Bibliotekariers uppfattningar av folkbibliotekets sociala roll En diskursanalys av professionens tidskrifter

Transkript

1 KANDIDATUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP AKADEMIN FÖR BIBLIOTEK, INFORMATION, PEDAGOGIK OCH IT 2021 Bibliotekariers uppfattningar av folkbibliotekets sociala roll En diskursanalys av professionens tidskrifter JOHANNA NILSSON Johanna Nilsson Mångfaldigande och spridande av innehållet i denna uppsats helt eller delvis är förbjudet utan medgivande.

2 Svensk titel: Bibliotekariers uppfattningar av folkbibliotekets sociala roll: En diskursanalys av professionens tidskrifter Engelsk titel: Librarians perceptions regarding the social role of public libraries: a discourse analysis of professional library journals Författare: Johanna Nilsson Färdigställt: 2021 Abstract: The aim of this Bachelor s thesis is to increase the knowledge of the professional discussion regarding the social role of public libraries. The empirical material consists of articles from Swedish professional library journals between 2010 and The study is designed as a discourse analysis using theoretical concepts by Ernesto Laclau and Chantal Mouffe. Librarians' perceptions of the social role have been analysed as well as discourses connected to the concept. Various perceptions of the social role were found and four different discourses were identified. In the discourse The uncertain core values the social role is seen as something fundamental which characterizes the idea of public libraries. The discourse The public library in the local community connects the social role to social responsibility and the strive for equalization of society through cooperation with local residents. The discourse The social meeting place describes the social role connected to the library as a place open for all and with possibilities to meet across social and cultural borders. In the last discourse The meaningful user meeting the social role is described as meetings with users. The user meetings in the daily library practice are described as highly meaningful. The different perceptions of the social role for public libraries found in the study illustrates the width of the concept. The perception that the public libraries are not doing enough regarding the social role is prominent within several of the identified discourses making this topic highly relevant. Nyckelord: folkbibliotek, social biblioteksverksamhet, bibliotekarier, mötesplats, värdegrund, användarmöte, diskursanalys

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Problemformulering Syfte och frågeställningar 2 2. Tidigare forskning och litteraturgenomgång Folkbibliotek för social integration Begreppet social biblioteksverksamhet Folkbiblioteket som socialt centrum och mötesplats Diskursanalyser av folkbibliotekets roller 7 3. Teori och metod Diskursteori Laclau & Mouffe Metod Material och urval Etiska överväganden Resultat och analys Värdegrunden Lokalsamhället Mötesplatsen Användarmötet Diskussion Slutsatser Litteraturförteckning 24 Bilaga - artikelförteckning över empiriskt material

4 1. Inledning Det egna arbetet på ett folkbibliotek i ett socioekonomiskt utsatt område har varit en ögonöppnare för hur biblioteket kan stå för så mycket mer än förmedling av litteratur och information. Detta bibliotek nyttjas av många människor som en plats att mötas på, studera på eller bara vistas i. Det är en levande miljö med möjlighet möta en stor bredd av människor som nyttjar biblioteket på vitt skilda sätt. Till detta bibliotek vänder sig även människor för att få hjälp med diverse ärenden som på olika sätt kan sägas handla om den egna delaktigheten i samhället. Stigendal (2008) ser möjligheten att komma i kontakt med personal på biblioteket som en bekräftelse på ens faktiska delaktighet i bibliotekets sociala sammanhang och därmed i samhället (Stigendal, 2008, s.101). Exemplet ovan kan ses som illustrerande för folkbibliotekets samhälleliga och sociala roll. En roll utan tydlig definiering och följder för den praktiska verksamheten som sällan uttrycks i en arbetsbeskrivning eller liknande. Jämfört med folkbibliotekets övriga uppdrag som förmedlare av litteratur, kultur och information riskerar den sociala rollen att framstå som mer diffus och i värsta fall som en belastning som tar tid i anspråk från den övriga biblioteksverksamheten. Den sociala rollen har påtalats vid flera tillfällen i samhällsdebatten. Redan vid framväxten av folkbibliotek i Sverige i början på 1900-talet var ett betydande argument att medborgare ur alla samhällsklasser skulle vara välkomna. Folkbiblioteket sågs även vid denna tid som en plats som möjliggjorde att människor ur olika klasser kunde mötas. Vid ett flertal senare tillfällen har vikten av den sociala rollen aktualiserats i samhällsdebatten. Under 1970-talet präglades kulturpolitiken och bibliotekens uppdrag av synen att alla i samhället skulle ges möjlighet att införskaffa tillräcklig kunskap och kulturella upplevelser för att kunna delta i samhällsutvecklingen och bidra till jämlikhet (Torstensson, 2009, s. 86) talet är även den tid då termen social börjar användas kopplat till folkbibliotekens verksamhet, främst i samband med uppsökande verksamheter (Hansson, 2005; Ristarp & Andersson, 2001). Inom biblioteks- och informationsvetenskapen (B&I) börjar bibliotekets sociala funktion kopplas ihop med biblioteket som mötesplats på 1990-talet i begrepp som socialt centrum (Hansson, 2005, s. 31). Denna aspekt på folkbibliotekets möjliga sociala roll, att fungera som en mötesplats, har sedan beskrivs i flertalet studier (jmf Audunson, 2005; Aabø & Audunson, 2012; Jochumsen, Hvenegaard & Skot-Hansen, 2012). Audunson (2005) ser hur det lokala folkbiblioteket kan spela en mycket viktig roll som mötesplats. En mötesplats där människor kan mötas över olika gränser som etnicitet, ålder och social tillhörighet Problemformulering Inom både samhällsdebatt och B&I har folkbibliotekets sociala roll diskuteras vid olika tidpunkter och försetts med olika innebörd. Någon entydighet om vad den sociala rollen står för verkar saknas vilket borde få betydelse i den praktiska verksamheten. Det leder mig till att undra hur diskussionen ser ut inom professionen. Hur ser frågan om folkbibliotekets sociala roll ut bland yrkesutövande bibliotekarier? Denna uppsats ämnar komplettera bilden genom att ge ökad kunskap om den professionella diskussionen runt folkbibliotekets sociala roll. Forskning inom B&I om den sociala 1

5 rollen har ofta utgått från en specifik betydelse för begreppet, exempelvis den sociala rollen som mötesplats (se t.ex. Audunson, 2005; Aabø & Audunson, 2012; Jochumsen, Hvenegaard & Skot-Hansen, 2012). Med denna uppsats görs ett försök att komplettera bilden genom att visa på de olika betydelser och diskurser som finns knutna till folkbibliotekets sociala roll. Enligt Hedemark (2009) är bibliotekariers syn på sin egen roll och identitet betydelsefull både för yrkets och institutionens fortsatta utveckling (Hedemark 2009, s. 163). En ökad medvetenhet om de uppfattningar som finns runt folkbibliotekets sociala roll skapar bättre förutsättningar för förståelse hos såväl politiska beslutsfattare som yrkesutövande bibliotekarier Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur man inom bibliotekarieprofessionen diskuterar folkbibliotekets sociala roll samt vilka betydelser som läggs i begreppet. Diskurser som går att finna i diskussioner knutna till folkbibliotekets sociala roll kommer att kartläggas. För att uppnå syftet utgår uppsatsen från nedanstående frågeställningar: Huvudfråga: Hur diskuteras folkbibliotekets sociala roll inom bibliotekarieprofessionen? Delfrågor: Vilka betydelser läggs i begreppet folkbibliotekets sociala roll i bibliotekarieprofessionens diskussioner? Vilka diskurser knutna till begreppet folkbibliotekets sociala roll går att finna i bibliotekarieprofessionens diskussioner? 2

6 2. Tidigare forskning och litteraturgenomgång Litteraturgenomgången nedan är tänkt att ge en bild av hur det talats om folkbibliotekets sociala roll i samhällsdebatten samt av forskningen inom B&I runt begreppet. Både bibliotekshistorisk forskning samt nutida B&I-forskning om den sociala rollen presenteras. Genomgången presenteras i avsnitt uppdelade efter olika begrepp som går att finna inom forskningen knutna till folkbibliotekets sociala roll; Folkbibliotek för social integration, Begreppet social biblioteksverksamhet samt Folkbiblioteket som socialt centrum och mötesplats. Därutöver presenteras i sista avsnittet, Diskursanalyser av folkbibliotekets roller, diskursanalyser över hur folkbibliotekets roller har diskuterats inom media, både offentlig och professionsinriktad Folkbibliotek för social integration Folkbibliotek för social integration eller inkludering är en beskrivning av folkbibliotekets sociala roll som går att finna både i bibliotekshistorisk forskning och i forskning om det samtida folkbiblioteket. I den bibliotekshistoriska forskningen som rör dåtidens samhällsdebatt ses begreppet knutet till klasser och klassmotsättningar medan det i forskningen om det samtida folkbiblioteket istället talas om inkludering av socialt utestängda och att hitta de människor med de största behoven. Bland forskningen av det samtida folkbiblioteket finns även studier som rör social integrering av specifika grupper som hemlösa och nyanlända. I sin licentiatavhandling tar Magnus Torstensson (1996) upp hur den svenska argumentationen rörande folkbibliotek ändrades runt sekelskiftet. I slutet av 1800-talet fram till början på 1900-talet handlade argumenten i huvudsak om bibliotekens roll att råda bot på de problem med nykterhet och sedlighet som fanns bland den kroppsarbetande klassen. Strax efter sekelskiftet kom denna argumentation att avlösas av tron på folkbibliotek som en plats där olika samhällsklasser skulle mötas. Public library-idéerna med ursprung i USA och England börjar diskuteras alltmer i svenska storstäder vid denna tid. Dessa idéer präglades av tron på ett bibliotek öppet för alla. Valfrid Palmgrens studier av biblioteksväsendet i USA 1907 och hennes bok från 1909 Bibliotek och folkuppfostran satte än mer fart på diskussionen (Torstensson, 1996, s ). Torstensson (1996) analyserar vad som leder till att folkbibliotek upprättas i ett samhälle. Typiskt, menar han, är att det sker i samhällen i snabb förändring. De förändringar som skedde i Sverige runt sekelskiftet i form av industrialisering, ekonomisk utveckling och stora folkomflyttningar resulterade i nya sociala problem för staten. Folkbiblioteken sågs i detta sammanhang som möjliga instrument för social integration. En integration som skulle främja en stabil samhällsutveckling och förebygga klassmotsättningar. Dessutom sågs folkbiblioteket som ett medel för förtryckta samhällsklasser att förbättra sin ställning i samhället (Torstensson, 1996, s ). Även Alistair Black (2003) tar i sin analys av de tidiga folkbiblioteken i England på 1800-talet upp hur biblioteket sågs som ett medel för att förhindra spridning av radikala idéer inte minst i den äldre typen av bibliotek som arbetarna själva hade skapat. Folkbibliotek sågs som något som kunde kontrollera arbetarklassen och stärka medelklassens värderingar (Black, 2003, s. 208). 3

7 Nutida forskning runt social integration eller social inkludering kopplat till folkbibliotek berör ofta social rättvisa och är ofta skriven utifrån en anglosaxisk kontext. Muddiman et al. (2001) talar om folkbibliotekens potential att spela en nyckelroll i att hantera social utestängning i det brittiska samhället. Folkbiblioteken behöver dock förändras. De menar att folkbibliotek idag bara ytligt sett är öppet för alla. Service och strategier för resurser gynnar redan existerande användare istället för exkluderade eller missgynnade gemenskaper eller grupper (Muddiman et al., 2001, s. 157). John och Joe Patemans (2017) beskriver hur det traditionella folkbiblioteket behöver förändras för att nå fler invånare. Det traditionella biblioteket kan knytas till vad de kallar social kontroll. Där erbjuds service enligt synen en modell passar alla. Saker görs på samma sätt som det alltid har gjorts. Med denna strategi nås endast ca 20 % av befolkningen. En annan strategi bibliotek som styrs av lokalsamhället kopplas istället ihop med möjlighet till social inkludering. Strategin präglas av ett flexibelt ramverk som uppdateras utifrån förändringar i lokalsamhället. Bibliotekariers förmågor försöker matchas med de lokala behoven. Med denna strategi nås istället ca 50 % av invånarna. En tredje strategi, det behovsbaserade biblioteket, kopplas ihop med värderingen social rättvisa och sägs kunna bidra med social förändring. Med denna strategi ligger fokus på behoven hos icke-användare och speciellt de med de största behoven. Biblioteket och lokalsamhället arbetar tillsammans för att planera, skapa och utvärdera bibliotekets service. Biblioteket befinner sig med denna metod i ett konstant tillstånd av förändring. Ett kritiskt bibliotekarieutövande krävs som inbegriper att sträva efter att kommunicera de sätt bibliotek medvetet eller omedvetet stödjer system för förtryck (Pateman & Pateman, 2017, s ). Ett exempel på hur biblioteket kan verka för social inkludering för en specifik grupp i dagens samhälle beskrivs i en nyzeeländsk studie av hemlösa män och bibliotek (Hodgetts et al., 2008). För hemlösa män innebär möjligheten att framgångsrikt vistas på offentliga platser som bibliotek, även om de förblir obemärkta, att de blir medborgare. Att bli nekad tillträde till en sådan plats blir därför samma sak som att nekas medborgarskap och att istället förbli en icke-medlem av allmänheten. På biblioteket skapar en hemlös person som interagerar med andra och speciellt med bibliotekarier mening, inte bara för platsen, utan även för identiteten. Bibliotekarier som medlar till hemlösas förmån är med och skapar rum som blir levande och legitimeras genom att bryta de narrativ som försöker begränsa dem. Den vinst denna vardagliga praktik leder till sträcker sig utöver den fysiska scenen i form av biblioteket (Hodgetts et al., 2008, s ). Andreas Vårheim (2014) har skrivit om hur folkbiblioteket kan bidra med social tillit något som anses främja integration av nyanlända. Den sociala tilliten och framförallt den generella tilliten till främlingar tyder på välmående och demokrati i ett samhälle och kan ses som en stark indikator för en lyckad integrering. Folkbiblioteket ses som viktiga aktörer som kan skynda på den tillitsskapande processen samtidigt som de erbjuder information som gör det enklare för de nyanlända att navigera i samhället. Vårheim har undersökt den sociala tilliten hos nyanlända som deltar i olika biblioteksprogram i en norsk stad. Tilliten till biblioteket som institution och dess besökare har ökat hos de nyanlända i studien medan den generella tilliten till det övriga samhället verkar ta längre tid att skapa (Vårheim, 2014, s ). 4

8 2.2. Begreppet social biblioteksverksamhet I den bibliotekshistoriska forskningen beskrivs en förståelse för folkbibliotekets sociala roll som antagligen funnits tidigt men som starkt betonades på 1970-talet. Social biblioteksverksamhet är ett begrepp som satte fokus på missgynnade grupper, något som nu kom att prägla synen på folkbibliotekets roller i Sverige. Även debatten runt de brittiska folkbiblioteken präglades under den här tiden av tron på arbete med sociala frågor och att fokusera på missgynnade grupper. Efter andra världskriget fördes en diskussion i Sverige runt bibliotekens demokratiska funktion. Biblioteken sågs som viktiga motpoler till odemokratiska regimer och fascistiska idéer. Årtiondena efter är folkbiblioteken på tillväxt och från 1970-talet har alla kommuner i Sverige folkbibliotek. En ny kulturpolitik som bl.a. uttryckte att missgynnade gruppers behov skulle beaktas kom nu att prägla synen på folkbibliotekets roller (Torstensson, 2009, s ). Enligt Joacim Hansson (2005) är 1970-talet den tid då termen social börjar användas kopplat till beskrivningar av folkbibliotekens verksamhet. Under detta årtionde kopplas bl.a. uppsökande verksamhet till termer som det sociala biblioteket och sociala bibliotekarier (Hansson, 2005, s ). Dessa verksamheter hade i själva verket startat genom olika projekt redan på 1950-talet med en tillhörande diskussion om hur folkbiblioteket skulle verka i människors vardag. Det var dock först på 1970-talet som denna verksamhet kom att ses som en av de mest prioriterade för folkbiblioteken (Hansson, 2005, s ). Jan Ristarp och Lars G. Andersson (2001) beskriver i sin bok om det moderna folkbibliotekets framväxt att begreppet social biblioteksverksamhet under denna tid inbegrep en rad olika verksamheter såsom biblioteksservice på kriminalvårdsanstalter, boken-kommer-verksamhet, arbetsplatsbibliotek och verksamhet på olika vårdinstitutioner. Under 1970-talet blev även uppsökande en benämning för den verksamhet som ägde rum utanför bibliotekens lokaler. Målet med den uppsökande verksamheten var att de mest eftersatta grupperna i samhället skulle prioriteras för att bereda fler en möjlighet att delta i samtal och möten (Ristarp & Andersson 2001, s ). Till den sociala biblioteksverksamheten kom även att höra initiativ med syfte att ge invandrare möjlighet att hitta böcker på sina modersmål (Ristarp & Andersson 2001, s. 90). Fenomenet med ett nytt intresse för sociala frågor inom folkbiblioteksväsendet kan även ses i England på och 1970-talen enligt Black (2003). Beslutsfattare och bibliotekarier började uttrycka ett missnöje med den sociala orättvisan i det brittiska samhället, trots välfärdssamhällets framväxt. I en reaktion på denna orättvisa skapades en riktning inom professionen som tog ställning och påverkade folkbiblioteken i England in på 1970-talet. Denna radikala riktning resulterade i en ny diskurs som mot slutet av 1970-talet kom att kallas community librarianship. Likt tidigare exempel i USA på 1960-talet påtalades i denna diskurs behovet av att prioritera service till missgynnade grupper i samhället (Black, 2003, s ). 5

9 2.3. Folkbiblioteket som socialt centrum och mötesplats En förståelse för folkbibliotekets sociala roll som studerats inom den samtida B&Iforskningen är den om biblioteket som mötesplats. I detta avsnitt presenteras exempel på hur olika forskare uttryckt sig om denna funktion. Under 1980-talet förändras bilden av folkbiblioteket. Ett ökat marknadsinflytande i samhället kom att påverka sätten att uttrycka sig runt bibliotekens verksamhet. Exempelvis talades det i större utsträckning om kunder istället för som tidigare om låntagare eller användare (Hansson, 2005, s ). Man tryckte även mer på bibliotekens betydelse för individuella behov och mindre på kollektiva behov (Torstensson, 2009, s. 91) talet kom enligt Ristarp & Andersson (2001) att präglas av en splittrad syn på bibliotekets roll och uppgift. Den starka ideologiska förankringen som format synen på och 1970-talen hade lösts upp och samtidigt saknades många gånger ett politiskt engagemang i och med den nya kommunala organisatoriska placeringen (Ristarp & Andersson, 2001, s. 204). Hanson (2005) tar upp hur det inom B&I i mitten på 1990-talet dök upp en ny användning av termen social i anslutning till folkbibliotek (Hanson, 2005, s. 31). Begreppet socialt centrum myntades av de danska forskarna Dorte Skot-Hansen och Marianne Andersson (Skot-Hansen, 1996, s. 4-6). Genom att studera folkbibliotekets roll i lokalsamhället har de format en modell med fyra olika roller för folkbiblioteket där de tre övriga är kulturcentrum, kunskapscentrum och informationscentrum. Begreppet socialt centrum står här för biblioteket som mötesplats, både för barn och vuxna, och den viktiga roll biblioteket kan spela för någon som saknar den sociala kontakten på ett arbete. Folkbiblioteket som socialt centrum rymmer även de tjänster som folkbiblioteken vid denna tid erbjuder i form av juridisk rådgivning samt rådgivning runt utbildning av socialarbetare. Även aktiviteter riktade mot utsatta grupper i samhället inbegrips i begreppet (Skot-Hansen, 1996, s. 4-6). Hansson konstaterar att den nya användningen av termen social i stor utsträckning handlar om folkbiblioteket som en plats dit människor kan komma i fler syften än att söka efter information eller ta del av kultur. Här märks en skillnad mot hur termen under 1970-talet istället främst förknippades med bibliotekets uppsökande verksamhet (Hanson, 2005, s ). Den sociala rollen för folkbiblioteket i form av att utgöra en mötesplats är något som kommit att undersökas vidare i flera forskningsstudier, inte minst har nordiska forskare tagit sig an denna fråga (se t.ex. Audunson, 2005; Aabø & Audunson, 2012; Jochumsen, Hvenegaard & Skot-Hansen, 2012). Audunson (2005) ser det lokala folkbiblioteket som en närapå unik plats som kan spela en mycket viktig roll genom att utgöra en mötesplats. En mötesplats där människor kan mötas över olika gränser såsom etnicitet, ålder och social tillhörighet. En sådan plats kallar han för lågintensiv, ett ställe där människor tvingas möta andras åsikter, sätt att leva osv. Dessa lågintensiva platser ser Audunson som avgörande för att upprätthålla demokratin i det samhälle vi har idag. Audunson talar i termer om att hindra social fragmentering och brist på kommunikation mellan olika kulturella grupper. För bibliotekarierna handlar det vid sidan av att tillhandahålla service för kulturella minoriteter om att skapa arenor där människor från olika kulturer exponeras för varandra. Audunson hävdar att värdet av biblioteket som ett 6

10 fysiskt rum blir stärkt i den multikulturella, digitala tid vi lever i (Audunson, 2005, s ). Mikael Stigendal (2008) har studerat svenska förhållanden och bibliotekets funktion som en mötesplats mellan det som han benämner innanförskap och utanförskap. Utanförskapet i detta sammanhang relateras främst i förhållande till bibliotekets resurser. Att stå utanför handlar då om att inte helt kunna tillgodogöra sig det som biblioteket erbjuder i form av litteratur och information (Stigendal, 2008, s ). Detta resonemang förutsätter även att det finns ett innanförskap och i bibliotekets fall står innanförskapet för de normer och värderingar som biblioteket och därmed även samhället företräder (Stigendal, 2008, s ). Vad krävs då för att det ska kunna ske möten på biblioteket mellan utanförskap och innanförskap? Enligt Stigendal (2008) handlar det om att det är gratis att låna men framförallt om möjligheten till direkt kontakt mellan personal och besökare. Även om det till viss del går att komma i kontakt med samhället genom att vistas i bibliotekslokalen hävdar Stigendal att det främst är den direkta kontakten med bibliotekspersonal som ger en bekräftelse på den egna delaktigheten i bibliotekets sociala sammanhang och därmed i samhället (Stigendal, 2008, s ). Denna kontakt, hävdar han, är karaktäristisk för tjänstearbete. Om den här kontakten tas bort och exempelvis mer internetbaserade funktioner används skulle relationen istället bli förmedlad och mer lik hur varor förmedlas. Upplevelsen av att komma in i samhället blir därmed inte lika stark (Stigendal, 2008, s. 75). Även John Buschman (2005), som utgår från amerikanska förhållanden, talar om vikten av folkbibliotek som en demokratisk offentlig arena enligt Jürgen Habermas idéer. Folkbibliotek som en plats där fri kommunikation och efterforskning kan ske. Han hävdar dock att denna funktion hotas av större inflytande i offentlig politik från marknadsmodeller och företagsstyrning. Funktionen som en demokratisk offentlig arena nedmonteras om allmänna intressen överges och drivkraften istället blir sådant som är nödvändigt för att hålla biblioteken vid liv såsom populärlitteratur och caféer (Buschman, 2005, s. 9-10) Diskursanalyser av folkbibliotekets roller Då denna uppsats kommer utföras som en diskursanalys presenteras i detta avsnitt tre diskursanalyser av hur folkbibliotekets roller diskuterats inom media. Först Åse Hedemark som i sin diskursanalys problematiserar bilden av folkbibliotekets roller som framkommer i offentlig media. Därpå följer två masteruppsatser. Den första kan ses som en förlängning av Hedemarks studie där en diskursanalys utförts av diskussionen av folkbibliotekets roller i tidskrifter riktade till bibliotekarieprofessionen. I den andra uppsatsen har en diskursanalys utförts av diskussionen runt stök och oro på folkbibliotek. Även i denna uppsats handlar det om att komplettera den bild som framkommit i offentlig media. Åse Hedemarks (2009) doktorsavhandling syftar till att öka medvetenheten om vilka diskurser om folkbibliotek som förmedlas i offentliga samtal samt vilka konsekvenser detta kan få för individer och samhälle (Hedemark, 2009, s. 166). Hedemark konstaterar att det är en något ensidig och begränsad bild av bibliotekets verksamhet som kommer 7

11 till uttryck i offentlig media de årtionden hon studerat debatten. Det är till stor del stereotypa uppfattningar om biblioteket som framställs vilket, hävdar hon, kan göra att ickeanvändare inte vågar söka sig dit. Diskurser som finns inom professionen såsom bibliotekets roll som mötesplats samt bibliotekets betydelse för integration saknas i denna debatt (Hedemark, 2009, s. 161). Hon liknar den debatt som förs inom fältet idag med vad hon kallar allaktivitetsdiskursen på 1970-talet. Hedemark diskuterar även vidare skillnader mellan diskussioner i offentlig media och professionsinriktad media. Hon säger att även om de diskurser hon hittat i sitt material finns närvarande i båda typerna av media, varierar sannolikt diskursernas respektive inflytande och utrymme beroende på debattforum. Hedemark påpekar även att mycket forskning om bibliotekets roll i framtiden, till skillnad mot hur den framställs i den offentliga debatten, handlar om biblioteket som mötesplats och hur många olika typer av aktiviteter knyts till biblioteket (Hedemark, 2009, s ). Cornelia Olsson och Lena Åkesson (2019) har i sin masteruppsats undersökt vilka föreställningar som finns inom professionen runt folkbibliotekets allmänkulturella verksamhet. De har studerat tidskrifterna Biblioteksbladet och Bibliotek I Samhälle och utfört en diskursanalys av artiklar från 1930-talet, 1970-talet och 2010-talet. De finner många likheter mellan de diskurser som urskilts under de olika årtiondena. Diskurserna verkar därför i viss mån ha ersatt varandra, där olika aspekter får olika fokus i olika tider. En folkbildande diskurs som ses i materialet från 1930-talet verkar ha ersatts av en aktiverande diskurs på 1970-talet som står för en bred allmänkulturell verksamhet med syfte att aktivera och skapa politiskt och kulturellt medvetna medborgare. Denna diskurs har på 2010-talet sedan övergått i en kulturhusdiskurs. En moderniserande diskurs från 1930-talet som strävar efter att biblioteket ska bli mer homogent och verka i det moderna samhället har på 1970-talet blivit till den kompensatoriska diskursen. En bevarande diskurs från 2010-talet har inte kunna ses i artiklar från de tidigare årtiondena. Denna diskurs står för att biblioteket bör knyta sin allmänkulturella verksamhet till kärnuppdraget litteraturförmedling. Det handlar om att legitimera sin plats och att visa på hur viktigt folkbiblioteket är för demokratin och samhällsekonomin. Albin Högrell (2018) har i sin masteruppsats mot bakgrund av en debatt som pågick i svensk dagspress om stökighet på svenska bibliotek undersökt hur samma fenomen diskuterats i Biblioteksbladet historiskt. Resultatet från studien visar att det under den undersökta perioden funnits tre olika diskurser med olika syn på störande beteenden. En materiell diskurs präglade den första delen av den undersökta perioden. I denna ses problemen som något som har med utformning av bibliotekslokal och bibliotekets verksamhet att göra och även något som går att lösa med en annan utformning av desamma. Under 1970-talet utvecklas även en social diskurs, som senare kom att utmana den materiella diskursen om hegemonin. Här handlar det om sociala orsaker till ordningsproblemen som behöver lösas med sociala insatser. Bibliotekets roll i att lösa dessa problem råder det delade meningar om men det uttrycks att biblioteket har ett ansvar för lokalsamhället och därmed för de människor, i detta fall främst utsatta ungdomar, som stod för stökigheter. Under 1980-talet utkristalliseras en tredje diskurs som ger uttryck för att biblioteket inte behöver vara en tyst plats. Denna diskurs hör ihop med att inläggen om stökighet minskar, istället påtalas kritik mot den nya mindre tysta ordningen på biblioteket från personer utanför den professionella sfären. 8

12 3. Teori och metod Denna uppsats som går ut på att undersöka diskussionen runt bibliotekets sociala roll kommer utformas som en diskursanalys. Diskursanalys hänger ihop med studier av samhällsfenomen där språket står i fokus. Diskursanalys kan sägas vara en vetenskapsoch samhällsteori men kan även förstås som en metod, ett sätt att analysera texter (Bergström & Boréus, 2005, s ). Teori och metod är alltså nära förbundna inom diskursanalys och presenteras i detta kapitel tillsammans med begrepp hämtade från Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Begreppen används i arbetet med det empiriska materialet Diskursteori Diskursanalys bygger på teorin om socialkonstruktivism vars centrala del handlar om att vår kunskap om omvärlden härrör ur hur vi kategoriserar den. Kunskap ses som kulturellt och historiskt präglad och som något som skapas i social interaktion (Winther Jørgensen & Phillips, 2000 s ). Diskursanalys präglas av synen på språket som något som formar verkligheten (Bergström & Boréus, 2005, s. 305). Det blir tydligt att det aldrig bara beskriver en verklighet. Språket tar ställning och skapar en verklighet (Jones, 2006, s. 5). Till detta kan läggas att diskursanalysen även fokuserar på de skillnader som kan finnas bland åsikter eller i texter. Det handlar både om att leta efter variation och överensstämmelse i människors uppfattningar (Wildemuth & Perryman, 2017, s. 331). Med ett diskursanalytiskt synsätt representerar alltså språket inte verkligheten och det finns inte en beskrivning som är mer sann än någon annan (Bergström & Boréus, 2005, s. 318). Ett diskursanalytiskt angreppssätt frångår tanken att det skulle finnas en riktig version av någons åsikter och handlingar. Detta tydliggörs vid diskussion om något som inte kan definieras som ett fast abstrakt objekt som alla ser på på samma sätt. Vid diskussion om exempelvis bibliotek ges inte uttryck för neutrala beskrivningar och egna åsikter utan det som återges är kontextberoende versioner av bibliotek som innehåller någon form av värdering (Talja, 1999, s. 464). Olika diskurser uttrycker konkreta problem på sitt sätt vilket ger olika slags handlingsutrymme för att lösa dem (Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s.182). Diskurser konstruerar världen på bestämda sätt och utesluter därmed andra perspektiv. Alla diskursiva konstruktioner av världen får sociala konsekvenser då de pekar ut vissa typer av handlingar som meningsfulla och andra som omöjliga (Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s. 184). Enligt Foucault, en av de forskare som kommit att förknippas med diskurser och diskursanalys, spelar det inte någon roll om något är sant eller inte, men om människor i ett samhälle tror att det är sant så får det konsekvenser för hur samhället organiseras, och även för hur enskilda människor bemöts (Jones, 2006, s. 4-5). Diskursanalys erbjuder en möjlighet att visa på problem och möjligheter som följer med olika diskursers existens (Talja, 1999, s. 474). Vidare är diskurser inte konstanta och måste förstås i förhållande till sin samtid (Hedemark, 2009, s. 149). Att studera de diskurser som finns närvarande och som för 9

13 tillfället är mest framträdande avslöjar de föreställningar vi har om olika fenomen (Hedemark, 2009, s. 160) Laclau & Mouffe Det finns flera olika inriktningar inom diskursanalys som används inom olika vetenskapliga discipliner (Bergström & Boréus, 2005, s ). I denna uppsats används Laclau & Mouffes inriktning på diskursanalys vilken enligt Bergström & Boréus kan ses som en av tre huvudinriktningar (Bergström & Boréus, 2005, s. 308). Utmärkande för Laclau & Mouffes inriktning är synen på diskurser som något som inte bara består av ord och texter utan även av den sociala praktiken, alltså människors handlingsmönster, vanor och konventioner (Bergström & Boréus, 2005, s ). I en av de andra huvudinriktningarna som bygger på Michel Foucaults forskning finns en annan syn. Enligt Foucault är det bara språkanvändningen kopplat till en viss social praktik som utgör en diskurs och inte den sociala praktiken i sig (Bergström & Boréus, 2005, s. 309). Inom den tredje huvudinriktningen, kritisk diskursanalys förknippad med Norman Fairclough, ses diskurser på liknande vida sätt som i Laclau & Mouffes inriktning dock är gränsen för hur mycket av den sociala praktiken som ingår i en diskurs mer flytande (Bergström & Boréus, 2005, s ). Laclau & Mouffes inriktning utmärks även av synen på att diskurser inkluderar spänningar och motsättningar, s.k. antagonism. Den sociala tillvaron ses i termer av konflikt om meningsskapande på språklig nivå. Detta kontrasterar mot hur Fairclough istället intresserar sig för det gemensamma inom diskurser samt medföljande kontroll och utestängningsmekanismer (Bergström & Boréus, 2005, s. 319). Inom båda dessa inriktningar ses dock diskurser som något som upprätthåller rådande maktstrukturer (Bergström & Boréus, 2005, s.321) Metod Diskursanalys hänger inte ihop med någon klart avgränsad metod. Analysen bör vara grundad i förståelse för det teoretiska ramverket. Det aktuella fenomenet behöver konceptualiseras och det krävs en logisk koppling mellan det fenomen som ska undersökas och de dokument som ska studeras (Wildemuth, 2017, s. 332). Grunden till analysen i denna uppsats är alltså att studera texter ur bibliotekstidskrifter för att undersöka den professionella diskussionen runt folkbibliotekets sociala roll. Då språkets betydelse betonas inom diskursanalys behöver materialet läsas mycket noga (Wildemuth, 2017, s ). Efter att en överblick över materialet skapats krävs flera nära omläsningar (Bergström & Boréus, 2005, s. 358). Analysarbetet i denna uppsats har i enlighet med dessa anvisningar startat med en första genomläsning med syfte att skapa en överblick över materialet. Utifrån denna överblick har en grov sortering gjorts av de olika uppfattningar som hittats om den sociala rollen kopplat till folkbiblioteken. Efter detta har den nära läsningen tagit vid av de utvalda texterna, eller i många fall av utsnitt av de utvalda texterna - de utsagor som berör den sociala rollen. Vid denna läsning har det handlat om att försöka kartlägga begreppet social roll kopplat till folkbibliotekets verksamhet och de diskurser som går att urskilja. 10

14 Enligt Laclau & Mouffe utmärks diskurser av att de minskar den beskrivna mångtydigheten hos vad de kallar för tecken och diskursanalys används för att kartlägga denna betydelse (Bergström & Boréus, 2005, s ). Vid kartläggningen i denna uppsats används begreppet tecken tillsammans med ett antal andra begrepp hämtade från Laclau & Mouffes diskursteori: Tecken - kombinationen av uttryck och dess tankeinnehåll. Social roll är exempel på ett tecken. Element - tecken som tilldelats olika betydelser. Det kan sägas pågå en kamp om vad tecknet beskriver. Ett element som återkommer i flera av de kartlagda diskurserna i uppsatsen är socialt ansvar. Nod - betecknar ett element som fungerar som ett nav som centrerar diskursen och kring vilken alla andra element kan kopplas. Mötesplatsen är exempel på en nod som förekommer i en av de kartlagda diskurserna i uppsatsen. Flytande signifikant - element som är extra öppen för olika betydelser. Sociala rollen är ett exempel på en flytande signifikant vars betydelse skiftar mellan de olika kartlagda diskurserna. Ekvivalenskedjor - Tecken får betydelse genom system av distinktioner. Vissa element har en positiv funktion och förknippas med själva diskursen medan andra element har en negativ funktion och kan ställas sättas i opposition till diskursen. I en kartlagd diskurs i uppsatsen har elementen relationer och tillit en positiv funktion medan elementet traditionella arbetssätt istället har en negativ funktion. Med hjälp av ekvivalenskedjor kan en sammanhängande diskurs och dess gränser urskiljas (Bergström & Boréus, 2005, s & s. 358). Kartläggningen av diskurserna har startat med att försöka urskilja återkommande tecken i utsagorna. Dessa tecken har sedan analyserats utifrån sin relation till varandra och till den betydelse som läggs i dem. På så sätt har noder med tillhörande element, positiva respektive negativa, kunnat identifieras som ekvivalenskedjor. Även den eventuella antagonism, alltså de motsättningar och spänningar, som kan ses inom diskurserna har analyserats Material och urval Vid en diskursanalytisk studie räcker det oftast med ett litet material då det brukar innehålla många lingvistiska mönster. Även med hänsyn till att analysen är krävande bör storleken på materialet begränsas. Insamlingen av material behöver samtidigt göras noggrant för att verkligen få en representation av populationen med intressanta dokument för studien. Materialet behöver vara tillräckligt omfångsrikt för att variationen i diskurser ska kunna ses (Wildemuth & Perryman, 2017, s. 333). Som empiriskt material har texter ur tidskrifterna Biblioteksbladet (BBL) och Bibliotek i Samhälle (BiS) använts. Biblioteksbladet ges ut av Svensk biblioteksförening. Tidskriften började utges 1916, ett år efter att föreningen bildades och har utkommit varje år sedan dess. Tidskriften är föreningens medlemstidning och ett organ för levande och ifrågasättande biblioteksdebatt (Biblioteksföreningen, 2020). Om Biblioteksbladet kan se som ett brett forum för biblioteksdebatt är Bibliotek i Samhälle att betrakta som något smalare men har i denna uppsats tagits med för att komplettera bilden av diskussionen som framkommer i Biblioteksbladet. Tidskriften ges 11

15 ut av den socialistiska föreningen Bibliotek i Samhälle. Tidskriften har getts ut sedan 1969 och har sedan dess diskuterat och debatterat biblioteks-, samhälls- och kulturfrågor (Föreningen BiS, 2020). Det finns även andra tidskrifter riktade till professionen samt andra former för intern diskussion exempelvis Biblist. De två utvalda tidskrifterna anses dock fånga en tillräckligt stor del av variationen och i enlighet med Wildermuths (2019) tankar blir det rimligt att begränsa materialet till texter ur dessa. Texterna som ska representera den samtida diskussionen är hämtade ur tidskrifter utgivna mellan åren I de insamlade texterna berörs folkbibliotekets sociala roll på ett eller annat sätt. Texterna har tagits fram genom att söka på ordet social i de e-tidningar som finns på tidskrifternas hemsidor. Utifrån dessa träffar har sedan de texter med en användning av ordet social som går att koppla till folkbibliotekets sociala roll behållits. Olika benämningar på den sociala rollen såsom socialt ansvar, social dimension och social verksamhet återfinns i dessa texter. Texter där ordet används i en annan betydelse, exempelvis socialdemokraterna eller social media, har rensats bort Etiska överväganden Vid diskursanalys är det forskarens roll att arbeta med det som sagts eller skrivits för att undersöka vilka mönster det finns i utsagorna och vilka sociala konsekvenser som olika diskursiva framställningar av verkligheten får. Vid studier av diskurser som står en själv nära kan det vara svårt att se dem som något socialt konstruerat som kunde varit annorlunda (Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s ). Något som klart gäller för min egen del då jag i rollen som student inom B&I och arbetande på folkbibliotek står nära de undersökta diskurserna. I arbetet med analysen har jag därför försökt att förhålla mig så neutral som möjligt till texterna med vetskapen att det inte är möjligt att fullt ut frigöra sig från den egna kontexten. Som Hedemark (2009) uttrycker det så ligger det en dubbelhet i att både behöva kunskap och förförståelse för att kunna förstå det studerade fenomenet och att samtidigt behöva distansera sig för att inte påverkas för mycket av empirin (Hedemark, 2009, s ). Utöver inflytandet som den egna bakgrunden möjligtvis får på analysen finns en medvetenhet om att den diskussion som analyseras i studien inte kan sägas vara heltäckande. Allt som diskuteras inom professionen finns såklart inte att återfinna i undersökta tidskrifter. Redaktionerna på tidskrifterna styr ju exempelvis vad som ska publiceras och vissa frågor kanske helt enkelt inte har lämnat biblioteksgolvet ännu. 12

16 4. Resultat och analys Analysen av de utvalda utsagorna i Biblioteksbladet och Bibliotek i Samhälle presenteras tematiskt efter den förståelse för den sociala rollen som framkommer i utsagorna. Identifierade teman i utsagorna är Värdegrunden, Lokalsamhället, Mötesplatsen och Användarmötet. Under varje tema analyseras hur diskussionen förs om den sociala rollen och de diskurser som utmärker temat. Det finns inga tydliga avgränsningar varken mellan teman eller diskurser utan de går i många fall in i varandra. Vid kartläggningen av diskurser används de diskursteoretiska begrepp som finns beskrivna i kapitel 3.3. Metod. Tecknet social roll ses som en flytande signifikant vars betydelse skiftar mellan olika teman och som får olika fastlåsning i olika diskurser Värdegrunden I de utsagor som går att knyta till temat Värdegrunden framkommer en förståelse för den sociala rollen som något som själva idén om folkbiblioteket bygger på. Argumentationen i dessa utsagor är av ideologisk karaktär, något som exempelvis framkommer i en intervju med Anja Dahlstedt, Botkyrkas nya bibliotekschef: Jag har en stark tro på folkbiblioteken som verktyg för demokrati och social utjämning och vill utforska hur det synsättet går att tillämpa på en biblioteksstruktur som den i Botkyrka, där biblioteken geografiskt ligger relativt nära medborgarna (Ekström, 2013, s. 36). Den sociala rollen/uppgiften eller det sociala ansvaret knyts här till element som bibliotekariers/bibliotekens identitet, värderingar och uppdrag. I några av utsagorna refereras det till den sociala uppgiften eller rollen som något självklart som inte behöver beskrivas närmare (se Myrstener, 2011a ; 2011b ; 2019). I dessa utsagor framstår värdegrunden som inkluderar folkbibliotekets sociala roll som något orubbligt, något som levt kvar och alltid varit gällande för folkbiblioteken. Det är en oproblematisk bild av folkbibliotekets roller som framkommer och den basala värdegrunden ställs mot allt detta tal om identitetskris (Myrstener, 2011b, s. 20). I flertalet av de utsagor som går att knyta till temat Värdegrunden framställs den sociala rollen eller det sociala uppdraget betydligt mer problematiserat. Utsagorna utgår från en något dyster bild av dagens samhälle mot vilken bakgrund den sociala rollen eller det sociala uppdraget för folkbiblioteken framställs som extra viktigt. Ett samhälle präglat av stora klyftor och utanförskap i samband med nedskärningar inom sociala verksamheter är det som målas upp. I detta sammanhang kopplas folkbibliotekets sociala roll till att verka utjämnande, inkluderande, att bidra till social rättvisa och att överbrygga klyftor. Hur folkbiblioteket ska åstadkomma detta i praktiken benämns sällan, argumentationen förs i de flesta fall på en övergripande och värdemässig nivå. Det framgår dock tydligt att utsagorna ger uttryck för ett missnöje med folkbibliotekets bidrag som det ser ut idag. Som i sammanfattningen av en diskussion som ägt rum då föreningen BiS arrangerat en salong på Fisksätra bibliotek hösten 2013: 13

17 Folkbiblioteken borde kunna ha en mer social roll, våga ta ställning för neutralitet öppenhet och inkludering i större utsträckning än vad de gör i dag. För att folkbiblioteken ska kunna agera helt oberoende behöver de också vara självständiga gentemot kommunerna de verkar i. Folkbiblioteken ska inte fungera som kommunens förlängda arm...som det är nu är vi inom folkbiblioteken oförberedda och rädda, för osäkra på vår roll, konstaterade en ur publiken. (Dalman & Zerpe, 2013, s.27) Tvärtemot tonen i de utsagor som uttrycker sig runt en stabil och självklar värdegrund ges här istället uttryck för upplevelsen av en osäkerhet inom professionen om den sociala rollen. Denna diskurs som jag benämner Den osäkra värdegrunden präglas av synen på en diskrepans mellan vad folkbiblioteket borde stå för samt bidra med gentemot hur verkligheten upplevs. Förändring ses som nödvändig. Social utjämning utgör nod i denna diskurs som kan kopplas till en ekvivalenskedja med elementen stora klyftor, nedskärningar, utanförskap, samhällsutveckling, inkludering och social rättvisa. Ytterligare en dimension i denna diskurs uttrycker risken att folkbiblioteket är med och bidrar till dessa klyftor. Marknadens inflytande är här ett negativt element som står i opposition mot folkbibliotekets sociala roll/uppdrag. Det talas bl.a. om sociala ansvar som ersätts av konkurrenstänkande (Dalmalm & Willstedt, 2010, s. 20). Satsningar på stora centrala bibliotek och kulturhus och snabblånebibliotek ställs emot nedbantade förortsbibliotek och risken att missa samhällsuppdraget om verksamheter bedöms utifrån utlånings- och besökssiffror (Atlestam, 2012, s.19). I en utsaga talas det om att verksamheten urholkas genom satsningar på populär och lättillgänglig skönlitteratur och en stressig arbetssituation sprungen ur en kommersiell serviceanda (Willstedt, 2010a, s. 10). I vissa utsagor märks även att missnöjet med dagens situation ställs emot hur det uppfattas att det varit tidigare: Det som nu genomförs med hårdare centralisering, New Public Management, införandet av nya hierarkier, försvagandet av det fackliga inflytandet och den skrämmande tystnaden och rädslan hos de anställda gör att det verkar att vara tillbaka till ruta ett (Atlestam, 2017, s.15). Figur 1. Identifierad diskurs inom temat Värdegrunden med tillhörande tecken. Diskurs Nod Ekvivalenskedja Negativa element Antagonism Den osäkra värdegrunden Social utjämning Stora klyftor, nedskärningar, utanförskap, samhällsutveckling, inkludering, social rättvisa Marknadens inflytande Den självklara, orubbliga värdegrunden 4.2. Lokalsamhället Social rättvisa eller socialt ansvar kopplat till folkbibliotek är ett element som dyker upp i de utsagor som är knutna till temat Värdegrunden. I de utsagor som istället kan knytas till temat Lokalsamhället gås ett steg längre. I dessa tas upp hur biblioteken konkret bör arbeta för att uppfylla sitt sociala ansvar och vad det ställer för krav på personalen. 14

18 Men har bibliotekarien utöver det till exempel något socialt ansvar? Naturligtvis är det vitalt att ett bibliotek känner till sitt område. Att vi som jobbar på detta bibliotek i Stockholm har lokalkännedom och gjort en omvärldsbevakning där vi har nummer och adresser till viktiga myndigheter samt platser i samhället. (Alavi, 2016, s. 35) Socialt ansvar utgör nod eller knutpunkt i en diskurs som här benämns Folkbiblioteket i lokalsamhället och elementen engagemang, omvärldsbevakning, uppsökande, deltagande, icke-användare, relationer och tillit bildar en ekvivalenskedja. På samma sätt som i diskursen Den osäkra värdegrunden tas avstamp i synen på behov i samhället sprungna ur nedskärningar i olika sociala verksamheter. Från biblioteket krävs i detta sammanhang kompensation, insatser och resurser. I utsagorna hävdas att det är genom att ta avstamp i det lokalsamhälle som folkbiblioteket ingår i som det finns möjlighet att ta det sociala ansvaret. För personalen på folkbibliotek gäller det då att lära känna sitt område och de lokala behoven, skapa personliga relationer med människor i bibliotekets närområde, aktivt söka upp icke-användare, samarbeta med lokala krafter, att se lokalsamhället som en tillgång och att skapa tillit till biblioteket. Utsagorna andas ett missnöje med dagens situation, liksom utsagorna inom diskursen Den osäkra värdegrunden, och präglas av tanken på att förändring krävs. Det talas om behov av att överge föråldrade begrepp (Atlestam, 2011, s. 6) och att se biblioteken som en del av samhället och inte som en institution för interna angelägenheter (Furuland, 2011, s. 57). En diskrepans mellan ord och verklighet uttrycks, till exempel att bibliotek ofta beskrivs som tillgängliggörande men att tillgång minskar inte klyftan mellan de med kulturellt och socialt kapital och de mindre privilegierade (Zetterlund, 2018, s. 25). I i stort sett alla utsagor inom diskursen uttrycker sig författarna i generella termer men ett undantag finns i artikeln med titeln Biblioteket som allmänning om inkludering i praktiken (Bolonassos, 2017). Här beskrivs hur personalen på ett bibliotek i Fisksätra i Nacka kommun konkret verkat för inkludering och lokalt engagemang. Detta har bl.a. skett genom att engagera ungdomar i området, något som sägs ha skapat kontakt mellan generationerna. Så vad blev resultatet av detta inbjudande och lyssnande? Ett bibliotek där barn, unga och föräldrar såg sina unga uppträda för första gången, socialt ansvar växte och resursen bibliotek fanns där för att möta deras ambitioner. Ett bibliotek som skulle komma att försvaras som vårat. (Bolonassos, 2017, s. 12) Att på det sätt som i exemplet ovan använda sig av människor i bibliotekets närhet för att utveckla verksamheten är något som går att läsa in i fler utsagor. Det uttrycks att lokalsamhället ska ses som en resurs (Zetterlund, 2018, s. 25) och vikten av att samarbeta med lokala krafter (Atlestam, 2015, s. 10). Utsagorna inom diskursen är relativt homogena utan större motsättningar sinsemellan. Det lokala uppsökande arbetet utpekas som synonymt med att folkbiblioteket tar sitt sociala ansvar. 15