Kompetensutvecklingsplan

Transkript

1 Övergripande kompetensutvecklingsplan för lärare inför höstterminen 2021 och vårterminen 2022 Kompetensutvecklingsplan 1) Behörighetsgivande kurser i högskolepedagogik (se kursutbud Ur anställningsordningen vid Göteborgs universitet: För samtliga tillsvidareanställda lärare samt övriga lärare med en anställningstid över två år gäller också att senast inom ett år från anställningstillfället ha genomgått högskolepedagogisk utbildning eller på annat sätt tillägnat sig motsvarande kunskaper. Prövningen av sådana högskolepedagogiska meriter ska ske i särskild ordning i enlighet med beslut av rektor. Vid deltidsanställning eller om andra särskilda skäl föreligger kan denna tid dock utsträckas till två år. Högskolepedagogik 1: Baskurs (PIL101) Högskolepedagogik 2: Områdesspecifik pedagogik (PIL102) Högskolepedagogik 3: Självständigt arbete (PIL103) Om man har motsvarande kunskaper men inte har gått kursen går det att valdiera kurserna. För information om process för prövning av meriter, se här: För lektorer som vill bli handledare i forskarutbildningen gäller enligt IPKL:s policy för tillsättning av handledare att kursen Handledning i forskarutbildning (PIL201) ska vara genomförd. 2) Högskolepedagogisk utveckling Breddad lärarkompetens Bedömning och examination (PIL303) Handledning av uppsatser och examensarbeten (PIL304) Fördjupningskurser i högskolepedagogik Litteraturstudier i högskolepedagogik Erfarenhetsbaserade fördjupningsstudier i högskolepedagogik

2 Workshoppar och seminarier PIL erbjuder även workshoppar och seminarier. Våra workshoppar handlar bland annat om e- mötesteknik och att göra film för undervisning. Våra seminarier handlar bland annat om flipped classroom, upphovsrätt och examination med digitala verktyg. Workshoppar Seminarier Presentera på högskolepedagogisk konferens: Högskolepedagogisk konferens i Göteborg (HKG) arrangeras vartannat år. Arrangör är PILenheten. Konferensen vänder sig till alla vid Göteborgs universitet med intresse för undervisning och högskolepedagogisk forskning och utveckling. HKG 2021 hålls torsdagen den 28 oktober. SUHF är värd för NU-konferensen (Nätverk och utveckling), går vartannat år: Forskning om högre utbildning, också vartannat år. Meritering till excellent lärare: 3) Digitala verktyg i undervisningen PIL har en mängd resurser att ta del av när det gäller t.ex. GU-play, Canvas och DISA. Det finns mycket utbildningsmaterial att ta del av utan att gå kurs t.ex. Se här: 4) Kompetensutveckling inom det egna ämnesområdet Ur anställningsordningen vid Göteborgs universitet: Generellt gäller att universitetsläraren ska följa utvecklingen inom det egna ämnesområdet och den samhällsutveckling i övrigt som har betydelse för lärarens arbete vid universitetet. Följ aktiviteterna inom någon eller några av institutionens forskningsteman. På respektive websida finns länk till seminarier och kollegier. Det finns också många öppna aktiviteter på fakulteten som annonseras via epost.

3 Barn och barndomar Förskolan, lek, lärande och didaktik Lärande, utbildning och samhällets digitalisering Policy, profession, kvalitet och lärande i förskola, förskoleklass och fritidshem Unga, utsatthet och välbefinnande Ta del av disputationer: Det finns också möjlighet att få stöd från institutionen för att delta i ämnesspecifika nätverk inom det egna området, t.ex. literacy, naturvetenskap i förskolan, fritidshemmets pedagogik osv. Ta kontakt med din studierektor eller prefekt. 5) Vetenskaplig meritering Fullfölj magister/masterexamen Sök kurser ur t.ex. masterprogrammen Skriv forskningsplan för ansökan till forskarutbildning Här finns en presentation från seminarium om vetenskaplig meritering som hållits vid institutionen: pdf Docentkompetens Befordran till professor 6) Kompetensutveckling för ledare (t.ex. studierektorer, forskningsledare)

4 Ur vårt arbetstidsdokument: Kompetensutvecklingstid Avtalsenlig kompetensutveckling ska omfatta minst 10% av heltid för alla anställda lärare, inklusive adjunkter, lektorer och professorer. Den avtalsenliga kompetensutvecklingstiden kan utgöras av administrativ, forsknings-, utbildnings- eller samverkansrelaterad kompetensutveckling, internt eller externt. Avtalsenlig kompetensutvecklingstid beräknad på 850h/termin: 100% tjänstgöring 85 atr 50% tjänstgöring 43 atr 25% tjänstgöring 21 atr Omfattningen anpassas till tjänstens omfattning och fördelas i förekommande fall proportionerligt mellan extern och intern uppdragsgivare så att den externa uppdragsgivaren står för kompetensutvecklingstiden i proportion till omfattningen. Den kompetensutvecklingstid som ligger inom institutionsuppdraget finansieras av de verksamheter medarbetaren är aktiv inom i proportion till omfattningen av uppdraget. Kompetensutveckling kan ha olika utformning och ska främja såväl medarbetarens som verksamhetens utveckling. Kompetensutvecklingstiden planeras tillsammans med arbetsgivaren och redovisas vid medarbetarsamtal och stäms av mot institutionens verksamhetsplan*, övergripande kompetensutvecklingsplan samt mot medarbetarens intresse och behov. Kompetensutvecklingen ska i huvudsak förläggas inom ramen för den verksamhet som finansierar kompetensutvecklingen**. Vid planeringen av den enskilde medarbetarens kompetensutveckling bör följande beaktas: - Krav på behörighetsgivande utbildning för medarbetarens anställning - Vilken verksamhet som finansierar kompetensutvecklingen - Medarbetarens egna önskemål om att bredda sin kompetens inom ett visst intresseområde - Verksamhetens och/eller medarbetarens behov av att få ökad kompetens inom ett visst område *Aktuella frågor i år är t.ex. nätbaserad undervisning och examination **För en medarbetare som undervisar på heltid betyder det att hela kompetensutvecklingen förläggas inom undervisningen. För en medarbetare som arbetare exempelvis 30% i ett VR-projekt (eller annat extern uppdrag) så ska motsvarande del av tiden läggas i forskningsprojektet.

5 Ur bloggpost från förra året om sammanhängande forskningstid: En lektor som arbetar heltid har 170 timmar forskningstid per år i tjänsten (om man inte har några extra projekt) (vad som gäller för olika tjänstekategorier och hur många timmar som gäller, se här). Det motsvarar alltså drygt två veckor per termin. Om man förlägger en vecka per termin till sommarmånaderna (en i juni och en i augusti) innebär detta ytterligare 5 arbetsdagar under pågående termin. Av dessa kanske 2 arbetsdagar går åt till att delta i forskningsseminarier mm. (textläsningsgrupper, delta i kollegiediskussioner mm.) och reviewuppdrag eller liknande som görs löpande på mindre timinsatser. Då återstår kanske 2-3 arbetsdagar att frilägga helt för skrivtid per termin, under pågående undervisningssäsong. Från kursslut (omkring 12 juni) till kursstart (omkring 31 augusti) är det 11 veckor. Av dessa är ofta 6 veckor semester. Då återstår 5 veckors arbetstid. Av dessa bör alltså 2 användas till forskningstid och 3 till efterarbete och planeringstid för kurser. Att tänka att forskningsarbete ska pågå med samma intensitet under hela kalenderåret kan medföra en stor stress, och är alltså något som inte är rimligt inom arbetstiden. Det luriga är att Retendo visar forskningstiden som en strimma över hela året, en karta som inte stämmer med verkligheten. Vi har undersökt om det går att ändra på detta och lägga ut forskningstiden likt ett kursuppdrag. Det medför dock en hel del administrativt krångel eftersom forskningstiden är 10% av tjänsten, och timmarna det motsvarar går upp och ner utifrån rapporterad sjukdom, ledighet mm. Detta skulle alltså behöva ändras manuellt vid i stort sett varje ny rapportering i primula. Hur mycket kan eller borde man då hinna med av forskningsarbete på given tid? Det är förstås helt och hållet beroende på var i forskningsprocessen man befinner sig och lite på vilken typ av forskning som bedrivs (skriver man mer av sådant man redan kan och på empiri som finns, eller är man i färd med att utveckla och läsa in sig på något helt nytt?). En annan viktig faktor är också hur mycket samarbete och synergier som går att få till. För det första: Skriver man tillsammans med andra, vilka de som publicerar mycket oftast gör, så kan det gå lättare att komma framåt i fler frågor. Därför är arbetet med att formera och stärka forskargrupper på institutionen så viktigt, och att forskargrupper hittar arbetsformer (ffa textseminarier och liknande samarbetsformer) som gör att mer juniora forskare får stöd i sitt skrivande och blir del av nya forskningsansökningar. För det andra: Förutom en lektors forskningstid om 170 timmar ges också 170 timmar till kompetensutveckling och 170 timmar till samverkanstid. Av dessa timmar går en del till att fördjupa sig i de kursinnehåll man verkar inom, lära sig nya digitala verktyg som t.ex. Canvas, delta i möten mm. Men samverkan kan också vara att t.ex. träffa forskarkollegor på andra lärosäten eller andra externa partners som aktörer i skolan eller andra i samhället, och diskutera aktuella frågor och här kan det gå att få tid för samverkansprojekt och forskningsprojekt att tidsmässigt arbeta tillsammans, och på så sätt skapa en mer sammanhållen arbetssituation. (Risk finns också att ju fler externa partners man samarbetar med, ju fler lojaliteter skapas vilket kan leda till många olika krav och kravställare, som blir stressande.) Ytterligare ett annat sätt att skapa synergier är mellan forsknings- och undervisningstid genom högskolepedagogiska utvecklings- och forskningsprojekt. PIL-kursen HPE103 kan vara en bra utgångspunkt för detta att skriva vetenskapligt om något som berör den egna undervisningen.