Social hållbarhet på Parken Zoo i Eskilstuna

Transkript

1 Social hållbarhet på Parken Zoo i Eskilstuna Hur uppfattas det av besökare? Bildkälla: Entré till Parken Zoo i Eskilstuna. Amanda Jansson (2021) Av: Amanda Jansson & Ardalan Kavey Handledare: Saeid Abbasian Södertörns högskola Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Kandidatuppsats 15 hp Turismvetenskap C Vårterminen 2022

2 Sammanfattning I århundranden har djurparker använts för att tillfredsställa människors nyfikenhet, men har på senare tid blivit centrum för bevarande, utbildning, forskning samt rekreation. En hel del studier om djurparker har täckt det ekologiska inom hållbarhetsarbetet och väldigt få inom den sociala aspekten som innefattar det etiska hänseendet. Organisationer har idag ett stort inflytande på samhället och påverkar därmed samhällsutvecklingen. I dagens samhälle har konsumenter dessutom blivit alltmer medvetna och engagerade i hållbarhetsfrågan och ställer därmed högre krav på företag när det kommer till deras ansvarstagande gentemot samhället. Denna uppsats syftar till att studera hur Parken Zoo i Eskilstuna arbetar med social hållbarhet samt hur det uppfattas av besökarna. För att kunna uppfylla syftet samt besvara frågeställningarna utgår studien från en flermetodsundersökning som består av semistrukturerade intervjuer med två nyckelpersoner med beslutsomfattande roll, Parken Zoos VD och kommunikatör. Parallellt med detta publicerades en enkätundersökning i utvalda Facebookgrupper för att nå besökarnas uppfattning om sociala hållbarhetsarbetet på parken. De teorier som denna studie kommer att behandla är bland annat hållbar utveckling fokus på sociala aspekten och CSR (Corporate Social Responsibility). I resultatavsnittet ger studenterna resultatet en kontext genom att påminna läsaren om hur syftet, frågeställningarna och metod hänger ihop med resultatet som samlats in. Nyckelord: Djurpark, Nöjespark, Social hållbarhet, CSR, Parken Zoo, Besökare, Upplevelse. Abstract For many centuries, zoos have been used to satisfy human curiosity but have recently become a center for conservation, education, research and recreation. A lot of studies on zoos have covered the ecological in the sustainability work and very few in the social aspect that includes the ethical aspect. Organizations today have a great influence on society and influence the development of society. Today, consumers have also become increasingly aware and engaged in the issue of sustainability and thus place higher demands on companies when it comes to their responsibility towards society. This essay aims to study how Parken Zoo in Eskilstuna works with social sustainability and how it is perceived by their visitors. To fulfill the purpose and answer our questions, the study is based on a mix-method that consists of semi-structured interviews with two important participants with a decision-making role at the park, the CEO and the communicator. In parallel with this, a survey was published in selected Facebook groups to reach the visitors' perception of the social sustainability work at the park. The theories that this study will address include sustainable development focusing on the social aspect and CSR (Corporate Social Responsibility). In the results section, the students give the result a context by reminding the reader how the purpose, the question at issue and method are related to the result that has been collected. Keywords: Zoo, Amusement Park, Social sustainability, CSR, Parken Zoo, Visitors, Experience

3 Förord Vi vill börja med att tacka Sofia Larsson och Jannica Sjöstedt för er tid, information, kunskap och erfarenhet ni delgivit oss under studiens gång. Ett stort tack till vår handledare Saeid Abbasian som under denna process har väglett oss, givit oss värdefulla råd och varit otroligt engagerad i vårt uppsatsskrivande. Samtidigt vill vi även tacka opponentgruppen för den konstruktiva kritiken för att göra denna kandidatuppsats så bra som möjligt. Den här studien har skrivits och genomarbetats av studenterna Amanda Jansson och Ardalan Kavey. Båda studenterna är gemensamt ansvariga för samtliga delar. Stockholm,

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Problemformulering Syfte Frågeställningar Avgränsning och definitioner Uppsatsdisposition Metod Vetenskapsteori Val av metod Semistrukturerade intervjuer Enkätundersökning Urval av intervjuer och enkätundersökning Reliabilitet och Validitet Forskningsetiska överväganden Metodkritik Vald analysmetod Teori Hållbar utveckling Social hållbarhet CSR det sociala ansvaret Empiri Parken Zoo och deras projekt Personalhandbok Intervju med Sofia Larsson (VD) Intervju med Jannica Sjöstedt (Kommunikatör) Enkätundersökning med besökare Analys Social hållbarhet CSR det sociala ansvaret Resultat Slutsatser Förslag på vidare forskning Referenser Bilagor...

5 Figurförteckning Figur 1. Sustainability overlapping circles Figur 2. The pyramid of CSR Tabellförteckning Tabell 1. Tabell över svar från öppna frågorna i enkätundersökningen... 21

6 1. Inledning I detta avsnitt presenteras uppsatsens bakgrund och problemformulering för att ge läsarna en förståelse för temat, studiens syfte och frågeställningar. Slutligen presenteras uppsatsens avgränsningar, definitioner på de begrepp som anses vara centrala för uppsatsen samt disposition. 1.1 Bakgrund Djurparker började för århundraden sedan som centra för underhållning för att tillfredsställa människors nyfikenhet om djur. Enligt Townsend (2009) har djurparker utvecklats till att bli centrum för bevarande, utbildning, forskning och rekreation. Vidare berättar författaren att djurparker har en framträdande roll som tillhandahållare sysselsättning, fritid, utbildning, inflytande och inspiration. Djurparker är omtyckta och betrodda centra i sina samhällen och har en moralisk skyldighet att göra ett positivt socialt bidrag, öka samarbetet med lokalsamhället och föregå med gott exempel när det gäller jämställdhet och mänskliga rättigheter. Denna typ av park är i dagsläget en viktig produkt för fritids- och turistnäringen men analysen av dess kritiska framgångsfaktorer verkar vara ett eftersatt område inom fritids- och turismforskningen. De flesta författare är överens om att äkthet såväl som iscensättning av upplevelser är en huvudfaktor som påverkar konsumenternas beslut att köpa en fritids- eller turismprodukt (Pikkemaat & Schuckert 2007). Turism och besöksnäringen är en ständigt växande sektor som ger konsumtion och sysselsättning i flera branscher såsom hotell, restaurang, transport, detaljhandel och aktivitetsföretag. Denna växande sektor bär med sig även negativa effekter som påverkar människor och miljö. För att minimera de negativa effekterna är det därför viktigt att arbeta för en hållbar turismutveckling. Enligt Tillväxtverket (2022a) ska en hållbar besöksnäring ta ansvar för turismens nuvarande och framtida ekonomiska, sociala och miljömässiga påverkan genom att utgå från besökarens, företagens, miljöns och lokalsamhällets behov. Tillväxtverket (2022b) berättar att strategiskt hållbarhetsarbete på destinationsnivå kräver att företagen visar engagemang och medverkan. Det är viktigt att anmärka nyttan för både destinationer och företag med att arbeta med frågor som implicerar hållbarhet. Vidare berättar myndigheten att en tydlig hållbarhetsprofil kan ge företag inom turism konkurrensfördelar då intresset för hållbarhet har ökat bland konsumenterna. Miljöcertifieringar som bland annat tar sig uttryck genom högre upplevd kvalitet, nöjdhet och bättre bild av företaget är något som konsumenterna är positiva till. Till följd av detta kan företaget då rikta sig till marknadssegment som är villiga att betala för ett större ansvarstagande istället för att pressa priser. En av Sveriges första folkparker invigdes år 1898 i Eskilstuna. Genom åren utvecklades den från att vara en folkpark till att bli Parken Zoo - en djurpark, lekpark och nöjespark (Parken Zoo 2022a). 1

7 Djurparken är i dagsläget medlemmar i den Europeiska Djurparksföreningen (EAZA) samt Svenska Djurparksförening (SDF), vilket innebär att verkar för att stödja, upprätthålla och utveckla den professionella nivån hos djurparken (Parken Zoo 2022b). År 2016 såldes den tidigare kommunalägda Parken Zoo till investeringsbolaget Mimir Capital AB för en krona. Detta då parken gått back ca 20 miljoner om året (SVT Nyheter 2015). För första gången någonsin gör vänder Parken Zoo till miljonvinst år Resultatet beror på att mindre lönsamma affärsområden har prioriterats bort och satsar istället på ett långvarigt strategiarbete (Svergies Radio 2021). Detta strategiarbete fick studenterna ta del av under termin fem i Turismprogrammet då de tilldelades ett projekt att skapa ett event tillsammans med parken. 1.2 Problemformulering Nöjesparker har en betydande effekt på lokala ekonomier och bidrar i hög grad till hållbarheten i destinationer inom en rad olika områden (Milman, Okumus & Dickson 2010; Pikkemaat & Schuckert 2007). Bidragen är bl.a. investeringar i infrastruktur, skapande av arbetstillfällen, skatteintäkter och intäkter från turism. Milman, Okumus och Dickson (2010) beskriver även hur ett misslyckande med en nöjespark kan leda till negativa effekter och en minskad besöksnäring för destinationen. De negativa effekterna kan handla om: konflikter mellan besökare och lokalbor, förstörelse av livsmiljöer, föroreningar och buller. Enligt författarna finns det många interna och externa orsaker till framgång kontra misslyckande hos nöjesparker. De beskriver vikten av aktivt deltagande samt stöd och samordning mellan samtliga aktörer för att goda resultat ska uppnås. Författarna påpekar även vikten av noggrann och långsiktig planering vid både skapande och förvaltning av nöjesparken om det ska ha en positiv inverkan på destinationens hållbarhet. I en fallstudie av Yip och Yiu (2019) undersöktes djur- och nöjesparken Ocean Park i Hong Kong. Parken startades som en ideell organisation med kommersiella principer som är unik i sitt slag. Deras främsta uppdrag har varit att erbjuda utbildning, rekreation, bevarande och miljöskydd samtidigt som deras kommersiella lönsamhet upprätthålls. Detta uppdrag har blivit inbäddad i organisationskulturen och är en viktig punkt vid beslutsfattande. Att sätta parkens uppdrag före vinstmaximering visade sig att vara framgångsrikt för parkens utveckling och expansion. Yip och Yiu (2019) tittade även på drivkrafterna bakom Ocean Parks CSR-initiativ (Corporate Social Responsibility). Man undersökte då CSR-initiativ i form av sociala program, edutainment (underhållning i utbildningssyfte), bevarande och företagspartnerskap. Ocean Parks CSR-arbete består bl.a. av att utbilda besökarna i naturens betydelse och mångfald. Denna strategi ger en positiv feedback som i sin tur bidrar till stigande besöksantal och kundnöjdhet, vilket i sin tur talar för fler CSR-strategier och program. Enligt Pinto Contreiras, Machado och Duarte (2016) handlar CSR om att visa ett starkt engagemang för samhället, bidra till regional utveckling samt till att öka miljömedvetenheten hos besökare och lokalsamhällen. Utbudet av socialt ansvarfulla metoder som kan 2

8 implementeras inom ett företag är stora. Dessa metoder syftar bland annat till att förbättra hälsan och säkerheten på arbetsplatsen, investera i personalledning och utveckling samt stödja samhällen. Författarna berättar vidare att i tidigare studier har resultaten visat att aktörer har en positiv syn på nöjesparkens engagemang i CSR-praxis och känner att det bidrar till regional utveckling samt att det ökar miljömedvetenheten hos besökare och lokalsamhällen. Holcomb, Okumus och Bilgihan (2010) påvisar att det är viktigt för nöjesparksindustrin att profilera sina CSR-insatser som en del av deras övergripande företags- och affärsstrategier. Med den ökade medvetenheten om socialt ansvar bör nöjesparker också offentliggöra dessa. Enligt studien verkar företag som kommunicerar sina CSR-insatser via internet nå en aktiv publik. Detta skapar dialog bland allmänheten som i sin tur leder till främjande av nöjesparken och dess sociala ansvar. Baserat på litteraturgenomgången för denna studie kan studenterna konstatera att det finns en del kunskapsluckor när det gäller detta ämne, nöjes- och djurpark och dess sociala hållbarhetsarbete. På Parken Zoos webbsida framgår det även om hur de arbetar för en hållbar utveckling miljömässigt men där det sociala hållbarhetsarbetet skyms undan. Med identifierade kunskapsluckan i forskning om social hållbarhet inom djurparker samt i den valda parkens verksamhet, har studenterna valt att utveckla detta. 1.3 Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur Parken Zoo beskriver deras arbete med social hållbarhet samt hur detta upplevs av besökare. 1.4 Frågeställningar 1. Hur beskriver företaget Parken Zoo deras arbete med social hållbarhet? 2. Hur upplever besökarna Parken Zoos sociala hållbarhetsarbete? 1.5 Avgränsning och definitioner I denna studie har studenterna avgränsat sig geografiskt till Parken Zoo som är en djur- och nöjespark belägen i tätorten Eskilstuna. För att undersöka hur parken beskriver deras arbete med social hållbarhet och hur detta upplevs av besökarna är studien dessutom avgränsad till att endast undersöka utifrån den sociala aspekten. Nedan följer definitioner på begrepp som anses vara centrala för uppsatsen: CSR (Corporate Social Responsibility) CSR är synonymt med hållbart företagande vilket utgår ifrån premissen att företag ska bedriva verksamheten så att den gynnar en hållbar utveckling (ekonomisk, social och miljömässig) (Regeringskansliet 2013). 3

9 Djurpark Parker som visar djur för allmänheten minst 7 dagar per år räknas som djurpark när det gäller reglerna om tillstånd, handel internationellt och om hur djuren ska skötas. En djurpark är ett område där besökare kan titta på vilda och tama djur som oftast hålls i burar eller inhägnaden (Boverket 2017a). Hållbar utveckling Hållbar utveckling är ett begrepp som används för att uppnå en önskvärd samhällsutveckling. Det är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina (Weaver 2014, s.322). Nöjespark En nöjespark är en anordnad plats med olika nöjesattraktioner som besökare kan ta del av. Det finns olika typer av nöjesparker som exempelvis tivoli eller temaparker som är uppbyggda kring ett specifikt tema. Vanligtvis i en sådan park brukar det bland annat finnas åkattraktioner, spelautomater, scener och restauranger (Boverket 2017b) 1.6 Uppsatsdisposition Inledningsvis i avsnitt (1) presenteras en bakgrund av studiens område samt dess problemformulering, syfte och frågeställningar. Vidare i avsnittet finns även avgränsningar, definitioner på de begrepp som anses vara relevanta för uppsatsen samt studiens disposition. I avsnitt (2) behandlas de metoder som har använts för att genomföra undersökningarna, det vill säga tillvägagångssättet. Vidare presenteras det vilka urval som har gjorts samt hur datainsamlingen har bearbetats. I teoridelen presenteras den teoretiska referensramen som studien, bland annat hållbar utveckling och Corporation Social Responsibility. I avsnitt (4) presenteras resultatet från de semistrukturerade intervjuerna och enkätundersökningen. I avsnitt (5) lyfter studenterna fram resultaten och väger dem mot de valda teoretiska referensramarna. Avslutningsvis i sista avsnittet, resultat, presenteras och diskuteras resultatet av studien samt förslag till vidare forskning inom området. 4

10 2. Metod I följande avsnitt kommer läsaren få ta del av studiens forskningsansats samt urval. Avsnittet kommer att tydliggöra tillvägagångssättet för att uppnå syftet med studien. Vidare kommer studenterna att beskriva den valda forskningsmetoden samt dess för- och nackdelar. Slutligen kommer studiens etiska övervägande, validitet, reliabilitet samt kritik och analysmetod till valda forskningsmetoden att diskuteras. 2.1 Vetenskapsteori Enligt Bryman (2018 s.57) finns det två ontologiska synsätt som beskriver huruvida sociala entiteter kan eller ska uppfattas, dessa två synsätt kallas för objektivism och konstruktionism. Objektivism är enligt Bryman (2018, s.57) en ontologisk ståndpunkt som går ut på att människor möter sociala företeelser i form av yttre fakta som ligger utanför vårt intellekt och som vi inte kan påverka. Konstruktionism är enligt Bryman (2018, s.58) en ontologisk ståndpunkt som går ut på att sociala företeelser och dess mening är något som sociala aktörer kontinuerligt reviderar. Konstruktionismens synsätt kan beskrivas som rena motsatsen till objektivismens. Bryman (2019, s.58) menar att konstruktionismen är i grunden en inbjudan till forskaren att ta hänsyn till hur den sociala verkligheten utgör något som sociala aktörer ständigt skapar. Dessa ovannämnda ontologiska ståndpunkter påverkar formuleringen av vetenskapliga frågor och genomförandet av forskningen. Det avgör infallsvinkeln forskarna kommer välja för forskningen. Då denna studie har i syfte att undersöka hur besökarna uppfattar och tolkar den sociala hållbarheten på Parken Zoo, kommer studien att utgå från det ontologiska synsättet konstruktionism. 2.2 Val av metod I denna studie genomfördes en flermetodsundersökning där både kvalitativa och kvantitativa metoder kombinerades för att komplettera varandra samt få ett rikare utfall (Eliasson 2018, s.30). Den kvalitativa metoden har tillämpats i form av tidigare forskning samt semistrukturerade intervjuer med två nyckelpersoner från Parken Zoo. Den kvantitativa metoden har tillämpats genom en enkätundersökning som skickades ut i inlägg i slutna grupper på Facebook. Enligt Alvehus (2019, s.76) kan flera metoder mer effektivt ringa in och fastställa det empiriska fenomenet. Det empiriska materialet antas att bli mer exakt och samtidigt mer fullständig genom att olika typer av material kombineras. Bryman (2018, s.761) berättar att studier som väljer att ta sig an en flermetodsundersökning bör ta hänsyn till två steg. Den första är prioriteringsbeslut som handlar om att författarna bör bestämma vilken av metoderna, kvantitativa eller kvalitativa, som väger tyngst eller om de är likvärdiga. Det andra steget handlar om att författarna bör göra ett sekvensbeslut, vilket betyder att författaren bestämmer sig för vilken metodundersökning som ska ske först eller om det sker 5

11 parallellt. Denna studie har en kvalitativ prioriterad inriktning men där båda metoder bygger på varandra i den kontext som studien utgör. Datainsamlingen bestående av kvalitativa och kvantitativa metoder skedde parallellt samt integrerades. Bryman (2018, s.765) menar på att denna fullständighet kan stärka fördelarna och försvaga nackdelarna med respektive tillvägagångssätt samt ge en heltäckande redogörelse inom området om båda metoderna väljs att kombineras. 2.3 Semistrukturerade intervjuer Enligt Alvehus (2019, s.84) är intervjuer något av den kvalitativa metodens flaggskepp. Intervjuer framstår som en nästan oundviklig metod när det handlar om att försöka förstå hur människor tycker, tänker och känner i olika situationer. Intervjuer kan vara mer eller mindre strukturerade beroende på hur intervjun läggs upp. I det här fallet valdes semistrukturerade intervjuer som intervjuform eftersom det ger studenterna möjligheten till att kunna vara flexibel i intervjuguiden vare sig det gäller språket eller ordningsföljden. Intervjuguide är en lista över förhållandevis specifika teman som ska beröras, men här har intervjupersonen en stor frihet att utforma svaren på sitt eget sätt. Dessutom lämnas utrymme för respondenten att ta upp teman som de är speciellt intresserade av och anses vara viktig vid en förklaring (Bryman 2018, s.563). När intervjuerna är genomförda ska de vanligen transkriberas, vare sig man har valt att spela in eller om det har tagits anteckningar. Om författarna väljer att spela in intervjutillfället, bör intervjupersonerna ha lämnat sitt godkännande och samtycke. Enligt Eliasson (2018, s.25) kan en inspelad intervju underlätta för en noggrann analys av vad som har uttryckts och ge möjlighet till upprepande genomgångar av intervjupersonens svar. Alvehus (2019, s.89) berättar att det finns för- och nackdelar med att intervjuer spelas in. Den fördel författaren nämner är att intervjupersonen kan uppleva en trygghet i att det spelas in då personen vet att det som sägs kommer att tolkas ord för ord. En eventuell svaghet kan vara att intervjupersonen kan påverkas och känna sig en aning begränsad med hur öppen hen kan vara. För att undersöka hur Parken Zoo beskriver deras arbete med social hållbarhet gjordes två semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner från organisationen. Nyckelpersonerna bestod av Parkens Zoos verkställande direktör samt kommunikatör. Intervjuteknikerna som användes anpassades utifrån intervjupersonerna då de hade olika förutsättningar att delta. Denna anpassning gjordes av studenterna för att skapa en trygghet samt att underlätta för intervjupersonerna. Första intervjun genomfördes via digitala mötesplattformen Zoom där studenterna med stöd av intervjuguiden ställde 15 frågor till intervjupersonen. Med intervjupersonens samtycke spelades intervjun in för att i efterhand transkriberas. Genomförandet av intervjun tog approximativt 20 minuter. Andra intervjun innehållande nio frågor genomfördes via e-post där studenterna erhöll svaren efter någon vecka. Eftersom svaren inkom i skriftlig format behövdes ingen transkribering göras av studenterna. 6

12 2.4 Enkätundersökning Enkätundersökning är enligt Bryman (2018, s.87) en kvantitativ metod som används för att samla in data från mer än ett fall vid en viss tidpunkt. Detta med syfte att komma fram till en uppsättning av kvantitativa eller kvantifierbara data som rör två eller fler variabler som sedan kan analyseras i syfte att hitta olika samband. I denna studie har studenterna utformat enkätundersökningen på webben med hjälp av enkätverktyget - Sunet Survey. Enligt Bryman (2018, s.297) är enkätundersökningar på webben att föredra då ingen större bearbetning av insamlad data behövs. Det som behövs bearbetas är eventuellt de öppna frågorna som finns med i enkätundersökningen. Detta sparar inte bara tid utan minimerar också risken för att begå fel under bearbetningen av data. För att ta reda på hur besökarna upplever Parken Zoos sociala hållbarhetsarbete utformades en enkätundersökning. Studenterna publicerade enkätundersökningen i Facebookgrupper med anknytning till Eskilstuna samt närliggande städer. I samband med publicering av enkätundersökningen gavs respondenterna tydliga instruktioner, definitioner samt tidsram för genomförandet. Totalt innehöll enkätundersökningen tolv frågor, varav tio slutna och två öppna. De öppna kvalitativa frågorna lämnar utrymme för respondenten att tillföra ovanliga eller oförutsedda svar som författarna kanske inte hade kunnat föreställa sig vid utformningen av frågorna (Bryman 2018, s.315). Enkätundersökningen var tillgänglig i sju dygn och totalt deltog 152 respondenter. 2.5 Urval av intervjuer och enkätundersökning Urvalet för denna studie blev ett strategiskt urval. Alvehus (2019, s.71) förklarar att ett strategiskt urval innebär att man vill få tag i och undersöka specifika personer som kan förhålla sig till de frågor som man vill studera eller en slags erfarenhet inom det ämne eller område. 1. Urvalet för de semistrukturerade intervjuerna bestod av två nyckelpersoner från Parken Zoo. Dessa var Sofia Larsson (VD) samt Jannica Sjöstedt (Kommunikatör). Detta urval gjordes utifrån den kunskap de besitter om studenternas forskningsfrågor. 2. Urvalet för enkätundersökningen bestod av personer över 18 år som har besökt Parken Zoo de senaste fem åren. 2.6 Reliabilitet och Validitet Reliabilitet rör enligt Bryman (2018, s.72) frågan om huruvida resultaten från studien blir detsamma om studien genomförs på nytt, eller om den påverkas av slumpmässiga eller tillfälliga förutsättningar. Begreppet reliabilitet hänger samman med det engelska verbet rely on lita på. Undersökningens reliabilitet svarar på frågan: Kan vi lita på att undersökningen ger samma resultat, om vi upprepar den under så likartade förhållanden som möjligt? (Eliasson 2018, s.14). 7

13 Denna studie består av stort omfång av respondenter från enkätundersökningen och två utvalda intervjupersoner som besitter en beslutsomfattande roll i organisationen. Dessa två nyckelpersoner var pålästa och hade den kunskapen som krävdes för att hjälpa studenterna att besvara studiens syfte och forskningsfrågor. Enligt Bryman (2018, s.72) mäter validitet om de slutsatser som tagits fram i studien hänger ihop eller inte. Det är ett mått som syftar till att avgöra om man mäter det som ska mätas i studien. Begreppet validitet hänger samman med engelska adjektivet valid giltig. Validiteten svarar på frågan: Kan vi räkna med att undersökningen är giltig att den verkligen mäter det vi vill att den ska mäta? Därför är det viktigt att i tidigt stadie lyckas reda ut tydliga frågeställningar, just för att säkerställa vad det är exakt som tänker mätas (Eliasson 2018, s.16). Vid insamling av data är det också viktigt att författaren så långt som möjligt kontrollerar att den information som är insamlad är giltig. I denna studie genomförs det en enkätundersökning och två semistrukturerade intervjuer. Innan enkäten och intervjuerna ägde rum var det viktigt för studenterna att kritiskt granska frågorna så att de var genomtänkta och fångade upp studiens syfte och frågeställningar. 2.7 Forskningsetiska överväganden I denna studie har studenterna tagit hänsyn till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (Vetenskapsrådet 2017) som har konkretiserats i fyra huvudkrav. Dessa ska i det följande kallas för informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att forskaren ska informera deltagarna om deras uppgift i studien samt hur studien påverkas av deras deltagande. Respondenterna ska tydligt bli informerade om vad syftet med studien är samt de villkor som gäller för deras deltagande. Informationen ska omfatta alla de inslag i den aktuella undersökningen som rimligen kan tänkas påverka respondentens villighet att delta. Vidare enligt samtyckeskravet ska forskaren inhämta undersökningsdeltagarens samtycke, detta kan göras genom att skriva under ett dokument eller att de skickar in ett samtycke. De som deltar i undersökningen ska ha rätt att självständigt bestämma om, hur länge och på vilka villkor de ska delta. De ska även ha rätt till att kunna avbryta sin medverkan utan att det medför några negativa konsekvenser. Ifall studien behandlar personliga uppgifter uppmuntras man enligt konfidentialitetskravet till att underteckna en förbindelse om tystnadsplikt. All data som samlas in ska behandlas på ett konfidentiellt sätt och inte delas med obehöriga. Detta innebär att det ska vara praktiskt omöjligt för utomstående att komma åt uppgifterna och kunna identifiera uppgiftslämnaren. Sista kravet, nyttjandekravet, innebär att forskaren ska informera om att det insamlade material inte kommer användas till annat bruk än att besvara studiens syfte. 8

14 2.8 Metodkritik Den kritik som oftast riktas mot den kvalitativa metoden är att den är för subjektiv, undersökningarna är för svåra att replikera samt att det oftast finns ett problem med att generalisera resultaten (Bryman 2018, s.484). Att den kvalitativa forskningen anses vara subjektiv syftar författaren till att det oftast är baserat på forskarnas uppfattning om vad som är relevant och viktig för studien. Den kvalitativa metoden som tillämpades i denna studie var två distansintervjuer med personer som har beslutsomfattande roller på Parken Zoo. Studenterna är enade om att typen av intervju som valdes i denna studie inte var ett primärval. De semistrukturerade intervjuerna valdes att hållas på distans via Zoom och e-post på grund av det geografiska läget samt tidsbristen då parken förbereddes för säsongsöppning. En personlig intervju hade varit mer av värde då det hade skett ett mer djupgående utbyte. Den intervju som utfördes via e-post valdes av den anledning att respondenten endast jobbade en viss procent och var inte lika tillgänglig. Studenterna ansåg att det fanns en viss fördel med det då respondenten fick svara i mån om tid samt chansen till att besvara mer ingående och utförligt. Trots fördelarna upptäcktes även nackdelar med denna typ av intervju. Enligt Meho (2006) kan materialet påverkas i den aspekt att mailintervju innebär att respondenten bara gavs möjligheten till uttryck i skrift. Vidare berättar Bryman (2018, s.591) att studien kan gå miste om det spontana som sker vid personliga möten samt att det inte är lika enkelt att ställa följdfrågor som man i vanliga fall hade kunnat göra via Zoom eller i verkligheten. Författarna understryker dessutom vikten att kunna läsa av ansiktsuttryck samt kroppsspråk vid en intervju, vilket kan vara av stort värde för trovärdigheten vid besvarande av frågor. En nackdel med enkätundersökningen var att definitionen av social hållbarhet i anknytning till djurparker inte var klart och tydligt för respondenterna. Detta var något studenterna blev uppmärksammade på under enkätundersökningens gång, via Facebookinläggets kommentarsfält samt de öppna frågor som enkätundersökningen tillhandahöll. 2.9 Vald analysmetod Enligt Bryman (2018, s.677) är en kvalitativ innehållsanalys det vanligaste tillvägagångssättet när det gäller analys av dokument och inbegriper ett sökande av likheter samt skillnader i textinnehåll. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes av studenterna på de semistrukturerade intervjuerna, Parken Zoos personalhandbok och enkätundersökningens öppna svar. Enligt Graneheim och Lundman (2003) är att välja analysenhet ett av de mest grundläggande besluten när man använder innehållsanalys. Författarna föreslår att den lämpligaste analysenheten för kvalitativ innehållsanalys är intervjuer eller observationsprotokoll och föreslår abstraktion i form av koder, kategorier och teman på olika nivåer. Vidare berättar författarna hur man ska gå tillväga vid analys av intervjutext, med första steg att hela texten ska läsas upprepande gånger för att få en bra uppfattning för helheten. I detta steg har studenterna till denna studie bearbetat intervjuerna i form av en noggrann transkribering samt upprepande genomgångar (se bilaga 4 och 5). 9

15 Personalhandboken och enkätundersökningens svar lästes på samma sätt - ett flertal gånger. Andra steget görs genom att selektera meningar och fraser som har relevans för frågeställningarna. Dessa meningar och fraser som väljs ut kallas för meningsbärande enheter och abstraheras för att korta ner texten samtidigt som innehållet bibehålls (se bilaga 7 och 8). Studenterna valde ut meningar och fraser som var viktiga för syftet och frågeställningarna i studien. De abstraherade meningsenheterna kodas och grupperas sedan i kategorier som utgör det centrala budskapet för intervjuerna. Slutligen ska teman formuleras, där det dolda i intervjuerna framgår (Graneheim & Lundman 2003). Se bilaga 9. Författarna understryker att man bör tänka på att inte gå rakt igenom processen, utan snarare att ha ett iterativt arbetssätt. Kvantitativ innehållsanalys är ett angreppssätt när det gäller analys av dokument och texter som på ett systematiskt och replikerbart sätt syftar till att kvantifiera innehållet utifrån kategorier som bestäms i förväg (Bryman 2018, s.359). Vid en innehållsanalys vill forskaren ofta sträva efter en kategorisering av den eller de företeelser som är av intresse. Bryman (2018, s.369) berättar att kodning utför ett mycket viktigt steg vid en kvantitativ innehållsanalys. Vidare berättar författaren att det ingår två huvudsakliga delar av kodning, nämligen kodningsschema och kodningsmanual. Studenterna till denna studie har överfört all data till SPSS för att analysera svaren från enkätundersökning och därefter skapa diagram (se bilaga 6). Studenterna genomförde kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys med hjälp av datorprogrammen NVIVO samt SPSS. 10

16 3. Teori I följande avsnitt kommer läsaren få ta del av den teoretiska referensram som studien vilar på. Det som kommer presenteras är kort om de tre dimensioner inom hållbar utveckling, Corporation Social Responsibility samt konkurrensfördelarna för verksamheten att arbeta med detta. 3.1 Hållbar utveckling Enligt Globala Målen (2017) introducerades begreppet Hållbar utveckling för första gången år Det var dock inte förrän år 1987 som begreppet fick sin internationella spridning då FN lanserade då begreppet i sin rapport Vår gemensamma framtid och fick sin följande definition: Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Hållbar utveckling är en flitigt använd och består av tre dimensioner ekologisk, ekonomisk och social dimension (Dempsey, Bramley, Power & Brown 2011). Generella faktorer som man har kommit överens om på både global och nationell nivå är att hållbar utveckling innebär ett samspel mellan dessa tre dimensioner samt att nästkommande generationer ska vara i fokus (Globala Målen 2017). Littig och Griessler (2005) understryker att dimensionerna är beroende av varandra men att det är viktigt att dessa tre dimensioner är hållbara på egen hand för att uppnå en stark hållbar utveckling. Samtidigt som dessa tre dimensioner bör vara förenliga och ömsesidigt stödjande så hävdar Nugraheni, Priyambodo, Sutikno och Kusworo (2020) att den sociala hållbarheten är minst utvecklad och föreslås ofta i relation till ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Figur 1. Illustration över hållbar utveckling (Rosado da Cruz & Cruz 2020). 11

17 3.1.2 Social hållbarhet Enligt Swarbrooke (1999, s.69) samt Littig och Griessler (2005) har den sociala hållbarhetsarbete prioriterats minst i debatten om hållbar utveckling. Kanske kan det bero på att de effekterna som uppstår inom sociala dimensionen vanligtvis inträffar långsamt över tiden. De är dessutom till stor del osynliga och immateriella. Littig och Griessler (2005, s.11) har valt att definiera social hållbarhet enligt följande: Social sustainability is a quality of societies. It signifies the nature-society relationships, mediated by work, as well as relationships within society. Social sustainability is given if work within a society and the related institutional arrangements. Författarna berättar att social hållbarhet innebär att: tillfredsställa de behov människan har, säkerställa att naturen och dess reproduktionsförmåga bevaras under lång tid samt att social rättvisa, mänsklig värdighet och delaktighet uppfylls. Littig och Griessler (2005) berättar vidare att social hållbarhet tillhandahåller tre beståndsdelar för att bedöma att den sociala dimensionen av hållbarhet. Den första delen handlar om tillfredsställelse av grundläggande behov och livskvalitet. De faktorer som kan påverka en människas livskvalitet är exempelvis hälsa, inkomst, arbetslöshet, utbildning, boende samt trygghet. Andra beståndsdelen behandlar frågan om jämställdhet oavsett kön och bakgrund, att det ska erbjudas lika möjligheter, som exempelvis utbildning. Den tredje delen inom social hållbarhet handlar om social sammanhållning och föreslår att man mäter integration i sociala nätverk, deltagande i välgörenhetsarbete samt åtgärder för solidariska och toleranta attityder (t.ex. gentemot migranter, arbetslösa, homosexuella och queers). Nedan följer några faktorer som bidrar till den sociala hållbarheten enligt Dempsey et al. (2011). Utbildning Social rättvisa Deltagande Hälsa och livskvalité Social integration Trygghet Gemenskap Känsla av samhörighet Sysselsättning Socialt nätverk 3.2 CSR det sociala ansvaret CSR (Corporate Social Responsibility) är ett begrepp som genom åren har vuxit sig stark bland företag och organisationer och innefattar att internalisera sociala, ekonomiska och miljömässiga och etiska frågor i sina policyer, strategier och verksamhet (Holcomb, Okumus & Bilgihan 12

18 2010). Grundtanken i detta är att företag och organisationer har skyldigheter gentemot samhället och deras intressenter som sträcker sig längre än bara vinstdrivande aktiviteter, bortom ekonomiska och juridiska hänsyn. Därför kan CSR sägas innefatta åtgärder som syftar till social förbättring och under denna definition faller många breda och komplexa frågor om exempelvis arbetsvillkor och mänskliga rättigheter (Townsend 2009). Att implementera en CSR-modell gör mer än bara hjälpa miljön och samhället, det medföljer även en positiv inverkan på ett företags rykte. Intressenter kan ställa krav och genom att visa hur ett företag arbetar med de olika delarna, kan företaget vinna konkurrensfördelar. Detta ska även öka medarbetarnas moral eftersom anställda och arbetsgivare får en större känsla av syfte till sitt arbete (Victoria University Online 2020). Carroll (2016) skapade det förväntade företagets sociala ansvar i en modell med fyra nivåer som kallas "pyramiden för företagens sociala ansvar". Den första nivån i pyramiden är ekonomiskt ansvar, och den säger att första prioritet bör vara att skapa vinst genom ekonomisk tillväxt. Vinster är nödvändiga både för att belöna investerare/ägare och även för affärstillväxt när vinster återinvesteras i verksamheten. I följande nivå i pyramiden definierar ett företags ansvar att följa alla lagar, förordningar och efterlevnad som de gäller för dess affärsverksamhet. Företag förväntas och måste följa dessa lagar och förordningar som ett villkor för verksamheten. Den tredje nivån beskriver ett företags etiska ansvar. Förutom vad krävs av lagar och förordningar, förväntar sig samhället att företag ska bedriva och sköta sina angelägenheter på ett etiskt sätt. Det inkluderar att fatta moraliska beslut som påverkar anställda, kunder och miljön. På den sista nivån i pyramiden hänvisar till förväntningarna att ett företag ska vara en god samhällsmedborgare bör ett företag ta del av initiativ som välgörenhetsarbete eller insamlingar för att ge tillbaka till samhället. Se figur 2 nedan. Figur 2. The pyramid of CSR (Carroll 2016). 13

19 4. Empiri I empiriavsnittet kommer information om parkens nuvarande projekt samt resultatet av semistrukturerade intervjuerna och enkätundersökningen att presenteras. Det resultat som arbetats fram kommer sedan att analyseras och diskuteras i kommande avsnitt. 4.1 Parken Zoo och deras projekt Parken Zoo invigdes sommaren 1898 som en av landets första folkparker. Programmet bestod av festtal och massor med underhållning. Entrén då var 25 öre men möjligheten fanns att köpa familjebiljett för 40 öre. Parken kan stolt säga att de är mycket förknippad till svensk kulturoch nöjeskultur. Bland annat så var det där det bildades Folkparkernas Centralorganisation, premiär för folkparksteatern och många svenska som utländska artister har framträtt. I början av 50-talet anlände de första djuren till parken och därmed inleddes utvecklingen som skulle göra Parken Zoo till vad den är idag ett av landets mest besökta utflyktsmål (Parken Zoo 2022b). Parken Zoo värderar sina samarbetspartners väldigt högt där grundidén är att ett samarbete ska kunna vara till nytta för båda partnerna. Genom att vara samarbetspartner till parken är man med och stöttar deras arbete i att bedriva bevarandeprojekt på de djurarter som är utrotningshotade, både i och utanför djurparken. (Parken Zoo 2022d). Webbsidan visar att de arbeten som sker i djurparken benämns som ex-situ som betyder att det sker utanför området där arten ursprungligen kommer ifrån. Parken Zoo deltar i många sådana projekt men den mest intensiva typen av bevarandeavelsprogram inom den europeiska djurparksföreningen kallas för EEP (EAZA EX-situ Programme). Det görs även bevarandearbete in-situ som innebär på ursprunglig plats och syftar till det området djurarten finns eller har levt tidigare. Projekt som Parken Zoo bidrar till är många. Två av många program är bland annat Komodo Survival Programme som arbetar för att skydda och bevara komodovaranerna samt program för gulkindad gibbon där PR och samarbete med skolor genomförs i utbildningssyfte. Djurparken arbetar mycket med bevarande och rekreation, men ett annat område som också är av stor betydelse är Parken Zoos roll inom området forskning och utbildning. Eco Friends är ett unikt utbildningskoncept riktad till alla elever i årskurs 2,4 och 6 inom kommunen. De bjuds in till inspirationsdagar där barnen får lära sig om bevarandearbetet som pågår på parken samt hur de dagliga aktiviteterna i hemmen påverkar vår miljö, lokalt och globalt. Därefter bjuder Parken Zoo på en klimatanpassad lunch för att lyfta fram hur stor enskild påverkan maten har på miljön samt hur man väljer rätt mat för att bidra till hållbar utveckling (Parken Zoo 2015) 4.2 Personalhandbok Studenterna fick i denna studie ta del av Parken Zoos interna personalhandbok. Detta grunddokument tar upp information om arbetsmiljö och regler, personalförmåner samt trygghet och säkerhet. Studenterna kommer inte dela dokumentet i sin helhet i studien, utan kommer endast ta ut väsentliga delar som kan vara till stöd för studien. 14

20 4.3 Intervju med Sofia Larsson (VD) Med syfte att undersöka hur Parken Zoo arbetar med social hållbarhet så genomförde studenterna två intervjuer med respondenter som hade olika beslutsomfattande roller på parken. Den första intervjun som utfördes var med parkens VD, Sofia Larsson, som har en lång erfarenhet inom besöksnäringen och har alltid haft ett stort intresse för branschen och ledarskap. Sofia började arbeta på Parken Zoo år 2014 där hennes uppdrag var att sälja i Parken Zoos konferensavdelning. År 2016 då parken köptes av Mimir Invest AB ökade tjänsten till att bli operativ chef men ganska kort därefter axlade hon rollen som VD för parken. Sedan Sofia Larsson tog över Parken Zoo har hon lyckats få bolaget att gå med positivt resultat trots pandemin och restriktioner som kunde komma med kort varsel. Som verkställande direktör är man företagets ansikte utåt och sköter den löpande förvaltningen i ett aktiebolag och har ett särskilt ansvar över vissa frågor. Med tanke på att studien har lagt fokus i att undersöka parkens sociala hållbarhetsarbete där det är jämställt och jämlikt utan några orättfärdiga skillnader, ställdes frågan om hur många det är som sysselsätter parken, därpå verkställande direktören svarar: Inför sommarsäsongen anställer vi 300 ungdomar ungefär, som kommer in och jobbar och då jobbar dom ungefär från början av maj med introduktioner och upplärning och sen har vi säsong som egentligen är längre än någonsin. Det är väldigt intensivt såklart under sommarperioden men så har vi även öppet på påsk, halloween och jul så det är liksom en ganska lång anställning när man väl får en anställning.. Frågan om hur mångfalden såg ut bland de anställda berättade Sofia Larsson att mångfalden ser väldigt fin ut och att hon tillsammans med några nyckelfunktioner samt arbetsledare på parken sköter rekryteringen själva. Vidare berättar hon: Det också otroligt viktigt för mig att på Parken Zoo så ska mångfald finnas precis som det gör i vårt samhälle, och det tycker jag absolut att det gör hos oss. I samband med att Parken Zoo också har varit i Eskilstuna kommuns regim så har det varit viktigt för parken att verka lokalt fastän de är privatägda. Sofia Larsson berättar att Parken Zoo är den första arbetsplatsen för många unga i Eskilstuna och understryker att det är viktigt som första arbetsgivare att påvisa från start ett gott ledarskap och hur man sig trygg i arbetslivet. Vad är okej att säga till varandra? Hur mår vi? Är det okej att misslyckas osv?. Parken hoppas på att kunna samverka med ett bostadsområde som heter Årby, i Eskilstuna, som lever under ett hårt klimat. Deras önskan är att rekrytera från utifrån det nätverket för att kunna leda ungdomarna undan brott och in i arbetslivet. Vidare in på lokala samverkan så har parken tillsammans med kommunen ett utbildningsprogram som heter EcoFriends som lär ut till årskurs 2, 4 och 6 om hållbar utveckling och syftar till att inspirera eleverna till att vara aktiva, delaktiga och medvetna. Parken understryker att barnupplevelser spelar en stor roll i hur miljömedveten man blir som vuxen. Under förra året tog parken dessutom ett grepp kring måltidsupplevelsen där de knöt an fyra lokala leverantörer som har kommit att bli storsäljare på Parken Zoo. 15

21 Hamburgerbröd och korvbröd bakas lokalt samt att hamburgare och korv verkas lokalt. Plötsligt kunde de se en möjlighet att bygga en hel storytelling kring maten och känna en stolthet kring att det är lokalproducerat. Vidare in på vilka riktlinjer och policys som finns tillgängligt för de anställda på Parken Zoo finns deras personalhandbok För dig som Parken Zooare. Denna grunddokumentation behandlar punkter som exempelvis om arbetsmiljön, arbetsregler samt trygghet och säkerhet. En öppen attityd och diskussioner med anställda är viktigt för Parken Zoo för att ge de anställda möjlighet att utvecklas i arbetet. Parken strävar efter att alla medarbetare ska trivas och må bra. För att alla ska kunna må bra så krävs det en insats och ett personligt ansvar av alla. De vill även ha en säker och trygg arbetsmiljö där varje medarbetare är medveten om de risker som kan förekomma på arbetsplatsen. Om någon far illa eller om det observeras en risk eller ett problem på arbetsmiljön hänvisar dokumentet arbetarna i rätt riktning. I dagsläget arbetar Parken Zoo med en del projekt som gynnar både samhället och parken. Sofia Larsson berättar att de arbetar mycket med bevarandeprojekt och får varje år mängder av förfrågningar att hjälpa till med välgörande ändamål. Vidare berättar verkställande direktören att de har två fantastiska samarbeten som parken är stolta över, nämligen Lekterapin i Eskilstuna samt Föreningen Omtanke. Detta kommer Jannica Sjöstedt berätta mer om sin intervju. Som tidigare nämnt så kräver strategiskt hållbarhetsarbete att företagen visar engagemang och medverkan. Det är viktigt att anmärka nyttan för både destinationen och företaget att arbeta med frågor som innefattar hållbarhet. Att ge en tydlig hållbarhetsprofil till allmänheten kan ge företagen konkurrensfördelar då intresset för hållbarhet har ökat bland konsumenter. Vid frågan om de gör några uppföljningar på deras sociala hållbarhetsarbete så svarade verkställande direktören att det inte är något de släpper till allmänheten men som de följer upp själva. 4.4 Intervju med Jannica Sjöstedt (Kommunikatör) Den andra intervjun som utfördes var med Parken Zoos kommunikatör samt områdesansvarige för campingen, Jannica Sjöstedt. Jannica har arbetat på Parken Zoo i tio år och vid sidan om arbetar hon dessutom med Föreningen Omtanke som hon grundade år Som kommunikatör arbetar Jannica med att planera, utforma, utvärdera samt förvalta informationsoch kommunikationsinsatser. Arbetet innebär kort och gott om att utveckla varumärket samt bygga långsiktiga relationer samtidigt som man är uppmärksam på vilka omvärldsfaktorer som kan påverka verksamheten. Som tidigare nämnt råder social hållbarhet en samsyn kring vad ett välfärdssamhälle ska erbjuda samt uppfylla social rättvisa, mänsklig värdighet, delaktighet samt alla människors grundläggande behov. Enligt parkens kommunikatör ser mångfalden bland de anställda bra ut och att under säsongen ska det anställas cirka 300 medarbetare med en härlig blandning. 16

22 Vid frågan om hur Parken Zoo arbetar med social hållbarhet svarar parkens kommunikatör enligt följande: Vi arbetar mycket med att alla skall trivas på Parken, känna sig trygga, sedda och bekräftade utifrån individen. För många ungdomar är detta första sommarjobbet så då är det självklart extra viktigt att alla inkluderas i sammanhållningen.. Enligt Townsend (2009) har djurparker moralisk skyldighet att göra ett positivt socialt bidrag och öka samarbetet med lokalsamhället. Två av många stolta samarbeten Parken Zoo har är bland annat Föreningen Omtanke som Jannica Sjöstedt själv har startat. Föreningen Omtanke grundades år 2010 med viljan att göra en positiv skillnad lokalt i Eskilstuna. I samarbete med Parken Zoo möjliggörs det att kunna bjuda familjer en dag i parken som av ekonomiska skäl inte kan gå. Vilka andra specifika CSR-initiativ som parken tar är samarbetet med Min Stora Dag och Lekterapin som ger barnen chansen att besöka parken med sina familjer. 4.5 Enkätundersökning med besökare En enkätundersökning innehållande tolv frågor delades ut i Facebookgrupper med association till Eskilstuna och kringliggande städer. Studenterna fick in svar från 152 respondenter som var minst 18 år fyllda och besökt Parken Zoo minst en gång de senaste fem åren. Enkätundersökningens första del innehöll en fråga om besöksfrekvens samt tre demografiska frågor. Frågan om besöksfrekvens hade två funktioner i enkätundersökningen. Första funktionen var att sortera bort de som inte besökt Parken Zoo, andra funktionen var att ge studenterna i denna studie en uppfattning om antalet besök varje respondent gjort. Hälften av respondenterna hade besökt Parken Zoo en till två gånger de senaste fem åren, resterande hälften hade gjort tre eller fler besök. Sedan kom de demografiska frågorna bestående av kön, ålder och om man bor i Eskilstuna. Könsfördelning bland respondenterna var ojämn då 75% bestod av kvinnor och 25% av män. Åldersfördelningen var något jämnare då det deltog respondenter från alla åldersgrupper. De flesta var dock 31-40år och följt av 41-50år. Den åldersgrupp som hade lägst andel deltagande var respondenter 65år och äldre då de endast bestod av fyra procent. På frågan om respondenten var bosatt i Eskilstuna svarade ungefär 66% ja. Andra delen av enkätundersökning bestod av frågor om social hållbarhet med teman som mångfald, trygghet, bemötande, välgörenhet och hållbarhetsrapporter. På frågan om vikten av mångfald bland anställda på platser man besöker svarade 56% inte särskilt viktigt/inte viktigt, 38% svarade att det är viktigt/mycket viktigt och resterande 6% hade ingen uppfattning i frågan. Nästa fråga som ställdes var hur respondenten upplevde mångfalden bland de anställda vid besöket på Parken Zoo. Där svarade nästan 50% att de hade ingen uppfattning, 40% att det var bra/mycket bra och 10% att det var dåligt/mycket dåligt. På frågan om hur tryggheten upplevdes på besöket på Parken Zoo svarade 87 % bra/mycket bra, 8% att de hade ingen uppfattning och 5% svarade dåligt/mycket dåligt. 17

23 På frågan om hur bemötandet från anställda var vid besöket svarade 87% att det var bra/mycket bra, 8% svarade ingen uppfattning och 5% att det var dåligt/mycket dåligt. Därefter ställde studenterna frågan om respondenterna var medvetna om Parken Zoos välgörenhetsarbete lokalt och nationellt vilket på 62% svarade ja och 38% svarade nej. Sista slutna frågan som ställdes var hur viktigt är det att hållbarhetsrapporter från aktörer som Parken Zoo delas med allmänheten. Där svarade 69% att det är viktigt/mycket viktigt, 21% inte särskilt viktigt/inte viktigt och 10% hade ingen uppfattning i frågan. Avslutande delen av enkätundersökningen bestod av två kvalitativa öppna frågor där respondenterna fick med egna ord beskriva och uttrycka sig. Första öppna frågan som ställdes var hur de upplevde sitt senaste besök på Parken Zoo ur det sociala hållbarhetsperspektivet. Där tolkades och kategoriserades svaren in i en tabell. Se tabell 1 nedan. 18

24 Tabell 1. Tabell över svar från öppna frågorna i enkätundersökningen 19

25 Andra öppna frågan som ställdes till respondenterna var om de hade några övriga synpunkter om Parken Zoos sociala hållbarhetsarbete. Där uttryckte sig respondenterna om kalla faktas granskning av Parken Zoo år 2012, den höga inträdesavgiften och avsaknaden av hållbarhetsrapporter. Några synpunkter som utmärkte sig presenteras nedan. Tror djurparken skulle må bra av lite ny pr och ett rebranding. Många får dåliga vibbar av namnet då man kommer ihåg djurskandalen med döda djur från några år tillbaka. De skulle kunna sänka priserna på sin entré. Lite saftigt för småbarnsfamiljer att gå in. Blir billigare att åka till Skansen typ. Man ska väl främja det lokala men till vilket pris? Hållbarhetsrapporter hade varit intressanta att få läsa. Veta vad man bidrar med som besökare. 20

26 5. Analys I analysavsnittet lyfter studenterna fram resultaten, väger dem mot valda teoretiska referensramar och undersöker dem på ett vetenskapligt sätt. 5.1 Social hållbarhet Littig och Griessler (2005) bedömer social hållbarhet utifrån tre beståndsdelar. Första beståndsdelen handlar om tillfredsställelse av grundläggande behov och livskvalitet vilket påverkas av faktorer som hälsa, inkomst, arbetslöshet, utbildning, boende samt trygghet. Sofia Larsson (VD) samt Jannica Sjöstedt (Kommunikatör) på Parken Zoo berörde några av dessa faktorer vid intervjuerna när de beskrev verksamheten. En av dessa faktorer var arbetslösheten där Parken Zoo är med och motverkar med sina 25 fastanställda och sysselsätter cirka 300 ungdomar under sommarsäsongerna. Vidare beskrev Sofia Larsson vikten av gott ledarskap då Parken Zoo oftast är den första kontakten med arbetslivet för många av dessa ungdomar. En annan faktor som berördes var utbildning då Sofia Larsson beskrev projektet Eco Friends. Projektet är ett lokalt samarbete där Parken Zoo, Eskilstuna kommun, Kommunfastighet och Eskilstuna Energi & Miljö utbildar barn i grundskolan i hållbar utveckling (Parken Zoo 2015). När det kommer till faktorn trygghet beskrev Jannica Sjöstedt att de arbetar med alla ska trivas och känna sig trygga på parken. Detta bekräftades av enkätundersökningen där 87% av respondenterna ansåg att tryggheten på Parken Zoo upplevdes som bra/mycket bra. Andra beståndsdelen av social hållbarhet behandlar enligt Littig och Griessler (2005) frågor om jämställdhet oavsett kön och bakgrund. Denna beståndsdel berördes av Sofia Larsson då hon beskrev i intervjun att Parken Zoos mångfald bland anställda är väldigt fin. Liknande värdering gavs även av Jannica Sjöstedt där hon beskrev de 300 säsongsanställda som en härlig blandning av allt. Dessa värderingar av mångfalden kan te sig aningen förskönande och inte helt vederhäftig. Sofia Larsson berättade även att Parken Zoos rekrytering sker från alla områden i Eskilstuna för att bidra till ökad mångfald. För att bekräfta detta ställde studenterna frågan hur respondenterna upplevde mångfalden bland de anställda. Responsen var blandat där 50% av respondenterna inte hade någon uppfattning i frågan medan 40% ansåg att det var bra/mycket bra mångfald. Resterande 10% upplevde gruppen av anställda som homogent. Den tredje beståndsdelen inom social hållbarhet handlar enligt Littig och Griessler (2005) om social sammanhållning och föreslår bl.a. deltagande i välgörenhetsarbete och åtgärder för att skapa solidariska och toleranta attityder. Enligt Sofia Larsson har Parken Zoo flera samarbeten med organisationer lokalt och nationellt där man arbetar med välgörande ändamål. Parken Zoo samarbetar lokalt med Lekterapin i Eskilstuna där svårt sjuka barn får en möjlighet till miljöombyte. Parken Zoo samarbetar även lokalt med föreningen Omtanke som Jannica Sjöstedt har varit med och startat. Föreningen Omtanke är ideell organisation som hjälper samt arrangerar aktiviteter för familjer som har det sämre ställt ekonomiskt. Nationellt beskriver 21

27 Jannica Sjöstedt att man samarbetar med Min Stora Dag där man hjälper till att uppfylla sjuka barns önskningar. Littig och Griessler (2005) föreslår dessutom åtgärder för att skapa solidariska och toleranta attityder som en led i den sociala sammanhållningen. I Parken Zoos personalhandbok som studenterna tagit del av beskrivs vikten av att få alla besökare att känna sig sedda och behandlade med respekt. De anställda uppmanas att ge besökarna komplimanger och uppmuntringar samt svar på alla frågor som ställs. I enkätundersökningen bekräftas detta då 87% av respondenterna upplevde bemötandet av de anställda som bra/mycket bra. 5.2 CSR det sociala ansvaret Enligt Townsend (2009) är CSR det ansvar som företag och organisationer har gentemot samhället och dess intressenter som omfattar ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor. Det kan sägas att CSR är en process som innefattar att medverka till en social förbättring och som inkluderar många komplexa frågor om exempelvis arbetsvillkor och mänskliga rättigheter. Carroll (2016) skapade en modell som handlar om det förväntade företagets sociala ansvar i fyra nivåer. Första nivån är det ekonomiska ansvaret som syftar till att skapa vinst genom ekonomisk tillväxt. På denna nivå har Parken Zoo visat sig vara lönsam och ha tillräckligt med resurser för att fortsätta i drift då parken år 2021 tog en miljonvinst för första gången någonsin. På andra nivån som handlar om ett företags ansvar att följa lagar, berättar verkställande direktören om att parken är miljödiplomerad enligt Svensk Miljöbas. Detta innebär att Parken Zoo följer lagen avseende miljöfrågor och ser även till att myndigheternas och allmänhetens krav gällande miljöfrågor blir tillgodosedda. Tillväxtverket (2022b) påvisar att konsumenterna är positivt inställda till miljöcertifieringar hos företag då det ger ett intryck av högre upplevd kvalitet, nöjdhet samt positiv bild av företaget. Tredje nivån i pyramiden beskriver ett företags etiska ansvar. Utöver vad som krävs av lagar och förordningar så förväntar sig samhället att företaget ska bedriva och skötas på ett etiskt sätt. I samband med parkens samarbete med den Europeiska samt Svenska Djurparksföreningen så följs etiska regler för etablering samt drift av djurpark, detta innebär att respektera djuren och ge dessa optimala levnadsförhållanden. Det etiska förhållningssättet som parkens personalhandbok påvisar är bland annat att i det dagliga arbetet ska varje anställd visa ett personligt ansvar för hälsa och miljö och fortlöpande hämta och ge information. Det är upp till var och en att inte bara följa instruktioner och rutiner utan även att vara uppmärksam, rapportera risker och hot mot en god arbetsmiljö. Parken Zoo strävar efter att alla medarbetare ska trivas och må bra så att de i sin tur kan ge alla gäster fina minnen och upplevelser att gå hem med. Den sista nivån handlar om de förväntningar att ett företag ska vara en god samhällsmedborgare genom att ta del av välgörenhetsarbete eller insamlingar. Här tar parken flertal initiativ till att ge tillbaka till samhället, bland annat genom sina samarbeten och rekrytering. Sofia Larsson (VD) berättade i intervjun att deras rekrytering av 300 ungdomar inför varje sommarsäsong är en hjärtefråga för henne. Då Parken Zoo har en viktig roll inom kommunen som en av de stora 22

28 arbetsgivarna för sommarjobb så är de viktigt för henne att introducera ungdomarna tidigt om ett gott ledarskap och trygghet i arbetslivet. Sofia Larsson berättade dessutom att Parken Zoo samarbetar väldigt mycket med lokala och regionala aktörer i Eskilstuna. Detta görs genom anställning av ungdomar från utsatta områden, utövandet av utbildningsverksamhet gemensamt med kommunen samt stöd till lokala leverantörer i och med deras matupplevelse. Jannica Sjöstedt (Kommunikatör) berättar även om en förening som hon själv startat, föreningen Omtanke. Föreningen har gjort en positiv skillnad lokalt i Eskilstuna där de skänker kläder, presentkort samt fribiljetter till familjer som är i behov. Samarbetet med Parken Zoo möjliggör att föreningen kan bjuda på en dagsupplevelse i parken till familjer som av ekonomiska skäl inte har råd. Trots Parken Zoos stora insatser i välgörenhet och insamlingar påvisar enkätundersökningen att arbetet går obemärkt hos vissa besökare. Enkätundersökningen visar att 38% av respondenterna är omedvetna om parkens insatser. Anledningen till att insatserna kan gå obemärkta hos vissa kan vara att Parken Zoo inte delar hållbarhetsrapporter till det offentliga. Bland respondenterna ansåg 69% att hållbarhetsrapporter är viktiga/mycket viktiga för att se verksamhetens bidrag till hållbar utveckling. Enligt Tillväxtverket (2022b) ska en tydlig hållbarhetsprofil ge företag konkurrensfördelar då intresset för hållbarhet har stegrat bland konsumenter. Vidare berättar Holcomb, Okumus och Bilgihan (2010) att det är viktigt att profilera och offentliggöra sina CSR-insatser som en del av företags- och affärsstrategin. Detta ska i sin tur nå en aktiv publik samt leda till främjande av nöjesparken och dess sociala ansvar. 23

29 6. Resultat I följande avsnitt redovisas det resultat som framkommit i analysen samt förslag på vidare forskning. 6.1 Slutsatser Tidigt i studiens litteraturgenomgång upptäckte studenterna en kunskapslucka i tidigare forskning gällande hållbarhetsarbete på nöjes- och djurparker. Majoriteten av forskningsartiklarna fokuserade mestadels på miljömässiga samt ekonomiska aspekter av hållbar utveckling. Detta övertygade studenterna att den sociala aspekten är minst prioriterad inom detta område och bör studeras lite närmare. Dessutom fann studenterna brist på studier och information gällande Parken Zoo och deras sociala hållbarhetsabete. Därefter utformades studiens forskningsfrågor: Hur beskriver företaget Parken Zoo deras arbete med social hållbarhet? Hur upplever besökarna Parken Zoos sociala hållbarhetsarbete? För att besvara studiens forskningsfrågor genomfördes analys av två semistrukturerade intervjuer, enkätundersökning samt internt grunddokument. Det studenterna kom fram till påvisar att Parken Zoo aktivt arbetar och bidrar till social hållbarhet i samhället genom dess CSR-aktiviteter. Detta görs genom att sysselsätta 300 ungdomar varje år, samarbeta med lokala aktörer samt delta i välgörenhetsarbete. Ett annat bidrag till den sociala hållbarheten är Parken Zoos insats gällande utbildning för både barn och vuxna. Studenternas slutsats av detta är att Parken Zoos bidrag till den sociala hållbarhetsutvecklingen är positiv men detta kommuniceras inte tillräckligt till allmänheten. Då konsumenterna i dagens samhälle har blivit alltmer medvetna om hållbarhet inom organisationer är kommunikationen gällande detta viktig. Att en organisation kommunicerar dess CSR-insatser och offentliggör hållbarhetsrapporter kan det i sin tur skapa ett främjande av nöjes- och djurpark och dess sociala ansvar. Parken Zoo påverkar den sociala hållbarheten även på individnivå genom interaktioner med besökarna. Teman som har berörts på denna nivå är bland annat mångfald, trygghet och bemötande. Hälften av besökarna hade ingen vidare uppfattning gällande mångfalden bland parkens anställda, detta misstänker studenterna är i avsaknad på kunskap kring ämnet. Andra teman som trygghet och bemötande upplevdes som god av besökarna. Detta gör att besökarna trivs, känner sig trygga, sedda och bekräftade, vilket är grundläggande i en av beståndsdelarna inom social hållbarhet. 24

30 6.2 Förslag på vidare forskning Med tanke på kunskapsluckan som finns i området social hållbarhet applicerat på nöjes- och djurparker föreslår studenterna mer forskning med fokus på detta. Ett intressant förslag på vidare forskning är att jämföra nöjes- och djurparkers sociala hållbarhetsarbete samt offentliggörandet av detta. I denna studie indikerade enkätundersökningens öppna del brister som besökarna upplevde inom somliga områden. Studenterna ansåg att det var omöjligt att dra slutsatser då studien fick in relativt få öppna svar. Ett förslag till vidare forskning kan vara att ställa samma frågor till större antal individer samt möjliggöra uppföljningsintervjuer med ett fåtal respondenter. 25

31 Referenser Alvehus, J. (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Upplaga 2. Stockholm: Liber. Boverket (2017a). Djurparker. byggande/anmalningsplikt/bygglov-for-anlaggningar/djurparker/ [ ]. Boverket (2017b). Nöjesparker. Boverket. [ ]. Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. Carroll, A. B. (2016). Carroll s pyramid of CSR: taking another look. International Journal of Corporate Social Responsibility, 1(1), p. 3, doi: /s Dempsey, N., Bramley, G., Power, S. & Brown, C. (2011). The Social Dimension of Sustainable Development: Defining Urban Social Sustainability. Sustainable Development, 19, pp , doi: /sd.417. Eliasson, A. (2018). Kvantitativ metod från början. Fjärde upplagan. Lund: Studentlitteratur. Globala Målen (2017). 11. Vad betyder hållbar utveckling? Globala målen. [ ]. Graneheim, U. H. & Lundman, B. (2003). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Holcomb, J., Okumus, F. & Bilgihan, A. (2010). Corporate social responsibility: what are the top three Orlando theme parks reporting? Worldwide Hospitality and Tourism Themes, 2(3), pp , doi: / Littig, B. & Griessler, E. (2005). Social sustainability: A catchword between political pragmatism and social theory. International Journal of Sustainable Development, 8, doi: /ijsd Meho, L. (2006). Interviewing in Qualitative Research: A Methodological Discussion. Journal of the American Society for Information Science and Technology, 57, doi: /asi Milman, A., Okumus, F. & Dickson, D. (2010). The contribution of theme parks and attractions to the social and economic sustainability of destinations. Worldwide Hospitality and Tourism Themes, 2, pp , doi: /

32 Nugraheni, A., Priyambodo, T., Sutikno, B. & Kusworo, H. (2020). The Social Dimensions Aspects of Sustainable Tourism Development Analysis: A Systematic Literature Review. Digital Press Social Sciences and Humanities, 4, p , doi: /digitalpress Parken Zoo (2015). Eco Friends Parken Zoo. [ ]. Parken Zoo (2022a). Om Parken Zoo. Parken Zoo. [ ]. Parken Zoo (2022b). Vanliga frågor. Parken Zoo. [ ]. Parken Zoo (2022c). Historik Parken Zoo. [ ]. Parken Zoo (2022d). Bevarande. Parken Zoo. [ ]. Pikkemaat, B. & Schuckert, M. (2007). Success factors of theme parks - An exploratory study. Tourism, 55, pp Pinto Contreiras, J., Machado, V. & Duarte, A. (2016). Corporate social responsibility in tourism: The case of Zoomarine Algarve. Tourism & Management Studies, 12, pp , doi: /tms Regeringskansliet (2013). Hållbart företagande - Plattform för svenskt agerande. Regeringskansliet / [ ]. Rosado da Cruz, A. M. & Cruz, E. (2020). Blockchain-based Traceability Platforms as a Tool for Sustainability. pp Svergies Radio (2021). Vinst för Parken Zoo första gången någonsin. Sveriges Radio, SVT Nyheter (2015). Parken Zoo nu till försäljning. SVT Nyheter, March 23, Swarbrooke, J. (1999). Sustainable tourism management. Wallingford: CABI. Tillväxtverket (2022a). Varför arbeta med hållbarhet? [ ]. Tillväxtverket (2022b). Tillväxtverkets arbete för turism och besöksnäring. [ ]. 27

33 Townsend, S. (2009). Incorporating sustainable practices for zoos and aquariums: a Triple Bottom Line approach - TOWNSEND International Zoo Yearbook - Wiley Online Library. [ ]. Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Victoria University Online (2020). What is Corporate Social Responsibility VU Online. [ ]. Weaver, D. B. (2014). Tourism management. 5. ed.. Milton Qld: John Wiley & Sons. Yip, A. C. Y. & Yiu, E. (2019). Corporate Social Responsibility (CSR) in Corporate DNA: A Case Study of Ocean Park Hong Kong. In: International Dimensions of Sustainable Management. Cham: Springer International Publishing, pp

34 Bilagor Bilaga 1. Intervjuguide med Sofia Larsson (VD) 1. Berätta lite allmänt om dig själv. 2. Vad är din befattning och arbetsuppgifter på Parken Zoo? 3. Hur många sysselsätter Parken Zoo? 4. Hur ser mångfalden ut bland era anställda? 5. Hur samverkar Parken Zoo med regionala/lokala aktörer? 6. Hur arbetar ni med social hållbarhet? 7. När ni anställer har ni några policys eller några papper ni delar ut till de ni anställer? 8. Vilka specifika CSR-initiativ tar Parken Zoo? 9. Nästa fråga är om du är insatt i detta, är de arbetena enligt standarden ISO 26000? 10. Gör ni några uppföljningar på ert sociala hållbarhetsarbete, som hållbarhetsrapporter och sådant, brukar ni offentliggöra sådant? 11. Skulle vi kunna återkomma med några kompletterande frågor om det skulle behövas? 12. Anser du att det finns ytterligare en nyckelperson i företaget som är relevant för denna studie? Kanske någon som arbetar med hållbarhetsfrågor i företaget? Bilaga 2. Intervjuguide med Jannica Sjöstedt (Kommunikatör) 1. Berätta lite allmänt om dig själv. 2. Vad är din befattning och arbetsuppgifter på Parken Zoo? 3. Hur arbetar Parken Zoo med social hållbarhet? 4. Hur ser mångfalden ut bland parkens anställda? 5. Sofia berättade lite om Föreningen Omtanke, som du har startat. Berätta om föreningen och hur samarbetet ser ut med Parken Zoo. 6. Vilka specifika CSR-initiativ tar Parken Zoo? 7. Delas det med allmänheten? (Hemsida, Facebook, Instagram) 8. Arbetar ni enligt standarden ISO (för organisationers samhällsansvar)? 9. Gör ni några uppföljningar på ert sociala hållbarhetsarbete (hållbarhetsrapport)? 10. Är det något ni delar med offentligheten? 11. Hur ser kommunikationen ut med era besökare? 12. Tycker du att den kommunikationen är tillräcklig?

35 Bilaga 3. Enkätfrågor 1. Hur många gånger har du besökt Parken Zoo de senaste fem åren? 2. Kön? 3. Ålder? 4. Bor du i Eskilstuna? 5. Hur viktigt är det med mångfald bland anställda på den plats du besöker? Definition: Mångfald (kön, ålder, sexuell läggning, religion, funktionsnedsättning, etniskt eller kulturell bakgrund) 6. Hur upplevdes mångfalden bland de anställda på Parken Zoo? 7. Hur upplevdes tryggheten på Parken Zoo? 8. Hur upplevdes bemötandet av de anställda på Parken Zoo? 9. Är du medveten om Parken Zoo hjälper till med välgörande ändamål, lokalt och nationellt? 10. Hur viktigt är det att hållbarhetsrapporter från aktörer som Parken Zoo delas med allmänheten? 11. Ur det sociala hållbarhetsperspektivet - Hur upplevde du ditt senaste besök på Parken Zoo? Exempelvis: Bemötande från anställda och andra besökare, trängsel på plats, säkerhet och trygghet på plats osv. 12. Har du andra synpunkter om Parken Zoos social hållbarhetsarbete? Bilaga 4. Transkribering av intervju med Sofia Larsson (VD) Innan intervjuns start så informerades respondenten kring studien och vad intervjufrågorna kommer ha för fokus. Sedan fick vi ett inspelat godkännande av respondenten att vi får använda henne i vår studie, med namn och roll. Berätta lite allmänt om dig själv. Sofia- Sofia Larsson heter jag och kom till Parken Zoo faktiskt under Innan jag kom till Parken Zoo så kommer jag från Nordic Choice Hotel så jag har ju alltid jobbat inom besöksnäringen så jag har lång erfarenhet av den sen tidigare. Och mitt uppdrag på Parken när jag kommer 2014 det blir egentligen att sälja i Parken Zoos konferensavdelning och jobba med försäljningen av den. Och sen är jag kvar under 2015 så ökas den tjänsten på till att vara försäljningsansvarig på Parken zoo, det läggs på lite avdelningar som ingår under den. Och 2016 så köps ju parken av Mimir Invest, det har ju tidigare ju då varit det i kommunalt ägo i under alla år så där då och då blir jag under där operativ chef där ganska direkt när dom kommer och sen tar jag över VD-rollen i februari 2018 så det är lite kort om mig.

36 Vad är din befattning och arbetsuppgifter på Parken Zoo? Sofia - Jag är ju VD alltså verkställande direktör för Parken Zoo och har varit det i lite mer än 4 år nu och det är ju helt enkelt verkställande direktör som är det uppdraget. Sen i min roll så kan jag också säga utifrån hur det ser ut idag så är jag också operativ chef. Den tjänsten har vi inte utan det är VD som har den tjänsten och sen har jag även marknadschef men då är det också så att för att vi har ju byrå bland annat så jag har ju mycket på konsultbasis när det gäller själva marknadsföringen. Men det är ändå marknadschefen på Parken Zoo som fattar de besluten som då kanske blir lite komplex för de här 3 rollerna har samma person. Men det är väldigt effektivt. Hur många sysselsätter Parken Zoo? Sofia - Tittar vi på helår så är det 25 personer som är fast anställda på Parken och då är den största andelen är anställda på djurpark. Vi har fyra stycken djurvårdar-avdelningar, vi har jouravdelningen, vi har Ro(?)avdelningen och vi har primat-avdelningen. Och så kopplat till djurpark så finns det ju också en veterinär och djurparkschef som heter Anita Burkevica. Vi har också en Zoolog som jobbar på Parken Zoo, hon heter Linn Lagerström. Och sen har vi en utbildningsavdelning som består av tre personer. Övrig personal jobbar som servicetekniker, städ, trädgård och restaurang. Utöver dom som är 25 fast anställda så har vi även konsultbasis och bland annat som jag var lite inne på marknad, vi har det på ekonomi, så vi har lite det också på restaurang så det finns ju många personer i närområdet som är knutna till parken. Och utöver dessa fast anställda, hur många blir det inför sommarsäsongen? Sofia - Inför sommarsäsongen anställer vi 300 ungdomar ungefär, som kommer in och jobbar och då jobbar dom ungefär från början av maj med introduktioner och upplärning och sen har vi säsong som egentligen är längre än någonsin. Det är väldigt intensivt såklart under sommarperioden men så har vi även öppen påsk, halloween och jul så det är liksom en ganska lång anställning när man väl får en anställning. Och kopplat till det så kan jag också säga, som säsongare så gör man i snitt ungefär 3 säsonger på Parken Zoo. Man kommer in och är på sin avdelning och en del går vidare och kanske blir arbetsledare eller byter avdelning sådär, men snittet ligger på 3 år och sen brukar det bli så att man kanske pluggar och kanske flyttar från Eskilstuna osv. Hur ser mångfalden ut bland era anställda? Sofia - Väldigt fin! Parken Zoo sköter rekryteringen själv, så det är bland annat jag tillsammans med några nyckelfunktioner här på Parken men också dom som är arbetsledare på Parken. Så den är otroligt viktig för mig, att vi anställer från hela Eskilstuna så att det inte hamnar i ett område, utan alla områden ska finnas med. Det också otroligt viktigt för mig att på Parken Zoo så ska mångfald finnas precis som det gör i vårt samhälle, och det tycker jag absolut att det gör hos oss.

37 Hur samverkar Parken Zoo med regionala/lokala aktörer? Sofia - Väldigt mycket. Tittar vi just på själva rekryteringen så har vi tidigare haft ett samarbete med Rädda Barnen, vilket är också just nu jag vet inte hur mycket ni skriver, det kanske är ingenting ni skriver med än så länge men vi har ett område som har det ganska ja men det är ett hårt klimat. Det är ett bostadsområde som heter Årby just nu här i Eskilstuna, det har varit lite skjutningar senaste tiden. Där tittar vi på till i år faktiskt hoppas jag att vi ska hinna med en samverkan, där jag söker.. dom jobbar ju främst mot tjejer som har fyllt 18 precis i det här området. Så jag hoppas att vi på Parken Zoo kan vara med och anställa några utifrån det här nätverket. Men så jobbar vi med rekryteringen, annars sköter vi som sagt rekryteringen själva och där är ju mångfalden med hela tiden. Tittar vi på andra lokala samverkan så har vi ju absolut tillsammans med kommunen, vi har en utbildningsverksamhet som heter EcoFriends, sen har vi tillsammans med Eskilstuna kommun något som heter Eskilstuna K-fastigheter och Eskilstuna Energi och miljö, har ett samarbete med parken, där årskurs 2, 4 och 6 Parken Zoo utbildar i ett hållbart lede. Man besöker någon av deras anläggningar, först till exempel titta på sophantering och så kommer man ut till Parken Zoo och så kopplar man på det liksom kopplas till djur och hur lever vi. Och så äter man en ekologisk lunch här. Och tittar vi mer på lokala samarbeten så tog vi verkligen ett grepp under förra året kring måltidsupplevelsen på Parken Zoo, där vi faktiskt knöt an fyra stycken lokala leverantörer. Och då ska jag säga att det är storsäljare på Parken Zoo. Det är hamburgerbröd och korvbröd som bakas lokalt. Det är våra hamburgare som tillverkas lokalt. Grönsaker och korv, det blev ett fantastiskt resultat. Vi kunde helt plötsligt kunde vi bygga en hel storytelling kring maten och jag tror att man också kände en stolthet att det var lokalproducerat. Vilken procentsats det ökade med direkt liksom, både ekonomiskt och hållbart. Och det arbetet fortsätter vi med precis som vi jobbar med mångfalden osv. Men jag kan säga att för mig är det viktigt, vi har ju varit i Eskilstuna kommuns regim i samband med det uppdraget då har man också ett ansvar kanske på ett annat sätt. Men för mig har det varit viktigt att bibehålla det, att verka lokalt även fast vi är privatägda. Hur arbetar ni med social hållbarhet? Sofia - Tittar vi lite kopplat till medarbetarna i ett första skede så är det självklart att vi som är 25 styck en här dagligen, så det är klart att vi hela tiden jobbar med arbetsmiljöfrågor långsiktigt och hållbart. Vad är okej att säga till varandra? Hur mår vi? Är det okej att misslyckas osv? Så tittar vi också på säsongerna som kommer in 300 personer varje år. Här kanske jag lägger lite för mycket, men jag tycker att det är otroligt viktigt att vi som första arbetsgivare för även otroligt många av de här ungdomarna. De har inte varit ute i arbetslivet tidigare. Att vi också påvisar redan från start ett gott ledarskap. Så man känner sig trygg och trygg med arbetslivet, för det är ju något helt främmande när man är 16 år, så det trodde jag kopplat till kanske inte bara Parken Zoo. Men kan vi i tidig ålder lära våra ungdomar vad som är okej på en arbetsplats, då blir det också otroligt långsiktigt framåt.

38 När ni anställer har ni några policys eller några papper ni delar ut till de ni anställer? Sofia - Absolut det har vi. Först skickar man ju så klart in sitt CV så är det lite, lite olika. En del har enskilda intervjuer, ibland kör vi gruppintervjuer så, vi tar alltid ett polisregister, tänkte jag säga. Det står helt stilla vad det heter, belastningsregister. Sen har vi otroligt bra dokumentation. Det beror lite på vilken avdelning, men vi har en grund dokumentation som heter Vår Personal handbok. Den är inte riktigt klar för i år, men jag skickar gärna över den till er. Den är ganska kortfattad. Det är lättskriven bok där varje punkt finns med, till exempel. Det finns en kort punkt om arbetsmiljö. Det finns en kort punkt rörande skyddsombuden och när man kan vända sig till skyddsombud. Vi uppmanar också ni vet att kanske, när man får sitt första jobb att faktiskt fackligt ansluta sig lite så att den kan. Den kan jag mejla över till er för den kommer i digital form så att. Ja, som sagt. Sen finns det ju bakom som ni också kan titta på. Om ni skulle önska det och gräva lite mer så finns det tyngre dokumentation så klart, men det är nog ganska bra att få med sig. Men vi trycker ganska mycket på de här institutionerna just på att hur organisationen kring det lokala skyddsombudet som finns på parken så. Och så. Ibland kan det faktiskt vara så att man inte vill gå till sin närmaste chef. Man kanske inte alltid vill komma till mig. Då finns det ett skydd som hjälper perfekt. Sen tittade vi på hemsidan men då var det ganska kortfattat. Vilka specifika CSR initiativ har Parken? Sofia - Ja, vi gör ju otroligt mycket på djursidan, så är så där och vi får ju enorma förfrågningar. Så jag tycker att det viktigaste nu förstår jag att ni förstår också att vi behöver ungdomar som ska vara i tjänst och jobba. Men jag tycker att den biten kopplat till det är det allra viktigaste jag gör. Förstår du vad jag menar? Att någonstans att göra det är otroligt bra för dem i en start i arbetslivet. Det är någonting som kommer att gynna. Det gynnar Parken Zoo självklart. Men det gynnar också ungdomarna själva och nästkommande arbetsgivare. Men vi vet att vi gör ganska mycket som vi kanske inte säger är så. Men det är ju mycket förfrågningar om att det ska vara olika nätverk och så vidare. Men det vi jobbar främst på är ju de bevarandeprojekt som vi har på djursidan. Stod ju lite på hemsidan om att ni som ni har några projekt med var sjukhus där ni delar ut biljetter, är de fortfarande aktuella? Sofia - Ja, det är de absolut som vi jobbar med Lekterapin i Eskilstuna där svårt sjuka barn kan gå upp och gå och leka lite när man känner att man behöver byta miljö. Det är ett fantastiskt samarbete och så jobbar vi väldigt nära en förening som heter Omtanke så vi får ju. Vi får ju väldigt ofta, precis som många andra. Såklart förfrågningar om fribiljetter osv. Och då kan vi föra över dem till den här föreningen Omtanke.

39 Nästa fråga är om du är insatt i detta, men kanske kan svara på de arbetena enligt standarden ISO är en standard för organisationers samhällsansvar? Sofia - Ja, men det är det absolut. Jag glömde någon säga att vi är miljödiplomerade. Jag tänker på hållbarheten där. Gör ni några uppföljningar på ert sociala hållbarhetsarbete, som hållbarhetsrapporter och sådant, brukar ni släppa sådant? Sofia - Inte att vi släpper utåt så att säga. Men däremot så följer vi själva upp. Det är så. Bilaga 5. Intervju med Jannica Sjöstedt (Kommunikatör) Berätta lite allmänt om dig själv Jannica - Glad 3-barnsmamma som jobbat på Parken ca 10 år, när jag inte jobbar och tar hand om familjen kör jag motorcykel. Vad är din befattning och arbetsuppgifter på Parken Zoo? Jannica - Arbetar som kommunikatör (sociala medier, hemsidan) och områdesansvarig för vår camping och stugby Hur arbetar Parken Zoo med social hållbarhet? Jannica - Vi arbetar mycket med att alla skall trivas på Parken, känna sig trygga, sedda och bekräftade utifrån individen. För många ungdomar är detta första sommarjobbet så då är det självklart extra viktigt att alla inkluderas i sammanhållningen. Hur ser mångfalden ut bland parkens anställda? Jannica - Den är bra, nu under säsongen så anställer vi ca 300 medarbetare så det är en härlig blandning av allt. Sofia Larsson berättade lite om Föreningen Omtanke, som du har startat. Berätta om föreningen och hur samarbetet ser ut med Parken Zoo. Jannica - Omtanke grundades 2010 för att jag ville göra positiv skillnad lokalt i Eskilstuna och kunna sprida glädje och kärlek. Ideellt så skänker vi kläder, presentkort till familjer som behöver detta sker ofta i samarbete med kommun, kyrkan mm. Men vi gör också en del arrangemang såsom Ärladagen när det är gratis aktiviteter för alla barn så alla har råd, Lekterapins dag på sjukhuset så barnen får glömma sin sjukhusvardag för en stund med mera. På blåljusdagen nu i februari åkte vi till polisen, ambulansen och brandkåren med semlor och tårta för att uppvakta dem på sin dag. Samarbetet med Parken Zoo möjliggör att vi kan bjuda familjer på en härlig dag i Parken som inte annars skulle haft ekonomisk möjlighet att gå, eller bara behöver få uppleva något roligt tillsammans med barnen ifall man haft det tufft en tid.

40 Vilka specifika CSR-initiativ tar Parken Zoo? Delas det med allmänheten (Hemsida, Facebook, Instagram)? Jannica - Dels är vi med kring Min Stora dag, vi har också samarbete med Lekterapin på sjukhus som betyder att barnen där får besöka Parken med sina familjer. Ibland har vi delat lite kring detta på sociala medier, men främst står det att läsa om det på hemsidan. Arbetar ni enligt standarden ISO (för organisationers samhällsansvar)? Jannica - Den behöver jag kolla upp, blir lite osäker. Gör ni några uppföljningar på ert sociala hållbarhetsarbete (hållbarhetsrapport)? Jannica - Vi gör medarbetarundersökning ifall det är sådant ni tänker på? Hur ser kommunikationen ut med era besökare? Jannica - Vi kommunicerar främst via sociala medier, e-post och telefon och utskick från oss. Tycker du att den kommunikationen är tillräcklig? Jannica - Ja det tycker jag att den är.

41 Bilaga 6. Diagram över enkätsvar.

42

43

44

45

46 Bilaga 7. Frekvens av förekommande ord från semistrukturerade intervjuerna. Bilaga 8. Frekvens av förekommande ord från enkätundersökningen.

47 Bilaga 9. Kodning