Presterar hållbara investeringar bättre än traditionella?

Transkript

1 Presterar hållbara investeringar bättre än traditionella? En statistisk jämförelse och en tvärsnittsanalys av etiska och traditionella aktiefonder. Niklas Wåhlén Södertörns högskola Institutionen för Samhällsvetenskap Kandidatuppsats 15 hp HT terminen 2020

2 Sammanfattning Denna studie undersöker hur ett urval av etiska fonder förhåller sig till de traditionella fonderna i riskjusterad avkastning med koppling till Corporate Social Responsibility (CSR). Studiens mål är att se om det skiljer sig mellan fondkategorierna och avgöra om det lönar sig att investera etiskt. För att besvara frågeställningen har data på en tioårig tidsperiod för 83 fonder varav 27 etiska och 55 traditionella fonder samlats in för att bilda urvalet för denna undersökning. Tre regressionsanalyser med beroende variablerna Jensens alfa, Sharpe kvot och Treynor kvot tillämpas för att framhäva resultat och signifikans. Studiens nollhypotes förkastades då resultatet visade att det finns en signifikant skillnad mellan etiska och konventionella fonder, där etiska fonder presterade bättre när det kommer till riskjusterad avkastning. En investerare kommer med andra ord gå med större vinst om hen väljer att investera etiskt istället för konventionellt. Abstract This thesis will examine how a selection of ethical funds relate to the traditional funds in riskadjusted returns linked to Corporate Social Responsibility (CSR). The scope of the research is to see if there is a difference between the fund categories and determine whether it is worth investing sustainable. To answer the main question, data from a ten-year period of 83 funds, of which 27 ethical and 55 traditional funds have been collected to shape the sample for this survey. Three regression analysis with dependent variables Jensen's alpha, Sharpe ratio and Treynor ratio is applied to highlight results and significance. The study's null hypothesis was rejected when the results showed that there is a significant difference between ethical and non-ethical funds, where ethical funds performed better when it comes to risk-adjusted return. In other words, an investor will gain greater profit if they choose to invest ethically instead of conventional.

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Introduktion Syfte Disposition Avgränsning Metod Bakgrund CSR Ansvarstagande Etiska fonder Problemdiskussion Tidigare forskning Teoretisk diskussion Prestationsenheter Hypoteser Regression Regression Prestationsmått Årlig avgift... 20

4 4.3 Fondförmögenhet Morningstar overall rating Morningstar hållbarhetsvärde Dummyvariabel Data Beskrivande statistik Heteroskedasticitet Resultat och analys Regressionsstatistik Regressionsresultat för Jensens alfa Regressionsresultat för Sharpe kvot Regressionsresultat för Treynor kvot Diskussion Förslag till fortsatt forskning Slutsats Referenser E-källor Appendix Appendix A Lista över fonder Appendix B Etiska restriktioner... 38

5 1 Inledning Det här avsnittet ska ge en klarhet varför detta ämne är relevant men även en introduktion till uppsatsens primära syfte och frågeställning. Här redovisas studiens avgränsning och vidare presenteras studiens hypotes men också metoden som har använts. 1.1 Introduktion Människan som varelse är en toppkonsument och befinner sig högst upp i näringskedjan, trots det hotas vår existens på grund utav ett överutnyttjande av naturresurser. Hotet om klimatförändringar har intensifierats samtidigt som människans ekologiska fotavtryck i form av naturförstöring, föroreningar och massutsläpp ökar (Rockström & Steffen 2018). Vi människor konsumerar upp jordens naturresurser och förorenar vår värld tillsammans på ett sätt som inte är hållbart (Världsnaturfonden WWF). Sedan början av 80-talet då den amerikanska biologen Rachel Carson släppte boken Tyst Vår initierades vad vi idag kallar den moderna miljörörelsen. Inom finanssektorn pågår en utveckling i sättet att tänka kring miljön när det kommer till företag, investeringar och hållbarhet. Det råder idag ingen tvekan om att individers beteende har en påverkan på sin närmiljö och att konsumtion av en vara eller tjänst är en del av ett större system och kretslopp. Företagens hållbarhetsarbete och hållbarhetsrelaterade mål i affärsplaner kommer till stor del avgöra hur samhället i stort lyckas minimera sin miljöpåverkan. Trycket på företag har idag ökat och medvetna konsumenter efterfrågar miljövänligare produkter vilket spiller över i ett tryck på de finansiella marknaderna. Globalt uppskattas kapitalbehovet för att minska de negativa effekterna av miljö och klimatförändringarna uppgår årligen till 1000 miljarder dollar (Reichelt 2010). Detta har lett till att nya finansiella instrument skapats, men den ökade miljömedvetenheten har lett till ett ökat tryck på traditionella finansiella institutioner som förvaltar kapital att investera i ny miljövänlig teknik, energieffektivisering och andra goda etiska investeringar. Individer samt företag har ofta haft ett generellt egennyttigt beteende där stora beslut avgörs beroende på vilket alternativ som ger bäst avkastning. Tack vare utveckling av miljötänkandet har begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) växt fram sedan 1950-talet (Carroll 2008). Begreppet CSR förklaras av Nationalencyklopedin som företagens initiativ för att bedöma och ta ansvar för företagets effekter på ekonomi, miljö och socialt välbefinnande. Det innebär att ansvarsfulla företag gör mer än vad lagen kräver och tar frivilligt hänsyn till sociala och miljömässiga aspekter i sin dagliga affärsverksamhet. Det omfattar även hantering av korruption genom avståndstagande från mutor samt främjande av öppenhet och 1

6 konsumentskydd. Principerna för CSR finns i FN:s Global Compact och i OECD 1 :s rekommendationer (Nationalencyklopedin 2018). Detta har lett till bland annat nya företagsstrategier, hållbara företag, samt miljöorganisationer. Privatpersoner och företag tänker numera på sina handlingar och dess påverkan på miljön. Men vad är egentligen en hållbar eller en etisk investering? I FN-rapporten Vår gemensamma framtid, som leddes av Norges dåvarande statsminister Gro Harlem Brundtland, definierades begreppet hållbar utveckling på följande vis: En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov (International Institute for Sustainable Development 2016). Med andra ord kan en hållbar investering tolkas som en ansvarsfull aktion där fonderna inte äventyrar kommande generationernas möjligheter att investera. Genom dessa tankar har så kallade etiska fonder växt fram. Fonder som är miljömärkta och har ett starkt varumärke om att bara ta beslut som påverkar miljön på minsta möjliga sätt. Dock uppstår det problematisering och frågor kring hur dessa miljövänligare företag samt fonder lyckas gå med vinst eller inte. Detta är ett ämne som har diskuterats flitigt under de senare åren och resultaten skiljer sig åt. Eftersom åsikten angående CSR och lönsamhet är delad kommer denna studie undersöka huruvida etiska och hållbara fonder förhåller sig i jämförelse med traditionella fonders resultat. 1.2 Syfte Studiens syfte är att undersöka påverkan av CSR och jämföra etisk investering i jämförelse med traditionell investering hos fondsparande. Studien fokuserar på att jämföra riskjusterad avkastning mellan etiska och traditionella fonder med hänsyn till resultat och prestation. 1.3 Disposition Studien börjar med en generell förhistoria i form av avsnitt 1. Inledning innan studien förklarar uppsatsens forskningsmetod. Sedan fördjupar sig studien i avsnitt 2. Bakgrund, där ämnena CSR, ansvarstagande, tidigare forskning och en problemdiskussion läggs fram. Därtill följer avsnitt 3. Teoretisk diskussion som presenterar de olika prestationsmåtten, variablerna till regressionsanalysen och anpassningsmåtten som förklarar regressionens resultat. Nästkommande avsnitt, 4. Regressionsanalys introduceras studiens regressionsekvation. I avsnitt 5. Resultat presenteras resultatet av studien och redogörs med tabeller samt en klargörande skrift. Utifrån vad resultatet demonstrerar kommer studien vidare sammanställa 1 Organization for economic co-operation and development 2

7 resultatet i slutstycket. I avsnitt 6. Slutsats sammanställs studiens resultat till en slutsats. I det sista avsnitt 7. Diskussion belyser studiens bidrag till kunskapen inom detta område samt framhåller förslag för fortsatt forskning på ämnet. En problematisering kring studiens forskningsmetod samt urvalet av forskning diskuteras även i detta avsnitt. 1.4 Avgränsning Med hjälp av en kategoriuppdelning av olika aktiefonder på den svenska finansmarknaden kommer denna undersökning att behandla och undersöka etiska och konventionella fonder med avseende på riskjusterad avkastning. Uppdelningen sker via ratingsinstitutet Morningstar. Daglig data från Morningstar Direct mellan tidsperioden 2008 till 2017 har samlats in för att besvara frågeställningen och ligger i grund för studiens statistiska data. Morningstars dataunderlag visade en population på 57 stycken etiska fonder. Endast 27 av dessa har inkluderats i denna studie då resterande inte uppnådde kraven. De resterande fonderna var nyligen uppstartade och saknade data eller hade för få aktiva år för att kunna inkluderas. Utav de kvarstående traditionella aktiefonderna valdes slumpmässigt 55 fonder ut för att bilda urvalet av traditionella fonder. Studien utgår sedan från tre prestationsmått för att kunna jämföra riskjusterad avkastning. Dessa tre är: Jensens alfa, Sharpe kvot och Treynor kvot. Dessa kommer vara den beroende variabeln i varsin regression. 1.5 Metod För att kunna uppnå uppsatsens mål har en kvantitativ studie gjorts med hjälp av en tvärsnittsdata på medelvärde i form av sekundärdata från Morningstars Direct databas. Det insamlande materialet sträcker sig över en tioårig period och har bearbetats tillsammans med flera statistiska prestationsmått för att få fram ett medelvärde. Vidare har en robust multipel linjär regression med hjälp av minsta kvadratmetoden använts för att relatera olika egenskaper och attribut hos de olika fonderna för att beskriva prestationsmåtten. Regressionskoefficienterna har sedan analyserats statistiskt för att styrka eller avskriva en statistisk signifikans. Jensens alfa, Sharpe kvot och Treynor kvot är prestationsmåtten som kommer vara de beroende variablerna i varsin regression och kommer förklaras med ett antal utvalda oberoende variabler och dummyvariabler för varje fondkategori. Hypotesen till denna studie är; traditionella fonder har ett generellt högre prestationsresultat jämfört med de etiska fonderna. Hypotesen grundas på att etiska fonder har högre krav och 3

8 fler begränsningar jämfört med traditionella fonder. Studiens nollhypotes (H! ) är att de etiska fonderna har ett likartat resultat i prestationsmått som de konventionella fonderna. Studiens alternativa hypotes (H " ) är att de etiska fonderna har ett lägre eller högre resultat i prestationsmått än de konventionella fonderna. Studien kommer avvisa Nollhypotsen om P- värdet är större än den givna signifikansnivån 5%. 4

9 2 Bakgrund I detta avsnitt kommer en djupgående förklararing till begreppet CSR och hur fenomenet har växt fram. Vidare tas de tre grenarna till CSR upp; det sociala, ekonomiska och miljömässiga ansvarstagandet. Avsnittet fortsätter med att definiera etiska fonder och en problemdiskussion presenteras kring tvetydigheten kring definitionen CSR men också etisk. Slutligen redogörs tidigare forskning kring CSR och att investera hållbart. 2.1 CSR Investering med åtanke på socialt, miljömässigt och ekonomiskt ansvarstagande är en självklarhet i dagens samhälle. I nutida Europa finns många forskare som ser seriöst över denna sociala angelägenhet, ofta manifesteras CSR i form av formella skrifter, forskning, konferenser och konsultföretag. Mer nyligen har även länder i Asien börjat öka uppmärksamhet åt CSR:s politik och praxis (Carroll 2008). Detta har dock inte alltid varit givet utan vuxit fram under de senaste århundraden. Sedan urminnes tid har etiska tankar funnits men ungefär på 1900-talet sågs den första omtanken som liknar en CSR handling idag. Den uppstod inom religiösa kretsar bland metodister och kväkare i USA. De religiösa grupperna selekterade sina ekonomiska tillgångar som sammanföll deras religion och dessa handlingar kan anses som etiska (Environmental News Network 2006). Detta var ett startskott för CSR och hänsynen till vad ekonomiska beslut går till och hur det påverkar andra människor. Enligt Åsa Skillius rapport från Folksams angående etiska fonder från år 2002 anses den faktiska uppkomsten av etisk investering och undvikelse av syndiga verksamheter komma från efterkrigsperioden. Skillius beskriver att efter både första och andra världskriget samt Vietnamkriget började det allmänna välståndet att tillta, utbildningsnivån ökade, diskussioner angående samhälleliga rättigheter uppstod. Även kvinnornas rättigheter uppmärksammandes tillsammans med internationella konflikter och investeringar inom vapen och kärnkraftsenergi ifrågasattes. Allt detta bidrog till utvecklingen av socialt, miljömässigt och främst ekonomiskt ansvarstagande (Skillius 2002). I Sverige år 2016 visade Fondbolagens undersökning med hjälp av TNS Sifo Prospera att 76% av befolkningen sparar i någon form av fonder. De undersökta är emellan åldern år och de ingår både i kategorin tjänstepension och privat sparande. I samma rapport meddelas det även hur stor andel som har valt att investera i hållbara fonder, andelen är 23%. Vid förfrågan varför personen har valt en hållbar fond svarar 48% att det har samband med positiv 5

10 påverkan på sin portfölj (Fondbolagen 2016). Denna undersökning visar att investerare tror att det finns ett samband mellan etisk investering och positiv avkastning. Det finns två olika typer av en etikfond och de kan ha två olika investeringsstrategier. Antigen kan fonden välja positiva kriterier eller negativa kriterier. Positiva kriterier är att aktivt välja aktier i företag som jobbar med miljöfrågor och hållbarhet. Det negativa kriterier är att undvika investering hos företag med sysselsättning av vapen, pornografi, spelverksamhet, alkohol eller tobak (oetiska fonder). Varje fond med inriktning på etik har en särskild placeringspolicy och har en skyldighet att gå ut med information angående vilka kriterier som gäller för den specifika fonden. (Fondmarknaden 2015) 2.2 Ansvarstagande Som tidigare nämnt kan företagets samhällsansvar (CSR) delas upp i tre delar; ekonomiskt ansvarstagande, miljömässigt ansvarstagande och socialt ansvarstagande. Företagens ekonomiska ansvar har att göra med affärer som säkerställer att företaget bedriver en verksamhet på ett sätt som gör att företaget är lönsamt. Det handlar även om etiken företagen uppger sig agerar efter och hur den implementeras. Fortsättningsvis kan det likdels handla om att anställda har bra arbetsförhållanden i företagets vertikala kedja; rimliga arbetstider, rätt att engagera sig fackligt och att det inte utsättas eller ha fel utrustning på arbetsplatsen som skapar hälsorisker (Fair business 2014). Miljömässigt ansvarsantagande handlar om att välja råvaror och produktionsmetoder som främjar långsiktig hållbarhet ur en miljösynpunkt kan vara en utav företagens ansvarstagande inom CSR. Genom ett miljömässigt ansvarstagande bidrar man till medvetenheten kring miljöpåverkan för både företag, underleverantörer och kunder, det bidrar även till att företag utnyttjar resurser på ett effektivt och hållbart sätt samt kompenserar för ekologiska fotavtrycken som ändå kvarstår (Fairbuisness 2014). Företag kan ta socialt ansvar både internt och externt. Det interna sociala ansvaret handlar om att alla medarbetare ska ha en bra arbetsmiljö och trivas på jobbet både ur ett fysiskt som psykologiskt perspektiv. För att åstadkomma detta, ansvarar företaget för att se till att det finns en sund balans mellan kön, ålder, etnicitet och religioner på arbetsplatsen vilket leder till minskad risk för diskriminering. Det externa sociala ansvaret handlar om att människor utanför företaget inte heller ska diskrimineras. Detta kan manifesteras genom att anställa ur grupper som har svårt att få jobb, låta sina anställda volontärarbeta under arbetstid eller donera till välgörenhet (Ansvarsfullt 2016). 6

11 2.3 Etiska fonder Vad är en etisk fond och hur definieras själva ordet etisk i samband med fonder? Samlingsbegreppet etisk fond hänvisar till att fonden tar hänsyn och sitt ansvar när det kommer till hur de använder sina resurser. Dessa brukar kallas för SRI-fonder (Social Responsibility Investments) och är ansvarsfulla investeringar gentemot samhälle och miljö (Fondmarknaden 2015). Per Grankvist (2009) uttrycker sig att etiska fonder har två olika kriterier för att erhålla etiketten etisk, positiva kriterier och negativa kriterier. Positiva kriterier handlar om att bolagen aktivt väljer att intressera sig och investera med miljöhänsyn och arbetar medvetet med att förbättra samhället. Negativa kriterier är tvärtom, här undviker bolagen istället att investera i företag som har omfattande verksamhet i oetiska slag, exempelvis vapen och alkohol (Per Grankvist 2009:20 21). Dessa kategorier (alkohol, vapen, pornografi, spelverksamhet och tobak) anses representera vad allmänheten klassas som oetiska fonder eller syndfonder. Syndfonder är motpolen till etiska fonder, de fokuserar istället på vinstgivande investeringar och bortser från hur fonden gör sina investeringar. Det är nödvändigtvis inte att fonden investerar i tobak och vapen utan kan istället vara hur produkten produceras och marknadsförs som anses oetiskt. Det kan också handla om produktion är miljöförstörande i ett tredje företag eller att den utförs från barnarbete som betraktas oetiskt (Mammon 2020). 2.4 Problemdiskussion CSR är ett begrepp som tillika med etiskt kan tolkas på många sätt. Begreppet kan vara tvetydligt och ha olika meningar beroende på sin kontext. Även innebörden av CSR kan skifta beroende på vart i världen man befinner sig. Exempelvis i USA kan CSR vara en koppling mellan företag och samhällen i form av stöd och donationer till välgörenhet. Dessutom fokuserar CSR på sambandet mellan företag och deras anställda i USA. Medans här på hemmaplan i Norden kopplas CSR till mänskliga rättigheter och goda arbetsförhållanden i produktionen samt miljömärkta varor. Eftersom multitolkningen finns rörande CSR skapas kritik, det är gång på gång det negativa som tas upp. Kritiken som berör CSR är både vänsterbelagd och högerbelag från politikens sida. Liberalerna främst från amerikansk mark är dem som riktar störst kritik mot CSR, tack vare den klassiska liberalens grundidéer, Milton Friedman. Friedman (1962) anser att företagen ska fokusera på produktion och maximera vinst och därmed bidra med 7

12 arbetstillfällen som leder till högsta möjliga samhällsnytta. Åsikten fortsätter vidare och tycker att allt samhällsansvar ska skötas av staten, kommuner och landsting. En uppdelning mellan företag och stat är viktig ur Friedmans perspektiv. Denna åsikt stämmer bra överens med artikeln Corporate Social Responsibility Through An Economic Lens som är skriven av Forest L. Reinhardt, Robert N. Stavins och Richard H. K. Vietor (2007). Där diskuteras författarna om att det inte finns någon anledning till varför samhället uppskattar företagens val över statens val. Verket fortsätter vidare och menar att CSR inte är en demokratisk process. (Reinhardt, Stavins och Vietor 2007) Vänsterns synpunkter ligger nära tillhands, deras ideologi förespråkar statlig kontroll och ingripande i välfärdsfrågor. CSR riskerar att skifta bort kritik mot multinationella företag och kravet om lagstiftning. Inte alla håller med om de negativa åsikterna kring CSR. I Strategy & Society (Porter & Kramer 2006) argumenteras författarna att CSR är mer än en kostnad eller välgörenhet. Artikeln ger kritik till företag som inte jobbar effektivt med CSR och anser att ett mer strategiskt upplägg med CSR skulle gynna alla. Verket fullföljer och nämner två bristande skäl inom synen på CSR. Det första är att samhället ställs emot företag, det är en stor nackdel som Porter och Kramer (2006) belyser. Båda aktörerna är beroende av varandra och borde samarbeta. För det andra har företag tänkt på och arbetat med CSR i alltför allmänna termer och på ett alltför likartat sätt istället för att anpassa arbetet till det enskilda företagets verksamhet och dess strategi. Artikeln har kommit fram till att verksamheter som integrerar sig med CSR i bolagets strategi och anpassar arbetet till företagets förutsättningar kan uppnå konkurrensfördelar därigenom nå företagets mål (Porter & Kramer 2006). Porters och Kramers (2006) ståndpunkt rimmar bra med frågan som många ställer sig. Är det lönsamt med CSR och ger det en högre vinst? Flertal studier visar att ett positivt samband mellan CSR och högre vinst existerar, dock motsägs dem av ett flertal studier samt Friedmans åsikt. Vidare fundering kring CSR och bidragandet till lönsamhet kopplas till marknadsföring. CSR har inom företagsekonomi blivit ett begrepp som har att göra med företagens omvårdnad av sitt varumärke. Begreppet är uppfattningsfritt och har inte en specifik betydelse. Eftersom CSR inte har en enhetlig definition kan många utnyttja begreppet, om det lönar sig eller inte är svårt att avgöra. Men om företagen lever upp till sina ideal, och får en positiv respons från marknaden kan detta gynna både affärer och miljö. Risken för sammanblandningen av lönsamhet av CSR för företag och fondinvesterare förekommer. Det är viktigt att förstå att själva fonderna bidrar inte med något kapital direkt 8

13 till företagen utan är externa till dessa. Det kan vara så att CSR inte är lönsamt i meningen att CSR ger en högre avkastning än en alternativ användning av företagets resurser, men företagsledningen maximerar inte vinsten utan sin egen nytta och vill framstå som goda. Det är även så att CSR är neutralt i förhållande till företagets vinst och varumärke, men fondinvesterare dras till dessa, investerarna har en preferens för etiska fonder och de presterar bättre än vad deras vinstutveckling skulle innebära. Dessutom finns möjligheten att CSR är lönsamt för företagen och ger därför en god avkastning för de fondinvesterare som varit smarta nog att investera i dessa fonder. Idag har företag ett yttre tryck på att både prestera ekonomiskt samtidigt som man presterar hållbarhetsmässigt och etiskt. Konsekvenserna av dessa nya trender är fokus på CSR och kraven till en förklaring från företag angående deras samhälleligt ansvar har blivit vardag. Är CSR enbart en börda eller ett nödvändigt ont för att stimulera individer, företag och investerare eller förhöjer företag sin vinst med ett större socialt ansvarstagande? Åsikten är delad och besluten likaså, det som är säkert är att CSR har blivit ett svårt beslut att ta för moderna företag. Vart man än vänder sig finns det något eller några företag oavsett bransch som påstår sig fokusera på miljövänligare alternativ. Detta har lett till fenomenet Greenwashing, företag utnyttjar efterfrågan och marknadsför sig själva med miljöfrågor i fokus. Företagen lägger mer energi och pengar på att påstå att de är miljövänliga genom reklam och marknadsföring än vad det gör för att minska sin egen påverkan på miljön. Detta är problematiskt främst för miljön fortfarande påverkas negativt samt att konsumenter eller investerare blir förledda och får fel uppfattning av företagen då de använder sig av Grennwashing. (Grennwashingindex 2018) 2.5 Tidigare forskning Forskning kring CSR har funnits sedan 1950-talet men ståndpunkten gällande att CSR bidrar till ekonomisk utdelning är skiljaktig. Vissa påstår att CSR är en nyckel till ekonomisk tillväxt och ett hjälpmedel till att införskaffa sig ett bra varumärke medan det motsägs av andra där CSR endast är negativt. När det kommer till skillnad i avkastning mellan etiska och traditionella fonder har även där olika resultat framkommit. En del studier får inte fram utmärkande siffror vid jämförelse av de olika fonderna, samtidigt som andras statistik visar signifikanta siffror i avkastningen. 9

14 Miltons Friedman (1962) beskriver sin teori angående Corporate Social Responsibility (CSR) från hans egna bok Capitalism and freedom, där ska företag endast fokusera på produktion och ackumulera vinst. Företagen har inte någon skyldighet att bidra och hjälpa samhället. Genom att företagen uppfyller produktionens efterfråga gynnas samhället i form av företagets maximering som leder till större samhällsnytta samt arbetstillfällen (Frideman 1962). Freidman (1962) anser att det normala affärsfokuset påverkas av CSR och att företagens avkastning drabbas negativt. Däremot presenterar Kapoor och Sandhu (2010) i artikeln An Empirical Examination of Impact of Corporate Social Responsibility on Financial Performance sina forskningsresultat av 93 indiska bolag där CSR resulterar i högre ekonomisk vinst. I artikeln fortsätter de vidare att rekommendera företag att inte tänka om de ska använda CSR eller inte, utan att det borde vara en självklarhet och menar att det är en företagsstrategi för företag att ackumulera högre vinst (Kapoor & Sandhu 2010). Benjamin Tobias Peylo och Stefan Schaltegger (2014) undersöker också CSR s påverkan på avkastning i samband med etiska fonder. Deras vetenskapliga forskning visade ett resultat där de etiska fonderna gav högre avkastning när de ökade sin nivå av CSR jämfört med traditionella fonder. Däremot märkte de att det fanns en maxpunkt av den positiva effekten. Efter en särskild högre nivå av CSR sjönk avkastningen. Peylo och Schaltegger (2014) drar slutsatsen att vid en punkt där ytterligare etiska investeringar tillkommer sjunker avkastningen. Dock bevisar deras resultat att fonder som fokuserar på Corporate Social Responsibility (CSR) inte kommer gå med förlust (Peylo & Schaltegger 2014). Förgående påstående bestrider forskningen av bland annat Miriam von Wallis och Christian Klein (2015) som gjort en metastudie på hur socialt ansvarstagande investeringar i fonder påverkar lönsamheten. Majoriteten av deras granskning visar att etiska fonder och konventionella fonder får samma resultat oavsett CSR eller inte. Samtidigt visade det sig att en stor del av att etiska fonder gick med sämre ekonomisk vinst än traditionella fonder gjorde. Dessutom sågs en väldigt liten andel av etiska fonder som gick med högre ekonomisk vinst än konventionella fonder (Wallis & Klein 2015). Forskningen kring etiska fonder tillsammans med CSR är stor men resultaten visar både positiva samtidigt som negativa samband. Trots att forskningen är delad fortsätter individer samt företag att investera hållbart. 10

15 3 Teoretisk diskussion Under detta avsnitt presenteras en teoretisk diskussion och prestationsenheterna som uppsatsen baseras på, risk och avkastning. I enlighet med detta framförs CAPM-modellen tillsammans med uppsatsens prestationsmått som visar riskjusterad avkastning. Här redogörs även hur studiens regressionsmodell är utformad och vilka anpassningsmått som tas i åtanke för att få fram ett resultat. 3.1 Prestationsenheter Vid en investering finns det flertal faktorer som påverkar beslutet, detta avsnitt kommer belysa två av dessa extra mycket. Den första faktorn är risken, hur stor risk är en investerare villig att ta? Den andra faktorn gäller avkastningen, hur kommer avkastningen påverkas av den valda risknivån. Risken avgör hur våghalsig eller säker en investering är. Den mikroekonomiska teorin identifierar tre olika sorters attityder till risktagande. En investerare kan vara riskneutral, undvika att ta risker eller älska att ta risker. Stora risker medför också större möjlighet till ökad vinst, men det kan på samma sett betyda en högre risk till att gå med förlust. Ibland kan det vara mer lönsamt att hålla ner risken för att uppnå en jämbördig avkastning. Ett insatt kapital formas till en positiv eller negativ avkastning på den insatta summan. Med hjälp av statistiska mått om exempelvis standardavvikelse kan en fonds snittavkastning analyseras och jämföras med hur den har avvikit från medelavkastningen. En fonds volatilitet är ett mått på hur mycket fondens avkastning varierar. En fond som har hög volatilitet tenderar att fortsätta svänga i värde i framtiden. En hög volatilitet kopplas samman med en högre sannolikhet att investeringen går med förlust (Morningstar, 2009). För det mesta avgörs kapitalplaceringsbeslut på grund av den förväntade avkastningen, det vill säga förbindelsen mellan risken och förväntad avkastning. Om risken ökar måste även avkastningen öka, annars kommer inte investerare acceptera den höga risken. Relationen mellan risk och avkastning förklaras enklast med hjälp av modellen Capital Asset Pricing Model, som förkortas till CAPM. CAPM CAPM-modellen ligger i grund för denna studie eftersom modellen beskriver relationen mellan systematisk risk och förväntad avkastning för tillgångar. Dock är modellen inte ett av de teoretiska ramverken som appliceras på datan. Trots att CAPM visar sambandet mellan den förväntade avkastningen hos marknaden i en ekonomisk tillgång med en förutbestämd risk 11

16 kommer studien ha CAPM-modellen som en fundamental faktor. Detta stycke är till för att ge läsaren en förståelse vad CAPM-modellen innebär innan den går vidare till att förklara de teoretiska ramverken som utgår från CAPM-modellen och som studien baseras på. Med stöd av CAPM kan ett avkastningskrav beräknas för att investera i en ekonomisk tillgång med en förutbestämd risk. Vid en hög risk kommer betavärdet också vara högt, detta leder till att avkastningskravet blir högt. Betavärdet är ett mått för den relativa kvantiteten av systematisk risk, hos en portfölj eller tillgång jämfört med en s.k. marknadsportfölj. Detta är en värdepappersportfölj som innehåller alla tillgångar i olika marknadsvärdesvikter; vid empiriska tillämpningar approximeras den oftast med ett brett börsindex. Om betavärdet är 1, följer den systematiska risken börsen. Vid ett högre eller lägre värde skiljer sig betavärdet från marknadsgenomsnittet. Modellens grundidé är att en investerare ska kompenseras vid en investering och därför inkluderas även den riskfria räntan i modellen. Det påminner om en alternativkostnad, det vill säga vad en investerare skulle kunnat tjänat om hen investerade i en riskfri fond (Investopedia 2017). CAPM modellen ser ut på följande matematiska sätt: E(R # ) = R $ + β # *E(R % ) R $, (1) E(R # ): Förväntade avkastning på tillgången R $ : Riskfri ränta β # : Portföljens betavärde E(R % ): Förväntad avkastning från marknaden CAPM kan presenteras grafiskt med hjälp av Security Makret Line (SML) som visas i Figur 1. SML är ett verktyg som används av investerare för att illustrera relationen mellan risk och avkastning. SML är en rät linje som demonstrerar varierande nivåer av systematisk risk för diverse fonder som beräknas mot förväntad avkastning i förhållande till marknaden. Det vill säga att SML visar hur den förväntade avkastningen på riskfyllda tillgångar bestäms som en funktion av dess betavärde. Om en tillgång har en förväntad avkastning som ligger ovanför linjen så är den undervärderad vilket är ett optimalt tillfälle för investerare att köpa tillgången för att maximera sin avkastning. Om den förväntade avkastningen ligger under SML så är tillgången övervärderad och bör säljas. X-axeln representeras av risken med avseende till beta 12

17 och diagrammets y-axel representeras av förväntad avkastning (Brealey, Myers och Allen 2007). Figur 1. Security Market Line. Jensen s alfa Jensens alfa ett mått som tar hänsyn till risk och avkastning. Alfa mäter portföljens onormala avkastning jämfört med den förväntande avkastningen utifrån risken mätt med CAPM. Den klassiska förklaringen är att Jensens alfa är ett riskjusterat prestationsmått som anför den genomsnittliga avkastningen på en investering som jämförs med vad CAPM-modellen har förutspått. Ett positivt alfa innebär att fonden överpresterat i förhållande till det benchmark som en så kallad singel-indexmodell ger. Ett negativt alfa betyder att en investering har presterat sämre än vad CAPM-modellen hade förutspått (Investopedia 2017). Jensens alfa kan också användas för att se om en portfölj eller en fond använder sig av en aktiv investerings strategi eller passiv investerings strategi. Eftersom Jensens alfa visar om tillgången har överpresterat eller underpresterat mot den förväntade avkastningen kan det också indikera på om några aktiva beslut har tagits. En passiv investeringsplans strategi ligger oftast i linje med index medan en aktiv investeringsplan innebär att man försöker slå index. Med hjälp av Jensen's alfa kan investerare se hur olika fonder förhåller sig till risk men också om de agerar aktivt eller inte. Jensens alfa ser ut på följande matematiska sätt: α = R # (R $ + β x *R % R $,) (2) R # : Portföljens avkastning 13

18 R $ : Riskfri ränta β: Portföljens beta-värde R % : Förväntad marknads avkastning Sharpe kvot Sharpeskvoten är en av fem normala måttstockar inom den tekniska riskberäkningen hos fonder. Uppkomsten av metoden kommer från nobelpristagaren William Sharpe, han lyckades förklara sambandet mellan fondens avkastning över den riskfria räntan dividerat med standardavvikelsen. Det kan även förklaras som den genomsnittliga avkastningen som åstadkoms av den extra volatilitet som en investerare bär för att besitta en mer riskfylld tillgång. Sharpekvoten med den riskjusterande avkastningen är som bäst när kvoten är som högst. Ju högre kvot desto mer indikerar det på att den största möjliga avkastningen är uppnådd för den fastställda risken. En negativ Sharpekvot antyder att en riskfri tillgång skulle fungera bättre än den tillgången som analyserades innan. Den negativa Sharpekvoten kan dock inte analyseras trovärdigt då kvoten blir negativ samtidigt som avkastningen blir lägre än den riskfria räntan. Ytterligare en nackdel med Sharpekvoten är att det endast går att jämföra fonder som agerar på samma marknad (Investopedia 2017). Sharpekvotens ser ut på följande matematiska sätt: R # : Portföljens avkastning R $ : Riskfri ränta σ # : Portföljens risk (standardavvikelse av avkastning) S(i) = 2 R # R $ σ # 4 (3) Treynors kvot Treynorkvoten påminner och har vissa likheter med Sharpekvoten. Skillnaden är att Treynorkvoten använder sig av portföljens betavärde istället för standardavvikelsen. Ett betavärde nära 1 indikerar att fonden går upp lika mycket som börsindexet, om betavärdet är 2, går fonden dubbelt så bra eller dubbelt så dåligt som marknaden. Treynorkvoten mäter andelen avkastning som är bunden till överflödig avkastning som en riskfri investering skulle kunna ha åstadkommit. Treynorkvoten är lämplig när fonden som utvärderas är en del av en 14

19 större portfölj så att den relativa risken är den systematiska, vilken mäts med betavärdet (Investopedia 2017). Modellen är namngiven efter Jack Lawrence Treynor och presenteras nedan: T = 2 R # R $ β # 4 (4) R # : Portföljens avkastning R $ : Riskfri ränta β # : Portföljens beta-värde 3.2 Hypoteser Studien delas upp i de tre prestationsmåtten och en hypotes definieras för varje del och ställs emot utfallet av studien. Som tidigare nämnts har liknande studier fått diverse resultat när det kommer till att jämföra etisk investering mot konventionell. Detta bidrar till en ovisshet vad som är det bästa investerings alternativet. Konventionella fonder behöver inte fokusera på hållbarhet eller miljön när de gör investeringar, de kan istället fokusera på att ackumulera så hög avkastning som möjligt. Etiska fonder däremot har vissa restriktioner och krav på sig för att kunna klassas som en etisk fond. Detta kan således påverka fondernas ekonomiska beslut och i sin tur leda till att maximera avkastning inte kommer i första hand. Studien förväntar sig att de konventionella fonderna ska ha en högre avkastning i de riskjusterade måtten på grund av att de inte tar hänsyn eller uppfyller de etiska kraven som de etiska fonderna gör. Hypotes för Jensens alfa H 0 : De etiska fonderna har ett likartat resultat när det kommer till prestationsmåttet Jensens alfa som de konventionella fonderna. H A : De etiska fonderna har ett lägre eller högre Jensens alfa än de konventionella fonderna. Hypotes för Sharpe kvot H 0 : De etiska fonderna har ett likartat resultat när det kommer till prestationsmåttet Sharpekvoten som de konventionella fonderna. H A : De etiska fonderna har ett lägre eller högre Sharpekvot än de konventionella fonderna. 15

20 Hypotes för Treynor kvot H 0 : De etiska fonderna har ett likartat resultat när det kommer till prestationsmåttet Treynorkvoten som de konventionella fonderna. H A : De etiska fonderna har en lägre eller högre Treynorkvot än de konventionella fonderna. 3.3 Regression En regressionsanalys är ett statistiskt verktyg som ekonomer använder sig av när det försöker förstå sambandet mellan en beroende variabel (Y) och en eller flera oberoende variabler (X). Minsta kvadratmetoden visar hur de oberoende variablerna påverkar den beroende variabeln när alla andra variabler är konstanta. Att göra en regressionsanalys hjälper ekonomer att göra teoretiska relationer till verkliga med kvantitativa uppskattningar på den insamlade data. Regressionsekvationer kan även ha en dummy variabel som exempelvis visar om en fond är etisk eller icke etisk. En dummy variabel är bra att använda sig av när vissa värden är omöjliga att förmedla, då är det enklare att säga att ett mått är 1 och ett annat är 0. I denna regressionsekvation visar dummyvariabeln om dess egenskap påverkar prestationsvärdet eller inte. Variabeln har formats till att 1 = etisk och 0 = traditionell. Denna variabel är betydelsefull då uppsatsens syfte är att se om det skiljer sig i prestation mellan etiska och traditionella fonder (A. H. Studenmund 2017:79). I denna uppsats används en robust multipel linjär regression då flera oberoende variabler finns i regressionsekvationen samt misstankar kring heteroskedasticitet. Studien kommer använda sig av ekvationen nedanför som är en grundmodell (A. H. Studenmund 2017:40 42). Regressionens anpassningsmått som används är: förklaringsgraden, den justerade förklaringsgraden, standardfel och p-värdet. Y # = β! + β ( X ( + β ) X ) + β * X * + ε # (5) Y # : Beroende variabel. β! : Interceptet, förväntat värde på Y-variabeln när alla X-variabler är 0. X # : Oberoende variabler. β # : Genomsnittlig förändring i Y-variabeln när X-variabeln ändras med en enhet. ε # : Felterm. 16

21 Förklaringsgrad Förklaringsgrad eller R ) (r-kvadrat) är ett mått som visar variation mellan de olika variablerna. Enheten förklarar variationen i den beroende variabeln och det kan bero på variationen i de oberoende variablerna. Exempelvis om R ) är 80%, betyder det att 80% av variationen av den beroende variabeln är förklarad av de oberoende variablerna. Förklaringsgraden kan hjälpa en att se om det är nödvändigt att addera en variabel till i ekvationen kommer förbättra chansen att förklara den beroende variabeln eller inte. Vid ett lågt R ) indikerar det på att ekvationen kanske missar någon eller några variablarar. Problemet med R ) kan vara om man lägger till en oberoende variabel i en ekvation kan de aldrig sänka R ) värdet utan bara öka det. Detta kan bli problematisk om en ekvation har för många oberoende variabler för då blir R ) missledande (A. H. Studenmund 2017:50 52). Justerad förklaringsgrad Den justerade förklaringsgraden (R ) ) är justerad av frihetsgraden och visar den procentuella variationen av den beroende variabeln runt dess medelvärde som i sin tur förklaras av regressionsekvationen. R ) är till för att granska vilseledande mått på förklaringsgraden. Vid en tillagd variabel kan R ) vara lika mycket eller öka samt sjunka, detta beror på att tillkomsten av variabeln kan mätas upp mot grad av frihet (degree of freedom). Den justerade förklaringsgraden visar även sitt mått mellan noll och ett. Måttet är mer pålitligt när man använder sig av fler än en oberoende variabel (A. H. Studenmund 2017:52 54). Standardfel I en regression finns det standardfel, detta mått visar standardavvikelsen på den beroende variabelns uppskattade värde. Ett lågt standardfelsvärde är bra, det antyder att den beroende variabelns rörlighet från den linjära kurvan är liten (A. H. Studenmund 2017:105). SE = σ N (6) SE: Standardfel σ: Standardavvikelse N: antalet observationer 17

22 P-värde När en regressionsekvation har genomförts ska regressionskoefficienternas statistiska signifikans undersökas. Detta görs traditionellt med ett antagande om att variablerna är t- fördelade. Denna modell utför ett så kallat t-test där hypotesen är att de förklarande regressionskoefficienterna är skilda från noll. P-värdet används för att undersöka om nollhypotesen ska avvisas eller inte. Måttet visar sannolikheten av det lägsta värdet för en signifikansutmärkelse innan hypotesen förkastas. En typisk siffra som används som standard inom de flesta forskningsdiscipliner är ett p-värde på 5%. Om p-värdet är under 5% avvisas hypotesen. P-värdet kan också ses som sannolikheten man felaktigt avvisar en sann nollhypotes (A. H. Studenmund 2017: ). 18

23 4 Regression I denna del presenteras studiens regressionsanalyser tillsammans med de gjorda regressionsekvationerna. Studien fortsätter vidare med att djupgående gå in och förklara hur den statistiska data är framtagen samtidigt som den exponeras i form av tabeller. Till sist kommer avsnittet diskutera heteroskedasticitet och dess betydelse samt beräkna om studien har heteroskedasticitet eller inte. 4.1 Prestationsmått I denna studie har tre multilinjära robusta regressionsanalyser utförts: En med Jensens alfa, en med Sharpekvoten och en med Treynorkvoten. Anledningen till att ha tre regressionsanalyser är för att se varje prestationsmått och dess inriktning på riskjusterad avkastning. Regressionsekvationerna tillsammans med dem oberoende variabeln och dummyvariablerna presenteras på följande sätt: Ekvation 1. Regressionsekvation för Jensens alfa: Jensens alfa = β! + β " Årlig avgift + β # Fondförmögenhet + β $ Morningstar overall rating + β % Morningstar hållbarhetsvärde + β & Etisk + β ( Exkludering + ε ) Ekvation 2. Regressionsekvation för Sharpe kvot: Sharpe kvot = β! + β " Årlig avgift + β # Fondförmögenhet + β $ Morningstar overall rating (7) (8) + β % Morningstar hållbarhetsvärde + β & Etisk + β ( Exkludering + β * ε ) Ekvation 3. Regressionsekvation för Treynor kvot: Treynor kvot = β! + β " Årlig avgift + β # Fondförmögenhet + β $ Morningstar overall rating (9) + β % Morningstar hållbarhetsvärde + β & Etisk + β ( Exkludering + β * ε ) Prestationsmått: Jensens alfa, Sharpe kvot, Treynor kvot. Årlig avgift: Fondens årliga avgift. Fondförmögenhet: Fondernas värde på sina tillgångar. Morningstar overall rating: Fondernas sammanställda helhetsbetyg. Morningstar hållbarhetsvärde: Fondernas sammanställda hållbarhetsbetyg. Exkludering: Dummyvariabel för att visa om fonden exkluderar eller inkluderar oetisk investering. 1 = exkludering, 0 = inkludering. 19

24 Etisk: Dummyvariabel för att visa vilken kategori fonden tillhör. 1 = etisk, 0 = konventionell. ε : Felterm. 4.2 Årlig avgift Årlig avgift är medtagen i regressionsekvationen för den betraktas ha en påverkan på prestationen som i sin tur påverkar prestationsmåtten. Alla fonder i EU har en så kallad årlig avgift och samtliga redovisas på ett enhetligt sätt. I den årliga avgiften ingår de flesta årliga kostnader som visas i procent av fondenens fondförmögenhet. Det är kostnader som förvaltningsavgifter, depåkostnader, försäljningsarbete, rådgivning men också kostanden av distribution av fonden. Avgiften kan påverka investerare vid eventuell investering samt visa hur aktiv fondens administration är (Morningstar, 2018). 4.3 Fondförmögenhet Fondförmögenhet inkluderas i denna regression för att se storleken på de utvalda fonderna. Eftersom storleken på en fond har en avgörande påverkan på de riskjusterade prestationsmåtten är denna variabel betydande för studien. Fondförmögenhet är det totala värdet av en fonds tillgångar minus deras skulder, det vill säga fondens likvida medel (Morningstar, 2020). 4.4 Morningstar overall rating Morningstar overall rating är ett mått som baseras på hur en fonds riskjusterad avkastning har presterat senaste månaden. Fonderna jämförs mot andra fonder inom sin kategori och med en 1 till 5 skala får dem sitt betyg. Eftersom denna studie är intresserad av riskjusterad avkastning och detta är ett mått som används vid jämförelse av fonder inkluderas variabeln i modellen. Måttet kommer visa snittet av en fonds betyg. Bild borttagen för digital publicering Bild 1. Morningstar Overall Rating. Källa: Morningstar. 20

25 4.5 Morningstar hållbarhetsvärde Morningstars hållbarhetsvärde är ett världskänt objektivt hållbarhetsbetyg som mäter hur fonder hanterar risker angående miljö, arbetsförhållanden och styrelsefrågor, som förkortas till ESG (Enviroment, Social och Goverment). Betyget sätts av fondinstitutet Morningstar och baseras på hur fonden presterar jämfört med fonder inom samma globala kategori. Hållbarhetsbetyget har en skala på 1 5, ett är det lägsta betyget och fem det högsta. Fonderna får en platsrakning och en procentuell ranking i jämförelse med fonder inom samma område som utgår från den historiska hållbarhetsrisken (Morningstar 2020). Detta mått är relevant för studien eftersom den visar hur fonder hanterar risker kring hållbarhet när de ställs mot likartade fonder. Bild borttagen för digital publicering Bild 2. Morningstar hållbarhetsvärde. Källa: Morningstar. 4.6 Dummyvariabel Regressionsekvationen har två dummyvariabler som är: Etisk/Icke etisk och Exkludering. Dummyvariablerna är betydelsefulla då dem indikerar på om det finns någon skillnad mellan etiska och traditionella fonder samt om etiska restriktionerna påverkar den riskjusterade avkastningen. Storleken på koefficienterna visar ett positivt eller negativt samband mellan dummyvariablerna och prestationsmåtten. Etisk Variablernas påverkan på regression är betydelsefull då dem avgör vilken fondkategori som presterar bättre än den andra. De tyder på att om dummyvariabeln är positiv kommer etiska fonder att tendera till att få en positiv beroende variabel och vice versa. Om denna variabel får en signifikansnivå över 5% kommer studien att ha en skillnad mellan etiska och konventionella fonder i riskjusterad avkastning. 21

26 Exkludering En fond som klassas som etisk kan gå åt två håll, antingen tar fonden avstånd från oetiska parter eller så söker sig fonden mot miljövänliga alternativ. Dessa kallas också för positiva och negativa kriterium (Mallin et al. 1995). Denna studie har valt att fokusera på de allmänna negativa kriterierna som är: alkohol, pornografi, spelverksamhet, tobak och vapen. Dessa restriktioner valdes ut på grund av att dem används mest frekvent när det kommer till klassning av fonder och ger studien tydligt dataunderlag. Dummyvariablerna förevisar om de påverkar riskjusterad avkastning eller inte. Om en fond inkluderar en av dessa fem restriktioner anses det som att fonden inkluderar oetiska investeringar, fonder behöver exkludera samtliga restriktioner för att de ska uppnå exkludering i denna studie. 4.7 Data Studien grundas på data som är inhämtat från två oberoende företag, Morningstar och Hållbarhetsprofilen. Morningstar är en av världens största oberoende utgivare av fondinformation och fondratinginstitut. De framhåller daglig men också historisk information angående risk, avkastning, kostnader etc. till investerare eller andra bolag (Morningstar 2020). Hållbarhetsprofilen är ett standardiserat informationsblad där de visar fonders inriktning när det kommer till ansvarsfulla investeringar. Deras syfte är att se till att fondsparare och andra kan enkelt få information kring hur fonder tillämpar hållbarhetskriterier (Hållbarhetsprofilen 2002). Morningstar Med hjälp av inloggning hos Morningstars databas, Morningstar Direct, har data inhämtats från 27 etiska fonder och 55 konventionella fonder. Anledningen till att studien valde att gå in via Morningstar Direct är för att de har mer omfattande historiska uppgifter än deras allmänna hemsida. Kategorien etiska fonder utformas av Morningstar själv, vilket man kan välja som ett alternativ i databasen. Datan som inhämtades var dagligt utfall från fonderna, årens index, riskfriränta samt fondernas årliga avgift över tidsperioden 2008 till Tack vare de nedladdade underlaget kunde beräkningar på ränta, standardavvikelse, förväntade avkastning, förväntade avkastning på marknaden, förväntade riskfria ränta och beta utföras. När dessa mått var framtagna kunde fondernas och studiens prestationsmått tas fram och fastställas vilket är avgörande för resultatet. Jensens alfa, Sharpe kvot och Treynor kvot beräknades för 22

27 varje år för att sedan appliceras i en regressionsanalys. Med tanke till det betydande antal fonder över en lång tidsperiod har metoden tvärsnittsanalys genomförts. Hållbarhetsprofilen Hållbarhetsprofilen är som tidigare nämnts ett informationsblad angående fonders ansvarsfulla investeringar. Genom en lättillgänglig sökning får man fram information om en fond väljer att exkludera eller inkludera exempelvis vapen i sina investeringar. Tjänsten hos Hållbarhetsprofilen hjälper studien att se vilka fonder som exkluderar alkohol, pornografi, vapen, spelverksamhet och tobak. Se Appendix B med listan över vilka fonder som exkluderar de olika etiska restriktionerna. 4.8 Beskrivande statistik I tabellerna visas sammananställd statistik som är inhämtad från Morningstar och Hållbarhetsprofilen. Det som redovisas är de olika fondkategoriernas prestationsmått, årlig avgift, fondförmögenhet, Morningstar overall rating och Morningstars hållbarhetsvärde. Traditionella fonder Medel Maximum Minimum Standard-avvikelse Antal Jensens alfa -6,18-1,62-9,03 1,22 55 st Sharpes -2,18 9,4-5,76 5,94 55 st Treynor -1,05-0,49-2,91 0,29 55 st Årlig avgift 1,08 1,85 0,15 0,5 55 st Fondförmögenhet st Overall rating 3,20 5,00 1,00 1,11 55 st Hållbarhetsvärde 4,15 5,00 3,00 0,49 55 st Tabell 1. Beskrivande statistik för traditionella fonder. Etiska fonder Medel Maximum Minimum Standard-avvikelse Antal Jensens alfa 0,38 1,39-0,31 0,52 27 st Sharpe -0,19 0,05-0,5 0,23 27 st Treynor -0,51-0,001-1,96 0,55 27 st Årlig avgift 1,04 1,64 0,15 0,46 27 st Fondförmögenhet st Overall rating 3,30 5,00 2,00 0,82 27 st Hållbarhetsvärde 3,56 4,00 3,00 0,51 27 st Tabell 2. Beskrivande statistik för etiska fonder. 23