AKTIEBOLAG SOM DEL AV DÖDSBO

Transkript

1 Johanna Dahlbacka AKTIEBOLAG SOM DEL AV DÖDSBO Möjligheter till arvskifte Företagsekonomi 2021

2 VASA YRKESHÖGSKOLA Ekonomiförvaltning SAMMANFATTNING Författare Johanna Dahlbacka Titel Aktiebolag som del av dödsbo. Möjligheter till arvskifte. År 2021 Språk svenska Sidantal bilagor Handledare Peter Smeds Dödsboets delägarskap blev bekant för mig 2018 då min pappa dog. Arvskifte har ännu inte gjorts men blir småningom aktuellt. Jag ville sammanställa nyttig information till delägarna i vårt dödsbo så att sämjoskifte skulle vara lättare att uppnå. Jag ville studera några olika skiftesalternativ och jämföra dem. I teoridelen har jag behandlat allt man behöver veta för att kunna förstå hur ett skifte går till. Aktiebolag som del av dödsbo ger fler möjligheter vid skifte. Det är möjligt att betala ut medel ur företaget till dödsboet och på så vis undvika utomstående medel vid skifte. Man borde alltid sträva till skifte utan utomstående medel eftersom det minskar på skattepåföljderna. Skatteplanering är en viktig del före skifte. Genom att gå igenom olika alternativ kan man jämföra vilka som skattemässigt är lönsamma eller inte. Det som tydligt kom fram under arbetets gång var att skatteplanering är en väsentlig del i arvskifte. Om man är medveten om alla skattepåföljder blir det lättare att välja hur skiftet ska genomföras. Nyckelord aktiebolag, arvskifte, dödsbo, skatteplanering

3 VAASAN AMMATTIKORKEAKOULU Taloushallinto TIIVISTELMÄ Tekijä Johanna Dahlbacka Opinnäytetyön nimi Osakeyhtiö osana kuolinpesää. Mahdollisuudet perinnönjakoon. Vuosi 2021 Kieli ruotsi Sivumäärä liitettä Ohjaaja Peter Smeds Kuolinpesän osakkuus tuli minulle tutuksi isäni kuoltua Perinnönjakoa ei ole vielä suoritettu mutta tulee pian ajankohtaiseksi. Halusin kerätä hyödyllistä tietoa meidän kuolinpesän osakkaille jotta sovintojako olisi helpompi saavuttaa. Halusin tutkia muutamaa perinnönjakovaihtoehtoa ja verrata niitä. Teoriaosuudessa olen käsitellyt kaiken tarpeellisen ymmärtääkseen miten jako tehdään. Osakeyhtiö osana kuolinpesää antaa enemmän mahdollisuuksia jaon suhteen. On mahdollista jakaa yrityksen varoja kuolinpesälle ja siten välttää ulkopuolisten varojen käyttämistä jaossa. Pitäisi aina pyrkiä välttämään ulkopuolisten varojen käyttämistä veroseuraamuksien vähentämiseksi. Verosuunnittelu on tärkeä osa ennen jakoa. Käymällä eri vaihtoehtoja läpi voidaan verrata mitkä ovat verojen kannalta kannattavia tai mitkä eivät. Työn aikana ilmeni selvästi että verosuunnittelu on keskeinen osa perinnönjakoa. Jos on tietoinen kaikista veroseuraamuksista on helpompi valita miten jakoa tulisi suorittaa. Avainsanat kuolinpesä, osakeyhtiö, perinnönjako, verosuunnittelu

4 VASAN AMMATTIKORKEAKOULU UNIVERSITY OF APPLIED SCIENCES Ekonomiförvaltning ABSTRACT Author Johanna Dahlbacka Title Limited company as part of the estate. Opportunities for division of inheritance. Year 2021 Language Swedish Pages appendices Name of Supervisor Peter Smeds The co-ownership of the estate became known to me in 2018 when my father died. Inheritance has not yet been made but will soon be topical. I wanted to assemble useful information for the co-owners of our estate so that a change of ownership would be easier to achieve. I wanted to study a few different shift alternatives and compare them. In the theory part, I have dealt with everything you need to know to be able to understand how a shift works. Limited companies as part of the estate provide more opportunities in the event of a change. It is possible to pay out funds from the company to the estate and thus avoid outside funds in the event of a transfer. One should always strive for parcel without outside funds as it reduces the tax penalties. Tax planning is an important part before the shift. By going through different alternatives, you can compare which ones are tax-profitable or not. What became clear during the work was that tax planning is an essential part of succession. If you are aware of all tax penalties, it will be easier to choose how the shift is to be implemented. Keywords division of inheritance, estate of deceased persons, limited company, tax planning

5 INNEHÅLL SAMMANFATTNING TIIVISTELMÄ ABSTRACT 1 INLEDNING Bakgrund Forskningsmål Forskningsproblem och forskningsfrågor Avgränsningar ALLMÄNT OM ARV Rätten till arv Första parentelen Makens arvsrätt Andra och tredje parentelen Makens besittningsrätt Avtal före arvlåtarens död vilka gäller arvingeställning Testamente Att mista sin rätt till arv Dödsboets förvaltning BOUPPTECKNING Bouppteckningsinstrument Värdering av tillgångar i dödsboet Förskott på arv ARVSSKATT Fastställande av arvsskatt Skattelättnad vid generationsväxling Besittningsrättsavdrag Avsägelse av arv... 26

6 5 ARVSKIFTE Avvittring Sämjoskifte eller förrättningsskifte Partiellt skifte Oskiftat dödsbo Försäljning av dödsboandel innan skifte Utbetalning av medel ur aktiebolaget Dividend Upplösning av bolag Ombildning av aktiebolag till annan företagsform Dold dividend SKATTEPLANERING FÖRE ARVSKIFTE Överlåtelsevinst Verklig anskaffningsutgift Presumtiv anskaffningsutgift Ändring av arvsskatt Överlåtelseförlust Överlåtelseskatt Gåvoskatt Skattefria överlåtelser Generationsväxling Förberedelser inför generationsväxling Bolaget köper egna aktier EMPIRI Kvantitativa och kvalitativa metoder Teoretiskt perspektiv Fallstudier Val av forskningsmetod Validitet, reliabilitet och objektivitet Triangulering... 54

7 8 ANALYS Uppgifter att beakta vid skifte (sekretessbelagt) Kvarlåtenskapens uträkning (delvist sekretessbelagt) Dödsbodelägarnas önskemål på skifte Alternativ 1 företaget som gåva till änkan (sekretessbelagt) Alternativ 2 testamente till änkans förmån (sekretessbelagt) Alternativ 3 skifte mellan egendomen (sekretessbelagt) Alternativ 4 änkan löser in egendomen (sekretessbelagt) Alternativ 5 dividendutdelning till dödsboet (sekretessbelagt) Jämförelse av alternativen från änkans synvinkel (sekretessbelagt) Jämförelse av alternativen från barnens synvinkel (sekretessbelagt) SLUTSATS KÄLLOR BILAGOR... 64

8 ORDLISTA Arvlåtare Arvinge Arvlös Arvslott Arvtagare Avvittring Besittningsrätt Bohag Bröstarvinge Efterarvinge Efterhandsavsägelse Förhandsavsägelse Giftorätt Istadarätt Kvarlåtenskap Laglott Lott Ojävig Parentel Testator Äktenskapsförord Person som efterlämnar arv Person som har rätt till arv Person som blir utan arv Del i arv enligt finsk lag Person som ärver Avskiljning av makars gemensamma egendom Nyttjanderätt, rätt att ha egendom i sin besittning Hemlösöre Avkomma i rakt nedstigande led Arvinge från andra eller tredje parentelen Avsägelse av arv efter arvlåtarens död Avsägelse av arv före arvlåtarens död Fås genom äktenskap, ger rätt till gemensam egendom Rätt att träda in istället för en avliden arvinge Egendom man lämnar efter sig när man dör Hälften av arvslotten Del i arvet Opartisk Begrepp som beskriver en grupp arvingar Person som har upprättat testamente Avtal mellan makar som utesluter giftorätten

9 BILD- OCH TABELLFÖRTECKNING Bild 1. Egendomens fördelning i kvarlåtenskapen Bild 2. Kvarlåtenskapens fördelning mellan änkan och barnen Tabell 1. Arvsskatt, skatteklass I. (Verotieto 2020a.) Tabell 2. Arvsskatt, skatteklass II. (Verotieto 2020a.) Tabell 3. Gåvoskatt, skatteklass I. (Verotieto 2020a.) Tabell 4. Gåvoskatt, skatteklass II. (Verotieto 2020a.)... 43

10 BILAGEFÖRTECKNING BILAGA 1. Utdrag ur bouppteckningsinstrumentet (sekretessbelagt) BILAGA 2. KPMG:s uträkning av substansvärdet (sekretessbelagt) BILAGA 3. Egen uträkning av substansvärdet (sekretessbelagt) BILAGA 4. Utdrag ur arvsskattebeslutet (sekretessbelagt) BILAGA 5. Utdrag ur avvittrings- och skiftesinstrumentet (sekretessbelagt) BILAGA 6. Utdrag från bokslut (sekretessbelagt) BILAGA 7. Uträkning över dividendutbetalning till dödsbo (sekretessbelagt) BILAGA 8. Koefficienter för uträkning av besittningsavdrag BILAGA 9. Bankens värdering av fastigheter (sekretessbelagt) BILAGA 10. Beskattningsbeslut 2019 (sekretessbelagt)

11 11 1 INLEDNING Jag blev delägare i ett dödsbo efter min pappas död Det är tänkt att dödsboet ska delas år 2021 då den yngsta delägaren i dödsboet fyller 18 år. Till dödsboet hör förutom mig fyra andra delägare, varav en av dem är änka. Dödsboets tillgångar består främst av en bostadsfastighet och ett aktiebolag vars verksamhet änkan har fortsatt. Bouppteckningen gjordes år 2018 och samtidigt gjordes ett litet partiellt arvskifte på bil och vapen. Dödsboet har sedan dess varit oskiftat. Arvsskatten är bestämd och betald vid det här laget fastän själva arvskiftet inte har ägt rum. 1.1 Bakgrund Eftersom arvskifte är ett aktuellt ämne för mig vill jag veta mera om det. Många har tidigare i sina lärdomsprov skrivit om generationsväxling i aktiebolag (Leppälä 2014; Mäkiketola 2005; Saksa 2020). Av generationsväxlingsalternativen för aktiebolag går flera att tillämpa vid arvskifte för att nå önskat resultat. Arvskifte och dödsboets delägarskap har tidigare också forskats kring men inte direkt om aktiebolag som del av dödsbo (Kasi 2014; Lehmus 2018). Jag har ännu inte hittat svar på mina frågor från endast en källa. Därför vill jag ta reda på mera om ämnet och skriva om det så att andra i samma situation kan ha nytta av den information jag har samlat. Det är till fördel att vara bekant med ämnet före skifte äger rum. Arvskifte kan komma plötsligt ifall någon av delägarna kräver det. Varje delägare har nämligen rätt att kräva skifte (Koponen 2019, 65). 1.2 Forskningsmål Jag vill objektivt forska och fundera kring arvskifte. Jag vill gå igenom olika alternativ och granska dem från alla delägares perspektiv. Är detta ett bra alternativ? Om det är det, är det för alla andra också? Om det inte är det, varför inte? På så vis önskar jag hitta en lämplig lösning som tillfredsställer alla dödsbodelägare i min pappas dödsbo.

12 12 Målet är att skapa lättläst och lättförstådd text till dödsboets delägare. Om olika alternativ har gåtts igenom och granskats från allas sida blir det lättare att nå sämja vid själva skiftestillfället. Ifall delägarna inte kan komma överens måste en skild skiftesman utnämnas av domstol för att sköta arvskiftet (Norri 2010, 419). Med detta i åtanke borde man sträva efter sämja. 1.3 Forskningsproblem och forskningsfrågor Med denna undersökning vill jag få fram på vilket sätt arvskifte kan utföras då aktiebolag är en del av helheten. Alternativen är oändliga. Om man däremot efterfrågar delägarnas önskemål beträffande skiftet blir alternativen betydligt färre. Jag vill undersöka de olika alternativen och hoppas hitta en lösning som kunde tillämpas på vårt arvskifte. Forskningsfrågorna är följande: 1. Vad har dödsboets delägare för önskemål gällande arvskiftet? 2. Vilka är möjligheterna med aktiebolag vid arvskifte? 3. Hur gör man ett skifte som tillfredsställer delägarna? 1.4 Avgränsningar Delägarnas önskemål på skiftet styr arbetets innehåll. Änkan har fortsatt företagets verksamhet och de övriga delägarna har inte planerat att ta över verksamheten. Ifall änkan inte fortsätter verksamheten är det mera troligt att bolaget avvecklas än att det säljs vidare till någon utomstående. Jag kommer inte att behandla företagsköp av utomstående personer, inte heller fusion och fission som kan användas vid företagsköp. Aktiebolag som del i dödsbo ger fler möjligheter vid skifte. Jag vill forska i hur aktiebolagsmedel kan användas vid arvskifte då det i dödsboet inte finns övriga utdelningsbara medel. Ifall utomstående medel används vid arvskifte uppstår beskattningsbara överlåtelser. Skatteplanering blir då en central del av arvskiftet. Därför har jag valt att ha skatteplanering som ett eget kapitel.

13 13 2 ALLMÄNT OM ARV Det är två stora helheter som bestämmer rätten till arv: den lagbestämda arvsrätten och testamentsrätten. Om arvlåtaren inte har upprättat testamente är det den lagbestämda arvsordningen som bestämmer hur kvarlåtenskapen ska delas efter dödsfall. (Kangas 2004, 109; Kangas 2015, 9.) Om det varken finns lagliga arvingar eller testamente går arvet till staten. Egendom som tillfallit staten kan överlåtas vidare till kommunen, arvlåtarens släktingar eller närstående. En skriftlig ansökan om vidareöverlåtelse måste lämnas till statskontoret inom ett år från arvlåtarens död. (Kangas 2004, 123; Lindholm 2020a, 21.) Hälften av alla människor som dör i Finland har så liten egendom att det inte lämnar något att ärva efter att begravningskostnader och boutredningskostnader är betalda. I sådana fall har arvsrätten ingen betydelse för arvingarna. (Kangas 2015, 455.) 2.1 Rätten till arv Arvsrätten bestäms i ärvdabalken (40/1965). Enligt lagen i Finland kan endast den som lever ärva. Ett barn som är avlat före arvlåtarens död har rätt till arv förutsatt att barnet föds levande. Det krävs inte livsduglighet av barnet för att få arvingeställning. (Kangas 2004, 109; L 40/1965.) I ärvdabalken beskrivs tre parenteler. Med parentel avses en grupp arvingar. Arvlåtarens barn har alla rätt till lika stor arvslott. Fosterbarns och adoptivbarns rätt till arv behandlas inte i detta arbete. (L 40/1965.) Första parentelen Första parentelen gäller bröstarvingar. Som bröstarvingar räknas barn och barnbarn och alla kommande släktingar i rakt nedstigande led. Arvet går i första hand till bröstarvingarna. Inte ens ett testamente kan bortta bröstarvingarnas rätt till

14 14 arv helt och hållet. Endast i undantagsfall kan bröstarvingar mista sin rätt till arv. Har ett barn till arvlåtaren avlidit träder det avlidne barnets barn i dess ställe. Detta kallas istadarätt, eller substitutionsrätt enligt Kangas (2004, 110), och den är obegränsad i första parentelen. (Kangas 2004, 110; Kangas 2015, ; Lindholm 2020a, 20) I första parentelen gäller också laglottsskydd. Bröstarvingarna har alltså alltid rätt till sin laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten. Om arvlåtaren skulle ha favoriserat någon och reducerat sin egendom till dennes fördel har bröstarvingarna ändå rätt att få sin laglott oavkortad. Finns det inte medel för utbetalande av laglott ur dödsboet måste personen vars fördel arvlåtaren hade agerat för ge utfyllnad till bröstarvingarna. (Kangas 2004, 169; 177.) Makens arvsrätt Om arvlåtaren inte har några bröstarvingar, men var gift, tillfaller egendomen den efterlevande maken om denne inte är åsidosatt med testamente. Eventuellt äktenskapsförord påverkar inte makens rätt till arv. (Lindholm 2020a, 20; Verotieto 2020a.) Makens arvsrätt är ändå tillfällig. När den efterlevande maken dör tillfaller den först avlidne makens egendom hans släkt, till efterarvingarna (förälder, bror, syster eller någon av dess avkommor). En förutsättning för att arvet ska gå tillbaka till släkten är att någon av efterarvingarna är i liv då den efterlevande maken dör. Rätten till arv för efterarvingarna, som beskrivs i andra och tredje parentelen, till den först avlidna maken skjuts alltså upp tills den efterlevande maken har avlidit. (Kangas 2004, 115; Verotieto 2020a.) Maken ärver endast genom testamente eller i de fall som det inte finns bröstarvingar. Det är genom giftorätten som maken får hälften av deras gemensamma egendom. Förutom arvsrätten och giftorätten har den efterlevande maken också

15 15 besittningsrätt. Den efterlevande makens besittningsrätt och giftorätt behandlas senare i samband med arvskifte och avvittring. (Koponen 2020.) Andra och tredje parentelen Andra parentelen gäller föräldrarnas rätt att ärva sina barn. Om arvlåtaren inte var gift och inte heller hade bröstarvingar går arvet åt arvlåtarens föräldrar. Ifall ena föräldern är död, delar arvlåtarens syskon på den avlidne förälderns lott. Istadarätten är obegränsad också i andra parentelen. Denna parentel tillämpas sällan eftersom 90 % av arven skiftas mellan arvingar från första parentelen. (Kangas 2015, ; Verotieto 2020a.) Tredje parentelen gäller far- och morföräldrar. Far- och morföräldrarna får hela arvet om arvlåtaren inte var gift och det inte finns arvingar i första eller andra parentelen. Tredje parentelen har inte obegränsad istadarätt. Istadarätten gäller till förmån för arvlåtarens farbröder och fastrar samt morbröder och mostrar, men inte till förmån för deras barn. Det betyder att kusiner inte ärver. Det skiftas endast några få arv årligen mellan släktingar i tredje parentelen. (Kangas 2015, 467; Verotieto 2020a.) Makens besittningsrätt Förutom den tillfälliga arvsrätten har den efterlevande maken rätt att hålla hela dödsboet oskiftat i sin besittning (nyttjanderätt) ända tills bröstarvingarna kräver skifte. Fastän bröstarvingarna kräver skifte har efterlevande maken ändå rätt att ha det gemensamma hemmet och dess bohag oskiftat i sin besittning. Det har ingen betydelse för den efterlevande makens rätt om bröstarvingarna från den avlidne maken var deras gemensamma barn eller inte. (Hämeenaho 2016; Kangas 2004, 115; Lindholm 2020a, 50.) Kvarlåtenskapen kan skiftas partiellt under den efterlevande makens livstid. Då skiftas endast den del som den efterlevande makens rätt inte hänför sig till. Av-

16 16 vittring måste ske före partiellt skifte. Annars kan man inte bedöma om den efterlevande maken äger en egen bostad som hindrar honom/henne från att åberopa sitt minimiskydd. (Hämeenaho 2016; Kangas 2004, 113; 197.) Om kvarlåtenskapen är så stor att laglotten kan delas ut av annan egendom än bostaden som efterlevande maken har i sin besittning så uppkommer ingen konflikt mellan rätten till laglott och den efterlevande makens rätt. (Kangas 2004, 175.) Avtal före arvlåtarens död vilka gäller arvingeställning Att avtala om en levande persons kvarlåtenskap är ogiltigt enligt lag. Likaså är avtal där en arvinge före arvlåtarens död överlåter sin rätt till kvarlåtenskapen ogiltigt. (Kangas 2004, ; Norri 2010, 287.) Avsägelse av arv före arvlåtarens död kallas förhandsavsägelse. Ifall en laglottsarvinge har avsagt sig sitt arv före arvlåtarens död utan ersättning, har avsägelsen ingen verkan. Arvingen har rätt att kräva sin laglott till fullt belopp oberoende av avsägelsen, men inte den del som överstiger laglotten. (Kangas 2004, 149; Norri 2010, 288.) 2.2 Testamente Enligt ärvdabalken (40/1965) måste ett testamente uppfylla vissa krav för att vara lagligt. Som tidigare har nämnts har bröstarvingar alltid rätt till sin laglott, som utgör hälften av deras arvslott. Har kvarlåtenskapen testamenterats åt någon annan än bröstarvingarna, är deras laglott ändå starkare än ett testamente. Bröstarvingar kan alltså inte göras helt arvlösa genom ett testamente. Testamentet kan ändå bli giltigt ifall testamentstagaren ersätter bröstarvingarna med deras laglott i pengar. Laglotten kommer inte automatiskt, utan bröstarvingarna måste skilt begära om den. (L 40/1965; Lindholm 2020a, 23.)

17 17 Det finns två typer av testamenten: specialtestamente och universaltestamente. Genom specialtestamente testamenteras ett specifikt föremål till testamentstagaren. Besittningsrättstestamente är en typ av specialtestamente. Om testatorn testamenterar all sin egendom till testamentstagaren, eller allt som lämnar kvar efter att alla som har blivit testamenterade föremål har fått sitt, kallas det för universaltestamente. (Hämeenaho 2016; Lindholm 2020a, 23.) Den som har fyllt 18 år har rätt att uppgöra testamente över sina tillgångar. En 15- åring får göra testamente över den egendom som han själv har skaffat med egna tjänade medel. Testamente ska göras skriftligt i två ojäviga vittnens närvaro. En nära släkting får inte fungera som vittne. Testamentet ska undertecknas av testatorn och vittnena. Av tvingande skäl kan också muntligt testamente godkännas i två vittnens närvaro eller helt utan vittnen skriftligt. (L40/1965.) 2.3 Att mista sin rätt till arv En arvtagare som har tagit livet av arvlåtaren, dess arvingar eller testamentstagare mister sin rätt till arv. Samma gäller den som har medverkat till gärningen. Arvlåtaren kan genom testamente göra arvtagaren arvlös ifall det finns bevis till brott och djup kränkning mot arvlåtaren eller dess närstående. Arvlåtaren har också rätt att göra arvingen arvlös ifall arvingen lever ett vanhedrande och osedligt liv. Ett tillfälligt beteende räknas inte som vanhedrande och osedligt liv. (Kangas 2015, 469.) Ett förordnande om arvlöshet ska ges i ett testamente där orsaken till arvlösheten anges. Om en arvinge förlorat sin rätt till arv tillfaller hans arvslott hans arvingar. (Kangas 2004, ) 2.4 Dödsboets förvaltning I ärvdabalken (40/1965) behandlas dödsboets förvaltning. Delägare i ett dödsbo är arvingarna, testamentstagarna och den efterlevande maken. Om avvittring har skett eller om den efterlevande maken inte har giftorätt i arvlåtarens egendom är

18 18 den efterlevande maken inte delägare i dödsboet. Om det endast finns en arvinge uppstår inget dödsbo. (Hämeenaho 2016; L 40/1965; Lindholm 2020a, 24; Loikkanen 2020; Norri 2010, 313.) Delägarna i dödsboet förvaltar över dödsboets egendom gemensamt. Varje ägare har rätt att delta i dödsboets förvaltning tills arvskifte görs. Dödsboets förvaltning är inte majoritetsförvaltning utan konsensusförvaltning. Beslut i dödsboet måste alltså ske enhälligt. (Hämeenaho 2016; Kangas 2004, 129; Lindholm 2020a, 117; Norri 2010, 311.) Samförvaltning av dödsboet är ett osmidigt sätt att förvalta dödsboet. Genom avtal kan man utse en företrädare för dödsboet (Kangas 2004, 130). Det är möjligt att ge fullmakt åt efterlevande maken eller någon annan delägare för att sköta dödsboets förvaltning. Alla måste ge sitt samtycke. För att undvika meningsskiljaktigheter är det bra att komma överens med den befullmäktigade om denne har fria händer eller om förvaltningsmakten är begränsad. Det är möjligt att överenskomma om att den befullmäktigade vid årsslutet redovisar över sina handlingar. (Hämeenaho 2016; Lindholm 2020a, 118.) Av dödsboets medel betalas skäliga kostnader för begravning och bouppteckning samt övriga kostnader som är nödvändiga för vård av boet, liksom förvaltning och boutredning. Ifall någon av delägarna köper något i dödsboets namn svarar han själv för kostnaden ifall det inte har avtalats om annat. (L 40/1965; Norri 2010, 312.) I inkomstbeskattningen beskattas dödsboet likadant som en beskattningsskyldig fysisk person. Inkomster och utgifter redovisas årligen genom skattedeklaration. Boet betalar skatt på sina inkomster och tillgångar. (Lindholm 2020a, 114; Loikkanen 2020; Norri 2010, 318.)

19 19 3 BOUPPTECKNING Bouppteckning ska göras inom tre månader från dödsfallet. Skyldighet att förrätta bouppteckning ligger i första hand hos den efterlevande maken, eftersom det oftast är den efterlevande maken som har egendomen i sin besittning. Det är viktigt att låta göra en bouppteckning inom utsatt tid. Om bouppteckningen är gjord i tid svarar inte dödsboägarna personligen för den avlidnes skulder. Att ge felaktiga uppgifter eller att hemlighålla uppgifter från bouppteckningen kan också medföra ansvar för den avlidnes skuld. Man kan ansöka om förlängning av tiden från skattemyndigheterna. Beslutet från skattebyrån får inte överklagas. Ett bouppteckningsinstrument över utförd bouppteckning ska lämnas in till skattemyndigheterna en månad efter bouppteckningen för fastställande av arvsskatt. (Kangas 2004, 124; Kangas 2015, 475; Norri 2010, 327; 329; L 40/1965; Verotieto 2020a.) 3.1 Bouppteckningsinstrument I bouppteckningsinstrumentet tecknas boets tillgångar och skulder samt en förteckning över delägarna i dödsboet. Tillgångarna ska värderas till gängse värde. Ifall det finns testamente eller äktenskapsförord ska dessa tas med i bouppteckningen. (L40/1965) Förskottsarv ska tas med i bouppteckningen. Också de förskottsarv som efterlevande maken har gett ska tas med i bouppteckningen. Övriga gåvor som arvtagaren har fått av arvlåtaren inom tre år före arvlåtarens död ska tas med i bouppteckningen. Ifall det inte finns förskottsarv eller gåvor, ska det konstateras i bouppteckningen. (Lindholm 2020a, 49; Norri 2010, 337.) Det ska framgå av bouppteckningen ifall efterlevande maken tänker använda sin besittningsrätt. Det ska också framgå ifall efterlevande maken använder endast besittningsrätt till bostaden eller hela boets egendom. Ifall detta inte angivits i bouppteckningen kan det medföra högre skatter för arvingarna. Försäkringsersätt-

20 20 ningar ska också tas med i bouppteckningen. Från 2018 har livförsäkringsersättningar till närstående tagits med i arvsbeskattningen. (Lindholm 2020a, 50; 59 60; Norri 2010, 334.) 3.2 Värdering av tillgångar i dödsboet Egendomen värderas enligt dödsdagen. Ändringar i värdet vilka skett senare beaktas sällan. Den skattskyldige ger sin syn på värdet till skatteförvaltningen. Skatteförvaltningen kan dock ändra värdet. Det är alltid bra att använda utomstående för värdering av egendomen. (Lindholm 2020a, ) Ifall det under den närmaste tiden inte har sålts några aktier från ett företag som ingår i dödsboet, och det därmed blir svårt att återge aktiernas aktuella värde, fastställs aktiens värde enligt företagets substansvärde eller avkastningsvärde. Detta leder ofta till ett lägre värde än gängse värde. Oberoende av vilken metod som har använts för att fastställa företagets värde, är det substansvärdet som är minimivärde för företaget vid uträkning av arvsskatt. Substansvärdet är företagets tillgångar minus skulder. Tillgångarna och skulderna värderas enligt det senaste fastställda bokslutet. (Lindholm 2020a, 69.) 3.3 Förskott på arv Förskottsarv är en förskottsbetalning på arv. Ett förskottsarv inverkar på arvslottens och laglottens storlek. Förskott på arv tilläggs kvarlåtenskapen oberoende av tiden när de fåtts. Gåvor som arvlåtaren har gett till arvinge inom tre år före arvlåtarens död räknas som förskottsarv. En gåva som räknas som förskottsarv kan endast ges till arvinge. För att räknas som arvinge ska mottagaren vara berättigad till arv vid gåvogivarens död. (Kangas 2004, ; Lindholm 2016.) När man bestämmer arvslotternas storlek ska kvarlåtenskapen ökas med förskottsarvets värde. Om förskottsarvet är lika stort som arvslotten, lämnas förskottstagaren obeaktad i arvskifteskalkylen. Om förskottsarvet är mindre än arvslotten, ges skillnaden åt förskottstagaren vid arvskifte. Är förskottsarvet däremot större

21 21 än arvslotten, reduceras de övriga arvingarnas arvslotter. Den del av förskottsarvet som överstiger arvslotten avdras från de övriga arvingarnas arvslotter i proportion till deras arvsandelar. Den som har fått ett förskott på arv vilket överstiger arvslotten behöver alltså inte betala tillbaka skillnaden till kvarlåtenskapen. (Kangas 2004, )

22 22 4 ARVSSKATT Alla som tar emot ett arv ska betala skatt på arvet enligt lagen om skatt på arv och gåva (378/1940). Arvsskatt ska också betalas på försäkringsersättning som arvtagaren har fått till följd av arvlåtarens död. (L 378/1940.) Egendomen överförs till arvingarna vid arvlåtarens död. Tillgångar som har fåtts genom arv ökar delägarens tillgångar, och arvsskatten är riktad till denna ökning. För det mesta är det mera lönsamt för arvingarna att betala arvsskatt än skatt på överlåtelsevinst. (Lindholm 2020a, ) 4.1 Fastställande av arvsskatt Arvsskatten fastställs enligt värden i bouppteckningsinstrumentet. Om arvet understiger är arvet befriat från skatt. I de situationer där efterlevande maken ärver får denne makeavdrag som uppgår till och kan därmed ärva skattefritt upp till Minderåriga barn får minderårighetsavdrag som uppgår till och kan ärva skattefritt upp till Rätt till minderårighetsavdrag har endast bröstarvinge som har mistat en förälder. Sedvanligt lösöre som inte överstiger beskattas inte men ska ändå tas med i bouppteckningen. Det beskattningsbara värdet på arvet avrundas neråt till närmaste hundratal, så att överstigande euron inte beaktas. Om värdet på del i dödsbo är avrundas summan till (Koponen 2019, 107; Lindholm 2020a, 42 43; 83; 108; Verotieto 2020a.) I arvsbeskattningen delas skattskyldiga upp i två olika klasser enligt hur de är släkt med arvlåtaren. Till första skatteklassen (tabell 1) hör arvlåtarens make, arvinge i direkt ned- eller uppstigande led, arvinge till maken eller exmaken i direkt nedstigande led och arvlåtarens trolovade som får bidrag ur kvarlåtenskapen. Till andra skatteklassen (tabell 2) hör övriga släktingar samt personer utanför släkten och familjen. (Lindholm 2020a, 85; Verotieto 2020a.)

23 23 Tabell 1. Arvsskatt, skatteklass I. (Verotieto 2020a.) Arvsskatt, skatteklass I Värdet på arvet Skatt vid den nedre gränsen Skatteprocent för den överstigande andelen Behandlingstiden för arvsskatten varierar. Behandlingstiden är normalt 6 12 månader. Ibland kan beslut komma redan efter en månad. I vårt fall kom beslutet 14 månader efter inlämnande av bouppteckningsinstrumentet till skattemyndigheterna. (Lindholm 2020a, 109.) Tabell 2. Arvsskatt, skatteklass II. (Verotieto 2020a.) Arvsskatt, skatteklass II Värdet på arvet Skatt vid den nedre gränsen Skatteprocent för den överstigande andelen Skattelättnad vid generationsväxling Skattelättnad vid generationsväxling kan fås både på arvs- och gåvoskatt om det i arvet eller gåvan ingår ett gårdsbruk eller företag eller åtminstone en tiondel av

24 24 någondera. Yrkan på skattelättnad ska göras skriftligt till skattemyndigheterna innan beslut på skatten har givits. Det krävs också att skatten för gårdsbruket eller företaget uppgår till minst 850. (Huolman-Lakari 2016; Lindholm 2020a, ) Med företag menas verksamhet vars resultat beskattas enligt lag om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968). Lättnaden kan fås om det i arvet ingår del i öppet bolag eller kommanditbolag, aktier i aktiebolag eller tillgångar som enskild näringsidkare. (Huolman-Lakari 2016; L 360/1968; Lindholm 2020a, 137.) För att få skattelättnad måste den skattskyldige fortsätta idka näringsverksamheten vilket betyder att den skattskyldige måste arbeta i företaget. Att sitta i styrelsen räknas som tillräckligt stor arbetsinsats för skattelättnad. Det krävs inte heltidsjobb för att få lättnad, men att vara tyst bolagsman i kommanditbolag är inte tillräckligt. (Lindholm 2020a, 142.) Skattelättnad som man har fått vid generationsväxling kan man också mista. Det har utsetts en minimitid för idkande av verksamhet i företaget. Ifall man överlåter största delen av gårdsbruket eller företaget innan fem år från skattebeslutet, måste den skattskyldige betala tillbaka den skattelättnad som han tidigare har fått med 20 % skattehöjning. Att överlåta största delen betyder över hälften av den del som fanns i arvet. (Huolman-Lakari 2016; Lindholm 2020a, ) 4.3 Besittningsrättsavdrag Ifall den efterlevande maken använder sin besittningsrätt till bostaden minskar det på bröstarvingarnas arvsskatt. Om den efterlevande maken har giftorätt till den avlidne makens egendom räknas skatteavdraget endast på bröstarvingarnas del av bostaden. Ju yngre den efterlevande maken är som använder sin besittningsrätt desto större är skattelättnaden. Arvsskatten fastställs på arvets gängse värde

25 25 minskat med besittningsrättsavdragets belopp. Beloppet för besittningsrättsavdraget beräknas olika ifall besittningsrätten gäller på livstid eller för viss tid. (Verotieto 2020a.) Besittningsrättens värde på livstid räknas enligt följande: Å x A x G = B, där Å = ålderskoefficient A = avkastningskoefficient G = gängse värde B = besittningsrättens värde Besittningsrättens värde för viss tid räknas enligt följande: A x K x G = B, där A = avkastningskoefficient K = koefficient för besittningsrätt för visstid G = gängse värde B = besittningsrättens värde (Skatteförvaltningen 2021a.) I bilaga 8 finns tabeller för avkastningskoefficient och ålderskoefficient. För att räkna ut besittningsrättsavdraget behöver man veta egendomens gängse värde. På gängse värde räknar man en årsavkastning som är antingen 3 % eller 5 %. Avkastningskoefficienten är 3 % på sommarbostäder och 5 % på övrig egendom. För att få fram det slutliga avdraget måste man veta ålder på den person som får besittningsrätten. (Koponen 2019, ; Verotieto 2020a.) Ifall efterlevande maken först har yrkat på sin besittningsrätt vid bouppteckning, men vid arvskifte avstår från sin besittningsrätt utan vederlag, tolkar skattemyndigheterna det som att efterlevande maken gett en gåva till arvingarna. Det betyder att arvingarna betalar gåvoskatt på besittningsrättsavdraget i det fall att den efterlevande maken avstår från sin besittningsrätt i efterhand. Värdet på gåvan

26 26 bestäms enligt överlåtelsetidpunkt oberoende av besittningsrättens värde vid inledande av besittningsrätten. Det anses också som att efterlevande maken har avstått från sin besittningsrätt när bostaden som denne har sin besittningsrätt till har sålts till utomstående och det inte skaffats en annan lägenhet som besittningsrätten överförts på. Om efterlevande maken förutom sin besittningsrätt också får äganderätt till bostaden har avdraget inte förverkats. (Koponen 2019, 262; Ijäs 2018; Skatteförvaltningen 2019; Skatteförvaltningen 2021b.) 4.4 Avsägelse av arv Arvingarna måste inte ta emot arvet. En arvinge har möjlighet efter arvlåtarens död att avsäga sig sitt arv. Avsägelse efter arvlåtarens död kallas efterhandsavsägelse. Avsägelseanmälan ska göras skriftligt. Den som avsäger sig sitt arv är inte mera dödsbodelägare. Det är dock inte möjligt att avsäga sig arvet för att befria sig från dödsboets skulder. (Kangas 2004, 150; Lindholm 2020a, 183.) Genom att avsäga sig arvet i rätt tid och på rätt sätt kan man helt befrias från arvsskatt. Ett felaktigt agerande kan däremot leda till höga skatter. Avsägelsen måste ske före arvingen anses ha tagit emot arvet. Man anses ha tagit emot arvet om man har tagit hand om kvarlåtenskapen eller deltagit i arvskifte. Endast deltagande i bouppteckningen innebär inte att man har tagit emot arv. (Kangas 2004, 122; Lindholm 2020a, 183; 186.) Vid efterhandsavsägelse tillfaller arvet den som skulle ha haft rätt till arv ifall den som har avsagt sig arvet skulle ha avlidit före arvlåtaren. Har den som avsäger sig arvet flera bröstarvingar, delar de på arvet. Arvslotten per barn blir mindre och därmed också skatten. Att på det sättet hoppa över en generation är ett effektivt sätt att spara arvsskatt. (Kangas 2004, 150; Lindholm 2020a, 183.) Ifall arvinge vill avstå från sitt arv till förmån för någon annan än egna bröstarvingar anses det att arvingen först har tagit emot arvet och sedan skänkt det vidare till någon annan. Detta innebär att den som avsäger sig arvet till förmån för någon

27 27 annan än bröstarvingar först måste betala arvsskatt och sedan måste mottagaren betala gåvoskatt. (Kangas 2004, 152; Lindholm 2020a, 186.)

28 28 5 ARVSKIFTE Då boet är utrett och bouppteckningen gjord har varje delägare rätt att yrka skifte. Ifall arvlåtaren var gift vid sin död måste avvittring ske före arvskifte. Arvet kan skiftas antingen genom sämjoskifte eller förrättningsskifte. Kvarlåtenskapen ska värderas till gängse värde vid tidpunkten för skiftet. Dödsboet kan också hållas oskiftat, eller så kan man göra ett partiellt skifte där endast en del av dödsboets egendom delas. (Hämeenaho 2016; Kangas 2004, 190; Lindholm 2020a, 113; Loikkanen 2020.) 5.1 Avvittring I äktenskapslagen (1929/234) bestäms om makars egendom. Genom avvittring delas makarnas gemensamma egendom. Genom giftorätten har den efterlevande maken rätt till den andra makens egendom ifall särskilt äktenskapsförord inte finns. Med stöd av giftorätten får den efterlevande rätt till hälften av makarnas gemensamma egendom. Om den ena äger mer än den andra får den som äger mindre utjämning av den andra så att båda får lika stora delar. Ifall ingen av makarna har giftorätt i den andras egendom sker ingen avvittring utan endast avskiljning av makarnas egendom. En make kan också helt eller delvis avstå från att begära utjämning. (Kangas 2015, 325; Koponen 2020; Rosbäck 2020.) Ifall den efterlevande har större tillgångar behöver han inte ge utjämning till den avlidne makens arvingar. Ifall maken använder denna rätt ska det nämnas i bouppteckningen. På utjämning som har fåtts genom giftorätten behöver man inte betala skatt. (Hämeenaho 2016; Koponen 2020; Lindholm 2020, 19; Rosbäck 2020.) Avvittringsinstrument ska göras över avvittring. Vid förrättningsavvittring är det skiftesmannen som skriver under avvittringsinstrumentet. Vid sämjoavvittring är det båda parterna samt två ojäviga vittnen som undertecknar instrumentet. Avtal görs mellan efterlevande maken och arvingarna. (Kangas 2004, 85; Koponen 2020.)

29 Sämjoskifte eller förrättningsskifte I vanliga fall görs arvskifte som sämjoskifte genom avtal mellan delägarna. Delägarna får göra arvskifte enligt överenskommelse. Ifall det inte är möjligt att göra skiftet i sämja kan en skiftesman förordas av rätten. En skiftesman måste förordas också ifall någon av delägarnas andel har blivit utmätt. (Hämeenaho 2016; Lindholm 2020a, 113; 122; Norri 2010, 419.) Skiftesmannens uppgift är ändå att försöka få delägarna i dödsboet att göra ett avtal i sämja. Ifall det inte är möjligt är det skiftesmannen som bestämmer om skiftet. Delägarna kan efter skiftesmannens skifte väcka klandertalan inom sex månader från att skiftesmannen har skrivit under skiftesdokumentet. Delägarna kan också godkänna skiftet med texten Vi godkänner skiftet och avstår från vår rätt till klander och på så vis finns ingen klandertid. Skiftesmannen har rätt till arvode av dödsboets medel. Skiftesmannen måste vara opartisk i alla sina handlingar. Ifall delägare frågar, måste han kunna berätta om delägarens rättigheter. (Hämeenaho 2016; Lindholm 2020a, ) Delägarna är inte bundna till bouppteckningsvärdena vid skifte, utan kvarlåtenskapen ska värderas till gängse värde vid tidpunkten för skiftet. Ofta görs skiften ganska snart efter att arvsskatten är bestämd, då kan värdena i skattebeslutet ge riktning åt egendomens värde. Ifall man avviker mycket från delägarnas i beskattningen bestämda andelar, kan delägaren bli tvungen att betala gåvoskatt på den del som överstiger hans andel av arvet. Mindre avvikelser är godkända eftersom vem som helst får ge gåvor för utan gåvoskatt vart tredje år. (Hämeenaho 2016; Lindholm 2020a, 120.) Vid delning av fastigheter uppstår ofta problem. Det är svårt att dela fastigheter till användbara helheter. Därför kan fastigheter skiftas på så vis att varje delägare i dödsboet får en del av fastigheten, istället för att dela upp fastigheten i flera mindre fastigheter. Om det finns annan egendom i boet kan en ta fastigheten och de andra få någonting annat. Om fastigheten är stor och man kan få användbara

30 30 helheter fastän den delas är det också ett alternativ. Ifall fastigheten delas så att alla får en liten del av en stor fastighet kan en delägare via rätten söka förordnande för försäljning av egendomen och på så vis få sin del omvandlad till pengar. (Hämeenaho 2016; Lindholm 2020a, 121.) Dödsboets delägare måste göra upp ett arvskiftesinstrument. Alla delägare ska skriva under arvskiftesinstrumentet. Dessutom behövs två ojäviga vittnens underskrifter till dokumentet. I arvskiftesinstrumentet ska det framgå alla delägares namn och på vilket sätt de är delägare i dödsboet. Det ska också framgå vad det finns för egendom i boet. I dokumentet ska också framgå hur stor andel var och en har av boet. Det är också bra i skiftesdokumentet att nämna att delägarna inte har något att klaga på beträffande delningen. På så vis kommer man undan klandertiden som annars är 6 månader. Under klandertiden kan man inte söka lagfart till fastighet. (Hämeenaho 2016; Lindholm 2020a, 121.) Man borde inte skifta alla dödsboets tillgångar före man är säker på att dödsboets alla skulder och skatter är betalda (Koponen 2019, 267). 5.3 Partiellt skifte Dödsboet kan också delas till viss del. Gör man det är det viktigt att i skiftesinstrumentet noggrant förklara hur den redan delade egendomen tas i beaktande vid resterande skifte. Ifall delägare överlåter sin del i dödsboet till en annan delägare i samma dödsbo förblir dödsboet. Ifall en del i dödsboet säljs åt en utomstående kvarstår inte dödsboet som en beskattningsbar helhet mera. (Lindholm 2020a, 123.) Det är naturligt att delägarna i dödsboet vill få utdelning ur boet för att kunna betala arvsskatt eller amortera sina lån. I sådana fall är det möjligt att dela pengar och värdepapper mellan delägarna och lämna fastigheten odelad. (Hämeenaho 2016; Lindholm 2020a, 123.)

31 31 Arvingarna kan yrka på skifte när efterlevande maken fortfarande lever. Efterlevande maken kan oberoende av det använda sin rätt att hålla bostaden och dess bohag oskiftade i sin besittning. Ofta lämnas bostaden och bohaget oskiftade när efterlevande maken använder sin rätt. Oberoende av den efterlevande makens rätt kan skifte göras. Förvaltning till bostad och bohag överförs då först när efterlevande maken har dött. Arvsskatten minskas i och med den efterlevande makens rätt att besitta egendom. (Lindholm 2020a, 124.) Ibland är någon i större behov av pengar än andra. Dennas arvslott kan helt eller delvis separeras ur boet. De övriga fortsätter leva i odelat dödsbo. (Hämeenaho 2016; Koponen 2019, 266.) 5.4 Oskiftat dödsbo Det finns uppskattningsvis oskiftade dödsbon i Finland. Till varje dödsbo hör 2 5 delägare. Cirka en miljon finländare berörs av ett oskiftat dödsbo. (Loikkanen 2020.) Dödsboet kan hållas oskiftat hur länge som helst. Varje delägare i dödsboet har ändå rätt att kräva skifte för att få ut sin del ur dödsboet. En arvinge kan förordna att laglotten ska betalas i kontanta medel av kvarlåtenskapsmedlen. (Hämeenaho 2016; Kangas 2004, 191; Lindholm 2020a, 25.) Man kan avtala om att hålla dödsboet odelat på bestämd eller obestämd tid. Man kan också avtala om att hålla dödsboet odelat tills den efterlevande makens död. Dödsboets delägare kan göra ett avtal om odelat dödsbo genast efter arvlåtarens död. Avtalet kan vara muntligt eller skriftligt. Skriftligt avtal är alltid att rekommendera för att senare kunna påvisa vad som har överenskommits. Ingen av delägarna kan kräva att skiftesman ska utses ifall man har gjort ett avtal om att hålla dödsboet oskiftat. (Hämeenaho 2016; Lindholm 2020a, 116.)

32 32 Den vanligaste orsaken till odelat dödsbo är den efterlevande maken. Om boet förblir odelat samäger dödsboets delägare egendomen. I sådant fall ska beslut angående dödsboet ske enhälligt och gemensamt. Ifall avtalet gäller tills vidare kan en delägare i dödsboet när som helst säga upp avtalet. Avtalets uppsägningstid är tre månader, ifall inget annat har avtalats. Också ett avtal som är på bestämd tid kan sägas upp på samma sätt efter att den bestämda tiden har gått ut. I specialfall kan tidsbestämda avtal också sägas upp i förtid. Sådana tillfällen kan vara när efterlevande maken är delägare i dödsboet och tänker gifta sig igen. (Hämeenaho 2016; Lindholm 2020a, 116.) Av skatteskäl kan dödsboet hållas oskiftat. Orsakerna kan vara dividendutdelning från olistade bolag till dödsboet eller att det har uppstått överlåtelseförluster för dödsboet. Överlåtelseförluster uppkommer om egendom säljs ur boet till ett lägre pris än vad den har värderats till i arvsbeskattningen. Överlåtelseförlusterna kan dras av från överlåtelsevinster eller andra kapitalinkomster samma år som de har uppstått och ännu fem följande år. Ifall det i det oskiftade dödsboet uppstår besparingar, kan delägare begära att besparingarna ska utdelas. Dödsboet betalar skatt på sina inkomster. På medel som betalas ur boet till delägarna, behöver de inte betala skatt. (Lindholm 2020a, 118; Loikkanen 2020.) 5.5 Försäljning av dödsboandel innan skifte Dödsbodelägaren kan sälja sin andel i dödsboet antingen till en annan delägare i dödsboet eller till utomstående. Vad som ingår i dödsboandelen framkommer först senare då skifte utförs. Ifall alla dödsboandelar säljs åt samma person uppstår ägarbyte och då behövs inget skifte göras. (Loikkanen 2020.) Överlåtelse av dödsboandel måste man betala överlåtelsevinstskatt på. Vinsten är försäljningspriset minskat med anskaffningsutgiften. Anskaffningsutgiften är antingen värdet som har fastställts i arvsbeskattningen eller det presumtiva värdet. Ägandetiden räknas från arvlåtarens dödsdag. På dödsboandel kan man inte få

33 33 skattefriheter som annars skulle fås genom generationsväxling eller försäljning av den egna bostaden. (Loikkanen 2020.) 5.6 Utbetalning av medel ur aktiebolaget I aktiebolagslagen (624/2006) finns bestämmelser angående utbetalning av bolagets medel. Det finns flera sätt att betala ut medel ur bolaget på. Det vanligaste sättet är att betala ut vinst i form av dividend. Medel kan också betalas ut till aktieägarna genom minskning av aktiekapitalet, förvärv och inlösen av egna aktier samt genom upplösning och avregistrering av bolaget. Utbetalning av medel baserar sig alltid på det senaste fastställda bokslutet. Det är bolagsstämman som tar beslut om utbetalning av bolagets medel. (L 624/2006; Tomperi 2019, 73) Vad gäller inlösen av egna aktier har den som äger mer än 90 % av bolagets aktier rätt att till gängse pris lösa in de övriga aktieägarnas aktier. Minoritetsaktieägare har på motsvarande sätt rätt att kräva att deras aktier inlöses. För att räknas som minoritetsaktieägare ska man äga 10 % eller mindre av aktierna. Förvärv och inlösen av egna aktier behandlas mera ingående i kapitel Bolaget köper egna aktier. (L 624/2006.) Dividend Dividend som utdelas från olistat aktiebolag till dödsbo är antingen skattefri inkomst, kapitalinkomst eller förvärvsinkomst enligt företagets nettoförmögenhet. Ifall dödsboet inte har några andra inkomster är det oftast ett förmånligare sätt att dela ut medel ur företaget via dödsboet eftersom delägarna inte betalar skatt på medel som delas ur boet. (Lindholm 2020a, 119; Tomperi 2019, 74) Dividend som utdelas från ett olistat aktiebolag till en privat person eller dödsbo består av 25 % kapitalinkomst och 75 % skattefri inkomst om värdet motsvarar maximalt 8 % av den årliga avkastningen på bolagets matematiska värde. Ifall dividenden överstiger per år beskattas 85 % av den överstigande delen som förvärvsinkomst och 15 % som skattefri inkomst. Om dividenden överstiger 8

34 34 % av den årliga uträknade avkastningen är 75 % förvärvsinkomst och 25 % skattefri inkomst. På dividend från ett olistat bolag dras 7,5 % förskottsskatt. Skulle dividenden vara över är skatteprocenten 27. (Tomperi 2019, 48.) Aktiernas matematiska värde fås då föregående års nettoförmögenhet delas med antalet aktier. Aktiebolagets nettoförmögenhet är tillgångarna minus skulderna. (Tomperi 2019, 47.) Upplösning av bolag I aktiebolagslagen (624/2006) finns bestämmelser angående förändringar i ägarstrukturen. Enligt aktiebolagslagen kan ett bolag upplösas till följd av likvidationsförfarande, konkurs, fusion eller fission. (L 624/2006.) Likvidationsförfarande går ut på att utreda bolagets ekonomiska ställning. Egendomen säljs, bolagets skulder betalas och överskottet betalas ut till aktieägarna. Om tillgångarna inte räcker för att täcka skulderna ska bolaget försättas i konkurs. Nettotillgångarna delas ut till aktieägarna enligt deras aktieandel. Ett avregistrerat bolag kan inte utan likvidation skifta sina tillgångar mellan aktieägarna. Likvidationsförfarande är en långsam process som tar mellan sex månader och två år att genomföra. Eventuella tillgångar som delas ur företaget till aktieägarna beskattas som kapitalinkomst enligt överlåtelsevinster. (Petäinen 2016.) Genom en fusion sammanslås två bolag, ett överlåtande bolag med ett övertagande bolag. Det överlåtande bolagets tillgångar och skulder överförs till det övertagande bolaget. Aktieägarna i det överlåtande bolaget får fusionsvederlag i form av pengar, annan egendom eller aktier i det övertagande bolaget. Fusion kan ske på olika sätt. Absorptionsfusion innebär att ett eller flera överlåtande bolag slås samman med ett övertagande bolag. Kombinationsfusion innebär att minst två överlåtande bolag slås ihop och bildar det övertagande bolaget. Aktieägarna i det överlåtande bolaget har rätt att kräva inlösen av sina aktier innan beslut om fusionen fattas. De som kräver inlösen måste ha röstat mot fusionen. (L 624/2006.)

35 35 Överlåtelser i form av fastigheter och aktier till det övertagande bolaget behöver man inte betala överlåtelseskatt på ifall verksamheten fortsätter. Det fusionerade bolagets aktieägare behöver heller inte betala skatt på aktier som de har fått från det övertagande bolaget. (L 931/1996; Tomperi 2019, 144; 147) Enligt Tomperi (2019, 146) är fission motsatsen till fusion. Genom fission delas det ursprungliga bolagets tillgångar och skulder helt eller delvis till ett eller flera övertagande bolag. Det ursprungliga bolagets aktieägare får pengar, annan egendom eller aktier i det övertagande bolaget. Fission kan också ske på olika sätt. Om det ursprungliga bolagets tillgångar och skulder övergår till två eller flera övertagande bolag och det ursprungliga bolaget sedan upplöses anses det ske en total delning. Delningen kan också ske bara delvis, partiell delning, och då övergår en del av det ursprungliga bolagets tillgångar och skulder till ett eller flera övertagande bolag. Likadant som med fusion har aktieägarna i det ursprungliga bolaget rätt att kräva inlösen av sina aktier innan beslut om fissionen fattas. Också i detta fall krävs att de som kräver inlösen har röstat mot fissionen. (L 624/2006; Tomperi 2019, 146.) Ombildning av aktiebolag till annan företagsform Enligt aktiebolagslagen kan ett privat aktiebolag som har minst tre aktieägare ombildas till andelslag. Har aktiebolaget minst två aktieägare kan det ombildas till ett öppet bolag eller kommanditbolag. Har aktiebolaget endast en ägare, som är en fysisk person, kan ägaren fortsätta aktiebolagets verksamhet som enskild näringsidkare. (L 624/2006.) Aktiebolag kan inte ombildas till någon annan företagsform utan skattepåföljder. Om man vill ändra ett aktiebolag till personbolag, anser man att aktiebolaget har upplösts. Gör man så kommer avskrivningarna på anläggningstillgångar att återställas och värdeökningen realiseras i intäkterna. Eventuella reserveringar som har gjorts i bokföringen kommer också då att upplösas. (Tomperi 2019, 156.)

36 36 Om det finns avdragbara förluster i aktiebolaget, flyttas de över till det nya företaget oberoende företagsform, om det nya företaget bevarar aktiebolagets identitet och bokföringens kontinuitet enligt inkomstskattelagen (1535/1992). En förutsättning för detta är att det inte sker för många ägarbyten. (L 1535/1192; Tomperi 2019, 156.) Dold dividend Eftersom det är frågan om bolagets medel som delas ut till aktieägarna då bolaget köper egna aktier, måste man beakta bestämmelser angående dold dividend. Om företaget betalar ett pris som är högre än gängse värde för aktierna, beskattas den överstigande delen över gängse värde som dold dividend. (Lindholm 2020b; Tomperi 2019, 170.) Oberoende av aktiernas pris kan det anses som dold dividend då man köper egna aktier av aktieägarna, om det är tydligt att man försöker dela ut medel utan att betala skatt. Skattemyndigheterna kan ge förhandsbeslut i ärendet. (Tomperi 2019, 170.) I generationsväxlingsfall anser man det inte vara dold dividend i följande fall enligt skattemyndigheterna: - då den som ska fortsätta verksamheten får en betydligt större andel i företaget i och med köp av egna aktier - då den avgående aktieägaren genom köpet mister sin majoritet och den kvarvarande andelen i företaget är högst 20 % - då det använda priset är högst aktiernas gängse värde - då de nya aktieägarna efter generationsväxlingen är kapabla att sköta bolaget aktivt som företagare och de använder sin makt i företaget (Tomperi 2019, 171.)

37 37 6 SKATTEPLANERING FÖRE ARVSKIFTE Varje dödsbo är unikt och det finns tillgångar av olika slag i boet. Arvskiften kan genomföras helt utan skattepåföljder eller så att delägarna hamnar att betala både överlåtelseskatter och skatt på överlåtelsevinster. Det är frågan om köp och försäljning om överlåtelser görs med medel som inte tillhör boet. Försäljaren kan bli tvungen att betala skatt på försäljning av egendomen. Genom att utföra arvskiftet med endast boets egna medel så undviker man eventuella skatter på överlåtelser. (Koponen 2019, ; Lindholm 2020a, 130.) I praktiken är det svårt att dela hela boet utan att någon löser ut en annan ifall man inte vill äga något gemensamt. Det betyder att en del av delägarna blir tvungna att använda utomstående medel till detta. Ett skifte där man använder så lite utomstående medel som möjligt är oftast också skattemässigt det förmånligaste alternativet. Ifall ett ömsesidigt skifte inte är möjligt att genomföra, kan man sälja tillgångarna i boet och dela ut pengar istället åt delägarna. Utdelning av pengar orsakar sällan problem. (Koponen 2019, 266.) 6.1 Överlåtelsevinst Normalt betalar man inte för sin andel i dödsbo vid arvskifte. När man säljer egendom tillämpas regler angående tillgångarnas överlåtelsevinster. Vinsten som uppstår räknas som kapitalinkomst. (Lindholm 2020a, ) Försäljning av egendom medför inte alltid skattskyldighet. Skatt på kapitalinkomst betalas endast om det uppstår vinst vid överlåtelsen. På kapitalinkomst betalas 30 % skatt upp till Om de årliga kapitalinkomsterna överstiger , betalas 34 % skatt för den överstigande delen. Överlåtelsevinst uppkommer då man har sålt egendom med ett högre pris än vad man har skaffat egendomen för. Överlåtelsevinst kan uppstå också då man säljer egendom som har erhållits som gåva eller arv, om försäljningspriset överstiger arvsskatte- eller gåvoskattevärdet. Över-

38 38 låtelsevinster som en fysisk person eller ett dödsbo har fått är inte beskattningsbara om överlåtelsevinsterna för skatteåret är högst (Ijäs 2018, Verotieto 2020b.) Om man vet att affären innebär överlåtelsevinster och man i den personliga beskattningen har överlåtelseförluster löns det att göra skifte före försäljningen för att man då kan dra av de egna överlåtelseförlusterna från vinsten. (Loikkanen 2020.) För att veta hur mycket skatt man ska betala på överlåtelser måste man först reda ut hur mycket eventuell vinst som har uppstått. Det finns två sätt att räkna ut överlåtelsevinsten på. Man väljer det sätt som ger mindre skattepåföljder. Man kan räkna ut överlåtelsevinsten antingen genom att dra av den verkliga anskaffningsutgiften eller så kan man dra av den presumtiva anskaffningsutgiften. (Ijäs 2018; Lindholm 2020a, 186; Rosbäck 2016; Verotieto 2020b.) Verklig anskaffningsutgift Anskaffningsutgiften för egendom som har erhållits genom arv anses vara det värde som är fastställt i arvsskattebeslutet. Om egendomen säljs med ett högre pris än anskaffningsutgiften, uppstår överlåtelsevinst som är beskattningsbar. Ifall egendomen säljs till ett lägre pris än anskaffningsutgiften uppstår däremot överlåtelseförlust. Från överlåtelsevinsten kan avdras försäljningsutgifter samt utgifter för grundförbättringar. Ifall man har betalat överlåtelseskatt vid anskaffningen får denna utgift också dras av. (Ijäs 2018; Verotieto 2020b.) Egendomens försäljningspris minskas med anskaffningsutgiften för att räkna ut vinsten. Till anskaffningsutgiften tilläggs försäljningskostnad, överlåtelseskatt och grundförbättringsutgifter. Ifall egendomen har erhållits genom arv eller gåva, används beskattningsvärdet för arvs- och gåvoskatten som anskaffningsutgift. Vad gäller gåvor finns en regel att om gåvotagaren överlåter gåvan inom ett år från

39 39 mottagandet räknas anskaffningsutgiften enligt gåvogivarens anskaffningsutgift. (Lindholm 2020a, 187; Verotieto 2020b.) Om egendomen har tillhört företag och man har gjort avskrivningar på egendomen, räknas det avskrivna värdet som anskaffningsutgift. Fastigheters markområden och bostadsaktier får man inte göra avskrivningar på. På byggnader får man däremot göra avskrivningar. (Verotieto 2020b.) Ifall man säljer ett företag som det har tillämpats generationsväxlingslättnad på, räknas det nedsatta värdet som anskaffningsutgift. (Lindholm 2020a, 127.) Presumtiv anskaffningsutgift Om man använder en presumtiv anskaffningsutgift istället för den verkliga anskaffningsutgiften uppstår aldrig överlåtelseförluster, eftersom man aldrig kan dra av andra kostnader vid presumtivt värde. Presumtivt värde kan inte användas i aktiebolagets beskattning. (Rosbäck 2016.) Den presumtiva anskaffningsutgiften är beroende av ägartiden. På egendom som har erhållits genom arv räknas ägartiden från arvlåtarens död. Då det har gått minst 10 år från arvlåtarens död kan man dra av 40 % presumtiv anskaffningsutgift. Om det har gått mindre än 10 år är den presumtiva anskaffningsutgiften 20 % av försäljningspriset. Använder man sig av presumtiv anskaffningsutgift får inte försäljningskostnader och grundförbättringar avdras. (Ijäs 2018; Rosbäck 2016; Verotieto 2020b.) Ändring av arvsskatt Ifall det uppstår mycket överlåtelsevinst eller överlåtelseförlust som inte går att använda till godo i dödsboet eller arvtagarens beskattning är det möjligt att söka ändring på arvsskattebeslutet. Ändring på arvsskatt kan sökas inom tre år efter årsslutet på arvlåtarens dödsår. (Ijäs 2018.)

40 40 Ifall egendomens arvsskattevärde höjs, stiger arvets värde och arvsskatten höjs. Ifall arvsskattevärdet sänks, får arvtagaren återbäring på arvsskatten. Genom ändringsbegäran kan man undvika överlåtelsevinster. Arvsskatten är oftast förmånligare än skatt på överlåtelsevinst. (Ijäs 2018.) 6.2 Överlåtelseförlust Ibland är det förmånligare att använda sig av överlåtelseförluster än att ändra arvsskatten. Överlåtelseförluster uppstår om försäljningspriset är lägre än anskaffningsutgiften. Det är viktigt i skatteplaneringen att kolla vem överlåtelseförlusterna uppstår för, så det är samma person som har kapitalinkomster, annars kan förlusterna inte användas tillgodo. Då egendom säljs ur dödsboet är det dödsboet som är skattskyldigt. Säljs egendomen ur ett delat bo är det privatpersonen som är skattskyldig. (Ijäs 2018.) Om överlåtelsepriset vid aktiehandel är lägre än överlåtarens anskaffningsutgift bildas överlåtelseförlust som kan dras av under samma år som de har uppstått och under de fem följande åren från överlåtelsevinster. (Rosbäck 2016; Tomperi 2019, 162.) Om en bostad säljs före arvskifte är det dödsboet som är säljaren och därmed skattskyldigt. Alternativt kan skifte ske före försäljningen och då är dödsbodelägaren försäljare. Ifall dödsboet inte kommer att ha kapitalinkomster inom fem år är det kanske bättre att dela först och sälja sen, ifall överlåtelseförluster uppstår. Då kan den skattskyldige dra av förlusterna i sin beskattning istället. (Ijäs 2018; Loikkanen 2020.) Överlåtelseförlust kan användas till godo om man har hyresinkomster. I praktiken skulle man då betala mindre skatt på hyresinkomsterna. Överlåtelseförlusterna kan dras av från överlåtelsevinster eller andra kapitalinkomster samma år som de uppstått och ännu de fem följande åren. Kapitalinkomster är bland annat hyresinkomster, vinst på försäljning av träd, börsbolags dividender samt privata pensioner

41 41 som beskattas som kapitalinkomst. Man får inte underskottsgottgörelse på överlåtelseförluster. (Loikkanen 2020; Rosbäck 2016; Verotieto 2020b.) Överlåtelseförluster som har uppkommit genom ett för lågt försäljningspris mellan släktingar är inte avdragbara i beskattningen. Om försäljningspriset har motsvarat det verkliga värdet är överlåtelseförlusten avdragbar fastän handeln har skett mellan släktingar. (Koponen 2017; Rosbäck 2016) 6.3 Överlåtelseskatt Ifall någon i samband med skiftet löser ut en större del än vad som enligt lag har varit bestämt, måste den betala överlåtelseskatt om det används andra än dödsboets medel för köpet. Vad gäller fastigheter är skatten 4 % av köpepriset som är betalt med medel som inte har tillhört dödsboet. Överlåtelseskatten är 2 % för bostads- och fastighetsbolag. Övriga aktiers överlåtelseskatt är 1,6 %. (Koponen 2019, 264.) Del i dödsboet räknas som lös egendom fastän det till dödsboet skulle höra en fastighet. Det betyder att en del i dödsboet kan säljas med ett skriftligt fritt formulerat avtal. Ifall det används medel utanför boet för köpet är köpet överlåtelseskattebelagt om det i delen ingår fastighet eller värdepapper. (Lindholm 2020a, 25.) 6.4 Gåvoskatt Vem som helst får ge gåvor upp till åt vem som helst utan gåvoskatt vart tredje år. (Hämeenaho 2016; Lindholm 2020a, 120; Verotieto 2020b.) Ifall alla vid skifte får så stor andel som tillhör dem enligt lag eller testamente finns det ingen risk för gåvoskatt. Ifall någon avstår från sin andel till förmån för någon annan är det frågan om gåva. Gåvoskatten är högre syskon emellan än mellan föräldrar och barn. (Koponen 2019, 263.)

42 42 Det är inte möjligt att komma undan gåvoskatt med ett för lågt värderat pris. Huvudregeln är att om köparen betalar mer än ¾ av gängse värde, är det fråga om en ren affär. Om ersättningen är högst ¾ av gängse värde tolkas skillnaden mellan gängse värde och den betalda ersättningen som gåva enligt skattemyndigheterna. I praktiken rekommenderas att köpesumman är minst 76 % av gängse värde. Det gängse värdet måste vara väl utrett före köpet för att skattefriheten ska lyckas. (Huolman-Lakari 2016; Koponen 2017; Lindholm 2020a, 149.) exempel Om mamman säljer en bil som är värd till sitt barn för 5 000, får barnet en gåva värd Gåvans värde och släktförhållandet till gåvogivaren bestämmer gåvoskattebeloppet. Likadant som med arvsbeskattningen delas skattskyldiga upp i två olika klasser enligt hur de är släkt med gåvogivaren. (Verotieto 2020a.) Tabell 3. Gåvoskatt, skatteklass I. (Verotieto 2020a.) Gåvoskatt, skatteklass I Värdet på gåvan Skatt vid den nedre gränsen Skatteprocent för den överstigande andelen Till första skatteklassen (tabell 3) hör de närmaste släktingarna såsom gåvogivarens make, sambo som har barn med gåvogivaren, arvinge i direkt ned- eller uppstigande led eller arvinge till gåvogivarens make eller exmake i direkt nedstigande led. Till andra skatteklassen (tabell 4) hör övriga släktingar såsom syskon och syskonens barn samt personer utanför släkten och familjen. (Verotieto 2020a.)

43 43 Tabell 4. Gåvoskatt, skatteklass II. (Verotieto 2020a.) Gåvoskatt, skatteklass II Värdet på gåvan Skatt vid den nedre gränsen Skatteprocent för den överstigande andelen Ifall ett företag säljs i samband med generationsväxling och ersättningen är mer än 50 % av gängse värde, påförs ingen gåvoskatt förutsatt att köparen uppfyller kraven för generationsväxlingslättnad. Men man måste då också be om skattelättnad hos skattemyndigheterna. Kravet på släktskapsförhållande är inte uppfyllt då en förälder vid avvittring löser in tillgångar från sina barn som är dödsbodelägare. Om ersättningen är lika med eller mindre än 50 % av gängse värde, räknas skillnaden på gängse värde och den betalda ersättningen som gåva. En förutsättning för gåvoskattefriheten på företagsköp är att den som får gåvan fortsätter verksamheten samt att minst 10 % av aktierna i företaget överförs. (Huolman-Lakari 2016; Koponen 2017; Lindholm 2020a, 149.) För företagets beskattning har aktiehandeln oftast ingen betydelse. Om företaget har fastställda förluster, mister man rätten att dra av dessa om över hälften av aktierna byter ägare på annat sätt än genom arv eller testamente. Skattemyndigheterna kan ändå mot ansökan bevilja rätt att dra av förlusterna om det är nödvändigt för företagsverksamhetens kontinuitet. (Tomperi 2019, 162.)

44 Skattefria överlåtelser Ifall arvlåtaren var gift är det bra att ta avvittringen i beaktande. Avvittring ger vissa möjligheter till skatteplanering. I avvittringen är det möjligt att skilja på arvlåtarens och efterlevande makens samägande eller flytta arvlåtarens egendom åt efterlevande maken som utjämning. Det är alltså möjligt att före eventuell bostadsförsäljning avvittra dödsboets bostad delvis eller helt åt änkan. Detta är fördelaktigt om efterlevande maken har bott i bostaden minst två år. Om efterlevande maken får bostaden i sin ägo via avvittring, anser man dennes ägandetid ha börjat då arvlåtaren fick bostaden i sin ägo. Boendetiden räknas från den tid då efterlevande maken börjat använda bostaden som stadigvarande bostad. Ifall efterlevande maken fått hela bostaden i sin ägo och har bott i bostaden två år är dennes överlåtelsevinst vid försäljning skattefri. (Ijäs 2018; Verotieto 2020b.) Vinst från den egna bostadens överlåtelse är inte beskattningsbar inkomst, ifall den skattskyldige säljer en bostad som han under sin tid som ägare har använt åtminstone två år som egen bostad eller som familjens bostad. Av den egendom som fåtts som har erhållits som arv räknas ägandetiden från arvlåtarens dödsdag. Om någon av dödsboets delägare har bott i bostaden två år efter arvlåtarens död och boet inte har blivit skiftat före bostaden säljs, är överlåtelsevinsten skattefri endast för den personens dödsboandel. Efter arvlåtarens död måste man ha bott i bostaden under en oavbruten tid på minst två år för att få skattefrihet. (Ijäs 2018; Rosbäck 2016.) Om dödsboet delas före bostaden säljs kan den person som har bott i bostaden få en större del i bostaden. Sedan när han säljer bostaden som han har fått som arv är överlåtelsevinsten skattefri. (Ijäs 2018.) Överlåtelsevinster som uppstår vid generationsväxling är skattefria enligt inkomstskattelagen (1535/1992) om alla följande punkter uppfylls:

45 45 1. Den skattskyldige överlåter aktier i ett företag vilka uppgår till minst 10 % av företagets alla aktier. 2. Mottagaren är antingen ensam eller tillsammans med sin make överlåtarens barn, barnbarn, syster, bror, halvsyster eller halvbror. Varje enskild överlåtelse måste vara minst 10 %. Om aktierna överförs till barnet och hans make, måste barnet och maken ha en separat överföring på minst 10 % eller, vid en enda överföring, minst 10 % gemensamt. Om överlåtelse till makarna sker separat måste båda överlåtelserna göras samma dag och på samma villkor. Om båda föräldrarna är givare måste varje separat överlåtelse från respektive förälder vara minst 10 %. 3. Överlåtaren har ägt aktierna i över 10 år. Om överlåtaren själv hade mottagit aktierna utan vederlag räknas också den tid med under vilken aktierna hade ägts av överlåtaren. (Huolman-Lakari 2016; Tomperi 2019, ) Ifall man strävar efter en skattefri generationsväxling är det många gånger lönsamt att dela dödsboet helt eller partiellt. Överlåtelsevinsternas skattefrihet gäller inte då man säljer delar i dödsboet. Köpare ska vara säljarens barn, barnbarn, syster, bror, halvsyster eller halvbror. En förutsättning är också att den som säljer har varit delägare i företaget över 10 år. Till säljarens ägartid kan också räknas föregående ägares ägartid ifall egendomen har fåtts av den tidigare ägaren utan vederlag. Arv räknas som något man fått utan vederlag. Om köparen säljer sin del före fem år gått, går skattefriheten förlorad. (Koponen 2017.) Skattelättnad för generationsväxling vid överlåtelsen (skattebefrielsen på säljarens överlåtelsevinst) förverkas om köparen överlåter aktierna innan fem år har gått sedan han förvärvade dem. Överlåtelsevinst som inte har beskattats av den tidigare överlåtaren på grund av skattelättnad beskattas istället av den nya överlåtaren av aktierna. (Tomperi 2019, 160.)

46 Generationsväxling Med generationsväxling avses en process där företagets ägare byts ut antingen under företagarens livstid eller efter det. Företagets verksamhet fortsätter bedrivas av överlåtarens nära släkting eller annan person. (Tomperi 2019, 158.) I arvsbeskattningen ska egendomen värderas till gängse värde. Detta kan medföra problem vid generationsväxling. Företagets överlåtelse till den som ska fortsätta kanske skulle innebära så stor arvsskatt eller gåvoskatt att det skulle hindra generationsväxlingen eller störa möjligheterna för den som ska fortsätta verksamheten. (Lindholm 2020a, 133.) Förberedelser inför generationsväxling Generationsväxling bör planeras ordentligt. Det är bättre att utföra generationsväxling så länge överlåtaren lever, eftersom möjligheterna är flera då. Under överlåtarens livstid kan generationsväxlingen göras genom gåva eller köp av gåvokaraktär. (Lindholm 2020a, 134.) Generationsväxlingar är en unik händelse för varje företag, där det handlar om överföring av företagarens livsverk i andras händer. Företagaren kan ha en tydlig bild till vem och i vilken form han eller hon vill överföra sitt företag. Ofta är känslor inblandade, men det är ändå viktigt att under planeringsprocessen ta fram de ekonomiska konsekvenserna för olika alternativ som uppstår genom köp, gåva eller köp av gåvokaraktär. Skattepåföljderna kan riktas till överlåtaren, den som ska fortsätta verksamheten eller företaget eller till dem alla. Efter företagarens död sker generationsväxlingen genom arv eller testamente. (Tomperi 2019, 158.) Aktier i familjeföretag kan man sälja skattefritt då det är frågan om företagsköp genom generationsväxling. Före företagsköpet lönar det sig att skifta boet och göra eventuell avvittring eftersom skattefriheten inte fås om boet inte är delat innan försäljningen. (Loikkanen 2020.)

47 Bolaget köper egna aktier Aktiebolag kan göra affärer med sina aktieägare likadant som med utomstående personer eftersom det är frågan om två olika personer. Aktiebolaget är en juridisk person och aktieägarna fysiska personer. Om handeln inte sker på samma villkor som för utomstående kan det uppstå dold dividend. (Lindholm 2020b; Tomperi 2019, 170.) Ofta äger den som har tänkt ta över verksamheten redan aktier i bolaget. Man kan öka ägarandelen genom att bolaget köper aktier av den som tänker sluta. På så vis ökar de andras andelar i företaget. Förutsättningen för att kunna köpa egna aktier är att det finns utdelningsbara medel i företaget. (Tomperi 2019, 170.) exempel Det finns aktier i bolaget. Pappan äger 600 aktier och sonen 400 aktier. Bolaget köper 400 aktier av pappan. Efter det så har pappan 200 aktier och sonen 400 aktier. Det är vanligt att företagsköp görs så, att den person som har tänkt fortsätta verksamheten bildar ett eget bolag och köper upp de avgående aktieägarnas aktier till sitt företag. Som fortsättningsåtgärd kan det uppköpta bolaget fusioneras i det grundade stödbolaget. Som alternativ kan det uppköpta bolaget avslutas och det grundade företaget får det uppköpta bolagets tillgångar och skulder. (Tomperi 2019, 172.) Den som säljer aktierna beskattas i enlighet med bestämmelserna om överlåtelsevinster. Lättnadsbestämmelserna för generationsväxling kan inte tillämpas eftersom förvärvaren inte är en släkting som nämns i lag utan ett företag. Företaget måste betala överlåtelseskatt på de aktier det köper. Skatten baseras på aktiernas verkliga värde. Om företaget har bekräftade förluster går rätten att avdra dessa förlorad om mer än hälften av aktierna byter ägare, såvida inte Skatteförvaltningen beviljar undantag. Om företaget köper aktierna från överlåtaren till ett pris

48 48 som är lägre än deras verkliga värde, anses företagets aktieägare ha fått en gåva. (Tomperi 2019, 170.) Enligt lagen om överlåtelseskatt (931/1996) måste köparen betala överlåtelseskatt på 1,6 % av köpesumman och övriga vederlag. Med övriga vederlag menas bland annat säljarens skulder, som köparen har lovat att stå för. (Huolman-Lakari 2016; L 931/1996; Tomperi 2019, 160.)

49 49 7 EMPIRI Empiri är det material som författaren har samlat in i anslutningen till uppsatsen. Materialet kan vara data, texter, observationer eller cases. Empirin kallas också för den beskrivande delen av arbetet. (Andersen Øyen & Solheim 2015, 68; Björklund & Paulsson 2012, 30.) Primär empiri är sådant som författaren själv har samlat in för att använda i sin forskning. Om man vill skapa förståelse för ett enskilt undersökningsobjekt har primärdata stor betydelse. Material som andra redan har samlat in men som är av intresse för uppsatsarbetet kallas sekundär empiri. (Björklund & Paulsson 2012, 30; 70; 78.) Metod är enligt Holme & Solvang (1997, 13) ett redskap, och allt som bidrar till att lösa problem eller hitta ny kunskap är en metod. Metoderna för datainsamling till ett lärdomsprov av forskningstyp kan delas in i kvantitativa och kvalitativa. (Hakala 2004, 113; Holme & Solvang 1997, ) 7.1 Kvantitativa och kvalitativa metoder Den kvantitativa metoden omfattar information som kan mätas i siffror. Allt går inte att mäta kvantitativt. Enkäter och matematiska modeller är metoder för kvantitativa studier. Den kvantitativa metoden är mera strukturerad och vill ge analyser som går att pröva om. Kvantitativa eller statistiska metoder ger fler möjligheter till ett tydligt arbete. (Björklund & Paulsson, 65; Hakala 2004, 114; Holme & Solvang 1997, 14.) Genom den kvalitativa metoden får man en djupare förståelse för ett specifikt problem, en händelse eller en situation. I kvalitativa metoder intresserar man sig för det unika. Observationer och intervjuer lämpar sig för kvalitativa studier. Att observera fenomenet inifrån kallas deltagande observation. Den som använder sig av kvalitativa metoder måste behärska de grundläggande kunskaperna för att ut-

50 50 föra metoderna. Insamling av material måste alltid gå i riktning mot lärdomsprovets mål. (Björklund & Paulsson, 65; Hakala 2004, 114; Holme & Solvang 1997, 14; 78.) 7.2 Teoretiskt perspektiv Före själva undersökningen kan börja, måste man förstå den teoretiska delen till problemet (Holme & Solvang 1997, 17). Studien utformas sedan på basen av teorin och dess hypoteser. I teoridelen förklaras de huvudsakliga sakerna som ska studeras. (Bell 2006, ) Informationen som fås från böcker och tidskrifter är sekundärdata. Det betyder att uppgifterna har tagits fram för annat ändamål än den pågående studien. Litteraturstudiers styrka är att man under kort tid och med små ekonomiska resurser kan ta del av mycket information. (Björklund & Paulsson 2012, 69; 71.) Som grund för teoridelen har jag använt sekundärdata såsom uppdaterad lagstiftning, böcker och artiklar som berör ämnet. De flesta böcker och artiklar jag har använt är skrivna av jurister. Merja-Liisa Huolman-Lakari, Juha Koponen, Tuomo Lindholm, Juuso Loikkanen och Georg Rosbäck är alla skattejurister på Skattebetalarnas Centralförbund. Litteraturen baserar sig på olika lagar såsom ärvdabalken (40/1965), äktenskapslagen (234/1929), aktiebolagslagen (624/2006), lag om överlåtelseskatt (931/1996), lag om skatt på arv och gåva (378/1940) samt lag om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968). I teoridelen har jag nu behandlat allt som man behöver veta för att kunna planera ett arvskifte. Med hjälp av informationen jag har sammanställt kommer jag att utarbeta flera olika alternativ till arvskifte då aktiebolag är en del av helheten. Tilllämpningarna är oändliga men jag kommer att välja sådana alternativ som jag vill jämföra i vårt eget fall.

51 Fallstudier Fallstudier, eller case studies, anser man överlag vara en kvalitativt inriktad metod. Fallstudier passar bra för forskare som arbetar på egen hand och studierna utförs då ofta som enskilda projekt. I projektet identifierar forskaren en företeelse och samlar systematiskt in information. Intervjuer och observationer är de metoder som oftast kommer till användning. (Bell 2006, 20; 115.) Intervjuer kan ske genom telefonsamtal eller direktkontakt. Dialog via sms eller e- post kan också klassas som intervju. Intervjuerna utgör primärdata. Det betyder att uppgifterna har samlats in för den pågående studien. Intervjuerna kan vara strukturerade, delvis strukturerade eller inte alls strukturerade. Intervjuer ger information som är relevant för studiens syfte. De ger också möjlighet till djupare förståelse och kan anpassas individuellt. (Björklund & Paulsson 2012, 70; 72.) Observationer kan utföras på olika sätt. Om observatören deltar i den undersökta aktiviteten kallas det deltagande observation. Enligt Björklund & Paulsson (2012, 73) anses observationer ofta vara tidskrävande. Deltagande observation innebär att forskaren deltar i en grupps/organisations vardag och försöker förstå vad som händer. Resultat från deltagande observation anses ofta subjektiva. (Bell 2006, ; Björklund & Paulsson 2012, 71; 73.) Värdet på fallstudier ifrågasätts då de gäller endast enstaka händelser. Det går inte att generalisera resultaten eftersom alla fall är unika. En fallstudie ger möjlighet till en djupare förståelse för den studerade företeelsen. En enkät å sin sida ger ytlig information men resultatet går bättre att generalisera. (Bell 2006, 21; Björklund & Paulsson 2012, 20). 7.4 Val av forskningsmetod Vad behöver jag veta och varför behöver jag veta just det? är en fråga som måste ställas före man börjar den empiriska delen (Bell 2006, 115).

52 52 Som sekundärdata till empirin kommer jag att använda företagets bokslut, KPMG:s värdering av företaget, skattemyndigheternas beslut över beskattningsbar inkomst, bankens fastighetsvärdering, bouppteckningsinstrument, arvsskattebeslut och skiftesinstrumentet för det partiella skiftet. För att kunna göra en kvarlåtenskapsberäkning måste man veta gängse värde på kvarlåtenskapen. För att få en riktvisning till det verkliga värdet använder jag mig av arvsskattebeslutet, men eftersom arvsskatten beräknas enligt dödsdagen är siffrorna därifrån inte helt aktuella. Värdering av tillgångar måste göras till gängse värde för dagen. Dessa siffror fås från det senaste bokslutet. I bouppteckningsinstrumentet finns dödsboets tillgångar och skulder listade. För att kunna värdera kvarlåtenskapen till gängse värde måste också det partiella skiftet beaktas. Information om det partiella skiftet fås från skiftesinstrumentet. Annan information som kan ha betydelse för skiftet är företagets fastställda förluster från tidigare år. Information om detta hittas i det senaste beslutet över beskattningsbar inkomst. KPMG hade räknat substansvärdet enligt 2017 års bokslut. Jag använder deras värdering som mall för att göra en liknande värdering med uppdaterade siffror från senast fastställda bokslut. Som primärmaterial kan jag använda samtal med delägarna, möten samt deltagande observation. Genom att samtala med de övriga dödsbodelägarna får jag information om deras önskemål angående skiftet. Metodens reliabilitet och validitet är dålig, eftersom jag kan få olika svar varje gång. Genom deltagande observation får jag också värdefull information. Jag har valt ostrukturerade intervjuer (samtal) som metod eftersom det är enklaste sättet att få reda på vad dödsbodelägarna vill. Jag har fört enskilda samtal med dödsbodelägarna vid upprepade tillfällen. Jag har gjort deltagande observation av möten som dödsbodelägarna haft och Resultaten kan till viss del tillämpas på övriga dödsbon. Men det är ju alltid delägarna som ska komma överens om hur de vill ha det. Det är viktigare för mig att få

53 53 en lösning som passar vårt dödsbo än att få resultat som kan generaliseras. Ekonomiska resurser behövs inte för att utföra forskningen. Studien utförs som en fallstudie av kvalitativ karaktär. Eftersom det är frågan om en fallstudie kan samma tillämpning inte göras med liknande resultat för ett annat dödsbo. Varje dödsbo är unikt. Varje dödsbodelägare har sin egen vilja och önskan. Teoridelen gäller förstås för alla, men den empiriska delen gäller endast för vårt dödsbo. Som kvantitativ metod kommer jag att använda matematiska formler för att räkna ut nettoförmögenhet, matematiska värdet, gåvoskatt, generationsväxlingsavdrag, besittningsrättsavdrag, företagets substansvärde samt dividenders beskattning. 7.5 Validitet, reliabilitet och objektivitet Validiteten berättar i vilken utsträckning man mäter det man har tänkt mäta. Reliabiliteten berättar hur tillförlitligt mätinstrumentet är. Får man samma värde om man upprepar undersökningen? Objektiviteten beskriver i vilken mån värderingar påverkar studien. (Björklund & Paulsson 2012, 61.) En studies trovärdighet kan mätas genom validitet, reliabilitet och objektivitet. Oberoende av metoden som man samlar in information på så måste den granskas för att man ska kunna avgöra informationens tillförlitlighet. Validitet är ett mått på forskningens giltighet och trovärdighet. Reliabilitet i sin tur är ett mått på om undersökningen ger samma resultat vid olika tillfällen under samma omständigheter. (Bell 2006, ; Björklund & Paulsson 2012, 61; Kananen 2017, 175.) Reliabiliteten är hög i de uträkningar jag har gjort med matematiska formler, såsom uträkningen av nettoförmögenhet, det matematiska värdet, gåvoskatt, arvsskatt, generationsväxlingsavdrag, besittningsrättsavdrag och dividenders beskattning. Alla uträkningar kan upprepas med samma resultat. Reliabiliteten kan höjas i enkäter och intervjuer genom kontrollfrågor. Genom att använda triangulering kan man också öka reliabiliteten på studien. (Björklund & Paulsson 2012, 62.)

54 54 Jag har vid upprepade tillfällen pratat med dödsbodelägarna och observerat att åsikterna för det mesta har varit de samma angående skiftet. Objektiviteten ökar genom att tydliggöra och motivera de val som görs i studien. Källor bör återges så objektivt som möjligt utan sakfel och snedvridande faktaurval. (Björklund & Paulsson 2012, 63.) Jag anser att jag har använt tillräckligt med källor och att inga sakfel borde finnas i teoridelen. Jag har också använt mig av litteratur som är skriven av jurister och borde innehålla pålitlig information. Validiteten för en studie kan ökas genom att använda flera olika perspektiv. Detta kallas triangulering och med det menas att man använder två eller flera metoder för att undersöka samma företeelse. Triangulering kan användas förutom på undersökningsmetoderna också på data, teori och utvärdering. (Björklund & Paulsson 2012, ) 7.6 Triangulering Triangulering är en forskningsstrategi där forskningsobjektet eller företeelsen undersöks med flera metoder. Triangulering ökar forskningens trovärdighet. (Kananen 2017, 154.) Triangulering används för att få en ökad förståelse för företeelsen. För lösning av problem kan man använda flera metoder som observation, intervjuer och dokument. Ifall man från olika källor får samma resultat kan man anse resultatet vara pålitligt. På så vis hör triangulering till reliabilitet och validitet. Resultat från observation kan bekräftas med intervjuer. (Kananen 2017, ) Med triangulering försöker man uppnå samma tolkningar från flera olika perspektiv. Man kan använda sig av olika metoder, kvalitativa och kvantitativa, eller olika sätt inom metoden, enkäter och observation. (Kananen 2017, 155.)

55 55 I en kvalitativ undersökning kan pålitligheten/trovärdigheten ökas genom att samla information från flera olika källor. (Kananen 2017, 177.) I teoridelen har jag använt mig av triangulering genom att samla information från flera olika källor för att öka pålitligheten. Jag har också använt mig av triangulering vad gäller den kvalitativa empirin. Jag har försökt få svaren bekräftade genom flera olika metoder såsom intervjuer och deltagande observation.

56 56 8 ANALYS För att få en början på utredningen måste man veta vem som har rätt till arv efter arvlåtaren samt deras släktskap till arvlåtaren. All den informationen framgår av bouppteckningsinstrumentet. Jag använder bouppteckningsinstrumentet som grund för uträkningarna. Utdrag ur bouppteckningsinstrumentet finns som bilaga 1. Inget avtal har ingåtts om att hålla dödsboet oskiftat på bestämd eller obestämd tid (se 5.4 Oskiftat dödsbo). Därför har arvingarna rätt att kräva skifte när som helst. 8.1 Uppgifter att beakta vid skifte (sekretessbelagt) 8.2 Kvarlåtenskapens uträkning (delvist sekretessbelagt) Ifall ett verkligt arvskifte ska ske måste egendomen värderas igen, eftersom kvarlåtenskapen ska värderas till gängse värde vid tidpunkten för skifte (se 5 Arvskifte). I mina kommande uträkningar har jag endast värderat företaget till gängse värde. Den övriga egendomens värde är taget från bouppteckningsinstrumentet och utgör alltså inte det aktuella värdet. Kvarlåtenskapen består till största delen av aktiebolaget X. Bild 1 illustrerar hur egendomen i kvarlåtenskapen fördelas. Bild 2 illustrerar hur kvarlåtenskapen fördelas mellan änkan och barnen. Genom giftorätten i äktenskapslagen har änkan rätt till arvlåtarens egendom då inget äktenskapsförord finns. Med stöd av giftorätten får hon hälften av deras gemensamma egendom.

57 57 KVARLÅTENSKAPEN Aktiebolaget X Övrig egendom 40 % 60 % Bild 1. Egendomens fördelning i kvarlåtenskapen. KVARLÅTENSKAPEN Barnens del av bolaget Änkans del av bolaget Barnens del av övrig egendom Änkans del av övrig egendom 20 % 30 % 30 % 20 % Bild 2. Kvarlåtenskapens fördelning mellan änkan och barnen.