Dokumentation av samrådet. Barns och ungas delaktighet

Transkript

1 Dokumentation av samrådet Barns och ungas delaktighet

2 Inledning Som en del i Det nationella genomförandet av Agenda 2030 i samverkan med civilsamhället arrangerade NOD på uppdrag av Miljödepartementet den 28 oktober 2021 ett samråd på temat Barns och ungas delaktighet. Bakgrunden till samrådsserien präglas av det övergripande målet för Sveriges arbete och genomförande av Agenda Sverige ska genomföra Agenda 2030 för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling genom en samstämmig politik nationellt och internationellt. Genomförandet ska präglas av agendans princip att ingen ska lämnas utanför. Målen är fastslagna i regeringens proposition om Sveriges genomförande av Agenda I propositionen beskrivs civilsamhällets roll i Agenda 2030-arbetet bland annat som engagerade genomförare av agendan. I propositionen beskrivs även civilsamhällets roll som viktiga aktörer i att skapa partnerskap med övriga delar av samhället med målet att bidra till en samstämmig politik på området. Vidare betonas vikten av kontinuerlig dialog mellan regeringen och det civila samhället i arbetet med att uppnå agendans mål. Samrådsserien bidrar på så sätt till att genomföra delar av propositionen. Samråd 2 Barns och ungas delaktighet Temat på samrådet tog bland annat avstamp i att en tredjedel av agendans delmål refererar till barns och ungas egenmakt, deltagande och välmående. Samrådet syftade till att ge en bredd av aktörer inom civilsamhället möjlighet att beskriva

3 sitt bidrag i genomförandet av Agenda 2030 utifrån barn och ungas delaktighet. Utöver detta lades fokus på att ge deltagarna möjlighet att bidra med synpunkter, återkoppling, inspel och kommentarer på genomförandet av Agenda 2030 kopplat till temat. Med det syftet som utgångspunkt diskuterades följande frågeställningar: 1) Hur arbetar din organisation med att säkerställa barns rättigheter, till exempel vad gäller: - Socialt utanförskap - Mobbing - Frihet från våld - Hälsa och välbefinnande 2) Hur bidrar din organisation med att ge generationsperspektivet plats i ert arbete, till exempel vad gäller: - Inflytande - Delaktighet - Inkludering 3) Hur kommer er organisation att arbeta vidare med frågor som är kopplade till Agenda 2030 under kommande år?

4 Dokumentation av samrådet Samrådet inleddes med en kort översiktlig genomgång av form, syfte och frågeställningar. För att förtydliga bland annat roller och förväntningar på samtliga deltagare i mötet planerades samtalet utifrån Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen (Koden). Även detta integreringen av kodens principer beskrevs i inledningen av samrådet. Samtalen genomfördes sedan genom att dela in deltagarna i två grupper med representanter för Regeringskansliet som samtalsledare i respektive grupp. I grupperna deltog även personal från andra departement inom Regeringskansliet, de hade en inlyssnande roll. Dokumentationen är utformad enligt principen om att ta fasta på vad som sades inte vem som sade det (Chatham House Rule). Nedan följer därmed en avpersonifierad sammanfattning av de perspektiv och inspel som lyftes i gruppdiskussionerna.

5 Anteckningar från gruppdiskussionerna Hur ska man arbeta för att säkerställa barns rättigheter? - Socialt utanförskap När det kommer till socialt utanförskap måste vi börja med att definiera vad utanförskapet orsakas av. Innanförskap tar ofta avstamp i kontextbaserade privilegier som kan jämnas ut med hjälp av rättighetsperspektiv. Ett barn som exempelvis har en funktionsnedsättning kan ha det svårt att ta sig in i sociala sammanhang med normfungerande barn, men rätten till personlig assistens kan öka förutsättningarna för att delta på samma villkor som andra. Dessvärre nekas den rätten allt för ofta och då har samhället misslyckats med att säkerställa barnets rättigheter och dessutom brutit mot lagar och regelverk, som exempelvis Barnkonventionen och LSS. Detsamma gäller för att säkerställa att barn har samma möjlighet till social gemenskap utifrån ekonomiska förutsättningar. I föreningslivet säkerställs detta bland annat genom att ha helt kostnadsfria aktiviteter. Här behöver staten ibland gå in och stötta upp, eftersom vissa föreningar och verksamheter själva inte har resurser för kostnadsfria aktiviteter. Det är även viktigt att arbeta uppsökande för att motverka socialt utanförskap. Familjer som inte har vana av det svenska föreningslivet behöver få en introduktion till det, vilket möjliggörs genom att exempelvis förlägga barnaktiviteter till ställen där många utrikesfödda bor. Barn och unga behöver goda förebilder och vuxna som går i bräschen. Förebildsskapande kontakter för socialt utsatta är många gånger avgörande, gärna

6 genom personer som målgruppen kan känna igen sig i. Det pratas alldeles för lite om förebildsperspektivet, så insatser för att främja det perspektivet måste stärkas och prioriteras. Barn som lever i familjer med missbruksproblematik behöver sammanhang med trygga vuxna en gemenskap i vilken de får möjlighet att skapa trygga och fina minnen tillsammans med andra. Genom att arrangera aktiviteter och kollon under lov och högtider kan den typen av trygga och minnesskapande sammanhang möjliggöras. Kulturaktiviteter kan också hjälpa ungdomar i utanförskap in i sammanhang där de annars inte skulle funnits. Inom ramen för rätten till likvärdig utbildning är det viktigt att kunna erbjuda ett riktat stöd både i skolan och i relation till skolarbetet. - Mobbning Mobbning är en stor och viktig fråga att arbeta preventivt med, i barns värld är det ofta det våld som förekommer mest i livet. I relation till skolan finns så många avgörande rättigheter som kan omhändertas, här kommer vi i kontakt med alla barn. Rätten att leva fritt från våld är till exempel viktigt här. Rektorer är avgörande för att bygga den likvärdiga skolan fri från mobbning, både på gott och på ont. Att prioritera elevhälsa samt se till att alla elever har tillgång till studie- och yrkesvägledare är avgörande för att lyckas med

7 inkluderingsarbetet. Här är det för olika i olika skolor och det finns lite väl stort utrymme för rektorer och enskilda skolor att göra sin egen struktur för detta. - Frihet från våld Vikten av att få leva fritt från våld är avgörande för att se till att barns rättigheter omhändertas. Vi behöver introducera barnet till en verklighet där våldet inte är normaliserat genom att komma bort från exempelvis en våldsam förälder eller våldsamma skolkamrater och in i ett tryggt sammanhang möjliggörs detta. På så sätt skapas också förutsättningar för att kunna identifiera och larma om det våld barnet utsätts för. Föreningslivet bidrar många gånger till att skapa sammanhang utanför skolan och hemmet där barn kan delta på lika villkor, oavsett till exempel ekonomisk situation eller funktionsvariation. Särskilt utsatta grupper, till exempel personer på HVB-hem, HBTQI-personer, personer med funktionsvariation och nyanlända med låg nivå av kunskap i svenska kan behöva riktade insatser för att få kunskap om situationer som kan innebära risk för våld. Här måste sexuellt våld och sexuella trakasserier särskilt uppmärksammas. Frihet från våld och mobbning verkar inte gälla alls för den gruppen som finns i myndigheters vård vilket måste belysas mycket tydligare. Det är därför viktigt att uppmärksamma gruppen unga personer som finns på institutioner även om barn exempelvis har begått brott så har de fortfarande samma rättigheter som andra barn.

8 - God hälsa och välbefinnande Inom området god hälsa och välbefinnande arbetar civilsamhället med att öka kunskap och arbeta främjande snarare än preventivt och förebyggande. Vi håller fokus på att prata om vad som är okej i stället för att jobba med förbud. Det är väldigt viktigt att kunna ha ett hälsoperspektiv på allt arbete med barn och unga, även om aktiviteten är exempelvis läxläsning så behöver de näringsrik kost och möjlighet till fysisk rörelse när de är på sin aktivitet. Det måste vara möjligt för föreningar att se till helheten av barns behov för att kunna bida till god hälsa. Den mentala hälsan får inte gå förlorad i hälsoperspektivet. Psykisk ohälsa hos barn och unga har ökat den senaste tiden, vilket bör ses som ett likvärdigt folkhälsoproblem som fysisk ohälsa. Ett sätt att strukturellt främja hälsa är att involvera kommuner och regioner i hela Sverige för att hjälpa unga personer att engagera sig och ta sitt engagemang vidare ytterligare en nivå. Att lära unga människor att organisera sig fritt och demokratiskt samt att delta i demokratiska processer ökar både hälsa och välbefinnande. Hur kan man arbeta för att garantera inflytande, delaktighet och inkludering för barn och unga? - Inflytande Över lag är det viktigt att konkret visa för barn att deras röst är viktig även innan de fyllt 18 och får delta i allmänna val. I det spelar föreningslivet ofta en viktig roll. Föreningslivet är många gånger barn och ungas första möte med

9 demokratiska processer, så att involvera barn och unga i interndemokratin är därmed ett viktigt steg i att skapa möjligheter till och perspektiv på inflytande. Genom att exempelvis låta barn själva delta vid årsmöten och kongresser ges de såväl kunskap och verktyg som självförtroende för att våga göra sina röster hörda och engagera sig i vuxna beslutsprocesser. Alla måste gemensamt anstränga sig för att samla in feedback från unga målgrupper. Det kan exempelvis göras genom att lägga ut enkäter publikt, se till att skapa metoder för att få in ungas åsikter samt arbeta med story-telling för att göra allas röster hörda. Viktigt är att definiera om man ser barn och unga som subjekt eller objekt. Det avgör hur mycket inflytande vi kommer att ge dem i alla sammanhang. Här är det avgörande att hjälpa till att forma barn som är självständiga och kan vara aktiva i val som rör deras eget liv rusta barn och unga för att möta livet och lära dem att hantera situationer i stället föra att skydda och begränsa. - Delaktighet Det är viktigt att ändra perspektivet och synen på barn och unga för att möjliggöra verklig delaktighet att jobba med barn, inte för. Om man ser barn och unga som viktiga spelare blir det ett mervärde att ha dem med. Detta kan exempelvis göras genom att ställa frågor direkt till barn om deras förutsättningar och perspektiv och tydligt visa att de tillvaratagits i beslutsprocesser. Att utveckla nya, exempelvis digitala, verktyg för delaktighet kan barn och unga nås i miljöer som känns välbekanta, exempelvis Hackaton.

10 Det är dock också viktigt att vuxna finns med i att säkerställa barns rättigheter. Många gånger är det vuxna som har verktygen och förkunskapen för att kunna påverka. Barn måste få tillåtas att vara barn och inte själva behöva driva kampen för sina rättigheter. Referensgrupper är ett konkret sätt att systematisera att unga görs delaktiga. De måste verkligen ges en plats vid bordet. För att stärka de demokratiska forum som finns är det också avgörande att kunna ses, vilket har varit ett problem under pandemin det digitala riskerar i än högre grad att unga lämnas utanför. Unga har rätt att inkluderas på alla nivåer, hela vägen in i styrelserna. Det är viktigt att ge tillträde för unga till alla demokratiska processer. - Inkludering Det är enormt viktigt att vända sig till barn som vanligtvis inte får sina röster hörda. Barn som redan organiserar sig i föreningar eller påverkansarbete har tillgång till inflytandet på ett sätt som många andra inte har. Att vara organiserad eller engagerad i föreningsliv ska inte vara en förutsättning för att ha påverkansmöjligheter i samhället i stort. Titta därför på vilka grupper i samhället det är som sällan finns representerade i beslutsfattande sammanhang och vänd er direkt till dem. Utgå dock inte från fördomar om vilka som inte är inkluderade, utan basera det på fakta. Sänk trösklarna för ungdomar att förstå system och hur man kan vara delaktig. Det måste finnas strukturer för hur unga inkluderas och det måste vara rimliga krav för att få delta och inkluderas. Unga är unga och kan inte ha samma

11 erfarenhet som vuxna. Det måste finnas tydliga riktlinjer för hur unga ska inkluderas. Jämställdhet är viktigt att belysa. Exempelvis inom kriminalitet är det lätt att tänka att det mestadels rör sig om kriminella killar trots att det även är många tjejer som befinner sig i kriminella miljöer. Här kan föreningslivet spela en avgörande roll om de ser till att det finns utrymme för alla. Även inom skolan kan det slå fel i jämställdhetsarbetet, där till exempel fler killar än tjejer inte klarar skolan. Jämställdhetsperspektivet måste alltid finnas med som ett raster genom vilket vi ser på frågan om inkludering. Det kan vara lätt att undvika inkludering av barn och unga lite av gammal vana och för att det också kan bli lite krångligare om man blandar in barn och unga. Här märks stora skillnader inom exempelvis skolans värld, där rektorernas förmåga och vana ofta är det som avgör hur arbetet faller ut. Hur kan Agenda 2030 användas som ett verktyg för att säkerställa barn och ungas rättigheter? I vissa aspekter är det svårt att hänvisa till Agenda 2030 för att säkerställa barns rättigheter det blir inte lika konkret att jobba mot målbilder som att ta stöd i lagar och regelverk. Agendan kan dock användas som ett bra verktyg för att lära barn och unga om sina rättigheter och hur de hör ihop med många andra hållbarhetsaspekter. På detta sätt kan vi med hjälp av agendan rusta barn för en framtid som demokratiska medborgare.

12 Många gånger är målen i Agenda 2030 så välintegrerade delar av grundverksamheten att de inte ens reflekteras över att exempelvis arbeta med barns rättigheter, motverkandet av psykisk ohälsa eller rätten till en meningsfull fritid är per automatik att arbeta med måluppfyllandet av agendan, även om det inte är uttalat inom organisationen. Här kan det hjälpa att ta fram en mer utarbetad verksamhetsplan för hur genomförandet framöver ska gå till, det krävs ganska tydliga styrdokument för att agendan ska bli användbar som ett konkret verktyg för förändring. Avslutning Samrådet avslutades med att representanterna från Regeringskansliet kort reflekterade och sammanfattade de samtal som förts i respektive grupp och tackade samtliga deltagare för deras bidrag i samrådet. Vikten av kontinuitet och behov av dialog mellan de olika parterna var en aspekt som lyftes, likaså insikten av den bredd och mängd av aktiviteter i genomförandet av Agenda 2030 som sker runt om i landet genom civilsamhällets försorg. Även inspel som belyste pandemins effekter på olika målgrupper och vikten av partnerskap betonades. Avslutningsvis redogjordes kort för den fortsatta processen i samrådsserien samt det uppföljande mötet det Nationella forumet som planeras till första kvartalet 2022 och till vilket de organisationer som deltagit i samrådsserien kommer att bjudas in.

13 Deltagare Organisationer Junis Anna Carlsson Cheikh Läxhjälpen Henrik Szabo Nationell samverkan för psykisk samverkan (NSPH) Conny Allaskog RFSU ungdomsnätverk Sanna Vanno Rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU) Maria Persdotter Scouterna Mio Kuschick Svenska FN-förbundet Leymuun Farah Sveriges elevråd (SVEA) Lillian Helgesson Unga-Kris Matthias Matsson Unicef Sverige Shanti Ingeström Regeringskansliet Miljödepartementet Cristina Mattson Lundberg Miljödepartementet Julia Hector Som medarrangörer och ansvariga för dokumentation deltog även NOD:s kanslipersonal.