Mänsklig Urin En Resurs Som Tas För Givet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mänsklig Urin En Resurs Som Tas För Givet"

Transkript

1 Mänsklig Urin En Resurs Som Tas För Givet Denise Torpe Syftet med denna uppsats är att öka förståelse och intresse kring ekologisk hållbarhet inom jordbruket. Det är viktigt eftersom vårt samhälle inom en snar framtid kommer att ha behov av enkla lösningar för att inte tappa stabiliteten i matproduktionen på främst lokal nivå. Vad som koms fram till i denna uppsats var att det finns (enligt undersökningar) en stor möjlighet att ersätta mineralgödsling med urin och fekaliegödsling. Negativa effekter i dagens jordbruk beräknas minska betydligt vid användning av källsorterad urin. Till detta omfattas kväveläckage, ammoniakförluster och halter av tungmetaller. Från många håll är skribenter positivt inställda till ekologisk odling och strävar efter att det ska införas i större omfattning. Handledare: Kristin Thored, institutionen för växtproduktionsekologi, forskargruppen Agrara odlingssystem. 1

2 Innehållsförteckning Inledning...3 Material och Metod...4 Resultat...5 Vad är urin?...5 Mänsklig urin och fekalier som resurs...5 En resurs som tas för givet?...6 Källsorterande system...6 Verkan som gödslingsmedel för och nackdelar...7 Diskussion...8 Referenslista

3 Inledning Idag lever vi i en värld där naturresurserna så småningom inte kommer att räcka till för att producera det vi människor behöver för vår överlevnad. Hur ska vi göra för att kunna förbruka våra resurser och få tillbaka dem? Då vill man helst använda förnyelsebara resurser, sådana som kan följa ett kretslopp. Vi är i dagens samhälle beroende av det ekonomiska systemet och därför vill många industrier producera för så billigt som möjligt för att tjäna på det de tillverkar. Därför föredrar många jordbrukare att köpa mineralgödsel stället för att använda humanurin som gödslingsmedel för att det är billigare, enklare och lättare tillgängligt. Om urin vore billigare och enklare att införskaffa, skulle antagligen betydligt fler jordbrukare köpa det. Sedan handlar allt inte bara om pengar, det handlar om kvalité, hälsa och balans. Vi behöver grödor och produkter som är fri från föroreningar, miljövänliga och av hög kvalité. Ska vi börja gödsla med humanurin- och fekalier? Vilka är riskerna för det vi producerar, för marken och människors hälsa? Frågorna kring hur vi ska utnyttja vårt, idag, icke hållbara avfallshantering och hur vi kan använda oss av förnyelsebar växtnäring är en väldigt aktuell och viktig fråga i Sveriges jordbrukspolitik då vi behöver fundera kring nya möjligheter att hålla igång ett stabilt jordbruk till flera generationer framåt. 3

4 Material och metod Information till denna uppsats insamlades via: - Artiklar och undersökningar från hemsidor på internet - Utskrivna artiklar från SLU:s föreläsningar Utskrivna artiklar såsom FAKTA: Jordbruk och Guidelines on the use of Urine and Faeces in crop production hittades i en mapp för Biologi och Miljövetenskap Introkursen. FAKTA: Jordbruk Författades av skribenter hos SLU vars namn hänvisas till referenslistan. Denna artikel på åtta sidor sammanfattat förespråkar för ett nytt avloppssystem och menar att den nuvarande avloppsystemet varken är hållbart eller välorganiserat. Artikelns ställningstagande verkar vara starkt optimistiskt för det de förespråkar. Nästa artikel vid namn Guidelines on the use of Urine and Faeces in crop production utgavs av EcoSanRes vilket var ett femårigt projekt driven för att studera renligheten i ekologisk odling. Organisationens bakgrund hänvisas till länken i referenslistan. Grundläggande information tas utifrån artiklar från Wikipedia. De utvalda artiklar från Wikipedia anses vara relativt trovärdiga då trovärdiga referenser och fotnötter förekommer. Länkar hittas i referenslistan. En artikel från JTIs hemsida användes. I artikeln dokumenterades en praktisk undersökning om hur urin fungerade som gödslingsmedel i jämförelse med mineralgödsel. Länk till artikeln hittas i referenslistan. 4

5 Resultat Vad är urin? Urin är en ljusgul vätska som utsöndras av njurarna och samlas upp i urinblåsan innan det kissas ut. Denna vätska innehåller en del näringsämnen som bildats/omvandlats* från den mat vi ätit. Urin innehåller främst ämnena Urea, klorid, natrium, kalium och kreatin. Det mest näringsrika ämnet i urinen är Urea [(NH2)2CO] som har hög kvävehalt och finns i nästan all urin. Urea från nöt urin och andra boskapsdjur används idag som gödslingsmedel i jordbruket. Det framställs även syntetiskt och förekommer i vissa matprodukter. Det är just detta ämne man vill utvinna från humanurin för att använda det i jordbruket. Fekaliefri urin är oftast nästan helt fri från farliga patogener och därför anses det som rent (Wikipedia 2013). Fekalier är ett annat namn för avföring som är födan som passerat genom en organisms tarmsystem och består av de ämnen som inte kan tas av kroppen och istället avlägsnas. Fekalier innehåller stora mängder bakterier som trivs i tarmarna och därifrån kommer dess illaluktande egenskaper (Wikipedia 2013). Mänsklig urin och fekalier som resurs Humanurin fungerar som ett näringsrikt och snabbverkande gödslingsmedel. Enligt fältförsök från 1998 (Stintzing, A.R. 2000) ska humanurin innehålla högre mineralisk näring i form av kväve, fosfor och ammonium per kilo än hos stallgödsel från nöt- och svinurin. Den enda nackdelen näringsmässigt hos humanurin är att kaliumhalten är en aning lägre än vad det är hos stallurin. Hur effektiv humanurin fungerar som resurs har testats i praktiken. Ett vetenskapligt fältförsök utfördes av JTI om effekterna av mineralgödsel och humanurin och dess skillnader. Det sammanfattade resultatet blev att humanurin skulle kunna ersätta mineralgödsel utan en större risk för negativa effekter för jordbruket såsom ökad kväveläckage eller ammoniakförluster. 5

6 En resurs som tas för givet? SLU:s artikel Fakta Jordbruk (Jönsson, H. 2003) skriver att källsortering och gödsling med mänsklig urin sparar på ändliga resurser och energi. Vilket stämmer bra överens med JTIs undersökningar om att det går att ersätta mineralgödsel med humanurin. Anledningen till att man vill göra detta är eftersom framkallning av mineralgödsel förbrukar ändliga resurser. Dock är det svårt att använda sig av humanurin med det avloppsystemet som existerar idag. Mycket av den näring som intas av människor kommer från åkrarna och bara en bråkdel av den näringen återförs. Det mesta späds ut i avloppet tillsammans med vatten och toalettpapper eller hamnar på andra platser. Källsorterande avloppssystem Det finns flera sätt att hålla till vara på mänskligt avfall, där vissa kanske är mer fördelaktiga och andra mindre för samhället. Följande avloppssystem är exempel på avloppsystem där det blir enklare att utvinna urin och fekalier för gödsling. Många av dessa avlopp används idag dock i mindre omfattningar. Dessa tre exempel delas in i: Urinsorterande system Lokal separering av fekalier Vakuumtoaletter Urinsorterande system Urinen separeras från fekalier i en främre skål och leds från toaletten till en uppsamlingstank. Därifrån transporteras urinen till en lagringstank. 6

7 Lokal separering av fekalier Detta sätt kan kombineras med föregående system. Med hjälp av en ytspänningsbaserad separator kan fekalier sorteras från spolvattnet. På så sätt utvinns två näringsrika fraktioner: Urin och fekalier blandat med toalettpapper, som samlas upp i en eller två tankar. Risken för kemisk förorening i detta system är liten. Vakuumtoaletter Vakuumtoaletter är ännu ett sätt att samla upp relativt koncentrerade urin och fekalier. I detta system ersätts en del av spolvattnet med vakuum som behövs för att transportera mänskligt avfall till en uppsamlingstank. Efter sortering och lagring under rekommenderad tid blir avfallet hygieniskt för gödsling. Verkan som gödslingsmedel för och nackdelar Det har framgått mycket om fördelarna med gödsling med urin och fekalier. Dock har nackdelarna fått en ytterst litet utrymme då majoriteten av artiklarna har fokuserat mest på att sälja idén om att urin och fekalier är nästan enbart positivt. Några ytterligare fördelar med att gödsla med urin är bra är att urin är praktiskt att källsortera efter som den är relativt koncentrerat och tar så pass lite plats. Fördelarna ligger mest i urinens innehåll. Urinen innehåller alla näringsämnen grödorna behöver, den fungerar alltså som ett ensamstående gödslingsmedel. Den mineraliska kvävehalten i källsorterad urin är upp till % av det totala kväveinnehållet. Ett sådant gödslingsmedel ska passa bra till de grödor som har tidigt kvävebehov t.ex. höstvete (Stintzing, A.R.) Det som skeptiker för det mesta poängterar är de mediciner och hormoner som förekommer i mänsklig urin. Att dessa ämnen i stora mängder skulle vara skadligt för jordbruket och omgivande miljö är de flesta ense om. Dock ska hormon- och 7

8 tungmetallhalterna i urin (exkluderat medicinrester) vara så pass låga att de är försumbara (Jönsson, H. 2003). Medicinresterna kan dock utgöra ett problem för levande organismer i marken och vattendrag. Hur medicinrester från urin skulle påverka jordbruket framförs inte i någon av källorna. Diskussion Slutligen skulle jag vilja personligen poängtera att med den information jag hittat anser jag att användningen av humanurin skulle i större omfattningar vara mer lönsamt i längden än att använda de ändliga resurserna vi har idag. Av det jag har läst anser jag även att de negativa effekterna vi känner till idag i jordbruket skulle minska, både i kväveläckage och i tungmetaller. Då källsorterad humanurin är ett förnyelsebart gödslingsmedel som enligt undersökningar skulle kunna ersätta mineralgödsel, varför används då inte denna resurs idag? Min bedömning av hur den frågan kan besvaras lyder med följande påståenden: - Ett skitjobb Det anses inte så fint att jobba med andra människors avfall och därför kan ämnet, eller ens tanken, anses avtändande eller motbjudande. Det krävs ändå att folk är tillräckligt villiga att utföra sådant arbete. För en hel del tänker nog vem vill hålla på med sånt?. I kulturen har även avföring och urin gestaltats som ett uttryck för något negativt (i dagliga sammanhang som skit och piss ). Därför har de flesta människor har redan en förinbyggd inställning och association om urin och avföring att det är någonting dåligt. - Plötsliga höga kostnader Det som politiker och ekonomer tänker nog mest på är att detta kommer att kosta en massa pengar. Att bygga om avloppssystemet, byta ut toaletterna i varje hushåll och 8

9 kostnaderna för hantering är inte ett så billigt projekt. Man har svårt att se vinsterna när man måste lägga ner så mycket pengar som inte finns i ett avloppsystem som vi egentligen inte har någon aning om över hur de långvariga effekterna kommer att påverka jordbruket och samhället. - Vems ansvar är det? Är det reningsverket? Är det kommunen eller är det jordbruksverket? Vem vill ta på sig ansvaret för att detta ska bli gjort och gjort ordentligt? Vem skulle ta skulden och förlusterna om det inte funkade såsom man hade trott? Det är nog inte många som skulle kunna tänka sig ta på sig en sådan uppgift ensamt. Kanske t.o.m. forskarna rycker på axlarna när de får den frågan. Det man kanske borde göra iså fall är att ta ansvaret tillsammans, alla som har någoting att göra med det precis, alla i samhället. - Bristande kunskap Idag har vi inga tillräckliga, ordentliga utbildningar för hantering av ett system vi inte ens vet om det kommer att bli av eller vilket det kommer att bli. Vi har främst forskning och idéer kring ämnet, dock inga konkreta riktlinjer. Dock måste ett beslut göras innan en sådan utbildning ens skulle existera. Det steget har vi inte kommit till än, om vi ens kommer dit. Avslutningsvist tycker jag först att det görs ytterligare vetenskapliga fältförsök liknande JTIs fältförsök Problemet med det fältförsöket är att det inte är tillräckligt uppdaterat. Fältförsök borde utföras av flera olika organisationer och sedan skulle de resultaten sammanställas. Om fler fältförsök skulle ske med dagens teknologi skulle man inte bara vinna förtroende från samhället, utan även få ett säkrare resultat att utgå ifrån innan ytterligare åtgärder angående gödsling med urin och fekalier sätts vid. 9

10 Referenslista Jönsson, H Guidelines on the Use of Urine and Faeces in Crop Production. EcoSanRes Publication Series, , tillgänglig: Jönsson, H., Eklind, Y., Albihn, A., Jarvis, Å., Kylin, H., Nilsson, M.L., Nordberg, Å., Pell, M., Schnürer, A., Schönning, C., Sundh, I., Sundqvist, J.O FAKTA Jordbruk, SLU Reproenheten Uppsala, nr 1-2, 1-6 Stintzing, A.R., Rodhe, L Humanurin som gödselmedel i vårsäd. JTI institutionen för jordbruks- och Miljöteknik. Wikipedia 2013, Avföring, , Wikipedia 2013, Urea, , Wikipedia 2013, Urin, , 10

Teknikmarknad Teknikmarknad 2013-03-20

Teknikmarknad Teknikmarknad 2013-03-20 Teknikmarknad 2013-03-20 Torbjörn Andersson Uppströms eller nedströms? Kartläggning avseende läkemedelsrester, växtnäring och energi Möjligheter i fastigheten Energi Matavfall Vatten Avlopp Mikrobiologiskt

Läs mer

något för framtidens lantbrukare?

något för framtidens lantbrukare? Avloppsgödsel något för framtidens lantbrukare? Envisys vårmöte 9-10 juni 2009 Helsingsborg Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Kretslopp mellan stad och land?

Kretslopp mellan stad och land? Lärarhandledning Kretslopp mellan stad och land? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Bra att veta Målsättningen är att eleverna ska: - förstå att staden

Läs mer

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF Slamfrågan Möte 7 okt 2009 SpmO Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål Ny lagstiftning på gång viktig milstolpe Slamfrågan komplex LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin

RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester Kiladalen, 7 februari 2009 Annika Nordin Institutionen för Energi och Teknik, SLU, Ultuna RISKER MED ÅTERFÖRING AV AVLOPP Sjukdomsframkallande

Läs mer

Arbetet pågår - klart 30 sep 2008. Hushållsnära avloppsfraktioner. Genomförande. Certifiering eller kvalitetssäkring?

Arbetet pågår - klart 30 sep 2008. Hushållsnära avloppsfraktioner. Genomförande. Certifiering eller kvalitetssäkring? Kvalitetssäkring Hushållsnära avloppsfraktioner Ola Palm Envisys vårmöte Avloppsslam 10 11 juni, 2008 Arbetet pågår - klart 30 sep 2008 Finansiärer i Länsstyrelsen i Stockholms län Svenskt vatten utveckling

Läs mer

Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se

Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se Nya avfall att ta hand om Urinsortering Klosettvattensortering Minireningsverk Kemisk

Läs mer

En jämförelse mellan ekologiskt och konventionellt i butik

En jämförelse mellan ekologiskt och konventionellt i butik En jämförelse mellan ekologiskt och konventionellt i butik Om uppgiften HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP 7-9 1:5 INLEDNING Uppgiften inleds med att eleverna får se filmen Lyssna på bonden från Lantbrukarnas Riksförbund

Läs mer

Svar på motion av Annette Carlson (M): När vågar Borås spola WC:n

Svar på motion av Annette Carlson (M): När vågar Borås spola WC:n SP3 BESLUTSFÖRSLAG Svar på motion av Annette Carlson (M): När vågar Borås spola WC:n Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Motionen förklaras besvarad. 2015-09-09 Tom Andersson Datum Kommunalråd

Läs mer

PROJEKTBESKRIVNING PROBLEM / SYFTE. Hållbart kretslopp små avlopp. LRF genom Lantbrukarnas Ekonomi AB

PROJEKTBESKRIVNING PROBLEM / SYFTE. Hållbart kretslopp små avlopp. LRF genom Lantbrukarnas Ekonomi AB PROJEKTBESKRIVNING Projektnr. (ifylles av Avfall Sverige) Projekttitel Sökande (kommun, företag etc.) Hållbart kretslopp små avlopp LRF genom Lantbrukarnas Ekonomi AB PROBLEM / SYFTE Bakgrund Inom avfallsbranschen

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

Kretsloppsanpassat avlopp i Aneby och Tranås

Kretsloppsanpassat avlopp i Aneby och Tranås Kretsloppsanpassat avlopp i Aneby och Tranås En möjlighet för dig som ska göra nytt avlopp, fått krav på hög skyddsnivå eller har toalett till sluten tank. Näring i ett lokalt kretslopp Illustration Uddevalla

Läs mer

Kretslopp mellan. stad och land? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap. från Sveriges lantbruksuniversitet

Kretslopp mellan. stad och land? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap. från Sveriges lantbruksuniversitet Kretslopp mellan stad och land? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Farligt och nyttigt Han var död. Utan tvivel ett mordfall. I soptunnan hade de hittat

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Styrelsen LRFs policy för kretslopp Inledning Genom vision och värdegrund beskrivs vad LRF vill och varför LRF finns. De strategiska målen anger riktning för vad LRF ska åstadkomma.

Läs mer

små avlopp i kretslopp

små avlopp i kretslopp små avlopp i kretslopp källa: Cordell, Drangert and White, 2009 http://phosphorusfutures.net/peak-phosphorus 100% 90% 80% 70% 60% BDT Fekalier, papper Urin 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kväve Fosfor Kalium Lagar

Läs mer

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument Ingmar Börjesson, Lantmännen R&D Svåra frågor och möjligheter Kadmium, slam och växtnäring Forskningsprojekt som tar grepp

Läs mer

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder Hållbara kretslopp mellan stad och land Nära mat, Luleå 2012-09-24 26 januari 2016 Janne Linder Varför jordbruk? Varför jordbruk? Producera mat, foder, energi mm Positiva bieffekter: öppet landskap, biologisk

Läs mer

Humanurin som gödselmedel i vårsäd Anna Richert Stintzing & Lena Rodhe

Humanurin som gödselmedel i vårsäd Anna Richert Stintzing & Lena Rodhe 84 Humanurin som gödselmedel i vårsäd Anna Richert Stintzing & Lena Rodhe Humanurin som gödselmedel i vårsäd Humanurin är ett snabbverkande gödselmedel som kan ersätta mineralgödsel i produktion av spannmål.

Läs mer

Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin?

Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin? nr 102 Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin? Anna Richert Stintzing JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2003 Bruket av

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar

Läs mer

Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången.

Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången. Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången. Hästgödsel en tillgång för alla HELENA ÅKERHIELM OCH STIG KARLSSON Sveriges cirka 300 000 hästar producerar 2 3 miljoner ton gödsel årligen. En

Läs mer

Har du fått krav på utökad fosforrening (Hög skyddsnivå)? Ska du göra ny avloppsanläggning? Har du toalett till sluten tank?

Har du fått krav på utökad fosforrening (Hög skyddsnivå)? Ska du göra ny avloppsanläggning? Har du toalett till sluten tank? Har du fått krav på utökad fosforrening (Hög skyddsnivå)? Ska du göra ny avloppsanläggning? Har du toalett till sluten tank? Om du svarat ja på någon av dessa frågor kan ett kretsloppsanpassat avlopp vara

Läs mer

Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen

Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen Innehåll Inledning... 3 1 Målområde 1 Förebygga avfall... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Konsekvenser... 3 2 Målområde 2 Säkra hanteringen av farligt avfall... 4 2.1 Syfte...

Läs mer

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7 Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 7 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Gödsel Vad är växtnäring? Hur används växtnäring? Hur hanteras växtnäring? Vilka lagar styr växtnäring?

Läs mer

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Stefan Jonsson, Miljökontoret 1 Kretslopp med källsortering av avlopp Lokalt utsläpp från WC = 0 Modern återvinning av WC-avfall:

Läs mer

Källsorterande avloppssystem och miljömålen. Håkan Jönsson Professor Institutionen för energi och teknik SLU

Källsorterande avloppssystem och miljömålen. Håkan Jönsson Professor Institutionen för energi och teknik SLU Källsorterande avloppssystem och miljömålen Håkan Jönsson Professor Institutionen för energi och teknik SLU Innehåll Näring och metaller i urin & fekalier Urin- och klosettvatten-(kl-)sortering systemstruktur

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

KONSTEN ATT RENA VATTEN ELLEN LINDMAN, 12TEC

KONSTEN ATT RENA VATTEN ELLEN LINDMAN, 12TEC FÖRSÄTTSBLAD KONSTEN ATT RENA VATTEN 17/10-12 ELLEN LINDMAN, 12TEC Innehållsförteckning KONSTEN ATT RENA VATTEN MÅL/SYFTE HUR DET GÅR TILL HISTORIA & FRAMTID VATTENRENING & MILJÖ METOD GENOMFÖRANDE REFERENSER

Läs mer

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6 Avloppsvatten Varför gör vi ett material om vatten? Vatten- och avloppsavdelningen i Enköpings kommun arbetar för att vattnet som vi använder

Läs mer

SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK

SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK KVARNHAGENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK För medlemmarna i Kvarnhagens samfällighetsförening om vad vi får och inte får spola ner i våra avlopp. VAD FÅR VI SPOLA NER I VÅRT AVLOPP - vad

Läs mer

Spola inte kretsloppet

Spola inte kretsloppet Spola inte kretsloppet Bättre hantering av resurser i avlopp Annika Nordin, annika.c.nordin@slu.se Cecilia Lalander, cecilia.lalander@slu.se Framtida utmaningar 70% mer mat behöver produceras till 2050

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Varför resurshushållning och kretslopp för avlopp? - den naturvetenskapliga bakgrunden. Historisk tillbakablick (renhållning& återvinning)

Varför resurshushållning och kretslopp för avlopp? - den naturvetenskapliga bakgrunden. Historisk tillbakablick (renhållning& återvinning) Fil kand, Tekn Lic. Tillämpad ekologi Peter Ridderstolpe naturnära kretsloppsanpassade reningstekniker för dagvatten spillvatten och lakvatten. Små avlopp - miljöpåverkan, teknik för rening och återvinning

Läs mer

Klimatneutralt jordbruk 2050

Klimatneutralt jordbruk 2050 Klimatneutralt jordbruk 2050 Vilka tekniska lösningar behöver vi utveckla för att minska jordbrukets klimatpåverkan? Pernilla Tidåker, JTI JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI utvecklar kunskap

Läs mer

Återföring av näring från små avlopp

Återföring av näring från små avlopp CIT Urban Water Management AB Återföring av näring från små avlopp En kunskapssammanställning om källsorterande avloppssystem för enskilda hus och samlad bebyggelse Jane Hjelmqvist Mats Johansson Linda

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Disposition. Källsorterande teknik. Mats Johansson Avloppsguiden / VERNA Ekologi AB mats@avloppsguiden.se / mats@verna.se

Disposition. Källsorterande teknik. Mats Johansson Avloppsguiden / VERNA Ekologi AB mats@avloppsguiden.se / mats@verna.se Källsorterande teknik Mats Johansson Avloppsguiden / VERNA Ekologi AB mats@avloppsguiden.se / mats@verna.se Disposition Multrum & Torrtoaletter Urinsorterande toaletter Separat behandling av toalettvattnet

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Fosfor en outtömlig resurs

Fosfor en outtömlig resurs Fosfor en outtömlig resurs Utvinning av råfosfat i Togo, Västafrika I diskussionen om slamspridningen har det förts fram som det kanske främsta argumentet för spridning, att vi går mot en brist på gruvutvunnen

Läs mer

1. Har du några idéer om hur vi kan minska utsläppen av koldioxid?

1. Har du några idéer om hur vi kan minska utsläppen av koldioxid? 1. Har du några idéer om hur vi kan minska utsläppen av koldioxid? Kommentarer 1. Vi ger några exempel, främst inom transportsektorn. Forska fram ny renare teknik för både fordonsmotorer och flygplansmotorer

Läs mer

Källsorterat avlopp för ökad biogasproduktion och ökad näringsåtervinning. Hamse Kjerstadius

Källsorterat avlopp för ökad biogasproduktion och ökad näringsåtervinning. Hamse Kjerstadius Källsorterat avlopp för ökad biogasproduktion och ökad näringsåtervinning Hamse Kjerstadius Helsingborgs stad utvecklar tillsammans med VA-bolag, avfallsbolag och energibolag konceptet Tre rör ut som framtidens

Läs mer

Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk

Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk Tänk om man kunde ta hand om det organiska avfall vi människor skapar i produktionen av vår mat och omvandla det till en flytande och effektiv växtnäring.

Läs mer

Slam som fosforgödselmedel på åkermark

Slam som fosforgödselmedel på åkermark Slam som fosforgödselmedel på åkermark Kersti Linderholm Umeå 2013-05-15 Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara

Läs mer

Abstract. Keywords: Source separated wastewater systems, recycling, eutrophication, human urine, faeces.

Abstract. Keywords: Source separated wastewater systems, recycling, eutrophication, human urine, faeces. EXAMENSARBETE Abstract Nutrients leaking from small wastewater systems, partly because of insufficient treatment, contribute to eutrophication. Instead of letting the nutrients from the small wastewater

Läs mer

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Sida 1 av 6 TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Giftfri miljö Frisk luft god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Myllrande våtmarker

Läs mer

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll

Läs mer

Stadsrenovering H+ Källsorterande system vid nybyggnation i Helsingborg. Hamse Kjerstadius

Stadsrenovering H+ Källsorterande system vid nybyggnation i Helsingborg. Hamse Kjerstadius Stadsrenovering H+ Källsorterande system vid nybyggnation i Helsingborg Hamse Kjerstadius Helsingborgs stad utvecklar tillsammans med VA-bolag, avfallsbolag och energibolag konceptet Tre rör ut som framtidens

Läs mer

Av: Erik. Våga vägra kött

Av: Erik. Våga vägra kött Av: Erik Våga vägra kött Våga vägra kött Varje år äter vi mer och mer kött men vilka konsekvenser får det på miljön och vår hälsa? i Förord Människan har länge ansett sig stå över naturen. Enda sedan vi

Läs mer

Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel

Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel Pålitlighet, effektivitet och uthållighet, tre för oss viktiga kärnvärden som visar vad vi står för. Vår viktigaste uppgift är att driva utvecklingen

Läs mer

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta?

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta? Kretslopp i den kommunala VA-planen - Avlopp och kretslopp i Södertälje kommun - Hur kan kommunen påverka för mer kretslopp? - Vad styr fastighetsägaren? - Reflektioner Behåll näringen på land! Finns det

Läs mer

Skydda Er mark mot slamspridning!

Skydda Er mark mot slamspridning! 2011-03-30 Upprop till ägare av svensk åkermark Skydda Er mark mot slamspridning! Inom 40 år måste vi fördubbla livsmedelsproduktionen i världen för att klara behovet av mat till den växande befolkningen.

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Granstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.

Granstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. BIODYNAMISK ODLING I FORSKNING OCH FÖRSÖK Av Artur Granstedt Det är nu tjugo år sedan den lilla boken Biodynamiska Odling i Forskning och Försök gavs ut på Telleby bokförlag 1. Tack vare stipendier kan

Läs mer

FAKTA Jordbruk. Samhällets organiska avfall en resurs i kretsloppet

FAKTA Jordbruk. Samhällets organiska avfall en resurs i kretsloppet foto: mikael pell foto: jan gustafsson FAKTA Jordbruk Sammanfattar aktuell forskning Nr 1 2, 2003 HÅKAN JÖNSSON YLVA EKLIND ANN ALBIHN ÅSA JARVIS HENRIK KYLIN MARIE-LOUISE NILSSON ÅKE NORDBERG MIKAEL PELL

Läs mer

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET HÅLL SVERIGE RENTS EXEMPELSAMLING Lektionsupplägg: Tusen år i ett växthus I Sverige har vi ett övergripande mål för miljöpolitiken som kallas. Det handlar om vilket samhälle

Läs mer

Hållbar utveckling. Biologi introduktion

Hållbar utveckling. Biologi introduktion Hållbar utveckling Biologi introduktion Detta ingår Vad är hållbar utveckling? Hållbarutveckling Ekologisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Social hållbarhet Kretslopp och hur påverkar vi vår närmiljö Kretslopp-

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Policy Brief Nummer 2015:6

Policy Brief Nummer 2015:6 Policy Brief Nummer 2015:6 Skatt på handelsgödsel ett billigt sätt att minska övergödningen? För att minska jordbrukets näringsutsläpp överväger Sverige att återinföra en kväveskatt på handelsgödsel. Denna

Läs mer

Toalettlösningar/dass och Naturvårdsverkets nya modell för bidrag

Toalettlösningar/dass och Naturvårdsverkets nya modell för bidrag Toalettlösningar/dass och Naturvårdsverkets nya modell för bidrag Förvaltarträff 4 oktober 2018 Karin Emilsson, Sweco karin.emilsson@sweco.se Tåkern naturreservat Högbonden med 1 vandrarhem UPPLÄGG VAD

Läs mer

Hållbar återföring av fosfor

Hållbar återföring av fosfor Bilaga 2 Hållbar återföring av fosfor Naturvårdsverkets redovisning av ett uppdrag från regeringen rapport 6580 SEPTEMBER 2013 Sammanfattning Inledning I februari 2012 fick Naturvårdsverket ett uppdrag

Läs mer

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik Slam och föroreningar läget idag Lennart Mårtensson Docent miljöteknik Laqua Research Group Forskar om miljökonsekvenser orsakat av avfallshantering och andra aktiviteter. Är ett samarbete mellan Högskolan

Läs mer

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Bibliografiska uppgifter för Organiska gödselmedel allt värdefullare Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår i... Rapport

Läs mer

Alla produkter klarar Naturvårdsverkets nya krav. Fastighetsägaren 2012-02-09. Avloppsreningens viktiga funktioner

Alla produkter klarar Naturvårdsverkets nya krav. Fastighetsägaren 2012-02-09. Avloppsreningens viktiga funktioner 2012-02-09 Informationsträff om enskilda avlopp Ebba af Petersens WRS Uppsala AB & Avloppsguiden AB ebba.af.petersens@w rs.se Ebba af Petersens WRS Uppsala AB ebba@avloppsguiden.se Ornö 9 februari 2012

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Villkor för framtidens kretslopp om vi nu ska ha något? Örebro 20 januari 2015 Sunita Hallgren, LRF, Anders Finnson Svenskt Vatten

Villkor för framtidens kretslopp om vi nu ska ha något? Örebro 20 januari 2015 Sunita Hallgren, LRF, Anders Finnson Svenskt Vatten Villkor för framtidens kretslopp om vi nu ska ha något? Örebro 20 januari 2015 Sunita Hallgren, LRF, Anders Finnson Svenskt Vatten Världens fosforreserver Ryssland 2 % USA 8 % Jordanien 3 % Kina 27 % Marocko/Västsahara

Läs mer

Angående köksavfallskvarnar

Angående köksavfallskvarnar Beskrivning Information om köksavfallskvarnar Dokumenttyp Information Upprättad av Tomas Adolphson/ Klara Dalhielm Revision/datum 12/2014-05-09 Godkänd av Fyll i utfärdare här Dokument id 20140508-20033

Läs mer

Motion #1. Denna motion föreslår att ändra fotnoten som definierar en ung i föreningen PUSH Sverige. Motionen har lämnats in av Johanna Lakso.

Motion #1. Denna motion föreslår att ändra fotnoten som definierar en ung i föreningen PUSH Sverige. Motionen har lämnats in av Johanna Lakso. Motion #1 Ändra fotnoten hur ung definieras Denna motion föreslår att ändra fotnoten som definierar en ung i föreningen PUSH Sverige. Motionen har lämnats in av Johanna Lakso. Mötet föreslås att i kapitel

Läs mer

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt

Läs mer

Förslag till nya regler om slam. Linda Gårdstam Naturvårdsverket

Förslag till nya regler om slam. Linda Gårdstam Naturvårdsverket Förslag till nya regler om slam Linda Gårdstam Naturvårdsverket Naturvårdsverket fick regeringsuppdrag Uppdrag av regeringen att utreda möjligheterna för en hållbar återföring av fosfor. Vad vi har gjort:

Läs mer

Framtidens växtodling i sydöstra Sverige

Framtidens växtodling i sydöstra Sverige Framtidens växtodling i sydöstra Sverige Tellie Karlsson 2013-11-21 Disposition Marklära & Fosfor Jordarter Mullhalten ph Fosfor 1 Jordarter Källa: SGU 2 Vatten i marken Källa:Ingrid Wesström Dränering

Läs mer

System för kvalitetssäkring och jordbruksanvändning av källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

System för kvalitetssäkring och jordbruksanvändning av källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll JTI-rapport Kretslopp & Avfall 44 System för kvalitetssäkring och jordbruksanvändning av källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Ola Palm, JTI Anna Richert Stintzing, Richert Miljökompetens

Läs mer

Produktkedja Vagga till grav (cradle to grave) Ekologiskt fotavtryck Miljöbelastning Konkreta exempel på hur varje individ kan konsumera smartare

Produktkedja Vagga till grav (cradle to grave) Ekologiskt fotavtryck Miljöbelastning Konkreta exempel på hur varje individ kan konsumera smartare Den funktionella staden Som en del av vår utställning den hållbara staden finns tre interaktiva skärmar, alla tre med samma innehåll. Skärmarna består av 7 faktafilmer och 6 interaktiva uppdrag. Punkterna

Läs mer

Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek

Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek Referera rätt Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek Det hör till god vetenskaplig praxis att redovisa de källor som använts. Det måste alltid framgå av texten vem som

Läs mer

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 1 Innehållsförteckning Inledning...S.2 Bakgrund...S.2 Syfte/frågeställning...S.3 Metod...S.3 Resultat...S3,4 Slutsats...S.4 Felkällor...S. 4 Avslutning...S.4

Läs mer

Frågor till människan i naturen

Frågor till människan i naturen Frågor till människan i naturen Mål 1 - häfte: Känna till hur människan har utvecklats och startade att påverka naturen. 1) Hur skiljer sig människan från andra djurarter på jorden? 2) Människoarten homo

Läs mer

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion

Läs mer

I DAG ÄR ÅTERVINNING AV GLASFÖRPACKNINGAR ETT PARADEXEMPEL PÅ CIRKULÄR EKONOMI. VILL VI VARA DET I MORGON OCKSÅ?

I DAG ÄR ÅTERVINNING AV GLASFÖRPACKNINGAR ETT PARADEXEMPEL PÅ CIRKULÄR EKONOMI. VILL VI VARA DET I MORGON OCKSÅ? I DAG ÄR ÅTERVINNING AV GLASFÖRPACKNINGAR ETT PARADEXEMPEL PÅ CIRKULÄR EKONOMI. VILL VI VARA DET I MORGON OCKSÅ? I dag har de flesta av oss insett att jordens resurser är ändliga och att vi därför måste

Läs mer

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser

Läs mer

Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om. investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor. Svar på remiss från kommunstyrelsen

Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om. investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor. Svar på remiss från kommunstyrelsen Sida 1 (7) 2014-02-28 Handläggare Jonas Dahllöf 08-508 466 06 jonas.dahllof@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2014-03-20 Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om investeringsstöd

Läs mer

Naturvårdsverkets arbete med slamfrågan. Anna Maria Sundin Linköping 7 mars Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1

Naturvårdsverkets arbete med slamfrågan. Anna Maria Sundin Linköping 7 mars Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Naturvårdsverkets arbete med slamfrågan Anna Maria Sundin Linköping 7 mars 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Naturvårdsverkets arbete med slamfrågan och återföring av fosfor

Läs mer

Energikostnad för olika förpackningar

Energikostnad för olika förpackningar Energikostnad för olika förpackningar Elevblad 16a Tabellen nedan visar hur mycket energi som går åt för att producera ett gram (1g) av olika slags förpackningsmaterial. Tabellen visar även hur lång tid

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Bajsets väg. Rekommenderade böcker och hemsidor:

Bajsets väg. Rekommenderade böcker och hemsidor: Bajsets väg Det här materialet är utformat för att skapa en förståelse och öka intresset för vad som händer när vi spolar efter att ha besökt toaletten. Något som utförs dagligen och som går på rutin.

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Växtkraft - stad och land i kretslopp Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Pettersson C.M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk.

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD.

VÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD. VÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD. 2 VI TROR PÅ EN RENARE VÄRLD. Med Pure Effect gör du rent på riktigt, på naturens egna villkor. Vi låter nämligen det första livet på jorden - mikroorganismer - göra jobbet.

Läs mer

Resursutvinning. Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet

Resursutvinning. Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet Resursutvinning Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet Resursutvinning Varje år renar vi på Käppalaförbundet ungefär 50 miljoner kubikmeter avloppsvatten i Käppalaverket. Det renade vattnet släpper

Läs mer

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor

Läs mer

Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel

Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel 6 september 2012 Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 08-7875156, sunita.hallgren@lrf.se Ansvarig kretsloppsfrågor Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Läs mer

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:

Läs mer

Välkommen till Torekovs reningsverk

Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovsverket Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovs avloppsreningsverk ligger i södra delen av Torekovs tätort och togs i drift på 1960-talet. Det byggdes senast ut 2001. Verket tar idag hand om

Läs mer

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027

Läs mer

Välkommen till Lundåkraverket

Välkommen till Lundåkraverket Lundåkraverket Välkommen till Lundåkraverket Lundåkraverket ligger i södra Landskrona och är det näst största reningsverket inom NSVA. Det togs i drift redan 1962, men har sedan dess byggts ut och förändrats

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Varför kretslopp? Övergödning - Rätt sak på fel plats! Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården. Vad innehåller avlopp från hushåll?

Varför kretslopp? Övergödning - Rätt sak på fel plats! Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården. Vad innehåller avlopp från hushåll? Avloppsreningens viktiga funktioner Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården Ebba af Petersens, WRS Uppsala AB, ebba.af.petersens@wrs.se Yrkeshögskolan Novia, Ekenäs, Raseborg 8 maj 2012 Hindra

Läs mer

Vörå Nora Backlund

Vörå Nora Backlund Vörå 8.11.2017 Nora Backlund PROJEKTET: Vilka är förutsättningarna för att förverkliga cirkulär ekonomi i den österbottniska jordbruksbranschen? Bildkälla: www.sysav.se CIRKULÄR EKONOMI: Material och sidoströmmar

Läs mer

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för Energi- och miljöteknik Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5

Läs mer