För frågor om rapporten eller förfrågningar om utbildningssamarbeten, kontakta

Transkript

1

2 2 Så utbildar facken i globala frågor - och vad Union to Union kan bidra med Baslinjestudie: Så utbildar facken i globala frågor och vad Union to Union kan bidra med På uppdrag av Union to Union Framtagen av: Anna Hjorth, april 2019 För frågor om rapporten eller förfrågningar om utbildningssamarbeten, kontakta infokom@uniontounion.org Om Union to Union Union to Union samordnar LO, TCO, Saco och deras medlemsförbund i det internationella fackliga utvecklingssamarbetet. Organisationen är partipolitiskt och religiöst obunden. Genom Union to Union stöttar de svenska förbunden ett hundratal fackliga utvecklingsprojekt i lika många länder. Vi arbetar också med utbildnings- och kommunikationsverksamhet i Sverige, för att öka kunskapen om fackligt internationellt utvecklingssamarbete, och påverkar för global rättvisa genom kampanjer, rapporter och möten med beslutsfattare. Om författaren: Rapporten är skriven av Anna Hjorth, journalist och konsult med lång erfarenhet av arbete i fackförbund och fackförbundspress. Hon har bland annat varit chefredaktör på Hotell- och restaurangfackets tidning Hotellrevyn och på Polisförbundets Polistidningen. Hon har skrivit om fackligt utvecklingssamarbete i exempelvis Tanzania, Sydafrika och Baltikum.

3 3 Så utbildar facken i globala frågor - och vad Union to Union kan bidra med Så utbildar facken i globala frågor - och vad Union to Union kan bidra med Innehållsförteckning Inledning... 4 Bakgrund kort om studien... 5 Utbildningssystemen i LO, TCO och Saco en överblick... 6 LO: Alla medlemmar ska få en grundläggande utbildning... 6 TCO: Satsar på förtroendevalda och spetsutbildningar... 7 Saco: Fackliga grundkurser finns Sveriges Ingenjörer dominerar... 7 Hur utbildar de förbund som inte har egna system för utbildning?... 8 De globala frågornas plats i centralorganisationernas utbildningar... 9 Så utbildar förbunden om internationella frågor Vilka målgrupper för internationella frågor? I vilka utbildningar och hur mycket? Vad berättar förbunden om och vad motiverar dem att göra det? De globala frågorna som ett sätt att stärka medlemmarna Kan utbildning i globala frågor bidra till att fler går med i facket? I så fall hur? Vilka är argumenten för att öka det globala inslaget i utbildningarna? Fem i topp för mer globalt innehåll i utbildningarna: Olika förbund olika utbildningsmaterial Vad använder förbunden för utbildningsmaterial i globala frågor i dag? Känner de till att Union to Union har material och använder de det? Så kan Union to Union bidra vad förbunden efterfrågar Förslag på utbildningsmaterial topplista Kan Union to Union bidra med andra insatser? Kontakt med Union to Union hur då? Sammanfattning och analys Vägar framåt: Fem insatser att satsa på som efterfrågas av förbunden Bilaga 1: Enkätsvar om hur facken utbildar om globala frågor... 26

4 4 Så utbildar facken i globala frågor - och vad Union to Union kan bidra med Inledning De globala fackliga frågorna är viktiga. Det tycker studieansvariga på de flesta av Sveriges fackförbund. Flera skulle vilja ha mer plats för globala inslag i de fackliga utbildningarna, men det är en tuff kamp om tid och utrymme. Många förbund utbildar redan i dag förtroendevalda och medlemmar i globala frågor. Här har Union to Union en viktig roll att fylla som samarbetspartner. Union to Union kan erbjuda material och särskilda insatser som kan anpassas efter vad de olika facken behöver och efterfrågar. Det är några av slutsatserna som dras i den här studien som gjorts på uppdrag av Union to Union under våren Nästan alla 50 fackförbund som är del av Union to Union genom medlemsorganisationerna LO, TCO och Saco har deltagit, bland annat genom att svara på en enkät. Studieansvariga i ett tiotal förbund har blivit intervjuade. Alla förbunden är olika, såväl när det gäller medlems- och yrkesgrupper som inriktning på den fackliga verksamheten. Vissa har omfattande internationell verksamhet och ger stort utrymme till globala frågor i sina utbildningar. Andra har lägre engagemang och utbildar väldigt lite i frågorna. Detta innebär en utmaning för Union to Union. I den här rapporten finns ett antal förslag på vägar framåt för att kunna möta de olika behov som finns. De förbund som utbildar i globala frågor anser bland annat att det är ett sätt att stärka fackets varumärke. Medlemmarna är stolta över sitt förbunds globala fackliga engagemang. De globala frågorna används också för att förklara fackets ideologi och historia. För vissa förbund, där medlemmarna arbetar på företag som verkar globalt, är utbildning i internationella frågor ett sätt att stärka de förtroendevalda i det fackliga arbetet. För att stötta facken när de utbildar i globala frågor kan Union to Union erbjuda olika typer av insatser, utbildningsmaterial och stöd. Den här rapporten ger ett antal rekommendationer om insatser som är efterfrågade av förbunden. Här är några av rapportens förslag på vad Union to Union bör satsa på: Filmer med tillhörande diskussionsmaterial. De ska kunna visas i samband med utbildningar, utan krav på att handledaren ska vara särskilt insatt i frågorna. Färdiga föreläsningar som förbunden ska kunna beställa till exempelvis frukostseminarier. Digitala utbildningar. Många förbund vill att Union to Union tar fram en webbutbildning på grundnivå som medlemmar kan göra på egen hand eller som en del i annan utbildning. Utbilda utbildarna. Öka kunskapen om globala frågor hos handledare i förbunden. Håll hemsidan uppdaterad och utöka med temabank. Det underlättar för förbundens utbildare när de sätter ihop material till kurser. Förslag på teman kan vara arbetsmiljö globalt, CSR-arbete och Agenda 2030 och klimat/just transition.

5 5 Så utbildar facken i globala frågor - och vad Union to Union kan bidra med Bakgrund kort om studien Union to Union vill veta hur och om internationella och globala frågor ingår i fackförbundens utbildningar i dag. Målet är att Union to Union ska kunna anpassa kommande utbildningssatsningar effektivare genom bättre kunskap om hur förbunden utbildar i de här frågorna. Att ta reda på vad förbunden har för behov och vad de efterfrågar från Union to Union är också viktigt för att organisationen ska vara relevant för medlemsförbunden. Den här studien är i första hand avsedd för internt bruk på Union to Union. Dessutom bjuds studie-och utbildningsansvariga och övriga relevanta personer på medlemsförbunden in till ett frukostmöte där studiens resultat presenteras. Som underlag till rapporten har det gjorts en enkät som skickats till samtliga medlemsförbunds studieansvariga. De studieansvariga på TCO och LO har blivit intervjuade om hur utbildningssystemet ser ut i respektive centralorganisation, samt om hur de utbildar i globala frågor. På Saco finns inte någon studieansvarig på central nivå. Där har i stället studieansvarig hos Sveriges Ingenjörer intervjuats, eftersom deras utbildningar är öppna för flera andra förbund inom Saco. Motsvarande intervjuer har dessutom gjorts med företrädare, i de flesta fall studieansvariga, för åtta medlemsförbund. De intervjuade förbunden är IF Metall, Livsmedelsarbetarförbundet, Kommunal, Unionen, Finansförbundet, Fackförbundet ST, Akademikerförbundet SSR och Psykologförbundet. Tanken bakom urvalet var att få en så bred bild som möjligt. Därför intervjuades både förbund som är mycket aktiva i internationella frågor, och förbund som har en låg aktivitet i de frågorna. Både små och stora förbund från alla tre centralorganisationerna finns med. Enkäten gjordes av Åsa Jaktlund på Enkätakuten. Intervjuer, research och sammanställning av rapporten gjordes av Anna Hjorth, frilansjournalist och konsult.

6 6 Så utbildar facken i globala frågor - och vad Union to Union kan bidra med Utbildningssystemen i LO, TCO och Saco en överblick Det är stora skillnader mellan de tre centralorganisationernas sätt att utbilda. Både när det gäller utbildning av vanliga medlemmar och av dem som har någon form av fackligt uppdrag. LO: Alla medlemmar ska få en grundläggande utbildning Generellt kan man säga att LO utbildar brett. Där är folkbildningstanken levande och arbetarrörelsens ideologi om solidaritet mellan arbetare genomsyrar utbildningarna från start. Tanken är att alla medlemmar ska erbjudas att gå en medlemsutbildning på grundnivå, Medlem i facket. Den är på tre dagar och hålls lokalt och regionalt i LO-distrikten i samarbete med ABF. ABF är en viktig utbildningspartner för LO på regional och lokal nivå. Det är ABF som tillsammans med LO-distrikten planerar utbildningstillfällena och medlemsförbunden som rekryterar kursdeltagare. ABF har pedagogerna och ansvarar för handledarna, som ofta är rekryterade från förbunden. Vissa förbund ordnar egna utbildningar för nya medlemmar. Det finns också en del förbund som samverkar och öppnar sina utbildningar för medlemmar eller förtroendevalda från andra LO-förbund. LO har också särskilda kurser och utbildningar som vänder sig till unga personer, som är under 30 år. De arrangeras av LO-distrikten i samarbete med ABF. Ett exempel är den grundläggande utbildningen Om facket. Den är två dagar och ger baskunskaper om vad facket är och vad det står för. Utbildningen är också öppen för unga som ännu inte har gått med i facket. Fortsättningskursen Om samhället är också på två dagar och är en fackligpolitisk utbildning. Syftet är att medlemmarna ska förstå fackets roll i samhället. Uppskattningsvis går mellan och personer någon av de grundläggande utbildningarna varje år. De som har ett fackligt uppdrag får sedan gå fler utbildningar och kommer högre upp i det som LO beskriver som utbildningspyramiden. Här handlar det om de centrala utbildningarna, exempelvis Insikter, som LO beställer från Runö folkhögskola. Drygt 500 förtroendevalda per år går de utbildningarna. I toppen av pyramiden finns de så kallade spetsutbildningarna. Det är facklig utbildning för förtroendevalda på hög nivå som LO beställer av andra utförare. Här finns exempelvis utbildning för unga i fackligt ledarskap, Genèveskolan och ETUI-utbildningar (Europafackets utbildningar). Dessa utbildningar når omkring 100 personer årligen. På Genèveskolan har LO sex platser per år. Förbunden får nominera och LO:s styrelse avgör vilka som får gå.

7 7 Så utbildar facken i globala frågor - och vad Union to Union kan bidra med LO har också digitala utbildningar på alla nivåer. De är öppna för alla och nås via LO:s hemsida. Under facklig utbildning på hemsidan kan man även söka på alla LO:s utbildningar i hela Sverige. TCO: Satsar på förtroendevalda och spetsutbildningar Inom TCO är utbildningssystemet uppdelat mellan vad de enskilda förbunden gör och vad TCO gör centralt. Det är bara förbunden som vänder sig direkt till medlemmarna. Där får främst förtroendevalda utbildning för att klara sitt fackliga uppdrag. De flesta förbund utbildar inte medlemmar som inte är förtroendevalda. På central nivå finns TCO:s fackliga akademi. Där kan medlemsförbunden boka utbildningsplatser för förtroendevalda och förbundsanställda på en högre nivå. Inriktningen är spetsutbildning inom ämnesområden som är kopplade till det fackliga uppdraget. Exempel på utbildningar är Samhällsekonomi, lönebildning och fackliga utmaningar och Arbetslivets juridik. Vilka utbildningar som hålls kan variera lite från år till år. Det beror bland annat på vad förbunden efterfrågar och vilka frågor som är aktuella. Den strategiska utbildningsgruppen, som består av utbildningsansvariga inom TCO-förbunden, träffas några gånger årligen och kan ge akademien i uppdrag att ordna en viss utbildning. Varje år hålls runt tio utbildningar med sammanlagt upp till 150 deltagare på den fackliga akademien. Utbildningarna ger i vissa fall högskolepoäng. Det är förbunden som väljer vilka som får gå på den fackliga akademien. Det händer också att medlemsförbund samverkar och håller utbildningar gemensamt. Sensus finns också med som en utbildningspartner i TCO-sfären. De samverkar med flera förbund och gör exempelvis fackliga utbildningar tillsammans med dem. Från TCO:s hemsida länkar man till Sensus och medlemsförbunden för mer grundläggande facklig utbildning. Saco: Fackliga grundkurser finns Sveriges Ingenjörer dominerar Saco har inte något centralt utbildningssystem. Det är förbunden som ansvarar för att utbilda sina förtroendevalda medlemmar i främst lagar, avtal och arbetsmiljö. Medlemmar utan fackligt uppdrag erbjuds i regel inte någon utbildning eller kurs i facklig regi. På den privata sidan inom Saco är det Sveriges Ingenjörer som står för den största delen av förbundens utbildningsverksamhet. De ordnar en facklig grundkurs som riktar sig till förtroendevalda som har fått sina första fackliga uppdrag på arbetsplatsen. Kursen är på tre dagar i internatform och ger grundläggande kunskaper om exempelvis kollektivavtal, förtroendemannalagen och MBL. Ett tiotal sådana kurser hålls varje termin, varje kurs brukar samla runt 25 deltagare.

8 8 Så utbildar facken i globala frågor - och vad Union to Union kan bidra med Därefter finns det möjlighet att gå temakurser, som är mer inriktade på specifika frågor, exempelvis förhandlingsteknik eller lagen om anställningsskydd. De kurserna är på en till två dagar. Ungefär tio kurser med 25 deltagare per gång hålls varje termin. Sveriges Ingenjörer erbjuder också den fackliga grundkursen digitalt. Som ett komplement till den vanliga grundkursen för dem som har svårt att vara borta hemifrån exempelvis. På högre nivå finns utbildning för förtroendevalda som har ett uppdrag i ett europeiskt företagsråd (EWC-råd). Det vill säga personer som arbetar i en koncern med verksamhet i flera europeiska länder, där det finns ett samverkansråd mellan fack och arbetsgivare på Europanivå. En sådan kurs hålls per termin och samlar omkring 35 deltagare. I statlig sektor har Saco en organisation med så kallade kontaktförbund. Det innebär att ett visst förbund samordnar den fackliga verksamheten på respektive myndighet inom ramen för Saco-S, där S står för statligt. Då är det i regel kontaktförbundet som står för utbildningar av förtroendevalda. Exempelvis Jusek och Akademikerförbundet SSR har utbildningar som är öppna för personer med fackligt uppdrag i andra Saco-förbund. På central nivå finns nätverk för alla inom Saco med förtroendeuppdrag. Nätverket är inte ett specifikt forum för utbildning, utan handlar mer om informations- och erfarenhetsutbyte. Hur utbildar de förbund som inte har egna system för utbildning? De förbund som inte har egna system för utbildning tar hjälp av andra inom samma centralorganisation. Exempelvis små förbund i Saco, vars förtroendevalda får gå utbildningar som arrangeras av Sveriges Ingenjörer. Liknande samarbeten förekommer inom TCO. Exempelvis har Finansförbundet ett visst samarbete med Forena (tidigare Försäkringstjänstemannaförbundet FTF). TCO samverkar också med Sensus, som bland annat ordnar grundläggande fackliga utbildningar som förbundens medlemmar och förtroendevalda kan gå. Förbunden och Sensus kan också samarbeta om att ta fram nya utbildningar. Inom LO är de tvärfackliga utbildningarna öppna för medlemmar och förtroendevalda från olika förbund, även de som inte har egna utbildningar. ABF är också en utbildningspartner för LO-förbunden, oavsett om de har egna system för utbildning eller inte. Samarbetet mellan LO och ABF sker främst på regional och lokal nivå där LO:s distrikt samverkar med ABF:s avdelningar (se exempel Gävleborgs län 2019 här).

9 9 Så utbildar facken i globala frågor - och vad Union to Union kan bidra med De globala frågornas plats i centralorganisationernas utbildningar De tre centralorganisationerna ger olika mycket utrymme till internationella frågor i sina utbildningar. Det styrs främst av hur utbildningssystemet är uppbyggt i respektive organisation. Det tycks också handla om bland annat ideologi, medlemmarnas utbildningsnivå och om förbunden har några internationella utvecklingsprojekt eller inte. Hos LO finns det en tanke om att alla utbildningar ska genomsyras av det internationella perspektivet på ett eller annat sätt. Man menar att det internationella perspektivet är ett sätt att beskriva svensk fackföreningsrörelse. Att tala om det fackliga löftet är i princip inte möjligt utan ett globalt perspektiv, anser flera företrädare för förbunden. Tidigare fanns en utbildning om just globala fackliga frågor. Den har dock tagits bort på grund av bristande intresse. En anledning till det kan vara att det i de flesta vanliga fackstyrelser på lägre nivå inte finns någon som har i uppdrag att ansvara för internationella frågor. Det finns alltså inte någon direkt koppling till ett fackligt uppdrag. På högre nivå, i kursen Insikter, kommer de internationella frågorna in i exempelvis grupparbeten. Där finns olika frågor med globalt tema och det är kursledarna som väljer vad som tas upp. Det kan handla om fackliga rättigheter globalt eller om klimatet. Handledarna har stort inflytande över innehållet i utbildningarna. De har ett grundmaterial att utgå ifrån, men hur stor plats det internationella inslaget får beror på handledarens intresse och kompetens. TCO utbildar inte specifikt i globala frågor på central nivå, det vill säga i den fackliga akademien. Tidigare fanns det utbildningar med internationell inriktning, men det är inte efterfrågat av medlemsförbunden i dag. Man hänvisar bland annat till brist på tid och att det fackliga uppdraget i sig kräver mer spetskunskap i dag. Därför fokuseras den fackliga utbildningen på sådant som de förtroendevalda har direkt nytta av i sitt uppdrag. Det internationella inslag som finns numera handlar främst om EU. Många av TCOförbunden är engagerade på EU-nivå och har ett behov av att utbilda förtroendevalda och anställda. Det finns bland annat en utbildning om Europasamarbetets möjligheter. En annan utbildning som har internationellt inslag handlar om internationellt ägande och fackligt inflytande. Den riktar sig till förtroendevalda som arbetar i den typen av företag. Via TCO:s fackliga akademi kan medlemmar i förbunden också gå ETUI-utbildningar, alltså utbildningar arrangerade av det självständiga institutet ETUI inom Europafacket. Dessa kan handla om olika fackliga frågor men har även ett syfte att stärka det fackliga samarbetet för Europas nationsgränser och innehåller alltid inslag av erfarenhetsutbyte. Hos Saco, i det här fallet Sveriges Ingenjörer, finns det inslag med internationell inriktning på grundutbildningen. Det handlar då främst om sådant som går att relatera till svenska förhållanden som deltagarna känner igen från den egna arbetsplatsen. Exempelvis hur det

10 10 Så utbildar facken i globala frågor - och vad Union to Union kan bidra med fungerar i Sverige med medbestämmandelagen och kollektivavtal, jämfört med andra länders villkor och lagar. Mycket är relaterat till företag med utländska ägare. Störst fokus blir på EU. Det är alltså ett återkommande inslag, men inte ett helt kurspass. Så utbildar förbunden om internationella frågor Inget förbund är det andra likt. Det är en viktig utgångspunkt och något att komma ihåg i läsningen av detta. De 50 medlemsförbunden i LO, TCO och Saco är vart och ett unikt. Det gäller inte bara det faktum att de organiserar medlemmar från olika yrken och sektorer, utan också exempelvis medlemsantal, organisation, resurser, inriktning och tradition. De har också valt att ge olika mycket utrymme till de globala frågorna i sina utbildningar. Av LO-förbunden är det 86 procent som har svarat att de tar upp globalt fackligt arbete i sina utbildningar. Inom TCO är siffran 65 procent och bland Sacoförbunden är det 20 procent som har det med i utbildningarna. Vilka målgrupper för internationella frågor? Den främsta målgruppen för utbildning i internationella fackliga frågor är förtroendevalda på grundnivå. Det vill säga medlemmar som har ett fackligt uppdrag på lokal nivå, exempelvis som arbetsplatsombud eller ledamot i en klubbstyrelse. Bland LO-förbunden ges även medlemmar utan fackligt uppdrag, och personer som ännu inte är medlemmar, möjlighet att gå en facklig introduktionskurs där det kan förekomma inslag om globala frågor. På denna nivå handlar det framför allt om att skapa kännedom om förbundets internationella arbete. Men de globala frågorna finns också med som ett led i att skapa förståelse för fackföreningsrörelsens ideologi och historia. Det finns även utbildningar på högre nivå med internationellt perspektiv, som riktar sig till förtroendevalda i förbunden. Det kan exempelvis handla om utbildning i fackligt ledarskap eller styrelseutbildningar. Tanken med det internationella perspektivet på den nivån är bland annat att de förtroendevalda ska ges en fördjupad kunskap om den egna organisationen och kunna tillämpa den självständigt. Till exempel för att kunna svara på frågor eller i samband med rekryteringsarbete. Ett exempel är IF Metalls högre utbildning, där tre dagar ägnas åt det internationella perspektivet. Utbildningen hålls en gång per kongressperiod. Målgruppen är förtroendevalda som väljs ut av avdelningarna och det finns omkring 20 platser. Ett par förbund har angett att studenter och studentinformatörer är målgrupper som utbildas eller informeras om internationella frågor. Vi har en halvdag när vi utbildar våra nya studentinformatörer. De jobbar mycket med rekrytering och ska kunna berätta om förbundets alla delar. Det brukar vara stort intresse. Undersökningar visar

11 11 Så utbildar facken i globala frågor - och vad Union to Union kan bidra med att internationella frågor och solidaritetsarbete kommer ganska högt på listan, direkt efter de fackliga frågorna. TCO-förbund I vissa fall utbildas även förbundens anställda i globala frågor. Som ett exempel nämns LO:s ombudsmannautbildning, dit medlemsförbunden skickar nya eller blivande ombudsmän. Utbildningen hålls en gång per år och är omfattande. Teoretiska studier och praktik på förbunden varvas. Mellan 25 och 30 personer går varje omgång. Några av förbunden säger att det händer att de tar upp internationella frågor på exempelvis föredrag eller seminarier. De räknas inte som utbildningar i traditionell bemärkelse, men är ett sätt att nå ut med information om främst det egna förbundets internationella verksamhet. Det kan handla om en internationell gäst på en kongress, gästföreläsare på en information för studentinformatörer eller andra typer av möten. I alla tre centralorganisationerna finns det medlemmar som har förtroendeuppdrag i europeiska företagsråd (EWC-råd). Råden finns till för att förbättra rätten till information och samråd för de anställda i internationella företag inom EU. Medlemmarna erbjuds utbildning för att klara uppdraget. Det är alltså kurs med internationellt inslag, men med specifik inriktning på EWC-rådsarbetet och inte det globala fackliga engagemanget generellt. Det finns en tydlig koppling till det fackliga arbetet lokalt, som vissa förbund väljer att lyfta fram. Det är så påtagligt att det inte är renodlade svenska företag. Då vet klubbarna att de måste slåss och vad de kan förvänta sig. I det perspektivet är det väldigt viktigt att de vet hur det ser ut i andra länder, en kunskap de behöver. LO-förbund I vilka utbildningar och hur mycket? Hos vissa förbund finns det globala fackliga arbetet med som ett särskilt kapitel eller modul på grundutbildningen. Men det vanligaste, i alla fall bland de intervjuade förbunden, är att de internationella frågorna finns med som en liten del, integrerat med annan information. Exempelvis i termer av det här bör ni också känna till om ert förbund och hur det samarbetar internationellt. En del förbund har inte något inslag alls om globalt fackligt arbete i sina utbildningar. Inom Saco har åtta av tio förbund svarat att de inte tar upp det perspektivet alls. Ett av dem är Psykologförbundet. I intervjun framgår det att anledningen är att förbundet inte arbetar internationellt eller är engagerat i något projekt i dag. Om det skulle förändras så skulle det finnas anledning att ta med det perspektivet även på utbildningar. Hur stort utrymme de globala frågorna får inom ramen för utbildningarna, och vad som tas upp, varierar alltså kraftigt. Det kan bero på vem som leder kursen, vilken kunskap och

12 12 Så utbildar facken i globala frågor - och vad Union to Union kan bidra med vilket engagemang i globala frågor som hen har. Det handlar också, i någon mån, om hur engagerat förbundet är. I utbildningar som berör värdegrund och ideologi finns ofta ett inslag om global facklig solidaritet. Detta tycks vara vanligast hos LO-förbunden. Genèveskolan är kanske den mest gedigna fackliga utbildningen med globalt fokus. Den har deltagare från hela Norden och är en fyra veckor lång kurs om fackets och folkrörelsers möjligheter att påverka i en globaliserad värld och en stor del av utbildningen sker genom att delta på ILO:s arbetskonferens i Genève. LO och TCO skickar deltagare till kursen. I övrigt är det är mycket ovanligt att förbunden har en särskild utbildning eller kurs om globalt fackligt arbete. De intervjuade anger främst två anledningar till varför det ser ut så: Tiden och utrymmet. Det är många saker som ska hinnas med och de förtroendevalda behöver i första hand utbildning för att klara sina fackliga uppdrag. Därför prioriteras ämnesområden som exempelvis kollektivavtal, löneförhandlingar och arbetsmiljö. Det vill säga fackförbundens kärnverksamhet. Det är också en viktig orsak till varför de internationella frågorna får så begränsad plats i utbildningarna överlag. Förtroendemannalagen. Den styr bland annat om en anställd med fackligt uppdrag kan få ledigt med lön för att gå en facklig utbildning. För att det ska vara möjligt ska utbildningen vara kopplad till det fackliga uppdraget. Dit räknas inte utbildningar i exempelvis globala fackliga frågor. Det innebär att en medlem som skulle vilja gå en sådan kurs måste göra det på sin fritid, om inte arbetsgivaren väljer att ge betald ledighet ändå. Om arbetsgivaren inte betalar kan förbundet välja att ersätta medlemmen för förlorad inkomst. Det förekommer hos vissa förbund, men inte specifikt kopplat till utbildning om internationella frågor. Det finns enstaka förbund som har valt att ha en särskild utbildning om de globala fackliga frågorna. Ett exempel är Fackförbundet ST, som anser att det är viktigt att förbundets internationella arbete får ta plats. Bland annat för att det är en del i organisationens varumärke och att medlemmarna är engagerade. Kursen är i första hand öppen för förtroendevalda, men även andra medlemmar kan få gå om det finns plats. Utbildningen tar främst upp förbundets internationella engagemang och brukar bli fulltecknad. Den hålls en gång per år och det finns i dagsläget inte utrymme att utöka till fler tillfällen. Flera förbund säger att de skulle kunna tänka sig att ordna en kurs med globalt tema, eller ge frågorna större utrymme i befintliga utbildningar, om medlemmarna skulle efterfråga detta. Ett par förbund säger att det är upp till förbundsstyrelsen eller förbundsledningen i övrigt att avgöra.

13 13 Så utbildar facken i globala frågor - och vad Union to Union kan bidra med I flera intervjuer framkommer det att de studieansvariga gärna skulle se ett större inslag om globala frågor i förbundets utbildningar. Frågorna och det globala perspektivet ses som viktigt. Men utrymmet är för litet, och då prioriterar man annat. Flera förmedlar också en bild av en tuff och pressad verklighet för förtroendevalda ute på arbetsplatserna. De behöver all spetsutbildning de kan få för att klara sitt fackliga uppdrag och då får bland annat de globala frågorna stryka på foten. Fackföreningsrörelsen är väldigt komplex, vi ska liksom göra allt. TCO-förbund Vad berättar förbunden om och vad motiverar dem att göra det? Vad förbunden väljer att ta upp när de utbildar om globala frågor varierar mycket. De vanligaste områdena är EU (EWC-råd, ETUI med mera), global solidaritet, egna projekt och som ett exempel på hur förbundet arbetar med politisk påverkan och opinionsbildning. Några förbund som uppger att de inte har någon utbildning i internationella fackliga frågor har ändå inslag som rör EU och Europafackligt arbete i sina utbildningar. Dit hör exempelvis kurser för förtroendevalda som har plats i ett företags europeiska företagsråd (EWC-råd). Dessutom händer det att förbunden skickar förtroendevalda eller anställda till utbildningar som ordnas av Europafacket, så kallade ETUI-utbildningar. Några skickar deltagare till Genèveskolan. En del fack har medlemmar som ofta arbetar utomlands, framförallt inom EU. Det gäller exempelvis Sveriges Ingenjörer, som också utbildar förtroendevalda från andra Sacoförbund. Där är det vanligt att EU-perspektivet kommer upp i form av deltagarnas frågor när de går en facklig kurs. Så det kan förekomma internationella inslag på en utbildning, trots att det inte ingår i själva kursprogrammet. Ett annat tema är global solidaritet och kopplingen mellan arbetsvillkor i andra länder och villkoren i Sverige, på den egna arbetsplatsen. Det här är särskilt vanligt i de intervjuade LOförbunden, bland annat som ett sätt att förklara det fackliga löftet. Det vill säga att medlemmarna i facket försäkrar att aldrig ta arbete på sämre villkor eller lägre lön än vad de lovat varandra, så att arbetsgivaren måste uppfylla deras krav. Här menar de intervjuade att det blir naturligt att berätta om förutsättningarna för fackligt arbete och schysta arbetsvillkor i andra delar av världen. Ett förbund som ofta gör kopplingen mellan exempelvis arbetsmiljö i andra delar av världen och arbetsmiljön i Sverige är Livs. Deras medlemmar arbetar i stor utsträckning i företag som har utländska ägare, vilket gör att det blir ett naturligt inslag i utbildningarna. Medlemmarna i Sverige har kollegor i andra delar av världen, där anställningsvillkoren och förutsättningarna ser helt annorlunda ut än här.

14 14 Så utbildar facken i globala frågor - och vad Union to Union kan bidra med En del förbund väljer att berätta att de ingår i globala federationer inom sitt yrkesområde eller att de är med i Union to Union, som exempel på internationell facklig solidaritet. Förbund som har egna projekt använder ibland detta som ett exempel i utbildningarna när det handlar om globala frågor. Ett exempel på det är Akademikerförbundet SSR, som även berättar om sin egen solidaritetsfond. Det finns också förbund som har projekt, men inte uttryckligen använder det i utbildningarna. Ett exempel på det är Unionen, som har en stor internationell verksamhet utan att det syns mycket av det i utbildningarna. Politisk påverkan och opinionsbildning i internationella frågor är en annan sak som nämns. En del förbund nämner Europafackligt samarbete och medlemskapet i Union to Union som exempel på detta. Hit hör exempelvis Finansförbundet. De globala frågorna som ett sätt att stärka medlemmarna Några förbund säger i intervjuerna att de internationella frågorna kan vara ett sätt att stärka förbundets varumärke. De lyfter också att medlemmarna känner sig stolta över sitt förbund. Gemensamt för de intervjuade förbund som ger, relativt sett, stort utrymme till globala frågor i sina utbildningar är att de också har egna projekt och/eller annan internationell verksamhet. Ett exempel på det är Akademikerförbundet SSR (Saco). Förbundet har en lång tradition av internationellt engagemang. Dels genom den egna solidaritetsfonden, dels genom projekt tillsammans med Union to Union. Det finns en koppling till vad vi gör här, att se att vi (förbundet) gör det vi gör för att vi är ett vi. Medlemmarna är stolta, de är med och gör lite grann i alla fall. Akademikerförbundet SSR Ett annat exempel är Fackförbundet ST (TCO). Våra medlemmar har sagt att de tycker att det viktigt med det globala arbetet. Ibland när vi sprider vad vi gör i sociala medier blir det mycket positiva kommentarer. Det betyder stolthet för medlemmarna. Det har hänt att det har tagits lokala initiativ för att stötta ett projekt. Fackförbundet ST LO-förbundet Livs är det förbund som i intervjuerna är tydligast med att kunskapen om det globala arbetet stärker medlemmarna på ett direkt sätt i det fackliga uppdraget. Det stärker deras förmåga att begripa omvärlden i stort. Med insikter om hur det hänger ihop, ideologiskt, får de andra argument. De förstår skillnaden att vara organiserad och inte och det stärker dem. Särskilt de som är med i klubbar som lyckats hjälpa andra. Det känns bra för dem. Livs Men bilden är splittrad. Samtidigt som vissa förbund anser att medlemmar, förtroendevalda och anställda blir stärkta och stolta av information om det globala arbetet så finns det andra som inte tror att det har någon större betydelse. Och ibland ryms båda åsikterna inom samma förbund.

15 15 Så utbildar facken i globala frågor - och vad Union to Union kan bidra med Om man får ut innehållet i broschyren om vårt globala arbete, så är det fantastiskt. Som anställd blir jag stolt. Kännedomen har stor påverkan. Gemene man (medlem) kanske snarare tittar på inkomstförsäkring och trygghet när man går med i facket. De flesta motiveras av det som är nära en själv. Men vissa motiveras av den solidariska tanken. Är vi stora så är vi starka. Unionen Kan utbildning i globala frågor bidra till att fler går med i facket? I så fall hur? Det är få av de intervjuade förbunden som tror att utbildning i globala frågor skulle kunna bidra i rekryteringen av nya medlemmar. Att vara med i facket ses av många mest som en slags försäkring. Argumenten för medlemskap rör sig mer på individnivå än på kollektiv, eller global nivå. Medlemskapet marknadsförs i regel inte med koppling till det internationella perspektivet. Det är inte en värvandegrej bland våra medlemmar. De jobbar på stora stabila företag, välgörenhetsbiten är inte så viktig för dem. Först och främst handlar medlemskapet i facket om försäkring för dem själva, i vardagen på jobbet. TCO-förbund Det finns också en uppfattning att potentiella medlemmars kunskap om facket generellt är låg. Då behöver de som värvar koncentrera budskapet på det som talar direkt till den blivande medlemmen. Det vill säga löner, arbetsmiljö och andra anställningsvillkor. Om jag ska vara riktigt ärlig så tror jag att de (medlemmarna) skiter i det (internationella perspektivet). Det är svårt att förstå solidariteten i att vi lägger pengar från svenska medlemmar i andra länder. De bryr sig mer om förhandlingar här hemma för att få upp lönerna här. LO-förbund Några förbund tar upp att globala frågor är viktiga för unga en kategori som facket behöver rekrytera för att klara återväxten och framtida utmaningar. Kanske kan man locka in unga för dem är globala frågor viktigt. Så dem skulle man kunna locka med förståelsen att man kan vara en del av något större. Vi har till exempel haft en ungdomskonferens där globala frågor var huvudtema. LO-förbund Däremot kan det internationella engagemanget vara ett argument för att få medlemmar att stanna kvar i förbundet, tror några av de intervjuade. Det kan öka engagemanget. Medlemmar stannar gärna kvar när de förstår vikten av att organisera sig, även på global nivå. Det bidrar till en stolthet och ett extra värde i medlemskapet, att man är med och jobbar för en bättre värld. Att utbilda om globala frågor kan också vara ett sätt att få förtroendevalda att engagera sig mer. Det är en synpunkt som kommer fram i ett par intervjuer. Det kan även vara viktigt för förbundets image, ett sätt att stärka varumärket.

16 16 Så utbildar facken i globala frågor - och vad Union to Union kan bidra med Vilka är argumenten för att öka det globala inslaget i utbildningarna? I enkäten visar det sig att 67 procent av de tillfrågade LO-förbunden skulle vilja att deras utbildningar innehöll mer information om fackligt globalt arbete. Bland TCO-förbunden är siffran 29 procent och inom Saco 24 procent. Värt att notera är att 62 procent av Sacoförbunden har svarat att de inte vet om de vill ha mer information om globalt arbete i utbildningarna. En anledning till det är att kännedomen om det globala fackliga arbetet tycks vara förhållandevis låg inom Sacoförbunden. De flesta Sacoförbund har inte heller något globalt utvecklingssamarbete eller egna projekt att berätta om. Att hitta argument för att öka det globala inslaget i utbildningarna är så klart en utmaning för Union to Union. Särskilt om samma argument ska fungera på 50 olika förbund. Det handlar också om att utveckla metoder och material om de globala fackliga frågorna som faktiskt kan användas av förbunden. Som påtalats tidigare är skillnaderna stora, ibland väldigt stora, mellan olika förbund. Men det går att se några argument som återkommer och förenar förbunden. De är listade här, utan inbördes rangordning. Fem i topp för mer globalt innehåll i utbildningarna: Stolta medlemmar och starkt varumärke. Ett fackförbund som bryr sig om arbetstagare i andra delar av världen uppfattas som trovärdigt av både medlemmar och omvärld. För att medlemmarna ska känna till detta behöver de få information eller utbildning om vad förbundet gör och står för. Att utbilda och informera om internationella frågor och förbundets engagemang bidrar till att medlemmar (och anställda) blir stolta. Att förbundet jobbar för andra människors rätt att organisera sig gör att medlemmarna känner att de är med och bidrar till en bättre värld. Att ha inslag om globalt fackligt arbete i utbildningarna kan då antas vara jämförbart med att till exempel vara med i nätverket Schyst resande och Fairtrade. Eller att ge bidrag till andra organisationer, som står för värden som det egna förbundet sympatiserar med. En global arbetsmarknad kräver internationella kunskaper. Det här är tydligast på EU-nivå. Flera förbund tar upp det Europafackliga arbetet och behovet av kunskap för förtroendevalda i europeiska företagsråd (EWC-råd). Utbildning i dessa frågor ses som något självklart, något som krävs för att klara det fackliga uppdraget. Förbund som verkar på en global arbetsmarknad kan ha medlemmar med

17 17 Så utbildar facken i globala frågor - och vad Union to Union kan bidra med arbetsgivare från länder med annan inställning till förhållandet mellan parterna. Ökad kunskap om detta gör medlemmar och förtroendevalda starkare och bättre förberedda inför exempelvis förhandlingar. Värna den svenska modellen. I några intervjuer kom det upp att de fackliga rättigheterna är hotade på ett globalt plan och att vi inte heller i Sverige kan ta något för givet. Åtstramade fackliga rättigheter och svagare fackförbund kan få konsekvenser som är dåliga för arbetstagarna. Bättre kunskaper om villkor och förhållanden på arbetsmarknaden i andra delar av världen kan bidra till en insikt om varför det är viktigt att engagera sig fackligt även på hemmaplan. Öka engagemanget hos medlemmar och förtroendevalda. Kunskaper om förbundets internationella arbete och om globalt fackligt arbete kan bidra till ett ökat engagemang i facket. Det tror några av de intervjuade. Personer som redan är engagerade, exempelvis i ett fackligt uppdrag, kan förväntas bli mer engagerade när de får bättre kännedom om vad facken gör internationellt. Kännedom om hur fackliga rättigheter och arbetsvillkor ser ut i andra delar av världen bidrar till att medlemmar inser vikten av att organisera sig även på hemmaplan. Attraktivt för unga fackens framtid. Några förbund tar upp att studerandemedlemmar och andra unga medlemmar värderar de globala frågorna högt. Att kunna visa på ett globalt engagemang gör att förbundet blir mer attraktivt för den kategorin medlemmar och blivande sådana. Olika förbund olika utbildningsmaterial Vad använder förbunden för utbildningsmaterial i globala frågor i dag? De flesta förbund som utbildar om globala frågor använder någon form av eget utbildningsmaterial. Bland Sacoförbunden säger sig samtliga använda eget material. Inom LO och TCO är det nästan lika vanligt. Vissa har fasta avsnitt i kursbok eller ett inslag i en power point som kursledaren föredrar för gruppen. Några nämner egna broschyrer om det egna solidaritetsarbetet. Vissa förbund lämnar stort utrymme till handledaren att sätta ihop eget material. Då kan det handla om en blandning av material från olika källor och i olika kanaler.

18 18 Så utbildar facken i globala frågor - och vad Union to Union kan bidra med När (grund-)utbildningen gjordes så tog jag fram ren information om till exempel vilka GUF:ar som vi är med i. Sedan har varje utbildare tagit fram sitt eget material och innehåll. TCO-förbund I intervjuerna nämns bland annat att handledarna letar fram filmer på YouTube och information från olika organisationer (som Union to Union, Palmecentret, IUL med flera) för att förmedla information och kunskap. Andra kör traditionellt med blädderblock eller whiteboard, enligt frisvaren i enkäten. Vilken typ av material de olika förbunden använder beror till stor del på hur medlemsgrupperna ser ut. Inom LO är man exempelvis tydlig med att många medlemmar kan ha svårt att ta till sig skriftlig information. Det kan bero på utbildningsnivå eller att medlemmarna har ett annat modersmål än svenska. Det gör att man strävar efter lättillgängligt material. Här är film ett populärt inslag. I intervju med ett av Sacoförbunden blir svaret det motsatta. Film är inte någon bra idé för den målgruppen, som består av medlemmar med flerårig akademisk utbildning. Känner de till att Union to Union har material och använder de det? De flesta förbund känner till att Union to Union har utbildningsmaterial i globala frågor, visar enkätsvaren. Och det är 32 procent av förbunden som har svarat att de använder det. Av dem tycker 75 procent att materialet är bra. Det är tydligt att Union to Unions material främst används som ett komplement till förbundens eget informationsmaterial. Materialet fungerar bra som ett kompletterande deltagarmaterial att arbeta kring och ligger på rätt nivå. Våra utbildningar är dock interaktiva och vi använder sällan textmaterial för kunskapsinhämtning pga att det inte passar vår målgrupp. Kortare filmer eller berättelser fungerar däremot väldigt bra som storytelling som vi kan använda som diskussionsstart eller inför värderingsövningar och ideologiska samtal. LO-förbund i frisvar i enkäten. Trots att så många har svarat att de använder Union to Unions utbildningsmaterial så är kännedomen om innehållet ganska dålig. Det är bara knappt hälften av de tillfrågade i enkäten som känner till att exempelvis seminarier om globala frågor webbsänds på Facebook och YouTube. Om jag skulle känna till vad filmer eller annat material handlar om så skulle vi kanske kunna plocka in det i en utbildning till exempel. TCO-förbund Någon nämner Union to Unions hemsida, där det finns information om läget för fackliga och mänskliga rättigheter i olika länder i världen, som ett exempel på bra och användbart material. Filmerna som Union to Union har får en del positiva omdömen. Andra tar upp att det kan vara bra med Union to Unions informationsmaterial, i form av broschyrer till exempel, för att ha något att sätta i händerna på deltagarna.

19 19 Så utbildar facken i globala frågor - och vad Union to Union kan bidra med Å andra sidan finns det förbund som inte alls vill ha mer tryckt eller skriftligt material. Jag förstår ju att Union to Union har material. Men vi använder inte det, inte vad jag vet om. Men vi är rätt sugna på att göra vårt eget material. LO-förbund Det finns också förbund som säger att de inte vill använda så mycket av Union to Unions material i dag. Dels eftersom de upplever organisationen som en konkurrent i någon mån. Men också för att de anser att de redan har tillräckligt med material och att de vill ha fokus på vad det egna förbundet gör internationellt. Eftersom vi inte vill att våra utbildningar ska vara om Union to Union utan om oss, så är det svårt att säga vad de skulle kunna bidra med. Jag ser inte riktigt Union to Unions roll i det. TCO-förbund Så kan Union to Union bidra vad förbunden efterfrågar Flera förbund kommer med konkreta förslag och efterlysningar på vad de vill ha för material. De ger uttryck för ett stort intresse för frågorna och vill ha tillgång till, och använda, ett så bra och intresseväckande material som möjligt. Flera återkommer till att materialet ska väcka känslor. Enkäten visar att film och anpassningsbara powerpoints är de materialtyper som är mest efterfrågade. 77 procent av förbunden vill ha filmer och 73 procent svarar att de vill ha powerpoints. Färdiga workshop-övningar är också något många efterlyser, 50 procent. Det är fortfarande många som är intresserade av skriftligt material, 46 procent efterfrågar det. Vilka former av utbildningsmaterial om globala fackliga frågor tror ni skulle passa er målgrupp bäst... Film 77% Podd 8% Skriftligt material 46% Anpassningsbara Powerpoints 73% Färdiga workshopövningar 50% Annat 0% Inget alls 4% Vet ej 0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

20 20 Så utbildar facken i globala frågor - och vad Union to Union kan bidra med När det gäller innehållet så tycker de flesta förbund att det är viktigast med grundläggande information om hur och varför facken jobbar globalt. Därefter vill de ha information om hur medlemmarna kan engagera sig, aktuella teman som exempelvis klimat och migration samt information om det egna förbundets projekt. I intervjuerna har det också kommit fram tankar om att koppla informationen om det globala arbetet till arbetet med Agenda 2030 och CSR-arbete. Här bör Union to Union kunna bidra, exempelvis med förslag på upplägg. Samtidigt är de flesta förbund tydliga med att de helst vill använda sitt eget material. Union to Union får gärna ha material som utgör ett komplement, kanske med en hänvisning för den som är särskilt intresserad och vill veta mer. Film lyfts alltså fram och efterfrågas av flera förbund, gärna med färdiga diskussionsfrågor till. Då blir tröskeln låg för kursledare, som kanske inte är så insatta i ämnet. Chansen att de globala frågorna tas upp ökar. Som en film på fem minuter. Det kan vara bra att fylla ut med, på en kurs för att bryta av till exempel. Det ska vara något som är lättillgängligt och informationen ska komma enkelt till en. TCO-förbund Gemensamt för de förbund som föreslår mer film är att de tycker att filmerna ska vara korta. Fem minuter är ett återkommande förslag på längd. Vi är i huvudsak en talande och agiterande rörelse, inte en läsande. Så inte fler broschyrer, om jag får önska. Det är bättre med sådant som är delbart i sociala medier och som ger en aha-upplevelse. LO Korta webbutbildningar är också förslag som kommer upp i intervjuerna. Flera förbund har egna webbaserade utbildningar, och tycker att det är bra med mer information att länka till för den som vill fördjupa sig. Ett förbund föreslår i intervjun att Union to Union skulle kunna ha poddar om globala frågor. Det är ett sätt att få redan invigda att känna ett starkare intresse och förkovra sig själva. LO-förbund Det råder väldigt delade meningar om behovet av skriftligt material. Vissa vill absolut inte ha broschyrer, medan andra tycker att det är bra. Vi har så många möten, inte bara utbildningar, utan ordförandeträffar eller kongress. Där skulle det kunna fungera att visa till exempel en film eller dela ut en broschyr, i ett större sammanhang. TCO-förbund Det finns också förslag på att Union to Union ska ta fram nytt skriftligt material kort och koncist som man kan göra om till lektionsmaterial med exempelvis studie- och diskussionsfrågor. Sedan kan respektive förbund koppla på den information som berör just det förbundet.

21 21 Så utbildar facken i globala frågor - och vad Union to Union kan bidra med En temabank på webben med information om hur exempelvis arbetsmiljön ser ut i olika delar av världen är också ett förslag. Det finns även önskemål om en slags on demandtjänst hos Union to Union. Jag har så lite tid att skapa material. Så om jag skulle kunna beskriva vad jag vill ha, och någon på Union to Union kunde sätta samman materialet så vore det jättebra. Jag är villig att testa för att se om vi kan få fram något och se om det fungerar. Materialet finns ju. LO-förbund Förslag på utbildningsmaterial topplista Frågan om vilken typ av material som skulle passa för förbundens målgrupper fanns med både i enkäten och i intervjuerna. Här är topplistan: Film. Det som är absolut mest efterfrågat. Genomgående önskemål är att de ska vara korta, väcka känslor och att det ska finnas någon form av diskussionsmaterial kopplat till dem. Powerpoints och workshop-övningar. Många vill ha ett material som är pedagogiskt och tydligt med både information och övningar. Positivt om det går att anpassa efter det egna förbundets förutsättningar, exempelvis att förbunden kan lägga till information om egna projekt Skriftligt material i tryckt form. Trots att vissa tycker det känns gammaldags med broschyrer så efterfrågas det fortfarande. Något att sätta i händerna på den som är intresserad och vill veta mer. Webbutbildningar. Många förbund satsar i dag på egna webbutbildningar, eller har tillgång till det genom sin centralorganisation. Att kunna länka vidare till en fördjupning skulle vara bra. Föreläsningar/seminarier. Flera förbund har i intervjuerna kommit med förslaget att Union to Union ska erbjuda fler färdiga föreläsningar. Att det tydliggörs att anställda kan komma ut och hålla en föreläsning lokalt, exempelvis på olika typer av möten och vara tydligare med vad de föreläsningarna innehåller. Uppdaterad fakta- och temabank på hemsidan. Vissa förbund efterlyser information och fakta om olika globala fackliga och arbetsmarknadsrelaterade teman på Union to Unions hemsida. Information om olika länder och projekt finns redan, vilket uppskattas och ska vara uppdaterat. Som exempel på teman nämns arbetsmiljö och kollektivavtal globalt. Det ska gå att länka

22 22 Så utbildar facken i globala frågor - och vad Union to Union kan bidra med till temasidorna för förbunden, men några efterfrågar det också för att utbildarna själva ska kunna gå in och hämta aktuell information. Kan Union to Union bidra med andra insatser? Det är bara lite drygt hälften, 53 procent, av förbunden som känner till att Union to Union utbildar om globala fackliga frågor om förbunden ber om det. Samtidigt är det flera i intervjuerna som efterlyser just den typen av verksamhet. I såväl intervjuerna som i svaren i enkäten kommer det fram flera olika förslag på saker som Union to Union skulle kunna göra. I enkäten fick förbunden rangordna några föreslagna insatser. Resultatet ser ut så här, bland samtliga svarande: Vilka av följande alternativ tycker du att vi ska satsa på? Att Union to Union arrangerar återkommande utbildningar en gång om året av fackliga vidareinformatörer i globala frågor. De fackliga vidareinformatörerna kan t.ex. vara förtroendevalda eller medlemmar som vill engagera sig genom att sprida 20% Att Union to Union erbjuder utbildning av förbundens utbildare, i fackliga globala frågor, så att de kan välja hur de använder det i sina utbildningar. 39% Arbeta fram en eller flera studiecirklar som förbunden kan erbjuda sina medlemmar om de vill fördjupa sig i globala frågor. 24% Att Union to Union erbjuder sig att föreläsa på utbildningar för förbundens skol- och studentinformatörer. 20% Att Union to Union tar fram en digital utbildning som intresserade medlemmar kan göra själv hemma vid datorn. Den kan också ingå i förbundens utbildningssatsningar. 61% Annat, skriv gärna vad: 4% Inget alls 0% Vet ej 18% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Resultatet skiljer sig en del mellan förbunden i de tre centralorganisationerna. LO-förbunden tycker att det är viktigast att utbilda utbildarna, medan TCO- och Sacoförbunden sätter den digitala utbildningen främst. I intervjuerna kom det också fram andra förslag om insatser som Union to Union skulle kunna satsa på. Det handlar dels om olika typer av seminarier, där man gärna vill att någon