Planeringslösning för marksänd digital TV - UHF

Transkript

1 Rapportnummer PTS-ER-2008:22 Datum Planeringslösning för marksänd digital TV - UHF Slutrapportering av uppdrag RB 2008:5

2 Planeringslösning för marksänd digital TV - UHF Slutrapportering av uppdrag RB 2008:5 Rapportnummer PTS-ER-2008:22 Diarienummer ISSN Författare Stefan Uppgård Post- och telestyrelsen Box Stockholm pts@pts.se

3 Förord Post- och telestyrelsen (PTS) har fått i uppdrag av regeringen att producera en planeringslösning för marksänd digital TV. I denna rapport redovisas den del av uppdraget som rör utrymmet MHz (UHF). PTS lämnade den 23 juni 2008 rapport om planeringslösning för marksänd digital TV i MHz (VHF). I och med denna redovisning har uppdraget i sin helhet verkställts. Stockholm i december 2008 Marianne Treschow Generaldirektör

4 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 5 Abstract 6 1 Inledning Uppdraget Avgränsningar Metod 8 2 Grundförutsättningar Allmänt om förutsättningar Internationella avtal, Genève ITU:s radioreglemente Generellt om existerande frekvensanvändning i UHF-bandet 10 3 Planeringslösning UHF Övergripande om planeringslösningen Allmänt om frekvensresurserna i planeringslösningen Planeringslösning UHF 13 4 Planeringslösningens konsekvenser UHF Påverkan på befintliga användare UHF Påverkan på konsumenten Påverkan på grannländer Påverkan (av planeringslösningen) på implementering av 800 MHz-bandet Det fortsatta arbetet 17 5 Slutsats 18 6 Begreppsförteckning 19 7 Litteratur 20 8 Bilagor 21 Bilaga 1 22 Bilaga 2 24 Bilaga 3 25 Bilaga 4 26 Bilaga 5 27 Bilaga 6 34

5 Sammanfattning Post- och telestyrelsen (PTS) har fått i uppdrag av regeringen att producera en planeringslösning för marksänd digital TV. I denna rapport redovisas den del av uppdraget som rör utrymmet MHz (UHF). PTS lämnade den 23 juni 2008 rapport om planeringslösning för marksänd digital TV i MHz (VHF). I och med denna redovisning har uppdraget i sin helhet verkställts. Arbetet med att producera en planeringslösning har i huvudsak bestått av två delar, frekvensplanering respektive internationell koordinering. Planeringslösningen för UHF bygger på att inga TV-sändningar ska ske i utrymmet MHz. Existerande sändare i det utrymmet planeras istället till området MHz. PTS anser det möjligt att en sådan omställning kan ske under Planeringslösningen innebär en utökning från fem till sex helt nationella nätlager i utrymmet MHz. Detta kan inte åstadkommas fullt ut för det sjätte nätlagret utan att berörda grannländer ger sitt medgivande. Den internationella koordineringen har påbörjats, men ännu inte slutförts. PTS kommer att fortsätta koordineringsarbetet av planeringslösningen till det att en ömsesidigt accepterad frekvensanvändning har överenskommits med berörda grannländer.

6 Abstract The Swedish Post and Telecom Agency (PTS) has been assigned by the Government to produce a planning solution for terrestrial digital television. This report accounts for that part of the assignment pertaining to the MHz (UHF) band. On 23 June 2008, PTS submitted a report concerning a planning solution for terrestrial digital television in the MHz (VHF) band. This report fully completes the assignment. The work to produce a planning solution has mainly comprised two parts: frequency planning and international coordination. The UHF planning solution is based on there being no television broadcasting in the MHz band. Instead, existing transmitters in this space will be planned for use in the MHz band. PTS considers that this changeover may take place in The planning solution means an increase from five to six entirely national network layers in space in the MHz band. This cannot be fully achieved for the sixth network layer without the affected neighbouring countries granting their consent. International coordination work has started, but has not been finalised yet. PTS will continue its coordination work related to the planning solution until mutually acceptable frequency use has been agreed with the neighbouring countries that are affected.

7 Planeringslösning för marksänd digital TV - UHF 1 Inledning Regeringen beslutade den 19 december 2007 om regleringsbrev för 2008 avseende Post- och telestyrelsen. I regleringsbrevet ingår ett uppdrag om att redovisa en nationell planeringslösning för marksänd digital TV i frekvensbandet MHz (VHF) samt MHz (UHF). Planeringslösningen ligger till grund för vilket utrymme som kan utnyttjas för utsändningar som medgivits enligt Radio- och TV-lagen. I denna rapport rapporteras den del av uppdraget som rör utrymmet MHz (UHF). Den del som rör MHz (VHF) redovisades den 23 juni I och med denna redovisning har uppdraget i sin helhet verkställts. 1.1 Uppdraget Uppdraget som det återges i regleringsbrevet för 2008: 5 Post- och telestyrelsen ska producera en nationell planeringslösning för marksänd digital TV i syfte att medge utrymme för minst sex nätlager i frekvensutrymmet MHz samt ett nätlager i frekvensutrymmet MHz, och som innebär att inga TVsändningar äger rum i frekvensutrymmet MHz. Lösningen ska så långt det är möjligt vara avstämd med berörda grannländers frekvensmyndigheter. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 15 december 2008 i form av en rapport som redogör för lösningens utformning samt dess eventuella kända geografiska begränsningar. I regeringens beslut 19 december 2007 om sändningsutrymme för TVsändningar anges att när omplaneringen är genomförd kommer frekvensutrymmet mellan MHz kunna upplåtas för andra ändamål i enlighet med lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation. 1 Planeringslösning för marksänd digital TV VHF; Delrapportering av uppdrag RB 2008:5. PTS rapportnummer PTS-ER-2008:16. ( VHF-delrapport-PTS-ER /) Kommunikationsmyndigheten PTS Post- och telestyrelsen 7

8 Planeringslösning för marksänd digital TV - UHF 1.2 Avgränsningar I regeringsuppdraget till PTS används begreppet planeringslösning. Med planeringslösning avses i rapporten frekvensresurser som har koordinerats internationellt. Med planeringslösning avses inte den detaljerade nätplaneringen, utan att frekvensresurser har koordinerats, utifrån vilka en detaljerad nätplanering kan ske. Planeringslösningen bygger på att inga TV-sändningar ska ske i utrymmet MHz. Planeringen har optimerats utifrån detta. Möjligheterna för och konsekvenserna av en eventuell framtida förändring av mängden spektrum som ska användas för marksänd digital TV utreds inte inom detta uppdrag. I detta uppdrag har vi utgått ifrån att den befintliga DVB-T-infrastrukturen ska kunna användas. Med den snabba tekniska utvecklingen inom radioteknikområdet är det troligt att planeringslösningen vid någon tidpunkt behöver ses över för att dra nytta av tekniska framsteg, med sikte på en effektiv användning av spektrum. 1.3 Metod Arbetet med att producera en planeringslösning har i huvudsak bestått av två delar, frekvensplanering respektive internationell koordinering. Frekvensplaneringen har bestått i att identifiera behoven av förändringar i den existerande frekvensanvändningen. En utgångspunkt har varit att lösningen så långt det är möjligt ska ge likvärdiga förutsättningar för de olika nätlagren. Inom denna planering har Teracom AB, operatören för det befintliga TVnätet, deltagit. Internationell koordinering har bestått i att de identifierade förändringsbehoven har kommunicerats med berörda grannländer. Detta har i sin tur lett till att direkta bi- och multilaterala förhandlingar har inletts. Kommunikationsmyndigheten PTS Post- och telestyrelsen 8

9 Planeringslösning för marksänd digital TV - UHF 2 Grundförutsättningar I detta avsnitt beskrivs allmänt om förutsättningar för radioanvändning i det aktuella frekvensutrymmet. 2.1 Allmänt om förutsättningar Frekvensanvändningen för marksänd digital TV kräver internationell samordning. En orsak till detta är att utrymmet huvudsakligen är planerat för att med få sändare (med hög effekt) åstadkomma stor täckning. Detta leder till att ny och förändrad användning måste koordineras med länder inom stora avstånd. I koordineringsarbetet tas ofta hänsyn inte bara till vilken direkt påverkan den egna användningen har på andra länders användning, utan också vilka begränsningar den föreslagna användningen innebär för andra länders framtida möjligheter. För att kunna komma överens om ny och förändrad frekvensanvändning krävs förhandlingar där en viktig aspekt är lika tillgänglighet till frekvensresursen. 2.2 Internationella avtal, Genève 2006 Internationella Teleunionen (ITU) arrangerade år 2006 en regional radiokommunikationskonferens (RRC-06) i Genève för att planera för digital rundradio. Konferensen föregicks av ett omfattande förberedelsearbete, såväl nationellt som internationellt. Som resultat av planeringskonferensen 2 finns ett avtal (GE06) som innehåller två frekvensplaner för frekvensområdena MHz och MHz. Dels en analog plan som gäller under en övergångsperiod (till 17 juni 2015) och dels en digital plan. Frekvensplanerna beskriver de frekvensresurser som kan tas i bruk på en viss plats eller inom en viss geografisk yta och som kan utnyttjas för utsändningar av marksänd TV i de aktuella frekvensområdena (plantilldelningar). 2 För komplett redovisning från konferensen, se PTS rapportering till regeringen den 16 februari 2007 (PTS Dnr ). Kommunikationsmyndigheten PTS Post- och telestyrelsen 9

10 Planeringslösning för marksänd digital TV - UHF 2.3 ITU:s radioreglemente ITU:s radioreglemente (RR) fastställs vid världsradiokonferenser som hålls vart tredje till fjärde år. Rundradio (Broadcasting) har en primär allokering i frekvensbandet MHz i frekvensplan för den region som Sverige tillhör. Vid världsradiokonferensen 2007 beslutades för samma region om en primär allokering från 17 juni 2015 även för den mobila tjänsten i MHz. För bl a Sverige finns redan idag en mobil allokering i samma band genom en s k fotnotsallokering. Detta innebär att skydd också kan krävas för denna tjänst vid nationsgräns. 2.4 Generellt om existerande frekvensanvändning i UHF-bandet Frekvensutrymmet har från 1950-talet planerats för distribution av marksänd analog TV. Digital-TV-sändningar inleddes Övergången till enbart digitala TV-sändningar påbörjades i september 2005 och avslutades i oktober I UHF-bandet finns radiosändare för annan användning än rundradio, exempelvis trådlösa mikrofoner. Dessa planeras in på ett sådant sätt att de inte ska störa eller hindra marksänd TV. Kommunikationsmyndigheten PTS Post- och telestyrelsen 10

11 Planeringslösning för marksänd digital TV - UHF 3 Planeringslösning UHF I detta avsnitt beskrivs planeringslösningen för marksänd digital TV i frekvensutrymmet MHz. 3.1 Övergripande om planeringslösningen Planeringslösningen som presenteras ger en lösning på två viktigare begränsningar i den nuvarande frekvensplaneringen: Ett antal drifttagna TV-sändare utnyttjar idag frekvensutrymmet MHz. Med beslutet om att inga TV-sändningar ska äga rum i MHz behövs därför andra frekvenser för dessa sändare. Denna lösning återges i bilaga 1. För att möjliggöra nationell täckning även för ett sjätte nät inom frekvensutrymmet MHz behöver den nuvarande frekvensplaneringen förändras. En lösning som möjliggör detta återges i bilaga 2. Dessa förändringar kan inte genomföras utan att berörda grannländer ger sitt medgivande. Den internationella koordineringen har påbörjats, men ännu inte slutförts. I bilaga 3 illustreras situationen för det sjätte nätlagret vid ett sämsta resp. bästa utfall av koordineringen. 3.2 Allmänt om frekvensresurserna i planeringslösningen De frekvensresurser som står till svenskt förfogande för utsändning av marksänd digital TV i MHz återges i den digitala planen som finns i GE06-avtalet (se 2.2). Planen består av frekvenser dels för allotments (ytor) och dels för assignments (sändarplatser). För att åstadkomma en förändring av frekvensresurserna i planen måste alla berörda grannländer först ge sitt medgivande. Kommunikationsmyndigheten PTS Post- och telestyrelsen 11

12 Planeringslösning för marksänd digital TV - UHF Assignment och allotment-planering Till grund för assignment-planeringen ligger de sändarplatser som avses användas. Här utnyttjas tillgänglig detaljerad teknisk information såsom bl a position, antennhöjd och utstrålad effekt. Allotment-planeringen ger flexibilitet för utsändningar av olika slag vad det gäller sändarpositioner och sändartäthet genom att den baseras på rättigheter att utstråla vissa nivåer inom geografiskt definierade områden. En målsättning har varit att den nya planeringslösningen ska medge den flexibilitet som uppnåtts i GE06 genom en kombination av assignment- och allotment-planering. En översikt över de geografiska områden som används i den svenska allotment-planeringen återfinns i bilaga 4. Med denna lösning finns i princip förutsättningar för att täcka hela Sveriges geografiska yta med vart och ett av näten. Allotment-tilldelningen i GE06-avtalet, tillsammans med begränsningar i bilaterala avtal, ger tillsammans den rättighet inom vilken användningen ska inrymmas. Om utstrålningen från de önskade sändarna inte kan inrymmas i rättigheten, måste den planerade sändarkonfigurationen modifieras på ett sådant sätt att den inte överskrider de givna nivåerna. I annat fall måste nya överenskommelser träffas med berörda grannländer. Det krävs dock en detaljerad analys av varje enskild tilldelning baserat på den önskade användningen innan det klart går att säga hur den kan användas. Det kan också krävas koordinering innan en tilldelning kan tas i bruk. Flexibilitet inom plantilldelningen GE06-planens tilldelningar har en inbyggd flexibilitet för utnyttjande av andra system än det som planerades inom GE06 (DVB-T). Alternativ användning är möjlig under vissa förutsättningar, framförallt förutsatt att tjänsten är primär enligt ITU:s radioreglemente och att den alternativa användningen inte stör mer eller kräver större skydd 3. 3 GE06: A digital entry in the Plan may also be notified with characteristics different from those appearing in the Plan, for transmissions in the broadcasting service or in other primary terrestrial services operating in conformity with the Radio Regulations, provided that the peak power density in any 4 khz of the abovementioned notified assignments shall not exceed the spectral power density in the same 4 khz of the digital entry in the Plan. Such use shall not claim more protection than that afforded to the above-mentioned digital entry. Kommunikationsmyndigheten PTS Post- och telestyrelsen 12

13 Planeringslösning för marksänd digital TV - UHF Begränsningar Planeringslösningen med de tilldelningar som finns registrerade hos ITU har begränsningar som regleras genom bilaterala avtal 4. Dessa avtal behöver tas med i den detaljerade analysen av möjligheterna för varje frekvenstilldelning, för att sedan ligga till grund för den detaljerade nätplaneringen. 3.3 Planeringslösning UHF Med den planeringslösning som presenteras i denna rapport ges utrymme för marksänd digital TV i sex nationella nätlager i UHF-bandet. I den nuvarande planeringen har Sverige internationellt koordinerade frekvensresurser för fem nationella nätlager i utrymmet MHz. Ett sjätte nätlager finns i stora delar av Sverige, men saknar idag frekvensresurs i Halland och Skåne. För att finna en lösning för dessa områden krävs frekvensändringar också i intilliggande områden. Målsättningen är emellertid att antalet ändringar ska hållas till ett minimum. Alla dessa förändringar behöver koordineras med andra länder i enlighet med fastställda procedurer i GE06-avtalet (se 2.2). Planeringslösningen för de 54 storstationerna ges av allotment-planeringen (bilaga 2). Det svenska digitala TV-nätet består utöver 54 storstationer också av ett stort antal kompletterande mindre sändarstationer. Inom planeringen har målsättningen varit att förutsättningarna ska vara likvärdiga för de nationella nätlagren 5. Därför innebär planeringslösningen att frekvensresurser också planeras för de kompletterande sändarna (se bilaga 5). Om planeringslösningen kan koordineras med berörda grannländer finns goda förutsättningar för att möjliggöra en täckning av minst 98 procent av befolkningen för alla sex näten. Ett antal av de kompletterande sändarna utnyttjar samma frekvens som den intilliggande storstationens sändare (SFN-teknik). Detta blev möjligt då den digitala tekniken introducerades. För vissa av de kompletterande sändarplatserna är det mycket svårare att utnyttja DVB-T-teknikens SFNteknik tillsammans med närliggande storstation, eftersom de då skulle generera skadlig störning inom huvudsändarens täckningsområde. För dessa behövs således en egen frekvens koordineras (MFN-teknik). 4 Finns i PTS arkiv (PTS Dnr , ) 5 Det konstateras dock att för ett av nätlagren förväntas en högre täckningsgrad, 99,8 % av den fast bofasta befolkningen. Detta är något som planeringslösningen alltjämt medger. Kommunikationsmyndigheten PTS Post- och telestyrelsen 13

14 Planeringslösning för marksänd digital TV - UHF Utöver de sex nätlagren kan det förväntas att det kommer att finnas lokala områden där fler än sex frekvenser finns tillgängliga i MHz (se bilaga 2). Den slutliga tillgängligheten av dessa resurser kan dock inte fastställas förrän internationell koordinering har slutförts för planeringslösningen i sin helhet. Försök att planera fler än sex nationella nätlager för DVB-T i hela landet inom MHz bedöms för närvarande vara utsiktslöst. Detta beror på svårigheterna att finna en användning som är kompatibel med andra länders användning. Svårigheterna finns framförallt i områden runt Skagerrak, Kattegatt, Öresund och Östersjön. Kommunikationsmyndigheten PTS Post- och telestyrelsen 14

15 Planeringslösning för marksänd digital TV - UHF 4 Planeringslösningens konsekvenser UHF I detta avsnitt beskrivs planeringslösningens konsekvenser. 4.1 Påverkan på befintliga användare UHF Den operatör som direkt blir påverkad är Teracom AB, som idag genom sina 54 storstationer och 520 kompletterande stationer, sänder digital-tv i standarden DVB-T (8k, 64 QAM) till hela landet. Planeringslösningen medför viss förändring av frekvensplanen för digital marksänd TV, som i sin tur ställer krav på operatören att ändra eller byta ut den befintliga sändarutrustningen på de mastplatserna där frekvensförändringen ska ske. En förteckning över de sändare i utrymmet MHz som ska byta frekvens återfinns i bilaga 1. PTS anser det möjligt att en sådan omställning kan ske under Ledigt utrymme mellan TV kanalerna i UHF-bandet används för radiosändare för ljudöverföring, t.ex. trådlösa mikrofoner. Förändringen av frekvenserna för digital marksänd TV kommer att påverka denna s.k. PMSE (Programme Making and Special Events) användning och utrustning kan komma behöva byta frekvens till annat ledigt utrymme. PTS har redan i februari 2008 gått ut med information om Förändringar för användning av trådlösa mikrofoner i TV-banden (Bilaga 6). 4.2 Påverkan på konsumenten Idag finns förutsättningar för sex TV-nät i nästan hela landet i bandet MHz (UHF). För det sjätte nätlagret saknas idag frekvenser i Halland och Skåne. Ett av planeringslösningens övergripande mål att det så långt det är möjligt ska finnas förutsättningar för sex nationella nätlager för TV i MHz (UHF). I några områden kommer den tillgängliga kapaciteten för marksänd digital TV i utrymmet MHz bli större än idag, vilket kan innebära möjlighet att ta emot fler kanaler. Kommunikationsmyndigheten PTS Post- och telestyrelsen 15

16 Planeringslösning för marksänd digital TV - UHF TV-tittare kommer, i de områden där frekvensförändringar sker, behöva göra en ny kanalsökning i sin TV-mottagare. Vid ändringar i TV-näten kan det uppstå förändringar i det exakta täckningsområdet, eftersom detta är beroende av frekvens och graden av interferensbegränsning. Detta kan i enstaka fall leda till att konsumenten kan behöva optimera sin mottagarutrustning för den nya frekvens som används. 4.3 Påverkan på grannländer Huvuddelen av planeringslösningen är sedan tidigare koordinerad med andra länder eftersom tilldelningarna finns i GE06-avtalet. Eventuella begränsningar mot andra länders användning finns angivna i bilaterala avtal. De förändringar som här diskuteras har kommunicerats med berörda grannländer och diskussioner pågår. Avstämningen av den detaljerade frekvensanvändningen sker genom en iterativ process. Planerna för frekvensanvändningen modifieras successivt till det att en ömsesidigt acceptabel lösning föreligger (equitable access). Det kan konstateras att internationell koordinering har påbörjats, men ännu inte slutförts. 4.4 Påverkan (av planeringslösningen) på implementering av 800 MHz-bandet Frekvensbandet MHz (800 MHz-bandet) frigörs från TV-sändare genom frekvensbyten till utrymmet MHz. PTS anser det möjligt att en sådan omställning kan ske under Resultatet av det pågående koordineringsarbetet har en påverkan på vilka frekvenser de existerande sändarna kan planeras till. PTS verkar för att bandet MHz ska utrymmas för att ge goda förutsättningar för tilldelning av en ny användning. Tilldelningsprocessen av den nya användningen är emellertid frikopplad från koordineringsprocessen. Det kan också noteras att andra länders eventuella användning av TV eller andra tjänster i bandet MHz, kan komma att utgöra en begränsning av temporär eller permanent natur för en ny användning i bandet. Dessa begränsningar skulle gälla i vissa specifika gränsområden och för vissa frekvenser inom bandet MHz. Kommunikationsmyndigheten PTS Post- och telestyrelsen 16

17 Planeringslösning för marksänd digital TV - UHF Internationellt pågår studier huruvida det finns en påverkan på TV-användning i intilliggande frekvensband från nya system som implementeras i 800 MHzbandet. Dessa studier är inte avslutade, men det är troligt att den nya användningen i vissa områden kommer behöva planeras på sådant sätt att hänsyn tas till existerande TV-användning i angränsande frekvensband. 4.5 Det fortsatta arbetet En justering av frekvensresurserna kan inte genomföras utan koordinering med berörda grannländer. Internationell koordinering av planeringslösningen pågår. PTS kommer att fortsätta koordineringsarbetet av planeringslösningen till det att en ömsesidigt accepterad frekvensanvändning har avgjorts med berörda grannländer. Den största svårigheten består i att koordinera ett sjätte nätlager för nationell täckning. För detta saknas idag frekvensresurser i Halland och Skåne. Ett sjätte nationellt lager utan täckning i dessa områden skulle därför motsvara det sämsta utfallet av den pågående koordineringsprocessen. Fem nationella nätlager är redan idag koordinerade med grannländerna. Kommunikationsmyndigheten PTS Post- och telestyrelsen 17

18 Planeringslösning för marksänd digital TV - UHF 5 Slutsats Med den planeringslösning som presenteras kommer nationell täckning även medges för ett sjätte nätlager i utrymmet MHz. Detta innebär en justering av de rådande frekvensresurserna i vissa områden. I den tidigare planeringen har Sverige internationellt koordinerade frekvensresurser för fem nationella nätlager i utrymmet MHz. En justering av dessa frekvensresurser kan inte genomföras utan koordinering med andra länder. Internationell koordinering av planeringslösningen har dock påbörjats, men ännu inte slutförts. PTS kommer att fortsätta koordineringsarbetet av planeringslösningen till det att en ömsesidigt accepterad frekvensanvändning har avgjorts med berörda grannländer. Detta innebär att sändningar i ett sjätte nät kan påbörjas i hela landet utom i Halland och Skåne. Detta skulle kräva att koordineringen fullföljs. Frekvensbandet MHz (800 MHz-bandet) frigörs från TV-sändare genom frekvensbyten till utrymmet MHz. PTS anser det möjligt att en sådan omställning kan ske under Resultatet av det pågående koordineringsarbetet har en påverkan på vilka frekvenser de existerande sändarna kan planeras till. PTS verkar för att bandet MHz ska utrymmas för att ge goda förutsättningar för tilldelning av en ny användning. Tilldelningsprocessen av den nya användningen i 800 MHz-bandet är emellertid frikopplad från koordineringsprocessen. Kommunikationsmyndigheten PTS Post- och telestyrelsen 18

19 Planeringslösning för marksänd digital TV - UHF 6 Begreppsförteckning Band III Band IV Band V DVB-T ERP GE06 ITU Kanal MFN Nätlager Planeringslösning RRC-06 SFN UHF VHF Frekvensutrymmet MHz (Se GE06) Frekvensutrymmet MHz (Se GE06) Frekvensutrymmet MHz (Se GE06) Digital Video Broadcasting Terrestrial Effektivt utstrålad effekt (effective radiated power) Internationellt avtal från Genève 2006 rörande användning av radiosändare för marksänd TV (ITU) International Telecommunication Union Frekvensutrymme som används vid planering av marksänd digital TV (Kanal 21: MHz, kanal 22: MHz,, 69: MHz (se GE06) Multifrequency network Med nätlager avses i rapporten frekvensresurser som kan utnyttjas för en s k DVB-T multiplex. Med planeringslösning avses i rapporten frekvensresurser som har koordinerats internationellt. Konferens som hölls i Genève 2006 för planering av marksänd digital radio- och TV. Mynnade ut i GE06-avtalet. Single frequency network Avser här användning inom band IV/V Avser här användning inom band III 800 MHz-bandet I rapporten avses utrymmet MHz Kommunikationsmyndigheten PTS Post- och telestyrelsen 19

20 Planeringslösning för marksänd digital TV - UHF 7 Litteratur Final Acts of the Regional Radiocommunication Conference for planning of the digital terrestrial broadcasting service in parts of Regions 1 and 3, in the frequency bands MHz and MHz (RRC-06). Geneva, 15 May 16 June International Telecommunication Union Rapport från Internationella Teleunionens regionala radiokommunikationskonferens 2006 (RRC-06). 16 febuari PTS Dnr Planeringslösning för marksänd digital TV VHF; Delrapportering av uppdrag RB 2008:5. PTS rapportnummer PTS-ER-2008:16. ( losning-for-marksand-digital-tv-vhf-delrapport-pts-er /) Kommunikationsmyndigheten PTS Post- och telestyrelsen 20

21 Planeringslösning för marksänd digital TV - UHF 8 Bilagor Bilaga 1. Planerad frekvensanvändning existerande TV-sändare i MHz (december 2008) Bilaga 2. Information gällande december 2008: Planerad frekvensanvändning Användning i allotment-områden (inkl större sändarstationer) (UHF) Bilaga 3. Områden där en sjätte nationell frekvensresurs i dagsläget saknas (UHF) Bilaga 4. Översikt allotment-områden (UHF) Bilaga 5 Information gällande december 2008: Planerad frekvensanvändning kompletterande sändare (UHF) Bilaga 6. Information: Förändringar för användning av trådlösa mikrofoner i TVbanden Kommunikationsmyndigheten PTS Post- och telestyrelsen 21

22 Bilaga 1. Planerad frekvensanvändning existerande TV-sändare i MHz (december 2008) Station Kanal ERP (dbw) Möjlig ny kanal Hörby 61 47,0 22/30 Loffstrand 62 34,0 57 Väddö/Elmsta 63 31,8 43 Väddö/Elmsta 68 31,8 58 Sysslebäck 62 30,0 58 Markaryd 68 28,8 29 Torsby bada 62 27,0 57 Funäsdalen/Funäsdalsberget 63 27,0 51 Leksand/Åsledsberget 63 27,0 33 Leksand/Åsledsberget 66 27,0 59 Söderhamn 63 26,5 57 Söderhamn 67 26,5 39 Hagfors 62 26,0 57 Avesta/Krylbo 65 26,0 39 Stöde/Intaget 61 24,8 33 Torpshammar 61 24,8 33 Mjällom 62 24,0 34 Mjällom 64 24,0 25 Ystad 61 23,0 22/30 Traryd 68 21,1 29 Ulricehamn 65 21,1 53 Ulricehamn 67 21,1 43 Kungälv 61 21,1 58 Borås/Sjöbo 65 20,0 53 Borås/Sjöbo 67 20,0 43 Ljungaverk 62 20,0 25 Smedjebacken 62 20,0 41 Valdemarsvik 61 20,0 46 Valdemarsvik 66 20,0 36 Valdemarsvik 67 20,0 60 Valdemarsvik 69 20,0 28 Åmotfors Kroppstad 66 20,0 51 Ängebo 62 20,0 26 Fagersta 63 19,0 22 Fagersta 66 19,0 34 Ljustorp 62 18,8 45 Alafors 61 17,0 58 Alingsås/Mariedal 61 17,0 58 Mariannelund 66 17,0 38 Hummelholm 62 16,0 54 Lesjöfors 61 16,0 24 Lesjöfors 64 16,0 32 Porjus 63 16,0 40 Porjus 65 16,0 28 Fårö/Ajkesträsk 64 14,8 55 Ljugarn 64 14,8 55 Nälden 63 14,0 60 Forsnäset 63 13,0 45 Gunnarskog 65 13,0 52 Dorotea 61 11,8 54 Hovfjället 68 11,8 52 Bollebygd 61 10,0 58 Fullsjön 61 10,0 33 Jokkmokk/Nyborg 62 10,0 37 Jokkmokk/Nyborg 64 10,0 54

23 Bilaga 1. Planerad frekvensanvändning existerande TV-sändare i MHz (december 2008) Kälen 63 10,0 32 Munkfors 61 10,0 45 Munkfors 64 10,0 57 Nävekvarn 67 10,0 33 Ramsjö 63 10,0 50 Rödvattnet 61 10,0 54 Sunne/Leran 65 10,0 52 Åsele Åslia 62 10,0 35 Älvängen 61 10,0 58 Borgsjöbyn 63 7,8 34 Krokstrand 64 7,8 33 Tystberga 67 7,0 33

24 Bilaga 2. Information gällande december Planerad frekvensanvändning Användning i allotment-områden (inkl större sändarstationer) (UHF) Frekvenserna kan komma att ändras till följd av internationell koordinering UHF - Användning av frekvenser för digital TV i allotment-områden inom MHz Kiruna Pajala Gällivare Överkalix Kalix Älvsbyn Arvidsjaur Storuman Skellefteå Lycksele Tåsjö Vännäs Örnsköldsvik Sollefteå Östersund Ånge Sundsvall Sveg Hudiksvall Bollnäs Mora Gävle Borlänge Östhammar Uppsala Sunne Filipstad Karlstad Västerås Örebro Stockholm Bäckefors Norrköping Motala Skövde Uddevalla Trollhättan Kisa Jönköping Nässjö Borås Göteborg Västervik Visby Finnveden Vislanda Varberg Halmstad Emmaboda Karlshamn Karlskrona Helsingborg Hörby Malmö = förändringar inom planeringslösningen jämfört med utfallet av RRC-06 konferensen