Skrivelse av Anna Sehlin (V) angående lönesättning för vårdpersonal

Transkript

1 Regionstyrelsen Regionledningskontoret Martina Jonsson 1 (4) Arbets- och personalutskottet Skrivelse av Anna Sehlin (V) angående lönesättning för vårdpersonal Ärendebeskrivning Anna Sehlin (V) har inkommit med en skrivelse till arbets- och personalutskottet om den antagna Huvudöverenskommelsen 19, mellan Vårdförbundet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Beslutsunderlag Regiondirektörens tjänsteutlåtande Skrivelse av Anna Sehlin (V) angående lönesättning för vårdpersonal Förslag till beslut Arbets- och personalutskottet beslutar följande. Skrivelse av Anna Sehlin (V) anses besvarad med hänvisning till vad som sägs i regiondirektörens tjänsteutlåtande. Regionledningskontorets förslag och motivering Sammanfattning Anna Sehlin (V) har inkommit med en skrivelse till arbets- och personalutskottet avseende den av Vårdförbundet och Region Stockholm antagna Huvudöverenskommelsen 19. Frågorna handlar om vilken forskning som stödjer att Region Stockholms lönesättningsmodell leder till en ökad produktion samt ökad effektivitet inom vården. Vidare ställer Anna Sehlin (V) frågor kring hur Region Stockholm avser att utvärdera den särskilda satsningen som avtalet med Vårdförbundet stipulerar. Regionledningskontoret kan konstatera att de kommunala löneavtalen sedan länge innebär att lönen ska vara individuell och differentierad utifrån arbetsresultat. Regionledningskontoret avser att både för egen del och i

2 2 (4) dialog med Vårdförbundet följa upp tillämpningen av löneavtalet och resultatet av löneöversynen. Bakgrund Anna Sehlin (V) har inkommit med en skrivelse i vilken hon önskar svar på huruvida det finns forskning eller utvärdering av hur Region Stockholms lönesättningsmodell inom vården fungerar samt om en ökad lönedifferentiering leder till högre produktivitet och effektivitet i vården. Vidare efterfrågas information kring huruvida det finns en plan för utvärdering av lönesatsningen för de särskilt yrkesskickliga. I skrivelsen föreslås att en uppföljning av satsningen ska ske efter en femårsperiod och för att bland annat ge svar på om satsningen har bidragit till en bättre måluppfyllelse samt vilka kriterier som användes för att utse särskilt yrkesskickliga. Region Stockholm är medlem i arbetsgivarorganisationen SKL. SKL och Vårdförbundet har på nationell nivå kommit överens om ett kollektivavtal för Vårdförbundets avtalsområde, Huvudöverenskommelsen om lön och allmänna anställningsvillkor HÖK 19. Region Stockholm och Vårdförbundet avdelning Stockholm har i sin tur kommit överens om lokalt kollektivavtal, LOK 19, i vilket HÖK 19 ingår. I augusti 2019 antog regionstyrelsens arbets- och personalutskott LOK 19, RS , varvid Region Stockholm har blivit bunden av HÖK 19. Överenskommelse om HÖK 19 träffades den 16 maj Ett av Vårdförbundets främsta yrkanden under avtalsrörelsen var kronor mer i månaden till särskilt yrkesskickliga inom Vårdförbundets avtalsområde. Avtalet som träffades mellan parterna innehåller en prioritering av särskilt yrkesskickliga, dock stipulerar avtalet inga nivåer och är ett så kallat sifferlöst avtal. Region Stockholm och Vårdförbundet har i förhandlingsprotokollet enats om förutsättningarna för kommande löneöversyner inom Region Stockholm. En viktig del av förhandlingen handlade om förutsättningarna för att identifiera de särskilt yrkesskickliga i Region Stockholm. Det arbetet ska ske i verksamheterna i samband med den årliga löneöversynen. Faktorer som är styrande för att identifiera de särskilt yrkesskickliga är att medarbetaren är kliniskt verksam, sannolikt har en längre erfarenhet av klinisk verksamhet och att medarbetaren har förmåga och vilja att dela med sig av sin kunskap och erfarenhet till kollegor och studenter samt att medarbetaren är en verksamhetsbärare.

3 3 (4) Överväganden Genom antagandet av LOK 19 är Region Stockholm bunden att tillämpa löneavtalet mellan SKL och Vårdförbundet. En av de bärande delarna i HÖK 19 och dess Löneavtal är de grundläggande principerna för lönesättning 1. Där framgår det bl.a. att Lönebildning och lönesättning ska bidra till att arbetsgivaren når målen för verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet. Därför ska lönen vara individuell och differentierad och avspegla uppnådda mål och resultat. Vidare har HÖK 19 kompletterats med en skrivning: Målet är en prioritering av särskilt yrkesskickliga för att öka möjligheten till lönekarriär inom yrket över tid. Av det ovanstående följer att arbetsgivaren är förpliktigad att lönesätta medarbetarna individuellt och differentierat, med en prioritering av de särskilt yrkesskickliga. Löneavtal i kommuner och regioner har byggt på individuell lönesättning sedan 90-talet. Den individuella lönesättningen är därför en naturlig del i Region Stockholms arbete med såväl verksamhetsutveckling som i arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare. Syftet med att vara en attraktiv arbetsgivare är att Region Stockholm ska kunna behålla och rekrytera rätt kompetens till verksamheten. Under de år som har gått sedan individuell lön introducerades i de kommunala avtalen har olika forskare utvärderat och forskat kring individuell lönesättning. Bland de studier som kan nämnas finns t.ex. Jan Wallenbergs studie Lön Mål eller medel från år Studien genomfördes på uppdrag av Landstingsförbundet i samarbete med Arbetslivsinstitutet. Den visade att en majoritet av de kommun- och landstingsanställda var positiva till individuell lönesättning. Även Vårdförbundet gjorde 2003 en utvärdering kring individuell lön och lönesättningsprocess som bekräftade de resultat som Jan Wallenberg kom fram till. Den studien visade att en överväldigande majoritet av de tillfrågade föredrog individuell lön framför de tarifflönesystem som tidigare använts. Undersökningen visade att de arbetsplatser som hade en välfungerande löneprocess också kommit långt när det gäller annat utvecklingsarbete. Även Saco har gjort undersökningar i närtid som visar på att individuell lönesättning är en viktig faktor för att styra för att nå verksamhetens mål. (Att ge lön för mödan, 2017). Regionledningskontoret instämmer i att resultatet av löneöversynerna under avtalsperioden behöver utvärderas. Utvärderingen kommer att ske på olika sätt, dels partsgemensamt utifrån de skrivningar som följer av

4 4 (4) såväl HÖK 19 som LOK 19 men också utifrån Region Stockholms löpande verksamhetsuppföljning. Ekonomiska konsekvenser Utvärdering sker inom ramen för den löpande verksamhetsuppföljningen och medför inga övriga ekonomiska konsekvenser utöver beslutad budget. Carina Lundberg Uudelepp Regiondirektör Ulrika Sundquist HR-direktör Beslutsexpediering: Akt Regionledningskontoret Personal och utbildning Godkänd av Carina Lundberg Uudelepp,

5 SKRIVELSE RS Arbets- och personalutskottet Vänsterpartiet Skrivelse av Anna Sehlin (V) angående lönesättning för vårdpersonal Med anledning av att vi just nu inför ett löneavtal där särskilt yrkesskickliga bland Vårdförbundets yrken kan komma att få ett lönepåslag omfattande kronor var så undrar Vänsterpartiet om vad vi i Region Stockholm vet om hur våra lönesättningsmodeller faller ut gentemot målsättningen för modellerna. Vi kan läsa i det nu aktuella avtalet att vi förväntar oss att den här satsningen på särskilt yrkesskickliga ska ha en tydlig effekt i den här meningen i bilaga 2 till protokollet: Detta möjliggör en löneutveckling som premierar kompetens, specialistkunskap och erfarenhet som leder till förbättrat resultat och bidrag till verksamhetens mål sett över tid. 1. Vi undrar om det finns forskning eller en utvärdering av hur regionens lönesättningsmodell inom vården fungerar. På vilket sätt leder en ökad lönedifferentiering till högre produktivitet och effektivitet i vården? Hur mäts detta? 2. Hur ska satsningen utvärderas? Vänsterpartiet efterfrågar en plan för utvärdering av satsningen, där Regionen om fem år utvärderar frågor som: Ledde satsningen på kr i månaden till särskilt yrkesskickliga till bättre måluppfyllelse över tid? Hur många fick löneökning på grund av särskild yrkesskicklighet? Vilka yrkesgrupper fick del av satsningen? Vilka kriterier användes för att fastställa vilka anställda som fick del av satsningen? Anna Sehlin (V)