Anatomi Respirationen Andningssystemet

Transkript

1 Anatomi Respirationen Andningssystemet

2 Respiration = andning Respirationssystemet = Luftvägarna och lungorna För att kroppen ska kunna fungera normalt kräver den ett konstant tillförsel av syre. Cellerna kan bara vara utan syre några minuter innan de tar skada. Kroppen syresätts med hjälp av luftvägarna och lungorna. Syret tas upp ifrån luften i atmosfären

3 Respirationssystemets uppgifter: Ta upp syre (O 2 ) från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler/vävnader. Avge koldioxid (CO 2 ) från vävnaderna med utandningsluften. Respirationens övriga uppgifter: Reglera syra-basbalansen; kroppens ph värde Producera ljud stämband som vibrerar när luft strömmar in Värma och fukta inandningsluften Säte för luktsinnet Befrämja det venösa återflödet; inandning = bröstkorgen vidgar sig och trycket sjunker = lättare för blodet att rinna uppåt. Långa andetag när man håller på att svimma hjälper för att öka det venösa återflödet.

4 Luftvägarna Transporterar luft mellan den yttre miljön och lungorna. Delas in i två huvuddelar; De övre luftvägarna: Näsan/näshålan = Cavum Nasi Bihålorna = Sinus (paranasales) Svalg = Pharynx De nedre luftvägarna: Struphuvud = Larynx Struplocket = Epiglottis Luftstrupe = Trachea Luftrör = Bronchi

5 Näshålan = cavum nasi Ett tvådelat hålrum uppbyggt av brosk och ben Delas i två halvor av nässkiljeväggen (septum nasi) Båda halvor har varsin näsborre. Insidan slemhinna med flimmerhår (cilier) med veckad yta som ökar ytan. Tårkanalen trång kanal från ögat till näsan. Sinnesceller finns placerade i övre delen, som registrerar 1000-tals olika dofter Har förbindelse med bihålorna och örontrumpeten, som gör att vi kan utjämna tryck Uppgift: Värma, rena och fukta inandningsluften

6 Näsmusslorna = Conchae Nasalis. Benplattor beklädda med en slemhinna. Dessa består av hålrum kopplade till blodkärl, vilket bidrar till uppvärmningen av inandningsluften. Luktorganet består av sinnesceller som registrerar luktämnen, de sitter samlade i ett litet organ högst upp i nästaket, area olfactoria. Luktnervcellerna har cilier som receptorerna är placerade på, detta för att öka ytan av epitelet. Varje luktnervcell är kopplad till enbart en typ av receptor. Vävnaden innehåller även körtlar som producerar slem som har till uppgift att skydda cilierna och även hjälpa till att fånga doftämnen.

7 Bihålorna = Sinus paranasales Luftfyllda, slemhinnebeklädda hålrum i ansiktskraniet. Sitter parvis: sinus maxillaris, som ligger i överkäken på båda sidor om näsan; sinus frontalis, som ligger i pannbenet ovanför ögonbrynen; sinus sphenoidalis, som ligger i kilbenet i skallbasen, och celluae ethmoidales De mynnar alla på olika platser i näshålan. Förbundna med näshålan genom trånga kanaler Det finns olika teorier om varför vi har bihålor. En är att de finns till för att göra huvudet lättare, en annan säger att de är till för att skapa resonans när vi talar och på så sätt förstärka rösten. Om det kommer vätska i bihålorna, som ibland vid en förkylning, kan det uppstå en smärtsam bihåleinflammation - Sinuit

8 Svalget = Pharynx Hålrum bakom munhåla, näshåla och struphuvud. Övre del nässvalget/nasopharynx. Täckt med slemhinna som i näsan. Förbunden med mellanörat. Nedre del munsvalget/oropharynx och nedre svalget/laryngopharynx. Transportväg för både luft och föda. Har en mer motståndskraftig slemhinna för att tåla slitage från mat och dryck vid sväljning. Runt svalget finns en ring av lymfatisk vävnad Tonsillerna

9 Struphuvud = Larynx Uppbyggt av flera broskdelar som hålls på plats av ledband, är rörlig muskler. Invändigt klädd av slemhinna med flimmerhår Nederst i larynx sitter stämbanden Uppgift: Bildar ljud (stämbanden) Stänga luftvägar vid sväljning (epiglottis)

10 Stämbanden (plicae vocales) är två veck som sträcker sig horisontellt genom struphuvudet. Består av fem lager av slemhinna och muskulatur. När vi pratar spänns och vibrerar stämbanden, när vi andas slappnar de av och är öppna. Stämbandens längd avgör bland annat röstens ton. Stämbanden stänger även till luftstrupen vid t ex hosta, nysning och krystning.

11 Struplocket = Epiglottis Överst i larynx finns epiglottis. En tunn, bladformad broskskiva täckt av slemhinna, vid tungroten. Vid sväljning stänger den till struplocket så att inte vätska och föda ska hamna i luftstrupen. Vid normal andning är den öppen.

12 Luftstrupe = Trachea cm långt flexibelt rör. Leder luften från struphuvudet (larynx) ner till lungornas två primärbronker, Har hästskoformade broskringar som omsluter röret, vilka förhindrar detta från att stängas, samt glatt muskulatur. Nedre delen går ner i bröstkorgen. Insidan slemhinna och cilier med förmågan att transportera partiklar mot svalget. Luften blir ytterligare renad, uppvärmd och fuktad.

13 Luftrör/bronker = Bronchi Vid tracheas nedre del delas röret upp i två delar; Två huvudbronker/primära bronker en till vardera lunga De delar sig sedan ca 23 ggr i allt mindre förgreningar i en trädliknande struktur. Uppbyggda av brosk, slemhinna med cilier De minsta förgreningarna bronchiolus har tunnare väggar utan brosk och är ca 0,5 mm i diameter. Ytterst på dessa förgreningar sitter lungblåsorna = alveolerna i klasar/kluster.

14 Alveol = Lungblåsa Den egentliga lungvävnaden Små luftfyllda blåsor, uppbyggda av ett enda lager epitelceller. Ca 200 miljoner alveoler per lunga Total yta på ca kvm. Varje alveol är omgiven av ett nät av kapillärer från lungkretsloppet. Uppgift: Här sker gasutbytet av syre (O 2 ) och koldioxid (CO 2 )

15

16 Lungor = Pulmones Kroppens gasutbytesorgan. Två st. lungor som upptar större delen av platsen i brösthålan. Ligger skyddade av bröstkorgen. Består av flera hundra miljoner alveoler Mjuk och porös konsistens Delas in i avdelningar = lober; Höger lunga 3st vänster 2st. Uppgift: Se till att kroppen får syrgas och blir av med koldioxid. Bidra till att upprätthålla syra-basbalansen

17 Lungsäcken = Pleura Lungorna ligger omslutna av en tunn, dubbelskiktad, glatt hinna Lungsäcken(pleura) Inre lungsäcken fäster/omsluter lungan Yttre lungsäcken bekläder bröstkorgens insida, samt ovansidan av diafragman. Gör att lungorna glider lätt mot bröstkorgen när vi andas = minskar friktionen Mellan lungsäckarna finns en smal, vätskefylld spalt pleurahålan. Minskar friktionen, lungorna rör sig fritt Där är också lufttrycket lägre än inuti lungan, detta gör att lungorna och alveolerna hålls utspända.

18

19 Andningens fysiologi Respirationsprocessen kan indelas i fyra huvuddelar: 1. Ventilation en del av andningen. Lufttransporten till och från lungorna. 2. Gasutbyte (diffusion) mellan alveolarluft (lungorna) och blodet. 3. Gastransporten i blodet hemoglobin 4. Gasutbyte mellan blodet och cellerna

20 Ventilation/Andning Luften i lungorna måste bytas ut hela tiden Detta kallas ventilation = andning/respiration Vid normal andning används näsan Vid ansträngning används även munnen Normal andningsfrekvens i vila: andetag/min Andningen utförs av våra respirationsmuskler

21 Muskler som används vid andning I vila; diafragman/mellangärdet och revbensmusklerna. Vid ansträngning; diafragman, revbensmusklerna samt bukmusklerna När vi andas in sänker sig diafragman, revbenen vidgas och luft sugs in aktiv andning Vid utandning höjer sig diafragman och brösthålan sjunker ihop för att pressa ut luften passiv andning Vid ansträngning pressas luften ut.

22 Diafragman (mellangärdet) Diafragman är en tunn, kupolformad muskel som skiljer bukhåla från brösthåla Det är vår viktigaste andningsmuskel. I vila står den för 75-80% av andningen. Spänd diafragma gör att luften sugs in. Avslappnad diafragma gör att luften trycks ut. Även viktig för vår bålstabilitet och därigenom rygg/nacke/hals samt påverkar magfunktionen. Stress påverkar diafragman negativt.

23

24 Ett andetag består av: inspiration = inandning exspiration = utandning I vila andas vi ca 6 liter luft i minuten. Ett normalt andetag innehåller ca 0,5 l luft Vid ansträngning upp till över 100 l /min Vid ett djupt andetag kan vi andas in ett par liter extra När vi andas ut finns det fortfarande luft kvar i lungorna ca 2 liter.

25 Andningsluften Luft är en blandning av olika gaser: Inandningsluften (atmosfärisk luft): % syre 78 % kväve 1 % övriga gaser kall och torr Utandningsluften: 16% syre 4% koldioxid 79% kväve 1% övriga gaser Varm och fuktig

26 Gasutbyte Syret kommer till alveolerna från inandningsluften via luftvägarna Alveolerna diffunderar syre till kapillärnätet i lungkretsloppet som sedan ska vidare ut till kroppens celler. Kapillärnätet avger samtidigt koldioxid från kroppens celler till alveolerna och vidare ut via luftvägarna med utandningsluften. = ett gasutbyte sker mellan alveolerna och kapillärnätet (kroppen)

27 Gasutbytet mellan alveolerna i lungorna och blodkapillärerna kallas för; Extern respiration, yttreeller lungandning Syret från inandningsluften diffunderar in i kapillärerna Koldioxid, som transporterats från kroppens celler, diffunderar ut. Detta sker i lungkretsloppet /lilla kretsloppet

28 Gasutbytet mellan blodkapillärerna och cellerna ute i kroppen kallas; Intern respiration eller inre andning Syret transporteras, med hjälp av hemoglobinet i de röda blodkropparna, från lungorna via kapillärerna och diffunderas in i cellen Koldioxid diffunderas ut från cellen, in i blodbanan, vidare till lungan och andas ut. Detta sker i systemkretsloppet/stora kretsloppet

29 Reglering av andningen Andningen styrs från andningscentrat i hjärnstammen. Därifrån sänds signaler till andningsmuskulaturen som gör att vi ventilerar. Nervreceptorer i hjärnstammen och ute i blodbanan känner av O 2 och CO 2 -halten, samt ph-mättnaden i blodet. Andningscentrum är speciellt känsligt för CO 2 Om CO 2 ökar, eller ph sjunker andas man mer för att vädra ut överskott på CO 2 eller syraöverskott. Andningen påverkas/sker både automatiskt och viljemässigt.

30 Stress och andning När vi är stressade så lägger vi oss till med en felaktig, snabb och ytlig andning högt uppe i bröstet. Dia a ma i h a Felaktiga muskler används till andningen. Det här kan för ytlig andning ställa till med:

31 Djupa och långsamma andetag, med magen/diafragman, stimulerar den s.k. vagusnerven. Vagusnerven binder samman hjärnan med en rad viktiga organ, bla. hjärtat, lungorna, mag-tarmkanalen, lever, mjälte m.m. Vagusnerven är drivkraften inom det parasympatiska nervsystemet och a a a " m Motsatsen är det sympatiska nervsystemet/stressystemet a Signaler från djupandning förmedlas genom vagus till hjärnan som sätter igång det parasympatiska systemet = minskad stress/ångest.

32 Hur kan vi underlätta andningen? Ha god kroppshållning Ha rymliga kläder Vara varmt klädd Motion Yoga/ thai chi/ Qi gong Avspänning /meditation

33 Astma Inflammation i luftrörens slemhinnor. Luftrören blir trånga och det luften får svårt att passera. Astman kan vara allergisk; t ex pälsdjur, pollen eller kvalster icke-allergisk; t ex luftvägsinfektioner, fysisk ansträngning, kall luft, tobaksrök, en del läkemedel eller ämnen som parfymer och avgaser. Symtom; pipande, väsande andning, andnöd, hosta. Behandlas med inflammationshämmande och luftrörsvidgande preparat 36

34 Rökning Socialstyrelsen uppskattar att cirka personer avlider på grund av sin rökning varje år. Det innebär att rökningen står för mer än vart tionde dödsfall hos människor i Sverige. De allra flesta som dör pga. rökning avlider i en cancersjukdom. Men rökning innebär även en stor risk att avlida av hjärtinfarkt, stroke eller KOL. Sambandet mellan rökning och lungcancer känner de flesta till. Rökning uppskattas orsaka 90% av all lungcancer. Rökning ökar dessutom risken för andra cancerformer bland andra i; Strupen och munhålan Urinblåsan Njurarna Magsäcken Livmoderhalsen Bukspottkörteln

35 Källhänvisning: Den fantastiska människokroppen Dietrichs,Hurlen, Toverud ISBN Fysiologi och anatomi, den levande människan Fasting, Hougaard ISBN Bilder: och Andning, stress, diafragman