Magproblem hos yngre. Hälsoinspiratören Juli 2021 HÄLSOINSPIRATÖREN

Transkript

1 Hälsoinspiratören Juli 2021 Månadens tema Ta hand om din mage! Innehåll Ledaren Magproblem hos yngre Tarmfloran och matsmältning är viktiga för hälsan IBS - en folksjukdom med många behandlingsmöjligheter Rätt mat för tarmen stärker immunförsvaret Fel livsstil ger inflammation Maten vi ska undvika och äta vid IBS Stress driver inflammation Motionens goda effekter Så länge magen fungerar precis som den ska, så tänker man inte så mycket på den. Men skulle något inte stämma blir det genast jobbigare. Magen avslöjar mycket om hur vi mår och i dag är forskarna överens om att den har en viktig och mer omfattande funktion än vad vi tidigare trott. Men för att magen ska fungera problemfritt, måste vi lära oss förstå hur vi ska sköta om den. Eller annorlunda uttryckt, hur vi med vår livsstil kan påverka magens funktion. IBS är kanske en av världens vanligaste sjukdomar och innebär att funktionen i magtarmkanalen rubbats. Tarmstörningen innebär att musklerna drar ihop sig för snabbt eller för långsamt, vilket skapar problem med avföring och gastransport. Vissa livsmedel kan förvärra symtomen och genom att välja bort t ex svårsmälta kolhydrater, fet eller starkt kryddat mat är mycket vunnet för många människor. Långvarig stress får immunförsvaret att sända ut inflammatoriska proteiner, cytokiner, som kan utlösa inflammation i kroppen. Av samma orsak kan stresshormonet kortisol utsöndras som kan vara farligt för vårt välmående. Med träning, avslappningstekniker och en bra sömn kan stressen minskas. Trevlig läsning Susanne Colliander Magproblem hos yngre 1 HÄLSOINSPIRATÖREN Proformia Hälsa AB Box Bromma info@proformia.se ANSVARIG TEXTINNEHåLL Susanne Colliander, susanne@proformia.se UTGIVNING Hälsoinspiratören utkommer med 12 nummer per år. Magproblem är vanligare längre ner i åldrarna och kvinnor som män är drabbade. Fyra av fem svenskar uppger att deras mag- och tarmproblem är så pass omfattande att det påverkar deras vardag, vilket är oroväckande och något som måste tas på allvar. Pandemin har emellertid lett till något positivt då andelen människor med mag- och tarmproblem har minskat. Färre än normalt säger sig lida av sin mage, vilket kan förklaras med den minskade stress som tycks vara en konsekvens av pandemiåret. Samtidigt har magproblemen blivit mer vanliga hos de som lever med mag-tarmbesvär sedan tidigare. Detta visar Magrapporten som är Sveriges största undersökning om maghälsa, som genomförts för femte gången i rad. Fler ignorerar sina magproblem De vanligaste orsakerna till magproblem är stress följt av odefinierad oro eller ångest i någon form. På frågan vad man gör åt sina magproblem, är medicin fortfarande det vanligaste svaret. Undersökningen visar att vardagsmotion, bättre kostvanor och mindre stress är vanliga sätt att ta hand om sina problem. Många gör dock ingenting åt sina besvär, och bland de unga är den andelen närmare en tredjedel. Samtidigt som stress är den vanligaste orsaken till magproblem, ser man att fler faktiskt stressar mindre. Det är positivt ur ett folkhälsoperspektiv. Samtidigt är det oroande att så många inte gör någonting åt sina problem. För de flesta finns det enkla åtgärder för att känna balans i magen. Att kartlägga vad magen gillar eller inte gillar är en bra strategi. Man kan exempelvis ha tillfällig laktosintolerans på grund av en infektion eller ett annat stressmoment, och då kan man mildra sina besvär med laktosfria produkter. Oavsett är det viktigt att äta regelbundet och hälsosamt. Forts nästa sida >

2 Fakta från Magrapporten Så här har svenskarna mått det senaste året 34 % av svenskarna har haft problem med magen det senaste året (2019: 44 %) 46 % uppger stress som den vanligaste orsaken till magproblem (2019: 55 %) 39 % av kvinnorna och 29% av männen uppger att de haft magproblem någon gång senaste året (2019: kvinnor 51 %, män 36%) Endast 53 % av de med magproblem säger att de mår bra som helhet, jämfört med 73 % hos befolkningen i stort. Topp 5 vanligaste magproblemen < Forts från föreg. sida Magproblem hos yngre Gasig mage 60 % Uppblåst mage 53 % Diarré 48 % Magont 42 % Bullrig mage 36 % Topp 5 vanligaste angivna orsakerna till magproblem 2 Kvinnor med magproblem minskar Drygt trettio procent av deltagarna i undersökningen uppgav att de upplevt problem med magen det senaste året, vilket är en minskning med 10 procentenheter från Två av fem kvinnor svarade att de haft problem, vilket även det är färre än 2019, då drygt hälften upplevde dessa besvär. Även om de unga kvinnorna fortfarande är mest drabbade, är skillnaden inte längre lika stor mellan åldersgrupperna. Männens magbesvär har samtidigt förbättrats tydligt sedan Magrapporten Det verkar som pandemin har påverkat hur vi mår och vår magkänsla på flera sätt. Att gå på gym eller träna är ju som vi vet inte bara bra för fysiken, utan även för det mentala välmåendet. När träningspass med vänner inte gått att genomföra, har nog många nöjt sig med en aktivitet i ensamhet som till exempel en promenad. Nya levnadsvanor under pandemin Årets undersökning har stort fokus just på hur svenskarnas beteende har förändrats under pandemin. Fyra av fem svenskar uppger att de inte kunnat leva som vanligt, vilket kan ha medfört att många har testat nya saker för att må bra. En klar majoritet på 61 procent promenerar exempelvis mer än tidigare och tänker fortsätta med det. Detta har lett till att stressnivån sjunkit. Närmare hälften av deltagarna i undersökningen har lagat mer mat hemma och uppger att de kommer fortsätta göra det. Det ger möjlighet att ta kontroll över sin kost och på det sättet må bättre i magen. Med alla de mejerialternativ som finns idag i butikerna är det enklare att laga hälsosam mat som är anpassad för en själv och sitt eget välmående. Lugnare tempo för barnfamiljer Vinnarna verkar vara stressade barnfamiljer där hemarbete, färre aktiviteter och mindre socialt umgänge har haft en positiv inverkan på stressnivån. Men för den som är singel eller äldre har pandemin snarare inneburit en upplevelse av social isolering, något som påverkar ens välmående och således också magen på ett negativt sätt. Källa: Magrapporten 2021, femte upplagan som bygger på en statistiskt säkerställd undersökning beställd av Valio och genomförd av Kantar Sifo. Totalt intervjuades personer i Sverige i åldrarna år. Av dem var 865 personer mellan år. I gruppen som uppger att de har haft problem med magen det senaste året ingår 740 personer. Stress 46 % Odefinierad oro eller ångest 27 % För lite vardagsmotion 26 % IBS 26 % Dåliga matvanor 24 % Topp 5 vanligaste åtgärderna vid magproblem Medicin 25 % Mer vardagsmotion 22 % Förbättra matvanorna 19 % Gör ingenting åt problemen 19 % Äta mer fibrer 17 % Topp 5 svenskarnas nya goda vanor Promenera 61 % Vara ute i naturen 55 % Laga mat 46 % Fixa i hemmet 41 % Läsa böcker 39 % Topp 5 vanor vi antagligen inte kommer fortsätta med Umgås virtuellt med vänner 15 % Äta utomhus 8 % Träna hemma 6 % Undvika alkohol 6 % Fixa i hemmet 5 %

3 Tarmfloran och matsmältning är viktiga för hälsan 3 Mag- och tarmfloran är väldigt viktig för att vi ska hålla oss friska, pigga och starka. Faktum är att en god tarmflora och matsmältning allt oftare kopplas till god hälsa, önskat näringsupptag och flertalet av kroppens viktiga funktioner. Enzymbrist, låg produktion av magsyra och en irriterad tarmslemhinna kan leda till näringsbrist och autoimmuna sjukdomar. Tarmarna är beroende av fibrer, rörelse, vätska och att inte undertrycka tömningsreflexen för att fungera på ett bra sätt. En frisk individ kan själv göra mycket för att hålla magen igång. Idealet är att motionera regelbundet, äta mycket grönsaker fullkornsprodukter och dricka ordentligt. När vi tuggat och svalt maten, transporteras födan automatiskt genom matstrupen,- magsäcken, tunntarmen och tjocktarmen. Magsäckens rörelser styrs bl a av nervimpulser och hormoner. I tarmarna förs tarminnehållet framåt av vågrörelser. Matens nedbrytningsprocess Födan blandas i munnen med saliv och i magsäcken med magsaft (framför allt saltsyra och pepsin) som bryter ner maten till mindre beståndsdelar. Maten blandas och finfördelas sedan ytterligare genom sammandragningar i magsäckens muskulatur. Därefter förs födan vidare i småportioner, via den nedre magmunnen, till tunntarmen där den blandas med tarmsaft. Nedbrytningen fortsätter med hjälp av bukspott, galla och enzymer som bl a har till uppgift att balansera upp ph-värdet, efter den mycket sura nedbrytningen i magsäcken. För stora mängder kött och obearbetade sädesslag bidrar t ex till en försurning i tarmsystemet. Tunntarmen absorberar viktiga näringsämnen och vitaminer När maten så kommer till tunntarmen kan den ta upp de näringsämnen och vitaminer som kroppen behöver. Vatten och salter absorberas i tunntarmen. Tarminnehållet, som når tjocktarmen, har en vällingliknande konsistens. Denna består av icke nedbrytbara rester av mat (som slaggämnen, fibrer), vatten och även en del salter. I tjocktarmen finns en stor mängd bakterier som bl a bryter ner växtfibrer. På vägen genom tjocktarmen till ändtarmen, minskas vattenmängden ännu mer så att avföringen får en halvfast konsistens. Muskulaturen i grovtarmsväggen tar hand om transporten till ändtarmen och aktiviteten ökar beroende på volymen. Ej nedbrytbara produkter och fibrer binder vatten vilket medför ökad volym och underlättar passagen av tjocktarmsinnehållet. När tarminnehållet når ändtarmen löser en reflex ut som signalerar till vårt sinne att det är dags att gå på toaletten. För att undvika förstoppning, är det viktigt att inte undertrycka tarmtömning. Tiden det tar från det att vi äter till det att maten når ner till tarmen, varierar från individ till individ. Efter ett par timmar räknar man med att maten har passerat magsäcken. Inom ytterligare ett par timmar har tarminnehållet, för de flesta människor, nått tjocktarmen. Passagen genom tjocktarmen brukar sedan variera i tid mellan ett och fem dygn. Fakta En vuxen människa har ca 1,5 kg bakterier i tjocktarmen. Cirka hälften av avföringen är döda bakterier. Maten stannar ca ett dygn i kroppen. Magsäck ca 4 timmar Tunntarmen ca 13 timmar Tjocktarmen ca 7 timmar Obs! Tiden varierar mellan individer Källa: se/aktuellt/hur-fungerar-matsmaltningen/

4 IBS - en folksjukdom med många behandlingsmöjligheter IBS står för irritable bowel syndrome och kallas på läkarspråk för colon irritabile känslig tarm. Typiska besvär är gaser och magsmärtor som förvärras efter måltider och följs av diarré eller förstoppning. Sjukdomen kan ofta lindras med hjälp av kostförändringar, sunda levnadsvanor och minskad stress. Det finns även läkemedel som kan underlätta vardagen. 4 IBS är kanske en av världens vanligaste sjukdomar som oftast drabbar flickor och kvinnor. Sjukdomen brukar bryta ut mellan tio och fyrtio års ålder och besvären kan komma och gå. Därför är IBS något man måste förhålla sig till på ett bra sätt. Så uppstår symtomen Att ha IBS kan vara väl så plågsamt men är varken elakartat, smittsamt eller ärftligt. Tarmstörningen innebär att musklerna drar drar ihop sig för snabbt eller för långsamt, vilket skapar problem med avföring och gastransport. Det ger i sin tur upphov till obehag i form av uppsvälldhet, kramper, gaser och förändrad avföring. Symtomen visar sig oftast efter man ätit eller i samband med stressiga situationer. Man tror att symtomen uppstår när en rubbad funktion i matsmältningen påverkar tarmens funktion. Generella råd är att äta regelbundet, ha goda matvanor samt att minska eller undvika stress. Orsaker till IBS Vid IBS har funktionen i mag-tarmkanalen rubbats men orsakerna bakom en känslig eller irriterad tarm är inte helt klarlagda. Det är antagligen en kombination av flera faktorer med både fysiologiska och psykologiska förklaringar. IBS brukar ge mer besvär i perioder av stress eller vid känslomässig obalans. Viss sorts mat kan förvärra symptomen vid IBS, som t ex svårsmälta kolhydrater och fet eller starkt kryddad mat. Vad man själv kan göra Många mår bättre av att äta mindre portioner som fördelas över flera måltider under dagen. Genom att föra en matdagbok är det lättare att förstå vad just sin mage är extra känslig för. Sunda levnadsvanor brukar lindra symptomen som att röra på sig, sova ordentligt och försöka hitta en bra balans i vardagen. Besvären kan också lindras genom att - tugga maten ordentlig - äta i lugn och ro - ha regelbundna toalettvanor - undvika stress - motionera regelbundet. På apotek finns också receptfria läkemedel vid diarré, gaser och förstoppning. Det kan vara bra att undvika - fet och starkt kryddad mat - alltför fiberrik kost - gasbildande livsmedel - laktos och gluten - kaffe, sötningsmedel och kolsyrade drycker, alkohol och rökning. FODMAP Forskning har visat att symptomen vid IBS blir lindrigare med en diet som kallas FODMAP. Då minskar man bland annat intaget av kolhydrater, som kan vara svåra för tarmen att ta upp - se sid 6. Det finns studier som visar att hypnos, KBT och antidepressiva läkemedel kan ha effekt mot IBS. Synsättet att tarmen och hjärnan samverkar vid IBS börjar få allt större genomslag, och många magtarmmottagningar strävar därför efter att arbeta holistiskt, i multiprofessionella vårdteam, när man möter patienter med IBS. Källa: Simrén M m fl. Pathophysiologicfactors and PROs in IBS. Sahlgrenska akademin. Göteborgs universitet. 2019

5 Rätt mat för tarmen stärker immunförsvaret 5 En dålig tarmflora kan leda till att immunsförsvaret blir sämre och att inflammationsgraden ökar. Dessbättre verkar det som vi själva kan påverka kroppens försvar genom att äta rätt mat. Idag vet man att dålig mat och stress leder till en dålig tarmflora. Det kan utlösa låggradiga inflammationer, som pågår i kroppen utan att vi vet om det. Mat och depression Det finns studier som kopplar ihop matvanor med depression liksom mellan inflammation i kroppen och depression. Flera läkargrupper ser ett tydligt samband till socker, men också till fett. Även brist på olika mineraler och vitaminer verkar ha en viss betydelse. Svensk medelhavsmat skyddar Mat som är baserad på nordiska livsmedel, har enligt flera olika studier många bra funktioner: Det sänker det onda kolesterolet och blodtrycket, minskar vikten och förbättrar kroppens insulinkänslighet. Maten har minimalt med tillsatt socker, salt, transfetter, mättat fett och livsmedel som är raffinerade. Livsmedlen som används i nordisk mat är bland annat; - Fet fisk som lax, strömming och sill - Rapsolja samt flytande och bredbart margarin (baserat på vegetabiliskt fett) - Frukt, bär, rotsaker och grönsaker - Magra mjölkprodukter - Fullkornsprodukter baserade på korn, havre och råg, samt baljväxter som gula och gröna ärtor och bruna bönor. Probiotika och fibrer = Synbiotika Det finns mat, som innehåller probiotika (mjölksyrebakterier) och prebiotika (fibrer), vilka minskar risken för inflammatoriska processer. Synbiotika är en kombination av probiotika med prebiotika med den fördelen att man kan nå hela vägen ner till tarmfloran i grovtarmen. Väl på plats utgör de en bra grund för att de goda bakterierna ska kunna etablera sig och föröka sig. Grunder för en bra tarm - Omega 3 i fisk, nötter och frön - Lösliga fiber i grönsaker, bär och baljväxter - Probotika finns t ex i vitkål, lök, surkål, havre, syrade livsmedel Källa: Nerby Aurell Lina och Clase N. Food Pharmacy; Lucas M. Inflammatory dietary pattern and risk of depression among women. Brain, behavior and immunity. 2014; 36: 46-53

6 Fel livsstil ger inflammation Det som en gång räddade vårt liv, har nu blivit ett potentiellt hot mot vår hälsa. Vårt immunförsvar är inte anpassat för våra levnadsvanor och börjar istället attackera kroppen. Felaktig mat, rökning, stress och för lite motion gör att vårt immunförsvar blir överaktiverat. Med tiden orsakar det låggradig kronisk inflammation i kroppen. Det innebär att immunförsvaret börjar attackera kroppen. Tillståndet ger inga tydliga symptom, men på sikt skadar det vävnader, blodkärlen, ökar risken för diabetes och gör oss mer eller mindre deprimerade. Inflammationen har också kopplats ihop med våra folksjukdomar som cancer, hjärtsjukdomar, stroke och demens. Inflammationsdrivande livsmedel Anledningen till att vissa livsmedel är inflammatoriska beror på att de inte matchar mot vårt immunförsvar som därför inte kan omvandla den. För vissa är gluten väldigt inflammatoriskt och för andra spelar det inte så stor roll. Socker, vitt mjöl, rött kött och margarin anses speciellt inflammationsdrivande. Processad mat är inte heller så bra eftersom den ofta innehåller mycket socker. Grönsaker, kaffe, olivolja och vin i måttlig mängd fungerar antiinflammatoriskt. För mycket och energirik mat ökar inflammationen Mat som innehåller för mycket energi är också förknippad med en ökad inflammation. Övervikt i sig ökar inflammationsgraden i kroppen. Men även om man inte är överviktig, är överkonsumtion inte bra. Fetma hos yngre människor, kan få fettceller att börja larma. Det som händer är att deras immunförsvar vill börja försvara sig självt, men eftersom det inte har något aktivt mål, skadar det sig själv. Den nyttiga, antiinflammatoriska maten stimulerar oss att inte överäta, vilket däremot den onyttiga maten ofta gör. Rörelse och återhämtning Alla pulshöjande aktiviteter och styrketräningsformer skickar ut ämnen i kroppen som har bra effekt på inflammationen. På samma sätt bidrar en god sömn och avslappning till att tillverka mer av dopamin och serotonin, dvs välmåendehormoner - se nästa sida. Källa: Borelius M. Hälsorevolutionen. HarperCollins Nordic Maten vi ska undvika och äta vid IBS Vid IBS kan det vara svårt att veta vilken mat man kan äta och vad som ger besvär. Med fodmap-metoden kan man göra ett matschema och njuta av goda recept utan att magen protesterar. Steg 1: Plocka bort livsmedel som ger problem Dessa kan delas in i fyra kategorier: 1. Fruktos Fruktsocker som återfinns i både frukter, grönsaker och honung. Undvik: Äpple, päron, vattenmelon, fruktjuice, torkad frukt, honung. Välj i stället: Apelsin, banan, bär, druvor, honungsmelon, kiwi, ananas, jordgubbar. 2. Laktos Mjölksocker som finns i mejeriprodukter. Undvik: Mjölk från ko, get, får, glass, mjölkchoklad. Välj i stället: Laktosfria produkter, havre- och ris baserade produkter. 3. Oligosackarider Kostfibrer som finns i bland annat baljväxter. Undvik: Ärter, bönor, linser, lök, vitlök, vete, råg och korn. Välj i stället: Tomat, palsternacka, morot, zucchini, paprika, ris, potatis. 4. Sockeralkoholer Sötningsmedel med xylitol och sorbitol. Kan finnas naturligt i t ex avokado och svamp. Undvik: Tuggummi och halstabletter med xylitol och sorbitol, blomkål, sockerärter, avokado. Välj i stället: Drycker som är sötade med sackaros, glukos, syntetiska sötningsmedel eller stevia. Alla dessa livsmedel har hög fodmap, dvs har en hög halt av kolhydrater som jäser och bildar gaser när de bryts ner i tjocktarmen. Därför är den första fasen ett sätt att nollställa magen från gasbildande kolhydrater. Steg 2: Återinför maten igen När vi plockat bort/ersatt alla livsmedel med hög Fodmap kommer nästa fas. Då prövar vi oss systematiskt igenom alla livsmedel, grupp för grupp. När vi har följt kostplanen har vi till slut en färdig magkarta, som visar vilken mat som fungerar för en och vilken som ger besvär. Det tar ca 3-6 månader. Källa: bellybalance.se 6

7 Stress driver inflammation 7 När vi stressar utsöndras ett slags inflammatoriska proteiner, cytokiner. Dessa påverkar indirekt kroppens produktion av dopamin (det hormonet som gör att vi mår bra) som är nödvändigt för att hjärnan ska fungera på ett bra sätt. Dopamin reglerar bl a om vi känner oss glada eller ledsna. Cytokiner, inflammationsproteiner, produceras och utsöndras av immunförsvaret när vi känner oss stressade. I samband med det kan vi känna oss trötta, hängiga och febriga - ungefär som vid en längre tid av förkylning. De här inflammatoriska cytokinerna finns också i större mängd hos människor som är stressade och deprimerade. Det handlar om en mild men låggradig inflammation som kan orsakas av upprepad eller långvarig psykisk och social stress. Cytokiner förhindrar välbefinnande I forskning har man sett att fyra särskilda sorters inflammatoriska cytokiner nästan halverar produktionen av ett ämne som bygger upp dopaminet, nämligen tyrosin. Det i sin tur ger lägre halter av dopamin, som kan leda till att vi mår sämre. Precis som dopamin, är serotonin också ett välbefinnandehormon. De proinflammatoriska cytokinerna har visat sig även minska upptaget av tryptofan ett ämne som bygger upp serotonin. Kroppens stresshormon Kortisol är kroppens stresshormon och grundläggande för vår överlevnad. Våra kroppar producerar kortisol på egen hand och när vi upplever stress så skjuter det i höjden. I situationer då vi måste agera snabbt, samverkar kortisol med adrenalin för att göra oss mer skärpta för att kunna bli handlingskraftiga och eventuellt fly. Men idag är det inte helt ovanligt att dessa typer av situationer uppstår lite för ofta dvs att vi lätt känner oss stressade kanske flera gånger per dag. Det i sin tur gör att kortisolproduktionen i kroppen successivt ökar och på sikt kan det vara farligt för vårt välmående. Kortisol spelar nämligen en stor roll i hur vår ämnesomsättning och vårt immunförsvar fungerar. Känner vi en långvarig stress påverkas dessa funktioner negativt, ihop med att våra kroppar blir mer mottagliga för inflammationer. Naturliga sätt att minska stress Ett naturligt och bra sätt att hålla nere inflammationer på i kroppen, är att minska sin stressnivå. Här kommer några förslag; Träning När vi tränar, stiger nivåerna av kortisol, som är ett stresshormon och grundläggande för vår överlevnad. När vi tränat klart, sjunker stressnivåerna igen. Det intressanta är att ju mer vi rör på oss desto mindre stiger kortisol under själva aktiviteten och desto mer sjunker det efter aktiviteten. Avslappningstekniker Att hitta lugnet i en stressig vardag är lättare sagt än gjort. Lyckligtvis finns det en hel uppsjö av avslappningsövningar som kan hjälpa både kroppen och hjärnan på traven alltifrån djupandning och meditation till yoga. Förbättra sömnen Om vi får tillräckligt med sömn hålls vårt kortisol på en jämn nivå men om vi sover för lite triggas det direkt när vi vaknar. Det kan leda till sämre koncentration, sug efter onyttig mat och svårt att koncentrera sig. Källa: Vumma R. Proinflammatry Cytokines and Oxidative Stress Decrease the Transport of Dopamine. Neuropsychobiology :

8 Motionens goda effekter på inflammation 8 Tre processer startar igång när vi rör på oss. Musklernas immunförsvar stärks, sockervärdet i blodet balanseras och den farliga bukfetman minskar. Muskler är en del av vårt immunförsvar, som aktiveras när vi rör på oss, och börjar prata med kroppen via s k cytokiner. Cytokiner är inflammationsproteiner, som fungerar som tillsynsmyndigheter i immunförsvar, metabolism och sömn. Cytokiner skickas ut i stora mängder, vid all form av motion, och stärker immunförsvaret. Cytokiner har funktionen att knuffa igång andra antiinflammatoriska ämnen och aktivera vår bukfetma. Detta fett, som ligger lagrad i bukhålan, är skadligt men aktiveras så fort vi börjar motionera. Fettet frisätts då till energi och när det minskar, minskar också inflammationen långsiktigt. Därför ska vi röra på oss varje dag Medan motion minskar inflammation, ökar stillasittande inflammation. Otränade människor har nämligen mer skadligt cytokin än andra, även vid vila. Eftersom det farliga fettet blir energi när vi motionerar, bör vi röra på oss varje dag. Motion bidrar till lägre blodsockervärden Den tredje sättet som motion minskar inflammation på, är förmågan att ta hand om blodsockret. Musklerna är nämligen känsliga för insulin och kan därför påverka hur mycket blodsockret ska stiga efter en måltid. Både musklernas mottagare för insulin, och muskelmassan, är aktiva i sockernedbrytningen. För höga blodsockervärden driver på inflammation och låga blodsockervärden läker inflammation. Genom att röra på oss kan vi alltså se till att våra blodsockervärden blir lägre. Fysisk aktivitet förbättrar - musklernas funktion och styrka. - hjärtat och blodtrycket. - blodets transport och risken för proppar. - insulinkänsligheten i cellerna. - immunförsvaret. - välbefinnandet. Källa: Johansson M med flera. Dämpa inflammation: En praktiskt guide till ett friskare liv. Bladh by bladh. 2019