Dnr : Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan John Bauergymnasiet i Sundsvall

Transkript

1 Dnr : Beslut efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan John Bauergymnasiet i Sundsvall

2 ä Beslut Novum Kompetens & Datautveckling AB Box Jönköping (19) Dnr :5054 Tillsyn i den fristående gymnasieskolan John Bauergymnasiet Helhetsbedömning och beslut Skolinspektionens tillsyn fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Granskningen avser inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolan. Istället har en bedömning gjorts av i vilken utsträckning skolan, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplan och övriga författningar som rör skolväsendet inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i detta beslut grundas på de dokument som huvudmannen för John Bauergymnasiet skickat in samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. John Bauergymnasiet i Sundsvall har flera allvarliga brister som måste åtgärdas för att säkerställa att eleverna får en utbildning som svarar mot de kunskaper och färdigheter som gymnasieskolan ska förmedla. Skolan saknar en systematisk uppföljning av kursoch programmål, utvärdering av arbetet med särskilt stöd och den arbetsplatsförlagda utbildningen(apu) samt av lärarnas bedömning och betygssättning. De nationella proven visar på anmärkningsvärt låga resultat och differensen mellan provresultat och kursbetyg är stor. En stor andel av skolans lärare saknar pedagogisk utbildning. Det förekommer också att lärare tilldelas undervisning i kurser där de helt saknar ämneskunskap. Skolinspektionen bedömer att rektorn måste säkerställa att det är de nationella betygskriterierna som styr betygsättningen samt att alla lärare har tillräckliga underlag vid bedömning och betygssättning av eleverna. Skolinspektionen bedömer vidare att de brister som skolan uppvisar när det gäller förande av betygskatalog allvarligt hotar tillförlitligheten till att betygen är korrekta och likvärdiga. Detta förstärks av skillnaden i resultat mellan nationella kursprov och betyg. Skolan tar inte ansvar för att säkerställa att verksamheten under elevernas APU får ett innehåll som ligger inom ramen för aktuella kurser och kursmoment. Detta är allvarligt eftersom den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen ska omfatta kursmålen och Skolinspektionen, Box 3177, Umeå, Besök: Nygatan Telefon: , Fax:

3 Beslut ingå som underlag för bedömning och betygssättning av eleverna. Vidare måste skolan säkerställa att eleverna erbjuds utvecklingssamtal med den individuella studieplanen som grund och att studieplanerna är aktuella och korrekta. Skolan lägger ett alltför stort ansvar på elever som riskerar att inte nå målen att själva ska ta tag i sin situation. Detta trots att flera av eleverna kan ha svårigheter att både arbeta framåt i sina kurser och samtidigt komma till rätta med delar man inte klarat i tidigare avsnitt. För dessa elever ökar pressen och stressen vilket ytterligare försämrar deras förutsättningar att nå målen. Nedan redovisas dels områden där det finns sådana brister i verksamheten att dessa snarast måste åtgärdas, dels områden som behöver förbättras i ett fortsatt kvalitetsarbete. Skolinspektionen har i tillsynen av John Bauergymnasiet identifierat följande brister som ska åtgärdas Alla skolans elever ges inte möjlighet att lägst nå grundläggande behörighet till universitets och högskolestudier. (9 kap. 8 skollagen). Rektorn tar inte tillräckligt ansvar för bedömning och utvärdering av skolans resultat samt för det pedagogiska ledarskapet (9 kap. 8 skollagen och 2 kap. 4 förordningen om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet). Rektorn måste säkerställa att det är de nationella betygskriterierna som gäller vid betygssättning (9 kap 8 skollagen). Skolans betygskataloger uppfyller inte förordningarnas krav (2 kap 9 förordningen om fristående skolor och viss enskild verksamhet med hänvisning till SKOLFS 2007:42). Skolan säkerställer inte att eleverna får sin garanterade undervisningstid ( 9 kap 8 skollagen) Skolan har inte en fungerande närvarokontroll (9 kap 8 skollagen). Rektorn tar inte ansvar för att elevers eventuella behov av särskilt stöd utreds och att särskilt stöd erbjuds elever som är i behov av särskilda stödinsatser (2 kap 7 a förordningen om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet). Skolinspektionen har i tillsynen av John Bauergymnasiet identifierat följande förbättringsområden som bör åtgärdas Rektorn och lärarna måste ta ett tydligare ansvar för att verksamheten inriktas mot de nationella programmålen och målen i de kurser som ingår i elevernas utbildning. Informationen till eleverna om kursmålen måste förbättras. Andelen lärare med utbildning för den undervisning de bedriver behöver höjas. Skolinspektionen, Box 3177, Umeå, Besök: Nygatan Telefon: , Fax:

4 Beslut Skolan måste säkerställa att eleverna varje termin erbjuds utvecklingssamtal. Lärarna måste bli tydligare i sin information till eleverna och klargöra att det är de nationella målen och betygskriterierna som är utgångspunkt vid betygssättning. Skolan måste förbättra arbetet med att anpassa undervisningen till elevernas förutsättningar och behov. Åtgärdsprogrammen behöver förtydligas avseende skolans åtgärder för att ge eleven särskilt stöd. Skolan måste säkerställa att utbildningen är avgiftsfri genom att ge eleverna reella möjligheter att förvara datorerna i skolan. Bedömningarna redovisas i bilagorna 2 Huvudman och rektor har ansvar för att skolans brister åtgärdas och att åtgärder vidtas inom de områden som behöver förbättras. Redovisning ska lämnas till Skolinspektionen senast den 22 september I ärendets slutliga handläggning har deltagit undervisningsråden Inger Lindfors, Agnetha Burström, Eva Edlund och utredare Mårten Olsson och Ginger Zakrisson deltagit. På Skolinspektionens vägnar Elisabeth Ahlgren Enhetschef Sten Svanholm Undervisningsråd Kopia till Sundsvalls kommun Bilagor: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen och beskrivning av skolan Tillsynsprotokoll och bedömningar för skola Skolinspektionen, Box 3177, Umeå, Besök: Nygatan Telefon: , Fax:

5 Bilaga 1 1 (3) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför tillsyn i Sundsvalls kommun under våren Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolor i kommunen. Skolinspektionen besökte John Bauergymnasiet den 17 och 18 mars Huvudmannen för John Bauergymnasiet får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar av skolan redovisas. Skolinspektionen kommer att följa upp vilka åtgärder som vidtagits i anledning av påtalade brister. Tidpunkt för detta anges i beslutet. Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: måluppfyllelse och resultat, pedagogisk ledning och utveckling av skolan, skolans lärandemiljö samt enskild elevs rätt. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet. Den nya skollagen trädde i kraft den 1 augusti 2010, men 1985 års skollag ska fortsätta att tillämpas fram till den 1 juli För elever som har påbörjat utbildningen före den 1 juli 2011 ska 1985 års skollag fortsätta att tillämpas tills dess att eleverna avslutat sin utbildning. Det innebär att 1985 års skollag under dessa perioder är utgångspunkten för Skolinspektionens tillsyn och granskning. Tillsynen av fristående gymnasieskolor ska ytterst klargöra om huvudmannens verksamhet uppfyller kraven för att även fortsättningsvis ha rätt till bidrag från elevernas hemkommuner. Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från skolan, dels den information som samlats in under besöket. I skolan intervjuades rektorn, ett urval av lärare och elever samt skolsköterskan, kuratorn och företrädare för huvudmannen. Även annan information om skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Huvudmannen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Skolinspektionen har i samband med tillsynen haft kontakt med Sundsvalls kommun angående kommunens rätt till insyn i skolans verksamhet. Kommunen meddelade i en skrivelse daterad den 31 januari 2011 att man inte använt sin rätt till insyn i skolan. Ytterligare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (

6 Bilaga 1 2 (3) Beskrivning av skolan Tabell 1.: Antal elever på John Bauergymnasiet Skolan Antal elever Fristående gymnasieskola 389 Källa: John Bauergymnasiet Skolverket förklarade i ett beslut den 18 januari 2002 med dnr 01:1102 att John Bauergymnasiet fr.o.m. bidragsåret 2002 ska vara berättigad till bidrag som fristående gymnasieskola i Sundsvalls kommun med utbildningarna Specialutformat Elprogram inriktning IT nätverksteknik, Specialutformat Medieprogram inriktning IT media samt Handelsprogrammet inriktning Entreprenörskap. Huvudman är Tultra Utbildning AB. Utbildningen Specialutformat Elprogram-inriktning IT-nätverksteknik ska i bidragshänseende hänföras till Elprogrammet. Utbildningen Specialutformat Medieprogram-inriktning IT-media ska i bidragshänseende hänföras till Medieprogrammet. Utbildningen Handelsprogrammet inriktning Entreprenörskap ska i bidragshänseende hänföras till Handels- och administrationsprogrammet. Skolverket förklarade i ett beslut den 4 november 2002 med dnr 2002:1382 att John Bauergymnasiet i Sundsvall fr.o.m. bidragsåret 2003 ska vara berättigad till bidrag för utökad verksamhet med utbildningen Frisörsprogrammet samt utbildningen Omvårdnadsprogrammet. Utbildningen Frisörprogrammet ska i bidragshänseende hänföras till Hantverksprogrammet. Utbildningen Omvårdnadsprogrammet ska i bidragshänseende hänföras till Omvårdnadsprogrammet. Huvudman för John Bauergymnasiet i Sundsvall var vid tidpunkten för Skolverkets ovanstående beslut om bidragsberättigande Tultra Utbildning AB med organisationsnummer Bolaget bytte senare namn till Ultra Education AB. Huvudman för John Bauergymnasiet i Sundsvall är idag Novum Kompetens- & Datautveckling AB med organisations-nummer Skolverket förklarade i beslut den 19 december 2003 med diarienummer : 2480 att John Bauergymnasiet med sin nya huvudman har fortsatt rätt till bidrag som fristående gymnasieskola i Sundsvalls kommun. Skolverket förklarade i ett beslut den 2 december 2002 med dnr 2004:1073 att den fristående gymnasieskolan John Bauergymnasiet i Sundsvall ska vara berättigad till bidrag för utbildningen Hantverksprogrammet inriktning Florist från och med bidragsåret Utbildningen ska i bidragshänseende hänföras till Hantverksprogrammet. Skolverket förklarade i ett beslut den 5 december 2006 med dnr 2006:0990 att den fristående gymnasieskolan John Bauergymnasiet i Sundsvalls kommun ska vara berättigad till bidrag för utbildningarna Hälso- och idrottsprogrammet, Nationellt omvård-

7 Bilaga 1 3 (3) nadsprogram, inriktning Hälsa och idrott, Hotell- och restaurangprogrammet, nationellt program inriktning Hotell och inriktning Restaurang och måltidsservice samt Fordonsprogrammet med inriktningarna Transportteknik, Personbilsteknik samt Lastbilsteknik från och med bidragsåret Utbildningen Hälso- och idrottsprogrammet, nationellt omvårdnadsprogram, inriktning Hälsa och idrott ska i bidragshänseende hänföras till Omvårdnadsprogrammet. Utbildningen Hotell- och restaurangprogrammet, Nationellt program inriktning Hotell samt inriktning Restaurang och måltidsservice ska i bidragshänseende hänföras till Hotell- och restaurangprogrammet. Utbildningen Fordonsprogrammet med inriktningarna Transportteknik, Personbilsteknik samt Lastbilsteknik ska i bidragshänseende hänföras till Fordonsprogrammet. Skolverket förklarade i ett beslut den 17 december 2007 med dnr 2007:1286 att den fristående gymnasieskolan John Bauergymnasiet i Sundsvalls kommun ska vara berättigad till bidrag för utbildningarna Estetiska programmet inriktning Musik och dans, Nationellt program, samt Trädgårdsprogrammet Nationellt naturbruksprogram med inriktning Trädgård från och med bidragsåret Utbildningen Estetiska programmet, inriktning Musik och dans ska i bidragshänseende hänföras till Estetiska programmet, Trädgårdsprogrammet nationellt naturbruksprogram med inriktning Trädgård ska i bidragshänseende hänföras till Naturbruksprogrammet. Verksamheten vid John Bauergymnasiet startade läsåret 2002/03 och omfattar utbildningarna Elprogrammet (IT-programmet), Estetiska programmet (inriktning dans), Handels- och administrationsprogrammet (Entreprenörsprogrammet), Hantverksprogrammet (Florist), Hantverksprogrammet (Frisör), Hotell- och restaurangprogrammet, Medieprogrammet (IT-Mediaprogrammet), och Omvårdnadsprogrammet (Hälsa- och idrottsprogrammet). Skolan följer läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94. Skolan som är centralt belägen i Sundsvall hade vid tillsynsbesöket 389 elever. De flesta eleverna är folkbokförda i Sundsvalls kommun, men skolan har även elever från bland andra Timrå, Ånge, Sollefteå och Nordanstigs kommuner.

8 1 (12) Tillsynsprotokoll för John Bauergymnasiet Rutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. Bedömningar och motiveringar för detta redovisas i det följande. Måluppfyllelse och resultat Kunskaper Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Fokus på skolans uppdrag Lärarnas bedömning och utvärdering Skolans lärandemiljö Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering Fokus på lärande Tillit till elevens förmåga Enskild elevs rätt Trygghet och studiero Bedömning (och betyg) Undervisningstid och tillgång Särskilt stöd Avgifter Rektors beslutsfattande Huvudmannaskap och tillstånd Stabilitet

9 2 (12) Bedömningar och motiveringar Huvudområde: Måluppfyllelse och resultat Bedömningsområde: Kunskaper Alla skolans elever ges inte möjlighet att lägst nå grundläggande behörighet till universitets och högskolestudier. Detta är särskilt allvarligt med tanke på bristerna i arbetet med särskilt stöd och i anpassning av undervisningen till elevernas förutsättningar. 9 kap 8 skollagen Lpf 94, 2.1 Kunskaper, Mål att uppnå i de frivilliga skolformerna Måluppfyllelsen är låg i vissa kurser. Likaså visar de nationella proven på anmärkningsvärt låga resultat. Mot bakgrund av de låga resultaten, att skolan brister i sin uppföljning och utvärdering av resultaten samt i anpassningen av undervisningen till elevernas behov och förutsättningar måste skolan vidta åtgärder inom flera områden för att säkerställa att alla elever ges förutsättningar att lägst nå grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier. Intervjuerna visar vidare att många av eleverna inte får rätt stöd och hjälp när de riskerar att inte nå målen i en kurs. Skolan lägger ett stort ansvar på dessa elever att själva ta tag i sin situation. För dessa elever ökar därmed pressen och stressen vilket ytterligare försämrar deras förutsättningar att nå målen. Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Bedömningsområde: Fokus på skolans uppdrag Rektorn måste ta ett tydligare ansvar för att verksamheten inriktas mot de nationella programmålen och målen i de kurser som ingår i elevernas utbildning. 9 kap. 8 skollagen. Lpf 94, 2. Mål och riktlinjer Lpf 94, 2.6 Rektors ansvar I intervjuer med lärare och elever framkommer att det varierar i vilken utsträckning läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot och mål att uppnå är utgångspunkt för den verksamhet som bedrivs i de olika kurserna. I något fall beskriver lärare att de

10 3 (12) materiella förutsättningarna inte är tillräckliga för att genomföra laborationer, vilket innebär att det ibland kan vara svårt att uppnå målen. Skolan måste vidare bli bättre på att följa upp den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen och säkerställa att verksamheten ute på arbetsplatserna knyter an till kursmoment som ingår i elevens utbildning. Tillsynen visar att det är stor variation i hur skolan tar detta ansvar. Några elever anser sig inte fått kännedom om vilka kursmoment som praktiken ska omfatta och det är långt ifrån alla karaktärsämneslärare som genomför besök på elevernas arbetsplatser under en APU-period. Flera av eleverna har själva ordnat APU-platser på olika företag i Sundsvallsregionen eller på sin hemort. Karaktärsämneslärarna känner inte alltid till att de har ansvar för att säkerställa att verksamheten under elevernas APU får ett innehåll som ligger inom ramen för aktuella kurser och kursmoment. Skolinspektionen vill särskilt poängtera skolans uppföljningsansvar för elevernas APU då den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen ska ingå som underlag för bedömning och betygssättning av eleverna. Stora delar av karaktärsämnesundervisningen samt den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen för eleverna inom Hotell- och restaurangprogrammet genomförs på ett restaurangföretag ett par kilometer från skolan. Restaurangen saknar särskilt träningskök och enligt elever och lärare styrs APU:n av restaurangens åtaganden mot olika kunder samt restaurangens lunchservering snarare än av programmål och kursmål. Enligt flera av restaurangeleverna betygssätts kurserna huvudsakligen på de praktiska delarna som genomförs i restaurangen. I vissa av karaktärsämneskurserna sker knappt alls någon teoretisk undervisning. Det är inte alltid tydligt för eleverna vilka kurser som är pågående och därmed inte heller vilka mål och betygskriterier som de bedöms mot. Ibland betygssätts elever på kurser de knappt känner till att de deltagit i vilket tyder på en bristfällig struktur i- och organisation av undervisningen. Den individuella studieplanen är ett av de verktyg som ska användas för att ge eleven överblick över sin studieplanering. Bedömningsområde: Fokus på skolans uppdrag Skolinspektionen bedömer att skolans alla lärare inte har pedagogisk utbildning eller ämneskunskap för den undervisning de bedriver. 9 kap. 8 skollagen Skolan har 39 lärare. Av dessa har ungefär hälften en pedagogisk högskoleexamen vilket inte alltid är liktydigt med att de är utbildade gymnasielärare. Några av dessa har ännu inte avslutat sina lärarutbildningar eller har gått andra högskoleutbildningar. Endast två av skolans karaktärsämneslärare har lärarexamen.

11 4 (12) Tillsynen visar att lärare ibland tilldelas undervisning i kurser där de saknar ämneskompetens. Elever och lärare beskriver att utbildningens kvalitet påverkas negativt när lärarna saknar utbildning inom de ämnesområden de undervisar i och att elevernas möjligheter att nå kunskapsmålen därmed minskar. Skolan måste intensifiera arbetet med att rekrytera eller kompetensutveckla lärare så att undervisning kan utföras av lärare som har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Bedömningsområde: Lärarnas bedömning och utvärdering Skolinspektionen bedömer att rektorn och lärarna måste säkerställa att eleverna varje termin erbjuds utvecklingssamtal som ger en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation. 9 kap. 8 skollagen; 7 kap. 19 gymnasieförordningen Enligt förordningen ska rektorn minst en gång per termin se till att eleven ges en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation (utvecklingssamtal). Utvecklingssamtalet ska genomföras med den individuella studieplanen som grund. I intervjuer framkommer att det finns en osäkerhet bland eleverna om de erbjuds utvecklingssamtal varje termin och att samtalen då de hålls inte alltid ger en samlad bild av elevens kunskapsutveckling och studiesituation. I de fall där utvecklingssamtal genomförs sker det inte alltid med den individuella studieplanen som grund. Det är mentorerna som håller i både utvecklingssamtal och mentorssamtal med eleverna och varje mentor ansvarar för många elever. Enligt lärarna genomförs ibland utvecklingssamtal som ett mentorssamtal vilket kan förklara att eleverna inte uppfattar att det är ett utvecklingssamtal som genomförs. Eleverna menar dock att de i dessa samtal endast får information om betyg och eventuell frånvaro. Bedömningsområde: Lärarnas bedömning och utvärdering Skolinspektionen bedömer att lärarna inte alltid använder de nationella kursproven som stöd för betygssättning. Lärarna måste säkerställa att det är de olika kursernas betygskriterier som gäller vid all betygssättning. 2 kap. 8 förordningen om fristående skolor och viss annan verksamhet inom skolområdet, 2 Skolverkets föreskrifter om nationella kursprov i gymnasieskolan, SKOLFS 2009:43 9 kap. 8 skollagen; Lpf 94, 2.5 Bedömning och betyg, Riktlinjer.

12 5 (12) Motivering Tillsynen visar att det finns stora avvikelser mellan resultaten på de nationella proven och elevernas kursbetyg. Inför betygssättningen i kärnämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik ska lärarna använda sig av nationellt fastställda prov. Nationellt fastställda prov ska också användas i den avslutande gemensamma karaktärsämneskursen i engelska och matematik. Även i övrigt bör lärarna använda nationellt fastställda prov som ett hjälpmedel för att bedömningsgrunderna ska bli så enhetliga som möjligt över landet. Resultaten på de nationella proven är för vissa program extremt låga. På det nationella kursproven i Matematik A får exempelvis 81 procent av eleverna på IT-media, 71 procent på hantverksprogrammet frisör och 63 procent på estetiska programmet betyget IG. När det gäller kursbetygen för samma elever fick 47 procent på IT-programmet, 38 procent på hantverksprogrammet frisör samt 25 procent på estetiska programmet IG i kursbetyg. Även om kursbetygen i matematik A är mycket låga så är avvikelserna mellan de nationella provresultaten och kursbetygen i några av utbildningarna extremt stora. De allra flesta avvikelserna visar att kursbetygen sätts betydligt högre än vad resultaten på de nationella proven visar. Ytterligare exempel på detta utgör svenska B där 61 procent av eleverna inom IT-programmet fick IG på nationella proven men endast 5 procent fick IG i kursbetyg. Under tillsynen har det framkommit att vissa lärare upplever sig utsatta för påtryckningar från skolans ledning att sätta höga betyg något som skolledningen menar att dessa lärare har missuppfattat. Det är viktigt att skolledningen säkerställer att de nationella betygskriterierna används vid betygssättning. Bedömningsområde: Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering Skolinspektionen bedömer att rektorn måste ta ett tydligare ansvar för att skolans resultat utvärderas regelbundet samt förbättra dokumentationen av skolans kvalitetsarbete. 9 kap. 8 skollagen, 2 kap. 4 förordningen om fristående skolor, Lpf 94 Rektors ansvar. Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de riksgiltiga målen. För att kunna ta detta ansvar behöver rektorn skaffa sig kunskap om och följa upp lärarnas undervisning, se till att skolans resultat regelbundet utvärderas, utvärdera och ompröva särskilda stödinsatser samt verka för att betygssättningen blir likvärdig på skolan.

13 6 (12) Det faktum att flera lärare saknar pedagogisk utbildning eller utbildning i de ämnen de undervisar i ställer särskilda krav på rektors ansvarstagande avseende stöd och handledning till lärarna vid bedömning och betygssättning. Tillsynen visar att rektorns ansvarstagande inom detta område behöver stärkas. Nuvarande rektor är skolans sjunde rektor sedan skolan startade höstterminen Den stora omsättningen av rektorer på skolan har enligt samtliga som Skolinspektionen intervjuat påverkat verksamheten negativt inom de flesta områden som ligger under rektorns ansvar. Nuvarande rektor tillförordnades hösten 2009 och inledde arbetet med att bedöma och utvärdera verksamheten, ett arbete som måste intensifieras. Rektorn måste ta ett betydligt större ansvar för att följa upp verksamheten än vad som tidigare gjorts och vidta åtgärder för att öka måluppfyllelsen samt säkerställa att verksamheten genomförs i enlighet med gällande bestämmelser. I nuläget saknas en systematisk uppföljning och utvärdering av exempelvis kunskapsresultaten, skolans arbete med särskilt stöd, den arbetsplatsförlagda utbildningen och betygssättningen. Kvalitetsarbetet måste i större utsträckning dokumenteras. Tillsynen visar på flertalet brister som med en fungerande egenkontroll inte skulle behöva finnas. Vidare måste ansvarsfördelningen mellan skolans rektor och biträdande rektorer tydliggöras. Av den ansvarsfördelning som redovisats till Skolinspektionen framgår att rektorn och biträdande rektorer har ett delat ansvar för elever i behov av särskilt stöd. Skolinspektionen vill framhålla vikten av att det står helt klart för elever, föräldrar och lärare att det finns endast en ansvarig rektor för varje elev. Huvudområde: Skolans lärandemiljö Bedömningsområde: Fokus på lärande Skolinspektionen bedömer att rektorn och lärarna måste förbättra arbetet med att informera elever och föräldrar om kursplanernas mål och krav. 9 kap 8 skollagen Lpf 94, 1.1 Grundläggande värden, rättigheter och skyldigheter Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen på skolans arbete. De anger därmed en önskad kvalitetsutveckling på skolan. Mål att uppnå uttrycker vad eleverna minst ska ha uppnått när de lämnar skolan. Det är skolans och huvudmannens ansvar att eleverna ges möjlighet att uppnå dessa mål. Skolan ska sträva efter att varje elev i gymnasieskolan tillägnar sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevernas individuella studieplaner.

14 7 (12) Tillsynen visar att det är stor variation mellan lärarna avseende om- och hur man informerar om kursmål och betygskriterier. Bristande information om mål och kriterier är vanligare i kurser där undervisande lärare saknar lärar- och eller ämnesutbildning. Som nämns på andra ställen i protokollet är det ibland otydligt för eleverna vilken kurs som är pågående exempelvis avseende APU eller enstaka karaktärsämneskurser inom Hotell- och restaurangprogrammet. Elevernas möjligheter att uppnå kursmålen med goda resultat och ta ansvar för sina studier förutsätter att de känner till vilka kurser som pågår samt vilka kursmål och betygskriterier som gäller. Bedömningsområde: Fokus på lärande Skolinspektionen bedömer att skolan måste förbättra arbetet med att anpassa undervisningen till elevernas förutsättningar och behov. 9 kap 8 skollagen, Lpf Grundläggande värden, en likvärdig utbildning. Varje lärare är skyldig att anpassa undervisningen utifrån elevernas behov och förutsättningar. Detta ställer stora krav på lärarna att söka lösningar på de svårigheter som eleverna står inför och anpassa undervisningens genomförande. Om lärarna trots anpassning av undervisningen till elevens behov får indikationer om att eleven inte kommer att klara målen ska rektorn informeras. Tillsynen visar att skolan har behov av att förbättra sitt arbete och tydliggöra skillnaden mellan lärarnas uppdrag att individanpassa undervisningen och det arbete som ska bedrivas för de elever som kan behöva särskilda stödinsatser. Många av skolans elever har behov av anpassning och stöd. Skolan lägger ett stort ansvar på eleverna att parallellt med ordinarie arbete komma till rätta med kursdelar de inte klarat i tidigare avsnitt. I sin översyn av detta arbete är det viktigt att skolan följer upp och utvärderar hur väl individanpassningen av undervisningen fungerar. Enligt de intervjuer som Skolinspektionen genomfört finns ett behov av att förbättra individanpassningen utifrån elevernas behov och förutsättningar. Huvudområde: Enskild elevs rätt Bedömningsområde: Bedömning och betyg Skolinspektionen bedömer att betygskatalogerna inte uppfyller författningens krav. 2 Skolverkets föreskrifter om betygskatalog för gymnasieskolan (SKOLFS 2007:42)

15 8 (12) I föreskriften definieras betygskatalog som det pappersdokument som utformats, förts och signerats i enlighet med föreskrifterna. Med signering avses att betygssättande lärare bekräftar genom sin namnunderskrift och sitt namnförtydligande att ett betyg har satts eller att rektor bekräftar genom sin namnunderskrift och sitt namnförtydligande när rektor satt eller rättat ett betyg. Betygskatalogen på John Bauergymnasiet i Sundsvall förs digitalt men skolan har inte betygskatalogen utskriven som pappersdokument. Den betygskatalog i pappersformat som Skolinspektionen tagit del av är utskriven cirka en vecka före tillsynsbesöket och saknar i de flesta fall signering av betygssättande lärare. I pappersdokumentet av betygskatalogen finns en kolumn för betygssättande lärares signatur, en kolumn för betyg efter prövning och en kolumn för korrigeringar av betyg. Antalet ändringar i betygskatalogen är omfattande och i många fall är varken ursprungliga betyg eller ändringar signerade. Granskningen visar att i samtliga fall, frånsett för en elev, har korrigeringarna inneburit att elevens betyg höjts ett eller flera steg. Skolinspektionen konstaterar att de brister som skolan uppvisar när det gäller förande av betygskatalog allvarligt hotar tillförlitligheten till att betygen är korrekta och likvärdiga. Detta förstärks av övriga brister avseende bedömningar och betygssättning som tillsynen visar. Bedömningsområde: Undervisningstid och tillgång Skolinspektionen bedömer att rektorn måste säkerställa att eleverna får sin garanterade undervisningstid. 2 kap 5 a förordningen om fristående skolor med hänvisning till 5 kap. 4 d skollagen. Motivering Den fristående gymnasieskolan ska erbjuda en undervisningstid som motsvarar den garanterade undervisningstiden. Skolan ska kunna redovisa hur varje elev har erbjudits den garanterade undervisningstiden. Skolan ska genomföra undervisning i alla kurser som ska ingå i utbildningen. Skolinspektionen har tagit del av scheman över alla tre år för nuvarande årskurs tre inom Hotell- och restaurangprogrammet. Av schemana går inte att utläsa om exempelvis den gemensamma kursen Ansvarsfull alkoholhantering SERK 1202 genomförts. Tillsynen visar att den undervisningstid som eleverna ska erbjudas inte alltid är möjlig att identifiera. Enligt elevintervjuer är det inte alltid tydligt vilka kurser som pågår.

16 9 (12) Därmed går heller inte att säkerställa att eleverna får sin garanterade undervisningstid eller ges förutsättningar att nå målen i alla kurser. Bedömningsområde: Undervisningstid och tillgång Skolinspektionen bedömer att skolan inte har en fungerande närvarokontroll. 9 kap 8 skollagen, 6 kap19 och 20a gymnasieförordningen Motivering Tillsynen visar att skolans rutiner för frånvarorapportering inte följs. Enligt skolans rutiner ska undervisande lärare notera elevernas frånvaro i ett digitalt rapporteringssystem. Elevernas mentorer ansvarar sedan för att sammanställa frånvaron och vidta lämpliga åtgärder. Mentorerna ansvarar också för inrapportering till Central Studiestöds Nämnden (CSN) om den ogiltiga frånvaron är 20 procent eller högre. Intervjuer med elever och personal visar att detta inte alltid följs. Flera av mentorerna hävdar att tid saknas för att registrera elevernas frånvaro och att sköta inrapporteringen till CSN. Skolinspektionen har tagit del av information om hur John Bauergymnasiets inrapportering till CSN sett ut för läsåren 2009/10 och 2010/11. I samband med tillsynen har skolan ombetts redovisat frånvarostatistik för läsåren 2009/10 och 2010/11. Av skolans redovisning framgår att framgår att 60 elever har en total frånvaro som överstiger 20 procent. Vidare framgår att av dessa 60 elever har 41 elever ej anmäld frånvaro som överstiger 20 procent. Under samma period har John Bauer Gymnasiet redovisat olovlig frånvaro till CSN för 13 elever. Bedömningsområde: Särskilt stöd Skolinspektionen bedömer att rektorn måste ta ansvar för att elevers eventuella behov av särskilt stöd utreds och att särskilt stöd erbjuds de elever som är i behov av särskilda stödinsatser. 2 kap. 7a förordningen om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet Om lärarna trots anpassning av undervisningen till elevens behov får indikationer på att eleven inte kommer att klara målen ska rektorn informeras. Rektorn ska då se till att elevens behov utreds. Visar utredningen att eleven är i behov av särskilt stöd ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas.

17 10 (12) Tillsynen visar att John Bauergymnasiet i Sundsvall inte utreder elever som kan vara i behov av särskilt stöd. Skolan saknar utredningsrutiner och det stöd som erbjuds är av generell karaktär och bygger inte på någon kartläggning av elevernas behov. Stöd till elever erbjuds i form av extralektioner i så kallade stugor där i bästa fall en utbildad lärare i ämnet finns att tillgå. Stuglektionerna kolliderar ibland med annan schemalagd undervisning så att elever som skulle behöva stödet är uppbundna av annan undervisning. På skolan finns många elever som kan vara i behov av särskilda stödinsatser och därutöver ett 30-tal priv-elever men skolan saknar specialpedagog. I slutet av höstterminen påbörjades ett arbete med att organisera undervisning för att priv-eleverna ska bli behöriga till nationella program. Vid tillsynsbesöket har åtta månader redan försvunnit av skolåret och stödet till priv-elverna har ännu inte kommit igång, vilket är oacceptabelt. Enligt de rutiner som skolan redovisat är det undervisande lärare som identifierar och dokumenterar behov av särskilt stöd hos elever genom att upprätta åtgärdsprogram. Detta sker utan att rektorn informeras och utan att behoven först utretts. Undervisande läraren ska också hålla kontakt mentor för att diskutera behov av stödåtgärder. Enligt förordningen ska rektorn alltid informeras om en elev befaras inte nå målen. I många fall ges inte rektorn på John Bauergymnasiet möjlighet att se till att stödbehoven utreds. Det förekommer att enskilda elever har flera parallella åtgärdsprogram och att elevens hela skolsituation aldrig kartlagts. Bedömningsområde: Särskilt stöd Skolinspektionen bedömer att rektorn måste se till att åtgärdsprogram i enlighet med författningarnas krav utarbetas för de elever som efter utredning bedöms vara i behov av särskilt stöd. 2 kap. 7a förordningen om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet De åtgärdsprogram som skolinspektionen tagit del beskriver ofta insatser som eleverna själva ska vidta för att för att komma tillrätta med en problematik eller har karaktären av anpassning av undervisningen till elevernas tillfälliga behov och förutsättningar. Exempel på detta är att eleven ska genomgå prövning, att kurser förlängs eller flyttas till ett senare tillfälle eller att eleven erbjuds mera praktik och reducerad skolgång. Skolinspektionen vill därför påpeka att eleverna i första hand ska erbjudas stöd inom ordinarie kurstid. Vidare ska skolans åtgärder för att ge eleven särskilt stöd vara tydliga i programmen.

18 11 (12) Rektorn ska informeras när en elev befaras ha svårigheter att nå målen och rektorn ska se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska också ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Skolans nuvarande rutiner för arbetet med särskilt stöd har fått till följd att lärarna tidigt, ibland utan föregående utredning, utarbetar åtgärdsprogram för eleverna. För att åtgärdsprogrammet ska kunna uppfylla förordningens krav är det är viktigt att skolan arbetar för en gemensam kunskap om hur mål och åtgärder kan formuleras. Åtgärdsprogrammen ska beskriva skolans stödinsatser till eleven och skolan måste också beakta elevens hela skolsituation vid utarbetande av åtgärdsprogram. Stöd för hur åtgärdsprogram kan utarbetas finns i Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2008:25). Bedömningsområde: Avgifter Skolinspektionen bedömer att eleverna inte har reella möjligheter att förvara datorerna i skolan vilket medför att eleverna har kostnader för utbildningen som inte kan betraktas som enstaka eller obetydliga. 9 kap 10 skollagen Motivering Utbildningen vid fristående skolor, som får bidrag enligt 9 kap 8 skollagen ska vara avgiftsfri för de elever som bidragen avser. Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. Skolan får dock besluta att eleverna ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel. I verksamheten får också förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. Tillsynen visar att eleverna för att fullt ut kunna följa undervisningen och genomföra sin utbildning behöver tillgång till en dator. Eleverna vid John Bauergymnasiet lånar en studiedator av skolan under studietiden. I samband med lånet skriver eleven eller elevens målsman under ett avtal om lån av studiedatorer av John Bauergymnasiet. Av avtalet framgår att elever som inte förvarar datorerna i skolans låsbara förvaringsutrymme efter ordinarie skoltid måste teckna en så kallad allriskförsäkring som kan kosta cirka 1000 kr per år. Vidare framgår att eleven eller elevens vårdnadshavare svarar för de kostnader som uppstår vid förlust av eller skador på datorn, programvaran eller tillhörande utrustning som inte omfattas av maskingarantier eller försäkringar tecknade av ägarna. I avtalet erbjuder sig skolan att förvara elevernas datorer efter ordinarie skoltid. Enligt eleverna är detta logistiskt omöjligt. Som följd av detta känner de flesta eleverna att de måste ta med datorn hem efter ordinarie skoltid och därmed också tvingade att teckna

19 12 (12) en allriskförsäkring. Händer något med datorerna som inte omfattas av maskingarantier eller försäkringar tecknade av ägarna så får eleven/målsmannen bekosta självrisken. Skolinspektionen konstaterar att skolan måste säkerställa att eleverna ges reella möjligheter att förvara datorerna i skolan. Bedömningsområde: Rektors beslutsfattande Skolinspektionen bedömer att ändringar i betygskatalogen har överlåtits till annan personal och ändringarna är inte signerade av rektorn. 2 kap. 9 förordningen om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet, Skolverkets föreskrifter om betygskatalog för gymnasieskolan SKOLFS 2007:42 Motivering Enligt nuvarande lagstiftning får inte rektorsbeslut delegeras till andra. Rektorn ska genom sin namnunderskrift och sitt namnförtydligande bekräfta när rektorn satt eller ändrat ett betyg. Antalet ändringar i skolans betygskataloger är omfattande och i många fall är varken ursprungliga betyg eller ändringar signerade. Inte i något fall är ändringarna signerade av rektorn så som det ska vara.