Raskompendium för. Jämthund. Svenska Älghundklubben

Transkript

1 Raskompendium för Jämthund Svenska Älghundklubben Denna publikation är tänkt som ett hjälpmedel för auktoriserade domare som dömer Jämthundar på utställning. Den är också tänkt att användas vid fortbildning av sådana domare samt vid utbildning av nya domare för rasen. (Framtaget för exteriördomarkonferansen /24 av Lars West)

2 Innehåll Uppbyggnad av detta kompendium... 2 Övrigt tillgängligt studiematerial... 2 Bakgrund ändamål... 3 Helheltsintryck... 4 Mentalitet... 7 Huvud... 7 Bett... 9 Ögon Öron Hals Kropp Bröstkorg Svans Extremiteter Tassar Rörelser...13 Päls Färg Mankhöjd Sammanfattning om hur fel och brister skall bedömas Uppbyggnad av detta kompendium I detta kompendium ingår den av SKK fastställda rasbeskrivningen. Denna har markerats med fet stil genomgående. De kommentarer som förekommer har skrivits med lättare stil och är älghundklubbens egna åsikter. I kompendiet ingår också en del bilder med tillhörande bildtexter som vi hoppas skall ge stöd för minnet om vad Älghundklubben tycker är rätt och fel. Bildtexterna kommenterar i första hand vad som beskrivs i intilliggande text. Övrigt tillgängligt studiematerial Exteriörfilmen, video. Protokoll från exteriördomarkonferenser. 2

3 Jämthund Hemland Sverige FCI-klassifikation Grupp 5, FCI nr 42 Orginal standard SKK:s Standard kommitté Bakgrund-Ändamål Jämthunden erkändes officiellt som egen ras så sent som Trots att erkännandet är av så färskt datum är jämthundsrasen lika gammal som jägarfolkens kolonisation av Norrland. Rasen tillhör det nordliga barrskogsbältets storvuxna jaktspetsar. Att det skulle dröja så länge innan jämthunden fick en egen standard berodde på att gråhund och jämthund länge dömdes som samma ras, vilket i praktiken var en omöjlighet. Jämthundens helt dominerande användningsområde är älgjakt, även om den - särskilt förr - också användes vid jakt på björn och lo, liksom skogsfågel. Detta ställer stora krav på styrka och uthållighet. Älghundklubben har därför, redan vid sitt bildande 1952, värnat om den rätta typen av hund. Klubben är också noga med att fastställda uttryck för typ (utmärkt, mycket god, god och godtagbar) användes av domarna och att hundarnas mankhöjd skall mätas noga vid varje utställning. Egna noteringar 3

4 Hane av utmärkt typ med utmärkta rasdetaljer Helhetsintryck Stor, rektangulär spetshund, torr, kraftig och samlad men smidig och med god resning. Hunden skall vara modig och energisk men samtidigt lugn. Kroppen får inte verka lång och inte heller vara för tung Kommentar Jämthunden skall ha en naturlig resning med högt buret huvud och därmed en stor värdighet i ringen samt vara välvinklad. Avsaknad av resning och loj i övrigt sänker hundens kvalité. Det väsentliga för könsprägeln hos en hanhund är kraftigt utvecklat huvud, kraftigt, resligt framparti, muskulös hals och i förhållande till tiken smalare kors och bäcken. Dessutom en något kortare länd och mer utpräglad muskulatur. Tiken kännetecknas av bredare kors och bäcken och ett förhållandevis längre ländparti. Halsen något smalare, huvudets linjer mindre markerande och muskulaturen rundare. Det förekommer tunga hundar med djupa bröstkorgar samt en del lätta med klen benstomme. Detta drar ner typen och hundens kvalité. Egna noteringar 4

5 En hane av mycket god typ med halsskinn och öppna vinklar bak En hane av utmärkt typ med något grunt bröst med öppna vinklar bak och halsskinn Tik av godtagbar typ, med alldeles för öppen svans 5 En hane som är för smal i fronten och med utåtvridna tassar

6 Tik av utmärkt typ med något halsskinn En hane av utmärkt typ 6

7 Mentalitet Jämthunden skall ge intryck av en typisk spetshund, vara vaken och ha ett lugnt temperament. den får inte vara aggressiv, nervös eller skygg. Kommentar Hund vars mentalitet inte medger eller i hög grad försvårar bedömning eller mätning utesluts från pris oavsett exteriöra förtjänster. Domare skall få kontrollera tänder och bett utan större besvär. Om en hund nollas eller får nedsatt pris på grund av mentaliteten skall den mentala svagheten alltid beskrivas i kritiken (t.ex. skygg, ej ringvan, morrar m.m). Tilldelas hunden nolla skall skälet till detta även anges i prislistan enligt SKK-beslut. Huvud Huvudet skall vara torrt, kraftigt och något långsträckt och förhållandevis brett mellan öronen. Skalle Skallen skall vara svagt välvd. Stop Stopet skall vara tydligt men inte för skarpt markerat. Kinder Kinderna skall vara flata. Nosparti Nospartiet från stopet till nosspegeln skall vara något kortare än avståndet från stopet till nackknölen. Nospartiet skall vara jämt avsmalnande mot nosspetsen. Det får varken från sidan eller uppifrån sett verka spetsigt. Nosryggen skall vara rak, bred och kraftig med bred nosspegel. Läppar Läpparna skall sluta väl intill käkarna. Runda kinder ( kålrotshuvuden), snipigt nosparti, smalt skallparti, brant stop, kullrig panna, lösa läppar, outvecklad underkäke samt ljus nosspegel finns i rasen och kan uppträda var för sig eller tillsammans. Detta måste uppmärksammas och prisnedsättning skall ske. 7

8 Utmärkt huvud Utmärkt huvud 8

9 Bett Saxbett. Kommentar Ett kraftigt och väl utvecklat bett (se bilderna) är önskvärt. Tångbett d v s ett bett i vilket över och underkäkens framtänder mötes egg mot egg är en ringa avvikelse från idealbettet och bör inte påverka prissättningen. Över- eller underbett utesluter från pris. Avsaknad av P1:orna tolereras. Avsaknad av andra tänder ges högst andra pris. Bettet består inte enbart av tänder, utan också av käkarna som ska vara välutvecklade. Se till att hunden har kraftiga tänder. Det är viktigt att underkäken är tillräckligt bred och normalt utvecklad. Då och då ser man jämthundar med smal underkäke. Tandstatusen skall kontrolleras noga. =framtänder (insisiver) =hörntänder =kindtänder (premolarer) =kindtänder (molarer) Insisiver Canin P1 P2 P3 P4 M1 M2 P1 P2 P3 P4 M1 M2 M3 Insisiver Canin Tandformel

10 Ögon Ögonen skall vara bruna. Blicken skall vara vaken och samtidigt lugn. Ögonöppningarnas form skall vara svagt oval. Ljusa ögon förekommer. Ljusa ögon är sådana som lyser gult och stör helhetsintrycket skall dömas strängt. Ögonen får inte vara utstående. Öron Öronen skall vara högt ansatta, styvt uppstående, spetsiga och lättrörliga. Örats höjd skall vara något mer än basytans största bredd. Örats insida skall vara rikligt hårbeklädd. Mjuka fladdrande vid gång, hårlösa, framåtlutande stora öron av felaktig form drar ner prisvalören. Vikta öron är rasotypiskt och hund med detta fel nollas. Hals Halsen skall vara lång, torr, kraftig och med god resning. Kort hals, tunn utan muskulatur samt i avsaknad av nackprofil är grova fel som sätter ner priset. Halshuden ska inte bilda halsskinn eller hakpåse. Egna noteringar 10

11 Kropp Kroppen skall vara kraftig och torr. Dess längd skall vara något mer än mankhöjden Rygg Ryggen skall vara rak och något sluttande från manken till korset. Ländpartiet skall vara brett och väl utvecklat. Kors Korset skall vara brett och obetydligt sluttande. Bröstkorg Bröstet skall vara djupt och relativt långt med välvd bröstkorg. Buk och flanker Buken skall vara något uppdragen. Spinkiga (spindelapor) och högställda med dålig muskelmassa samt tunga lymfmatiska med dålig resning är inte önskvärt, och de får aldrig prissättas högt. I rasen förekommer det hundar med för djupa bröstkorgar vilket gör att de blir för tunga och särskild uppmärksamhet bör därför riktas på detta problem. Svans Svansen skall vara hög ansatt, medellång och jämntjock. Den skall bäras löst ringlad, och bågformad mot låret. Tätt hårbeklädd, men utan fana. Den idealiska svansen skall vara av tillräcklig längd och bäras lågt bågformad mot låret. Hårt ringlad (gråhundssvans), tunn piskformad svans är ett allvarligt fel och drar ner priset. Hårt ringlad svans får ej tilldelas CK. Svans som ej vidrör ryggen skall ej tilldelas CK. Det finns hundar med för rak och för kort svans dessa tilldelas ej CK. Hundar med en knyck (kotfel) i svansen skall ej tilldelas CK. Hundar som saknar flera svanskotor får ej prisbelönas, ej heller de med stubbsvans eller halvsvans. Egna noteringar 11

12 Lågt ansatt svans som inte vidrör ryggen tilldelas ej CK Svans som inte vidrör ryggen tilldelas ej CK För öppen svans, ej CK Sk. gråhundssvans, tilldelas ej CK Utmärkt svans 12

13 Extremiteter Framben Benen skall vara torra, raka och kraftiga. Skuldror Skulderbladen skall vara långa och väl tillbakalagda. Armbågarna skall sluta väl intill bröstkorgen. Bakben Bakbenen skall bakifrån sett vara parallella och från sidan sett ha tydlig vinkling i knä- och hasled. Klen benstomme, långt framskjutna skuldror med dåligt förbröst tyder oftast på dålig vinkling fram. Kvadratiska med dålig vinkling fram är fel och drar ner priset beroende på felets omfattning. Det är av stor vikt att Jämthunden är välvinklad. Tassar Tassarna skall vara kraftiga, något ovala, framåtriktade och med tätt slutna tår. Det skall observeras att tassarna är väl slutna och framåtriktade. Rörelser Rörelserna skall vara kraftfulla och fria med god steglängd. I trav skall fram- och baktassar sättas ned i eller näst intill kroppens mittlinje. OBS jämthundens karakteristiska marktrånga rörelser. Bakbenen skall vara välvinklade. Spretande tår samt långa platta tassar skall sänka priset kraftigt och de får tilldelas högst 2:a pris. Klen benstomme, stupande kors eller dålig vinkling i knä och has är grova fel som påverkar funktionen och skall dra ner priset. Övervinklade med underställda bakbensrörelser eller dåligt vinklade hundar skall inte premieras högt. 13

14 Om hunden är kvadratisk med dålig vinkling såväl fram som bak skall priset sänkas beroende på felets omfattning. Det är av stor vikt att Jämthunden är välvinklad. Såväl dåligt vinklade som övervinklade hundar med underställda bakbensrörelser får inte premieras högt. Välutvecklade muskler och ligament krävs för att hålla skulderbladen och överarmarna väl slutna till bröstkorgen. I annat fall sjunker bålen ner mellan frambenen och skulderbladets spetsar skjuter då upp över mankkotornas taggutskott. Observera att skulderbladets föreskrivna lutning i förening med en lång och välvinklad överarm är en förutsättning för korrekta och vägvinnande rörelser. För tillräckligt påskjut i bakbenssteget krävs, förutom ett långt och välutvecklat kors, kraftiga muskulösa lår, korrekta vinklar samt en bred och kraftig has. Överbyggdhet beror antingen på otillräcklig vinkling i de bakre extremiteterna, eller en felaktig upphängning av bröstkorgen mellan skulderbladen eller en kombination av dessa båda fel. Frambenen skall vara raka med tassarna riktade framåt. Utåtvridna framtassar är ofördelaktigt. Observera att avlånga, platta eller glesa tassar nedsätter slitstyrkan och är ett grovt fel på en så här stor tung hund. Egna noteringar 14

15 Päls Pälsen skall bestå dels av strida men ganska åtliggande täckhår, dels underhull bestående av korta, mjuka, ljusa, helst gräddfärgade hår. På huvudet och benens framsidor skall håret vara kort och glatt, längre på bröst, hals och svans och på frambenens och lårens baksidor. Avsaknad av bottenull, snagg eller vågig päls samt långhårigt hårlag är ett allvarligt fel och drar ner hundens kvalité. Päls i fällning bör ej var prisnedsättande i kvalitetsbedömningen, men tilldelas ej CK Vissa hundar kan ha ett alltför "snaggt" eller kort hårlag utan den rätta underullen. Mjukt hårlag binder alltför lätt vatten och pälsen suger åt sig som en tvättsvamp. Färg Färgen skall vara mörkare eller ljusare grå. Karakteristiskt för jämthunden är gräddfärgade partier på nos, kinder och strupe. Samma färgteckning skall också förekomma på buk, ben och på svansens undersida. Sammanhängande väl synlig och tydligt avgränsad vit teckning mellan struptecken och bröstknapp, sk slips är inte önskvärd och den hunden får inte tilldelas mer än 2:a pris. Hund utan tecken skall nollas. Sk. slips, högst 2:a pris 15

16 Mankhöjd Hanhundar mankhöjd 57-65cm. Tikar mankhöjd 52-60cm Idealhöjd 61cm Idealhöjd 56cm För att tilldela CK bör mankhöjden inte vara mer än +/- 2 cm från angiven idealhöjd. Om hundens höjd överskrider eller underskrider tillåtna mått diskvalificeras den. Jämthunden skall alltid mätas noga och dessutom bör det ske på så fast underlag som möjligt. Egna noteringar 16

17 Sammanfattning om hur fel och brister skall bedömas Enligt standarden diskvalificerade fel (0-pris): Otypisk Otillåten mankhöjd För dålig mentalitet Över- eller underbett Hängöron Utan ljusa tecken på nos, kinder, strupe och bröst Testikelfel Utesluter från Cert o CK Ljusa ögon Hårt ringlad svans Sotiga färger Felaktigt hårlag Klen benstomme Avsaknad av alla P 1:orna Kort svans Rak svans Mer än +- 2 cm från idealhöjd Päls i fällning Prisnedsättade fel Runda kinder (kålrotshuvuden) Snipigt nosparti Smalt skallparti Brant stop Kullrig panna Outvecklad underkäke Avsaknad av andra tänder än P 1:orna. Högst 2:a pris Kvadratiska propotioner Spinkiga (spindelapor) Tunga lymfatiska hundar Platta lösa tassar Slips. Högst 2:a pris Dåliga bakbensvinklar. Högst 2:a pris Egna noteringar 17

18