LSS-grundläggande SOCLEX AB

Transkript

1 LSS-grundläggande SOCLEX AB

2 Välkomna till utbildningen Om du har svårigheter att få igång ditt ljud kan du testa följande: Rör på muspekaren och en bild på mikrofon kommer upp på nedre vänstra sidan. Vid sidan av den finns en pil att välja högtalare t ex headset eller datorns ljud. Välj den ljudkälla du tycker passar bäst Testa volymknappen Starta om din dator Om du har störningar av något slag testa att starta om din dator

3 SocLex Följ oss gärna på Facebook där vi lägger upp svar på frågor från kommuner samt juridiska analyser Vi tillhandahåller även: Juridisk rådgivning i enskilda ärenden Företräde i domstol Genomlysningar Juridisk handledning

4 Utbildningsmaterialet Utbildningsmaterialet finner du på Gå All för kursdeltagare Du behöver inte logga in utan klicka på länken där det står Barnhandläggning LSS

5 Begära insatser 8 Insatser enligt denna lag ska ges den enskilde endast om han eller hon begär det. Om den enskilde är under 15 år eller uppenbart saknar förmåga att på egen hand ta ställning i frågan kan vårdnadshavare, god man, förmyndare, förvaltare eller framtidsfullmaktshavare begära insatser för honom eller henne. När en insats rör ett barn ska barnet få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

6 Begäran kan vara muntlig En begäran om insatser enligt LSS kan göras muntlig Kommunen är skyldig att kartlägga huruvida en muntlig viljeyttring är avsedd ska bedömas vara en formell ansökan KR Gbg mål nr

7 Insatser på egen begäran eller vårdnadshavarens begäran Insatser enligt denna lag ska ges den enskilde endast om han eller hon begär det. Om den enskilde är under 15 år eller uppenbart saknar förmåga ao på egen hand ta ställning i frågan kan vårdnadshavare, god man, förmyndare eller förvaltare eller framqdsfullmaktshavare begära insatser för honom eller henne år vårdnadshavare söker år och förstår vad saken gäller söka Qllsammans med vårdnadshavare år och uppenbart saknar förmåga kan ovanstående söka

8 Båda vårdnadshavarna måste stå bakom ansökan JO 2008 dnr nr då ett barn har två vårdnadshavare måste båda stå bakom en ansökan om insats enligt LSS för barnet. Socialnämnden är skyldig att kontrollera vem som är vårdnadshavare för barnet. I det fall vårdnadshavarna inte bor tillsammans ska kommunicering som huvudregel ske med var och en när vårdnadshavare bor tillsammans måste kan kunna utgå ifrån att båda vårdnadshavarna får en försändelse som skickas till adressen

9 Ansvarig kommun 16 En kommuns ansvar enligt denna lag gäller gentemot dem som är bosatta i kommunen. Ansvaret för insatser enligt omfattar dock inte dem som är bosatta i kommunen genom beslut av en annan kommun i fall som avses i 16 c eller 16 d. 16 c Om det finns särskilda skäl, får en kommun verkställa ett beslut enligt 9 8 eller 9 i en annan kommun. Den kommun som har beslutat om boendet har ansvaret enligt denna lag gentemot den person som till följd av beslutet är bosatt i den andra kommunen. 16 d En kommun har ansvar enligt denna lag gentemot en person som till följd av ett beslut av kommunen är bosatt i en annan kommun i 1. familjehem, stödboende eller hem för vård eller boende enligt 6 kap. socialtjänstlagen (2001:453), 2. särskild boendeform för äldre människor enligt 5 kap. 5 andra eller tredje stycket eller 7 kap. 1 första stycket 2 socialtjänstlagen, eller 3. bostad med särskild service enligt 5 kap. 7 tredje stycket eller 7 kap. 1 första stycket 2 socialtjänstlagen.

10 Personkretsarna

11 Personkretsarna 1 Denna lag innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer 1. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller 3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

12 Personkretsarna 1 Denna lag innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer 1. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller 3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

13 Personkrets 1 Diagnosstyrd Ändring över tid DSM

14 DSM och ICD Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders SOU 2018:88 ICD är WHO:S klassificering Inte överensstämmande Autismliknande tillstånd autismspektratillstånd

15 Checklista Är det rätt sökande? 8. Om inte uppfyllt be om vidta rättelse därefter ev. skriftligt avvisningsbeslut Är någon av personkretsarna uppfylld? Om nej avslå Är din kommun ansvarig kommun enligt 16. Om nej, avslå

16 KR Göteborg mål Läkaren har i sakkunnigutlåtande utalat följande: Av materialet i målet framkommer beskrivningar och observavoner som tyder på at AA har de kliniska symtom som talar för diagnosen utvecklingsstörning. Däremot saknas den neuropsykologiska testningen med begåvningsnivåbedömning som utgör et vikvgt underlag för diagnosen. Det befintliga materialet är inte Vllräckligt för at med säkerhet säga at diagnosen lindrig utvecklingsstörning föreligger. Diagnosen är därför inte helt klarlagd. För at den enskilde ska anses Vllhöra personkretsen enligt 1 1 LSS bör den sammantagna medicinska utredningen inte ge upphov Vll osäkerhet i fråga om en diagnos i det enskilda fallet är korrekt eller inte (jfr KammarräTen i Göteborgs dom den 27 mars 2018 i mål nr ).

17 Personkrets 2 2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller Diagnosstyrd RÅ 2008 ref. 78 Lagtext går först Efterföljande avgöranden

18 Prop 1992/93:159 s. 168 Utlösande faktorer skall vara sjukdomar av kroppslig art - tumörer, hjärnblödningar, inflammationer osv. - eller skador som har föranletts av yttre våld, t.ex. trafikskador. Däremot avses inte personer med olika psykiska sjukdomstillstånd, som också kan medföra begåvningshandikapp, t.ex. demenser, och inte heller personer med sjukdomar som är en följd av missbruk av beroendeframkallande medel.

19 RÅ 2008 ref 78 En lagregels innebörd skall i första hand bestämmas med utgångspunkt i lagtexten. Om denna är otydlig kan bl.a. udalanden i lagens förarbeten vara ed hjälpmedel vid tolkningen av lagen. Däremot kan ed sådant udalande inte tas Ell intäkt för en tolkning som står i strid med lagtextens ordalydelse.

20 Demens p g a missbruk Se avgörande KammarräTen i Stockholm dom meddelad den 17 mars 2011, mål nr KammarräTen i Göteborg dom meddelad den 28 november 2014, mål nr

21 Personkrets 3 och barn 3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

22 Avgränsning personkrets 3 funktionshinder Förvärvade eller medfödda fysiska eller psykiska funktionshinder på grund av sjukdom eller skada. Orsaken betydelselös. Inte normalt åldrande. stort och varaktigt... Påverkar flera viktiga livsområden samtidigt, t.ex. boende, fritid. Funktionshindren skall också vara varaktiga.

23 Forts. personkrets 3 förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen Inte klara vardagsrucner som t.ex. hygien, toalefbestyr, påklädning, mathållning, förflyfning inomhus och utomhus, sysselsäfning och kommunikacon.

24 Forts. personkrets 3 omfattande behov av stöd och service Ett återkommande behov av särskilt stöd för att klara funktioner som andra kan klara på egen hand. återkommande = stödbehovet föreligger dagligen och i olika situationer och miljöer.

25 HFD 2012 ref. 8 Mål nr , Kvinna med diabetes, stomi och nedsatt kognitiv förmåga efter blodproppar i hjärnan. Behövde hjälp med nedre hygien och påklädning, inköp, matlagning, städning m.m. Kunde duscha, gå på toa och äta själv. à Funktionshindren kunde inte anses vara så stora och förorsaka sådana betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett så omfattande behov av stöd och service som förutsätts för att hon skulle höra till personkretsen.

26 Personkrets 3 för barn En prognos får göras beträffande barnets funktionsnedsättning och dess konsekvenser. Kommer barnet med stigande ålder få de svårigheter och det stödbehov som krävs? Går det att förutsäga varaktigheten?

27 Ang personkrets 3 för äldre personer Jag finner det t.ex. naturligt at den som före pensionsåldern fåt bostad med särskild service kunna får behålla insatsen eder 65-årsdagen. Jag anser också at äldre personer som har funkvonshinder som debuterat före pensionsåldern och hos vilka åldersprocessen accentuerar funkvonshindret bör kunna få del av vissa insatser enligt lagen. Detsamma bör gälla för äldre människor som får funkvonshinder som uppenbarligen ej är relaterat Vll normalt åldrande. Prop. 1992/93:159 (min understrykning)

28 Sammanfattning personkrets 3 Orsak och diagnos inte avgörande se 3ll symptom och konsekvenser För barn à gör prognos Ingen åldersgräns, men särskilj naturligt åldrande

29 Åldersgräns LSS 65 år för personlig assistent Övriga insatser? Behovet får inte ha uppstått på grund av normalt åldrande då SoL

30 Goda levnadsvillkor

31 Vad är goda levnadsvillkor? 7 Delaktig i samhällslivet Leva som andra Medbestämmande Självständighet Begreppet har fått viss innebörd genom praxis, men kan aldrig tolkas generellt

32 7 LSS Personer som anges i 1 har rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskild service enligt , om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Personer som anges i 1 1 och 2 har, under samma förutsättningar, även rätt till insatser enligt Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna skall vara varaktiga och samordnade. De skall anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv. Lag (2005:125).

33 Behovet är fak5skt inte 5llgodose6 på något annat sä6 Genom andra insatser? (dock ej SoL i princip, men sådana man redan har och vill behålla kan tillgodose behovet) Föräldraansvar /Makeansvar? Andra huvudmän (t ex skola, Region) Kan bara pröva det som ansökan omfattar

34 Föräldraansvaret Föräldrabalken 6 kap 1 och 2 Alla vårdnadshavare har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov blir tillgodosedda. Vårdnadshavaren ska också svara för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till ålder, utveckling och övriga omständigheter. Inget föräldraansvar RÅ 2008 ref. 17 och HFD 2011 not. 81

35 Allmänna principer föräldraansvar Föräldraansvar för grundläggande behov upphör vid 12 års ålder Grundläggande behov för kommunikation hade upphört för 9-åring RÅ 2010 ref. 17

36 Skillnad LSS - SoL LSS SoL Personkrets Ja Nej Kvalitet Behov Avgifter - Goda levnadsvillkor - Medbestämmande - Varaktighet - Samordning - Möjlighet att leva som andra Ska vara tillgodosett för avslag Enbart bostad, fritidsaktiviteter och kulturella aktiviteter - Skälig levnadsnivå - Utformas tillsammans med den enskilde Kan tillgodoses räcker för avslag Hemtjänst, daglig verksamhet, bostad kan avgiftsbeläggas

37 Val mellan SoL och LSS Vill den sökande hellre ha insatsen enligt LSS? Uppfylls villkoren i LSS? Finns önskad insats i LSS? JA à LSS ska väljas före SoL De insatser och personer som inte tillhör pk får prövas enligt SoL

38 6 a LSS samt 8 LSS 6 a LSS motsvarar kravet i artikel 3 barnkonventionen. Barnets bästa ska särskilt beaktas i alla delar som berör barnkonventionen. Barnets bästa är inte ett kriterium för insats enligt LSS. Det finns inte någon grund att avslå ansökan om barnets bästa med hänvisning till 6 a LSS. 8 LSS När en insats rör ett barn ska barnet få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

39 INSATSERNA

40 Insatserna 1. Råd och stöd 2. Personlig assistans eller ekonomiskt stöd för sådan assistans 3. Ledsagarservice 4. Kontaktperson 5. Avlösarservice i hemmet 6. Korttidsvistelse utanför egna hemmet 7. Korttidstillsyn för barn över 12 år 8. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn/ungdomar 9. Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna 10. Daglig verksamhet

41 Råd och stöd Regionen svarar för insatsen se 2 Antal som beviljas insatsen har minskat halvering från ca år 2007 till ca år 2013 Gränsdragning råd och stöd/habilitering

42 Vad är råd och stöd? Enligt prop. 1992/93:159: Komplement till t ex habilitering/rehabilitering och socialtjänst. Kvalificerade insatser från fler kompetensområden som behövs för att underlätta det dagliga livet. Insatser av rådgivande och allmänt stödjande karaktär där medicinska, psykologiska och pedagogiska aspekter av funktionshindret beaktas Stödinsatser av övergripande natur som till viss del ligger hälso- och sjukvården nära. Dock ej insatser som ligger klart inom HSL:s område eller inom socialtjänsten Kan vara stöd till hela familjen

43 PERSONLIG ASSISTANS

44 9 a första och andra stycket LSS à Definition av personlig assistans Med personlig assistans enligt 9 2 avses personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med andning, sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (grundläggande behov). Hjälp med andning eller med måltider i form av sondmatning ska anses som sådant stöd, oavsett hjälpens karaktär.

45 Gräns LSS/51 kap SFB Kommun - Försäkringskassa Under 20 Vmmar per vecka à LSS och kommunen beslutar och finansierar se HFD 2018 ref. 13, gällande tre Vmmar/v Över 20 Vmmar per vecka à Socialförsäkringsbalken 51 kap och Försäkringskassan beslutar De behov som inte täcks av Försäkringskassan får kommunen stå för (både Vllfälliga och varakvga)

46 Gör en bedömning av dessa kriterier: - Krävs ett personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer? - Är hjälpbehovet stort och varaktigt? - Krävs hjälp med andning, personliga hygien, måltider, klä av och på sig, kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper? Avslå om ovanstående inte är uppfyllt.

47 Checklista grundläggande behov Enligt 9 a LSS är hjälp med andning personlig hygien måltider a: klä av och på sig att kommunicera med andra, eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade

48 Andning Det ska finnas risk för den enskildes hälsa, ytterst den enskildes liv. Ingår inte under andning: Hjälpåtgärder som mer allmänt syftar till att förbättra andningsförmågan, eller underlätta andning är alltså inte ett grundläggande behov. (Prop. 2018/19:145 s. 29) Ingår under andning: Både praktisk hjälp och övervakning. Enligt förarbetena kan det till exempel gälla avancerad andningsgymnastik (jfr hjälpbehovet i HFD 2015 ref. 46), respiratorvård, hantering av trakealkanyl vid trakeostomi, slemsugning i andningsvägarna och övervakning på grund av risk för kvävning. Andningsgymnastik är olika övningar och moment som görs för att få upp slem från luftvägarna. Det är en fysioterapeut som tar fram en individuell plan utifrån varje persons behov. I HFD 2015 ref. 46 var det fråga om att personen flera gånger om dagen behöver hjälp med andningsgymnastik för att lossa och hosta upp slem från lungorna (jämför HFD 2015 ref. 46). Är alltid grundläggande oavsett hjälpens karaktär. Det saknar betydelse i vilken utsträckning hjälpen är av privat eller integritetskänslig karaktär. Hjälp med andning innefattar all hjälp som utförs under tiden som det grundläggande behovet varar. Hjälp som utförs före eller efter det grundläggande behovet omfattas däremot inte.

49 Personlig hygien HFD har slagit fast att med personlig hygien avses att hålla människokroppen ren från smuts och andra ohälsosamma ämnen (HFD 2019 ref. 56). Det är alltså endast hjälp som syftar till att hålla kroppen ren från smuts. Kan falla inom: Tvätta hår och kropp, borsta tänderna torkning sig efter dusch. Toalettbesök. Faller troligtvis utanför personlig hygien: sminkning, hårklippning, hårinpackning, trimning av skägg och insmörjning i syfte att hålla huden mjuk. Utred vad som i momentet faller in under begreppet att hålla kroppen ren. Hjälpen ska vara av mycket privat eller integritetskänslig karaktär (HFD 2019 ref. 56).

50 Måltid HJÄLP ATT INTA MÅLTID Hjälp au inta målvd. KR Jönköping mål kan även gälla personer med kognivva funkvonsnedsäuningar och demenssjukdomar. Hjälp om personen säuer i halsen ingår under grundläggande behov. Matning anses vara privat - och integritetskänsligt. INGÅR INTE I GRUNDLÄGGANDE BEHOV: Laga mat, duka fram och av mat, au få mat på tallriken, au skära och dela mat anses inte vara hjälp med grundläggande behov (RÅ 2009 ref. 57). SONDMATNING Hjälp med målvder i form av sondmatning innefauar all hjälp som u`örs under Vden som det grundläggande behovet varar. Hjälp som u`örs före eller eaer det grundläggande behovet omfauas däremot inte. (Prop. 2019/20:92 s. 22). Lagändringen innebär au det saknar betydelse i vilken utsträckning hjälpen är av privat eller integritetskänslig karaktär. Alla hjälpmoment är alltså assistansgrundande när det gäller målvder i form av sondmatning. När det gäller sondmatning har HFD konstaterat au själva näringsvllförseln, från påkoppling av sondslang Vll urkoppling av denna, ingår i begreppet målvd. Däremot ingår inte förberedelse och eaerarbetet, som Vll exempel au göra rent sondsprutan (HFD 2018 ref 21.) Vid bedömningen av målvd ska allvd prövning göras om hjälpbehovet är av krävande eller på annat säu komplicerad natur, i regel av mycket personligt slag.

51 Klä av och på sig I det grundläggande behovet att klä på och av sig kan det förutom kläder ingå hjälp med att ta på och av vissa proteser och ortopediska skydd. Ingår inte: Hjälp med andra moment som är kopplat till kläder, till exempel klädvård och att plocka fram eller undan kläder ingår inte i det grundläggande behovet att klä på och av sig. Sådan hjälp kan räknas som andra personliga behov. Ytterkläder och ytterskor. Gör en bedömning om hjälpen i sin helhet eller delvis är av tillräckligt privat karaktär. Det beror på att det ska handla om situationer som är av krävande eller på annat sätt komplicerad natur, i regel av mycket personligt slag Bedöms i regel vara privat och känsligt: Ta av och på kläder som är närmast kroppen, som underkläder, tröja, kjol och byxor. Hjälp med att ta på och av sig ytterkläder och skor är normalt inte mycket privat och känsligt för den personliga integriteten eftersom man har kläder under.

52 Kommunicering Ett grundläggande behov av assistans för att kunna kommunicera med andra innebär att personen med funktionsnedsättning behöver ha ytterligare en person, det vill säga den personliga assistenten, närvarande för att en kommunikation över huvud taget ska vara möjlig. För att kommunikation ska bedömas som ett grundläggande hjälpbehov krävs att tre förutsättningar är uppfyllda. Kunskap om: kommunikationsformen funktionsnedsättningen om personen med funktionsnedsättningen. Enbart tolkhjälp ligger utanför. Det ska krävas särskild kunskap om personen för att kommunicera med honom eller henne, exempelvis hur han eller hon reagerar i olika situationer och på olika stimuli samt vad olika uttryck betyder. Särskild kunskap handlar om vad som krävs för att hjälpa personen att kommunicera med andra. Att en personlig relation kan underlätta och förbättra tolkningen påverkar inte bedömningen. (HFD 2018 ref. 44)

53 Tre förutsättningar ska vara uppfyllda Kunskap om kommunikationsformen Kunskap om funktionsnedsättningen Kunskap om personen med funk3onsnedsä4ningen

54 Analys kommunikation Kunskap om personen, funktionshindret samt kommunikationssättet Ingående kunskap om kommunikationssättet behov av 3 utomstående person Oftast avsaknad av språk Aggressiva utbrott till följd av att inte blivit förstådd Oftast tid utanför familj och skola Ska finnas ett klart hjälpbehov Jfr kommunikauon på sjukhus Föräldraansvar Kan beviljas såväl som grundläggande och övrigt Kommunikation inom ramen för andra insatser t ex ledsagning Beviljas inte för att assistent och brukare ska kommunicera med varandra

55 Kommunicering flödesschema Gör en bedömning om det behövs: Kunskap om personen, funktionshindret och kommunikationssättet Krävs det en tredje utomstående person för ay kommunika3onen ska möjliggöras? I vilka situationer behöver personen hjälp med kommunikation? Tillgodoses behovet på något sätt? Anhöriga, dv, skola Krävs det särskilda kunskaper?

56 Kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser Ingående kunskaper Aktiv tillsyn av övervakande karaktär

57 Kvalificerade aktiverings och motiveringsinsatser Sy#et är a* förmå personen a* 3llgodose e* grundläggande behov Kvalificerade motiverings och aktiveringsinsatser Mer än bara påminnelser och instruktioner

58 Ingående kunskaper RÅ 2003 ref 33 RÅ 1997 not 60 RÅ 2000 not 97 Psykiskt tillstånd där ett begränsat antal personer som innehar ingående kunskaper om funktionshindret där behovet närmast har karaktären av övervakning

59 Krav på delaktighet vid utförande av personlig assistans Prop. 1992/93:159 à Städning, inköp och liknande uppgifter som inte görs tillsammans med den enskilde som ett led i det personliga stödet till honom, skall inte tas med vid beräkningen av behovet av personlig assistans. Jfr Hjälp i hemmet - hemtjänst - enligt SoL 4:1 och 3:6. RÅ not 165 à Hjälp med hushållssysslor grundar rätt till assistansersättning endast om hjälpen består av insatser som utförs tillsammans med personen med funktionsnedsättning som ett led i det personliga stödet.

60 Alterna=v för u>örande Genom kommunen Ekonomisk ersättning: Egen regi själv arbetsgivare Enskild utförare (assistansbolag etc.)

61 Ledsagarservice Ska underlätta kontakt med andra och bryta den enskildes isolering. Personlig service som ska anpassas efter de individuella behoven. Kan även ges till den som har LSS-bostad, men inte till den som har personlig assistans

62 HFD 2011 ref. 8 Vem ansvarar för ledsagares omkostnader? - Är inte en avgift som åläggs den enskilde, utan ett anspråk från den enskilde på ersättning. - Finns ingen grund i LSS att ge ekonomiska bidrag till omkostnaderna. - Går att ge via annan lagstiftning

63 Vad tillgodoser ledsagarservice? Förarbetena är knapphändiga Exempel vardagliga aktiviteter såsom besök hos vänner och promenader Tämligen begränsad insats Fritidsaktiviteter och bryta social isolering

64 HFD 2011 ref. 60 Att åka på utrikes semesterresa är normalt inte en sådan enklare aktivitet som omfattas av ledsagarservice enligt LSS. I det aktuella målet nekades ledsagarservice för en två veckors semesterresa till Egypten.

65 Kontaktperson Prop. 1992/93:159 à Icke-professionellt stöd som ges av en person med stort engagemang och intresse för andra människor. Kontaktpersonen skall kunna ge råd till den enskilde i situationer som inte är av komplicerad natur. En viktig uppgift bör vara att hjälpa till att bryta den enskildes isolering genom samvaro och hjälp till fritidsverksamhet.

66 Avlösarservice i hemmet = en person tar tillfälligt över omvårdnaden från anhöriga eller andra närstående. Ger möjlighet för anhöriga att få avkoppling och uträtta sysslor utanför hemmet Kan erbjudas både regelbundet och vid akuta behov

67 Bedöma avlastningsbehov För anhöriga som är anställda som personliga assistenter? Skilda föräldrar? Se HFD 2018 ref. 20 anhörigas behov av avlastning

68 Kor?dsvistelse utanför det egna hemmet Prop. 1992/93:159 à Korttidsvistelse innebär att en funktionshindrad person tillfälligt under en kortare eller längre tid vistas på ett korttidshem, hos en familj eller deltar i en lägerverksamhet. Syfte: Miljöombyte/rekreation för brukaren och/eller avlastning för anhöriga.

69 Forts. korttidsvistelse - Kan ges för att bryta ensidigt beroende mellan barn och föräldrar och främja frigörelseprocess. - Både regelbunden insats och vid akuta behov. - Även ensamstående kan få korttidsvistelse (RÅ 2006 ref. 66). Men andra insatser kan ligga närmare till hands, t ex tillfällig utökning av personlig assistans eller ledsagarservice.

70 HFD 2013 ref. 70 Fråga om sommarläger för Sara 18 år, som bor hos föräldrarna och har assistansersättning 70 timmar per vecka. HFD à Genom den assistansersättning Sara är beviljad får hennes behov av miljöombyte och rekreation till stor del anses vara tillgodosedda. Assistansen kan också användas för att ge hennes anhöriga avlösning. Detta hindrar dock inte att det kan finnas en rätt även till korttidsvistelse, om behov av en sådan ytterligare insats bedöms finnas vid en individuell prövning. Enligt förarbetena bör insatsen korttidsvistelse också kunna ses som ett led i att bryta ett ensidigt beroende mellan barn och föräldrar. Vid en prövning av rätt till korttidsvistelse bör alltså även en ung människas behov av personlig utveckling kunna vägas in.

71 KamR i Gtb mål nr Mamma med 14-åring son arbetar som assistent åt honom, ansöker om utökad korttidsvistelse motsvarande hälften av månadens nätter. Inte optimalt ur ett barnperspektiv, anser kammarrätten. Insatsen närmar sig då ett boende vilket inte är avsikten med insatsen. à Avslag.

72 KorGdsHllsyn för barn över 12 år Korttidstillsyn ska erbjudas för att föräldrarna ska få möjlighet att arbeta. Men; Förvärvsarbete är inget krav för att få insatsen. Beror på om behovet kan tillgodoses på annat sätt Se KamR Gtb, målnr , dom åring med autism fick korttidstillsyn på skolans autismenhet, trots att mamman var hemma om dagarna. Behovet kunde inte tillgodoses hemma eftersom pojken behövde social träning och stöd i frigörelseprocess från föräldrarna. Utanför det egna hemmet före och efter skolans slut, under lovdagar, studiedagar och längre lov såsom sommarlov. (ur prop. 1992/93:159)

73 Mer om korttidstillsyn Behovet av tillsyn och verksamhet kan vara mycket varierande. Det innebär att tillsynen måste kunna utformas flexibelt med utrymme för individuella lösningar. Vissa ungdomar kan behöva tillsyn och hjälp i hemmet. För andra kan kommunens reguljära fritidsverksamhet med personligt stöd vara det bästa alternativet. Ur prop. 1992/93:159

74 Familjehem och bostad med särskild service för barn och ungdomar. 9 8 p. LSS

75 Prop. 1992/93:159 s 179 à Barn som trots olika stödåtgärder inte kan bo hos föräldrar har rätt till boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdomar

76 Ännu mer ur prop. 1992/93:159 Bostad med särskild service för barn och ungdomar innebär en bostad för en grupp med behov av speciellt stöd. Det är i första hand omvårdnadsbehovet som föranleder valet av denna boendeform. bostäder med mångsidiga användnings-möjligheter där olika inslag av förstärkta resurser kan erbjudas.

77 Övre åldersgräns KamR i Jönköping målnr : Ingen familjehemplacering enligt LSS för 25- åring. Kammarrätten påtalade att det varken i lagtexten eller förarbetena (prop. 1992/93:159 s. 79 f och 179) framgår om det finns en övre åldergräns för när insatsen familjehem enligt LSS inte längre kan bli aktuell för ungdomar. I förarbetena (sid. 81) sägs att insatsen i princip bör kunna ges i alla åldrar upp till dess att skolgången inom det allmänna skolväsendet för barn och ungdomar upphör. Dessutom sägs i förarbetena (sid. 86) att när ungdomar med funktionshinder växer upp bör de ges möjlighet att som andra ungdomar flytta hemifrån och skapa sig ett eget hem. SOSFS 2012:6 à Den som har avslutat sin gymnasieutbildning bör inte bo i en bostad med särskild service för barn eller ungdomar.

78 Utformning av insatsen Ett litet antal barn eller ungdomar som bor i en och samma lägenhet eller villa. belägna i vanliga bostadshus och att de inte lokaliseras i direkt anslutning tillvarandra. utformad som en vanlig bostad och fungerar så hemlikt som möjligt. (Ur prop. 1992/93:159)

79 Se Socialstyrelsens handbok om stöd till barn med funktionsnedsättning och Allmänna råd om bostad med särskild service för barn SOSFS 2012:6

80 Ska man välja familjehem eller bostad med särskild service? SoS à Familjehem fördelen at barnet får möjlighet at leva som andra i sin ålder mer hemlikt och färre vuxna at relatera Vll etc. Bostad med särskild service kan ha fördel av pedagogiskt och professionellt förhållnings-sät anpassat eder funkvonsnedsätningen. Om omvårdnadsbehov föranleder bostad à Svårt lämna över Vll annan familj. AllPd individuella bedömningar av vad som är bäst för det enskilda barnet!

81 Bostad för vuxna två huvudformer 1) Bostad med särskild service (t ex gruppbostad och servicebostad) - Fullvärdig bostad - Omvårdnad - Hälso- och sjukvård enl. HSL - Fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter 2) Annan särskilt anpassad bostad Fullvärdig bostad med viss grundanpassning. Omvårdnad, hälso- och sjukvård samt fritids- och kulturaktiviteter ingår inte. Kan kombineras med andra insatser, t ex pers ass De två huvudformerna utesluter inte andra alternativ, men sjukhem, korttidshem, HVB-hem och folkhögskola är inte LSS-bostad.

82 Hur stort omvårdnadsbehov krävs för att få bostad enligt 9:9? Möjlighet att hänvisa till boendestöd? àkan inte hänvisa till SoL-insats, utan får pröva behovet av LSS-insats självständigt. Men: När boendestöd redan beviljats har kammar-rätten i vissa fall gett avslag. Svårt att ange exakt hur stort omvårdnadsbehov som krävs. Omvårdnad brett begrepp både psykisk och fysisk omvårdnad personalstöd av olika slag.

83 Se gärna SOSFS 2002:9 Föreskrifter och allmänna råd om bostad med särskild service och Socialstyrelsens handbok om bostad med särskild service för vuxna

84 Daglig verksamhet För personer i yrkesverksam ålder (under 65 år) som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. Endast för personkrets 1 och 2 Generellt mål af utveckla den enskildes möjligheter All förvärvsarbete Hänsyn ska tas All individuella behov. SAmulans, utveckling, meningsfullhet, gemenskap eger den enskildes önskemål.

85 Daglig verksamhet för äldre personer? LSS à för personer inom målgruppen i yrkesverksam ålder SoL à Jfr Dagverksamhet enligt 4:1 o 3:6. Kan ges alla oberoende av ålder. HFD 2014 ref. 41 à Anders fick inte behålla daglig verksamhet efter 67-årsdagen ej längre i yrkesverksam ålder.

86 Förhandsbesked 16 LSS Förhandsbesked för insatser enligt 9 LSS kan sökas av den som vill flytta till kommunen. àansökan ska behandlas som om man redan bor i kommunen, d v s att sökandens behov redan är tillgodosedda i hemkommunen får inte beaktas. à Gäller i 6 månader från att insatsen blir tillgänglig

87 Januari - Ansökan om förhandsbesked Februari - Förhandsbesked beviljas April - Kommunen erbjuder en plats på eo boende med inflyoning i maj April - Den enskilde tackar nej eftersom hen inte är nöjd November Förhandsbeskedet upphör att gälla sex månader efter att det funnits en plats på boende tillgänglig, d v s i maj.