TCO GRANSKAR: FÖRSTA HJÄLPEN FÖR SJUKFÖRSÄKRINGEN #4/11

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TCO GRANSKAR: FÖRSTA HJÄLPEN FÖR SJUKFÖRSÄKRINGEN #4/11"

Transkript

1 TCO GRANSKAR: FÖRSTA HJÄLPEN FÖR SJUKFÖRSÄKRINGEN #4/11 TCOs förslag för att skapa trygghet i försäkringen

2 Författare Åsa Forsell Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO Tel

3 Sammanfattning TCOs förslag till första hjälpen för sjukförsäkringen Återinför tidsbegränsad sjukersättning i ny och utvecklad form rehabiliteringsersättning med individanpassade aktiva åtgärder för rehabilitering och återgång i arbete. Nedsatt eller utebliven ersättning får endast förekomma om en sjukskriven nekar till att delta i erbjuden rehabiliteringsaktivitet. Samstämmiga myndighetsbeslut hos Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen genom samsyn och gemensam beredning i individuella ärenden. Tidsgränserna i rehabiliteringskedjan bör vara rekommendationer snarare än definitiva tidsgränser. Låt sjukpenning med arbetslivsintroduktion utgå i stället för aktivitetsstöd under de tre månaderna med arbetslivsintroduktion. Därefter samstämmiga myndighetsbeslut enligt ovan. Inrätta ny instans för omprövning av Försäkringskassans (och Arbetsförmedlingens) beslut kring sjukförsäkringen. För enklare, snabbare och mindre kostsam process för de sjukskrivna att få sitt ärende prövat. Förslagsvis partsammansatt grupp med rådgivande funktion. Inrätta en rehabiliteringsombudsman som sjukskrivna kan vända sig till för råd och stöd i sjukförsäkrings- och rehabiliteringsfrågor. f ö r s t a h j ä l p e n f ö r s j u k f ö r s ä k r i n g e n

4 Inledning Sedan 2008 har stora förändringar genomförts inom sjukförsäkringen. Övergripande kan man säga att förändringarna har stramat upp försäkringsvillkoren för de sjukskrivna både vad gäller sjukpenning och sjukersättning. För sjukpenningen har tidsgränser införts för när den sjukskrivnas arbetsförmåga ska bedömas samt regler angående mot vilket arbete som arbetsförmågan ska prövas (det arbete personen är sjukskriven från, ett annat arbete hos samma arbetsgivare eller annat arbete på arbetsmarknaden). Ersättningsgraden sänks efter ett års sjukfrånvaro och efter två och ett halvt år kan man inte erhålla sjukpenning längre, utom i vissa undantagsfall. Beträffande sjukersättning (kallades tidigare förtidspension) har mer strikta bedömningar införts så att enbart personer som inte förväntas kunna arbeta igen under all överskådlig framtid kan beviljas ersättning. Den tidsbegränsade sjukersättningen har slopats helt. Personer som uppnår maximal tid inom sjukförsäkringen (maximal tid med sjukpenning eller slutdatum för tidsbegränsad sjukersättning) utförsäkras och får under tre månader delta i arbetsförmedlingens program arbetslivsintroduktion. Under denna period erhåller de utförsäkrade aktivitetsstöd, vilket motsvarar nivån inom arbetslöshetsförsäkringen. En aktivitetsersättning motsvarande 80 procent av tidigare inkomst kan erhållas om arbetsvillkor och medlemsvillkor inom arbetslöshetsförsäkringen uppfylls. Annars blir ersättningen 223 kronor per dag. Vissa undantag har införts som ska göra det lättare för dem som utförsäkras från sjukförsäkringen att erhålla aktivitetsstöd motsvarande den inkomstrelaterade ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen, men många erhåller ändå lägsta nivån. Förändringarna i sjukförsäkringen blev inte helt bra, vilket även regeringen håller med om. Ansvarig minister Ulf Kristersson har aviserat att regeringen ska lägga förslag under våren 2011 om förändringar som de anser nödvändiga för att sjukförsäkringsreformen ska fungera bättre, men utan att göra avkall på intentionerna med reformen. 1 Samtidigt arbetar en parlamentarisk utredning med mer långsiktiga frågeställningar kring sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. 2 Men problemen måste lösas skyndsamt. Svåra fall och personliga tragedier syns i media varje vecka. Allt fler kräver att reglerna ändras, bland annat Svenska kyrkan som vittnar om människor med ökade behov på grund av de nya sjukförsäkringsreglerna som söker ekonomisk hjälp från kyrkan för att klara vardagen. Även inom alliansen hörs allt oftare kritik. 1 Se till exempel DN Debatt Direktiv 2010:48 Hållbara försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet Vilka är då de stora problemen med sjukförsäkringen som snabbt behöver rättas till? Och hur bör man göra? Nedan sammanfattas en bild av dagens sjukförsäkringsproblematik och vilka förslag till lösningar TCO ser. Inledningsvis beskrivs dagsaktuella uppgifter om hur allmänheten ser på sjukförsäkringen ur ett trygghetsperspektiv. 4 f ö r s t a h j ä l p e n f ö r s j u k f ö r s ä k r i n g e n

5 EN sjukförsäkring med problem Vad anser allmänheten om sjukförsäkringen och de genomförda förändringarna? Vi har låtit undersökningsföretaget Novus fråga hur folk ser på sjukförsäkringen ur ett trygghetsperspektiv. 3 Resultatet visar att två av tre känner osäkerhet kring om de skulle klara sig ekonomiskt om de skulle bli långvarigt sjuka och borta från arbetet i ett och ett halvt år. Lika många känner också osäkerhet kring om de skulle få det stöd de behöver för att komma tillbaka i arbete. Att bara knappt en av tre känner sig trygg inför en situation som sjukfrånvarande är ett för dåligt betyg på dagens sjukförsäkring. Själva syftet med försäkringar och socialförsäkringar är ju att skapa trygghet för dem som omfattas av försäkringen. 3 Undersökningen genomfördes i Novus riksrepresentativa webbpanel mars och mars Ett tusen webintervjuer har genomförts bland personer i åldersgruppen år. Övergripande resultat från undersökningen sammanfattas i rapporten Allmänhetens förtroende för sjukförsäkringen Sju av tio anser att förändringarna inom sjukförsäkringen har haft negativa effekter för de sjukskrivnas ekonomiska situation. Bara ett fåtal (6 procent) anser att förändringarna har haft positiva effekter. Vad gäller förändringarnas effekter för de sjukskrivnas möjligheter att återkomma i arbete är folk mindre negativa. Fyra av tio anser att förändringarna har haft negativa effekter i det avseendet, medan två av tio anser att förändringarna har haft positiva effekter. Undersökningen visar också att folk har större förtroende för arbetsgivaren än för Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen vad gäller möjligheterna att ge bra stöd för rehabilitering och återgång i arbete vid långvarig sjukfrånvaro. Hälften av de tillfrågade anser att arbetsgivaren ger bra stöd till sjukskrivna att komma tillbaka i arbete, medan bara 15 respektive 10 procent anser att Försäkringskassan respektive Arbetsförmedlingen gör det. Det första huvudproblemet: För svag ekonomisk trygghet när man inte kan arbete på grund av sjukdom Det främsta syftet med försäkringar och även med socialförsäkringar är att skapa trygghet. Man försäkrar sig mot att bli lidande om skada inträffar, om till exempel ens hus brinner ner eller om man krockar med bilen står försäkringsbolaget för de kostnader som uppkommer exklusive självrisk. Att individen står för en del av kostnaderna genom självrisk är nödvändigt då individen kan ha ett informationsövertag relativt försäkringsgivaren. Risken för överutnyttjande eller missbruk minskas genom självrisk och kontroll. En socialförsäkring ger alla i befolkningen skydd mot vissa händelser. Sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet i händelse av att man drab f ö r s t a h j ä l p e n f ö r s j u k f ö r s ä k r i n g e n

6 bas av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning som gör att man inte kan arbeta. Vårt system bygger på en självrisk i form av dels karensdag (ingen ersättning den första sjukfrånvarodagen), dels ersättningsnivå som är lägre än den på grund av sjukfrånvaro uteblivna löneinkomsten. Ersättningsnivån är mellan 64 och knappt 80 procent beroende på sjukfallets längd. Det finns också ett tak för ersättningen som gör att höga lönenivåer inte kompenseras inom sjukförsäkringen. 4 Sedan 2008 kan sjukpenning erhållas under sammanlagt 2,5 år med lägre ersättning, det vill säga högre självrisk, efter ett års sjukskrivning. I vissa undantagsfall kan ytterligare tid med sjukpenning beviljas. Om arbetsförmågan av medicinska skäl är långsiktigt eller stadigvarande nedsatt har sjukersättning 5 (förtidspension) kunnat beviljas. Självrisken är högre vid långvarig nedsättning av arbetsförmågan i och med att ersättningsnivån uppgår till 64 procent av tidigare inkomst (antagandeinkomsten). Sedan 2008 beviljas sjukersättning enbart om arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt. Med detta avses att nedsättningen ska bedömas vara bestående för all överskådlig framtid och att medicinsk behandling eller rehabilitering inte bedöms kunna leda till att arbetsförmågan återfås. 4 Däremot finns ofta generöst kompletterande skydd för höga lönenivåer genom kollektivavtal på arbetsmarknaden. Lägre lönenivåer omfattas också ofta av kompletterande skydd genom kollektivavtal, men här rör det sig oftast om lägre belopp då huvuddelen av dessa inkomster skyddas av sjukförsäkringen. 5 Sjukersättning gäller för personer som är 30 år eller äldre, medan motsvarande stöd ges i form av aktivitetsersättning för personer under 30 år (mellan 19 och 29 år). Många tvingas lämna sjukförsäkringen fast de egentligen hör hemma där Det finns personer som på grund av sjukdom inte kan arbete under en längre period än 2,5 år, utan att arbetsförmågan för den skull förväntas vara stadigvarande nedsatt. Psykiskt sjuka är ett exempel. Det är stigmatiserande för dem att förtidspensioneras (ges stadigvarande sjukersättning) och därmed förlora hoppet om att återkomma till arbetslivet, samtidigt som det inte är bra för tillfrisknandet att leva i en ekonomiskt otrygg tillvaro fylld av oro och stress. Nu återvänder tidigare utförsäkrade till sjukförsäkringen efter en period i arbetslivsintroduktion. Omkring hälften av dem som lämnat sjukförsäkringen på grund av maximal tid med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning återvänder till sjukförsäkringen enligt Försäkringskassans egna siffror. 6 Försäkringskassan kallar dem återvändarna. Regeringen uppskattade i ett tidigare skede att enbart tio procent skulle återvända. Med nuvarande nivåer ställer vi oss frågande till om detta verkligen ligger i linje med reformens intentioner. 6 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första och andra kvartalet Återrapportering enligt regleringsbrevet för Uppdaterade siffror med status hos Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan den 31 oktober, Försäkringskassan, Dnr Nollklassade kan inte återvända till sjukförsäkringen med sjukpenning Nollklassade kan inte återvända till sjukförsäkringen med sjukpenning, då de saknar sjukpenninggrundande inkomst. TCO och andra varnade redan innan reformens genomförande för att de nollklassade står försäkringslösa efter att deras tidsbegränsade sjukersättning tagit slut. De nollklassade är i första hand de som enbart haft garantiersättning i sin tidsbegränsade sjuk 6 f ö r s t a h j ä l p e n f ö r s j u k f ö r s ä k r i n g e n

7 ersättning och ingen inkomstrelaterad ersättning på grund av avsaknad av tidigare inkomst (antagandeinkomst/sjukpenninggrundande inkomst). Var dessa personer tar vägen och hur de försörjer sig finns det ingen samlad information om. Vissa kan återfinnas inom arbetsmarknadspolitiken och/eller med ekonomiskt försörjningsstöd från kommunen, medan andra klarar sig ekonomiskt genom att de lever tillsammans med en partner. Lösning: Det finns behov av en ersättning motsvarande tidsbegränsad sjukersättning som inte längre kan beviljas. Rätten till tidsbegränsad sjukersättning bör därför återinföras i en ny och utvecklad form som förslagsvis kan kallas för rehabiliteringsersättning. Ersättningsformen behöver kompletteras med individanpassade aktiva åtgärder för att ta tillvara allas möjligheter till rehabilitering och återgång i arbete. En plan bör upprättas för vad som kan göras för att öka chanserna till återgång i arbete. Planen bör utarbetas gemensamt av flera aktörer, den sjuka och personer från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, vården och arbetsgivaren/företagshälsovård (i de fall individen har en anställning). Samordningsansvar bör preciseras i varje enskilt fall. Många sjuka görs beroende av stöd från familj och samhälle De lägsta nivåerna inom aktivitetsstödet är för låga, lägre än normen för försörjningsstöd inklusive boendekostnader. Man är berättigad till ekonomiskt försörjningsstöd om man är ensamstående och enbart har lägsta nivån inom aktivitetsstödet som är 223 kronor om dagen, vilket motsvarar kronor i månaden. Lever man tillsammans med någon beror rätten till försörjningsstöd även på ens partners inkomst då behovsprövning görs mot hushållets sammanlagda inkomster. Har en utförsäkrad med lägsta ersättningsnivån en partner med en månadsinkomst på kronor eller mer är hushållet inte berättigad till ekonomiskt försörjningsstöd från kommunen (givet en boendekostnad på 6500 kronor) 7. Att man är sammanboende ändrar inte det faktum att den utförsäkrades inkomst är låg, men det blir ens partner eller den gemensamma hushållsekonomin som tvingas ta hela ekonomiska ansvaret för de minskade inkomster som utförsäkringen för med sig. Utförsäkringarna från sjukförsäkringen har ökat behoven av ekonomiskt försörjningsstöd, men har också satt press på hushållens gemensamma inkomster. Även lägsta nivån inom arbetslöshetsförsäkringen (320 kr per dag) är så låg att man ofta har rätt till ekonomiskt försörjningsstöd. Ensamstående med ersättning om 320 kr per dag kan erhålla försörjningsstöd om de ansöker om det, medan sammanboende tvingas leva på andra hushållsmedlemmars inkomster i de fall den gemensamma hushållsinkomsten är på sådan nivå att rätt till ekonomiskt försörjningsstöd inte föreligger. Hushåll där ena parten är utförsäkrad och erhåller 320 kronor om dagen har rätt till ekonomiskt försörjningsstöd från kommunen om sammanboendes inkomst inte överstiger kronor per månad 8. Finns det barn i hushållet förändras rätten till försörjningsstöd och då kan även bostadsbidrag vara aktuellt. 7 Vid en boendekostnad om kronor i månaden erhåller ett sammanboendehushåll där ena personen har lägsta nivån inom aktivitetsstödet (223 kronor om dagen) inte något ekonomiskt försörjningsstöd från kommunen om den andra personen i hushållet tjänar kronor i månaden eller mer. Typfallsberäkningarna baseras på Statistiska Centralbyråns Fasit-modell (modellår 2009) och gäller för år Även här gäller typfallet en boendekostnad om kronor. Om hushållets boendekostnad är lägre och uppgår till kronor har hushållet inte rätt till ekonomiskt försörjningsstöd om den utförsäkrades partner har en inkomst motsvarande kronor i månaden eller mer. f ö r s t a h j ä l p e n f ö r s j u k f ö r s ä k r i n g e n

8 Många utförsäkrade vittnar om att de känner sig utpekade som en belastning för samhället (tärande, problematisk grupp mm). Vid utförsäkring som innebär sänkt ersättning går de sjukskrivna ofta från en situation där de varit självförsörjande till en situation där de antingen är beroende av inkomstprövat stöd från samhållet eller mer direkt är beroende av sin partners inkomst. Att fler och fler får så låga ersättningar rimmar illa med huvudtanken i det svenska systemet att trygghetssystem och skatter ska baseras på individens inkomster och inte familjens. På längre sikt behöver lägsta nivån höjas för ersättning vid arbetslöshet. Att lämna förslag kring detta bör ligga inom ramen för den parlamentariska socialförsäkringsutredningens uppdrag. Rätten till bostadstillägg för pensionärer (BTP) har gått förlorad för många. Personer som utförsäkras från tidsbegränsad sjukersättning har i och med utförsäkringen inte längre rätt till bostadstillägg. Detta är bakvänt eftersom ersättningen under perioden med arbetslivsintroduktion och fortsatt deltagande i arbetsmarknadspolitiska åtgärder allt som oftast är lägre än den sjukersättning de har erhållit. Personerna hänvisas i stället till att söka ekonomiskt försörjningsstöd hos kommunerna (tidigare kallat socialbidrag) samhällets yttersta skyddsnät. Det är ett stöd många drar sig för att söka bland annat för att kommunen kan ställa krav på individen och hushållet att till exempel göra sig av med bil eller bostadsrätt. Man tvingas i högre grad bli beroende av sin partners inkomst, familjens samlade inkomster. Lösning: Om tidsbegränsad sjukersättning återinförs slipper många individers ekonomi haverera på grund av utförsäkring från sjukförsäkringen. Dessutom föreslås nedan olika lösningar för att inte fel personer ska tvingas lämna sjukförsäkringen, vilket också minskar risken att de hamnar med ersättning motsvarande lägsta nivån inom aktivitetsstödet. Ett återinförande av tidsbegränsad sjukersättning (enligt förslag ovan) ger personerna i fråga rätt till bostadstillägg för pensionärer (BTP), vilket minskar trycket på hushållens gemensamma inkomster utan att utsätta hushållet för de åtgärder/prövningar som krävs för ekonomiskt försörjningsstöd. Det andra huvudproblemet: För svag trygghet i möjligheten till stöd för rehabilitering och återgång i arbete om man blir sjukskriven Det ligger både i den enskildes och i samhällets intresse att den tid en person är sjukfrånvarande från arbete är lagom lång. Det behövs tid för att tillfriskna och återfå arbetsförmåga man bör inte gå tillbaka i arbete innan man återfått arbetsförmågan och man bör inte vara sjukskriven när sjukdomen inte längre utgör ett hinder för att arbete. Sjukförsäkringen ska ge ekonomiskt trygghet, men också tryggheten i vetskapen om att man verkligen kan vara sjukskriven när man inte kan arbeta. De flesta sjukskrivna återfår sin arbetsförmåga och kan återgå till sitt ar 8 f ö r s t a h j ä l p e n f ö r s j u k f ö r s ä k r i n g e n

9 bete på sin gamla arbetsplats efter medicinsk rehabilitering och eventuellt arbetsplatsanpassning. Andra sjukskrivna, ofta de som är långvarigt sjukskrivna, har svårt att återgå till sitt tidigare arbete och sin tidigare arbetsplats på grund av att deras arbetsförmåga inte är densamma som innan. För att hitta tillbaka till arbetslivet behöver man stöd, i synnerhet om sjukdomen och arbetsförmågan gör att man behöver byta arbete. Det ligger i både individens och samhällets intresse att vid rätt tidpunkt ta ställning till om personen i fråga bedöms kunna komma tillbaka till sitt nuvarande arbete eller inte. Om personen inte kan komma tillbaka behöver han eller hon hitta andra arbeten som skulle kunna fungera. Samhället behöver se till att individen får det stöd som behövs för att ett sådant arbete ska kunna bli aktuellt. Enbart krav på individen den sjuke Rehabiliteringskedjan innehåller mest krav på individen snarare än att skapa möjligheter för rehabilitering. Kraven på arbetsgivaren, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är otillräckliga. På längre sikt och inom ramen för den parlamentariska socialförsäkringsutredningen bör man överväga att skapa ekonomiska incitament och sanktionsmöjligheter för att få arbetsgivare och eventuellt även Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen att arbeta mer aktivt med rehabilitering och stöd i olika former för att underlätta för sjukskrivna att återgå i arbete. Lösning: Nedsatt eller utebliven ersättning ska endast kunna komma ifråga om den sjukskrivne nekar delta i erbjuden rehabiliteringsaktivitet. Olika bedömning av arbetsförmåga sätter individen i klistret Det finns fortfarande fall där sjukskrivnas/utförsäkrades arbetsförmåga bedöms olika av Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. En person kan vara för frisk för att vara sjukskriven, men för sjuk för att delta i arbetsmarknadspolitiska program och stå till arbetsmarknadens förfogande. Lösning: Individuella bedömningar bör göras av Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen tillsammans. Samstämmiga myndighetsbeslut bör fattas i de individuella fallen genom samsyn och gemensam beredning i individuella ärenden. Den sjukskrivne, vården och den sjukskrivnes arbetsgivare och eventuell företagshälsovård behöver naturligtvis involveras i myndigheternas handläggning av ärenden. Tidsgränserna är för hårda Många vittnar om att personer tingas sluta sin anställning redan efter ett halvårs sjukskrivning på grund av de fasta tidsgränserna inom rehabiliteringskedjan. Även arbetsgivare upplever problem när en arbetstagare som arbetsgivaren gärna vill ha kvar tvingas söka andra arbeten för att inte f ö r s t a h j ä l p e n f ö r s j u k f ö r s ä k r i n g e n

10 förlora sin ekonomiska ersättning. Särskilt problematiskt kan detta vara för personer med delvis nedsatt arbetsförmåga och ett arbete där de fungerar. Med nuvarande regelverk kan de tvingas säga upp sig för att i stället vara arbetslösa på heltid. Det finns absolut en poäng med tydlighet och transparens så att alla vet vad som gäller vid olika tidpunkter. Frågan är dock om det är det mest effektiva i något så varierande som bedömning av individers olika sjukdomsförlopp och hur dessa påverkar respektive individs arbets förmåga och möjligheter att återgå till sitt specifika nuvarande arbete. Ett helhetsgrepp över hur, när och mot vilket arbete arbetsförmågan ska prövas behöver tas och regelverket behöver samordnas mellan sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen Detta bör ligga inom ramen för den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Forskning behövs kring när under en sjukskrivningsperiod det är effektivt gå tillbaka till det ordinarie arbetet och när en sjukskriven person bör söka sig till andra arbeten. Hur långt är det effektivt att försäkringsskyddet sträcker sig? Regeringen har även gett Försäkringskassan i uppdrag att lägga förslag kring bedömning av arbetsförmåga. Lösning: Tidsgränserna inom rehabiliteringskedjan bör vara rekommendationer för när en prövning generellt kan vara aktuellt snarare än definitiva gränser för vad som alltid ska gälla. I väntan på förslag till fungerande helhetslösning och samordning med arbetslöshetsförsäkringen bör individuella bedömningar göras av Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen tillsammans, då kunskaper om ett på arbetsmarknaden förekommande arbete finns hos Arbetsförmedlingen snarare än hos Försäkringskassan. Samstämmiga myndighetsbeslut i de individuella fallen behöver tas genom samsyn och gemensam beredning i individuella ärenden. Den sjukskrivna, vården, den sjukskrivnes arbetsgivare och eventuell företagshälsovård behöver naturligtvis involveras i ställningstagandet. Fel personer tvingas lämna sjukförsäkringen Felbedömning kan sägas ha gjorts i de fall utförsäkrade återvänder till sjukförsäkringen efter tre månader inom arbetslivsutveckling. Det blir en rundgång för de utförsäkrade som efter tre månader med arbetslivsintroduktion och därpå eventuellt deltagande i arbetsmarknadspolitiskt program inte kan arbeta, men inte har stadigvarande nedsatt arbetsförmåga. Dessa personer finns och syns i Försäkringskassans statistik och prognoser. Siffrorna indikerar att den ökning av sjukfrånvaron som prognostiseras nästan uteslutande kommer att röra sig om personer som kommer tillbaka till sjukförsäkringen från en period utanför densamma efter tidigare utförsäkring. Försäkringskassan kallar gruppen återvändarna. Inga särskilda regelverk eller åtgärder finns för dessa personer, utan de kan komma att gå igenom stegen i rehabiliteringskedjan en gång till. Man kan se det som om fel personer har utförsäkrats många har tvingats lämna sjukförsäkringen för en tid för att sedan återvända i sämre skick (psykiskt/fysiskt) och i sämre ekonomisk situation än tidigare. Att nollklassade står försäk 1 0 f ö r s t a h j ä l p e n f ö r s j u k f ö r s ä k r i n g e n

11 ringslösa och inte kan återvända till sjukförsäkringen med sjukpenning har beskrivits ovan. Lösning: Låt inte någon lämna sjukförsäkringen innan det är säkerställt att de har arbetsförmåga nog att söka arbete, delta i arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitik med ersättning från arbetslöshetsförsäkringen eller utbilda sig. Efter maximal tid med sjukpenning vore en lösning att låta sjukpenning med arbetslivsintroduktion utgå under tre månader varefter samstämmiga beslut fattas av Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen angående personens arbetsförmåga och fortsatt ersättningsform. Då behöver inte någon lämna sjukförsäkringen i onödan som är fallet idag. Svårt för sjukskrivna att få sitt ärende prövat Många som drabbas av de nya sjukförsäkringsreglerna önskar få sitt ärende omprövat. LO-TCO rättsskydd ser ett ökande antal fall där Försäkringskassan frekvent hänvisar till att individen får överklaga om de vill få Försäkringskassans beslut omprövat. Långvarigt sjuka och utförsäkrade har ofta inte kraft att driva ett ärende till rätten. Kostnad för juridiskt biträde kan också vara för stor för långvarigt sjukskrivna som får beslut om att de ska få sin sjukpenning indragen. Lösning: Inrätta en ny instans för omprövning av Försäkringskassans (och Arbetsförmedlingens) beslut kring sjukförsäkringen. En enklare, snabbare och mindre kostsam process behövs för de sjukskrivna att få sitt ärende prövat. Förslagsvis kan det vara en partssammansatt grupp med rådgivande funktion. Sjukskrivna behöver också en instans att vända sig till för råd och stöd i sjukförsäkrings- och rehabiliteringsfrågor en rehabiliteringsombudsman. Föreslagna instanser kan eventuellt samordnas. f ö r s t a h j ä l p e n f ö r s j u k f ö r s ä k r i n g e n

12 1 2 f ö r s t a h j ä l p e n f ö r s j u k f ö r s ä k r i n g e n

13 TCO TCO är en facklig centralorganisation som har 15 medlemsförbund med tillsammans 1,2 miljoner medlemmar. Därav är studerandemedlemmar i något av fackförbunden inom TCO. Bland TCO-förbundens medlemmar finns många olika yrkesgrupper, allt från civilekonomer, jurister, civilingenjörer och statsvetare till socionomer, lärare, sjuksköterskor, poliser och skådespelare. TCO är den fackliga centralorganisation vars förbund organiserar flest akademiker. TCO-förbunden finns inom alla områden på arbetsmarknaden, inom såväl privat och offentlig sektor som inom tjänste- och tillverkningsindustrin. Fackförbunden har stora kunskaper och lång erfarenhet av de spelregler som gäller mellan anställda och arbetsgivare. Vill du veta mer? Gå in på f ö r s t a h j ä l p e n f ö r s j u k f ö r s ä k r i n g e n

14 t j ä n s t e m ä n n e n s c e n t r a l o r g a n i s a t i o n l i n n é g a t a n 1 4, s t o c k h o l m t e l , t c o. s e m a r s a v d e l n i n g e n f ö r k o m m u n i k a t i o n & o p i n i o n t w w w. t c o. s e

FÖRSTA HJÄLPEN FÖR SJUKFÖRSÄKRINGEN

FÖRSTA HJÄLPEN FÖR SJUKFÖRSÄKRINGEN FÖRSTA HJÄLPEN FÖR SJUKFÖRSÄKRINGEN TCOs förslag för att skapa trygghet i försäkringen. 2011-03-31 Författare Åsa Forsell Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO asa.forsell@tco.se Tel 08-782 91

Läs mer

Stöd till personer som lämnar sjukförsäkringen

Stöd till personer som lämnar sjukförsäkringen Stöd till personer som lämnar sjukförsäkringen Förändrade regler i sjukförsäkringen 1 januari 2010 Regeländringar i sjukförsäkringen November 2009 Sida 1 Regeländringarna från 1 juli 2008 Införande av

Läs mer

Promemoria 2011-04-11. Översyn av sjukförsäkringen förslag till förbättringar. Inledning

Promemoria 2011-04-11. Översyn av sjukförsäkringen förslag till förbättringar. Inledning Promemoria 2011-04-11 Översyn av sjukförsäkringen förslag till förbättringar Inledning Länge var sjukfrånvaron i Sverige klart högre än i jämförbara länder, utan att svenskarna var sjukare än andra. Stora,

Läs mer

Cirkulärnr: 09:87 Diarienr: 09/6097 Arbetsgivarpolitik: 09-2:26 Handläggare: Catharina Bäck Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik

Cirkulärnr: 09:87 Diarienr: 09/6097 Arbetsgivarpolitik: 09-2:26 Handläggare: Catharina Bäck Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik Cirkulärnr: 09:87 Diarienr: 09/6097 Arbetsgivarpolitik: 09-2:26 Handläggare: Catharina Bäck Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik Sektion/Enhet: Förhandlingssektionen Datum: 2009-12-22 Mottagare:

Läs mer

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning Rehabiliteringskedjan Tidsgränser sjukpenning Alternativ till

Läs mer

Nollplacerade 2014-04-01. Sjuk och osynlig

Nollplacerade 2014-04-01. Sjuk och osynlig Sjuk och osynlig Vilka är vi? Sara Mendelson - samordnare Enheten för ekonomiskt bistånd i Halmstad kommun Mail; sara.mendelson@halmstad.se Telefon; 035-13 78 36, 0708 743 267 Pia Ryberg - samverkansansvarig

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm 19 oktober 2011 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 2 juli 2010 i mål

Läs mer

Försäkringsmedicin 2016. Om socialförsäkringen

Försäkringsmedicin 2016. Om socialförsäkringen Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 217 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut om bidrag och ersättningar varje

Läs mer

TELEFON TELEFAX POSTGIRO ORG.NR E-POST

TELEFON TELEFAX POSTGIRO ORG.NR E-POST 1 2008-02-11 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över promemoria S2007/11032/SF Införande av rehabiliteringskedja och S2007/11088/SF Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning,

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 1 1. Uppdrag Försäkringskassan

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

PM 080215 Avseende återkrav m m enligt lag om allmän försäkring

PM 080215 Avseende återkrav m m enligt lag om allmän försäkring PM 080215 Avseende återkrav m m enligt lag om allmän försäkring Återkrav Enligt 20 kap. 4 kan Försäkringskassan kräva åter ersättning som utgått. Det krävs antingen att den ersättningsberättigade har lämnat

Läs mer

Till dig som vill bli medlem i SEKO

Till dig som vill bli medlem i SEKO Till dig som vill bli medlem i SEKO Med dig blir vi ännu starkare Tack vare att vi är många kan vi sätta tryck på arbetsgivaren. Men du kan hjälpa oss att bli ännu starkare. Vi kämpar för dig Utan oss

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första och andra kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första och andra kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första och andra kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet

Läs mer

Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år

Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år Träder i kraft den 1 juli 2008 respektive den 1 jan 2009 Jan Regeringen vill effektivisera sjuk-skrivningsprocessen och öka möjligheterna för sjukskrivna

Läs mer

Anpassning av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) efter löneutvecklingen inom yrkesområdet för arbetslösa

Anpassning av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) efter löneutvecklingen inom yrkesområdet för arbetslösa Med anledning av socialförsäkringsbalkens införande den 1 januari 2011 har redaktionella ändringar i form av bl.a. nya laghänvisningar beslutats i detta rättsliga ställningstagande (dnr 034638-2010). Anpassning

Läs mer

Rehabilitering. Arbetssätt vid rehabiliteringsärenden. Rehabilitering 2009-02-23 Sid: 1 / 6

Rehabilitering. Arbetssätt vid rehabiliteringsärenden. Rehabilitering 2009-02-23 Sid: 1 / 6 Rehabilitering 2009-02-23 Sid: 1 / 6 Universitetsförvaltningen Personalavdelningen Dnr 1517/09-200 Rehabilitering Arbetssätt vid rehabiliteringsärenden Sid: 2 / 6 Arbetssätt vid rehabiliteringsärenden

Läs mer

DOM 2011-06-15 Meddelad i Jönköping

DOM 2011-06-15 Meddelad i Jönköping Avdelning 2 DOM 2011-06-15 Meddelad i Jönköping Sida 1 (5) Mål nr 3684-10 KLAGANDE Försäkringskassan Processjuridiska enheten/stockholm 103 51 Stockholm MOTPART XX, ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten

Läs mer

Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011. Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011

Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011. Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första, andra, tredje och fjärde kvartalet 2010 Återrapportering

Läs mer

Försäkringskassan i Sverige

Försäkringskassan i Sverige Försäkringskassan i Sverige Försäkringskassans uppdragsgivare är regeringen Myndigheten leds av en generaldirektör (GD) Snabbfakta Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 217 miljarder

Läs mer

TFA -KL OM ERSÄTTNING VID ARBETSSKADA. Maj 2008

TFA -KL OM ERSÄTTNING VID ARBETSSKADA. Maj 2008 TFA -KL OM ERSÄTTNING VID ARBETSSKADA Maj 2008 1 Din trygghet om något händer - Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA - KL) Du är försäkrad via jobbet. Försäkringen är ett komplement till den ersättning

Läs mer

Förebyggande sjukpenning

Förebyggande sjukpenning Förebyggande sjukpenning Bedöms ha en förhöjd sjukdomsrisk som kan antas leda till en nedsättning av arbetsförmågan. Genomgå medicinsk behandling eller rehabilitering som syftar till att förebygga sjukdom,

Läs mer

Ny lag om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete

Ny lag om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete Socialförsäkringsutskottets yttrande 2007/08:SfU5y Ny lag om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete Till arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet har den 8 maj 2008 beslutat

Läs mer

Ersättningsperiod vid anmälan om höjd inkomst och beslut om sjukpenninggrundande inkomst (SGI) för förfluten tid

Ersättningsperiod vid anmälan om höjd inkomst och beslut om sjukpenninggrundande inkomst (SGI) för förfluten tid Ersättningsperiod vid anmälan om höjd inkomst och beslut om sjukpenninggrundande inkomst (SGI) för förfluten tid Försäkringskassans ställningstagande 1. När en ersättningsperiod påbörjas En ersättningsperiod

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första, andra och tredje kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första, andra och tredje kvartalet 2010 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första, andra och tredje kvartalet 2010 Återrapportering enligt

Läs mer

När och hur det ska skrivas

När och hur det ska skrivas LÄKARUTLÅTANDE OM HÄLSOTILLSTÅND FK 3200, LuH (LOH, LUT) När och hur det ska skrivas Försäkringsmedicinsk kommitté, FÖRKOM Att fylla i blanketten FKF 3200 1. Tidigare sjukdomar med relevans för nedsättning

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄSTRA SKARABORG. Kartläggning Aktivitetsersättning

SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄSTRA SKARABORG. Kartläggning Aktivitetsersättning SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄSTRA SKARABORG Kartläggning Aktivitetsersättning Kartläggning aktivitetsersättning i Västra Skaraborg I Västra Skaraborg finns idag 500 individer som är beviljade aktivitetsersättning

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län december 2010

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län december 2010 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad, 17 januari 2011 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län december 2010 Antalet lediga platser fler än för ett år sedan Efterfrågan på arbetskraft

Läs mer

Rutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah

Rutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah Socialförvaltningen 1(5) Dokumentnamn: Rutin Lex Sarah Dokumentansvarig: Förvaltningschef Utfärdat av: Förvaltningschef Beslutad av: Förvaltningsövergripande ledningsgrupp. Ersätter tidigare Rutin Lex

Läs mer

Om du blir sjuk. För privat- och kooperativt anställda arbetare FÖRSÄKRING

Om du blir sjuk. För privat- och kooperativt anställda arbetare FÖRSÄKRING Om du blir sjuk För privat- och kooperativt anställda arbetare FÖRSÄKRING Utgiven i augusti 2016 Cirka 90 procent av alla anställda i Sverige omfattas av kollektivavtalade försäkringar. Hör du till dem

Läs mer

DOM 2010-10-12 Meddelad i Jönköping

DOM 2010-10-12 Meddelad i Jönköping Avdelning 1 DOM 2010-10-12 Meddelad i Jönköping Sida 1 (5) Mål nr 768-10 KLAGANDE Försäkringskassan Processjuridiska enheten/stockholm MOTPART E F Ombud: Erik Ward Wards juridik ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten

Läs mer

TCO GRANSKAR Brister i tryggheten vid sjukdom på den moderna arbetsmarknaden #2/15

TCO GRANSKAR Brister i tryggheten vid sjukdom på den moderna arbetsmarknaden #2/15 TCO GRANSKAR Brister i tryggheten vid sjukdom på den moderna arbetsmarknaden #2/15 Skillnader i sjukfrånvaro och trygghet bland egenföretagare, tidsbegränsat anställda och tillsvidareanställda resultat

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län augusti 2016: 9 511 (6,2%) 5 194 män (6,6%) 4 317 kvinnor (5,8%) 1 678 unga 18-24 år (9,3%)

Läs mer

Trygg på arbetsmarknaden?

Trygg på arbetsmarknaden? Trygg på arbetsmarknaden? En jämförelse av svenska och danska ungdomars syn på arbetsmarknaden och framtiden Stefan Persson September 2009 Rapport framtagen av: RHETIKFABRIKEN Stefan Persson Verksamhetsansvarig

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2009:10 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:5 av Håkan Jörnehed (v) om fler lönebidragsanställda i landstinget Föredragande landstingsråd: Maria Wallhager Ärendet Motionären

Läs mer

Vi går nu in på området arbetsmiljö och ska ta ställning till programmet Min. Det finns ingen fråga som ägnats så mycket tid de senaste åren i

Vi går nu in på området arbetsmiljö och ska ta ställning till programmet Min. Det finns ingen fråga som ägnats så mycket tid de senaste åren i Förbundskamrater, Vi går nu in på området arbetsmiljö och ska ta ställning till programmet Min arbetsplats. Det finns ingen fråga som ägnats så mycket tid de senaste åren i samhällsdebatten som arbetsmiljöfrågan.

Läs mer

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-08-17 U2015/04091/GV Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) I promemorian presenterar

Läs mer

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män Pressmeddelande 7 september 2016 Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män Kvinnor som driver företag pensionssparar inte i lika hög utsträckning som män som driver företag, 56 respektive

Läs mer

Innehåll. 1 Sammanfattning... 5

Innehåll. 1 Sammanfattning... 5 Innehåll 1 Sammanfattning... 5 2 Lagförslag... 7 2.1 Förslag till lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)...7 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för

Läs mer

Rätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP)

Rätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP) PM 2012:89 RI (Dnr 213-405/2012) Rätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Skrivelsen

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om jobbtorg

Svar på skrivelse från (S) om jobbtorg HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-08-18 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd 2009-08-27 Förvaltningens

Läs mer

Fakta om sjukskatten Så slår Strandhälls förslag om s k hälsoväxling mot jobb och företagande

Fakta om sjukskatten Så slår Strandhälls förslag om s k hälsoväxling mot jobb och företagande Fakta om sjukskatten Så slår Strandhälls förslag om s k hälsoväxling mot jobb och företagande Sjukskatt är inte lösningen på de ökande sjukskrivningarna Sedan 2010 ökar åter sjukskrivningarna i Sverige.

Läs mer

Särskilt stöd i grundskolan

Särskilt stöd i grundskolan Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket

Läs mer

Arbetsmarknadspolitiska insatser i form av anställning

Arbetsmarknadspolitiska insatser i form av anställning PM 2008-01-14 1 (7) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Förhandlingssektionen Phia Moberg Maria Dahlberg Arbetsmarknadspolitiska insatser i form av anställning Inledningsvis och med anledning av en del

Läs mer

En gemensam bild av verkligheten

En gemensam bild av verkligheten En gemensam bild av verkligheten En meningsfull diskussion om Sveriges framtid förutsätter en gemensam bild av var vi står i dag. Hur ser verkligheten egentligen ut och vilka fakta beskriver den bäst?

Läs mer

Rodret Fördjupat stöd mot arbete

Rodret Fördjupat stöd mot arbete Rodret Fördjupat stöd mot arbete Rodret är en jobbcoachingverksamhet som vänder sig till personer med psykisk ohälsa. Har man varit sjukskriven eller arbetslös under en längre tid kan det vara svårt att

Läs mer

Försäkringskassans historia

Försäkringskassans historia Försäkringskassans historia Historik 1960 ATP-systemet Slutet 1700-tal Sjukkassor börjar bildas 1961 Riksförsäkringsverket 1963 Allmänna försäkringskassor 1889 Arbetarskyddslagen 1891 Lag om sjukkassor

Läs mer

Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande

Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande 1 2 Det här är Arbetsförmedlingen Söker du jobb? Vill du veta mer om arbetsmarknaden? Behöver du tips och råd om hur du hittar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013 Blekinge, 8 januari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013 Kraftig ökning av antalet varsel på en fortsatt svag arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av februari månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av februari månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 mars 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län februari 2012 10 455 (7,0%) 5 213 kvinnor (7,1%)

Läs mer

Sjukskrivningsprocessen

Sjukskrivningsprocessen Sjukskrivningsprocessen - en process med många aktörer Gunilla Westerlund Lokalt samverkansansvarig FÖRSÄKRINGSKASSAN Förmåner inom socialförsäkringen exklusive pension som administreras av Pensionsmyndigheten

Läs mer

Om chefen är den sista som får veta. Varför är det enklare att berätta att man brutit benet än att man brutit ihop?

Om chefen är den sista som får veta. Varför är det enklare att berätta att man brutit benet än att man brutit ihop? Om chefen är den sista som får veta Varför är det enklare att berätta att man brutit benet än att man brutit ihop? Innehåll Inledning...3 Arbetsgivarnas perspektiv...4 Medarbetarnas perspektiv...6 Sammanfattning

Läs mer

chefen och konjunkturen

chefen och konjunkturen chefen och konjunkturen Ledarnas Chefsbarometer 2013 Chefen och konjunkturen Innehållsförteckning Rapporten i korthet... 2 Hur mår konjunkturen?... 3 Rekryteringar och anställningar... 5 Kompetensförsörjning...

Läs mer

UNGAS ARBETSLÖSHET OCH DET GÅR ATT MILDRA KRISENS EFFEKTER. UTANFÖRSKAP spelar det någon roll vilket stöd som ges? Roger Mörtvik

UNGAS ARBETSLÖSHET OCH DET GÅR ATT MILDRA KRISENS EFFEKTER. UTANFÖRSKAP spelar det någon roll vilket stöd som ges? Roger Mörtvik UNGAS ARBETSLÖSHET OCH DET GÅR ATT MILDRA KRISENS EFFEKTER UTANFÖRSKAP spelar det någon roll vilket stöd som ges? Roger Mörtvik Ungdomars arbetskraftsdeltagande Samtliga ungdomar 15-24 år Arbetslösa 15-24

Läs mer

När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:

När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att: 1 (6) Sammanhållen journalföring information till dig som möter patienter Detta är ett kunskapsunderlag om sammanhållen journalföring för dig som arbetar i vården. Underlaget innehåller en kort beskrivning

Läs mer

Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen MALIN SAHLÉN OCH MARIA EKLÖF JANUARI 2013

Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen MALIN SAHLÉN OCH MARIA EKLÖF JANUARI 2013 Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen MALIN SAHLÉN OCH MARIA EKLÖF JANUARI 2013 Sammanfattning 2 1. Sammanfattning Den här rapporten har undersökt hur pass väl Arbetsförmedlingen har lyckats med att

Läs mer

Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015

Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 1 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 2 Innehåll Heltidsarbetet ökar... 5 Varför ska fler jobba heltid?...

Läs mer

150 000 arbetslösa står utan ersättning oroväckande hög ökning på fyra år

150 000 arbetslösa står utan ersättning oroväckande hög ökning på fyra år PRESSMEDDELANDE 150 000 arbetslösa står utan ersättning oroväckande hög ökning på fyra år 2012-11-14 Över 150 000 personer som är arbetslösa saknar ersättning från trygghetssystemen på arbetsmarknaden.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av augusti månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av augusti månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 13 september 2011 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av augusti månad 2011

Läs mer

Brevutskick till väntande patienter

Brevutskick till väntande patienter Brevutskick till väntande patienter Rapport från Vårdgarantiarbetet i Region Skåne, juni 2006 Bakgrund Genom en överenskommelse har staten och Sveriges Kommuner och Landsting enats om en långsiktig satsning

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 26 januari 2011 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjurist Anne Rajmic LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Försäkringskassan 103

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej- / killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Utredning av hyressättning i vård- och omsorgsboende för personer med funktionsnedsättning i Tyresö kommun

Utredning av hyressättning i vård- och omsorgsboende för personer med funktionsnedsättning i Tyresö kommun PM Tyresö kommun 2015-10-12 Socialförvaltningen 1 (7) Håkan Wramner Utredare Utredning av hyressättning i vård- och omsorgsboende för personer med funktionsnedsättning i Tyresö kommun 1 Inledning Ordförande

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av aktivitetsersättningen. Dir. 2007:183. Beslut vid regeringssammanträde den 20 december 2007

Kommittédirektiv. Översyn av aktivitetsersättningen. Dir. 2007:183. Beslut vid regeringssammanträde den 20 december 2007 Kommittédirektiv Översyn av aktivitetsersättningen Dir. 2007:183 Beslut vid regeringssammanträde den 20 december 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska göra en översyn av aktivitetsersättningen.

Läs mer

Kommunalt bostadstillägg för personer med funktionsnedsättning

Kommunalt bostadstillägg för personer med funktionsnedsättning Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument Kommunalt bostadstillägg för personer med funktionsnedsättning ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2016-09-08, 222 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING:

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad, 16 augusti 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2011 Lediga platser:

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska

Sammanfattning på lättläst svenska Sammanfattning på lättläst svenska Utredningen skulle utreda och lämna förslag i vissa frågor som handlar om svenskt medborgarskap. Svenskt medborgarskap i dag Vissa personer blir svenska medborgare när

Läs mer

Din tjänstepension PA-KFS 09

Din tjänstepension PA-KFS 09 Din tjänstepension PA-KFS 09 Kort presentation av broschyren Den här broschyren vänder sig till dig som är anställd inom ett KFS-anslutet företag som avtalat om PA-KFS 09. Den ger dig en kort och översiktlig

Läs mer

Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19)

Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19) Till: Justitiedepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19) SABOs synpunkter Inledning SABO har i tidigare remissyttranden, senast över betänkandet Försörjningskrav

Läs mer

Anna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015

Anna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015 Anna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015 Det talade ordet gäller Det är höst i ett Sverige som börjar tvivla på framtiden. Ett växande utanförskap där en av sju fastnar utanför arbetsmarknaden.

Läs mer

Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna Ds 2016:8

Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna Ds 2016:8 1(6) Mikael Dubois 2016-06-03 070 249 32 38 Mikael.dubois@tco.se Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna Ds 2016:8 Allmänt TCO har beretts tillfälle att yttra sig över

Läs mer

Åter till arbetet. Fackliga riktlinjer för förebyggande arbetsmiljöarbete, arbetsanpassning och rehabilitering

Åter till arbetet. Fackliga riktlinjer för förebyggande arbetsmiljöarbete, arbetsanpassning och rehabilitering Åter till arbetet Fackliga riktlinjer för förebyggande arbetsmiljöarbete, arbetsanpassning och rehabilitering 1 Fackets uppdrag Medlemmarnas intresseorganisation Inte ta över andras ansvar men ligga steget

Läs mer

Om du är föräldraledig

Om du är föräldraledig Om du är föräldraledig För privat- och kooperativt anställda arbetare FÖRSÄKRING Utgiven i juni 2016 Cirka 90 procent av alla anställda i Sverige omfattas av kollektivavtalade försäkringar. Hör du till

Läs mer

Rapport uppdrag. Advisory board

Rapport uppdrag. Advisory board 1 Rapport uppdrag Advisory board 2 Advisory board AB är en dialogmodell som på ett stukturerat sätt ger möjlighet till samråd och dialog med unga i utvecklingsarbeten/verksamhetsutveckling inom kommunen,

Läs mer

Fråga 1: Vilka analyser gör ni angående sjukskrivningsnivåerna?

Fråga 1: Vilka analyser gör ni angående sjukskrivningsnivåerna? KF 06:1 Dnr KS/2016:205-035 2016-04-13 1/3 Svar på interpellation ställd av Ragnar Lindén (MP), Madeleine Bilberg (MP), Josefin Valham (MP) och Björn Siljeström (MP) om personalpolitik och kommunen som

Läs mer

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Juridisk vägledning Granskad juni 2012 Mer om Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt Personalen är skyldig att anmäla

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2015 Antalet arbetslösa ökar för första gången på 20 månader om än

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av april 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av april 2013 Blekinge, 15 maj 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av april 2013 Den globala ekonomiska utvecklingen går fortsatt trögt och det är framför allt Europa som utgör sänket

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen

Rehabiliteringsprocessen Rehabiliteringsprocessen 1 GÖTEBORGS UNIVERSITET 2013-03-21 Rehabiliteringsprocessen Syftet med sammanställningen är att tydliggöra rehabiliteringsprocessens olika delar och vara ett stöd i ett aktivt

Läs mer

Lagrum: 24 kap. 2 första stycket, 26 kap. 22 a, 27 kap. 2 första stycket och 27 kap. 45 socialförsäkringsbalken

Lagrum: 24 kap. 2 första stycket, 26 kap. 22 a, 27 kap. 2 första stycket och 27 kap. 45 socialförsäkringsbalken HFD 2015 ref 74 Fråga om hur den försäkrades arbetsförmåga ska bedömas när han eller hon har en skyddad SGI som är fastställd utifrån ett heltidsarbete där den faktiska arbetstiden understiger 40 timmar

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015. Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016

Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015. Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016 Kommittédirektiv Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015 Dir. 2016:47 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016 Sammanfattning Under 2015 var migrationsströmmarna till

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2008

FINLAND I EUROPA 2008 Intervju- och undersökningstjänster A FINLAND I EUROPA 2008 BLANKETT ATT FYLLA I SJÄLV Intervju- och undersökningstjänster B FINLAND I EUROPA 2008 BLANKETT ATT FYLLA I SJÄLV GS1. Här beskrivs kortfattat

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av mars månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av mars månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 april 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av mars månad 2011

Läs mer

Om du behöver tandvård

Om du behöver tandvård Om du behöver tandvård Välkommen till Försäkringskassan Den här broschyren tar kortfattat upp vilka förmåner som finns från socialförsäkringen när det gäller tandvård. Bland annat kan du läsa om tandvårdsbidragen,

Läs mer

Lågt socialt deltagande 70-74 75-79 65-69. Ålder

Lågt socialt deltagande 70-74 75-79 65-69. Ålder Sociala relationer Personer med täta sociala relationer, eller starka band till familj eller omgivning lever längre och har bättre hälsa samt en ökad förmåga att återhämta sig från sjukdom än socialt isolerade

Läs mer

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag Bostadsbidrag barnfamiljer Barnfamiljer med låga inkomster kan få bostadsbidrag. Hur mycket du kan få beror på dina inkomster, dina boendekostnader, bostadens storlek och hur många barn du har. Du söker

Läs mer

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism. REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2009:1454 Utkom från trycket den 18 december 2009 utfärdad den 10 december 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

PROTOKOLL 2015-12-07. Svar på motion 2015:07 från Christer Johansson (V) om allmän visstidsanställning KS-2015/516

PROTOKOLL 2015-12-07. Svar på motion 2015:07 från Christer Johansson (V) om allmän visstidsanställning KS-2015/516 Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL 2015-12-07 245 Svar på motion 2015:07 från Christer Johansson (V) om allmän visstidsanställning KS-2015/516 Beslut Kommunstyrelsen förslår kommunfullmäktige att avslå

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av januari månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av januari månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 15 februari 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av januari månad

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-05-28. Preskription och information i försäkringssammanhang

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-05-28. Preskription och information i försäkringssammanhang 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-05-28 Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Dag Victor samt justitierådet Annika Brickman. Preskription och information i försäkringssammanhang

Läs mer

Vet du vilka rättigheter du har?

Vet du vilka rättigheter du har? Vet du vilka rättigheter du har? Särskilda ungdomshem (SiS) Till dig som är inskriven på ett särskilt ungdomshem De särskilda ungdomshemmen drivs av Statens institutionsstyrelse (SiS). När du kommer till

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av november månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av november månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 december 2011 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län november 2011 9 574 (6,5%) 4 911 kvinnor

Läs mer

Män och kvinnor 15 år och äldre i hela landet Intervjumetod: Gudrun Christensen och Eva Lindqvist

Män och kvinnor 15 år och äldre i hela landet Intervjumetod: Gudrun Christensen och Eva Lindqvist Moralfrågor Undersökning: Moralfrågor Projektnummer: 3251970 Uppdragsgivare: Vår Bostad Tid för fältarbete: 24 april - 7 maj 1996 Antal gjorda intervjuer: 1000 Intervjuade: Män och kvinnor 15 år och äldre

Läs mer

Trygg, stöttande, tillitsfull? Svenskarna och välfärdsstaten 1980-2010

Trygg, stöttande, tillitsfull? Svenskarna och välfärdsstaten 1980-2010 Trygg, stöttande, tillitsfull? Svenskarna och välfärdsstaten 1980-2010 Stefan Svallfors Sociologiska institutionen Umeå universitet Forskarseminarium Kön, klass och etnicitet. Jämlikhetsfrågor i socialförsäkringen,

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2007. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker

Hälsobarometern. Första kvartalet 2007. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker Hälsobarometern Första kvartalet 2007 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker Utgiven av Alecta maj 2007. (8) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Tema: Föräldrar

Läs mer

Om du blir uppsagd. För privat- och kooperativt anställda arbetare FÖRSÄKRING

Om du blir uppsagd. För privat- och kooperativt anställda arbetare FÖRSÄKRING Om du blir uppsagd För privat- och kooperativt anställda arbetare FÖRSÄKRING Utgiven i juni 2016 Cirka 90 procent av alla anställda i Sverige omfattas av kollektivavtalade försäkringar. Hör du till dem

Läs mer