Hur skapas förutsättningar för en jämställd idrott? Unga i och om idrotten i Trelleborg. Susanna Hedenborg och Marie Larneby

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur skapas förutsättningar för en jämställd idrott? Unga i och om idrotten i Trelleborg. Susanna Hedenborg och Marie Larneby"

Transkript

1 Hur skapas förutsättningar för en jämställd idrott? Unga i och om idrotten i Trelleborg Susanna Hedenborg och Marie Larneby 1

2 Innehåll Inledning... 3 Material och metod... 5 Makten i styrelserna... 7 Idrottslokaler... 7 Antal och andel deltagartillfällen... 9 Deltagartillfällen inom olika idrotter Trelleborgsungdomars erfarenheter av föreningsidrotten Jag älskar att idrotta Idrottsidentiteter Att sluta idrotta Den åtråvärda fritiden Idrott är inte allt Idrott, utseende och kroppsideal Idrottens kostnader Att vara ung i Trelleborg Sammanfattning och rekommendationer Bilaga Referenslista Otryckta källor Tryckta källor

3 Inledning I Sverige deltar en majoritet av alla barn och unga i föreningsidrott. Samtidigt visar flera studier att aktivitetsnivån inom föreningsidrotten har gått ner under senare år. Aktivitetsnivån skiljer sig dessutom mellan olika grupper: den är lägre för äldre ungdomar än för barn och lägre för flickor än för pojkar. 1 Men minskningen och skillnaderna betyder inte nödvändigtvis att äldre ungdomar och flickor är mindre fysiskt aktiva än andra grupper. De kan vara aktiva på andra sätt än i föreningsidrotten. Att det förefaller vara så visar exempelvis Ungdomsbarometern där det framkommer att intresse för träning verkar öka, liksom antalet ungdomar som anger att de tränar flera gånger i veckan. 2 Generellt sett är dessutom andelen medborgare som är fysiskt aktiva högre i Sverige än i andra Europeiska länder. I Sverige anger 70 procent att de tränar eller idrottar minst en gång i veckan, vilket är mycket högt i jämförelse med länder i södra Europa, exempelvis Italien där 60 procent anger att de aldrig tränar eller idrottar. 3 Det finns skillnader i deltagande och hur idrottens stöd fördelas vad gäller kön, etnicitet och var någon bor. Av den senaste utvärderingen från Centrum för idrottsforskning (CIF) framkom att flickor med utländsk bakgrund deltar i lägre utsträckning än andra och att mest ekonomiskt stöd (2013) tillfaller medelstora och socioekonomiskt välmående städer och förortskommuner, särskilt i Stockholms- och Skåneregionen. 4 Att deltagande inom idrotten skiljer sig mellan olika grupper framkommer även i Ungdomsbarometern. Familjernas ekonomi och ungdomars idrottsutövning hänger samman i det att i familjer med bättre ekonomi deltar barn och unga i högre utsträckning i föreningsidrotten än i familjer med sämre ekonomi. 5 Människors val av idrott hänger även samman med social klass. 6 1 CIF (2014). Statens stöd till idrotten. Uppföljning Centrum för idrottsforskning. s Ungdomsbarometern (2014). Omvärld och kommunikation. Specialanalys: RF diskussion. se även Jesper Andreasson & Thomas Johansson (2014). The Global Gym. Gender, Health and Pedagogies, Basingstoke: Palgrave Macmillan. 3 De nordiska länderna ligger generellt sett högst, medan de sydeuropeiska länderna ligger lägst när det gäller andelen som tränar eller idrottar. 4 CIF (2014). s Ungdomsbarometern (2014). 6 Engström, Lars-Magnus (2010). Smak för motion. Fysisk aktivitet som livsstil och social markör. Stockholm; Holmqvist, Mikael (2015). Djursholm: Sveriges ledarsamhälle. Stockholm: Atlantis. 3

4 Syftet med denna studie är att kartlägga och analysera pojkars och flickors deltagande i idrottsföreningar i Trelleborg, samt att förstå och begripliggöra ungdomars egna berättelser om sitt idrottsdeltagande. Vidare skulle idrottsföreningarnas styrelsers sammansättning samt idrottsanläggningarnas beläggning med avseende på kön undersökas. Målet är att kunna ge Trelleborgs kommun ett underlag som kan leda fram till handlingar som gör föreningsidrotten jämställd. Flera studier har visat att flickors och pojkars förhållande till idrotten kan skilja sig åt. I den här studien kommer vi att studera dels hur stöd inom idrotten fördelas till unga kvinnors och unga mäns aktiviteter, dels hur deras erfarenheter av idrotten ser ut. Förutom att göra en beskrivning av dessa förhållanden kommer vi att göra en genusanalys. Genus brukar beskrivas som det sociala könet. Det betyder att det vi anser vara det manliga respektive det kvinnliga inte kan förklaras av ett biologiskt kön. Genusforskare har pekat på att många idrotter är genuskodade. Inom det så kallade genussystemet så skiljs det manliga från det kvinnliga det som vi anser vara manligt kan inte samtidigt vara kvinnligt. Det kan handla om färger, idrotter eller kanske yrken. Ett enkelt exempel inom idrotten är ridsporten eller gymnastiken som för hundra år sedan ansågs vara typiskt manliga sporter. Idag anses ridsporten och gymnastiken vara sporter för flickor och kvinnor. Den förändringen har att göra med samhälleliga förändringar såsom exempelvis hästens roll i samhället inte med mäns och kvinnors biologiska förutsättningar. Dessutom anses det manliga vara norm. Om vi återigen går till idrotten, är ett belysande exempel att vi talar om Allsvenskan respektive Damallsvenskan inom fotboll. Varför heter det inte Herrallsvenskan och Damallsvenskan? Flera forskare har resonerat om vad genus betyder för pojkars och flickors idrottsutövande. 7 Vi kommer tillbaka till dessa resonemang längre fram i texten. 7 Numera finns en rad studier av genus och idrott. Se bl a: Andreasson, Jesper (2007). Idrottens kön. Genus, kropp och sexualitet i lagidrottens vardag, Lund: Lunds universitet, Samhällsvetenskaplig fakulteten; Grahn, Karin (2008). Flickor och pojkar i idrottens läromedel. Konstruktioner av genus i ungdomstränarutbildningen, Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, cop; Larsson, Håkan (2001). Iscensättningen av kön i idrott: en nutidshistoria om idrottsmannen och idrottskvinnan, Stockholm: HLS Förlag; Ljunggren, Jens (1999). Kroppens bildning. Linggymnastikens manlighetsprojekt , Eslöv: B. Östlings bokförl. Symposion; Lundquist Wanneberg, Pia (2004). Kroppens medborgarfostran. Kropp, klass och genus i skolans fysiska fostran , Stockholm: Stockholms universitet; Olofsson, Eva (1989). Har kvinnorna en sportslig chans? Den svenska idrottsrörelsen och kvinnorna under 1900 talet, Umeå: Univ; Pfister, Gertrud (2013), (ed,) Gender and Sport: Changes and Challenges. Münster, 4

5 Material och metod Material för denna studie är statistik som gäller det statliga lokala aktivitetsstödet (så kallat LOK-stöd) från 2014, 8 Winnets jämställdhetskarta, En utredning om ridsporten i Trelleborg 2014, samt ett enkätmaterial och intervjuer med ungdomar i kommunen. LOK-stödet riktas till lokala och ideella ungdomsorganisationer. Bidrag utgår för sammankomster och deltagartillfällen. I LOK-stödsstatistiken för Trelleborgs kommun anges för varje idrottsförening: antal deltagartillfällen, ledartillfällen, ledarstöd, extra ledarstöd samt det totala belopp som en förening har erhållit. I statistiken är det endast antal deltagartillfällen som är uppdelade på pojkar och män samt flickor och kvinnor i åldersgrupperna 7 12, 13 16, 17 20, och 26 och uppåt. Andra uppgifter är inte uppdelade på kön. Därför är det antalet deltagartillfällen i de olika åldersgrupperna som bearbetats och analyserats i denna studie. Deltagartillfällen i Trelleborgs kommun kommer även att jämföras med andra kommuners dito. Jämförelser kommer att göras eftersom vi vill studera huruvida kommunen skiljer sig från andra eller om det finns samma mönster här som på andra håll. Antal deltagartillfällen är ett bra mått att använda om man vill beskriva hur idrottsdeltagandet ser ut. Samtidigt finns det nackdelar med måttet. Det säger till exempel inget om hur många medlemmar en förening har. Det säger inte heller något om fysisk aktivitet där LOK-stöd inte har erhållits. Generellt gynnas idrotter där många barn och ungdomar gör saker samtidigt, inte minst de stora lagidrotterna. 9 Material har även erhållits från en studie gjord av Matilda Andersson från Winnet. 10 Winnets jämställdhetskarta bygger på könssammanställd statistik. Förutom grundfakta för kommunerna som undersökts återfinns uppgifter relaterade till fyra jämställdhetsmål: en jämn fördelning av makt och inflytande; ekonomisk jämställdhet; en jämn fördelning av det obetalda arbetet och att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. I vår studie är det intressant att se hur makten fördelar sig inom idrottsföreningarna, vilket vi Westf: Waxmann; Tolvhed, Helena (2008). Nationen på spel. Kropp, kön och svenskhet i populärpressens representationer av olympiska spel , Umeå: h:ström Text & kultur; Tolvhed, Helena (2015). På damsidan: femininitet, motstånd och makt i svensk idrott Göteborg: Makadam förlag; Rönnbäck, Julia (2015). Det är väl typiskt tjejer om basket, kropp och femininitet. Bokförlaget idrottsforum.org Jämf CIF (2014). 10 Jamstalldhetskartan.se 5

6 kan utifrån det material Andersson låtit oss ta del av. Av jämställdhetskartan framgår även vilka kommunala anläggningar som finns. Idrottslokaler är en av de faktorer som styr vilka möjligheter barn och unga har att idrotta. Förutom LOK-stödet är en viktig del av stödet kopplat till anläggningarna. Winnets uppgifter tillsammans med En utredning om ridsporten i Trelleborg har använts för att kunna säga något om hur kommunens ansvar för olika typer av idrottsanläggningar kan tänkas påverka pojkars och flickors idrottande. Lite schematiskt skulle det kunna sägas att om det i en kommun bara finns en ishall där det bedrivs ishockey är det, genom ishockeyns genuskodning som manlig, mer rimligt att tro att pojkars aktiviteter erhåller mer stöd än flickors aktiviteter inom föreningsidrotten. Det kan förstås vara så att ishallen bara används till konståkning och i så fall är det, genom konståkningens genuskodning som kvinnlig, troligt att flickors aktiviteter snarare än pojkars aktiviteter får stöd. Ett annat material som legat till grund för studiens analys är ett enkätmaterial där unga kvinnor och män i gymnasieåldern har fått besvara frågor om sitt tidigare och nuvarande idrottsdeltagande. Svaren i enkäterna ger även bakgrundsinformation om ungdomarna. Det är 59 personer som har svarat på enkäterna. Enkäten har fyllts i under vårt besök på en gymnasieskola och alla ungdomar som vi mött har fyllt i enkäten (för enkäten se bilaga 1). Vidare har 13 fokusgruppsintervjuer med dessa unga kvinnor och män i gymnasieåldern gjorts. Sammanlagt har 59 ungdomar intervjuats. Intervjuerna har spelats in och transkriberats. Fokusgruppsintervjuerna har gjorts i ett grupprum i skolans lokaler. Både unga män och unga kvinnor har intervjuats tillsammans i grupperna. Ungdomarna har tillfrågats av sina lärare i Idrott och hälsa om de vill delta i undersökningen. Vi har talat med något fler unga kvinnor än unga män, eftersom uppdraget från Trelleborgs kommun hade fokus på kvinnors deltagande i föreningsidrotten. Deltagandet i intervjuerna har varit helt frivilligt och ungdomarna har noga informerats om vad studien innebär. Personuppgifter har inte inhämtats. 11 Flink, Jörgen (2014). En utredning om ridsporten i Trelleborg

7 Makten i styrelserna Att studera hur makten i idrottsföreningars styrelser är fördelad är intressant om en vill kunna säga något om jämställdheten i föreningsidrotten. Som redan påpekats kan vi inte särskilja mellan olika verksamheter inom den ideella sektorn med hjälp av jämställdhetskartan, men vi har erhållit bakgrundsmaterialet från Andersson och kan utifrån den enkätstudie hon genomfört säga något om styrelsernas sammansättning. Om vi ser till representation i föreningslivet generellt är 26 procent av ordförandena och 44 procent av ledamöterna kvinnor i Trelleborg. I idrottsföreningarna är 17 procent av ordförandena kvinnor och av ledamöterna är 44 procent kvinnor. Av andra studier framkommer att idrotten tillsammans med näringslivet ofta har en låg representation i ledningen av kvinnor. Andelen kvinnor respektive män på ledande positioner inom idrottsrörelsen och näringslivet var år procent. 12 Idrottslokaler I Trelleborgs kommun finns 17 idrottshallar och gymnastiksalar. Det finns dessutom en ishall, ett badhus, en friidrottsarena, en tennisanläggning inomhus, fyra tennisanläggningar utomhus och 30 fotbollsplaner (11-, 7-, och 5-manna, varav 5 stycken är konstgräsplaner). 13 Enligt Winnets jämställdhetskarta finns inget ridhus vilket i detta sammanhang betyder att det inte finns ett ridhus som enbart är kommunalt ägt. 14 I Trelleborg är ridsporten, precis som på många andra håll, finansierad på flera olika sätt. Ridanläggningar kan vara helt privata och ändå bedriva barn och ungdomsverksamhet som erhåller kommunalt stöd genom en förening. Ibland är det föreningen som äger hästar, mark och hus. I andra fall äger kommunen hästar, mark och hus. I de allra flesta fall blandas dessa förhållanden. 15 Att kommuner äger idrottshallar, ishallar, badhus, fotbollsplaner är vanligt, liksom att driften betalas genom kommunalt stöd. Ridsporten 12 Göransson, Anita (red.) (2007). Maktens kön: kvinnor och män i den svenska makteliten på 2000-talet. Nora: Nya Doxa, s Mailkorrespondens med Jenny Österlind Telefonintervju med Martin Hansson Flink, Jörgen (2014); Smith, Elin (2009). The Sport of Governance a Study Comparing Swedish Riding Schools. European Sport Management Quarterly. 9 (2): ; Thorell, Gabriella & Hedenborg, Susanna (2015). Riding Instructors, Gender, Militarism, and Stable Culture in Sweden: Continuity and Change in the Twentieth Century. The International Journal of the History of Sport. 32 (5):

8 har, av de lite krångliga ägar- och driftsförhållandena, som påpekats ovan inte erhållit lika mycket stöd. Tidigare studier har försökt göra uppskattningar av vad kommunalt stöd i samma omfattning som andra idrottsanläggningar erhåller skulle betyda för ridsporten, och några kommuner (i Skåne exempelvis Malmö) har försökt att arbeta med konsekvenserna av dessa uppskattningar. En analys av konsekvenserna bör självklart omfatta hur stöd till olika anläggningar påverkar pojkars och flickors idrottande om mer stöd ges till anläggningar där pojkar deltar i föreningsidrotten är stödet inte jämställt. I Trelleborg finns det fem ridsportföreningar som erhåller kommunalt stöd i olika grad. 16 Trelleborgs ryttarförening, som är den förening som erhåller mest verksamhetsbidrag av ryttarföreningarna, hamnade på plats nummer 19 och erhöll kronor år Mest verksamhetsbidrag erhöll Trelleborgs simsällskap ( ), FC Trelleborg ( ), Trelleborgs ishockeyförening ( ), Trelleborgs handbollsklubb ( ) samt Trelleborgs fotbollsförening ( ). I tre av de sex föreningar som erhöll mest stöd var majoriteten av medlemmarna pojkar mellan 4 och 20 år. I ridsportföreningarna är flickorna i majoritet. Kommunala bidrag till ridsporten uppgick till drygt kronor under 2014 och av dessa var kronor lokalbidrag. I linje med förslagen som har angetts i En utredning om ridsporten i Trelleborg erhöll ridsportföreningarna under 2015 särskilt stöd med kronor inom jämställdhetssatsningen för anläggningarna. Den särskilda satsningen har framför allt handlat om upprustning av anläggningarna. Dessutom har bidrag till tävlingsarrangemang samt ledarskapsutbildning ingått. 17 En annan fråga som diskuterats i relation till pojkar och flickors idrottande och lokaler är efter vilka principer plan- och halltider fördelas. Trelleborgs kommun har en fördelningsprincip vad gäller utomhusplaner för fotboll som bygger på att delningen av tider ska vara jämställd. Prioritering ska, enligt listan, göras enligt ranking och ålder där allsvenskan senior dam och herr har prio 1. Det finns visserligen vissa skillnader mellan hur herr- och damlagen ska prioriteras (division 3 herr har prio 5, medan division 3 dam 16 Flink, Jörgen (2014). s Av Anderssons studie framgår att Trelleborgs ryttarförening erhållit cirka kronor. Mest kommunalt stöd har Trelleborgs simsällskap erhållit, kronor. Om stödet till de fotbollsföreningar som är bland de 10 föreningar som får mest stöd räknas samman, har fotbollsföreningarna erhållit drygt kronor och simföreningarna kronor. Det är ingen annan ryttarförening som är bland de tio föreningar som får mest stöd. 8

9 har prio 6; pojkallsvenskan har prio 9, och herr/damjuniorer prio 11 (prio 10 saknas på listan), pojkar 17 har prio 12, pojkar och flickor har prio 13). På vilket sätt detta påverkar pojkars och flickors intresse för och deltagande i fotboll är svårt att säga utifrån listan. Vi kommer dock att återkomma till lokalfrågan nedan när vi diskuterar ungdomarnas erfarenheter av föreningsidrotten i Trelleborgs kommun. När det gäller de andra anläggningarna och hur tiderna fördelas finns i kommunen ett hallråd. 18 I detta sitter representanter för kommunen och för föreningarna. I hallrådet bestäms vilket utrymme respektive förening får, därefter är det upp till varje förening att dela upp tiderna. I hallrådet finns ingen motsvarighet till fotbollens priolista om en jämställd förening. Vilka eventuella konsekvenser det får är svårt att säga utifrån det tillgängliga materialet för denna studie, men vi återkommer till hur ungdomarna upplever tillgången till hallar nedan. 19 Antal och andel deltagartillfällen I detta avsnitt görs en presentation av en kartläggning om läget i Trelleborgs kommun utifrån befintlig statistik om så kallat LOK-stöd. Om LOK-stödet sätts i relation till antalet bidragsberättigade ungdomar (LOK-stöd per ungdom) så är Trelleborg en av de kommuner där idrotten erhåller mycket stöd i Skåne (se Tabell 1). LOK-stöd per ungdom i Trelleborg år 2013 var 440 kronor. Även i jämförelse med kommuner i hela Sverige låg Trelleborg högt. Enligt CIFs utvärderingsrapport erhöll en majoritet av Sveriges kommuner (191 av 290) mellan 250 och 399 kronor per ungdom år Endast 54 kommuner erhöll mer än 400 kronor. Högst ersättning fick Solna kommun i Stockholms län (827 kronor). LOK-stödet är inte jämnt fördelat om vi ser till kön och ålder. I Trelleborgs kommun kan vi konstatera att pojkar har fler deltagartillfällen än flickor (se tabell 2), vilket betyder att mer av LOK-stödet går till aktiviteter för pojkar. För Sverige i sin helhet gäller att pojkar svarar för fler deltagartillfällen än flickor, 61 respektive Telefonintervju med Martin Hansson Det skulle kunna vara intressant att fördjupa studien genom att granska hur några föreningar resonerar när det gäller halltider och flickors och pojkars idrotter. 20 CIF (2014). 9

10 procent. Skillnaden ökar under ungdomsperioden. 21 Samma mönster återfinns i Trelleborg, men här är skillnaden mellan pojkar och flickor något större än genomsnittet. Av tabell 3 framgår att (33 procent) av de deltagartillfällen som erhåller LOKstöd utförs av flickor i Trelleborgs kommun (67 procent) deltagartillfällen görs av pojkar. 22 Tabell 1: LOK-stöd i kronor per ungdom och kommun år Kommun Lokstöd per ungdom Kommun Lokstöd per ungdom Vellinge 599 Burlöv 352 Lomma 540 Tomelilla 334 Höganäs 494 Malmö 331 Landskrona 460 Eslöv 311 Ängelholm 457 Östra Göinge 302 Ystad 451 Klippan 297 Trelleborg 440 Höör 290 Helsingborg 439 Bromölla 290 Staffanstorp 416 Åstorp 279 Lund 412 Hörby 260 Hässleholm 410 Skurup 256 Osby 397 Simrishamn 249 Kristianstad 391 Svalöv 245 Kävlinge 377 Sjöbo 227 Perstorp 371 Örkelljunga 196 Båstad 368 Bjuv 186 Svedala 358 Källa: s CIF (2014). s Det är dock viktigt att komma ihåg att detta handlar om deltagartillfällen som erhåller LOK-stöd. Det behöver inte betyda att flickor är aktiva i lägre grad än pojkarna. De kan exempelvis vara fysiskt aktiva i verksamheter som inte erhåller LOK-stöd. 10

11 Tabell 2: Flickors och pojkars totala antal (andel inom parentes) deltagartillfällen inom idrottsföreningar, åldersgruppen 7 21 år i Trelleborgs kommun. Flickor Pojkar Total Aktivitetstillfällen (33) (67) Källa: LOK-stöd 2014, Det finns även skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller olika åldersgrupper. Generellt sett utgår LOK-stöd framför allt till deltagartillfällen för ungdomar mellan 7 och 12 år. 23 Det är denna grupp som ägnar sig åt aktiviteter inom föreningsidrotten i högst utsträckning. Andelen medlemmar i idrottsföreningar är dessutom högst bland barn och unga, och andelen medborgare som ägnar sig åt regelbunden fysisk aktivitet är högst i denna åldersgrupp. En nationell jämförelse mellan pojkar och flickor i olika åldersgrupper visar att flickor slutar att föreningsidrotta i lägre åldrar än pojkar. 24 Det framgår även av statistiken i denna studie för Trelleborgs del (se diagram 1). Flickors lägre antal deltagartillfällen syns i alla åldersgrupper, och i perioden år går flickornas deltagartillfällen ned snabbare än pojkarnas. Diagram 1: Totala antalet deltagartillfällen inom idrottsföreningar som erhåller LOK-stöd uppdelat på åldersgrupper och kön i Trelleborg Flickor Pojkar Källa: LOK-stöd 2014, 23 CIF (2014). 24 CIF (2014). 11

12 Deltagartillfällen inom olika idrotter Av Riksidrottsförbundets statistik för Sverige framgår att det är tio idrotter som har flest antal deltagartillfällen och sammankomster. Bland dessa finns en dominans av lagidrotter och fotbollen svarar för mer än tre gånger fler aktiviteter än andra förbund. De vanligaste idrotterna mätt genom deltagartillfälle är fotboll, innebandy, ishockey, handboll, ridsport, gymnastik och simning. 25 Fotbollens dominans syns även i Trelleborg. Om man ser till föreningar med många deltagartillfällen dominerar fotboll (här har flera föreningars deltagartillfällen räknats samman). Därefter kommer simning, ridsport, ishockey, innebandy, handboll och konståkning. Det är fotboll, ishockey, simning och innebandy som är störst sett till deltagartillfälle. Genom att kartlägga inom vilka föreningar som flickor respektive pojkar har flest deltagartillfällen i Trelleborg, framstår vissa idrotter som de viktigaste i kommunen för flickor respektive pojkar. De tio föreningar där flest deltagartillfällen äger rum står 60 respektive 77 procent av deltagartillfällena för flickor respektive pojkar. Flera av dessa föreningar bedriver träning och tävling i samma idrotter, exempelvis är det fyra av föreningarna med flest deltagartillfällen för pojkar som håller på med fotboll. Genom att räkna ihop deltagartillfällena och koppla dem till specifika idrotter så kan vi konstatera att de vanligaste idrotterna för flickor är handboll, simning, fotboll, gym/pass på träningscenter och innebandy. För pojkarnas del är det fotboll, ishockey, gym/pass på träningscenter, simning och innebandy (se tabell 3). Som redan påpekats gynnas idrotter av LOKstödet där det är möjligt att ha många deltagare vid samma tillfälle och många tillfällen. Detta märks även i Trelleborg. Tabell 3: Antal deltagartillfällen för flickor och pojkar i de 10 föreningarna med flest deltagartillfällen, uppdelade på idrotter och kön i åldersgruppen 7 25 år. Idrott Flickor Idrott Pojkar Handboll Fotboll Simning Ishockey Fotboll 6041 Simning Gym 5415 Gym 9762 Innebandy 4515 Innebandy CIF (2014). 12

13 Källa: LOK-stöd 2014, I de yngre åldersgrupperna (7 16 år) är det föreningar som bedriver fotboll, ishockey, innebandy och handboll som har flest deltagartillfällen vad gäller pojkarna. För flickorna är det simning, handboll, gymnastik och konståkning. För att försöka se om det är några idrotter som är bättre på att hålla kvar ungdomarna har vi också studerat inom vilka idrotter det finns flest deltagartillfällen för åldersgruppen år. För flickorna är det handboll, fotboll och trav, medan det för pojkarna är fotboll, handboll och basket. Trelleborgsungdomars erfarenheter av föreningsidrotten I det följande kommer Trelleborgsungdomars erfarenheter av föreningsidrotten att presenteras och analyseras. I undersökningen ingår elever som går studieinriktade och yrkesinriktade program på gymnasiet; samt både unga män och unga kvinnor (se tabell 4). Tabell 4: Antal elever uppdelade på kön i yrkesinriktade respektive studieinriktade program på gymnasienivå i Trelleborg som har svarat på enkäten och som har varit med i fokusgruppsintervjuerna. Yrkesinriktning Studieinriktning Summa Kvinnor Män Summa Källa: Enkätmaterial insamlat för studien. Det är 59 ungdomar som har svarat på enkäten och som har ingått i fokusgrupperna fler kvinnor än män (36 kvinnor och 23 män). Ungefär hälften av dem går på yrkesinriktade program och den andra hälften går på studieinriktade program på gymnasiet. Vi har velat ha ungdomar från båda gymnasieformerna med i studien eftersom vi tidigare sett att dessa grupper har lite olika erfarenheter av och synpunkter på idrotten. 26 Precis som på andra håll har ungdomarna i Trelleborg erfarenhet av föreningsidrotten. Av tabell 5 framgår att 36 av 59 ungdomar i studien (61 procent) är aktiva inom föreningsidrotten. Av de 23 ungdomar som anger att de inte är aktiva i en idrottsförening 26 Se Hedenborg, Susanna & Larneby, Marie (2016). (kommande FoU-rapport, Riksidrottsförbundet), Hedenborg, Susanna & Glaser, Joakim (2013). Unga i om framtidens idrottsorganisering, FoU-rapport 2013:2, Riksidrottsförbundet. 13

14 vid intervjutillfället, har 17 tidigare varit aktiva i en idrottsförening. En av ungdomarna är och har varit fysisk aktiv, men inte i en idrottsförening. Det betyder att en majoritet, 53 av 59 eller 91 procent, av de som svarat på enkäten och som vi intervjuat har erfarenheter av föreningsidrotten. I urvalet är en större andel av kvinnorna än männen aktiva inom föreningsidrotten vid intervjutillfället. Tabell 5: Antal ungdomar som är aktiva eller inte i föreningsidrotten uppdelade på kön Ej aktiva Aktiva Summa Kvinnor Män Summa Källa: Enkätmaterial insamlat för studien. Ungdomarna är aktiva i en rad olika föreningsidrotter såsom fotboll, innebandy, ridsport, konståkning, cheerleading, golf, ishockey, handboll, MMA, rugby och basket. Bland de ungdomar som tidigare varit aktiva i en förening anges även balett, tennis, gymnastik, karate, hopprep, taekwondo och bowling. Ungdomarna går även på olika träningspass på gym och träningscenter, vissa kombinerar detta med att vara aktiva i en föreningsidrott. Det ska tilläggas att det inte är självklart för ungdomarna som vi har träffat att det finns någon skillnad mellan idrott i förening och träning på gym/träningscenter. På frågan Är du aktiv i en idrottsförening?, är det inte ovanligt att de svarar ja, jag gymmar. När vi skriver idrott i texten avses dock idrott i förening och vi förtydligar när ungdomarna menar något annat. I följande del redovisas och diskuteras ungdomarnas berättelser om idrott och fysisk aktivitet. Vi har valt att göra detta genom att beskriva och kommentera mönster som återkommer i intervjuerna samt att låta ungdomarnas röster vara vägledande i form av citat från intervjuerna. Dessa är kursiverade för att enklare urskilja i texten. Det ska poängteras att alla ungdomar inte tycker likadant eller har samma upplevelser, utan att det finns flera sätt att förstå och erfara samma idrott och samma idrottsförening. Därför är det problematiskt att skriva och tala om idrotten som om detta vore en homogen fritidsaktivitet och vi understryker att det inte är avsikten. Att få fram olikheter, nyanser 14

15 och många röster hör samman med den kvalitativa analysen. Vi diskuterar även vårt material i relation till tidigare forskning om idrott och ungdomar. Jag älskar att idrotta Precis som tidigare studier visar har en majoritet av Trelleborgsungdomarna varit aktiva i flera föreningsidrotter samtidigt, men när vi träffar dem är det främst en idrott som de håller på med om de är aktiva i en idrottsförening. 27 Ungdomarna anger flera olika skäl till varför de har börjat att idrotta och varför de fortsätter. 28 Några började för att exempelvis någon förälder ville det eller för att en kompis tog med dem dit. De flesta talar om att de började med idrott för att det är roligt och att det är kul att vara med sina kompisar. Att känna att det finns en bra gemenskap framhålls som viktigt. Dessa erfarenheter gäller både de unga männen och kvinnorna. Så här säger en av dem som fortfarande spelar fotboll: Jag tycker framförallt att det är jättekul att spela! Jag har gjort det länge. Ja, glädje i laget. Att ha kul. (Man på studieinriktat program) En annan man säger att han spelar innebandy för att det är kul att träffa sina kompisar och att han kan snacka av sig på träningen. Idrotten upplevs som avkoppling och där tänker han inte på annat, utan man tänker bara på innebandyn. Andra skäl till att idrotta som ungdomarna framhåller är att de lär känna andra människor och att de samtidigt får vara fysiskt aktiva. Att idrotten blir en naturlig del av vardagen vittnar flera om. En som tränar konståkning berättar så här: Det har funnits väldigt många gånger när jag tänkt sluta för det tar upp jättemycket av fritiden. Men jag hade ju inte haft det livet jag haft nu, haft de vännerna jag har nu, om jag inte hade gått på konståkning. Men det är ju det också, man har ju ändå tillbringat en så pass stor del av sitt liv att träna, gå upp tidigt på morgonen, vara på isen innan skolan, alla sådana grejer av en anledning, och det är lite det som får en att stanna kvar att man vet att man 27 Hedenborg & Larneby (2016), Hedenborg & Glaser (2013), Jakobsson, Britta Thedin (2015). Vilka stannar kvar och varför?: En studie om ungas föreningsidrottande under uppväxtåren. Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH). 28 För en utförlig diskussion om vilka logiker och praktiker som skapar mening för idrottsutövning, se Engström, Lars-Magnus (2010). Se även, Hedenborg & Glaser (2013). s 44; Eliasson, Inger (2009). I skilda idrottsvärldar, Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå Universitet. s. 67; Thedin Jakobsson, Britta (2013). Därför vill vi fortsätta om glädje, tävling och idrottsidentitet. I Spela vidare. En antologi om vad som får ungdomar att fortsätta idrotta. s 64,

16 kan utvecklas mer. Även om det blir stopp ibland så vill man ändå ha det bättre. Sedan har man skitbra tränare som är jättebra att motivera och får en att stanna kvar. (Kvinna på studieinriktat program) I detta fall har idrotten blivit en så integrerad del av livet att det till och med känns svårt att sluta. En annan kvinna ställer frågan, om hon skulle sluta med sin idrott vad skulle hon göra då? De ungdomar som fortfarande är aktiva inom föreningsidrotten är överens om att de stannar för att de tycker om att idrotta, för att de är bra på det, för att det är en härlig stämning i träningsgruppen och framförallt för att de tycker att det är kul. För dessa framstår det som naturligt att idrotta och att vara medlem i en idrottsförening. Det är en del av livet, och även en del av deras tänkta framtid. En basketspelare berättar att hon vill fortsätta att spela men att hon inte tänker satsa på idrott som ett framtida yrke. Däremot ser hon idrotten som en framtida fritidssysselsättning: Jag ser faktiskt inte någon framtid med det, inte för alla Det finns folk som är bra, fast jag tänker bara ha det som sport så på sidan, jag vill inte fortsätta med det i framtiden. (Kvinna på yrkesinriktat program) Flera ungdomar talar om att de gärna vill nå långt och bli framgångsrika inom sin idrott, men menar samtidigt att det inte gör något om de inte gör det. På vår fråga om de kan stanna i idrotten ändå, är det spontana svaret ofta ja. Att fortsätta att utvecklas anges av Trelleborgsungdomarna som en framträdande orsak till att stanna kvar i idrotten så länge det är kul. En studie av Thedin Jakobsson med unga vuxna visar att de som stannar kvar i idrotten förstår och uppskattar idrottens logik, bland annat närvarokrav på träningar, att engagera sig och att tävling och idrott hör ihop. Av de som fortsatt var det ingen som stannade i drotten för att bli framgångsrik. 29 Detta stämmer in på majoriteten av ungdomarna vi har mött. Att utveckla sina idrottsliga färdigheter, viljan att vara bäst och tävlingsmomentet är andra framträdande skäl till att idrotta. En av de unga männen 29 Thedin Jakobsson, Britta (2014). What Makes Teenagers Continue? a Salutogenic Approach to Understanding Youth Participation in Swedish Club Sports. Physical Education and Sport Pedagogy. 19 (3):

17 säger att han vill satsa på sin idrott, men om det inte går hela vägen vill han fortsätta ända tills kroppen säger ifrån: Jag vill komma så långt som möjligt, högsta ligan i innebandy. (Man på yrkesinriktat program) Att idrotten ska vara, eller inte ska vara för seriös talar ungdomarna om. De är inte helt överens. För några av dem är det viktigt att den som idrottar är seriös. För dessa betyder det att alla ska skärpa sig när det är träning och att vara seriös betyder inte nödvändigtvis att de tänker satsa på idrotten som ett framtida yrke. Vi har även mött några ungdomar som anger att de satsar på sin idrott för att utöva den på elitnivå i framtiden och att det är viktigt för dem att de har rätt nivå av idrottsutövare runt omkring sig. Här blir det inte sällan en krock när barn och ungdomar i samma träningsgrupp har olika ambitioner, eller att föreningen och medlemmarna har olika tankar om syftet med idrotten, vilket kan påverka utövningen. Det visar även andra studier. 30 Idrottsidentiteter Att vara tävlingsinriktad, offra sig för laget, att prestera och att vilja vara bäst brukar bli sammankopplat med mäns idrottande och maskulinitet. 31 Trots att flickor och kvinnor idag deltar i tuffa fysiska idrotter som kräver styrka och snabbhet, tar det tid att ändra uppfattning om vad som är feminint och maskulint kodat inom idrotten. 32 Män och kvinnor jämförs ständigt och när skillnader i färdighet förekommer förklaras dessa utifrån biologiskt naturliga egenskaper. 33 Detta synsätt får effekt på hur flickors och pojkars idrottande betraktas, omtalas och värderas av andra och av dem själva. En studie av en könsintegrerad innebandygrupp (13-16 år gamla) visar att både flickorna och pojkarna framhäver skillnaderna dem emellan snarare än likheterna, trots att deras sätt att spela är 30 Se Hedenborg & Larneby (2016); Thedin Jakobsson (2013). s 64; Norberg, Johan (2013). När kontraktet bryts. Om idrott som inte ser till barnets bästa. I Spela vidare. En antologi om vad som får ungdomar att fortsätta idrotta. Centrum för idrottsforskning. s ; Larsson, Håkan (2013). Konsten att stänga dörren. Strategier för att få unga att vilja fortsätta. I Spela vidare. En antologi om vad som får ungdomar att fortsätta idrotta, Centrum för idrottsforskning. s Anderson, Eric (2014). 21 st century jocks. Sporting men and contemporary heterosexuality. Palgrave Macmillan. Basingstoke, s 27, 30; Hargreaves, Jennifer (1994). Sporting females. Critical issues in the history and sociology of women s sport. London, Routledge. s Hargreaves (1994) s ; Steinfeldt, J. A, Carter, H, Benton, E & Steinfeldt M.C (2011), Muscularity beliefs of female college students, Sex Roles, 64: Hargreaves (1994) s

18 likartat. Flickorna eftersträvar att spela som en kille vilket är det erkända sättet att spela (i den gruppen). 34 Av de ungdomar som vi har träffat säger både unga män och kvinnor att de uppskattar tävling, prestation, att ta ut sig och att utvecklas och att satsa. Detta framhålls som en del av idrotten, och verkar kunna kopplas till en idrottsidentitet snarare än kön (kvinna eller man) eller genus (femininitet eller maskulinitet). Det spelar inte heller någon roll om det är lagidrott eller individuell idrott i vår studie. Nedan uttrycker några av de unga kvinnorna som spelar basket, tävlar i konståkning respektive cheerleading detta: Att utvecklas på varje träning man går, det är viktigt. Och att vinna, vara bättre än de andra. Att vara bäst! Annars är det inte roligt. (Kvinna på yrkesinriktat program) Man känner att man klarar grejorna som man har övat på länge. (Kvinna på yrkesinriktat program) Jag går verkligen igång på den kicken, alltså att tävla och den nervösa känslan, jag hatar det för hela mitt liv, men det är fortfarande att nu så, det HÄR (Kvinna på studieinriktat program) Liknande erfarenheter talar de unga männen om. Ungdomarnas berättelser kan tolkas genom sociologen Mats Trondmans begreppspar stark och svag idrottsidentitet. En idrottsutövare med stark idrottsidentitet kännetecknas av att vilja spendera mycket tid på sin idrott, att idrotten har stor betydelse i livet och att utövaren ofta är framgångsrik. Trondman talar också om svag idrottsidentitet; det kännetecknar den utövare som främst ser idrotten som kul, som inte lägger ner så mycket tid på sin idrott och inte ser någon (professionell) framtid inom idrotten. 35 Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att flickor och kvinnor står för färre deltagartillfällen, vilket kan peka på att flickorna och de unga kvinnorna är mindre nöjda med hur idrotten organiseras. Det kan även bero på att de inte uppskattar de maskulint kodade värdena i idrotten att prestera och att offra sig. 34 Larneby, Marie (2016). Transcending gender hierarchies? Young people and floorball in Swedish school sport. Sport in society. Cultures, commerce, media and politics. Kommande under Trondman, Mats (2011). Ett idrottspolitiskt dilemma: Unga, föreningsidrotten och delaktigheten, Centrum för idrottsforskning, Stockholm, 2011:3. s

19 Stark eller svag idrottsidentitet är två poler på en skala och ungdomarnas erfarenheter kännetecknas av flera idrottsidentiteter mellan svag och stark. Som vi förstår det utifrån intervjuerna, menar ungdomarna att det ska finnas plats för alla ambitioner och nivåer inom idrotten och att det är idrottens ansvar att möjliggöra detta. Att sluta idrotta Precis som tidigare påpekat har andra studier visat att deltagande i föreningsidrotten generellt sett är högre för: yngre åldersgrupper; barn till föräldrar med hög utbildning; samt pojkar. Lägst är deltagandet bland flickor med utländsk bakgrund. 36 Unga kvinnor slutar generellt sett tidigare med föreningsidrott än unga män. 37 Forskning har pekat på att det kan bero på att unga kvinnor inte känner sig hemma i föreningsidrotten. 38 Samhällets förväntningar spelar också in. Även om en stor andel av ungdomarna i denna studie om Trelleborg är aktiva i föreningsidrotten har de flesta i gymnasieåldern passerat genom flera olika idrotter och både börjat och slutat med föreningsidrotter. En av de orsaker som anges till varför någon slutar idrotta är att ens vänner slutade: Mycket av ens vänner slutade också. Det var inte kul. Det kom mycket nya spelare då, det var inte samma kemi med dem. (Man på yrkesinriktat program) Andra orsaker som anges är att tränarna inte är tillräckligt bra, att tränare kommer och går och att styrelsen inte sköter föreningen på ett tillfredsställande sätt. Några berättar om att stämningen i träningsgruppen var dålig. Vi får ta del av berättelser som handlar om bråk i träningsgrupper som påverkar gemenskapen och förtar glädjen i idrottandet. Så här uttrycker en ung kvinna det: Många av mina kompisar slutade. För de tyckte att det började bli tråkigt men jag tyckte det var kul. Men jag blev grovt mobbad så jag orkade inte med det. (Kvinna på yrkesinriktat program) Det finns även de som slutar på grund av skador och att det upplevs som svårt att komma tillbaka till sin förening efter en skada. En ung man har slutat med sin innebandy på 36 CIF (2014). 37 Ibid. 38 CIF (2014)

20 grund av en skada, och är besviken på hur detta har hanterats eftersom han ser det som svårt att komma tillbaka som aktiv spelare: Jag känner att det är att föreningen tar inte hand om de spelare som de har. Det var fotboll och ja, innebandyn, nu när jag ska komma tillbaks (från skada, förf. anm.) (Man på yrkesinriktat program) Att idrottens struktur har betydelse för ungdomarnas intresse av att idrotta är tydligt. De talar utifrån egna erfarenheter att det inte är självklart att personer med olika ambition och färdighetsnivå får plats inom föreningsidrotten. En konståkerska som fortfarande är aktiv tänker så här om framtiden: Jag tror inte att jag vill fortsätta med konståkning, jag är inte så pass duktig att jag kommer att bli någonting, och det tar upp alldeles för mycket tid av min fritid för det ska vara en hobby. Så jag hade hellre ägnat mig åt något annat där jag kan bli något, istället. (Kvinna på studieinriktat program) Här kan den starka idrottsidentitet som Trondman beskriver skönjas. Kvinnan ovan tävlar och tränar hårt, är engagerad i sin idrott, samt lägger ner mycket tid på konståkningen. Men hon pekar även på att hon inte kommer att bli någonting och kommer därför att sluta. Med andra ord tror hon inte att hon kan leva upp till den starka idrottsidentiteten. Av hennes berättelse framkommer att en svagare idrottsidentitet inte verkar vara något hon kan tänka sig att retirera till. Hon verkar inte vilja dra ned på tiden som ägnas åt idrotten eller sänka sin prestationsnivå och ha idrotten som en hobby. Då vill hon hellre göra något annat där hon kan bli något. Vad det innebär framkommer inte, men det är möjligt att hon tänker sig att hon istället ska satsa på skolan eller utbildning. En annan ung kvinna säger så här: Jag tror ett år eller två, sedan kommer jag att lägga Visst det är kul och så, men det är fortfarande bara en hobby för mig. Och jag känner att, jag vet att jag inte kommer kunna livnära mig, eller, leva på det. Vi får se vad det ger, allt kan hända, man ska aldrig säga aldrig. (Kvinna på studieinriktat program) 20

21 Idrottens och skolans förhållande till varandra kommer vi tillbaka till nedan, men redan nu vill vi understryka att ungdomarna resonerar i termer av att om de inte blir tillräckligt bra i sin idrott kan de lika gärna sluta och istället satsa på exempelvis skolan. 39 I en studie om ungdomars erfarenhet av föreningsidrott i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö menar de ungdomarna att om någon inte anses vara tillräckligt bra, eller inte vill satsa, då är det inte värt att stanna kvar inom idrotten. De menar vidare att det då är lätt att tappa intresset och sluta. 40 Det samstämmer med vad ungdomarna i Trelleborg säger. I en studie om idrottsledare förklaras detta på ett omvänt sätt. Idrottsledarna menar att det är ungdomarna själva som väljer att lämna idrotten eftersom de inte tycker det är kul och själva inte tycker att de är tillräckligt bra snarare än att det är idrotten som utestänger dem. 41 Det finns anledning att tro att dessa idrottsledares synsätt är vanligt förekommande, eftersom liknande erfarenheter uppges av ungdomar i andra studier. 42 En upplevd press är återkommande i intervjuerna: pressen att bli något, att ständigt prestera och att närvara på alla träningar. Det berättas om att detta kan överskugga känslan av att det är kul. Så här säger en man som har slutat med taekwondo: Det blev jobbigare efter varje Man skulle uppgradera sig för de här bältena. Det blev jobbigt med tiden, det var inte riktigt det som det var i början ( ) både fysiskt och psykiskt, för man hade ju definitivt mer press på sig, man var ju tvungen, inte tvungen men skulle helst tävla när man hade uppgraderat sig det blev för mycket helt enkelt. (Man på studieinriktat program) En tolkning är att det bland ungdomarna finns en upplevd förväntan på en stark idrottsidentitet, för att tala med Trondman. Det uppges även bland ungdomarna i Stockholm, Göteborg och Malmö som svårt att börja med en ny idrott i de sena tonåren på grund av att det då är för sent att bli något, för att de inte platsar i sitt lag och ändå inte får vara med på matcher. 43 I denna studie om Trelleborgsungdomar framkommer liknande erfarenheter av föreningsidrotten, men inte på samma vis. När vi frågar om det går att börja med en ny idrott i deras ålder, är svaret mer optimistiskt, även om samma 39 Se Trondman (2011). 40 Hedenborg & Larneby (2016). 41 Larsson (2013). s Hedenborg & Larneby (2016); Hedenborg & Glaser (2013). 43 Hedenborg & Larneby (2016). 21

22 berättelser återfinns också i Trelleborg. Inom konståkningen i Trelleborg finns så kallade hobbygrupper, där åkare som inte vet om de vill fortsätta på tävlingsnivå kan fortsätta att träna utan krav på närvaro, utveckling eller prestation. Med andra ord kan de transformera sin idrottsidentitet från stark till svagare. I de intervjuer där hobbygrupper nämns av ungdomarna menar de att sådana grupper borde finnas inom alla idrotter. Flera menar även att det skulle gå bra att börja på en ny idrott, men att det kan ta tid innan en får speltid i ett lag eller tävla. Få tror att någon skulle bli nekad att delta på träningar, samtidigt fokuseras prestation och tävling ändå i de här diskussionerna. Så här säger en av de handbollsspelande kvinnorna: Men om folk ska börja hos oss, är lite så, visst kan man få börja, men antagligen hade det blivit lite mindre speltid för innan de är på nivå som vi, innan de kommer ikapp i utvecklingen som oss, så är där ju ingenting Alla vill ju vinna så blir det gärna att alla toppar laget. (Kvinna på studieinriktat program) Ungdomarna tror att det troligen är lättare för den som redan har någon idrottsvana, exempelvis av bollspel, att börja på en ny idrott. Men det är få av dem som vi har mött som säger att just de kan tänka sig att börja med en ny idrott, bland annat på grund av ett antagande att de skulle vara sämre än träningskamraterna och att det inte är kul. Trots ungdomarnas öppna inställning till och tro på en idrott för alla färdighetsnivåer, ser vi i resonemangen att idrotten främst handlar om prestation, utveckling och en ambition att satsa när en väl är där. Det är så de förstår idrottens struktur. Om detta skriver Trondman, som menar att med stigande ålder blir idrotten alltmer prestations- och resultatinriktad, kravfylld, tidskonsumerande, selekterande och rangordnande. Trondman benämner detta idrottens interna kärnlogik och menar att det är en del av idrotten. 44 Men om denna logik inte uppskattas kan det som känns kul med idrotten komma i skymundan. Att idrotten själv utestänger de individer som den vill ska stanna kvar eller överhuvudtaget börja är problematiskt och står i kontrast till idrottens idé som det formuleras i policydokumentet Idrotten vill, att det i ungdomsidrotten ska skiljas på bredd- och elitinriktad idrott, där prestationsförbättring är vägledande i den senare, men 44 Trondman (2011). s

23 att tävling fungerar som sporre även i breddverksamheten. 45 Av ungdomarnas berättelser förstår vi det som att gränsen mellan bredd- och elitidrott är svår att urskilja. Det finns ett glapp mellan visionen och vad som sker i praktiken. Det berättas i flera intervjugrupper oberoende av varandra att toppningar av lag, tidig specialisering samt krav på prestation förekommer i föreningar eller träningsgrupper som inte är uttalat elitsatsande. En man förklarar skillnaden mellan hur han uppfattar spontanfotboll och fotboll i förening: Jag är inte intresserad av att delta i sport, jag gillar att kolla på tv och så, fotboll och kanske att spela med kompisar, men däremot inte att gå på det (i en förening, förf. anm.). Jag skulle nog säga att det är mer kul med kompisar och så. Och så är det dessutom det här med pressen. Här gör du det mer på skoj och går man på riktig träning, då är det ju allvar, det är liksom där man har pressen, här tar man det mer som en fritidssak. (Man på studieinriktat program) Som vi diskuterat anges det flera anledningar till att sluta idrotta och av ungdomarnas erfarenheter framkommer i detta avsnitt främst inomidrottsliga faktorer, sådant som idrotten kan påverka. Det ska dock understrykas att ungdomarna vi har mött främst talar om idrotten i positiva ordalag, även om berättelserna ovan snarare förknippas med negativa erfarenheter. Den åtråvärda fritiden De ungdomar som ingår i denna studie går i gymnasiet. För dem, liksom för andra gymnasieungdomar, handlar många svar om varför de har slutat idrotta eller inte idrottar lika mycket längre, om att de inte har tid. 46 Av svaren i enkäten framgår att både unga kvinnor och unga män i Trelleborg menar att de lägger en stor del av sin fritid på skolarbete (högst andel svarar detta för båda könen). Både unga män och unga kvinnor anger att de ägnar sig åt föreningsidrott och att de umgås med sina kompisar samt pojk- respektive flickvänner. De umgås även med sin familj, ägnar sig åt mediekonsumtion och använder fritiden till idrott utanför föreningsidrotten. Trelleborgsungdomarna har också ombetts att uppskatta hur mycket tid de lägger på olika aktiviteter och att rangordna de tre som de lägger mest tid på efter att skolan har slutat (se tabell 6). För de som anger tid 45 Riksidrottsförbundet (2009). Idrotten vill! Stockholm, Riksidrottsförbundet. s Jfr Hedenborg & Glaser (2013). s 38 39; Hedenborg & Larneby (2016). 23

24 för vad de lägger på sin idrottsaktivitet, är det vanligast att lägga mindre än tio timmar per vecka (de flesta anger att de lägger 3 5 timmar per vecka). Tabell 6: Fritidsaktiviteter, uppdelade på kön Kvinnor 1. Skolarbete 2. Umgås med kompisar, pojk-, eller flickvänner 3. Föreningsidrott 4. Mediekonsumtion och idrott utanför föreningsidrotten Män 1. Skolarbete 2. Föreningsidrott 3. Umgås med kompisar, pojk-, eller flickvänner 4. Umgås med familjen och mediekonsumtion Källa: Enkätmaterial insamlat för studien. Även om ungdomars erfarenhet varierar från en individ till en annan, avhängigt faktorer som bostadsort, social klass, genus eller etnicitet, så finns det gemensamma erfarenheter som formar ungdomars syn på idrotten och idrottsutövandet. En sådan gemensam erfarenhet för de ungdomar som undersöks här är att de har växt upp i en tid och en kontext där datorn, mobiltelefonen och tillgång till internet är en del av livsstilen för många i samma ålder. 47 Det skiljer dessa ungdomars uppväxt från deras föräldrars. Några forskare menar att denna erfarenhet är en bidragande orsak till att ungdomar lämnar föreningsidrotten. 48 Huruvida det finns ett tydligt orsakssamband är dock tveksamt. Så 47 Att det finns stora skillnader mellan olika generationer när det kommer till internetanvändningen och den nya tekniken framkommer tydligt i Ungdomsbarometern (2014). 48 Jan Toftegaard Støckel, Åse Strandbu, Oskar Solenes, Per Jørgensen & Kristin Fransson (2010): Sport for children and youth in the Scandinavian countries, Sport in Society: Cultures, Commerce, Media, 24

Skåne län. Företagsamheten 2015

Skåne län. Företagsamheten 2015 MARS 2015 Företagsamheten 2015 Annette Andersson och Marie-Christine Martinsson, Solklart Vård. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen...

Läs mer

Kultur- och fritidsvaneundersökningen

Kultur- och fritidsvaneundersökningen LERUM Kultur- och fritidsvaneundersökningen Frivan en källa att ösa ur Barn, kultur och natur ska göras till bärare av kommunens identitet Saxat ur kommunens inriktningsmål 2009-2011 Bakgrund Kultur- och

Läs mer

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Barnidrotten och barnrättsperspektivet Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet SVEBI Karlstad 2011

Läs mer

Hur stor andel av Stockholms stads barn och ungdomar är med i olika specialidrotter?

Hur stor andel av Stockholms stads barn och ungdomar är med i olika specialidrotter? Ung livsstil December 2015 Hur stor andel av Stockholms stads barn och ungdomar är med i olika specialidrotter? - En resultatredovisning bland mellanstadie-, högstadie- och gymnasieelever i Stockholms

Läs mer

Öppna jämförelser Gymnasiet. (Läsåret 2012/2013)

Öppna jämförelser Gymnasiet. (Läsåret 2012/2013) Öppna jämförelser Gymnasiet 2014 (Läsåret 2012/2013) Andel elever som slutför inom 3 år exkl IV Öppna jämförelser - Gynnasieskola 2014 A1. Andel elever som fullföljt gymnasieutbildning inom tre år exkl.

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Skåne län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning - Skåne län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning - Skåne län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Skåne län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

Företagarnas prioriteringslista över viktiga åtgärder som politikerna bör göra i Skåne

Företagarnas prioriteringslista över viktiga åtgärder som politikerna bör göra i Skåne Företagarnas prioriteringslista över viktiga åtgärder som politikerna bör göra i Skåne Vad bör göras i respektive kommun i Skåne? Företagsklimat Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm

Läs mer

POLICY FÖR SPELARUTVECKLING

POLICY FÖR SPELARUTVECKLING POLICY FÖR SPELARUTVECKLING Stureby SK Vi möts lokalt med stolthet och respekt Policyn beskriver hur spelarutveckling bedrivs i Stureby SK, och hur detta förhåller sig till Svenska Fotbollsförbundets riktlinjer,

Läs mer

Inger Eliasson, Fil. Dr., Pedagogik Idrottshögskolan Pedagogiska institutionen, Umeå Universitet

Inger Eliasson, Fil. Dr., Pedagogik Idrottshögskolan Pedagogiska institutionen, Umeå Universitet IDROTT HELA LIVET ÖREBRO 2015 ÄH, NU LÄGGER JAG AV! OM UNGDOMAR SOM SLUTAR MED IDROTT Inger Eliasson, Fil. Dr., Pedagogik Idrottshögskolan Pedagogiska institutionen, Umeå Universitet Foton: Mats Ragnarsson

Läs mer

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en värld där varje enskilt barn har ett värde och respekteras,

Läs mer

POLICY - Umeå City IBF -

POLICY - Umeå City IBF - POLICY - Umeå City IBF - Umeå City IBF:s policy finns till för att visa vad Umeå City IBF står för. All verksamhet och alla beslut som tas på alla nivåer i Umeå City IBF ska bedrivas och tas i enlighet

Läs mer

IDROTT FÖR DIG SOM SKA SÖKA TILL GYMNASIET OCH ÄR LITE EXTRA INTRESSERAD AV IDROTT OCH HÄLSA LAROVERKEN.SE

IDROTT FÖR DIG SOM SKA SÖKA TILL GYMNASIET OCH ÄR LITE EXTRA INTRESSERAD AV IDROTT OCH HÄLSA LAROVERKEN.SE IDROTT FÖR DIG SOM SKA SÖKA TILL GYMNASIET OCH ÄR LITE EXTRA INTRESSERAD AV IDROTT OCH HÄLSA LAROVERKEN.SE EN UTBILDNING FÖR IDROTTS- INTRESSERADE ELEVER OCH ELITSATSANDE IDROTTARE Vill du kombinera ett

Läs mer

IDROTT DET HÄR ÄR FRIA LÄROVERKEN IDROTT FÖR DIG SOM SKA SÖKA TILL GYMNASIET OCH ÄR LITE EXTRA INTRESSERAD AV IDROTT OCH HÄLSA LAROVERKEN.

IDROTT DET HÄR ÄR FRIA LÄROVERKEN IDROTT FÖR DIG SOM SKA SÖKA TILL GYMNASIET OCH ÄR LITE EXTRA INTRESSERAD AV IDROTT OCH HÄLSA LAROVERKEN. IDROTT DET HÄR ÄR FRIA LÄROVERKEN IDROTT > > Möjlighet att kombinera studier med idrott > > Lärare och instruktörer med specialkompetens > > Bra lokaler och samarbeten med ledande klubbar > > Idrottsläger

Läs mer

Stereotypa föreställningar om idrottsflickan

Stereotypa föreställningar om idrottsflickan Stereotypa föreställningar om idrottsflickan I idrotten produceras föreställningar om flickor. De är på ett visst sätt, de är missgynnade och vill vissa saker. Med det synsättet förefaller det logiskt

Läs mer

HANDBOLL FÖR HJÄRTA OCH GEMENSKAP

HANDBOLL FÖR HJÄRTA OCH GEMENSKAP HANDBOLL FÖR HJÄRTA OCH GEMENSKAP Integration med hjälp av handboll i Vivalla och Brickebacken Örebro SK Handboll Herr Projektansvarig: Vice Ordförande Jerker Lindgren Bakgrund HANDBOLL FÖR HJÄRTA OCH

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Ungdomars tävlings- och motionsvanor

Ungdomars tävlings- och motionsvanor Ungdomars tävlings- och motionsvanor En statistisk undersökning våren 2005 FoU-rapport 2005:6 FoU-rapporter 2003 1. Idrott, kön och genus en kunskapsöversikt 2. Man vill ju inte att föreningen ska dö en

Läs mer

6 Foto: Anette Andersson

6 Foto: Anette Andersson 6 Foto: Anette Andersson Föräldrapress Nästan inga föräldrar anser att de själva sätter press på sina barn, men nästan hälften tycker att andra gör det. Din inställning och attityd avgör om ditt barn ska

Läs mer

Familjehemsplacerade barn 2004 Ämne Social omvårdnad

Familjehemsplacerade barn 2004 Ämne Social omvårdnad Familjehemsplacerade barn 2004 Ämne Social omvårdnad Författare Joonas Terje, Kerstin Olsson, Nermina Hrelja Titel: Familjehemsplacerade barn 2004 Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Copyright:

Läs mer

Jämförelse 2005/2007/2009

Jämförelse 2005/2007/2009 Jämförelse // Om undersökningen Undersökningen genomfördes av United Minds på uppdrag av Ren Idrott under maj i form av en digital enkät. Enkäten distribuerades via datainsamlingsföretaget Cint. I undersökningen

Läs mer

Idrottsgymnasiesystemet och talangutveckling en optimal kombination? Stefan Lund Linnéuniversitetet

Idrottsgymnasiesystemet och talangutveckling en optimal kombination? Stefan Lund Linnéuniversitetet Idrottsgymnasiesystemet och talangutveckling en optimal kombination? Stefan Lund Linnéuniversitetet Tendenser RIG systemet skapar på en generell nivå utrymme för att utvecklas till elitidrottare Erikssons

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (5)

Tjänsteskrivelse 1 (5) Tjänsteskrivelse 1 (5) 2010-09-08 FRN 2009/82 Fritidnämnden Redovisning av fritidsvanor bland barn och unga från vissa av Nackas särskolor Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till

Läs mer

Idrottspolitiskt program 2013 2020. kommunfullmäktige 11 november 2013

Idrottspolitiskt program 2013 2020. kommunfullmäktige 11 november 2013 Idrottspolitiskt program 2013 2020 kommunfullmäktige 11 november 2013 Innehållsförteckning Vår vision 5 Folkhälsa 6 Barn- och ungdomsidrott 7 Mångfald 8 Idrottspolitiskt program 2013 2020 kommunfullmäktige

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Skåne? - hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Skåne? - hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Skåne? - hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Skåne och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på

Läs mer

Hur gör vi Luleå till en bättre stad för unga?

Hur gör vi Luleå till en bättre stad för unga? Hur gör vi Luleå till en bättre stad för unga? En rapport utifrån de öppna frågorna i LUPP-enkäten (Lokal Uppföljning Av Ungdomspolitiken), som besvarades av unga i Luleå i åk 8 och år 2 på gymnasiet ht

Läs mer

Ungas deltagande i olika idrottsgrenar - en fråga om socioekonomisk bakgrund?

Ungas deltagande i olika idrottsgrenar - en fråga om socioekonomisk bakgrund? Ungas deltagande i olika idrottsgrenar - en fråga om socioekonomisk bakgrund? Idrott och mångfald 12-13 februari 2013 Föreläsare: Stefan Wagnsson Idrottsvetenskap, Karlstads universitet Har alla samma

Läs mer

Visions och målprogram för Junior och Idrottskommittén Haverdals GK

Visions och målprogram för Junior och Idrottskommittén Haverdals GK Visions och målprogram för Junior och Idrottskommittén Haverdals GK Upprättad datum: 2010 04 12 Reviderad datum: Innehåll Bakgrund... 3 Riktlinjer och utgångspunkter... 3 RF:s riktlinjer för barnidrott...

Läs mer

Feriejobb en chans att bryta könsmönster!

Feriejobb en chans att bryta könsmönster! FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi

Läs mer

Varför tappar vi talanger i Svensk hockey En talangstudie av TV Puckare födda 85 89

Varför tappar vi talanger i Svensk hockey En talangstudie av TV Puckare födda 85 89 Varför tappar vi talanger i Svensk hockey En talangstudie av TV Puckare födda 85 89 2010 04 21 Ulf Hall Sammanfattning Syfte och frågeställningar Studiens övergripande syfte var att undersöka spelare som

Läs mer

laget? Viktiga frågor för vuxna inom barn- och ungdomsidrotten

laget? Viktiga frågor för vuxna inom barn- och ungdomsidrotten Toppa laget? Viktiga frågor för vuxna inom barn- och ungdomsidrotten Är det vanligt att barn- och ungdomslag toppas? * Vad säger barnen som spelar eller slutat spela i lag som toppats och hur resonerar

Läs mer

Analys strukturförändringar damernas SSL och division 1 (allsvenskan)

Analys strukturförändringar damernas SSL och division 1 (allsvenskan) Analys strukturförändringar damernas SSL och division 1 (allsvenskan) Förbundsstyrelsens uppdrag är att ta beslut som är så bra som möjligt för helheten inom Svensk Innebandy. Det inkluderar även beslut

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 Jämställdhet handlar inte om att välja bort utan om att lyfta fram mer till förmån för alla. Jämställdhet mellan könen är ett viktigt krav från demokratisk utgångspunkt och

Läs mer

RIKSIDOTTSFÖRBUNDET. Intervjumetod: Online - undersökning 30/09/2015 26/10/2015. Fältperiod: Ungdomar mellan 15-24 år i Sverige.

RIKSIDOTTSFÖRBUNDET. Intervjumetod: Online - undersökning 30/09/2015 26/10/2015. Fältperiod: Ungdomar mellan 15-24 år i Sverige. @ungdomsb RIKSIDOTTSFÖRBUNDET Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Online - undersökning 30/09/2015 26/10/2015 Ungdomar mellan 15-24 år i Sverige 6974 st. IDROTTSSEGMENTERING IDROTTSSEGMENTERING

Läs mer

Framtidens idrotts- och fritidsliv i Trelleborgs kommun

Framtidens idrotts- och fritidsliv i Trelleborgs kommun Framtidens idrotts- och fritidsliv i Trelleborgs kommun Agenda för kvällen 1. Välkomna 2. Malmö Högskolas kartläggning 3. Idrotts- och fritidspolitiskt program Workshop och fika 4. Jämställdhetsplaner

Läs mer

Vi ser fram emot våra gymnasters utveckling

Vi ser fram emot våra gymnasters utveckling Bakgrund Västerbottens Gymnastikförbund arrangerade 1990 gymnastikspelen i Umeå och sedan dess har Umeå GF i omgångar uppvaktat Umeå fritid för att diskutera lokalproblematiken för tävlingsgymnastiken

Läs mer

Familjehemsplacerade barn 2008

Familjehemsplacerade barn 2008 Familjehemsplacerade barn 2008 Sociala frågor Joonas Terje Titel: Familjehemsplacerade barn 2008 Utgiven av: Författare: Länsstyrelsen i Skåne Län Joonas Terje, Länsstyrelsen i Skåne län Beställningsadress:

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SKÅNE LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Rapport augusti 2014 Förväntningarna på den nationella ekonomiska utvecklingen har minskat under den senaste tiden. Jämförs medelvärdet för

Läs mer

Aktivitet för alla knattar oavsett hcp

Aktivitet för alla knattar oavsett hcp Aktivitet för alla knattar oavsett hcp Jag heter Jörgen Persson från Landskrona GK och jag anser att golfen är den idrott som har de bästa förutsättningarna för att bli den populäraste idrotten bland ungdomar

Läs mer

Idrottslyftet. år 6. Svenska Fotbollförbundet

Idrottslyftet. år 6. Svenska Fotbollförbundet Idrottslyftet år 6 Svenska Fotbollförbundet Välkommen till Idrottslyftet år 6! 1/1 2013 31/12 2013 Så många som möjligt, så länge som möjligt, så bra som möjligt! Idrottslyftet handlar om att svensk fotboll

Läs mer

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Sabina Andersson Alexandra Hansson Omvårdnadsprogrammet Sunnerbogymnasiet

Läs mer

Rapport Oktober 2013 SKÅNE

Rapport Oktober 2013 SKÅNE Rapport Oktober 2013 SKÅNE Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling... 7 Lomma

Läs mer

Varför inte engagera sig när man kan?

Varför inte engagera sig när man kan? Varför inte engagera sig när man kan? En intervjustudie om varför få före detta elitsatsande kvinnor finns på ledande positioner i svensk tennis Linn Brozén och Jenny Lindström GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN

Läs mer

Sportis. Idrottskola med barn i centrum

Sportis. Idrottskola med barn i centrum Sportis Idrottskola med barn i centrum 1 Bra barnidrott är när barnen trivs, har roligt och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. 2 Idrottsskolan Sportis En idrottskola eller Sportis som vi väljer

Läs mer

Det totala antalet gästnätter i januari för Skåne län var 209 163. Antalet utländska gästnätter i januari för Skåne län var 50 426

Det totala antalet gästnätter i januari för Skåne län var 209 163. Antalet utländska gästnätter i januari för Skåne län var 50 426 JANUARI 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på januari 2014 samt en jämförelse mot januari månad 2013. Med gästnätter på kommunnivå avses gästnätter

Läs mer

GREBBESTADS IF. Barn- och ungdomsfotboll. Policy Föräldraguide GIF:s röda trådar. Fastställd 2013-03-20

GREBBESTADS IF. Barn- och ungdomsfotboll. Policy Föräldraguide GIF:s röda trådar. Fastställd 2013-03-20 GREBBESTADS IF Barn- och ungdomsfotboll Policy Föräldraguide GIF:s röda trådar Fastställd 2013-03-20 Grebbestads IF Policy Barn och ungdomsfotboll Grebbestads IF erbjuder fotbollsverksamhet för att alla

Läs mer

Kommunerna i Skåne län. Den finansiella profilen 2009-2013

Kommunerna i Skåne län. Den finansiella profilen 2009-2013 Kommunerna i Skåne län Den finansiella profilen 29-213 Resultatrelaterade nyckeltal Resultat före extraordinära poster / verksamhetens kostnader 5 4 3,8 3 2,9 2,5 2,5 2 1,8 1,9 2 2,1 2,2 2,2 1 29 21 211

Läs mer

foto Malin Lauterbach Statistik för Skånes inkvartering

foto Malin Lauterbach Statistik för Skånes inkvartering foto Malin Lauterbach Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport februari 2016 2016 04 25 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne fortsatt starkast utveckling i jämförelse med storstadsregionerna...

Läs mer

Företagande mot sporten

Företagande mot sporten Företagande mot sporten Att driva företag och samtidigt fokusera på hoppsporten Fredrik Spetz 2015-01-06 Innehåll Inledning och syfte... 3 Metod... 4 Insamlad data från intervjuer... 5 Analys... 7 Slutsats...

Läs mer

Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du?

Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du? Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du? Under oktober månad 2013 besökte representanter från nämnden sju gymnasieskolor i Sjuhärad; Almåsgymnasiet, Jensen Gymnasium, Naturbruksgymnasiet

Läs mer

Regelförenkling på kommunal nivå. Skåne

Regelförenkling på kommunal nivå. Skåne Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Nej 12% Ja 77% Nej 23% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig 2014 Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner,

Läs mer

Verksamhetsmanual Hörnefors IF Fotboll

Verksamhetsmanual Hörnefors IF Fotboll Verksamhetsmanual Hörnefors IF Fotboll 2 Verksamhetsprinciper... 3 Lagstruktur HIF fotboll... 4 Organisation runt barnidrotts- och ungdomslagen... 5 Tränare... 5 Lagledare... 5 Föräldragrupp... 5 Ekonomi...

Läs mer

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Bakgrund Jag har arbetat på Socialtjänsten sedan 2005. Det sista året har jag arbetat med ungdomar som resurspedagog (tjänsten ligger under myndighetsutövning,

Läs mer

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års

Läs mer

Policydokument. Gimonäs Umeå Idrottsförening (GUIF) Gimonäs Umeå IF Reviderad och fastställd av styrelsen 2011-06-08

Policydokument. Gimonäs Umeå Idrottsförening (GUIF) Gimonäs Umeå IF Reviderad och fastställd av styrelsen 2011-06-08 [2011-11-05] GIMONÄS UMEÅ IF POLICY [Reviderad policy, fastställd av styrelsen 2011-11-05] Policydokument Gimonäs Umeå Idrottsförening (GUIF) Idrottens verksamhetsidé Idrott är fysisk aktivitet som vi

Läs mer

SDF KONFERENS. 27-28 november 2015. Dokumentation

SDF KONFERENS. 27-28 november 2015. Dokumentation SDF KONFERENS 27-28 november 2015 Dokumentation IDROTTENS STRATEGIARBETE Livslångt idrottande - Svenskidrott ska vidareutveckla verksamheten så att barn, unga, vuxna och äldre väljer att idrotta i förening

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Strategiska områden med övergripande mål 2025

Strategiska områden med övergripande mål 2025 Strategiska områden med övergripande mål 2025 Idrott i förening Svensk idrott ska vidareutvecklas, samverka med andra aktörer och ge goda möjligheter att idrotta i förening. Livslångt idrottande Svensk

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

FC Rosengårds fotbollspolicy. Information till föräldrar

FC Rosengårds fotbollspolicy. Information till föräldrar FC Rosengårds fotbollspolicy Information till föräldrar Den bästa fotbollsutbildningen Vi på FC Rosengård är glada att välkomna dig och ditt barn till klubben. Vår målsättning är att ge ditt barn den bästa

Läs mer

SÅ HÄR SPELAR VI FOTBOLL... 8 SÅ HÄR TRÄNAR VI... 17

SÅ HÄR SPELAR VI FOTBOLL... 8 SÅ HÄR TRÄNAR VI... 17 Inledning... 3 En praktisk handbok för fotbollstränare... 3 Bokens struktur i korthet:... 5 Om Sundbybergs IK Fotboll... 5 Hur du kan använda boken... 7 SÅ HÄR SPELAR VI FOTBOLL... 8 En spelstil för Sundbybergs

Läs mer

Golfnyttan i samhället

Golfnyttan i samhället Utdrag om golfens dokumenterade hälsoeffekter från HUI:s rapport Golfnyttan i samhället. Golfnyttan i samhället Golf och hälsa Golf är en av Sveriges största idrotter, med drygt 450 000 medlemmar i alla

Läs mer

Sundbybergs Idrottsklubbs Föreningspolicy

Sundbybergs Idrottsklubbs Föreningspolicy Sundbybergs Idrottsklubbs Föreningspolicy Antagen på Sundbybergs Idrottsklubbs ordinarie årsmöte den 26 mars 2003 Sundbybergs Idrottsklubbs verksamhetside Sundbybergs Idrottsklubb är en ideell förening,

Läs mer

Fastställd av Svenska Klätterförbundets styrelse 2006-03-25

Fastställd av Svenska Klätterförbundets styrelse 2006-03-25 Fastställd av Svenska Klätterförbundets styrelse 2006-03-25 Med klättring för barn avser vi i allmänhet idrott till tolv års ålder. I barnklättring låter vi barnen lära sig genom lek och därigenom utveckla

Läs mer

STOCKHOLM 2013-11-28

STOCKHOLM 2013-11-28 STOCKHOLM 2013-11-28 Idrottslyftet 2014-15 Idrottslyftet är en satsning på barn- och ungdomsidrott. Regeringen har årligen avsatt 500 miljoner kronor som Riksidrottsförbundet fördelar till alla specialidrottsförbund,

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du?

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du? Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du? Under maj och oktober månad 2013 besökte representanter från nämnden sammanlagt tolv gymnasieskolor i Sjuhärad;,, Naturbruksgymnasiet

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

foto Bengt Flemark Statistik för Skånes inkvartering

foto Bengt Flemark Statistik för Skånes inkvartering foto Bengt Flemark Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport januari 2016 2016 03 11 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne inleder 2016 starkast av storstadsregionerna... 4 3 Danmark och Storbritannien

Läs mer

Kultur- och fritidsvaneundersökning. Landskrona stad

Kultur- och fritidsvaneundersökning. Landskrona stad Kultur- och fritidsvaneundersökning Landskrona stad Fritids- och kulturförvaltningen 2009 Innehållsförteckning Inledning... 3 Sammanfattande resultat...3-4 Jämförelse med andra kommuner...4 Sammanfattande

Läs mer

Varför finns Ishockeyn vill?

Varför finns Ishockeyn vill? Ishockeyn Vill 2 Varför finns Ishockeyn vill? Det är viktigt att vi alla inom svensk ishockey kontinuerligt reflekterar och tydliggör de visioner och mål vi har satt upp för både oss själva och utomstående.

Läs mer

IBK Härnösands Jämställdhetsplan

IBK Härnösands Jämställdhetsplan Sida 1 av 5 IBK Härnösands Jämställdhetsplan Riksidrottsförbundets inriktning Inom idrottsrörelsen har det pågått ett medvetet jämställdhetsarbete sedan Riksidrottsförbundets (RF:s) stämma 1977. Idrotten

Läs mer

Enkät. Värderingar inom barn- och ungdomsidrott Högskolan Dalarna SISU Dalarna. Bakgrund. 1. Kön Kvinna Man. 2. Ålder...år

Enkät. Värderingar inom barn- och ungdomsidrott Högskolan Dalarna SISU Dalarna. Bakgrund. 1. Kön Kvinna Man. 2. Ålder...år Enkät Värderingar inom barn- och ungdomsidrott Högskolan Dalarna SISU Dalarna Bakgrund 1. Kön Kvinna Man 2. Ålder...år 3. Hur stor är den ort, där du verkar som tränare? Landsbygd/liten tätort upp till

Läs mer

GERBY SKOLAS EFTIS i Vasa. Text och foto: Hanna Klingenberg

GERBY SKOLAS EFTIS i Vasa. Text och foto: Hanna Klingenberg GERBY SKOLAS EFTIS i Vasa Text och foto: Hanna Klingenberg Det är bara några timmar kvar till sportlovet, men barnen på Gerby Skolas Eftis verkar inte rastlösa. - Det ska nog bli roligt på sportlovet,

Läs mer

Innehåll. SÅ HÄR SPELAR VI MATCH Spelsystem som utvecklar...45 Om spelsystem och utveckling...46

Innehåll. SÅ HÄR SPELAR VI MATCH Spelsystem som utvecklar...45 Om spelsystem och utveckling...46 Innehåll INLEDNING...5 En praktisk handbok för fotbollstränare...6 Bokens struktur i korthet...8 Om Sundbybergs IK Fotboll...9 Hur du kan använda boken...10 SÅ HÄR SPELAR VI FOTBOLL En spelstil för Sundbybergs

Läs mer

Startpaketet: mindre klasser mer kunskap

Startpaketet: mindre klasser mer kunskap 2013-07-07 Startpaketet: mindre klasser mer kunskap Startpaketet är sju insatser för att varje barn ska få det stöd och den stimulans de behöver i förskolan och de första åren i skolan för att utvecklas,

Läs mer

Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?

Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Ingrid Höjer Professor i socialt arbete Institutionen för socialt arbete Presentationens innehåll: Vad vet vi redan? Kort om situationen

Läs mer

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som

Läs mer

RF:s anvisningar för barn- och ungdomsidrott

RF:s anvisningar för barn- och ungdomsidrott RF:s anvisningar för barn- och ungdomsidrott Idrotten vill bakgrunden till anvisningarna Idrotten vill är svensk idrotts idéprogram. Här beskrivs idrottens verksamhetsidé, vision och värdegrund. Här beskrivs

Läs mer

Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun

Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun Beachhallen Antaget av kommunfullmäktige den 30 mars 2015, 28 Innehållsförteckning Inledning... 3 Idrotten är en samhällsresurs... 4 Idrottsrörelsens verksamhetsidé...

Läs mer

Sophia Sundlin Ungdomsombud Kultur och Fritidsförvaltningen

Sophia Sundlin Ungdomsombud Kultur och Fritidsförvaltningen Sophia Sundlin Ungdomsombud Kultur och Fritidsförvaltningen Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsmetod... 3 Om Smedby... 4 Social delaktighet, ekonomisk utsatthet och goda uppväxtvillkor... 5 Resultat förslag

Läs mer

Brott, straff och normer 3

Brott, straff och normer 3 Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera

Läs mer

Ung livsstil på Värmdö 2015 - några första resultat

Ung livsstil på Värmdö 2015 - några första resultat Ung livsstil på Värmdö 2015 - några första resultat - fritids- och kulturnämnden 16.6.2015 Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson. E-post: stig.elofsson@socarb.su.se

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2007 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Socialmedicinska enheten vid Lunds universitet genomförde under 2007 lokala drogvaneundersökningar

Läs mer

Borås Hockey bjuder in till try-out inför hockeygymnasieintag för elever i år 9

Borås Hockey bjuder in till try-out inför hockeygymnasieintag för elever i år 9 Borås Hockey bjuder in till try-out inför hockeygymnasieintag för elever i år 9 Hej! Borås Hockey bjuder in dig till try-out inför hockeygymnasieintag för elever i år 9 Söndag den 12/9 kommer vi hålla

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät med frågor om hur du mår och vad du gillar att göra. Enkäten har tagits fram tillsammans med andra ungdomar i Östergötland och kommer att användas så att

Läs mer

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman En ungdomsgrupp i Österbotten Deltagare: 3 ungdomar, ålder: 15, 17 och 18 år. En ungdom var gruppansvarig och samlade ihop gruppen. Deltagarna fick

Läs mer

Köpings idrottsliv Sveriges bästa? Idé- och inriktningsplan för en bättre idrott ur ett folkhälsoperspektiv

Köpings idrottsliv Sveriges bästa? Idé- och inriktningsplan för en bättre idrott ur ett folkhälsoperspektiv Köpings idrottsliv Sveriges bästa? Idé- och inriktningsplan för en bättre idrott ur ett folkhälsoperspektiv Vår verksamhetsplan I kommunens mål är fokus på barn och ungas uppväxtvillkor, en aktiv fritid

Läs mer

AG Skåne Skydd och Säkerhet Maj 2016. AG Skåne - Skydd och Säkerhet

AG Skåne Skydd och Säkerhet Maj 2016. AG Skåne - Skydd och Säkerhet AG Skåne Skydd och Säkerhet Maj 2016 Resultat av enkäten 25 av 33 kommuner har svarat Kampanjer under 2015 DELTAGANDE I KAMPANJERNA Julkampanjen 96 % Brandvarnardagen 96% Sommarkampanjen 86% Peppar Peppar

Läs mer

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER JUNI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på juni 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-juni 2013, samt en jämförelse över tid.

Läs mer

Riktlinjer för tidsfördelning sporthallar, gymnastiksalar, fotbollsplaner samt isytor

Riktlinjer för tidsfördelning sporthallar, gymnastiksalar, fotbollsplaner samt isytor Riktlinjer för tidsfördelning sporthallar, gymnastiksalar, fotbollsplaner samt isytor Innehållsförteckning Barnkonventionen och idrotten VILL... 2 Riktlinjernas syfte... 2 Allmänna fördelningsregler...

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 3: 2006 Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? En studie kring barns självvärderingar

Läs mer

BARN OCH UNGDOMSIDROTT VÄRDEGRUNDER

BARN OCH UNGDOMSIDROTT VÄRDEGRUNDER BARN OCH UNGDOMSIDROTT VÄRDEGRUNDER BARN TOM 12 ÅR UNGDOM 13-20 ÅR BAKGRUND Varför har RF skärpt riktlinjerna för barn och ungdomsidrotten? Riktlinjer - Idrott för barn Idrott för barn ska bedrivas ur

Läs mer

foto Joakim Lloyd Raboff Statistik för Skånes inkvartering

foto Joakim Lloyd Raboff Statistik för Skånes inkvartering foto Joakim Lloyd Raboff Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport oktober 2015 2015 12 04 Tourism in Skåne / Månadsrapport oktober 2015 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne fortsätter

Läs mer

www.m.lst.se Bostadsmarknadsenkäten 2003 Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Skåne län Förvaltningsenheten Skåne i utveckling 2003:37

www.m.lst.se Bostadsmarknadsenkäten 2003 Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Skåne län Förvaltningsenheten Skåne i utveckling 2003:37 Bostadsmarknadsenkäten 2003 Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Skåne län www.m.lst.se Förvaltningsenheten Skåne i utveckling 2003:37 ISSN 1402:3393 Bostadsmarknadsenkäten Boverket går i början av

Läs mer

NÄSETS SK:s VÄRDERINGAR

NÄSETS SK:s VÄRDERINGAR NÄSETS SK:s VÄRDERINGAR Värderingsdokumentet är ett komplement till vår Vinröda tråd som är klubbens strategiska inriktningsdokument. I Näsets SK är alla som vill, välkomna att spela fotboll. Vi bedriver

Läs mer