterapi vid cancer i bäckenet Thomas Torstensson Leg sjukgymnast, Med Dr, Smärtspecialist Agenda Fysioterapi Bäckencancerrehabilitering Smärta som fenomen Fysisk aktivitet Smärtlindring Funktionsträning
Phys-Can Fysisk träning under cancerbehandling
Ingrid Demmelmaier Docent i fysioterapi Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala universitet Phys-Can Fysisk träning under cancerbehandling Referenser i urval Schmitz et al. 2010 ACSM Roundtable
Fallprevention för äldre - underlag för sjukgymnastiska träningsriktlinjer
Vårdprogram 1 (5) sjukgymnastiska träninsriktlinjer Sjukgymnastgruppen, HHR, LiV Utgåva: 1 Godkänd av: Christina Norlén Jonasson Utarbetad av: Karin Sundelin Revisionsansvarig: Maria Klässbo Reviderad:
Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod
Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod Betydelsen för äldre Gerthi Persson leg. sjukgymnast, Karlskrona Rehabcenter doktorand Lunds universitet FaR -samordnare Ryggmärgsskada Schizofreni Brist på fysisk
Träning vid hjärtsvikt
Träning vid hjärtsvikt Cecilia Edström Sjukgymnast HOPP-projektet Skellefteå Hjärtcentrum, Umeå Fysisk träning vid kronisk hjärtsvikt är högt prioriterat! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård
Fysisk träning vid KOL. Gun Faager, leg sjukgymnast, Med Dr, Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
Fysisk träning vid KOL Gun Faager, leg sjukgymnast, Med Dr, Sjukgymnastikkliniken Karolinska, Solna Patienter med KOL Starkt begränsade av dyspné Perifer muskelsvaghet Låg fysisk prestationsförmåga Sänkt
Fysisk aktivitet och träning vid cancersjukdom
Utbildningsdag för kontaktsjuksköterskor Fysisk aktivitet och träning vid cancersjukdom Helena Igelström Leg. fysioterapeut, klinisk lektor Agenda Definition av fysisk aktivitet Rekommendationer för fysisk
Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle?
Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik Cecilia Edström Hälsoutvecklare & sjukgymnast FoUU-staben, VLL Västerbottens läns landstings vision är
Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures
Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Bakgrund I Sverige får ca 25-30 000 personer stroke varje år Nedsatt motorisk funktion och asymmetri
Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
2010-06-01 Riktlinjer för rehabilitering av personer med reumatiska sjukdomar
2010-06-01 Riktlinjer för rehabilitering av personer med reumatiska sjukdomar Inledning Syfte Personer med inflammatoriska led- och/eller reumatiska systemsjukdomar (artros och fibromyalgi exkluderat)
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta. Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset
Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Fysisk aktivitet Hållning Styrka rörelseomfång Lokal kyla Cirkulation Lägesändringar
Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping
Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:
Benamputation Fysioterapi
2019-02-11 31071 1 (5) Sammanfattning Detta dokument förklarar fysioterapeutens roll för patienter som genomgått benamputation och avser ens fysioterapi, SÄS, Borås. Rehabilitering sker dels som inneliggande
Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS
Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital Professor Ingemar Petersson Stab forskning och utbildning SUS Lessons from the past and visions for the future Systematic
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Primärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv
Primärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv Elisabeth Rydwik, leg. Sjukgymnast, Docent Jakobsbergs AVC Carina Morén, leg. Sjukgymnast, Med Mag Tiohundra AVC Christina Olsson, leg. Sjukgymnast, Med
Fysisk träning vid hjärtsviktfysioterapeutens
Fysisk träning vid hjärtsviktfysioterapeutens roll Helena Sköldbäck, sjukgymnast Länssjukhuset Ryhov Jönköping Fysisk aktivitet och träning, skillnader? Fysisk träning vid kronisk hjärtsvikt, vad och hur
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Fysisk aktivitet vid reumatoid artrit
Fysisk aktivitet vid reumatoid artrit ICD-10-koder: Reumatoid artrit M05, M06 Författare Nina Brodin, medicine doktor, legitimerad fysioterapeut, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle,
FYSS eller FASS? -nyheter från Terapigrupp fysisk aktivitet
FYSS eller FASS? -nyheter från Terapigrupp fysisk aktivitet REKdag 2 februari 2017 Mats Börjesson Professor, överläk, FESC, FACC Inst Neurovet och fysiologi, Inst kost och nutrition, och idrottsvetenskap
Kunskapsstöd för fysioterapeuter. Cecilia Fridén, FoU-chef
Kunskapsstöd för fysioterapeuter Cecilia Fridén, FoU-chef Det nationella kunskapsstödet ska: bidra till att medarbetare har förutsättningar att ge god, säker och jämlik vård i hela landet garantera ett
Reumatoid artrit (RA) - sjukgymnastiska insatser
Vårdprogram 1 (22) Utgåva: 1 Godkänd av: Eva Stjernström Divisionschef 2009-04-01 2015-04-01 Utarbetad av: Caisa Hedlund leg. sjukgymnast Revisionsansvarig: Maria Klässbo Forskningsledare Centrum för klinisk
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Vuxna med bronkiektasier
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Vuna med bronkiektasier Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammen
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Unga kroppar är gjorda för rörelse!
Unga kroppar är gjorda för rörelse! FYSISK AKTIVITET är en viktig del i ungdomars motoriska, sociala och personliga utveckling FYSISK AKTIVITET främjar fysisk och psykisk hälsa FYSISK AKTIVITET kan förebygga
ARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter
Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket
Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet
Fysisk aktivitet och cancer Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet Rekommendationer Hälsofrämjande fysisk aktivitet Aerob fysisk aktivitet
Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel
Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker
Förskrivning av Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) för personer med smärta
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Hjälpmedelsservice 1 6 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ingela Svensson Verksamhetsutvecklare Mathias Karlsson Områdeschef
Implementering av fysisk aktivitet
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Implementering av fysisk aktivitet Helen Sundberg leg sjukgymnast/fysioterapeut Fysisk aktivitet på recept (FaR ) en vägledning för implementering Johan Faskunger Matti
Inandningsmuskelträning (IMT)
Inandningsmuskelträning (IMT) Motstånd på utandning(pep) Gun Faager Specialistsjukgymnast, Med dr Svag inandningsmuskulatur Rad Hälsotillstånd och Åtgärd K03.09 KOL, stadium 2 4, svag inandningsmuskulatur
PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Patient Health Questionnaire (PHQ, Formulär för Patienthälsa) [1] är ett formulär som syftar till att mäta olika typer av vanligt förekommande psykisk
Hur främjar vi fysisk aktivitet hos personer med reumatisk sjukdom. beteendeförändring i klinisk praktik
Hur främjar vi fysisk aktivitet hos personer med reumatisk sjukdom beteendeförändring i klinisk praktik Emma Swärdh Leg. Fysioterapeut, Med dr. Sektionen för fysioterapi, KI Christina Emilson Leg. Fysioterapeut,
Avdelningen för sjukgymnastik 2007-10-16 / I Almin, K Dahlin, Y Franzén, H Nilsson, C Olsson 2009-10-16 / I Almin, K Dahlin, E Flink, Y Franzén
Avdelningen för sjukgymnastik 2007-10-16 / I Almin, K Dahlin, Y Franzén, H Nilsson, C Olsson 2009-10-16 / I Almin, K Dahlin, E Flink, Y Franzén Sjukgymnastiska evidensbaserade behandlingsriktlinjer gällande
Artrosskola i praktiken
Artrosskola i praktiken Thérése Olsson, Leg. sjukgymnast Ortopediska kliniken, Skånes Universitetssjukhus -Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Vad kan vi göra åt artrosen? Få Några Alla Zhang
Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården
Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Primärvården Göteborg HSN 5 225 000 invånare 50 primärvårdsenheter Varför r skall vi arbeta med
Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg
Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras
Fysisk aktivitet och träning vid KOL Dahlheimers Hus Ewa-Lena Johansson Med dr. spec sjukgymnast
Fysisk aktivitet och träning vid KOL Dahlheimers Hus 2016-03-11 Ewa-Lena Johansson Med dr. spec sjukgymnast ewa-lena.johansson@vgregion.se 2015 WHO:s medlemsländer i Europaregionen har antagit en strategi
Riktlinjer för bassängträning Primärvården, Landstinget i Uppsala län
Riktlinjer för bassängträning, Landstinget i Uppsala län Gäller fr o m september 2007 och ska revideras årligen. Referensgrupp Johanna Gustavsson, sjukgymnast/kontaktperson Samariterhemmets vårdcentral
VIKTEN AV FYSISKA TESTER SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR INDIVIDANPASSAD TRÄNING TRÄNING VID RESPIRATORISK SJUKDOM, FUNKTIONELLA TESTER - PRAKTISKA ÖVNINGAR
VIKTEN AV FYSISKA TESTER SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR INDIVIDANPASSAD TRÄNING TRÄNING VID RESPIRATORISK SJUKDOM, FUNKTIONELLA TESTER - PRAKTISKA ÖVNINGAR Andre Nyberg. Leg Fysioterapeut, Med Dr. Lektor/Forskare
HYPERTONI FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Borgskalan. Förslag på aktiviteter
Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket
HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med
Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som
SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter
Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket