Synpunkter på Trafikverkets ÅVS Varberg- Göteborg, rapport daterad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Synpunkter på Trafikverkets ÅVS Varberg- Göteborg, rapport daterad"

Transkript

1 Trafikkontoret 1520/ Synpunkter på Trafikverkets ÅVS Varberg- Göteborg, rapport Göteborgs Stad har från Trafikverket mottagit en förfrågan att svara med synpunkter på den rapport för ÅVS Varberg-Göteborg som nu föreligger. Trafikkontoret har av stadsledningskontoret fått ansvaret att direkt svara Trafikverket, och att i utarbetandet av svaret samråda med Stadsbyggnadskontoret och andra berörda förvaltningar. Det svar som redovisas i detta dokument baseras på stadens medverkande i hela processen för åtgärdsvalsstudien, och efter en genomläsning av rapporten av medarbetare på trafikkontoret och stadsbyggnadskontoret. Staden har under studiens gång medverkat med representanter från trafikkontoret, stadsbyggnadskontoret och fastighetskontoret. Trafikkontoret har samordnat stadens arbete. Göteborgs Stad har inte tagit del av någon tidigare version av den nu föreliggande rapporten, därav har vi nu många synpunkter i detta sena skede. Den 22 oktober genomförde trafikkontoret en redogörelse i trafiknämnden för de övergripande synpunkter som lyfts i detta svar. Nämnden gav återkopplingen att den står enig bakom de synpunkter som då redogjordes för. Processen för svar har varit mycket kort, från den 12 oktober till den 2 november 2020, vilket inte gav tidsutrymme för politiska beslut. Sammanfattande synpunkter på ÅVS-projektet och rapporten Projektet med åtgärdsvalsstudie inleddes med en hög ambition om en stråkomfattande och trafikslagsövergripande studie mellan Varberg och Göteborg. Vårt intryck är att studiens innehåll har tagits fram med ett omfattande och grundligt analysarbete. Under studiens arbete förändrades ambitionen och studien avgränsades så att det i slutänden blev något mycket mer avgränsat, och tyvärr blir då analysarbetet mindre värt. Tyvärr har det varit svårt att som utomstående aktör, även om Göteborgs Stad varit en del av studien, förstå inom vilka delprocesser som olika frågor har eller skulle ha hanterats. Det parallella arbetet med ÅVS 158 och den järnvägstekniska studien för Säröstråket har hanterat frågor som i inledningen av föreliggande ÅVS avsågs hanteras inom densamma, men som fördelades ut på nämnda andra studier men hur och varför detta skedde har varit svårt att förstå och få insyn i. Från Göteborgs Stad har vi en förväntan på en åtgärdsvalsstudie som en aktörsgemensam process, där man tillsammans, stegvis, går framåt med kontinuerlig förankring i de egna organisationerna. Denna studie inleddes i den andan men har över tid tyvärr tappat den ambitionen, med senaste genomförda mötet som del i en strukturerad process för cirka ett år sedan. När vi nu står inför föreliggande rapport har vi till exempel inte medverkat till den fullständiga listan med åtgärder enligt kapitel 8 Rekommenderade åtgärder enligt fyrstegsprincipen. Än mindre har vi kvitterat det ansvar för åtgärderna som pekas ut i kapitlet, där flera åtgärder skrivs ut åligga kommunerna i studien. Göteborgs Stad kan 1 (14)

2 inte skriva på för att göra någon av de åtgärder som pekas ut ligga på kommunen, något sådant handslag har inte funnits i processen bakom resultatet i rapporten. Processen och hur resultatet i rapporten tagits fram leder oss till att ifrågasätta om denna studies process uppfyller kraven för det som åligger en åtgärdsvalsstudie enligt den process som Trafikverket följer för infrastrukturplanering. Ett genomgående problem har varit studiens styrning, med styrgruppens sammansättning och de beslut som tagits i den. Göteborgs Stad mål och intressen har inte fått gehör i studien genom styrgruppens sammansättning eller genom de beslut som tagits i studiens styrgrupp. Stadens representation genom GR:s politiska representant har inte varit tillfredställande. Vi erfar stora brister i motiven bakom beslut att välja bort det alternativa utredningsstråket, kuststråket. Detta är bortvalt på oklara grunder. Att eventuell spårbunden trafik i väg 158-stråket inte ingår i ÅVS:en medför att det blir svårt att värdera hur studiens förslag på ökad kapacitet på Västkustbanan är effektivare än spår i 158-stråket. Resultaten i ÅVS väg 158 och i den järnvägstekniska studien för Säröstråket visar på behov av spårbunden trafik kuststråket och på mycket intressanta möjligheter för Göteborgs Stad och för regionen. Dessa resultat har genom nämnda beslut om avgränsning av föreliggande studie inte varit underlag för dess åtgärdsförslag. På lång sikt föreslås fyrspår längs Västkustbanan som åtgärd. Det åtgärdsvalet är inte transparent eller byggt på den samlade kunskapen inom stråket utan är främst ett resultat av studiens avgränsning. Avgränsningen av studien har styrt åtgärdsvalen, och resultaten från övriga ÅVS:er och spårstudier i stråket har inte beaktats. Vi har förståelse för att behoven och planering för fyrspår i Västkustbanestråket har funnits i Trafikverkets planering under längre tid men det hade varit en ärligare process att vara tydliga med detta från början. När utredningsresultat från andra studier i stråket nu visar på alternativa lösningar hoppas vi på ett modigt Trafikverk som vågar ompröva tidigare ställningstagande om avgränsning av studien, och att en fullständig alternativjämförelse för åtgärder i stråket genomförs. Efter genomläsning av rapporten ser vi stora metodproblem och svårigheter att kunna utläsa vilken brist som möts av de olika åtgärderna, och hur effektiva och lönsamma åtgärderna är. Det påverkar vår möjlighet att bedöma åtgärderna, även om det finns åtgärder som vi i grunden är positivt inställda till. Vår sammanfattande bedömning och ställningstagande är att studien, sett till process och till resultat i rapporten, inte når upp till den kvalitet som krävs på underlag för denna typ av mycket kostnadskrävande och omfattande åtgärder. Göteborgs Stad förordar ett omtag av studien, eller motsvarande fortsatt arbete, för de åtgärder som föreslås på lång sikt. Även om vi är positivt inställda till, i första hand, de trimningsåtgärder som föreslås på kortare sikt i järnvägssystemet så kan vi inte förorda dem med nu föreliggande rapport som underlag. Vi utvecklar detta nedan: Vi ser positivt på åtgärder på kort och medellång sikt som stärker robusthet och kapacitet i järnvägssystemet, men som inte påbörjar etablering av fyrspår i befintligt stråk för Västkustbanan. Men vi kan inte tillstyrka åtgärderna då det inte går att utläsa att detta är verkningsfulla åtgärder på grund av brister i nu föreliggande rapport. Vi förordar att rapporten revideras och kompletteras för att 2 (14)

3 göra det möjligt att den fungerar som beslutsunderlag. Våra synpunkter på rapporten i kommande avsnitt kan vara en hjälp i det arbetet. Vi undrar om studiens slutsats är att det inte krävs två nya spår mellan Almedal och Mölndal, då dessa inte föreslås som en åtgärd. I Trafikverkets projekt Göteborg-Borås finns fortfarande alternativet Raka vägen med som möjligt alternativ. Vad gäller stadens ställningstagande avseende föreslagen dragning av höghastighetsjärnväg Göteborg-Borås, hänvisar vi till kommunstyrelsens ärende som behandlar detta. Vi tillstyrker inte fyrspår läng Västkustbanan, sträckan Kungsbacka-Mölndal, av skälet att det inte går att utläsa om det är den mest samhällsekonomiskt lönsamma åtgärden, då studien inte getts möjlighet att studera andra alternativ i stråket som helhet. Rapportunderlaget för åtgärden är också bristfälligt enligt samma logik som i punktstycket ovan. Måluppfyllelsen av fyrspår har under studiens gång konstateras vara otillfredsställande avseende flera mål och Trafikverket konstaterar att ett skäl är att det är en satsning i ett stråk som redan har relativt god färdmedelsandel för kollektivtrafik. Det innebär sammantaget att vi ser det som helt nödvändigt med ett omtag i studien, eller motsvarande fortsatt arbete, avseende åtgärder på lång sikt, och framförallt fyrspår för Västkustbanan. Det är enorma satsningar, som behöver en bättre styrprocess och en fullständig genomlysning av de alternativ som finns tillgängliga. En utveckling av en planskild kollektivtrafik med järnvägen och Västlänken som stomme är en mycket intressant möjlighet, som vi tror är en av de viktigaste nycklarna till stadens och regionens utveckling på lång sikt. I denna utveckling så är möjligheten till järnväg längs väg 158 potentiellt en av de viktigaste nycklarna. Vi efterfrågar därför Trafikverkets samverkan i ett fortsatt utredningsarbete för järnväg i 158-stråket. Staffan Sandberg Handläggare trafikkontoret Jenny Adler Avdelningschef trafikkontoret 3 (14)

4 Utförliga synpunkter på ÅVS-rapporten - övergripande ÅVS-metodiken och fyrstegsprincipen följs inte Flera av de delar som bör ingå, och som normalt ingår i en åtgärdsvalsstudie saknas i ÅVS:en för Varberg-Göteborg. Det finns ingen egentlig bristbeskrivning, ingen metodbeskrivning, inga övergripande mål som åtgärderna ska sträva mot, inga effektmål och ingen åtgärdsgenerering där olika åtgärder har ställts mot varandra. För att kunna bedöma och pröva olika alternativa åtgärder i en ÅVS krävs att det görs en tydlig uppställning av stråkets brister och vilka mål och effektmål man önskar nå. Därigenom är det möjligt att ställa olika åtgärder mot varandra och bedöma hur väl de löser identifierade brister och når de uppsatta målen. I ÅVS Varberg-Göteborg finns visserligen olika mål nämnda på olika ställen i rapporten, men det finns ingen tydlig sammanställning av vilka mål som ska uppnås, och ingen precisering av vad målen innebär. I kapitel 1.1. beskrivs studiens mål, men det är en beskrivning av vad man vill att studien ska resultera i, inte vilka mål som föreslagna åtgärder ska nå. Kapitel 2.5 har rubriken Mål och målkonflikter, men här framgår inte vilka som är de faktiska målen för ÅVS:ens åtgärder. Det beskrivs att tre funktioner ska värnas, men dessa funktioner beaktas inte när utredningsalternativens måluppfyllnad beskrivs (s. 76, tabell 12). Måluppfyllelsen beaktar fyra huvudmål och tio delmål. De fyra huvudmålen har redovisats i inledningskapitlet, dock inte beskrivna som huvudmål där (s. 12). I inledningskapitlet förekommer dessutom social hållbarhet, en aspekt som inte alls finns med i utvärderingen av åtgärder. De tio delmål som förekommer har överhuvudtaget inte beskrivits, definierats eller preciserats tidigare i rapporten. Därför är det också svårt att härleda varifrån bedömningen att förslaget åtgärdspaket ger tillräcklig robusthet och trafiksäker anläggning kommer från. Hur definieras tillräcklig robusthet och trafiksäker anläggning, och utifrån vilket underlag görs bedömningen att föreslagna åtgärder når de delmålen? Här och var i rapporten beskrivs andra mål, exempelvis ett nationellt mål om 10 % minskad biltrafik i Göteborg och Mölndal (s. 63). Det är oklart varifrån målet kommer och huruvida det är ett mål som ÅVS:ens åtgärder ska sträva mot. Utöver att det inte finns några tydligt uppställda mål saknas en bristbeskrivning i egentlig mening. Det finns visserligen ett kapitel om brister, men bristerna är helt inriktade på avsaknaden av fysiska åtgärder, exempelvis beskrivs avsaknaden av fyrspår och avsaknaden av trimningsåtgärder på E6 som en brist. Detta sätt att bedöma brister frångår ÅVS-metodiken. Vidare tycks inte fyrstegsprincipen följas. Principen innebär att åtgärder stegvis tas fram, initialt prövas åtgärder i steg 1 för att bedöma hur väl de når uppsatta mål och avhjälper brister. I nästa steg provas steg 2-åtgärder, och så vidare. I åtgärdsvalsstudien finns det endast ett paket av lösningar, och det är oklart om, och på vilka grunder, alternativa åtgärder har valts bort, och hur fyrstegsprincipen har använts. Ett ytterligare frånsteg från ÅVS-metodiken är att samtliga trafikslags behov och förutsättningar inte beskrivs. E6 funktion och brister är till stora delar frånvarande i 4 (14)

5 huvudrapporten, och beskrivning av förutsättningar för gång och cykel i stråket saknas helt. Trots detta föreslås till exempel ett nytt cykelstråk mellan Mölndal och Gårda (s. 83), men det är oklart på vilka grunder detta har bedömts vara en brist eftersom cykelinfrastrukturens kvalitet inte bedöms. Bristbeskrivning och underlag som stöder behov av åtgärder saknas Som beskrivs ovan finns en bristbedömning, men bristerna är endast avsaknad av infrastruktur. I handledningen för åtgärdsvalsstudier (2015:171) står det följande: Det är angeläget att aktörerna utvecklar en förståelse för eftersträvade funktioner, brister och olika behov och tillsammans utvecklar en problembeskrivning. Detta bör leda till att exempelvis fokus flyttas från behov av cykelbana till att trafikmiljön är osäker för cyklister. En väg, järnväg eller farled är inte eftersträvansvärd i sig utan problemlösningen behöver utgå från vissa problem med transportkapacitet, trängselproblem m.m. i delar av transportsystemet. Vilka användargrupper och andra intressenter är det som berörs? Vilka färdmedel och trafikslag är relevanta i det aktuella fallet? (s. 35 i handledningen). Detta tillvägagångssätt frångås i allt väsentligt i ÅVS:en. De brister som beskrivs är istället fyrspår Kungsbacka Hede Mölndal, Trimningsåtgärder E6 och Trimningsåtgärder Västkustbanan (s.46), för att ta några exempel. Att det saknas fyrspår på Västkustbanan är inte en brist i sig. Om bristen utgörs av att en åtgärd saknas kommer alla åtgärder som avhjälper bristen på åtgärd att vara effektiva. Det medför ett cirkelresonemang som omöjliggör en förutsättningslös prövning av åtgärder. Precis som beskrivs i Trafikverkets handledning bör bristerna vara beskrivna på en funktionell nivå. Exempel på brister i det aktuella stråket kan vara bristande punktlighet, bristande robusthet eller liknande. Den typen av bristen kan också bekräftas, bland annat med statistik. I ÅVS:en saknas emellertid underlag som styrker de problem man anser finnas i stråket. Exempelvis står det Trafiken på Västkustbanan är idag störningskänslig på grund av det stora antal tåg som trafikerar banan med olika krav, förutsättningar och hastighetsprofiler men vad den bedömningen baseras på redovisas inte i rapporten. Åtgärdsvalet är styrt på förhand En konsekvens av att ÅVS-metodiken inte följs, och att egentlig bristbeskrivning saknas är att åtgärder inte utreds förutsättningslöst. I Trafikverkets handledning för åtgärdsvalsstudier beskrivs hur åtgärdsgenerering bör ske, och vilka moment en sådan generering bör innefatta (s. 46 i handledningen). I handledningen framgår att flera olika åtgärdstyper ska identifieras, att en bedömning av vilka åtgärder eller åtgärdskombinationer som bäst leder till att funktionskraven uppnås ska göras, och att utvalda åtgärder därefter ska analyseras med avseende på kostnad, effekter och kostnadseffektivitet. Detta tillvägagångssätt tycks inte ha tillämpats i ÅVS:en för Varberg-Göteborg. I bristbeskrivningen pekar man ut vilka infrastrukturåtgärder som saknas, istället för vilka funktionella brister som finns i stråket, något som tyder på att åtgärdsvalsgenereringen inte varit förutsättningslös på det sätt som handledningen föreskriver. 5 (14)

6 I rapporten saknas beskrivning av vilka eventuella åtgärder som avfärdats och på vilka grunder. Det som presenteras är en lista med föreslagna åtgärder. Eftersom utvärdering av olika åtgärder saknas är det svårt att ta ställning till om de åtgärder som presenteras är de mest lämpliga och effektiva, och om det finns alternativa åtgärder som kan bidra till att på ett mer tillfredsställande sätt uppnå målen. För exempelvis åtgärden förbigångsspår Hede Kållered finns visserligen olika studerade lokaliseringar, men det saknas analys av huruvida förbigångsspår är den åtgärd som bäst uppfyller de mål man vill uppnå och de brister som ska åtgärdas. Den faktiska lokaliseringen av ett förbigångsspår följer normalt efter åtgärdsvalsstudieprocessen. En åtgärdsvalsstudie ska primärt svara på vilken funktion en viss åtgärd ska fylla. Föreslagna åtgärder tycks ge liten effekt I ÅVS:en analyseras flera utredningsalternativ, där det mest långtgående, sett till investeringsvolym, är fyrspår mellan Mölndal och Kungsbacka-Hede. Någon analys av respektive föreslagen åtgärd var för sig görs inte, enligt vad vi kan utläsa av rapporten. I UA4, som inkluderar fyrspår, ingår till exempel även ökad tillgänglighet med buss till knutpunkter. Av tabell 15 kan man emellertid utläsa att den stora effekten på resandet och på avlastningen av E6 inte uppnås till följd av föreslagna infrastrukturinvesteringar utan på de styrmedel som finns med som förutsättningar i hållbarhetsscenariot. I hållbarhetsscenariot ingår bland annat kraftigt minskat bilinnehav, fördubblad trängselskatt och kraftigt höjda parkeringsavgifter. De utredningsalternativ som inte har med hållbarhetsscenariots åtgärder som en förutsättning ger relativt liten påverkan på resandet och på avlastningen av E6. I figur 21 framgår att andelen tågresor ökar från cirka 26 % till 30 % till följd av utbyggnad av fyrspår och omfattande kollektivtrafikåtgärder i anslutning till knutpunkter. För att kunna motivera en så pass omfattande och kostsam investering som fyrspår kan inte omfattande styrmedel och bilinnehavsförändringar vara en förutsättning. Enligt vedertagen metod ska åtgärder analyseras och effektbedömas utifrån basprognosen, inte utifrån hypotetiska framtida åtgärder som inte är beslutade. Eftersom det inte görs någon samhällsekonomisk analys, eller någon effektanalys, går det inte att, utifrån tillgängligt material, säga att föreslagna investeringar är motiverade. Avgränsningen i förhållande till ÅVS väg 158 och spårstudien är oklar och slutsatserna från dessa studier har inte beaktats i ÅVS Varberg-Göteborg Avgränsningen i förhållande till ÅVS väg 158 och spårstudien i 158-stråket är mycket oklar. I ÅVS-rapporten står det att De båda ÅVS:erna ska harmonisera och gränsdragningen för ÅVS väg 158 görs senare utifrån den gemensamma bristanalysen, men den kommer ha både kort och långt tidsperspektiv (s. 24). Meningen är svår att förstå. Det görs få hänvisningar till ÅVS väg 158, och slutsatserna och åtgärdsförslagen i ÅVS:en och spårstudien tycks inte alls ha beaktats i ÅVS Varberg-Göteborg. Det görs ingen analys av huruvida spår i 158-stråket kan avhjälpa problemen på Västkustbanan 6 (14)

7 och om vissa av de föreslagna åtgärderna i Varberg-Göteborg minskar i relevans. Eftersom Trafikverkets egna analyser visar att kapacitetshöjning på Västkustbanan medför relativt liten resandeökning och liten avlastning av E6 bör spår i 158-stråket lyftas fram som en möjlig alternativ lösning för att öka kollektivtrafikresandet i stråket. Åtgärdsvalsstudien känns inte färdig Språket i ÅVS:en är bristfälligt, och innehåller flera svårbegripliga meningar. Det hänvisas till olika rapporter men eftersom referenslista saknas är det svårt att härleda varifrån rapporterna kommer. Flera bilder och diagram som tycks vara hämtade från andra rapporter (ex. bild 8) saknar referens. Rubriksättningen är missvisande. Under kapitel 3, Arbetsprocessen finns bland annat underrubrikerna Målpunkter i stråket och Pendlingens roll för tillväxten. Vidare refereras till att samhällsekonomiska bedömningar har gjorts (s. 93 i huvudrapporten), men de samhällsekonomiska bedömningarna går inte att finna. Vad bedömningen att vissa åtgärder (ex. Vändstation Kungsbacka, s. 94) är samhällsekonomiskt lönsamma baseras på är svårt att utröna. Trafikverkets egna rutiner föreskriver att en samhällsekonomisk kalkyl bör vara granskad och godkänd innan den kan sägas utgöra beslutsunderlag. I vilken mån detta skett är oklart. De åtgärder som presenteras i sammanfattningen, under rekommenderade åtgärder, är inte de samma som presenteras i kapitel 8 under rekommenderade åtgärder enligt fyrstegsprincipen. Flera av de steg 1- och 2-åtgärder som presenteras är att betrakta som steg 3- och 4- åtgärder. Som en steg 1-åtgärd föreslås exempelvis skapa möjlighet att köra tyngre tåg till Norge. Att möjliggöra tyngre tåg förutsätter emellertid investeringar i järnvägsinfrastrukturen, och åtgärden är således inte en steg 1-åtgärd. Som en steg 2- åtgärd finns Fysiska åtgärder som högkvalitativa cykelstråk, gena cykelvägar och prioriterade och skyddade korsningar, vilket inte heller det är att betrakta som en steg 2- åtgärd utan snarare en steg 4-åtgärd. De åtgärder som beskrivs i sammanfattningen, exempelvis överflyttning av personresor från biltrafik till kollektivtrafik är inte åtgärder utan effekter av åtgärder. Vi undrar om studiens slutsats är att det inte krävs två nya spår mellan Almedal och Mölndal, då dessa inte föreslås som en åtgärd. I Trafikverkets projekt Göteborg-Borås finns fortfarande alternativet Raka vägen med som möjligt alternativ. Vad gäller stadens ställningstagande avseende föreslagen dragning av höghastighetsjärnväg Göteborg-Borås, hänvisar vi till kommunstyrelsens ärende som behandlar detta. Social hållbarhet beskrivs redan inledningsvis (s. 13) som en viktig aspekt som ska beaktas, men social hållbarhet förekommer inte vid utvärdering av åtgärder. Vad som avses med social hållbarhet är inte preciserat. Under kapitlet mål och målkonflikter (kapitel 2.5) beskrivs varken några mål eller målkonflikter. Det som presenteras är snarast att betrakta som någon slags nulägesbeskrivning. 7 (14)

8 De respektive delmål som beskrivs i tabell 12 förekommer inte i rapporten tidigare och flera är otydliga och svårtolkade. Vad innebär exempelvis tillräcklig robusthet? Det har inte definierats. Vidare är det oklart hur man exempelvis drar slutsatsen att antalet bullerutsatta minskar. 8 (14)

9 Utförliga synpunkter på ÅVS-rapporten - specifika På sid 5 står det: Detta gäller speciellt områden där man bor i de attraktiva och växande samhällena vid kusten där infrastrukturen till stor del är formad utifrån att flertalet tomter tidigare huserat fritidshus med en gles struktur och utan daglig pendling (villamattor). Värt att notera är att det fanns tågtrafik på en järnväg till Särö fram till 1960-talet, då den konkurrerades ut av bilen som färdmedel. På sid. 6 står det: De åtgärder som tagits fram i studien avser både E6 och Västkustbanan och följer nationella och regionala mål men även övergripande mål om ett hållbart kollektivt resande. Vilka övergripande mål avses? Är det mål som varken är nationella eller regionala? På s. 7: Anpassad hastighet för ökad framkomlighet och förutsägbar restid (minskat antal störningar och stopp). Det som avses bör vara anpassad hastighet för tågtrafiken, och bör skrivas ut. S Se över behov av förklaring av de olika fackuttryck som används, t ex blocksträckor och last mile. S. 12: Studien ska föreslå åtgärder som innebär att kollektivtrafiken mellan de stora bostadsområdena längs stråket och arbetsområdena i Mölndal/Göteborg ska ha sådan tillgänglighet, utbud och servicestandard att den genom sin funktionalitet ska kunna utgöra ett realistiskt alternativ för merparten av resenärerna i stråket enligt regeln. Det är oklart vad som menas med regeln. Det bör förklaras. S. 13. Social hållbarhet beskrivs inte. Det bör förtydligas vad som avses och vad som ska uppnås. S Det är oklart vad underrubrikerna, ex. På kort och medellång sikt ska framkomligheten för person- och godstransporter längs stråket säkerställas är för något. Är det målsättningar, är det åtgärdsinriktningar, är det syfte? S. 14. Den geografiska avgränsningen skulle kunna illustreras genom en karta för att öka orienterbarheten. S. 14. Under den geografiska avgränsningen står det ingenting om att väg 158 lyfts ut till en separat ÅVS. I problembeskrivningen återkommer dessutom väg 158 vid flera tillfällen. Det är först på sida 24 i rapporten som man kan ana att det finns en separat ÅVS för väg 158, men det görs ingen beskrivning av varför det finns en separat ÅVS för väg 158. S.15. Vi noterar att Göteborgs Stad inte nämns under avsnitt 1.3. Göteborgs Stad har inte varit delaktig i rapportarbetet men har varit en av studiens aktörer och har deltagit på workshops och andra arbetsmöten under arbetets gång. S. 23. Stycket om målbild koll2035 är bristfälligt, inte minst språkligt. Målbilden är en vidareutveckling av Kollektivtrafikprogrammet K2020 och fokuserar på stomnätet, dvs. det när som idag omfattar spårvagns- och stombusstrafik samt expressbussar och pendeltåg där de trafikerar storstadsområdet. Den viktigaste slutsatsen från målbildsarbetet är att nödvändig kvalitet och kapacitet kan uppnås. Genom att bygga vidare på dagens trafikslag, men att det krävs stora investeringar och nya trafikkoncept för buss. Metrobuss är en ny variant av busstrafik som föreslås. Med Målbildens scenario 9 (14)

10 kan nyttan komma successivt i takt med att befintliga kollektivtrafikstråk förstärks och nya stråk etableras. När i första meningen ska bytas ut till nät. Mening två och tre bör slås ihop. Den sista meningen är svår att förstå, vad menas med Målbildens scenario? Det bör vara målbildens föreslagna åtgärder som avses. S. 24. De båda ÅVS:erna ska harmonisera och gränsdragningen för ÅVS väg 158 görs senare utifrån den gemensamma bristanalysen, men den kommer ha både kort och långt tidsperspektiv. Det är svårt att förstå innebörden av meningen. Vad innebär det att gränsdragningen för ÅVS väg 158 görs utifrån den gemensamma bristanalysen? Och varför finns det ett men framför beskrivningen att bristanalysen kommer att ha både ett kort och ett långt tidsperspektiv? På vilket sätt försvårar det gränsdragningen? S. 25. Centralt för det transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomisk effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet, både lokalt i Halmstad och för landet i övrigt. Jag antar att Halmstad tas upp som exempel, men det blir lite otydligt. Skriv i sådana fall i exempelvis Halmstad, men allra helst bör inte någon specifik ort nämnas. S. 26. Man menar också att investeringar i transportsystemet ska bidra till samhällsutveckling. För att detta ska ske på ett hållbart sätt poängteras vikten av att få fler resenärer att gå över från bilen på E6:an till tågen på Västkustbanan. Specifikt anges kapacitetsbristen på Halmstad personbangård. Det finns ingen logisk meningsföljd i stycket. Är det inte investeringarna som ska möjliggöra att fler resenärer ska väljas tågen istället för bilen, inte tvärtom, så som det nu är formulerat. Sista meningen behöver utvecklas. Förslagsvis bör stycket formuleras i stil med: Man menar också att investeringar i transportsystemet ska bidra till samhällsutveckling. För att skapa en hållbar samhällsutveckling krävs att investeringarna stimulerar till att fler väljer tåg istället för bil i E6/Västkustbanestråket. Halmstad bangårds kapacitetsbrist anges som en särskilt besvärlig flaskhals som leder till minskad konkurrenskraft för tåget. S. 29. Möjligheten att hållbart exploatera de populära västra delarna av stråket begränsas vilket påverkar befolkningstillväxten negativt samtidigt som möjligheten för befintliga kommuninvånare att i större grad åka kollektivt begränsas.. Man kan få uppfattningen att befolkningstillväxten i de västra delarna av stråket är negativ, vilket inte stämmer. S. 29. Utvecklingen inom godstransportsektorn går i skrivande stund i motsatt riktning med uppsatta mål, vilket till stor del kan förklaras av EU utvidgningen 2004 och Den skandinaviska transportmarknaden förändrades i ett slag från en långsiktigt hållbar sektor till en hårt konkurrensutsatt marknad utan långsiktig social och miljömässig hållbarhet. Transportpriserna sjönk % vilket ledde till att en betydande del av den skandinaviska åkerinäringen slogs ut. Vidare flyttade gods från sjö- och järnväg till väg. Det här är en oerhört kraftfull skrivning, och den bör beläggas med någon slags referens. Är det riktigt att EU-utvidgningen i ett slag ledde till att gods flyttade från sjö- och järnväg till väg? Det bör finnas statistik över godstrafikutvecklingen som stärker det påståendet. S. 30. Studien avviker på många sätt från en traditionell ÅVS vilket har satt sin prägel på det arbete som genomförts och som ligger till grund för denna rapport. Det bör utvecklas på vilket sätt studien avviker från en traditionell ÅVS, varför den gör det, och vilka konsekvenser det får. 10 (14)

11 Kapitel 3.1. Nulägesbeskrivning. Nulägesbeskrivningen bör kompletteras med en bild över hur tågtrafikeringen ser ut. Det hade underlättat överblicken. Kapitel 3.1. Nulägesbeskrivning. Tågtrafikeringen bör utgå från Trafikverkets basprognos, bland annat eftersom basprognosen ligger till grund för samhällsekonomisk beräkning av åtgärder. Att använda basprognosen innebär även att man inte gör avsteg från Trafikverkets egna prognoser. S. 33. Ett ytterligare scenario som tagits fram för denna studie är ett kollektivtrafikscenario som tar fasta på ett läge där kollektivtrafikandelen fördubblas till år Tveksamt formulerad mening, rent språkligt. Framförallt tar fasta på ett läge. Överväg annan formulering. S. 33. Detta är ett målstyrt scenario som bygger på kommunernas prognoser men med tillägget att andelen kollektivt resande istället dubbleras från Innebär det att resandenivåerna är de samma men att andelen kollektivtrafik fördubblas? Kommer samtliga tillkommande kollektivtrafikresor från tidigare bilresor? Detta bör beskrivas. S. 38. Benägenheten att arbetspendla ligger idag runt minuter enkel väg (Mellander, 2017). Snabbare transporter, kortare restider och ökad mobilitet gör dock att det fysiska avståndet ökar vilket innebär att arbetsmarknadsregionen växer. Det är oklart hur det fysiska avståndet ökar genom snabbare transporter och kortare restider. Det fysiska avståndet är väl konstant, däremot ökar benägenheten att pendla och efterfrågan på bostadsetableringar längre från målpunkterna ökar, vilket leder till större arbetsmarknadsregion. S. 39 figur 8 är svårbegriplig. Varifrån kommer den, och vad ska den visa? Att Göteborgs arbetsmarknadsregion kan innefatta Oslo och Malmö (pendlingsavstånd minuter enligt er tidigare beskrivning)? S. 43. I båda fallen handlar det dock om att skapa förutsättningar för hållbara mobilitetslösningar som leder till en styrkt arbetsmarknadsregion där kommuninvånarna får möjlighet att hitta den bästa livsplatsen. Det bör nog stå stärkt arbetsmarknadsregion. S. 43. På sikt kommer att krävas en utbyggd infrastruktur som ersätter dagens bilresor. Det är väl egentligen inte infrastrukturen som ersätter bilresorna, utan infrastrukturen ger förutsättningar för att fler ska kunna resa på annat sätt än med bil. S. 43. Genom att städerna förtätas och att Göteborgs stad i allt större utsträckning vill urbanisera stora delar av staden som idag är en del av ett storskaligt transportsystem. Det senare med utgångspunkt i de större lederna: Dag Hammarsköldsleden, Lundbyleden och i viss mån även Oscarsleden, kommer behovet av planskilda transportmöjligheter att öka. Detta som en konsekvens av att tillgängligheten för trafiken minskar och därmed också förutsättningarna för bil och buss att ta sig fram längs de större lederna. Tveksamt formulerat, både språkligt och innehållsmässigt. Byt ut med utgångspunkt till något mer lämpligt. Även urbanisera är ett tveksamt ordval, det handlar väl om omdaning eller boulevardisering snarare än urbanisering, de utpekade områdena är i högsta grad urbana. Dessutom är en omdaning av Lundbyleden och Oscarsleden något som i sådana fall sker på lång sikt. S. 46. För att komplettera det statistiska underlag som hanteras nationellt har insamlingar gjorts på lokal nivå, med avseende både på primär- och på sekundärdata. 11 (14)

12 Meningen behöver utvecklas. Vilket statistiskt underlag har kompletterats och på vilket sätt? Vad är det för primär- och sekundärdata som åsyftas? Kapitel 4. Bristanalys. I kapitlet görs ingen bristanalys. Det som beskrivs är endast vilka åtgärder som anses saknas, men att sammankoppla brister och åtgärder på detta sätt är inte förenligt med ÅVS-metodiken. Trimningsåtgärder på E6 är ingen brist utan ett förslag på åtgärd. S. 46. Trafiken på Västkustbanan är idag störningskänslig på grund av det stora antal tåg som trafikerar banan med olika krav, förutsättningar och hastighetsprofiler. Det saknas underlag i ÅVS:en som belägger detta påstående. S. 48. Med ett prognosticerat ökat resande samt de önskade framtida trafikuppläggen för vändande pendeltåg står det klart att stationens nuvarande utformning inte räcker till. Det saknas underlag i ÅVS:en som belägger detta påstående. S. 48. Det finns idag bristande kapacitet på Västkustbanan som innebär att trafiken begränsas och att prognosticerad trafik ej kan beredas plats realiseras då tåglägen saknas. Det saknas underlag i ÅVS:en som belägger detta påstående. S. 48. Trafiken till och över Kungsbacka station bedöms öka med 3 tåg per maxtimme och riktning fram till 2030, enligt Trafikverkets basprognos. Är detta verkligen i enlighet med basprognosen? Basprognosen har prognosår 2040, inte år Vi känner inte till någon prognos för år Kapitel 5. Åtgärdsförslag. Med anledning av denna prognos rekommenderar Trafikverket nedanstående maximala trafik per timme och riktning. Detta för att kunna erbjuda en avvägd mix mellan de olika tågsystemens krav på uppehållsbild, hastighetsprofiler och frekvens. Vi saknar en analys av resandeefterfrågan som grund för det framtida trafikutbudet. Det tänkta utbudet blir därför hypotetiskt och det är svårt att bedöma om det är optimalt. Ett lämpligare tillvägagångssätt hade varit att ta fram olika trafikupplägg och relatera det till framtida resandeefterfrågan för att därigenom hitta ett upplägg som bäst möter efterfrågan. Kapitel 5. Åtgärdsförslag. Åtgärdsförslagen tycks inte grunda sig i någon egentlig bristbeskrivning (eftersom bristerna är avsaknaden av föreslagna åtgärder, eller inversen av åtgärderna). Likaså tycks inte fyrstegsprincipen ha använts. Det tycks inte som att åtgärder har testats och bedömts utifrån påverkan på några mål, effektmål eller brister. Istället har man använt ett fast trafikeringsupplägg och försökt hitta fysiska åtgärder som svarar mot det. Enligt ÅVS-metodiken ska man istället, stegvis hitta åtgärder som svarar mot de funktionella brister som finns, där man inledningsvis ska arbeta med steg 1- åtgärder, därefter steg 2-åtgärder och så vidare. Kapitel 6.1 Scenarier. Det är oklart vad som exakt avses med vissa scenarier, framförallt scenario UA1 och UA2. På vilket sätt har tillgängligheten med kollektivtrafik lokalt förbättrats, och vilka åtgärder bedöms vara förutsättning för att så ska ske? Detta är oklart, och det är sannolikt att det krävs investeringar för att tillgängligheten till stationer ska förbättras. S. 62 Trafikarbete. Samma stycke förekommer två gånger. Dessutom är det oklart vad som menas med Det nationella målet nås i Göteborg där kollektivtrafiken konkurrerar 12 (14)

13 mest med bilen. Vilket nationellt mål är det som avses. Finns verkligen ett nationellt färdmedelsmål? S. 63. Sett till de enskilda kommunerna i stråket nås målet om ett minskat trafikarbete med 10 % i Göteborg och Mölndal. Varifrån kommer det målet? Det finns inte beskrivet i kapitlet om mål, eller i något annat kapitel. S. 67. Av grafen tycks det som att man kan dra slutsatsen att kapaciteten i tågtrafiken inte är ett problem i jämförelsealternativet, där det maximala utnyttjandet är 56 % på sträckan närmast Göteborg? Det tycks som att kapaciteten inte är ett motiv för att genomföra omfattande investeringar på Västkustbanan? S. 72. Det tycks som att restidskvotsförbättringen är relativt marginell trots de omfattande infrastrukturinvesteringarna. Vad motiverar att investeringarna genomförs, är de verkligen kostnadseffektiva? S. 72. Målbilden är att så många som möjligt ha rimliga pendlingstider via kollektiva alternativ genom de åtgärder som föreslås. Var beskrivs den här målbilden? S. 73. Slutsatser. Det tycks som att den primära slutsatsen är att det som främst bidrar till en kraftigt ökad kollektivtrafikandel är de mycket omfattande styrmedel som finns i hållbarhetsscenariot. I hållbarhetsscenariot finns bland annat ett kraftigt minskat bilinnehav, dubblerad trängselskatt, kraftigt höjda parkeringsavgifter med mera. Det kräver således omfattande åtgärder och regleringar. Att beskriva det som att det rör sig om förändrat strategiarbete är inte rättvisande. S. 73. Mobilitets- och parkeringsstrategier en typ av åtgärder som inte påverkar restiderna för kollektivtrafiken (hanteras i UA1 och UA2). Biltrafikens framkomlighet ökar på grund av minskad biltrafik och minskad trängsel. Meningen innehåller flera felaktigheter. Det som kraftigt minskar biltrafiken i UA5 är minskat bilinnehav, dubblerad trängselskatt med mera, vilket inte är det samma som en strategi utan faktiska åtgärder. Dessutom ingår i Hållbarhetsscenariot en schablonminskning av restiderna med kollektivtrafik. Om Hållbarhetsscenariot har använts rakt av, utan att ta bort minskningen av kollektivtrafikrestider, är det felaktigt att skriva att restiderna med kollektivtrafik inte påverkas. S. 75. Diskussion. I diskussionskapitlet förs ett resonemang om avgränsningen till väg 158, och ett möjligt spår i 158-stråket beskrivs. Dock dras inga slutsatser om huruvida ett sådant spår kan avlasta Västkustbanan och göra åtgärder på banan mindre relevanta. S. 75. Avgränsningen på studien har dock inneburit att målet kunnat kvantifieras genom mål av mer operativ karaktär, dvs. mål som går att relatera till antal resande i respektive trafikslag (E6, Västkustbanan), trafikering, komfort, etc.. Det har också gjort det möjligt att kvantitativt och kvalitativt utvärdera i vilken mån respektive delmål kunnat uppfyllas med de åtgärder som föreslagits inom föreliggande ÅVS. Eftersom det inte finns någon sammanställning av målen är det oklart vilka mål avseende exempelvis trafikering och komfort som avses. S. 76. Utvärderingen av måluppfyllelse och delmål görs av hela åtgärdspaketet, inte respektive åtgärd för sig. Någon utvärdering av eventuella alternativa åtgärder görs inte, något som förstärker bilden av att åtgärderna är bestämda på förhand. 13 (14)

14 S. 76. De detaljerade målen i tabell 12 är mycket otydliga och svåra att härleda. De förekommer inte tidigare i dokumentet och är inte definierade. Vad avses exempelvis med tillräckligt robust, och hur har man kommit fram till slutsatsen att minskat antal boende utsätts för buller. Varifrån kommer det målet? S , åtgärder steg 1. Vissa av de åtgärder som föreslås är inte steg 1-åtgärder. Det gäller bland annat skapa möjlighet att köra tyngre tåg till Norge. Att möjliggöra tyngre tåg kräver investeringar i järnvägsinfrastrukturen och är således en steg 3- eller 4-åtgärd. En sådan åtgärd är dessutom förknippad med stora investeringskostnader. I övrigt är det oklart vilka specifika åtgärder som avses när man till exempel skriver Förändrade styrmedel för att minska bilanvändandet. Det kan ju röra sig om alla möjliga typer av styrmedel, och det bör konkretiseras innan det går att ta ställning till om åtgärden är rimlig eller önskvärd. Det samma gäller exempelvis: Åtgärder för ökad arbets- och studiependling med cykel, Framkomlighetsförbättringar med flera. S. 81. Vad menas rent konkret med Utveckling av last-mile lösningar lokalt i och kring knutpunkterna för att förbättra tillgängligheten för gång-, cykel och busstrafik till kollektivtrafiken. Är det inte fysiska åtgärder som krävs för att förbättra tillgängligheten, och i sådana fall steg 3- och steg 4-åtgärder? S. 83. Utveckla cykelstråken inom Göteborgs stad med ett parallellt stråk Mölndal- Gårda. Detta är ett exempel på åtgärd som inte går att härleda till någon tidigare analys eller brist, och det är därför osäkert vilket problem den bedöms lösa. S. 93. Båda åtgärderna anses vara samhällsekonomiskt lönsamma och kommer att spelas in till Nationell Plan (37). En samhällsekonomisk beräkning väntas kunna ske under oktober/november Då ingen samhällsekonomisk beräkning har gjorts går det inte att göra bedömningar av den samhällsekonomiska lönsamheten. Det är också oklart vad den samhällsekonomiska bedömningen om lönsamheten baseras på, då det inte går att finna något underlag i någon av bilagorna. 14 (14)

med anledning av skr. 2018/19:76 Riksrevisionens rapport om fyrstegsprincipen

med anledning av skr. 2018/19:76 Riksrevisionens rapport om fyrstegsprincipen Kommittémotion V019 Motion till riksdagen 2018/19:3054 av Jens Holm m.fl. (V) med anledning av skr. 2018/19:76 Riksrevisionens rapport om fyrstegsprincipen 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer

Läs mer

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för TMALL 0141 Presentation v 1.0 Inriktningsunderlag för 2018-2029 Inriktningsunderlaget ska omfatta analyser av tre inriktningar - hur inriktningen för transportinfrastrukturen bör se ut om trafiken utvecklas

Läs mer

K2020 Tågtrafik och järnvägsinvesteringar

K2020 Tågtrafik och järnvägsinvesteringar K2020 Tågtrafik och järnvägsinvesteringar 2007-09-11 Innehållsförteckning 1. Uppdrag och bakgrund 2 2. Syfte 2 3. Förutsättningar 3 4. Metod 4 5. Resultat 4 5.1 Västra stambanan 5 5.2 Västkustbanan 6 5.3

Läs mer

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta Sammanfattning Kalkylerna är robusta Den svenska transportpolitiken bygger på samhällsekonomiska kalkyler eftersom offentliga medel är en begränsad resurs och det är viktigt att de används där de kan göra

Läs mer

Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) stråket Stockholm Oslo

Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) stråket Stockholm Oslo TMALL 0141 Presentation v 1.0 Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) stråket Stockholm Oslo Jan Lindgren 2017-05-23 Var är vi? Åtgärdsvalsstudie - vad är det? Syftet med en åtgärdsvalsstudie är att med 4-stegsprincipen

Läs mer

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Västsvenska paketet En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Stora krav på transportsystemen Befolkningsökningen, urbaniseringen, globaliseringen och miljön ställer nya och hårdare krav på transporter

Läs mer

Regional infrastrukturplan Förslag till justeringar. Tillväxtutskottet, 17 oktober 2017

Regional infrastrukturplan Förslag till justeringar. Tillväxtutskottet, 17 oktober 2017 Regional infrastrukturplan 2018-2029 Förslag till justeringar Tillväxtutskottet, 17 oktober 2017 Förslag till justeringar Tydliggöra vad vi menar med hållbarhet Komplettera diagram och kartor för ökad

Läs mer

Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) stråket Stockholm Oslo

Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) stråket Stockholm Oslo Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) stråket Stockholm Oslo TMALL 0141 Presentation v 1.0 Jan Lindgren 2017-05-09 Åtgärdsvalsstudie inom stråket Stockholm Oslo Projektledare Trafikverket Intressenter/deltagare Norska

Läs mer

ABC-stråket Uppsala, Sigtuna och Knivsta kommun. Uppsala och Stockholms län

ABC-stråket Uppsala, Sigtuna och Knivsta kommun. Uppsala och Stockholms län Åtgärdsvalsstudie ABC-stråket Uppsala, Sigtuna och Knivsta kommun. Uppsala och Stockholms län Ärendenummer: TRV 2017/30977 Kortversion Därför görs en åtgärdsvalsstudie ABC-stråket mellan Uppsala och Stockholm

Läs mer

Information om åtgärdsvalsstudie Södra Mellanstaden, lägesrapport februari 2017

Information om åtgärdsvalsstudie Södra Mellanstaden, lägesrapport februari 2017 TN 68/17 TN-Information Trafiknämnden 2017-03-23 Diarienummer 2143/15 Samhälle och planering Per Bratthammar Telefon 031-368 26 21 E-post: per.bratthammar@trafikkontoret.goteborg.se Information om åtgärdsvalsstudie

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade

Läs mer

Förslag på yttrande över remissversionerna av länsplan för regional transportinfrastruktur i Västmanlands län och Södermanlands län

Förslag på yttrande över remissversionerna av länsplan för regional transportinfrastruktur i Västmanlands län och Södermanlands län 1(4) Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE Trafiknämnden 2017-11-21, punkt 9 Ärende Infosäkerhetsklass Förslag på yttrande över remissversionerna av länsplan för regional transportinfrastruktur

Läs mer

Bilaga 2. Rapport Åtgärdsvalsstudie Tillgänglighet för Stockholm, Nacka, Värmdö och Lidingö. Stockholms län Diarienummer: TRV 2013/15692

Bilaga 2. Rapport Åtgärdsvalsstudie Tillgänglighet för Stockholm, Nacka, Värmdö och Lidingö. Stockholms län Diarienummer: TRV 2013/15692 Bilaga 2 Rapport Åtgärdsvalsstudie Tillgänglighet för Stockholm, Nacka, Värmdö och Lidingö Stockholms län Diarienummer: TRV 2013/15692 Förord Dagens infrastrukturplanering blir mer integrerad med annan

Läs mer

MÅLKONFLIKTER ÄR DET STATENS FEL ATT KOMMUNERNA INTE KAN SKAPA ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM? Christer Ljungberg, Trivector.

MÅLKONFLIKTER ÄR DET STATENS FEL ATT KOMMUNERNA INTE KAN SKAPA ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM? Christer Ljungberg, Trivector. MÅLKONFLIKTER ÄR DET STATENS FEL ATT KOMMUNERNA INTE KAN SKAPA ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM? Christer Ljungberg, Trivector MÅLKONFLIKTER MELLAN PROGNOSSTYRD PLANERING PÅ NATIONELL/REGIONAL NIVÅ OCH KOMMUNERNAS

Läs mer

Yttrande. Yttrande över Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Yttrande. Yttrande över Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Yttrande 2016-03-29 l} 1 (5) -4 G3 VARBERGs KOMMUN Näringsdepartementet Dnr N2016/00179/TIF H!:GERIN-GSi

Läs mer

FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE

FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE Miljoner resor i Skåne FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE Ett välfungerande skånskt transportsystem är en förutsättning för hållbar tillväxt där regional tillgänglighet påverkar arbetsmarknad,

Läs mer

Yttrande över remiss Förslag till nationell plan för transportsystemet

Yttrande över remiss Förslag till nationell plan för transportsystemet Rasmus L Persson, 0322-600 658 rasmus.persson@vargarda.se YTTRANDE 1(5) Er referens N2017/05430/TIF Regeringskansliet Näringsdepartementet 105 33 Stockholm n.regestrator@regeringskansliet.se n.nationellplan@regeringskansliet.se

Läs mer

Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering

Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering 1 2 Nära vardagen där det händer Så här arbetar vi Ekonomisk planeringsprocess Planläggningsprocessen

Läs mer

Yttrande över lokaliseringsutredning Almedal Mölnlycke, en del av Götalandsbanan

Yttrande över lokaliseringsutredning Almedal Mölnlycke, en del av Götalandsbanan Sektorn för samhällsbyggnad Henrik Yngve Trafikverket 405 33 Göteborg TRV 2015/23954 Datum 2016-12-06 2016KS620 530 Dnr Yttrande över lokaliseringsutredning Almedal Mölnlycke, en del av Götalandsbanan

Läs mer

Remiss - Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)

Remiss - Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3) Datum 2016-03-30 Diarienummer KS/2016:24 Remiss - Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3) Information om remissvaret Region

Läs mer

REGIONALT INSPEL TILL ARBETET MED NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET

REGIONALT INSPEL TILL ARBETET MED NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET 1(6) Datum Diarienummer 2012-11-28 RS120433 TILL TRAFIKVERKET REGIONALT INSPEL TILL ARBETET MED NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET 2014-2025 Adress: Region Halland, Box 517, 301 80 Halmstad. Besöksadress:

Läs mer

Funktionsutredning för tågstråket Jönköping-Borås- Göteborg år 2050

Funktionsutredning för tågstråket Jönköping-Borås- Göteborg år 2050 Funktionsutredning för tågstråket Jönköping-Borås- Göteborg år 2050 Samt i bilaga 1 förslag till etappvis utbyggnad av infrastruktur och tågtrafik (1 mars 2016) Datum 2015-10-14 Diarienummer KTN 69-2015

Läs mer

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet är benämningen på en översyn av kollektivtrafiken, som genomförs i samverkan mellan Trafikkontoret,

Läs mer

Remissvar angående Trafikverkets regeringsuppdrag angående åtgärder för att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser (Rapport 2016:111)

Remissvar angående Trafikverkets regeringsuppdrag angående åtgärder för att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser (Rapport 2016:111) Ert dnr: Vårt dnr: Li146/2016 Handläggare: Lars Sandberg Anna Johansson, Infrastrukturminister Ola Nordlander, Näringsdepartementet Anna T Johansson, Näringsdepartementet Sten Hammarlund, Trafikverket

Läs mer

Remissvar: Västtågsutredningen nya tågstationer

Remissvar: Västtågsutredningen nya tågstationer Handläggare: Jenny Ekeblad Tel. 031-368 32 32 2017-12-01 Dnr 1665/17 Göteborgsregionens kommunalförbund Kopia: Stadsledningskontoret (Dnr 1349/17) Remissvar: Västtågsutredningen nya tågstationer Inledning

Läs mer

Översiktsplan för Borås

Översiktsplan för Borås Dnr: 2017-00018 Översiktsplan för Borås Att godkänna förslag till yttrande, daterat 2017-03-15. Att omedelbart justera protokollsparagrafen. Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från

Läs mer

Ställningstagande om utveckling av infrastrukturplaneringen

Ställningstagande om utveckling av infrastrukturplaneringen STÄLLNINGSTAGANDE 2019-03-15 Vårt ärendenr: 1 (5) Sektionen för infrastruktur och fastigheter Emma Ström Ställningstagande om utveckling av infrastrukturplaneringen Sammanfattning SKL anser att anslagen

Läs mer

Yttrande över - Förslag till nationell plan för transportsystemet

Yttrande över - Förslag till nationell plan för transportsystemet Yttrande 1 (5) Kommunstyrelsen 2017-11-21 Dnr KS 2017-649 Ert Dnr: N2017/05430/TIF Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se n.nationellplan@regeringskansliet.se Yttrande över - Förslag till

Läs mer

Remissvar: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar SOU 2016:3. Dnr N2016/00179/TIF

Remissvar: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar SOU 2016:3. Dnr N2016/00179/TIF Yttrande 2016-03-31 Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnadskontoret Josefin Selander Remissvar: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar SOU 2016:3. Dnr N2016/00179/TIF Inledning

Läs mer

: MÅLKONFLIKTER ÄR DET STATENS FEL ATT STÄDERNA INTE KAN SKAPA ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM?

: MÅLKONFLIKTER ÄR DET STATENS FEL ATT STÄDERNA INTE KAN SKAPA ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM? 10.15-11.00: MÅLKONFLIKTER ÄR DET STATENS FEL ATT STÄDERNA INTE KAN SKAPA ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM? 11.15-12.00 Vem ska göra jobbet? Om svenska folkets (o)hållbara resvanor 13.00-13.45 Är de svenska

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget

Läs mer

Leif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall

Leif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall Leif Nilsson Ordförande stadsbyggnadsnämnden Aktuellt om trafiken i Sundsvall Videokonferens 17 sept. 2008 Trafikstrategi Trafikstrategins övergripande mål är att medverka till att skapa en attraktiv stad

Läs mer

Remissvar: Järnvägens behov av ökad kapacitet förslag på lösningar för åren

Remissvar: Järnvägens behov av ökad kapacitet förslag på lösningar för åren 1(5) Trafikverket TRV2011/17304 Datum Diarienummer 2011-08-30 RS110332 Remissvar: Järnvägens behov av ökad kapacitet förslag på lösningar för åren 2012-2021 Region Hallands syn på satsningar på järnvägstrafik

Läs mer

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag

Läs mer

Handledning. Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät

Handledning. Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät Handledning Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät Trafikverket Postadress: 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 TMALL 0004 Rapport generell v 2.0 Dokumenttitel:

Läs mer

Förstudie för Spårväg syd

Förstudie för Spårväg syd SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING DNR: 1.5.3.-414/11 SID 1 (5) 2011-10-19 Handläggare: Inger Bogne Telefon: 508 15450 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2011-11-10 Förstudie för Spårväg syd Svar på remiss från

Läs mer

Trafikverket, Borlänge

Trafikverket, Borlänge Västsvenska Handelskammaren Stefan Gustavsson Stefan.gustavsson@handelskammaren.net 031-825233, 0734-282134 Datum: 2012-03-30 Ärende: Remissvar TRV2012/17304 Trafikverket, Borlänge Yttrande över Transportsystemets

Läs mer

YTTRANDE Ärendenr: NV Region Skåne

YTTRANDE Ärendenr: NV Region Skåne 1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Dickinson, Joanna Tel: 010-698 10 94 joanna.dickinson@naturvardsverket.se YTTRANDE 2017-10-15 Ärendenr: NV-06931-17 Region Skåne region@skane.se Remissyttrande

Läs mer

Stadstrafikforum GMP. Minnesanteckningar

Stadstrafikforum GMP. Minnesanteckningar Stadstrafikforum GMP Torsdag den 31 maj 2018 kl 13-15 hos VGR Medverkande Ulrika Frick, VGR, ordf Lena Malm, VGR Shahbaz Khan, Göteborg Henrik Munck, Göteborg Marie Östh, Mölndal Hans Bergfelt, Mölndal

Läs mer

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD TMALL 0141 Presentation v 1.0 Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen med fokus på hållbara transporter Lena Erixon, GD 2016-09-09 Tillgänglighet i det hållbara samhället Tillgänglighet

Läs mer

Region Hallands synpunkter på rapporten Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder

Region Hallands synpunkter på rapporten Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder Datum Diarienummer 2012-03-21 RS120115 Regionkontoret Josefin Selander Avdelningschef, infrastruktur 035-17 98 25 Trafikverket Region Hallands synpunkter på rapporten Transportsystemets behov av kapacitetshöjande

Läs mer

Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen , ert dnr N2015/4305/TIF

Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen , ert dnr N2015/4305/TIF YTTRANDE 1(6) Regionledningskontoret Näringsdepartementet, 103 33 STOCKHOLM n.registrator@regeringskansliet.se Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029, ert dnr

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Remissvar avseende inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för

Remissvar avseende inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för N2015/4305/TIF 2016-02-24 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för 2018-2029 Länsplaneupprättare och kollektivtrafikmyndigheter

Läs mer

SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne

SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne 1 Miljoner resor i Skåne FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE Ett välfungerande skånskt

Läs mer

Normkritisk analys - Inriktningsunderlaget

Normkritisk analys - Inriktningsunderlaget RegLab hemläxa nr 2 Normkritisk analys - Inriktningsunderlaget 2018-2029 I inriktningsunderlaget ges en bredare bild av transportsystemets utveckling utifrån behov, gällande och aviserad politik. I vilken

Läs mer

Systemanalys Gävle-Göteborg

Systemanalys Gävle-Göteborg Vision Bergslagsbanan och Systemanalys Gävle-Göteborg Genomgång med Partnerskap Bergslagsbanans lednings-/tjänstemannagrupp 26 oktober 2010 2010-10-24 Trafikverket arbetar utifrån transportpolitiska mål

Läs mer

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer

Läs mer

REMISSVAR ANGÅENDE FÖRSLAG TILL NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET (N2017/05430/TIF)

REMISSVAR ANGÅENDE FÖRSLAG TILL NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET (N2017/05430/TIF) REMISSVAR ANGÅENDE FÖRSLAG TILL NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET 2018-2029 (N2017/05430/TIF) Västsvenska Handelskammaren har tagit del av Trafikverkets förslag till nationell plan för 2018-2029. Förslaget

Läs mer

Konflikten mellan prognosstyrd och miljömålsstyrd planering Nätverket för hållbart resande GR Viktor Hultgren Malin Lindh

Konflikten mellan prognosstyrd och miljömålsstyrd planering Nätverket för hållbart resande GR Viktor Hultgren Malin Lindh Konflikten mellan prognosstyrd och miljömålsstyrd planering 2018-09-07 Nätverket för hållbart resande GR Viktor Hultgren Malin Lindh Är Trafikverket Mål- eller Prognosstyrda? Agenda Exempel på konfliktområden

Läs mer

REMISSVAR AVSEENDE FÖRSLAG TILL NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET (N2017/05430/TIF) Synpunkter som Region Västmanland vill framföra:

REMISSVAR AVSEENDE FÖRSLAG TILL NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET (N2017/05430/TIF) Synpunkter som Region Västmanland vill framföra: 1 (5) Regionkontoret Centrum för regional utveckling Jessica Cedergren REMISSVAR AVSEENDE FÖRSLAG TILL NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET 2018-2029 (N2017/05430/TIF) Region Västmanland lämnar följande

Läs mer

DELRAPPORT UTVÄRDERING AV SVERIGEFÖRHANDLINGENS URVALSKRITERIER OCH BESLUTSUNDERLAG, MARS 2016

DELRAPPORT UTVÄRDERING AV SVERIGEFÖRHANDLINGENS URVALSKRITERIER OCH BESLUTSUNDERLAG, MARS 2016 DELRAPPORT UTVÄRDERING AV SVERIGEFÖRHANDLINGENS URVALSKRITERIER OCH BESLUTSUNDERLAG, MARS 2016 Det har gått nästan två månader sedan Sverigeförhandlingen lämnade sitt besked om att höghastighetsbanans

Läs mer

PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan

PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan Hur kan planen bidra till uppfyllnad av klimatmålen år 2030 Trivector PM 2013:18 Rasmus Sundberg Katarina Evanth 2013-04-30 Alternativ användning

Läs mer

PM EFFEKTER AV HÖGHASTIGHETSJÄRNVÄG I TRAFIKVERKETS KLIMATSCENARIO 3

PM EFFEKTER AV HÖGHASTIGHETSJÄRNVÄG I TRAFIKVERKETS KLIMATSCENARIO 3 UPPDRAGSNAMN PM EFFEKTER AV HÖGHASTIGHETSJÄRNVÄG I TRAFIKVERKETS KLIMATSCENARIO 3 Bakgrund Trafikverket har givit WSP i uppdrag att analysera klimatpåverkan från den planerade höghastighetsjärnvägen mellan

Läs mer

SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE GÖTEBORG LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER

SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE GÖTEBORG LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY GÖTEBORG Vi gör Västsverige starkare Bygg ut Södra Bohusbanan stärk hela regionen Potentialen

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Åtgärdsvals- och idéstudie av regional kapacitetsstark kollektivtrafik till Nordostsektorn i Stockholms län

Åtgärdsvals- och idéstudie av regional kapacitetsstark kollektivtrafik till Nordostsektorn i Stockholms län Stadsledningskontoret Trafikkontoret Sida 1 (7) 2014-04-14 Kontaktpersoner Stadsledningskontoret Anton Västberg Telefon: 08-508 293 05 Till Kommunstyrelsen Trafik- och renhållningsnämnden 2014-05-21 Trafikkontoret

Läs mer

Stadsmiljöavtal. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Stadsmiljöavtal. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Stadsmiljöavtal Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 2 2018-04-13 Behov av nya åtgärder och styrmedel Vägtrafikens utsläpp Vi behöver ändra inriktning! I ett

Läs mer

Yttrande avseende Nationell plan för transportsystemet för perioden

Yttrande avseende Nationell plan för transportsystemet för perioden TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (7) Kommunledningskontoret 2017-11-06 Avdelningen för tillväxt och hållbar utveckling Patrik Möller 044-135178 patrik.moller@kristianstad.se Kommunstyrelsens arbetsutskott Yttrande avseende

Läs mer

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 YTTRANDE N2013/2942/TE 1 (6) Ulrika Nilsson Telefon 010-224 93 19 ulrika.u.nilsson@lansstyrelsen.se Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet

Läs mer

Beslut om fortsatt arbete med behovsanalys och åtgärdsvalsstudie för förbättrad framkomlighet i stomnätet samt information om det pågående arbetet

Beslut om fortsatt arbete med behovsanalys och åtgärdsvalsstudie för förbättrad framkomlighet i stomnätet samt information om det pågående arbetet 1(5) Handläggare Jens Plambeck +46 8 686 16 51 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-06-04, punkt 7 Beslut om fortsatt arbete med behovsanalys och åtgärdsvalsstudie för förbättrad framkomlighet i stomnätet

Läs mer

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen

Läs mer

Miljöaspekt Befolkning

Miljöaspekt Befolkning Miljöaspekt Befolkning - Reviderat förslag av miljöbedömningsgrund för Nationell plan 20170116 Definition Miljöaspekten Befolkning kan vara mycket bred. I denna miljöbedömningsgrund är aspekten reducerad

Läs mer

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Kortversion 2015-10-14 Västra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägar. Banans kapacitet är idag fullt utnyttjad samtidigt som efterfrågan

Läs mer

Ny årlig planeringsprocess för genomförande av länsplanen i Värmland. Bilaga 1. Grums Kommun

Ny årlig planeringsprocess för genomförande av länsplanen i Värmland. Bilaga 1. Grums Kommun Grums Kommun Plan för investeringar i infrastruktur och kollektivtrafikåtgärder 1 Innehåll 1 Kommunens förutsättningar för planering och investeringar i transportinfrastruktur... 3 1.1 Kommunala mål och

Läs mer

Bygg en cykelpendlingsväg svar på motion ställd av Yosef Sigal (S) (KF)

Bygg en cykelpendlingsväg svar på motion ställd av Yosef Sigal (S) (KF) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 27 april 2016 11 Paragraf Diarienummer KS-2015/1934.474 Bygg en cykelpendlingsväg svar på motion ställd av Yosef Sigal (S) (KF) Kommunstyrelsens

Läs mer

Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser

Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser Version 2015-04-01 Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser Kapitel 1 Introduktion Yta för bild 2 Innehåll Förord... 4 1 Introduktion... 5 1.1 Transportpolitikens mål och Trafikverkets

Läs mer

Sammanställning av remissvar

Sammanställning av remissvar Kollektivtrafikplan Skövde år 2025 med utblick mot 2035 Sammanställning av remissvar med kommentarer och hantering av synpunkter 2018-09-20 INNEHÅLL INLEDNING 1 1 SAMMANFATTNING AV REMISSVAREN 2 Viktigaste

Läs mer

TRAFIKVERKETS INRIKTNING OCH REKOMMENDATION

TRAFIKVERKETS INRIKTNING OCH REKOMMENDATION TRAFIKVERKETS INRIKTNING OCH REKOMMENDATION Åtgärdsvalsstudie, E20 genom Västra Götaland Åtgärdsvalsstudie, E20 genom Västra Götaland SAMMANFATTNING E20 är en av de tre statliga infrastrukturella förbindelserna

Läs mer

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Jan Lindgren, Trafikverket 1 2015-02-24 Åtgärdsval vad, varför? När ett problem i transportsystemet identifierats påbörjas ett åtgärdsval. Åtgärdsval

Läs mer

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera

Läs mer

En Bättre Sits (EBS) gemensam syn och reflektioner angående inriktning för transportinfrastrukturplanering

En Bättre Sits (EBS) gemensam syn och reflektioner angående inriktning för transportinfrastrukturplanering En Bättre Sits (EBS) gemensam syn och reflektioner angående inriktning för transportinfrastrukturplanering 2018-2029 SJU LÄN: STOCKHOLM, UPPSALA, VÄSTMANLAND, ÖREBRO, SÖRMLAND, ÖSTERGÖTLAND OCH GOTLAND

Läs mer

Regional infrastrukturplan Remissynpunkter. 18 oktober 2017

Regional infrastrukturplan Remissynpunkter. 18 oktober 2017 Regional infrastrukturplan 2018-2029 Remissynpunkter 18 oktober 2017 Återkommande synpunkter Vad menar vi när vi säger hållbart? Tidigareläggande av namngivna åtgärder Väg 153 & 154, Samfinansiering järnväg

Läs mer

Överenskommelse Skånebanan

Överenskommelse Skånebanan TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2017-02-08 KLK 2017/83-1 Handläggare Utvecklingsstrateg James Heathcote Tillväxtavdelningen 0451-26 83 54 James.heathcote@hassleholm.se KSAU Överenskommelse Skånebanan

Läs mer

4 Mälarstäder

4 Mälarstäder 4 Mälarstäders yttrande gällande Nationell transportplan 2018-2029 Som fjärde största storstadsregion har 4 Mälarstäder idag en befolkning på fler än 320 000 invånare och växer mer än riket i genomsnitt.

Läs mer

Studiebesök TÖI måndag 24 oktober. Västsvenska paketet och projektet KomFram Göteborg

Studiebesök TÖI måndag 24 oktober. Västsvenska paketet och projektet KomFram Göteborg Studiebesök TÖI måndag 24 oktober Västsvenska paketet och projektet KomFram Göteborg Punkter Göteborgsområdet Västsvenska paketet lite kort Långsiktiga ambitionen Satsningar inför trängselskatten 2013

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

Trosa kommun har tagit del av remissmaterialet och kommunens synpunkter framgår av detta brev.

Trosa kommun har tagit del av remissmaterialet och kommunens synpunkter framgår av detta brev. Hans-Erik Eriksson Koordinator för Ostlänken 0156-520 35 hans-erik.eriksson@trosa.se Datum 2016-03-11 Diarienummer KS 2016/14 Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se peter.kalliopuro@regeringskansliet.se

Läs mer

Nybro kommun Sammanträdesprotokoll Blad Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige

Nybro kommun Sammanträdesprotokoll Blad Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum C:\Users\PKO0107\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\TU2K05FY\N2016-00179-TIF Nybro kommun.doc Sammanträdesdatum 98 59 Dnr KSF 2015-97 Yttrande över

Läs mer

Åtgärdsvalsstudie. Västra infarten Nyköping - Bilaga 1 Ej vidare hanterade åtgärder. Ärendenummer: TRV 2018/22953

Åtgärdsvalsstudie. Västra infarten Nyköping - Bilaga 1 Ej vidare hanterade åtgärder. Ärendenummer: TRV 2018/22953 Åtgärdsvalsstudie Västra infarten Nyköping - Bilaga 1 Ej vidare hanterade åtgärder Ärendenummer: TRV 2018/22953 2 (5) 1 Bortvalda åtgärder Denna bilaga till rapport Åtgärdsvalsstudie Västra infarten Nyköping

Läs mer

Yttrande över utredning om Karlsborgsbanan

Yttrande över utredning om Karlsborgsbanan D ATU M 2012-10-19 Regionutvecklingsnämnden Yttrande över utredning om Karlsborgsbanan Skaraborgs Kommunalförbund har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade utredning. Förbundet vill framföra

Läs mer

Svar på remiss om förslag till nationell plan för transportsystemet

Svar på remiss om förslag till nationell plan för transportsystemet Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningskontoret 2017-10-26 Dnr KS 2017/252 Margareta Persson, utredare margareta.persson@hammaro.se 054-51 52 83 Kommunstyrelsen Svar på remiss om förslag till nationell

Läs mer

Förslag till nationell plan för transportsystemet Ägarens mål och krav Långsiktig styrning Operativ styrning

Förslag till nationell plan för transportsystemet Ägarens mål och krav Långsiktig styrning Operativ styrning Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Transportpolitiska mål Inriktningsplanering Infrastrukturproposition 12 års sikt Åtgärdsplanering Nationell plan Regionala planer 12 års sikt

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

Åtgärdsvalsstudie stråket Stockholm Oslo Workshop 26 september 2017 Oslo

Åtgärdsvalsstudie stråket Stockholm Oslo Workshop 26 september 2017 Oslo TMALL 0141 Presentation v 1.0 Åtgärdsvalsstudie stråket Stockholm Oslo Workshop 26 september 2017 Oslo 2 Välkommen till Workshop 4 Dagordning 10:00 Välkomna, Ove Skovdahl, Jernbanedirektoratet 10:10 Inledning

Läs mer

Näringsliv och arbetsmarknad

Näringsliv och arbetsmarknad Turism 35 Genom Höga Kusten skapa en hög attraktionskraft som ger en långsiktig, konkurrenskraftig besöksnäring som bidrar till ökad tillväxt och social hållbarhet. (Härnösand Översiktsplan) 36 Turistnäringen

Läs mer

16 Förberedelser för en tågstation och utveckling av ett stationssamhälle i Väröbacka avsiktsförklaring om samplanering RS160730

16 Förberedelser för en tågstation och utveckling av ett stationssamhälle i Väröbacka avsiktsförklaring om samplanering RS160730 16 Förberedelser för en tågstation och utveckling av ett stationssamhälle i Väröbacka avsiktsförklaring om samplanering RS160730 Ärendet Med tanke på Hallands geografiska läge, mitt i ett starkt växande

Läs mer

Länstransportplan för Gävleborgs län

Länstransportplan för Gävleborgs län 1(5) Version 2017-04-10 Beslutsunderlag Hållbarhetsnämnden 2017-04-20 Länstransportplan för Gävleborgs län 2014-2025 Verksamhetsplan 2018 med utblick mot 2021 Sammanfattning Föreliggande förslag till verksamhetsplan

Läs mer

Koncernkontoret Regionala kollektivtrafikmyndigheten

Koncernkontoret Regionala kollektivtrafikmyndigheten Koncernkontoret Regionala kollektivtrafikmyndigheten Anders Jönsson Tågstrateg Telefon: +46 40 675 30 24, +46 72 599 77 98 E-post: anders.e.jonsson@skane.se PROJEKTPLAN Datum 2015-10-26 1 (8) Tågstrategi

Läs mer

Yttrande över motion 2011:35 om en strategi för utbyggd tunnelbana

Yttrande över motion 2011:35 om en strategi för utbyggd tunnelbana Trafiknämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2012-03-16 1 (3) Identitet TN xxxx-xxx Handläggare Jens Plambeck 08-686 1651 Yttrande över motion 2011:35 om en strategi för utbyggd tunnelbana Bakgrund Erika Ullberg

Läs mer

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt 1 PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt VARFÖR PERSONTÅG? Hyltebruk

Läs mer

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner Inkomna remissynpunkter och länets kommuner Som helhet har den regionala infrastrukturplanen för Västmanlands län tagits emot väl av länets kommuner och avseende struktur, upplägg och innehåll. Inkomna

Läs mer

Trafikverkets arbete med Nationell Transportplan och ny plan för åren Christian Mineur. Strategisk planering, Trafikverket region Öst

Trafikverkets arbete med Nationell Transportplan och ny plan för åren Christian Mineur. Strategisk planering, Trafikverket region Öst Trafikverkets arbete med Nationell Transportplan och ny plan för åren 2018-2029 Christian Mineur Strategisk planering, Trafikverket region Öst 2 3 Storregionala samband i Stockholm-Öst 4 Pågående projekt

Läs mer

BYGGSTART SKÅNE INFRASTRUKTUR FÖR SVERIGES UTVECKLING

BYGGSTART SKÅNE INFRASTRUKTUR FÖR SVERIGES UTVECKLING BYGGSTART SKÅNE INFRASTRUKTUR FÖR SVERIGES UTVECKLING EN SATSNING PÅ SKÅNE ÄR EN SATSNING PÅ SVERIGE I slutet av mars 2017 fick Trafikverket i uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag på ny nationell

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Projektplan - Hållbarhetsintegrering Projektplan - Hållbarhetsintegrering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-09 1.0 Susanna Jakobsson, Lotta Heckley, Maria Kronogård, Jenny Theander Stadskontoret

Läs mer

Trafikverkets arbete med Nationell plan 2014-2025 2013-02-28

Trafikverkets arbete med Nationell plan 2014-2025 2013-02-28 Trafikverkets arbete med Nationell plan 2014-2025 2013-02-28 Jörgen Einarsson Britta Johnson Innehåll Trafikverkets uppdrag Tidplan Ekonomiska ramar Regeringens direktiv Innehåll i nuvarande plan Medfinansiering

Läs mer

HINDER OCH MÖJLIGHETER FÖR ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM

HINDER OCH MÖJLIGHETER FÖR ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM HINDER OCH MÖJLIGHETER FÖR ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM Energikommissionens seminarium om energianvändning Hur ser energianvändningen ut idag och i framtiden? Christer Ljungberg, VD Trivector TRANSPORTSEKTORNS

Läs mer

3 Utredningsalternativ

3 Utredningsalternativ 3 U T R ED N I N GS A LT ER N AT I V O CH U R VA L SPRO CESS 3 Utredningsalternativ Det finns tre korridorer (Röd, Blå och Grön) för Ostlänken mellan Norrköping och Linköping som skiljer sig åt genom att

Läs mer

Gemensamma prioriteringar för Västra Götaland en region och 49 kommuner

Gemensamma prioriteringar för Västra Götaland en region och 49 kommuner Gemensamma prioriteringar för Västra Götaland en region och 49 kommuner Vi bidrar till svensk tillväxt. Samtidigt som klimatmålen nås. Västra Götaland är Sveriges industriella och logistiska nav och står

Läs mer