RAPPORT. ÖR farligt gods Geneta SÖDERTÄLJE KOMMUN ÖSTRA REGIONLEDNING MILJÖ ÖVERSIKTLIG RISKBEDÖMNING FÖR FARLIGT GODS GENETA, SÖDERTÄLJE

Transkript

1 SÖDERTÄLJE KOMMUN ÖR farligt gods Geneta UPPDRAGSNUMMER ÖVERSIKTLIG RISKBEDÖMNING F, SÖDERTÄLJE SLUT ÖSTRA REGIONLEDNING MILJÖ KÄTI LINGENÄS GÜTHLEIN SWECO ENVIRONMENT AB JULIA SÖDERQVIST FREDRIK KARLSSON

2

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte Avgränsning Metod Förutsättningar Länsstyrelsen i Stockholms län SÄIFS 2000:2 föreskrifter och allmänna råd om hantering av brandfarliga vätskor 7 2 Översiktlig beskrivning av Geneta Områdesbeskrivning Transportvägar Hastighetsbegränsning Trafikmängder 11 3 Riskanalys Riskinventering Verksamheter Transportvägar Rekommenderat vägnät för transport av farligt gods Riskidentifiering och olycksscenarion 17 4 Riskvärdering 20 5 Riskreduktion/riskreducerande åtgärder Verksamheter Primär och sekundär väg och andra transportvägar för farligt gods Övriga skyddsåtgärder 27 6 Rekommendationer 29 7 Referenser 30 SLUT 1(30)

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund Södertälje kommun håller på att ta fram en strukturplan för Geneta. Strukturplanen ska utgöra ett underlag i det fortsatta arbetet med områdets planläggning. Samhällsbyggnadskontoret i Södertälje tar därför fram en översiktlig riskbedömning av farligt gods. Riskbedömningen ska ingå som underlag till framtagande av strukturplanen för stadsdelen Geneta i Södertälje kommun. Området angränsar till vägar vilka är klassade som primär- och sekundärvägar där farligt gods transporteras. När ny bebyggelse planeras i anslutning till vägar där farligt gods transporteras, bör en riskanalys eller en riskbedömning genomföras. Detta dels för att avgöra om lokaliseringen är möjlig, och dels för att utreda vilka eventuella åtgärder som krävs eller rekommenderas. 1.2 Syfte Syftet med denna rapport är att belysa lämpligheten för olika typer av bebyggelse (skola, kontor, handel, bostäder) inom planeringsområdet och vilka skyddsavstånd som gäller för dessa. Syftet för denna rapport är även att kartlägga eventuella och nödvändiga riskreducerande åtgärder. Riskbedömningen är avgränsad till planerad bebyggelse inom planeringsområdet. Se Figur 1 nedan. Figur 1. Bilden visar planområdets avgränsning. Källa: Södertälje kommun (30) SLUT

5 1.3 Avgränsning Utredningen avser en översiktlig riskbedömning av planområdet. Analysen tar hänsyn till angränsande verksamheter och vägar som kan påverka riskbilden i området. Sannolikheten och konsekvenserna av en olycka bedöms, men risken beräknas inte i denna rapport. Den översiktliga riskanalysen ger vägledning om riskreduktion och om riskhantering i fortsatt planläggning. 1.4 Metod I detta avsnitt beskrivs kort vilka steg som genomförts i utredningen. Riskbedömningen består av två delar; riskanalys och riskvärdering. Dessa ligger till grund för rekommendationer kring riskreducerande åtgärder samt fortsatt hantering av risker. De olika delarna av en riskbedömning beskrivs genom Figur 2 nedan. Riskbedömning Riskanalys Riskvärdering Riskinventering SLUT Riskidentifiering Figur 2. Figuren visar de olika delarna av en riskbedömning. Riskanalysen består av två delar; riksinventering och riskidentifiering. I den första delen, riksinventeringen, har verksamheter i, och med angränsning till, planområdet med tillstånd för brandfarlig- och explosiv vara, kartlagts. I riksinventeringen kartlades också transportvägar för farligt gods till verksamheterna. Slutligen har även primära- och sekundära transportleder samt omledningsvägar som kan påverka planområdet kartlagts. Ett platsbesök genomfördes för att se ifall ytterligare verksamheter, som saknar tillstånd, kan påverka riskbilden i området. Vid platsbesöket inventerades även målpunkter som kan påverkas av risker i området exempelvis idrottsplatser, förskolor med flera. Under platsbesöket inventerades även topografin. Detta då framförallt höjdskillnader har en inverkan på konsekvenserna. Riskidentifieringen utgör den andra delen av riskanalysen. Denna innebär att risker i området beskrivs utifrån vilka verksamheter som finns, vilka varor som hanteras, vilka olycksscenarier som kan förekomma och deras konsekvenser. Riskvärderingen, som utgör en av två delar av en riskbedömning, redovisas i en riskmatris. Riskmatrisen (se sida 20) visar den bedömda sannolikheten och konsekvensen för en olycka. I riskmatrisen förs även ett resonemang om risker på närliggande transportvägar. Med grund i riskbedömningen, beskrivs i den avslutande delen riskreducerande åtgärder utifrån den riskbild som förekommer i planområdet. Rekommendationer kring skyddsavstånd till befintliga verksamheter samt transportvägar i området med farligt gods ges. Rekommendationerna omfattar även framtida användning och lämplig lokalisering av 3(30)

6 skola, kontor, handel och bostäder. Rekommendationer ges även kring andra byggnadsspecifika åtgärder så som brandskyddad fasad, disposition av byggnad, vall och plank med mera. 1.5 Förutsättningar Länsstyrelsen i Stockholms län bedömer risk vid granskning av detaljplaner och översiktsplaner. De ger även vägledning kring hantering av risk relaterat till farligt gods i planprocessen. Utöver länsstyrelsens riktlinjer har föreskrifter från sprängmedelsinspektionen varit vägledande Länsstyrelsen i Stockholms län I Länsstyrelsens rapport från 2000 ges råd och riktlinjer för riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer. Delen som omfattar transport av farligt gods har sedan dess aktualiserats och de nya riktlinjerna för farligt gods kom Transport av farligt gods Enligt Länsstyrelsen i Stockholms län ska risker beaktas vid framtagande av detaljplaner inom 150 meter från väg och järnväg där farligt gods transporteras. I de fall det inte är möjligt att uppnå det rekommenderade avståndet anger Länsstyrelsen skyddsavstånd och skyddsåtgärder. Dessa anses vara ett minimum för att uppfylla kraven i plan- och bygglagen som möjliggör planläggning av mark och vatten samt byggande. Vid planläggning av ny bebyggelse kommer även befintlig bebyggelse omfattas i länsstyrelsens bedömning. (Länsstyrelsen Stockholm 2016) 4(30) SLUT

7 Figur 3. Rekommenderade skyddsavstånd mellan transportleder för farligt gods och olika typer av markanvändning. Riskavståndet mäts från vägkanten. Källa: Länsstyrelsen Stockholm, På avstånd mellan 75 och 150 meter är det vanligtvis inte nödvändigt att ta fram en detaljerad riskutredning (se Figur 3). Inom detta skyddsavstånd är det oftast tillräckligt att beskriva risken översiktligt. Länsstyrelsen anser dock att ett tillräckligt skyddsavstånd är att föredra framför övriga skyddsåtgärder. Vid korta tillstånd läggs större vikt vid eventuella konsekvenser av en olycka, än sannolikheten att en olycka inträffar (Länsstyrelsen Stockholm 2016). SLUT 5(30)

8 Primära transportleder för farligt gods Länsstyrelsen ställer krav på ett bebyggelsefritt avstånd om minst 25 meter från vägen. Inom 30 meter från vägen ska följande åtgärder säkerställas. För markanvändning bostäder (B), centrum (C), vård (D), handel (H), friluftsliv och camping (N), tillfällig vistelse (O), besöksanläggning (R), skola (S) och kontor (K), drivmedelsförsäljning (G), industri (J) och verksamheter (Z) gäller följande: Fasader, lägsta brandtekniska klass E130 Friskluftsintag riktas bort från vägen Det ska vara möjligt att utrymma bort från vägen på ett säkert sätt För markanvändning bostäder (B), centrum (C), vård (D), handel (H), tillfällig vistelse (O), besöksanläggning (R), skola (S) och kontor (K) gäller också att: Glas, lägsta brandteknisk klass EW30. Det finns möjlighet till undantag vid markanvändning industri (J) och verksamheter (Z) om det sällan vistas människor i lokalen. Sekundära transportleder för farligt gods Riskbilden varierar mellan olika sekundära transportleder. Den sekundära transportleden är endast avsedd för lokala transporter mellan en eller flera målpunkter. Genom att identifiera målpunkternas leveransbehov finns det möjlighet att veta vad för transporter som går på den sekundära transportleden samt bedöma riskbilden. På primära transportleder är det svårare att identifiera mängder och olika slags farligt gods. Det möjliggör för sekundära transportleder i större mån avsteg till skyddsavstånd i jämförelse med en primär transportled. Bebyggelse intill vägar som inte är rekommenderade transportleder Farligt gods får även transporteras på vägar som inte är rekommenderade transportleder. Riskerna ska då beaktas i planarbetet om det är sannolikt att farligt gods kommer att transporteras i närheten av det aktuella planområdet (Länsstyrelsen Stockholm, 2016). Drivmedelsstationer De aktuella riktlinjerna för skyddsavstånd beträffande bensinstationer är från år 2000 (Länsstyrelsen Stockholm, 2000). För bebyggelse intill bensinstationer med medelstor försäljningsvolym finns följande rekommendationer på avstånd från riskkällan: meter, risksituationen ska analyseras och bedömas vid exploatering meter, ambitionen vid nyplanering bör vara att undvika bostäder, daghem, ålderdomshem och sjukhus inom 100 meter från bensinstationen 6(30) SLUT

9 0 50 meter, om endast bensin, diesel och E85 tillhandahålls (0 100 meter med biogas), bostäder, daghem, ålderdomshem, sjukhus samt samlingsplatser som t.ex. lekplatser bör undvikas. Även personintensiva verksamheter bör undvikas 0 25 meter, bebyggelsefritt område Vid detaljerade riskanalyser finns möjlighet för avsteg SÄIFS 2000:2 föreskrifter och allmänna råd om hantering av brandfarliga vätskor Sprängämnesinspektionens föreskrifter om hantering av brandfarliga vätskor rekommenderar avstånd mellan olika skyddsobjekt och brandfarlig vätska i cistern. Skyddsavstånden beror på volym, vätska och vilket skyddsobjekt, exempelvis sjukhus eller byggnader där människor vanligen vistas i. SLUT 7(30)

10 2 Översiktlig beskrivning av Geneta 2.1 Områdesbeskrivning Området Geneta är ett bostadsområde som ligger väster om Södertälje stadskärna. Området har en relativt platt topografi. I den nordöstra delen av planområdet är marken mer kuperad (se blåmarkerat område i Figur 4). Mot motorvägen E:20 och Strängnäsvägen finns skyddande vallar (se turkos markering i Figur 4 samt Figur 5 och Figur 6). Figur 4. Bilden visar topografin i området Geneta. Mörkblå markering illustrerar höjder och det turkosa fältet illustrerar skyddande vallar. Källa: Lantmäteriet 8(30) SLUT

11 Figur 5. Vall mot Strängnäsvägen. Källa: google maps Figur 6. Gång- och cykelbana passerar under Strängnäsvägen i tunnel på del av sträckan. Källa: Sweco. SLUT 9(30)

12 Inom området finns bland annat idrottsanläggningar, skolor och förskolor, hemtjänst, kyrkor samt mindre näringsverksamheter, exempelvis bilreparatörer. I den nordöstra delen finns en bemannad bensinstation (se Figur 7 nedan) och två obemannade bensinstationer angränsar till planområdet i dess västra- och sydliga del. I angränsning till planområdet ligger även externhandel (Vasa handelsområde) samt en ishall. Figur 7. Målpunkter inom Geneta. Källa: hitta.se 2.2 Transportvägar I området Geneta finns flera möjliga transportleder för farligt gods. Gatorna inom området har delats upp i genomfartsgata, uppsamlingsgata och lokalgata Hastighetsbegränsning Följande hastighetsbegränsningar finns i området Geneta. Genomfartsgator, 50 km/h: Strängnäsvägen 10(30) SLUT

13 Uppsamlingsgator, 50 km/h: Brolundavägen, Klockarvägen, Holmfastvägen och Genetaleden Lokalgator har generellt 30 km/h i området frånsett Fritidsvägen som är reglerad 50 km/h Trafikmängder Trafikmängderna är uppskattade utifrån äldre trafikmätningar som utförts mellan åren 2000 och I Figur 8 nedan framgår uppskattade trafikmängder. Dessa redovisas som vardagsdygnstrafik (VADT) på gator i området Geneta. På uppsamlingsgatorna Brolundavägen, Klockarvägen, Holmfastvägen och östra delen av Genetaleden, har en årlig ökning på 1 procent uppskattats utifrån de mätvärden som erhållits (äldre mätningar har jämförts med nyare mätningar på ungefär samma sträcka). På Strängnäsvägen, genomfartsgatan, har en årlig ökning på 1 procent antagits. Västra delen av Genetaleden påverkas av handelstrafik. Där tros en rimlig årlig ökning vara 3 procent. Denna stöds också av en jämförelse mellan äldre och nyare trafikmätningar. På lokalgatorna har ett flöde på 1000 VADT antagits utifrån vad Fritidsvägen uppvisar. Figur 8. Uppskattade trafikmängder. SLUT 11(30)

14 3 Riskanalys Att göra en riskanalys för farligt gods ger incitament för att förebygga olyckor och begränsa konsekvenserna av en oönskad händelse. Det kan handla om en trafikolycka med farligt gods inblandat eller en olycka som sker i samband med lastning och lossning av farligt gods. Ordet risk definieras som en sammanvägd bedömning av sannolikheten för att en negativ och oväntad händelse ska inträffa och konsekvenserna som den medför (Länsstyrelsen Stockholm, 2000). 3.1 Riskinventering Vid riskinventeringen identifieras alla riskobjekt/riskkällor kopplat till farligt gods som kan ha en påverkan på sin omgivning. I riskinventeringen kommer verksamheter med explosiva och brandfarliga varor samt transportleder av farligt gods att redovisas Verksamheter Inom, och angränsande till planområdet, har flera verksamheter funnits som hanterar explosiva och/eller brandfarliga varor. Figur 9 nedan visar en karta med dessa verksamheter utmärkta. Samtliga verksamheter utom bilservice/uthyrning som redovisas nedan innehar LBE tillstånd (tillstånd för hantering av brandfarliga och explosiva gaser och vätskor). 12(30) SLUT

15 Figur 9. Verksamheter med explosiva och brandfarliga varor. Brandfarlig och explosiv vara I planområdets östra del ligger Gulf vilket är en bemannad bensinstation. I väst och sydväst finns två obemannade bensinstationer som ligger i angränsning till planområdet, Circle K respektive OKQ8. Dessa markeras i Figur 9 ovan med röda cirklar. Samtliga bensinstationerna innehar bensin, diesel och E85. Gulf innehar även gasol och annan brandfarlig vätska. Den totala mängden drivmedel som finns på de olika stationerna är: Gulf cistern 70 m 3 OKQ8 cistern 83 m 3 Circle K cistern 130 m 3 SLUT 13(30)

16 Frekvensen av leverans varierar för stationerna. Circle K får leveranser dagligen, OKQ8 två gånger i veckan och Gulf antas få leveranser två gånger i veckan då den har liknande storlek på cistern som OKQ8. Stationerna Circle K och OKQ8 ligger intill en transportled som är sekundärväg för farligt gods och får sina leveranser via Genetaleden. För stationen Gulf är det inte känt vilken väg som används vid leverans. Brolundavägen antas vara vägen för leveranser (Se Figur 10). Brandfarlig vara Vid den orangea cirkeln i Figur 9 ligger en panncentral. Panncentralen innehar större mängder eldningsolja i cisternförvaring. Eldningsoljan är mindre lättantändlig jämfört med andra brandfarliga vätskor. Explosiv vara Två verksamheter i planområdet har säsongsbaserad fyrverkeriförsäljning. Detta är i mindre mängder (<100 kg). Fyrverkeriförsäljning är klassad som en explosiv vara. Fyrverkeriförsäljningen är markerad med rosa cirkel. Brandfarlig vara I handelsområdet är det flera butiker som innehar brandfarlig vätska. Dessa är markerade med ljusblåa cirklar i Figur 9 ovan. Den brandfarliga vätskan kan utgöras av gasol, färg och lösningsmedel, aerosoler, spolarvätska och T-sprit. Dessa förvaras i brandsäkra skåp. Wasaskolan har små mängder gasol som används vid undervisning (se mörkblå cirklar i Figur 9). Inom planområdet innehar ytterligare två verksamheter gasol. Den ena verksamheten är en restaurang och använder gasol vid matlagning. Den andra verksamheten har gasol till försäljning. Dessa markeras med gröna cirklar i Figur 9 i ovan. Undantaget är verksamheten bilservice/uthyrning (markeras med ljusgul cirkel), som innehar så pass små mängder att det inte krävs något LBE tillstånd. Dessa verksamheter har ändå tagits med i riskidentifieringen då de innehar mindre mängder brandfarliga och explosiva varor vilket har en viss inverkan på den totala risken inom planområdet Transportvägar Det sekundära vägnätet är endast avsett för lokala transporter mellan en eller flera målpunkter. Inom Geneta finns flera verksamheter som innehar brandfarliga och explosiva varor som är i behov av leverans (se kapitel 3.1.1) I Figur 10 nedan redovisas de transportleder som används vid leverans, samt de som antas användas för dessa verksamheter. 14(30) SLUT

17 Figur 10. Transportvägar för verksamheter inom och i angränsning till planområdet På Genetaleden transporteras farligt gods till bensinstationerna Circle K och OKQ8 samt brandfarliga vätskor till handelsområdet i Vasa. Rutten som används vid leverans till bensinstationen Gulf och de andra verksamheterna inom området är okänd. De har istället antagits under förutsättningen att kortast möjliga sträcka körs utanför det rekommenderade vägnätet för farligt gods (se antagen väg i Figur 10 ovan). Strängnäsvägen antas användas som transportled för bensinstation Gulf och de andra verksamheterna där de svänger av på Brolundavägen eller Prästgårdsvägen. Klockarvägen antas också vara en transportled till dessa verksamheter. Wasaskolan försörjs av Prosten Linders Väg. Skolan har dock så pass små leveranser av gasol att det inte är troligt att den levereras direkt till skolan. Mer troligt är att personal från skolan själva hämtar en tub vid behov. Vägen utgår därför från riskbedömningen Rekommenderat vägnät för transport av farligt gods Under september 2006 genomförde Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, dåvarande Räddningsverket, en nationell kartläggning av transporter av farligt gods på det primära vägnätet. En motsvarande kartläggning saknas på det sekundära nätet. SLUT 15(30)

18 Den nationella kartläggningen visar att det kan förekomma en variation av farliga ämnen på den primära transportleden för farligt gods, E20, söder om planområdet. Transporterat ämne redovisas dock i intervall i mängd från 0 ton, vilket gör att det inte går att veta vilka mängder det handlar om mer än att de är låga. Det är endast farligt gods av smittförande ämnen som är något högre på E20, och redovisas som ton under september månad 2006 (Räddningsverket, 2006). I planområdet finns även två sekundära transportleder, Strängnäsvägen och Genetaleden. Strängnäsvägen är en omledningsväg för E20. Vägen används även för att transportera farligt gods till angränsande område Snäckviken där AstraZeneca ligger. Genetaleden är mer av en uppsamlingsgata för omkringliggande verksamheter söder om planområdet. Ett antal angränsande verksamheter har redovisats i föregående avsnitt. AstraZeneca är ett läkemedelsbolag som både bedriver forskning och producerar nya läkemedel. I produktionen används en del farliga och giftiga ämnen vilka kan innebär risker vid transporter till området. Detta kan medföra omgivningspåverkan vid en olycka. Den kortaste och mest effektiva vägen av transporterna är via Strängnäsvägen. Till AstraZeneca transporteras lösningsmedel i tankbil cirka 5 gånger i veckan och det giftiga ämnet epiklorhydrid cirka en till två gånger per kvartal. 16(30) SLUT

19 Figur 11. Det primära och sekundära vägnätet för transport av farligt gods. Källa: NVDB 3.2 Riskidentifiering och olycksscenarier De huvudsakliga riskkällorna vid transport av farligt gods utgörs av de som kan leda till en eller flera av följande tre konsekvenser: Brand Explosion Utsläpp av giftiga och frätande kemikalier För bensinstationer finns framförallt brand- och explosionsrisker. Även mer långsiktiga hälsorisker som läckage, föroreningar till mark och vattendrag, avgaser och lättflyktiga kolväten finns dock. Det åligger bensinstationen att inom sin fastighet hantera dessa risker genom till exempel oljeavskiljare och andra skyddsåtgärder. De tänkbara olycksscenarierna kopplat till bensinstationerna är: SLUT 17(30)

20 Påfyllning av cistern kan leda till en explosion/brand och läckage. Detta kan få konsekvenser på flera hundra meters avstånd och även orsaka föroreningar i mark och vattendrag. Trafikolycka vid stationen eller i transporten av bränsle. Detta kan leda till en explosion/brand och läckage och kan få förödande konsekvenser för förare och passagerare samt omgivning. Läckage från cisternen. Detta kan leda till utsläpp och förorena mark och vatten. Den som tankar är vårdslös kan få allvarliga konsekvenser. Detta kan leda till explosion/brand och utsläpp. Exempel på vårdslöst agerande är bland annat rökning inom området. Konsekvensen kan bli att en explosion/brand tar fart i bilens tank eller ner i cisternen. Hänsyn till verksamheter som hanterar brandfarliga och explosiva varor bör tas då transport och användandet av varorna utgör en risk. Detta gäller även när varorna finns i relativt liten mängd vid bland annat mindre verksamheter. Försiktighetsprincipen, innebär att handla på ett sätt så risker undviks, ska alltid tillämpas. De tänkbara olycksscenarierna kopplat till de olika verksamheterna är: Trafikolycka vid leverans. Detta kan leda till explosion/brand och får även förödande konsekvenser för förare och passagerare. Även omgivningen kan påverkas av olyckan. Brand i lokal/området. Detta kan innebära att elden får mer bränsle och utvecklas till en större brand. Riskbilden bedöms på olika sätt beroende på om det är en primär- eller sekundär transportled för farligt gods. Primärvägar har ofta stora mängder farligt gods och är avsedda för genomfartstrafik. På sekundärvägar kan flödet och leveranser variera beroende på vilka målpunkter som transporten ska till. De olika olycksscenarierna som skulle kunna hända kopplat till dessa vägar är exempelvis kollision av två eller fler fordon eller avåkning orsakat av till exempel halt väglag. Transporter till AstraZeneca har identifierats som en risk på den sekundära vägen för farligt gods, Strängnäsvägen. De tänkbara olycksscenarierna kopplat till verksamhetens transporter är (Brandskyddslaget 2013, Brandskyddslaget 2017) : Trafikolyckor som kan leda till läckage vid transport av lösningsmedel. En olycka skulle leda till en pölbrand där konsekvensområdet är upp till cirka 20 meter. Trafikolyckor som kan leda till läckage av epiklorhydrid en brandfarlig vätska som bildar giftiga gaser vid brand. En olycka skulle leda till livshotande koncentrationer inom cirka 25 meter från olyckan. 18(30) SLUT

21 Exempel på vad som kan hända vid en farligt gods olycka på en väg Om det skulle ske en kollision mellan två fordon där ena fordonet är en tankbil med släp skulle konsekvenser kunna bli stora. Om gasol strömmar ut från tankbilen skulle olycksplatsen svepas in i något som ser ut som vit rök. Denna rök skulle kunna sprida sig i vindens riktning och då att gasol är en tung gas rinner gasen utmed markytan. Denna gas kan rinna ner i källare, dagvattenbrunnar, diken med mera. Gasmolnet kan antändas mycket snabbt och kan leda till en stor brand. Om flamman träffar den andra tanken kan det bilda ett eldklot som stiger uppåt som en atombomsexplosion. Vid ett utsläpp av 10 m 3 gasol (vilket inte är en full tank) kan ett eldklot få en radie på 50 meter. Värmestrålningen från eldklotet kan bränna igenom de flesta material inom cirka 100 meter. Gas som innesluts i kulvertar, källare med mera kan orsaka kraftiga explosioner vilka kan rasera väggar och tak. Skadade byggnader och bränder kan inträffa inom mycket stora områden, upp till flera hundra meter från utsläppets källa. Detta kan även få allvarliga konsekvenser på yt- och grundvatten med mera. Bearbetat exempel från Riskhänsyn vid ny bebyggelse (2000) SLUT 19(30)

22 4 Riskvärdering En av utgångspunkterna vid bedömning av när och hur omfattande åtgärder som krävs för en risk ska bli acceptabel kan redovisas i en riskmatris. Riskmatrisen redovisar konsekvenserna av en olycka. Om sannolikheten är hög för att en olycka inträffar, men konsekvensen låg bör vissa åtgärder ändå vidtas för att den totala risken ska minimeras. På motsvarande sätt kan en olycka med liten sannolikhet och stora konsekvenser kräva åtgärder, exempelvis en olycka vid ett kärnkraftverk. Sannolikheten för att en olycka på ett kärnkraftverk ska inträffa är låg men om det sker har det stora konsekvenser. Det finns fyra faktorer som påverkar sannolikheten för att en oönskad händelse uppstår: 1. Vilken typ av farligt gods transporteras 2. Hur ofta transporterna sker 3. På vilket sätt transporterna sker 4. Hur säkerheten kring transporten ser ut Antalet leveranser av fordonsbränsle till en bensinstation påverkar sannolikheten för att en olycka, enligt medelstora konsekvenser och viss sannolikhet, ska inträffa. Skadefallet är dock detsamma oavsett antal leveranser. Försäljningsvolymen av fordonsbränsle på en bensinstation kan däremot ha betydelse för behovet av skyddsavstånd och tekniska åtgärder för att minska miljöstörningar. I Figur 12 nedan redovisas riskvärderingen för de olika verksamheterna i och i angränsning till planområdet. Markeringarna i riskmatrisen motsvarar varje identifierad risk för respektive verksamhet. Detta gäller ej för verksamheter som saknar tillstånd. Där anses risken vara obetydlig och redovisas således inte i matrisen. De flesta verksamheterna med tillstånd inom planområdet hanterar små mängder av explosiv- och brandfarlig vara. Av denna anledning anses det som liten sannolikhet att en olycka skulle inträffa. Om en olycka trots allt skulle inträffa, kan konsekvenserna bli allvarliga. En större riskkälla i området är bensinstationerna. Konsekvenserna om en sådan olycka inträffar kan vara förödande eller få mycket allvarliga konsekvenser. En olycka på panncentralen kan också få allvarliga konsekvenser, men sannolikheten att något skulle inträffa är mycket liten. 20(30) SLUT

23 Figur 12. Riskmatris med riskvärdering. 21(30) SLUT

24 Bensinstationerna Den sammanvägda bedömningen är att en liten sannolikhet för en olycka finns, men att en olycka skulle få förödande eller mycket allvarliga konsekvenser. Bensinstationen Gulf ligger i ett mer utsatt läge än Circle K och OKQ8. Detta då Gulf ligger i ett bostadsområde samt har närhet till en förskola och ett LSS boende. Detta har gett en högre riskvärdering än för de andra stationerna. OKQ8 ligger nära extern handeln som innehar brandfarliga varor. Om en brand eller explosion skulle inträffa skulle det kunna sprida sig till dessa verksamheter som skulle kunna få stora konsekvenser. Stationerna Gulf och Circle K har dagvattenbrunnar i närheten till stationerna. Här är risken större att vatten och mark förorenas på grund av olycka. Panncentralen Den sammanvägda bedömningen är att en mycket liten sannolikhet med allvarliga konsekvenser finns. Övriga verksamheter Den sammanvägda bedömningen är att en liten sannolikhet med allvarliga konsekvenser finns. Verksamheterna har olika förutsättningar och därför skiljer sig bedömningen åt mellan dem. Primär- och sekundärväg för farligt gods Den sammanvägda bedömningen är att det finns en viss sannolikhet för trafikolyckor vid transport av farligt gods på vägarna E20, Strängnäsvägen och Genetaleden. En sådan olycka kan ha förödande eller mycket allvarliga konsekvenser. Utöver de risker som förekommer i samband med transporter till verksamheter som redovisas i riskmatrisen, föreligger även risker med farligt gods som har sin målpunkt på andra platser. På såväl E20 som Strängnäsvägen kan genomfartstrafik av farligt gods förekomma. På Strängnäsvägen har risker med transporter till AstraZeneca identifierats. Den nationella kartläggning som genomförts på E20, (på den södra delen om planområdet) visar att många olika typer av farligt gods kan förekomma. Förhållandevis är mängderna låga, där endast smittförande ämnen förekommer i något högre mängd. AstraZenecas transporter kan innebära förödande konsekvenser i olyckans omedelbara närhet. Konsekvenserna för befintlig bebyggelse begränsas av platsspecifika förutsättningar. Vallar längs med Strängnäsvägen skyddar planområdet på stora delar av sträckan. Detta gör att det inte föreligger någon risk för påverkan på befintlig bebyggelse. Verksamheter söder om befintlig bebyggelse i planområdet skärmar till viss del av från konsekvenser till följd av olyckor på den primära transportleden E20 och den sekundära transportleden Genetaleden. 22(30) SLUT

25 De risknivåer som är oacceptabla i denna riskvärdering är de som blir placerade inom områdena allvarliga konsekvenser och förödande eller mycket allvarliga konsekvenser. De risker som anses oacceptabla kommer verifieras i nästa kapitel där riskreduktion/riskreducerande åtgärder föreslås. SLUT 23(30)

26 5 Riskreduktion/riskreducerande åtgärder I detta kapitel kommer de risker som värderats som oacceptabla att riskbedömas. Riskreducerande åtgärder föreslås. Nedan beskrivs verksamheterna, transportlederna samt föreslagna skyddsavstånd. Skyddsavstånden beräknas från riskkällan för verksamheter, vilket innebär för exempelvis drivmedelsstationen påfyllningsmynningen till cisternen medan för transportleder räknas skyddsavståndet från vägkant. Andra riskreducerande åtgärder redovisas separat. Skyddsåtgärder redovisas för planerad markanvändning: skola, kontor, handel eller bostäder, samt för befintlig bebyggelse i planområdet. Vid planläggning av ny bebyggelse kommer även befintlig bebyggelse omfattas av länsstyrelsen bedömning av risk. 24(30) Figur 13. Rekommenderat skyddsavstånd från transportleder- och vägar med farligt gods, bensinstationer och panncentral. 5.1 Verksamheter Bensinstationerna Bensinstationerna har högst riskvärde av de verksamheter som återfinns i och i angränsning till planområdet. Länsstyrelsen rekommenderar ett skyddsavstånd på 25-, 50- och 100 meter. Se Figur 13 ovan. Inom 25 meter från cisternen bör det vara bebyggelsefritt område. Inom 50 meter bör bostäder, daghem, ålderdomshem, sjukhus samt samlingsplatser som lekplatser SLUT

27 undvikas. Detta gäller även vid ny planering av bebyggelse då avståndet bör undvikas inom 100 meters avstånd, se Figur 13. Följande slutsats kan därmed dras; det är endast bensinstationen Gulf som har en påverkan på planområdet. Därmed kommer endast förslag på riskreducerande åtgärder ges till stationen Gulf. I dagsläget ligger ett LSS boende inom 50 meters radie från cisternen. Inom 100 meter finns förskola och bostäder. Vid planläggning bör en detaljerad riskanalys tas fram för att undersöka om avstegsfall för ny bebyggelse kan tillämpas inom ett område närmare än 50 meter från Gulf. Det bör även tas hänsyn till befintliga och känsliga verksamheter i planområdet som närliggande förskola och LSS-boende. I riskanalysen bör det även kontrolleras huruvida drivmedelsstationerna har en god standard och uppfyller MSB:s krav på säkerhet. Panncentral Panncentralen innehar eldningsolja vilket skulle kunna få allvarliga konsekvenser om en olycka inträffade. Enligt sprängämnesinspektionens föreskrifter om hantering av brandfarliga vätskor rekommenderas ett bebyggelsefritt avstånd på 25 meter till byggnader där människor vanligen vistas. Detta gäller ej brandskyddade byggnader eller byggnader som innehåller brandfarlig verksamhet. På ett avstånd av minst 50 meter bör byggnader med svårutrymda lokaler lokaliseras, exempelvis. skolor eller annan verksamhet med farliga ämnen (SÄIFS 2000). I Figur 13 ovan illustreras skyddsavstånden. Vid planläggning inom ett avstånd av 25 meter från panncentralen bör en detaljerad riskanalys tas fram. Övriga verksamheter Verksamheterna har små mänger av brandfarliga och explosiva varor. Dessa har ändå värderats ha allvarliga konsekvenser om en olycka skulle inträffa. De flesta av dessa verksamheter har vidtagit åtgärder för sin verksamhet (enligt LBE tillstånd) som exempelvis brandklassade skåp, gasolskåp och säkerhetsavstånd inom butikerna. Detta är riskreducerande åtgärder. En av verksamheterna på Klockarvägen (se grön markering i Figur 9) säljer större mängder gasol som förvaras i en tank. Om ny bebyggelse planeras intill verksamheten bör en fördjupad riskanalys tas fram. Wasaskolan har så pass små mängder gasol att det inte är troligt att den levereras till skolan direkt. Mer troligt är att personalen själva hämtar en tub vid behov. Därmed har inte skyddsavstånd redovisats för Prosten Lindners väg. SLUT 25(30)

28 5.2 Primär och sekundär väg och andra transportvägar för farligt gods Med hänsyn till rekommenderade skyddsavstånd för primära- och sekundära transportvägar rekommenderas att risker ska beaktas på ett avstånd om 150 meter från vägen. För planområdet innebär detta sammantaget att det främst är västra- och norra delen av planområdet där risken från de sekundära transportlederna Genetaleden och Strängnäsvägen finns. Strängnäsvägen har en betydligt större påverkan än Genetaleden. Den primära transportvägen, E20, för farligt gods ligger så pass långt bort från planområdet, mer än 150 meter, att den inte anses ha någon påverkan på den planerade framtida bebyggelse inom planområdet. Utöver primära- och sekundära transportleder för farligt gods ska även andra vägar där transport av farligt gods sker, tas i beaktande. I detta fall innebär det de vägar som används för transport av farligt gods till verksamheter som förekommer i planområdet. Således Klockarevägen, Brolundavägen och Prästgårdsvägen. Flyttar verksamheten eller behovet av brandfarlig eller explosiv vara upphöra kommer också behovet av skyddsavstånden till transportvägen upphöra. För sekundära transportleder finns ett generellt bebyggelsefritt avstånd om 25 meter från vägen. Utöver detta kan ett skyddsavstånd tillkomma. Avståndet kan ökas eller minskas beroende på markanvändning, vilka transporter som förekommer, hur ofta transporter sker samt om andra skyddsåtgärder vidtas. Dessa avstånd bör även beaktas på andra transportvägar där farligt gods förekommer. På den sekundära transportleden för farligt gods, Strängnäsvägen, förekommer många olika typer av farligt gods, dock i förhållandevis låga mängder. Strängnäsvägen kan också användas som omledningsväg, om E20 inte är framkomlig. Det är endast smittförande ämnen som förekommer i någon större mängd. Vilken risk detta innebär för planområdet bör utredas vidare vid planläggning intill den sekundära transportvägen. Risker ska även beaktas för de transporter som sker till AstraZeneca via Strängnäsvägen, där läckage och brand vid transport orsakar giftig gas med fatala konsekvenser på cirka meter från vägen. Parallellt med Strängnäsvägen löper Klockarevägen som har transporter med gasol till verksamheter efter gatan. En av dessa verksamheter förvarar en större mängd. Läckage av gasol kan få förödande konsekvenser på ett avstånd av 50 meter och mycket allvarliga konsekvenser på ett avstånd av 100 meter. Den översiktliga riskbedömningen är att i området mellan Strängnäsvägen och Klockarevägen (från cirkulationsplatsen i planområdets sydvästra del till cirka 300 meter öster om Prästvårdsvägen) finns möjlighet att placera byggnader för kontor och industri, på ett avstånd om minst 40 meter från vägarna om skyddsåtgärder vidtas. Söder om Klockarevägen med avseende på risk till följd av transporter av gasol till verksamheter i området, är bedömningen att det bör vara möjligt att placera byggnader med kontor och industri inom 40 meter från vägen och bostäder, handel och skola inom 75 26(30) SLUT

29 meter är möjligt om skyddsåtgärder vidtas. Lämpligt skyddsavstånd fastställs i en detaljerad riskanalys. Cirka 300 meter öster om Prästgårdsvägen kan det finnas möjlighet att placera bostäder, handel och skola på norra sidan av Klockarevägen fram till Brolundavägen. Skyddsavståndet bör då vara minst 75 meter till Strängnäsvägen och innebär att skyddsåtgärder vidtas. Det finns större möjligheter att placera byggnader inom 75 meter från Klockarevägen med hänsyn till att transporterna av farligt gods är kända på Klockarevägen. En detaljerad riskanalys kan åskådliggöra möjligheterna till en lokalisering närmare vägen. Befintliga bostäder är idag placerade på ett avstånd mellan meter från vägen. På Prästgårdsvägen transporteras eldningsolja till panncentralen inne i området. Konsekvenserna av en olycka skulle vara allvarliga. Dock är inte eldningsolja lättantändligt och hastigheten på Prästgårdsvägen är idag 30 km/h. Detta gör att sannolikheten för olycka vid kollision är låg. Den översiktliga bedömningen är att det kan vara möjligt att placera byggnader för bostäder och handel närmare än 75 meter och kontor närmare än 40 meter samt att skyddsåtgärder vidtas. Lämpligt skyddsavstånd och åtgärder fastställs i en detaljerad riskanalys. Befintliga bostäder är idag placerade på ett avstånd om cirka 30 meter från vägen. Längs med Brolundavägen finns en bensinstation vilket innebär att det kommer transporter med drivmedel, samt gasol som säljs på stationen. Den översiktliga bedömningen är att det kan vara möjligt att placera byggnader för bostäder, skola och handel på ett avstånd om 75 meter från vägen och kontor på ett avstånd på 40 meter från vägen om skyddsåtgärder vidtas. I en detaljerad riskanalys fastställs lämpligt skyddsavstånd och övriga åtgärder. I dag finns bostäder så nära som 10 meter från vägen. Genetaleden är en sekundär transportled som påverkar planområdet närmast cirkulationsplatsen. Den översiktliga bedömningen att det finns möjlighet att placera byggnader för skola, handel och bostäder på ett avstånd om 75 meter från vägen och kontor 40 meter från vägen om skyddsåtgärder vidtas. Lämpligt avstånd och övriga åtgärder redogörs för i en detaljerad riskanalys. 5.3 Övriga skyddsåtgärder Skyddsåtgärder som kan bli aktuella är brandklassade fönster och fasader samt att friskluftsintag, entréer och utrymningsvägar placeras bort från transportleden. Även hur byggnaden används kan vara en skyddsåtgärd att ta i beaktande. Exempelvis kan delar av byggnader där människor vistas mer stadigvarande placeras längre ifrån riskkällan. Ytterligare en skyddsåtgärd är att sänka hastigheten på såväl Strängnäsvägen som Klockarevägen och Brolundavägen. Detta om tät bebyggelse planeras längs vägen. En lägre hastighet minskar sannolikheten för att en eventuell trafikolycka inträffar med ett SLUT 27(30)

30 fordon som transporterar farligt gods. Dock har detta inte någon påverkan på konsekvenserna av olyckan. Avståndet mellan planerade byggnader och vägen ska även utformas så att det inte inger till stadigvarande vistelse. Detta innebär att parkanläggningar, idrottsplatser, uteserveringar, lekplatser och liknande målpunkter inte är lämpliga att placera vid vägen. Däremot kan markanvändning som endast uppmanar till tillfällig vistelse exempelvis gångoch cykelvägar samt parkering vara lämpligt. En detaljerad riskanalys är nödvändig att genomföra vid planläggning av planerad bebyggelse inom 75 meter från sekundära transportvägar. Detta för att klargöra lämpligt skyddsavstånd och andra nödvändiga skyddsåtgärder. Den översiktliga bedömningen är att det bör kunna göras ytterligare avsteg för skyddsavståndet till bostäder, skola och handel samt för kontor längs övriga transportvägar. Detta med hänsyn till att det handlar om ett fåtal verksamheter och därmed transporter inom planområdet. 28(30) SLUT

31 6 Rekommendationer I fortsatt arbete med strukturplan och planläggning av planområdet bör följande rekommendationer beaktas: - Länsstyrelsen anser att ett tillräckligt skyddsavstånd är att föredra framför övriga skyddsåtgärder. Ju kortare skyddsavstånd som föreslås, ju större krav ställer länsstyrelsen på en utförlig riskutredning. - En riskutredning kan vara mer eller mindre utförlig vilket avgörs från fall till fall, en mer detaljerad riskutredning bör genomföras: o Vid planering av ny bebyggelse i planområdet i anslutning till bensinstationen Gulf, panncentralen och den verksamhet som säljer gasol på Klockarevägen. o För planerad bebyggelse inom ett avstånd av 75 meter från de sekundära transportlederna samt övriga transportvägar med farligt gods i angränsning till planområdet. Lämplig detaljeringsgrad avgörs i samråd med länsstyrelsen. - Hänsyn bör tas till andra föreslagna riskreducerande åtgärder i kapitel 5. SLUT 29(30)

32 7 Referenser Detaljerad riskanalys för kv Pyramiden 18 m fl, Snäckviken i Södertälje: Avseende transport och hantering av farligt gods (2013) Brandskyddslaget. Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstation, mars (2015). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Tillgänglig på internet: Kartläggning av farliga godstransporter: september (2007). Karlstad: Räddningsverket Lantmäteriet (2017). Tillgänglig: PM Risker: Pyramiden 20 och Sländan 7, Södertälje (2017) Brandskyddslaget. Riktlinjer för planläggning intill vägar och järnvägar där det transporteras farligt gods [Elektronisk resurs]. (2016). Länsstyrelsen i Stockholms län. Tillgänglig på Internet: Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer. (2000). Stockholm: Räddnings- och säkerhetsavdelningen, Länsstyrelsen i Stockholms län Sandström, Cecilia (2012). Transporter av farligt gods: handbok för kommunernas planering. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting SÄIFS 2000:4. Föreskrifter och allmänna råd om hantering av brandfarliga vätskor. 30(30) SLUT