Eventuella synpunkter skickas med e-post till senast

Transkript

1 Från: Skickat: den 8 april :04 Till: registrator@arbetsgivarverket.se; info@foretagarna.se; exp-hkv@mil.se; mailbox@lo.se; registrator@lrf.se; ofr@ofr.se; info@ptk.se; Regelrådet; kansli@saco.se; remisser@svensktnaringsliv.se; registrator@skr.se; info@tco.se; kontakt@transportstyrelsen.se; forbundsordforande@unionen.se; svar@arbetsgivaralliansen.se; info@kfo.se; registrator@kommers.se; info@ff.se; info@nnr.se; info@prevent.se; info@sinf.se; info@smaforetagarna.eu; martine.syrjanen@unionen.se; annica.hedbrant@unionen.se; ulrika.hagstrom@tco.se; carola.lofstrand@lo.se; karin.fristedt@saco.se; daniel.hjalmarsson@akademssr.se; amelie.berg@svensktnaringsliv.se; cecilia.andersson@svensktnaringsliv.se; Anna.bergsten@svensktnaringsliv.se; hanna.larsson@arbetsgivarverket.se; tarja.nevala@arbetsgivarverket.se; anders.westlund@skr.se; Gunnar.Sundqvist@skr.se; kerstin.wrisemo@kfo.se; daniel.gullstrand@ptk.se; erik.hallsenius@ofr.se; lise-lotte.argulander@foretagarna.se; direktoratet@arbeidstilsynet.no; at@at.dk; vinnueftirlit@ver.is; kirjaamo@stm.fi; amm@amm.gu.se; Richard.Davidsson@skane.se; amm@lio.se; camm@sll.se; maria.albin@sll.se; amm@vll.se; ammuppsala@akademiska.se; hakan.westberg@orebroll.se; conny.lundberg@ifmetall.se; Info@ikem.se; marit.hammarstrom@ikem.se; info@industriarbetsgivarna.se; info@ktf.se; anna.melvas@ktf.se; registrator@naturvardsverket.se; Ann- Charlotte.Rand@sobona.se; cecilia.andersson@svensktnaringsliv.se; info@teknikforetagen.se; malin.nilsson@teknikforetagen.se; trafikverket@trafikverket.se; tullverket@tullverket.se; forbundsordforande@unionen.se; kemi@kemi.se Ämne: Remiss - Förslag till föreskrifter om hygieniska gränsvärden och kemiska arbetsmiljörisker Bifogade filer: Missiv Externremiss Arbetsmiljöverket.pdf; Ändringsföreskrift HGV.pdf; Konsekvensutredning_ändringsföreskrift HGV.pdf; Ändringsföreskrift Kemi.pdf; Konsekvensutredning_ändringsföreskrift Kemi.pdf; Parallelluppställning (EU) 2019_1831.pdf; Parallelluppställning 2019_130.pdf; Parallelluppställning 2019_983.pdf Uppföljningsflagga: Flagga: Följ upp Har meddelandeflagga Ni får härmed tillfälle att yttra er över bifogade förslag till föreskrifter om hygieniska gränsvärden och kemiska arbetsmiljörisker Vänligen se bifogade filer för remiss med bilagor. Remissen skickas endast med e-post. Eventuella synpunkter skickas med e-post till arbetsmiljoverket@av.se senast Med vänlig hälsning Karin Staaf Sakkunnig Kemiska arbetsmiljörisker

2 Arbetsmiljöverket Enheten för kemiska, mikrobiologiska och fysikaliska faktorer Stockholm Telefon: Vår vision: Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Behandling av personuppgifter. Arbetsmiljöverket är personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifter i myndighetens e-postkommunikation. Arbetsmiljöverket behandlar personuppgifter i inkommande och utgående e-post för att uppfylla myndighetens skyldighet att vara tillgänglig för kontakter med enskilda samt för att registrera och arkivera allmänna handlingar. Uppgifterna kan därutöver komma att behandlas för de olika ändamål som meddelandet ger upphov till. För ytterligare information om Arbetsmiljöverkets behandling och dina rättigheter som registrerad, vänligen gå till:

3 REMISS Datum Vår beteckning Sid / och 2020/ (2) Enheten för kemiska, mikrobiologiska och fysikaliska faktorer Karin Staaf, arbetsmiljoverket@av.se Förslag från Arbetsmiljöverket på två ändringsföreskrifter Ni får härmed tillfälle att yttra er över bifogade förslag till föreskrifter och allmänna råd om ändring av Arbetsmiljöverkets föreskrifter och råd om: Hygieniska gränsvärden Dnr 2020/ Kemiska arbetsmiljörisker Dnr 2020/ Genom dessa ändringsföreskrifter kommer främst tre EU-direktiv implementeras. Detta innebär att ändringarna främst består i att 15 ämnen får reviderade gränsvärden varav 11 får nya eller sänkta gränsvärden i ändringsföreskriften till hygieniska gränsvärden, och att de verksamheter som har arbetstagare som riskerar att exponeras för dieselavgaser eller hudexponeras för använda mineraloljor kommer att få ökade krav. De verksamheter som har dessa exponeringar kommer att omfattas av de särskilda krav för cancerframkallande, mutagena och reproduktionsstörande ämnen som återfinns i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker. Remisshandlingarna finns också tillgängliga på Arbetsmiljöverkets webbplats (av.se) Om oss Regel- och föreskriftsarbete Pågående föreskriftsarbete. Eventuella synpunkter ska ha kommit till Arbetsmiljöverket senast den 24 juni Synpunkter önskar vi få med e-post under adress: arbetsmiljoverket@av.se. Vi önskar att ni använder våra diarienummer (Dnr) enligt ovan vid lämnande av synpunkter. E-post ska inte sändas till enskilda handläggares e-postadress. Ywonne Strempl Karin Staaf Postadress: Stockholm Telefon: Telefax: E-post: arbetsmiljoverket@av.se Webbplats: av.se Organisationsnummer:

4 REMISS Datum Vår beteckning Sid / och 2020/ (2) Bilagor: 1. Sändlista 2. Förslag till föreskrifter och allmänna råd om hygieniska gränsvärden 3. Konsekvensutredning till förslaget om ändring i föreskrifterna om hygieniska arbetsmiljörisker 4. Förslag till föreskrifter och allmänna råd om kemiska arbetsmiljörisker 5. Konsekvensutredning till förslaget om ändring i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker 6. Parallelluppställningar

5 Hygieniska gränsvärden Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets förskrifter och allmänna råd (AFS 2018:1) om hygieniska gränsvärden

6

7 Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2018:1) om hygieniska gränsvärden; AFS 2020:X Utkom från trycket den xx xxxx 202X beslutade den XX XXXXX 20XX. Arbetsmiljöverket föreskriver 1 med stöd av 18 arbetsmiljöförordningen (1977:1166) i fråga om Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2018:1) om hygieniska gränsvärden, vad gäller ämnen i tabellen i bilaga 1 dels att rader med följande lydelse ska läggas till för ämnena 4-aminotoluen, dieselavgaser, isoamylalkohol och trimetylamin, dels att raderna för ämnena anilin, arsenik, och oorg. föreningar (som As) utom arseniktrihydrid, beryllium, och föreningar (som Be), butylacetat 4,4 -diamino-3,3 -diklordifenylmetan, formaldehyd, fosforylklorid, isopropylbensen, kadmium, och oorg föreningar (som Cd), metylklorid, och 1 Jfr följande direktiv: -Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/2398/EU av den 12 december 2017 om ändring av direktiv 2004/37/EG om skydd av arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagena ämnen i arbetet. -Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/130 av den 16 januari 2019 om ändring av direktiv 2004/37/EG om skydd av arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagena ämnen i arbetet. -Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/983 av den 5 juni 2019 om ändring av direktiv 2004/37/EG om skydd av arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagena ämnen i arbetet. -Kommissionens direktiv (EU) 2019/1831 av den 24 oktober 2019 om en femte förteckning över indikativa yrkeshygieniska gränsvärden enligt rådets direktiv 98/24/EG om ändring av kommissionens direktiv 2000/39/EG. 3

8 AFS 2020:X N-metyl-2-pyrrolidon ska ha följande lydelse. 1. Denna författning träder i kraft den 20 februari Gränsvärdet för dieselavgaser träder i kraft 21 februari Vid gruvdrift under jord och tunnelbygge gäller gränsvärdet från och med den 21 februari Gränsvärdet för beryllium och oorganiska föreningar träder i kraft den 11 juli Fram till dess gäller som nivågränsvärde 0,0006 mg/m 3 mätt som inhalerbar fraktion. 4. Gränsvärdet för kadmium och oorganiska föreningar träder i kraft den 11 juli Fram till dess gäller som nivågränsvärde 0,004 mg/m 3 mätt som inhalerbar fraktion. ERNA ZELMIN-EKENHEM Björne Olsson Anna Varg 4

9 Gränsvärdeslistan Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde (NGV) Korttidsgränsvärde (KGV) ppm mg/m 3 ppm mg/m 3 # 4-Aminotoluen ,46 2 8,92 H Anm. Bilaga 1 Noter # Anilin C,H # Arsenik*, och oorg. föreningar (som As) utom arseniktrihydrid totaldamm Arseniksyra * ,01 C 3 # Beryllium*, och föreningar (som Be) totaldamm * ,00005 C,S 3 # Butylacetat n-butylacetat iso-butylacetat sek-butylacetat tert-butylacetat # 4,4 -Diamino-3,3 -diklordifenylmetan (MOCA, metylenbis(o-kloranilin)) ,01 C,H 13 5 #Dieselavgaser elementärt kol Se även: Kolmonoxid och Koldioxid ,05 C 5 # Formaldehyd ,3 0,37 0,6 0,74 C,H,S AFS 2020:X

10 6Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde (NGV) Korttidsgränsvärde (KGV) ppm mg/m 3 ppm mg/m 3 Anm. Noter AFS 2020:X # Fosforylklorid ,01 0,064 0,02 0,13 # Isoamylalkohol H # Isopropylbensen C,H # Kadmium*, och oorg föreningar (som Cd) inhalerbar fraktion Kadmiumdifluorid Kadmiumdiklorid * ,001 C,M C,M,R C,M,R 3,14 # Metylklorid C,H # N-Metyl-2-pyrrolidon ,6 14, H,R # Trimetylamin ,9 5 12,5

11

12 Konsekvensutredning Datum Vår beteckning / Konsekvensutredning till förslaget om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden

13 Innehåll 1. Sammanfattning Beskrivning av problemet Beskrivning av alternativa lösningar Bemyndiganden Föreskrifternas överensstämmelse med EU-anslutningen Vilka som berörs av regleringen Berörda arbetstagare, uppdelat på män och kvinnor Antal företag som berörs Andra som berörs Beskrivning av förslaget och dess konsekvenser Kostnader exponeringsbedömning Kostnader exponeringsmätning Kostnader åtgärder Besparing tillstånd Sammanfattning av konsekvenserna Jämförelse av de övervägda regleringsalternativen Överväganden enligt 14 kap. 3 regeringsformen Effekter för kommuner och regioner Tidsåtgång och administrativa kostnader för företag Vilka andra kostnader och förändringar är aktuella för företagen Påverkan på företagen Påverkan av konkurrensförhållanden Annan påverkan Särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning Särskilda hänsyn beträffande tidpunkten för ikraftträdande Behov av speciella informationsinsatser Hur samråd genomförs Beröringspunkter med andra författningar Kontaktperson på Arbetsmiljöverket Bilaga 1 Redovisning ämne för ämne

14 1. Sammanfattning Arbetsmiljöverket har tagit fram ett förslag på ändring av föreskrifterna (AFS 2018:1) om hygieniska gränsvärden. Genom denna ändring kommer bland annat implementering av EU-direktiv att ske. EU har fastställt två direktiv med bindande gränsvärden: (EU) 2019/130 (EU) 2019/983 EU har fastställt ett direktiv med indikativa gränsvärden: (EU) 2019/1831 Gränsvärdena (EU) 2019/130 har redan implementerats i nuvarande föreskrifter om hygieniska gränsvärden med undantag för gränsvärdet för dieselavgaser som implementeras nu. I samband med förra implementeringen, genomfördes konsekvensutredningar för övriga ämnen. De två övriga direktivens gränsvärden implementeras i dessa föreskrifter. Utöver dessa gränsvärden reviderar vi ett indikativt gränsvärde som återfinns i direktiv 2009/161/EU till samma nivå som det bindande DNEL-värdet som finns i Reachförordningen. Det underlättar för arbetsgivarna att det är samma nivå på gränsvärdet inom de två lagstiftningarna. När föreskrifterna träder i kraft medför de en engångskostnad på kr för de fyra företag som har arbetstagare som kan exponeras för beryllium och berylliumsalter. Utöver denna engångskostnad kan det också uppstå kostnader med anledning av eventuella åtgärder som behöver vidtas. Om sådana kostnader uppstår, och hur stora de i så fall blir, är svårt att bedöma. De företag som med dagens regler måste söka tillstånd för hantering av MOCA kommer att få en besparing eftersom tillståndshanteringen kommer att upphöra. I tabell 3 har den årliga besparingen beräknats till kr. 2. Beskrivning av problemet I arbetslivet utsätts många arbetstagare för exponering av olika kemikalier som de hanterar, alternativt från kemiska riskkällor som frigörs eller bildas under vissa arbetsmoment eller processer. För att reglera luftexponeringen av olika kemiska riskskällor fastställs bindande gränsvärden i Sverige. Gränsvärdena är till för att säkerställa arbetstagarnas hälsa. Det innebär att arbetsgivaren är skyldig att se till att exponeringen inte överskrider de fastställda gränsvärdena. Arbetsgivarna måste leva upp till regelverket och det innebär att arbetstagarna blir mer skyddade för exponering av de utpekade ämnena. Sverige är även skyldig att införa EU:s direktiv med gränsvärden i nationell lagstiftning, vilket vi har gjort genom föreskrifterna om hygieniska gränsvärden (AFS 2018:1). För att föreskrifterna om hygieniska gränsvärden ska vara aktuella i förhållande till EU:s direktiv behöver de nu ändras på några punkter så att direktivet implementeras på det sätt som EU-kommissionen kräver. Det innebär bl.a. sänkning av ett antal gränsvärden, men också att ytterligare några ämnen som saknat gränsvärde i Sverige får ett sådant. I och med de föreslagna ändringarna kommer gränsvärdena i Sverige att harmoniseras med EU:s gränsvärden. 3

15 Ämnena som återfinns i direktivet (EU) 2017/2398 har redan implementerats i dagens gällande föreskrifter om hygieniska gränsvärden. När dagens föreskrifter beslutades var direktivet inte publicerat och vi kunde därför inte i föreskrifterna referera till direktivnumret, men det görs i den ändring som nu föreslås. 3. Beskrivning av alternativa lösningar Något alternativ till ändringsföreskrifter finns inte. Om vi inte inför de ändrade gränsvärdena i vår lagstiftning lever vi inte upp till de krav EU ställer. Genom de föreslagna ändringarna har Arbetsmiljöverket implementerat direktiven på det sätt som EU-kommissionen kräver. Om Sverige inte överför dessa minimidirektiv kan Sverige straffas i form av böter till EU. Se även resonemang i avsnitt 8 om jämförelser av övervägda regleringsalternativ. 4. Bemyndiganden Arbetsmiljöverkets bemyndigande för dessa ändringsföreskrifter finns i 18 arbetsmiljöförordningen (1977:1166), och verket jämför då även med följande direktiv: Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/130 av den 16 januari 2019 om ändring av direktiv 2004/37/EG om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener och mutagena ämnen i arbetet. Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/983 av den 5 juni 2019 om ändring av direktiv 2004/37/EG om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener och mutagena ämnen i arbetet. Kommissionens direktiv (EU) 2019/1831 av den 25 oktober 2019 om en femte förteckning över indikativa yrkeshygieniska gränsvärden enligt rådets direktiv 98/24/EG och om en ändring av kommissionens direktiv 2000/39/EG. 5. Föreskrifternas överensstämmelse med EU-anslutningen De föreslagna föreskrifterna inför de artiklar och bilagor som finns i de fastställda direktiven listade under rubriken Bemyndiganden. Föreskrifterna är också i övrigt i överensstämmelse med våra skyldigheter gentemot EU, exempelvis i förhållande till proportionalitetsprincipen och EU:s regelverk för att motverka diskriminering. Utöver att införa artiklar i de aktuella direktiven är det vår bedömning att förslaget i övrigt är förenligt med gällande EU-lagstiftning och inte strider mot denna. I avsnitt 7, där alla ändringar och konsekvenser beskrivs, redogörs för att de nya eller förändrade reglerna bygger på EU-direktiv i alla fall utom ett. Den sista förändringen är istället en harmonisering med EU:s kemikalielagstiftning Reach. Reachförordningen handlar om registrering, utvärdering, tillstånd och begränsningar av kemiska ämnen. 6. Vilka som berörs av regleringen Föreskrifterna reglerar gränsvärden för många olika kemiska ämnen. En svårighet med att på ett tydligt sätt beskriva vilka som kommer att beröras av de förändringar som föreslås, är att ett ämne kan ingå i många kemiska produkter och dessutom i olika halt. 4

16 Samma kemiska ämne med ett visst gränsvärde kan således ha olika betydelse i olika kemiska produkter. Att man sen kan påvisa att en kemisk produkt används inom flera vitt skilda verksamheter innebär inte att alla arbetstagare har samma potentiella risk för en exponering där gränsvärdet riskerar att överstigas. Många företag som hanterar koncentrerade lösningar av de kemiska ämnen som omfattas i förslaget till nya föreskrifter, gör det oftast i slutna system vilket innebär att arbetstagarna inte utsätts för någon exponering av dessa ämnen. Risk för exponering kan dock förekomma utanför de slutna systemen, t.ex. vid rengöring och underhåll om man inte vidtar rätt åtgärder. Där det finns störst risk att exponeras för berörda ämnen i skadliga nivåer är i verksamheter där ämnena frisätts t.ex. vid svetsning och metallåtervinning. Arbetsmiljöverket har ingen möjlighet att veta hur alla företag i landet hanterar kemiska ämnen i sin verksamhet. Liknande verksamheter kan ha helt olika exponering på grund av olika arbetssätt, ventilationstekniska lösningar, städrutiner etc. Det antal berörda och de konsekvenser som redovisas i denna konsekvensutredning kommer därför i många fall att med nödvändighet vara väldigt grova uppskattningar som vilar på osäker grund. Beryllium och oorganiska föreningar samt MOCA är de två ämnen/ämnesgrupper som vi ser konsekvenser för. De kommer att konsekvensutredas här, se bilaga 1 för mer detaljer om alla ämnen. 6.1 Berörda arbetstagare, uppdelat på män och kvinnor Bedömningen är att arbetstagare i svenska industrier där beryllium frisätts är mest berörda. Mätningar har visat att metallåtervinningsindustrin har exponering av beryllium. De som riskerar exponering är cirka 10 personer. Annan hantering som eventuellt kan ge exponering av beryllium är svetsning i legeringar som innehåller beryllium. Endast två företag har angivit att de svetsar i legeringar som innehåller beryllium. Ett antagande är att det rör sig om ca svetsare vilket är en uppskattad siffra. De som svarvar, borrar och fräser i legeringar som innehåller beryllium rör sig om arbetstagare. Uppgift om berörda arbetstagare uppdelat på män och kvinnor kan inte på ett bra sätt redovisas då underlag för detta saknas, men det går att konstatera att i de branscher där risken är störst för exponering över, eller i närheten av, det föreslagna gränsvärdet arbetar fler män än kvinnor. 6.2 Antal företag som berörs De företag som Arbetsmiljöverket har fått kännedom om, som hanterar berylliuminnehållande material är främst företag som arbetar med metallåtervinning. svetsar, svarvar och fräser i material som innehåller beryllium. Från den information vi har fått fram, rör det sig om ett företag som håller på med metallåtervinning där det kan förekomma exponering för beryllium och tre företag som kan exponeras genom bearbetning, i form av svetsning, svarvning och fräsning, av material innehållande beryllium. Dessa har genomfört exponeringsmätningar 5

17 men inte funnit någon berylliumexponering. Det drastiskt sänkta gränsvärdet medför dock att de behöver genomföra nya bedömningar och mätningar. Arbetsmiljöverket kräver att de som hanterar MOCA söker tillstånd för sin användning hos Arbetsmiljöverket. Tillstånden brukar vara giltiga i cirka tre år. Mellan fick Arbetsmiljöverket åtta ansökningar från olika företag. Tre av dessa tillstånd gällde företag som tar hand om avfall och dessa har arbetsplatser på flera ställen än ett. Fyra företag har sökt tillstånd för att analysera MOCA och ett företag använder ämnet i större mängd som härdare vid plasttillverkning Andra som berörs Med stor sannolikhet kommer kommuner och regioner inte att beröras av de förändringar som nu föreslås. Det är inte är troligt att de använder, eller har arbetstagare som exponeras för, de kemiska produkter som innehåller de berörda ämnena. 7. Beskrivning av förslaget och dess konsekvenser De förändringar som föreslås innebär antingen en sänkning av ett befintligt gränsvärde eller införande av ett nytt gränsvärde. Sammanlagt påverkas elva gränsvärden, i bilaga 1 till förslaget om ändrade föreskrifter. Ytterligare fyra ämnen har idag samma gränsvärde i nuvarande föreskrifter om hygieniska gränsvärden som i EU-direktiven, för dessa ämnen blir det inga konsekvenser. Alla elva ämnen utom ett (NMP) kommer att få gränsvärden som överensstämmer med EU:s fastställda indikativa gränsvärden (Kommissionens direktiv (EU) 2019/1831) eller EU:s fastställda bindande gränsvärden (Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/983 samt (EU) 2019/130). Se bilaga 1 för detaljer om de olika ämnena. De ämne som får sänkta eller nya gränsvärden, där vi bedömer att det inte innebär några konsekvenser för företagen, är följande: Ämnen som inte används i Sverige: 4-Aminotoluen Trimetylamin Vid hantering av dessa ämnen bedöms exponeringen ligga under föreslagna gränsvärden: Butylacetat Fosforylklorid Isopropylbensen Kadmium och dess oorganiska föreningar Isoamylalkohol N-Metyl-2-pyrrolidon (NMP) 1 1 Eftersom Reach-förordningen har ett bindande DNEL som är samma värde som det föreslagna gränsvärdet så blir det inga konsekvenser för företagen. 6

18 De ämne som får sänkta eller nya gränsvärden, där vi bedömer att det innebär konsekvenser för företagen, är följande: Beryllium och dess oorganiska föreningar får sänkt gränsvärde. Viss hantering inom återvinningsindustrin kan behöva göra yrkeshygieniska mätningar, reviderad riskbedömning och vidta åtgärder. 4,4 -Diamin-3,3 -diklorfenylmetan (MOCA) får ett gränsvärde. Det är få användare i Sverige av detta ämne och hanteringen är sådan att exponeringen ligger under föreslaget gränsvärde. Det har tidigare krävts tillstånd för att hantera MOCA, det tas nu bort vilket medför en kostnadslättnad för företagen. Dieselavgaser, vilka dock inte behandlas i denna konsekvensutredning eftersom konsekvenserna istället behandlas i den konsekvensutredning som görs i anslutning till en ändring av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2011:19) om kemiska arbetsmiljörisker (nedan kallade kemiföreskrifterna). Ändringen av kemiföreskrifterna väntas bli beslutade under hösten 2020 och arbetet med den ändringen med tillhörande konsekvensutredning, sker parallellt med förslaget till ändring av föreskrifterna om hygieniska gränsvärden. Att gränsvärdet för dieselavgaser förs in i en författning, men konsekvensutreds i anslutning till ändring av en annan författning har sin orsak i att vi bedömt att det blir en fördel om all dokumentation rörande dieselavgaser då står i samma konsekvensutredning. Fyra ämnen har samma gränsvärde som i direktivet, för dessa blir det inga konsekvenser: Anilin Metylklorid Arsenik och oorganiska arsenikföreningar Formaldehyd 7.1 Kostnader exponeringsbedömning När det fastställs nya eller sänkta hygieniska gränsvärden är arbetsgivaren skyldig att genomföra en exponeringsbedömning enligt 9 kemiföreskrifterna. Exponeringsbedömningen ska leda fram till om det behöver genomföras en yrkeshygienisk mätning för att kontrollera exponeringsnivån enligt 4 7 i föreskrifterna om hygieniska gränsvärden. Beroende på omfattning av hantering av ett ämne kan tiden för exponeringsbedömningen variera. Ibland går det ganska snabbt att bedöma exponeringen medan det i andra fall är mer komplext. Vid svetsning kan det exempelvis vara svårbedömt då en osäkerhet kan finnas hur mycket av olika ämnen som frisläpps. Vi gör dock antagandet att det genomsnittligt tar ca 1 timme per bedömning. Exponeringsbedömningar kommer i några fall att behöva göras på de företag som har anställda som kan exponeras för beryllium och oorganiska föreningar av beryllium. Som framgår i avsnitt 6 görs en bedömning att fyra företag påverkas av sänkningen av gränsvärdet. Vår uppskattning är att det genomsnittligt tar cirka 1 timme/ämne att göra en exponeringsbedömning. Den tiden inkluderar också att man har gjort en dokumentation av bedömningen. Vem på företaget som behöver göra detta kan säkert variera från företag till företag, det kan vara någon i arbetsledande ställning, men kan också vara någon annan. I beräkningen nedan 7

19 använder vi oss av en schablon att det kostar varje företag 500 kr inklusive sociala kostnader. Tabell 1 Beräkning av kostnader för exponeringsbedömning Paragraf Åtgärd Genomsnittlig tid (tim) Kostnad per bedömning (kr) Antal exponeringsbedömningar Total kostnad (kr) 23 * Genomföra exponeringsbedömning *Kemiföreskrifterna. Den skattade engångskostnaden hänför sig alltså till krav som återfinns i kemiföreskrifterna, men behovet av nya bedömningar uppstår i och med ändringen i föreskrifterna om hygieniska gränsvärden. Vår bedömning är att kostnader för exponeringsbedömning enbart uppstår i samband med att de nya reglerna börjar gälla. De tidigare exponeringsbedömningarna som gjorts behöver göras om utifrån förutsättningarna som de nya gränsvärdena ger. De ändrade reglerna innebär dock inte att fler framtida exponeringsbedömningar behöver göras och inte heller att dessa tar mer tid jämfört med den tid det tar att göra bedömningarna utifrån dagens regler. Därför kommer inte förändringen att leda till förändrade framtida årliga kostnader. 7.2 Kostnader exponeringsmätning Genomförs en exponeringsmätning ska den, enligt 8 föreskrifterna om hygieniska gränsvärden, dokumenteras skriftligt. Som framgått i avsnitt 6 görs en bedömning att 4 företag behöver göra en ny mätning. De flesta företag köper in en konsulttjänst från en yrkeshygieniker för att genomföra exponeringsmätning, analysera och skriva en mätrapport. Beräkningen nedan utgår ifrån att alla anlitar en konsult, men har företaget egen kompentens kan de klara av mätningen själva. Konsultens kostnad är cirka kr/timme och i beräkningen antar vi en sammanlagd arbetstid på 16 timmar. Att beställa mätningen och ta hand om resultat innebär att företaget också får avsätta en del egen tid. Vem på företaget som behöver göra detta kan säkert variera från företag till företag, det kan vara någon i arbetsledande ställning, men kan också vara någon annan. I beräkningen nedan använder vi oss av en schablon att det kostar varje företag, utöver konsultkostnaden, ytterligare 500 kr inklusive sociala kostnader. Kostnaderna för att genomföra en mätning och upprättande av mätrapporten beräknas enligt tabell 2. 8

20 Tabell 2 Beräkning av kostnader för exponeringsmätning Paragraf Åtgärd Genomsnittlig tid (tim) Kostnader per mätning (kr) Antal mätningar Total kostnad (kr) 4-7 * Genomföra mätning * Skriva mätrapport * Företagens kontakter med mätkonsult och hantering av mätrapport Totalt *Föreskrifterna om hygieniska gränsvärden. Kostnaderna som beräknats i tabell 2 bedömer vi vara av engångskaraktär, de uppstår i samband med att de nya reglerna börjar gälla och tidigare mätningar behöver aktualiseras. De ändrade reglerna innebär dock inte att fler framtida exponeringsmätningar behöver göras eller att sådana mätningar kommer att ta längre tid än vad fallet är med nuvarande reglering. Därför kommer inte förändringen att leda till förändrade framtida årliga kostnader. 7.3 Kostnader åtgärder Mätningarna kan, men behöver inte, resultera i att företag får anledning att vidta en eller flera åtgärder. En sådan möjlig åtgärd skulle kunna handla om att införskaffa lämpliga andningsskydd, men det kan också handla om att behöva se över den ventilationstekniska lösningen i avsedd lokal. Det är inte möjligt att uppskatta dessa eventuella kostnader. Vilka som måste vidta en åtgärd efter exponeringsmätningen, och i så fall vilken, är högst oklart. Arbetsmiljöverket har inga data att luta sig mot för en bedömning. Skulle en ombyggnation av t.ex. ventilationssystemet bli nödvändig kan det för ett enskilt företag bli dyrt. Kostnader för att vidta åtgärder kan både komma att innebära investeringskostnader (t.ex. inköp av en ventilationshuv) och årliga kostnader (t.ex. inköp av filter). Om något av de nu berörda företagen behöver vidta åtgärder i samband med att de nya reglerna träder i kraft är alltså omöjligt att veta. Däremot kan man på goda grunder anta att de nya gränsvärdena förr eller senare kommer att leda till framtida kostnader. Hur stora dessa kommer att vara är högst oklart eftersom det saknas data från några mätningar. Med tanke på att det är så få företag som är berörda och att en eventuell investeringskostnad kan bli stor tror vi att framtida årliga kostnader eventuellt kan variera stort mellan olika år, och också ibland vara noll. En mer preciserad bedömning än att säga att vissa åtgärder kommer att bli aktuella, är svårt att göra. 7.4 Besparing tillstånd De som hanterar inklusive lagrar MOCA måste ha tillstånd från Arbetsmiljöverket enligt kemiföreskrifterna. När nu MOCA föreslås få ett hygieniskt gränsvärde kommer kravet på tillstånd att tas bort. Detta kommer att bli en kostnadslättnad för de företag som sökt tillstånd. Det har kommit in 8 ansökningar om tillstånd till Arbetsmiljöverket de senaste fyra åren. Arbetsmiljöverket bedömer att företagen har gjort dessa tillståndsansökningar själva och att kostnaden per timme då blir 500 kr. 9

21 Den kostnad som beräknats i tabell 3 blir därmed en framtida besparing för de företag som idag måste söka tillstånd för MOCA. Tabell 3 Beräkning av kostnader för tillståndsansökan som i framtiden kan sparas in Paragraf Åtgärd Standardtid timmar Kostnad per timme Antal tillstånd/år Total administrativ kostnad (kr) 47 * Skriva en tillståndsansökan *Kemiföreskrifterna. 7.5 Sammanfattning av konsekvenserna När föreskrifterna träder i kraft medför de en engångskostnad på kr för de fyra företag som har arbetstagare som exponeras för beryllium och berylliumsalter (se tabell 1 och 2). Utöver denna engångskostnad kan det också uppstå kostnader med anledning av eventuella åtgärder som behöver vidtas med anledning av resultaten från gjorda exponeringsbedömningar. Som framgått av den tidigare texten är dessa kostnader mycket svåra att uppskatta. De företag som med dagens regler måste söka tillstånd för hantering av MOCA kommer att få en besparing eftersom tillståndshanteringen kommer att upphöra. I tabell 3 har den årliga besparingen beräknats till kr. Inga företag omfattas av både kostnader och besparingar. Det handlar om helt olika branscher för de som riskerar exponering för beryllium repektive MOCA. 8. Jämförelse av de övervägda regleringsalternativen De föreslagna föreskrifterna överför bland annat fyra minimidirektivs artiklar och bilagor. För dessa minimidirektiv finns det möjlighet att införa strängare krav, t.ex. att ange lägre (strängare) gränsvärden. Arbetsmiljöverket har valt att inte utnyttja möjligheten med strängare krav utan har valt de gränsvärden som finns i direktiven. Vi har dessutom sänkt gränsvärdet för NMP (som finns i direktiv 2009/161/EU). Anledningen till detta är att NMP i praktiken har ett bindande gränsvärde inom Reach-förordningen. Alla som använder NMP måste vidta åtgärder så att värdet i förordningen inte överskrids. För att det inte ska finnas två olika gränsvärden i olika system har Arbetsmiljöverket valt att föra in samma gränsvärde, som finns i bilaga XVII i Reach-förordningen, i föreskrifterna om hygieniska gränsvärden. 9. Överväganden enligt 14 kap. 3 regeringsformen Av den tidigare redovisningen har framgått att kommuner och regioner i stort sett inte är berörda av de nya reglerna. I den mån kommuner och regioner påverkas sker det i deras civilrättsliga egenskap av arbetsgivare. Reglerna påverkar alltså inte kommuner och regioner på annat sätt än andra arbetsgivare och därmed påverkas inte heller den kommunala självstyrelsen. 10. Effekter för kommuner och regioner Eftersom kommuner och regioner i stort sett inte är berörda av de nya reglerna bedöms effekten för dessa vara liten eller, mer troligt, ingen. 10

22 11. Tidsåtgång och administrativa kostnader för företag Alla kostnader och besparingar som har redovisats i avsnitt 7, utom de som utgör åtgärder med anledning av resultat från exponeringsmätningar, har vi bedömt som administrativa kostnader. Kostnaderna som redovisas i tabell 1 2 är sådana som enbart uppstår när de nya reglerna träder i kraft. Besparingen som redovisas i tabell 3 är däremot en beräknad framtida årlig besparing. Till respektive beräkning i avsnitt 7 framgår också beräknad tidsåtgång. 12. Vilka andra kostnader och förändringar är aktuella för företagen Företag måste alltid hålla sig informerade om vilka gränsvärden som gäller och det innebär i sig att de måste se till att de skaffar sig information om det förändrade regelverket. Därutöver har Arbetsmiljöverket inte bedömt andra kostnader eller förändringar utöver de som redan har specificerats. 13. Påverkan på företagen 13.1 Påverkan av konkurrensförhållanden Arbetsmiljöverket har försökt bedöma om de ändrade gränsvärdena kan komma att påverka konkurrensförhållanden. Det är inte sannolikt då mer harmoniserade gränsvärden inom EU kommer att medföra att företag arbetsmiljömässigt måste arbeta på mer lika villkor. I stort bedömer vi att konkurrensen inte kommer att påverkas i någon större utsträckning inom EU. I avsnitt 7 framgår att variationen kan vara väldigt stor då det gäller vilka åtgärder som ett enskilt företag kan behöva göra och vad detta kan kosta. Det kan inte uteslutas att sådana åtgärder, i ett enskilt fall, skulle kunna vara väldigt kännbara för det företaget, kanske så kännbara att företaget måste lägga ner, eller förändra sin verksamhet. Detta kan drabba såväl små som stora företag, men vår bedömning är att små företag generellt sett är känsligare för extra utgifter än stora företag. Se också vad som skrivs om små företag i avsnitt Annan påverkan Utöver att berörda rent allmänt behöver ta hänsyn till de nya gränsvärdena bedömer Arbetsmiljöverket att det inte blir någon annan påverkan för berörda än det som redan har redovisats. 14. Särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning De krav som finns i de föreslagna föreskrifterna är de krav som finns i de aktuella EU-direktiven och således kan det inte ställas olika krav beroende på företagens storlek. I direktiven finns inte formuleringar som skiljer på små, medelstora eller stora företag. Arbetsmiljöverket kan inte heller se någon anledning till att arbetstagare i små företag ska få exponeras för högre halter än arbetstagare i stora företag. 15. Särskilda hänsyn beträffande tidpunkten för ikraftträdande Av direktiven framgår att de ska vara överförda till nationell reglering senast den 20 maj 2021 (Kommissionens direktiv (EU)2019/1831) när det gäller de indikativa gränsvärdena, respektive den 11 juli 2021 när det gäller beryllium, MOCA och de 11

23 andra bindande gränsvärdena (Europaparlamentets och Rådets direktiv (EU) 2019/983). 16. Behov av speciella informationsinsatser Arbetsmiljöverkets bedömning är att vi behöver genomföra de informationsinsatser som vanligen genomförs vid föreskriftsförändringar. Information sker via vår webbplats som kommer att uppdateras i samband med ikraftträdandet. Muntlig information kommer även att ges vid de återkommande möten som verket har med arbetsmarknadens parter och vi hoppas få hjälp från parterna att sprida information till de som berörs. 17. Hur samråd genomförs Arbetsmiljöverkets föreskrifter tas fram i samråd med arbetsmarknadens parter. Dessa samråd sker rutinmässigt vid flera tillfällen under en föreskriftsprocess. Den 4 mars 2020 genomfördes ett möte med parterna där de fick ställa frågor om vårt förslag. I detta fall har det dock inte varit möjligt att påverka vilka gränsvärden som ska gälla eftersom dessa är direktivstyrda. Föreskriftsförslaget kommer att skickas på remiss till en bredare krets av berörda. Före beslut att utfärda föreskrifterna kommer arbetsmarknadens parter att kallas till ett möte för att diskutera det slutliga förslaget och de synpunkter som framkommit i remissvaren. 18. Beröringspunkter med andra författningar Andra föreskrifter som berörs av dessa förändringar av är främst kemiföreskrifterna. 19. Kontaktperson på Arbetsmiljöverket Marianne Walding: , marianne.walding@av.se Karin Staaf: , karin.staaf@av.se 12

24 Bilaga 1 Redovisning ämne för ämne. De flesta ändringar som vi föreslår är direktivstyrda. Förändringarna bygger i alla fall utom ett på tre direktiv. De ämnen som idag har korttidsgränsvärden som är vägledande, får nu bindande korttidsgränsvärden. Ändringar på grund av direktiv (EU) 2019/1831 Ämnen som hanteras i Sverige och som får sänkta eller nya gränsvärden Ämnen som inte används i Sverige men som har fått nya gränsvärden Butylacetat 1,2 4-Aminotoluen Anilin Fosforylklorid 1 Trimetylamin Metylklorid Isoamylalkohol 3 Isopropylbensen, 2- fenylpropan (kumen) 1 1Sänkning av gränsvärden 2Alla isomerer 3Nytt gränsvärde Ämnen som får behålla sitt gränsvärde då det är samma som direktivförslaget Ändringar på grund av direktiv (EU) 2019/983, CMD våg 3 Ämnen som det kan finnas exponering för i Sverige och som får sänkta eller nya gränsvärden Beryllium och dess oorganiska föreningar 1 4,4 -Diamino-3,3 diklordifenylmetan (4,4 metylenbis(2-kloranilin) MOCA) 2 Kadmium och dess oorganiska föreningar 1 1Sänkning av gränsvärden 2Nytt gränsvärde Ämnen som får behålla sitt gränsvärde då det är samma som direktivförslaget Arseniksyra och arseniksalter samt oorganiska arsenikföreningar Formaldehyd Ändringar på grund av direktiv (EU) 2019/130, CMD våg 2 Ämne som bildas och som får ett nytt gränsvärde Dieselavgaser 1 1Gränsvärdet gäller från och med 21 februari Vid gruvdrift underjord och tunnelbygge ska gränsvärdet gälla från och med 21 februari

25 Ändring som inte är direktivstyrd N-Metyl-2-pyrolidon (NMP) finns med på bilaga XVII, begränsning, i Reachförordningen (EC 107/2006). Begränsningen innebär att alla som släpper ut produkter innehållande NMP i högre koncentration än 0,3 % måste använda sig av ett DNEL (Derived No-Effect Levels) för inandning på 14,4 g/m 3 i kemikaliesäkerhetsrapporten och säkerhetsdatabladet. Begränsningen börjar gälla den 9 maj 2020 och det blir i praktiken som ett bindande gränsvärde på 14,4 mg/m 3. Vi inför nu samma gränsvärde som finns inom Reach då det kommer att bli svårt för företagen att förhålla sig till att det finns två olika värden i två olika regelsystem. Vi tar inte fram någon konsekvensutredning för NMP då begränsningen inom Recah börjar gälla innan det nya nivågränsvärdet förs in. 14

26 Sammanfattning av nya och omprövade gränsvärden Ordlista C H M R S V Cancerframkallande Hudupptag Medicinska kontroller Reprotoxiskt Sensibiliserande Vägledande korttidsgränsvärde AFS 2018:1 Ändringsförslaget CAS-nr Ämne NGV KGV NGV KGV ppm mg/m 3 ppm mg/m 3 Anm. ppm mg/m 3 ppm mg/m 3 Anm aminotoluen 1 4,46 2 8,92 H Anilin C,H,V C,H * Arsenik*, och oorg. C C föreningar (som As) utom arseniktrihydrid totaldamm Arseniksyra 0,01 0, * Beryllium*, och föreningar (som Be) totaldamm 0,002 C,S 0,00005 C, S Butylacetat V n-butylacetat iso-butylacetat sek-butylacetat tert-butylacetat 15

27 AFS 2018:1 Ändringsförslaget CAS-nr Ämne NGV KGV NGV KGV ,4 -Diamino-3,3 diklordifenylmetan (MOCA, metylenbis(o-kloranilin)) ppm mg/m 3 ppm mg/m 3 Anm. ppm mg/m 3 ppm mg/m 3 Anm. 0,01 C,H Dieselavgaser C elementärt kol Se även kvävedioxid 0,5 0,96 1 1,9 0,5 0,05 0,96 1 1, Formaldehyd 0,3 0,37 0,6 0,74 C,H,S 0,3 0,37 0,6 0,74 C,H,S Fosforylklorid 0,1 0,6 0,2 1,2 V 0,01 0,064 0,02 0, Isoamylalkohol H Isopropylbensen H C,H Kadmium*, och oorg föreningar (som Cd) inhalerbar fraktion totaldamm respirabel fraktion Kadmiumdifluorid Kadmiumdiklorid 0,02 0,002 C,M C,M,R C,M,R 0,01 C,M C,M,R C,M,R Metylklorid C,H,V C,H N-Metyl-2-pyrrolidon H,R 3,6 14, H,R Trimetylamin 2 4,9 5 12,5 16

28 Konsekvensbedömningarna för de ämnen som hanteras i landet och som fått sänkta eller nya gränsvärden 4-Aminotoluen 2 Den kritiska effekten för exponering av 4-aminotoluen är bildning av metahemoglobin. Methemoglobinemi uppkommer efter exponering för 4- aminotoluen som oxiderar hemoglobinets Fe 2+ till Fe 3+. Methemoglobin kan inte binda syrgas och det kvarvarande normala hemoglobinet påverkas så att avgivandet av syrgas ute i vävnaderna försvåras. Detta är en vanlig hälsoeffekt vid exponering för aromatiska aniliner. Vid framtagande av ett gränsvärde har SCOEL utgått ifrån anilin. Med olika säkerhetsfaktorer har de kommit fram till att 1 ppm skyddar mot beskrivna hälsoeffekter. Man föreslår även ett korttidsgränsvärde på 2 ppm. Arbetsmiljöverket inför ett bindande nivågränsvärde på 1 ppm och ett bindande korttidsgränsvärde på 2 ppm. Båda dessa värden ger marginal till de nivåer där man har sett hälsoeffekter. De föreslagna gränsvärdena är en harmonisering med EU:s gränsvärden. Det är mycket troligt att 4-aminotoluen lätt absorberas genom huden, så en H- märkning införs för att varna för det. 4-aminotoluen används inte i Sverige enligt databasen KemI-Stat. Då ämnet inte används i landet medför införandet av dessa gränsvärden ingen kostnad för företagen. Beryllium och föreningar (som Be) 3 Den kritiska effekten vid exponering för beryllium och dess oorganiska föreningar är sensibilisering och beryllios. Studier har visat att detta kan ske vid en exponering för 0,1 µg/m 3 (0,0001 mg/ 3 ) mätt som totaldamm. Det nya gränsvärdet mäts som inhalerbar fraktion. Beryllium och oorganiska föreningar hanteras inte i Sverige. Däremot frisätts små mängder vid elektronikåtervinning. Detta sker vid ett företag i landet. Annan hantering som kan frisätta beryllium är vid smältning, gjutning och heta arbeten på berylliuminnehållande legeringar. Denna hantering är rapporterad från tre företag. Beryllium och dess oorganiska föreningar har även visats vara carcinogena i både människa och djur. Ökad dödlighet i lungcancer har visats i många studier vid en koncentration av 10 µg/m 3 eller högre. Gränsvärdet kommer att skydda mot utveckling av lungcancer. Det kommer även att minska risken för att utveckla sensibilisering och kronisk beryllios även om viss risk kvarstår. Arbetsmiljöverket inför ett bindande nivågränsvärde för beryllium och oorganiska föreningar på 0,0002 mg/m 3, mätt som inhalerbar fraktion. Detta innebär en sänkning från dagens gällande gränsvärde samt att gränsvärdet ska mätas som inhalerbar fraktion istället för som totaldamm. Det är samtidigt en harmonisering 2 SCORL/REC/184 3 SCOEL/REC/175 17

29 med EU:s gränsvärden för detta ämne. Under en övergångsperiod kommer gränsvärdet 0,0006 mg/m 3 mätt som inhalerbar fraktion gälla, fram tom Gränsvärdet kommer att märkas med S för sin sensibiliserande verkan på både hud och luftvägar samt med C för dess cancerframkallande verkan. Det föreslagna gränsvärdet är väldigt lågt och det finns inte information om de branscher, i vilka arbetstagare kan komma att exponeras för beryllium, ligger under gränsvärdet. Detta kommer att behöva undersökas. Dessa företag kommer troligtvis att behöva utföra exponeringsbedömningar, mätningar och eventuellt vidta åtgärder. Även vid svetsning där man använder fläktmatat andningsskydd, råder det osäkerhet om exponeringsnivåerna är lägre än föreslaget gränsvärde. Butylacetat 4 Den kritiska effekten för exponering av butylacetat är irritation i ögon, näsa och hals. En studie visade att vid 150 ppm var den lägsta nivån som dessa symptom visade sig. 167 företag har rapporterat till produktregistret att de hanterar n-butylacetat eller säljer produkter innehållande n-butylacetat som en del av en produkt i en total mängd av ton ren n-butylacetat, 2016 års siffror. 10 företag står för > 97 % varav tre företag står för >75 % av hanteringen. Huvudsakliga användningsområdet är som spädningsmedel i färger, lacker och limmer. Över 99 % av mängde n- butylacetat används inom det området. I övrigt används den som härdare vid exempelvis plasttillverkning och i impregneringsmedel för textil och läder. Tio företag har rapporterat till produktregistret att de hanterar iso-butylacetat eller säljer produkter innehållande iso-butylacetat som en del av en produkt i en total mängd av 5,4 ton ren iso-butylacetat, 2016 års siffror. Tre företag står för > 85 % varav ett företag står för >50 % av hanteringen. Huvudsakliga användningsområdet är som spädningsmedel i färger, lacker och limmer. Iso-butylacetat används främst inom underhåll och tillverkning av motorfordon. Det finns ingen rapportering av sek- eller tert-butylacetat till produktregistret. Arbetsmiljöverket inför ett bindande nivågränsvärde på 50 ppm som ger marginal till de effekter som man sett vid exponeringar vid 150 ppm. Arbetsmiljöverket behåller sitt korttidsgränsvärde på 150 ppm för att undvika möjlig irritation av butylacetaterna själva och metaboliten ättiksyra. De föreslagna gränsvärdena är en harmonisering med EU:s gränsvärden. DNEL för långsiktig exponering- systemiska effekter, inhalation för n-butylacetat är 10 ppm och korttidsvärdet är på 125 ppm. Dessa värden är lägre än föreslagna gränsvärden vilket borde innebära att det inte blir några kostnader för företagen då de redan nu har behöver ha åtgärder så att de ligger under DNEL-värdena. DNEL för långsiktig exponering- systemiska effekter, inhalation för iso-butylacetat är 62 ppm och korttidsvärdet är på 125 ppm. Långtidsvärdet är något högre än föreslaget gränsvärdet medan korttidsvärdet ligger under. De åtgärder som behövs för att ligga under DNEL bör i de flesta fall räcka för att sänka exponeringen under 4 SCORL/REC/184 18

30 föreslaget gränsvärde. Många produkter som innehåller iso-butylacetat innehåller bara en mindre mängd iso-butylacetat. Det gör att exponering blir lägre och gränsvärdet inte överskrids. Införandet av de föreslagna gränsvärdena bedöms inte medföra ökade kostnader för företagen. Kadmium och oorg föreningar (som Cd) 5 Den kritiska effekten vid exponering för kadmium är tubulär njurskada samt effekter på skelettet i form av benskörhet. Kadmium är en tungmetall som tillsammans med kadmiumföreningar har klassificerats av IARC som carcinogen för människa. Ämnet ackumuleras i kroppen främst i levern och njurarna. Kadmium har mycket lång halveringstid, år i njuren och 5-10 år i levern. Kadmium har också visats orsaka lungcancer samt cancer i njure och prostata. SCOEL har bedömt kadmium som en kategori C carcinogen vilket innebär att det är en genotoxisk carcinogen med en tröskel. Arbetsmiljöverket inför ett bindande nivågränsvärde för kadmium och oorganiska föreningar på 0,001 mg/m 3, mätt som inhalerbar fraktion. Detta innebär en sänkning från dagens gällande gränsvärde samt att gränsvärdet ska mätas som inhalerbar fraktion istället för som totaldamm. Det är samtidigt en harmonisering med EU:s gränsvärden. Under en övergångsperiod, fram till , kommer det bindande nivågränsvärdet 0,004 mg/m 3 mätt som inhalerbar fraktion gälla. De som främst omfattas av förändringen är de som arbetar inom elektronikåtervinningsindustrin samt de som svetsar i kadmiumbelagt stål. Svetsare ska använda andningsskydd då de svetsar vilket borde medföra att de inte exponeras över gränsvärdet. Elektronikåtervinningsindustrin kommer sannolikt att klara det nya sänkta gränsvärdet, speciellt då gränsvärdet kommer att vara på 0,004 mg/m 3 fram till Sänkningen kommer sannolikt inte att innebära några kostnader för företagen. 4,4 -Diamino-3,3 -diklordifenylmetan (4,4 -metylenbis(2-kloranilin) MOCA) 6 Den kritiska effekten vid exponering för MOCA är cancer. MOCA är en genotoxisk carcinogen utan tröskel. MOCA är just nu ett B-ämne enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2011:19) om kemiska arbetsmiljörisker och det krävs tillstånd för att hantera inklusive att lagra ämnet. Ämnet är även upptaget på bilaga 14 i Reach vilket innebär att det behövs tillstånd för att användas eller släppas ut på marknaden. Åtta ansökningar om tillstånd har kommit in till Arbetsmiljöverket under perioden Det är tre ansökningar som gäller omhändertagande av avfall, fyra som gäller analys av ämnet och ett företag som använder ämnet i större mängd som härdare vid plasttillverkning. 5 SCOEL/OPIN/336, SCOEL/SUM/136 6 ECHA/RAC/A77-O /F, SCOEL/SUM/174 19

31 Arbetsmiljöverket inför ett bindande nivågränsvärde på 0,01 mg/m 3 och tar samtidigt bort kravet på tillstånd. Det föreslagna gränsvärdet är en harmonisering med EU:s gränsvärde. MOCA absorberas lätt via huden och kommer få en H-märkning för hudupptag. Eftersom den kritiska effekten är cancer kommer MOCA även att få C-märkning för att ämnet kan ge cancer. Då MOCA är tillståndspliktigt enlig Arbetsmiljöverkets regler så har de som fått tillstånd måst visa att de kan hantera ämnet på ett säkert sätt. Enligt de tillstånd som Arbetsmiljöverket har gett så kan man se att hantering är sådan att exponering kan betraktas som försumbar. De tillstånd som Reach-lagstiftningen kräver innebär liknande krav. Arbetsmiljöverket bedömer att exponeringen är lägre än det föreslagna gränsvärdet och ser inte att det kommer att medföra några kostnader för företagen. Däremot kommer de som har sökt tillstånd hos Arbetsmiljöverket få en kostnadslättnad då kravet på tillstånd tas bort. Fosforylklorid 7 Den kritiska effekten av fosforylklorid är irritation i de övre och nedre luftvägarna samt i ögonen. Endast ett företag har rapporterat till produktregistret att de hanterar fosforylklorid som en råvara vid läkemedelstillverkning i en total mängd av 69 ton ren fosforylklorid, 2016 års siffror. Den största delen av användningen sker i slutna system. Arbetsmiljöverket inför ett bindande nivågränsvärde för fosforylklorid på 0,01 ppm och ett bindande korttidsgränsvärde på 0,02 ppm. Detta innebär en sänkning och samtidigt en harmonisering med EU:s gränsvärden för detta ämne. Ämnet hanteras främst i slutna system vilket innebär att risken att bli exponerad är mycket liten. Införandet av de föreslagna gränsvärdena bedöms inte medföra ökade kostnader för företagen. Isoamylalkohol 8 Den kritiska effekten vid inhalation av isoamylalkohol är irritation i hals, ögon och näsa. Två företag har rapporterat till produktregistret att de hanterar isoamylalkohol, eller säljer produkter innehållande isoamylalkohol som en del av en produkt, i en total mängd av 48,5 ton ren isoamylalkohol, 2016 års siffror. Ett av företagen har rapporterat att de hanterar över 99,5 % av den totala mängden som används i Sverige. Isoamylakohol finns som biprodukt i teknisk etanol. Denna tekniska etanol används främst som näringssubstrat i vattenförsörjning och avloppsrening. Arbetsmiljöverket inför ett bindande nivågränsvärden för isoamylalkohol på 5 ppm och ett bindande korttidsgränsvärde på 10 ppm. Detta innebär att vi för in gränsvärden för detta ämne och samtidigt blir det en harmonisering med EU:s 7 SCOEL/REC/181 8 SCOEL/REC/177 20