Remissvar. Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid -Vad tycker unga i Västra Götalandsregionen?

Transkript

1 Remissvar Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid -Vad tycker unga i Västra Götalandsregionen? augusti december 2007

2 Om remissvaret Detta är ett, av Ungkulturdialog, sammanfattat och samlat remissvar från de tio referensgrupper som Ungkulturdialog besökt och samtalat med under oktober till och med december Vi beskriver här de övergripande och gemensamma dragen i dialogen och diskussionen rörande handlingsprogrammet för barn och ungas kultur och fritid. Vi har valt att göra det kortfattat och med stöd i ungdomarnas egna ord. De samtal och diskussioner som förts finns i sin helhet att läsa på hemsidan. Detta remissvar är en del av ett större arbete som kommer att sammanställas i en rapport under januari Även den kommer att finnas att läsa och laddas ner på Om Ungkulturdialog Ungkulturdialog är ett demokratiprojekt för barn och unga runt om i Västra Götalandsregionen. Det handlar om ungas rätt till och deras möjlighet att utöva och delta i kultur och fritidsaktiviteter. Ungkulturdialog startades av Västra Götalandsregionen och drivs av Nätverkstan Kultur i Väst AB. I september 2006 bildades en arbetsgrupp bestående av regionala och kommunala politiker som då påbörjade arbetet med att ta fram ett handlingsprogram för barn och ungas kultur och fritid i Västra Götalandsregionen. Det stod klart från början att detta arbete skulle ske i samarbete med en politikergrupp och i nära dialog med barn och unga i regionen. Under 6 månader, från januari fram till juni 2007 pågick den första fasen. En webbsida skapades som plattform för dialogen och referensgrupper bildades bestående av barn och ungdomar. Träffar genomfördes. Åsikter samlades. Rapporter skrevs. Själva programdelen avslutades, i och med att programförslaget levererades i juni Därefter stod de klart att VG-regionen gav Nätverkstan fortsatt förtroende för att arbeta vidare med Ungkulturdialog. Fas två i projektet startade i augusti Det innebar att vi i Ungkulturdialog besökte referensgrupperna igen för att samla in feedback på programmet, vilket vi redovisar här.

3 Inflytandeprocessen, referensgrupper och metod Vi tog återigen kontakt med de grupper som vi träffat i våras och erbjöd dem ett återkopplingsmöte, för att nu få tycka till om politikernas förslag på handlingsprogrammet. Genom att programförslaget lades ut på hemsidan ville vi även ge fler barn och ungdomar i Västra Götalandsregionen möjlighet att vara med och diskutera innehållet i handlingsprogrammet. Under dialogprocessen i våras träffade vi 115 barn och ungdomar fördelade på 16 referensgrupper. Deltagarna var i åldrarna 2-27 år. Under höstens fördjupning, har vi fört en dialog om programförslaget tillsammans med 61 unga, i åldern år, fördelat på 10 referensgrupper/träffar. Med varje grupp samtalade vi i drygt 1,5-2 timmar. Vi ställde samma frågor till varje grupp. Diskussionerna utgick från de nio strategier som finns med i Handlingsprogrammet, samt övergripande om programmet som helhet. Samtalen bandades med mp3 spelare. Ungkulturdialogs referensgrupper okt - dec , tjejgrupp, Alegymnasium, Ale , tjejgrupp, Biskopsgården, Göteborg , Ungdomsfullmäktige, Göteborg , Byggnadstekn.,Lagmansgymnasiet, Vara , Ungdomsfullmäktige, Vänersborg , Fotbollsföreningen Skövde Resultatredovisning , Nätverket Sockerbruket, Lidköping , Ungdomsrådet, Riksgymnasiet., Angered, Diskussionerna , HW Skola, Kalv, Svenljunga Huset, Åmål REDOVISNING AV ÅSIKTER fem tjejer, år tre tjejer, år sex killar och tre tjejer, år femton killar och en tjej, år två killar och en tjej, år två killar, år två tjejer och en kille, år sex tjejer och en kille, år fyra tjejer & en kille, år åtta killar, år

4 Remissvar, redovisning av åsikter 1. Övergripande åsikter om programmet som helhet Vi frågade referensgrupperna vad de tyckte om programmet som helhet, om de olika strategierna, om det var något de saknade och om något uppfattades som felaktigt. Alla ungdomarna var generellt mycket positiva till programmet och de olika strategierna i programmet Alla grupperna uttrycker en tydlig misstro och oro till att programmet bara skall bli en skrivbordsprodukt och inte arbetas efter. Ingen tyckte att det var några felaktigheter i programmet däremot påtalade de att det saknades två viktiga aspekter. Ungdomarna önskar strategitillägg: en om trygghet och en om kostnader, vikten av lika tillgänglighet och rättvisa, att det bör vara gratis för unga. Alla de som själva läst programförslaget uttryckte också att det skulle finnas en barnoch ungdomsvariant med mer lättförståligt språk och gärna bilder. Många vill också se lite mer konkretiseringar av programmet och hur det skall genomföras. Ett konkret förslag var att satsa speciellt på dem mellan år. Konkret föreslogs att man i fortsättningen kan använda skolan för att komma in och ha samtal kring sådana här program och andra frågor som rör unga. Citat: Jag tycker att det är väldigt bra. Allt ni tog upp är det som vi saknar Förvånansvärt positivt. Att de har med så många punkter känns jätte bra. Dom har ju fått med jätte mycket. Det känns som väldigt bra strategier. eftersom det är ett program för barn och unga så skulle det vara bra om själva programmet var mer på vår nivå. Lättförståligt, på ungdomsspråk. Kanske med bilder å så... Det här vi har pratat om nu är bra, men det kanske borde vara lite mer konkret att följa och att dom som bestämmer skulle ha mer hur-fokus En strategi om trygghet borde finnas. Så att ungdomar skall känna sig mer trygga!! Vi finns ju till förfogande. Så det känns viktigt att verkligen betona att dom skall använda oss och samarbeta Blir det något av det verkligen?. Många gånger lovas det ut fina saker som sedan inte håll. Det låter bra men jag är tveksam

5 Att det skall finnas mer konkret i programmet att det måste satsas och finnas saker för ungdomar under 18 år. Det finns en hel del upp till år - men sedan är det ett glapp Att vara ung innebär att man inte har så mycket pengar, så lite mer om kostnader borde vara med kanske borde det läggas lite mer tryck på konkreta saker som alla ungas rätt till ett uppehållsrum som är öppet även kvällar. Typ en fritidsgård, fast att de yngre får gå på den som finns och att man har någon som är från 15 år och uppåt 2. Ur handlingsprogrammet: BARN OCH UNGAS INFLYTANDE. Att ge barn och unga inflytande och möjlighet att påverka sitt lärande och sina egna kultur- och fritidsaktiviteter. Vi talade om skillnaden mellan att konsumera och att delta. Vad är skillnaden mellan att se en film eller att få prova på att filma själv. Är de intresserade av att delta i större utsträckning? I programmet talades det om att skapa virtuella mötesplatser. Vi frågade ifall de hade några bra exempel på mötesplatser, både på nätet eller andra ställen. Vi talade även om hur de skulle vilja påverka och i vilka sammanhang - elevråd, andra organisationer eller grupper? Ungdomarna menar att de gärna vill delta mer, men att det skall ges utrymme för att välja om man vill eller inte, beroende på tillfälle och humör. Man betonar att man vill ha reellt inflytande. De flesta unga som vi har talat med upplever att de skulle vilja ha verktyg för påverkan och få uppmuntran till att påverka sin situation. Ungdomarna talar om vikten av återkoppling och att tidsaspekten är viktig. Att man som ung har lite behov av snabbare gång i beslut och återkoppling. Även om inte ett beslut kan tas i en snar framtid, så är det viktigt att omedelbart få respons och återkoppling på sina tankar och var i processen man är. I alla samtal återkommer viljan att bli tagen på allvar. När vi pratar stad, land, utbud och platser är det mycket tydligt att platsen i sig spelar mindre roll. Det man betonar som viktigt är att den ligger nära och att vad, och vilka som finns där, gör om en plats är lockande eller inte. Sajter som nämns som positiva exempel är: Myspace och Facebook, dessa nämns främst av de som är i gymnasieåldern, är man något yngre nämns Bilddagboken, Stallet, Lunarstorm och Minibussers.tk. Många använder Msn och spelar olika spel, tex World of war craft.

6 Citat: Ganska många trodde att det skulle vara svårt att göra en stor hemsida community som kan konkurrera och falla alla i smaken. Det är bättre med mindre hemsidor, där man delar intresse. Ungdomarna tycker att mötesplatserna måste besvara de behov olika personer har, det är svårt att ha en mötesplats där alla kan mötas. De efterfrågade en hemsida där ungdomar kan gå in och se vad det finns för utbud, och vad som händer runtom i regionen. Allt från stora till små händelser. På hemsidan kan det även finnas en kartläggning över fritidsgårdar, dess öppettider, viktig information, t ex hur man söker K-peng. Vem man skall kontakta om man vill starta en förening m.m. lite roligare är det ju om man får vara med och pröva på grejer istället för att bara kolla vi var ju med och gjorde den där motionen till våra politiker här i Biskopsgården, om någon stans att vara. Det var bra. Men vi har inte hört något efter det. Det har inte hänt något än, fast det var ju precis i början av september. Fast det kändes ifrågasättande också, för den ena damen där frågade om vi skulle göra en bordell för att vi beskrev att vi ville ha sängar och gardiner... En bra mötesplats är bra om den är centralt så att den blir lättillgänglig. Vi har en fritidsgård här som är långt bort och ingen orkar ta bussen dit eller gå dit Det är viktigt att det inte bara är ett rum eller en plats att vara på. Det viktigaste är att aktiviteterna som finns på mötesplatsen I skolan vill man konsumera alltså få ta del av grejer. Men på fritiden vill man vara med och pröva, typ då vill man ju vara med och spela fotboll Det hade vart grymt om det fanns en hemsida där man kan se vad som händer. Och där kan det stå typ allt man behöver veta, istället för att man ska behöva söka själv. T.ex. vilka fotbollsmatcher som spelas, och var de spelas. Det kan även stå vad som händer på fritidsgårdarna. Det beror på vilka ämnen det är och i vilket sammanhang. Det är en balansgång. Ibland är det skönt att bara få slippa bestämma och ibland vill man vara med och bestämma själv Att få möjlighet att ge förslag är viktigt Jag tycker att det är bra att man får deltaga. Men självklart skall det inte vara ett tvång. Alla är inte intresserade av allting Jag är med i elevrådet, det är ett ganska bra sätt att påverka. Men vi bestämmer inte så mycket utan det är mest förslag som vi lägger fram. Sedan tar lärarna besluten. Bra mötesplats på nätet är typ msn och lunarstorm. Det är bra därför att man kan umgås med andra. Där finns ungdomar, från hela världen Det är bra om det är rättvist. Rättvisa är när alla får vara med och bestämma.

7 Nej.. jag vet inte jag gillar att slippa deltaga. Om man får gå på teater till exempel då är det bra och man kan diskutera om det man sett efteråt. Men om man är med så är det jobbigt för då säger folk efteråt att det var dåligt Vi gillar att vara här. Det är bra för att det är bra fritidsledare här dom har bra beteende och bemötande mot oss, dom är trevliga 3. Ur programförslaget: UTBILDNING OCH FORTBILDNING. Att satsa på skolledare, pedagoger och kulturarbetare. Vi berättade att det finns en ambition att bland annat satsa mer på forskning och utbildning av de vuxna som finns runtomkring ungdomarna. Vi frågade vad de tycker att de vuxna skulle behöva lära sig. Citat: Ungdomarna vill bli tagna på allvar. Generellt sägs att man vill få förståelse för hur det är att vara ung idag. De efterfrågar kunskap hos vuxna om bemötande. De tycker att vuxna behöver mer tålamod och att vara bättre på att lyssna. Många unga är besvikna på för många löften och att inget händer eller ändras. Alla grupper har betonat vikten av att vuxna skall lära sig att hålla det man lovar. De efterfrågar äkta engagemang och inte att man bara gör ett jobb och sedan åker därifrån. Många efterfrågar en större tydlighet och gränssättning från de vuxnas sida. Det uttrycks också att få lov att vara själv och ha egen tid med vuxna är viktigt. Många nämner också att de önskar att vuxna inom skolan skulle försöka lära sig att planerar bättre. Konkret förslag var att planeringen skall ske i samråd med eleverna så att tex. inte alla prov kommer samtidigt. Många upplever det positivt att använda människor som känner till omgivningen och lokala krafter. Jag tycker att, de skall lära sig mer om hur man möter ungdomar på deras nivå. dom skulle vara bättre på att vara tysta. Att dom skulle gå en lyssnarkurs.. det viktiga är att vuxna visar intresse, och tolererar nya saker som dyker upp En annan viktig grej är att hålla det man lovar. Att inte höja ribban så mycket så att det inte hålls. Det är jobbigt att bli besviken hela tiden. Kanske vara mer realistiska, för det handlar om trovärdighet

8 Lära sig att uppfatta när en elev har en dålig dag, att läsa av situationer och kontrollera sitt eget humör Många lärare är så gamla, att dom typ hakar upp sig på småsaker typ måste ni gå med byxorna i hasorna. Att kanske förstå mer om hur det är att vara ung idag. Det är ju ofta inte så allvarligt. Jag tycker att ganska många vuxna borde lära sig att sätta gränser bättre. Många släpper på gränserna eller töjer på dom, och då är det ingen som har respekt tillslut Att anställa människor som finns här i xxxxx och använda de resurser och engagemang som finns på platsen Ibland kan det vara svårt att prata med vuxna när man inte är van vid det och så känns de som att dom vill att man skall fortsätta prata, att de inte är nöjda... Dom är här o gör sitt jobb sen så går dom bara, dom bryr sig inte på riktigt Det är generellt dålig kunskap och okunskap och hur man skall bemöta, så det borde man jobba för. Att bemöta bättre. Men det är viktigt att poängtera att det handlar inte om ett speciellt bemötande typ vadå bemöta en handikappad, det handlar om att vara som med vem som helst hälsa och tillexempel titta på den personen och inte assistenten Kanske inte vara så hetsiga utan vara lugnare. Vi hade en lärare här i våras xxxx, hon var lugn och kunde prata. Det var bra. Vuxna borde förstå att barn vill ha roligt och skall få ha det. lärarna kunde prata med klassen och ta med alla ungdomar i diskussionen kring planeringen Det vore enklare och bra att man, alla, ibland fick en egenstund med någon lärare och andra vuxna. Det är bra att man satsar på lärare, nu är ju läraren den man träffar mest, föräldrar jobbar till sena kvällen. Och sedan i högstadiet blir det ännu mer, då går man upp vid fem-sex för att åka bussen och sedan slutar skolan fyra. Därför är de vuxna som finns i skolan viktiga, men det är skrämmande också att skolan tar upp hela ens tid Ur programförslaget: PEDAGOGISKT ARBETE. Att gå från konsumentkultur till deltagarkulturer Här talade vi bland annat om vilka platser och institutioner personerna i referensgrupperna använder, om de har varit på något bra eller dåligt ställe och om varför det varit bra eller dåligt. Hur kan en institution göra lärandet roligt? Vad är ett bra bemötande?

9 Citat : Alla uttrycker att interaktivitet är viktigt. Man uttrycker att man gillar ställen och institutioner där man får pröva på saker. Ett återkommande gott exempel är Universeum i Göteborg. Många uttrycker att det är mycket viktigt att det skall finnas personal att fråga och pålästa guider, som på ett lättfattligt sätt kan berätta och får besökarna att bli mer intresserade. Generösa öppettider, att det är gratis och lätt att ta sig dit nämns också som viktiga faktorer. När vi talar bibliotek nämns ofta att det är tråkigt för att man måste vara tyst hela tiden och att det kan vara svårt att hitta det man söker. De mindre biblioteken, med mindre utbud besöks sällan. De unga efterlyser ett större utbud och mer av kulturhuskaraktär där det finns mer att göra och olika rum för olika behov och stämningar. På vissa ställen som till exempel Universeum är det jättebra. Alla djuren och så det att man får testa själv så att man förstår vad det är man tittar på.. Alla gamla slott och fästningar som man dragits runt på... Det är ju gör tråkigt. Typ varning för ras och massa galgar där man hängde folk... så ska det vara kul och testa... men det var ju verkligen inte kul någonstans... Röhsska museet var jättebra, dom hade en utställning om Jeans och man fick skapa sitt eget klädmärke. Utställningen handlade om Fair Trade, och om hur vissa klädesmärken har barnarbetare. När jag var på världskulturmuseet så fick vi spela olika rollspel, och man fick vara med och vara aktiv själv, det var väldigt roligt och intressant faktiskt Det är bra när man tänker, både när man är där och när man går därifrån, att man funderar över vad man sett på vägen hem. Då är det bra pedagogik Sporthallar har jag varit på mycket och jag tycker att det är kul att dom har öppet så mycket så mycket som dom ändå har, även på söndagar Biblioteken det är svår att hitta. Dom har alla hyllor och system men jag har problem med att hitta v eller x och hfl, och det är ju ännu värre om man inte är van vid biblioteket. Enklare beteckningar skulle behövas. Så att man inte behöver irra runt. Man springer fram och tillbaks. Det finns kanske någon att fråga så säger dom där borta och pekar och då får man irra runt lite till. det vore bättre om det fanns fler olika rum. Att det finns fler olika avdelningar så att man kan välja lite både om man vill läsa, leta, att få ha lugn och ro och koncentrera sig eller om man vill prata lite Röhsska museet är katastrof. Vi var där med klassen. Flera Permobiler var med. Vanliga rullstolar kanske går men inte med Permobiler. Kaféet var på första plan men det var ju ändå

10 några trappsteg dit. Det man egentligen vill är ju att bara kunna komma in. I första hand att kunna ta sig dit och in - sedan kan man prata om pedagogiken där Om det skall vara bra är det är viktigt att man får chans att ställa frågor. Att det finns någon där. Vi var tex i en rättssal, och fick träffa en domare som förklarade mycket. Vi fick tid o ställa frågor det var jättebra. Att få pröva själv gör lärandet roligare också. När man kan få testa. Berättandet är ett annat bra sätt, istället för att bara få en massa texter, som det är på en del ställen. Det är bra där det finns utbildade guider som kan förklara saker på ett roligt och intressant sätt Liseberg och Skara sommarland är bra. Liseberg är bra för Flumeride och Balder. Och på Skara sommarland finns som en bana och så åker man i ett stort uppblåsbart däck. Det är roligt för att man har mycket att göra där. 5. Ur programförslaget: MÖTESPLATSER. Att upplåta mötesplatser som ger unga möjligheter till upplevelser, eget skapande och en organisering. Här frågade vi om de hade några exempel på bra mötesplatser och bad dem förklara varför de var bra. Vi talade om att det finns en ambition att man skall kunna boka lokaler själv, att lokalerna skall ha en rimlig kostnad och att det skall finnas generösa öppettider. Vi frågade vad det innebär för dem - vad är en rimlig kostnad, hur skulle de vilja boka och vad är generösa öppettider? Vi frågade även om hur och var ungdomar skulle vilja få information som rör dem. Alla grupperna har uttryckt att en bra mötesplats är nära, innehåller människor och ett ställe som man känner sig trygg på. De menar att det är viktigt att det finns en plats att vara på och extra roligt om det finns ett utbud av aktiviteter. Vi får ofta höra i samtalen att det finns en mycket stor brist på mötesplatser och att vissa som finns är osynliga eller otillgängliga för de som skulle vilja ha tillgång till dem. Det finns inte ett svar på hur informationen skall nå ut. Alla unga är olika (precis som vuxna). Det bästa sättet som alla lyfter fram är personlig kontakt, det vill säga att någon kommer och berättar. Men att alla tänkbara kanaler bör användas, telefon, mejl, internet, brev, via lärare eller fritidsledare osv. Även lokala tidningar och Metro nämns som bra ställen att nå ut med information. De flesta upplever det som positivt att man skulle kunna boka exempelvis lokal eller studio, själva. När det gäller bokning så finns det inte heller där ett sätt som

11 Citat: passar alla, men personlig kontakt med någon ansvarig, listor att skriva upp sig på, via nätet och telefon anges som bra exempel. Ganska många lyfter upp tävling som roligt och motiverande för att vilja deltaga och uppträda på olika scener. Generellt är en bra öppettid på eftermiddagen, runt två till klockan elva på kvällen och på helgerna längre. Det finns inga bra platser som jag vet om, så det går inte att ge ett enda exempel Mötesplatser är viktiga. Det viktiga är att det finns ett ställe att hänga på Information behövs på alla sätt. Det finns inte ett sätt som passar alla, det är viktigt att alla olika kanaler används om man vill nå unga. Anslagstavlan, att lärare säger det, sms, brev och mejl Men det bästa är ju att någon kommer och berättar om något, så som ni gör nu Det är alltid bättre med tävlingar, det lockar alltid mer folk, både publik och deltagare. Om det bara är en spelning kanske folk är blyga och inte vågar ställa upp. Men så fort det är en tävling så vill många vara med, och många vill se på. Man vill kunna ringa, mejla eller tala med någon för att boka. En bra öppettid är efter skolan till ganska sent på kvällen. Ja, att det är öppet från två och fram till elva tiden på kvällen. Ofta är man ju några stycken tillsammans. Och är man många kompisar så kan man inte vara hemma hos någon. Man får inte plats. Utan därför hänger vi mest ute vid skolan En rimlig kostnad är kanske 200 kr per termin för en lokal Vad man kan betala handlar ju också om vad man får. Man vill ju inte betala om det är trasiga gitarrer och ingen soffa att sitta i det bygger ju ändå på att allt skall finnas i så fall. Jag tycker att kultur för ungdomar skall vara gratis 6. Ur programförslaget: TILLGÄNGLIGHET. Att organisera god tillgänglighet till kultur- och föreningsliv Vi talade om tillgänglighet, om möjligheter att ta del av och utöva kultur, oavsett kön, socialgrupp eller särskilda behov. Samtalen kretsade i hög grad kring på transport problematiken. Unga människor har behov av en god tillgänglighet för att kunna deltaga och ha en aktiv fritid. Ingen under 18 år har körkort, alla har inte föräldrar eller andra vuxna med bil i sin närhet. De är därför beroende av kollektivtrafiken. För att unga skall kunna

12 Citat: utöva och pröva på kultur behövs - en väl utbyggd och mycket billig kollektivtrafik för alla unga. De uttrycker ofta önskningar om frizoner att vara på. Ett konkret förslag är exempelvis att ha tjejtider på simhallen. Alla grupper uttrycker att det är viktigt att känna sig trygg. Det finns mycket att jobba på för att vägen till och från bussar skall vara trygga vägar. Vi ser också tillgängligheten i många fall är katastrofal om man har särskilda behov. Därför önskas generellt en bättre handikappanpassning på såväl museum som andra ställen, och till exempel digitala skyltar för kollektivtrafiken. Ungdomarna själva efterlyser att mer skall vara gratis och lika tillgång för alla för att undgå en större segregering. Vi vill gärna ha tjejtider på simhallen i Skepplanda. Jag tror att det inte bara är viktigt för muslimska tjejer, utan jag tror att många tjejer hade tyckt att det var skönt att det fanns en tjejtid ja, en del tycker inte om sin kropp och vill inte exponera sig. Det behövs frizoner Vi tar ju oftast bussen för att det inte känns bra att gå vägen ner från spårvagnen Men bussen, går skit dåligt - typ 2 gånger i timmen, den borde gå oftare, varje kvart Det handlar ju inte bara om hur ofta spårvagnarna, tågen eller bussarna går. Det handlar det ju om att känna sig trygg också jag vet inte vilka platser vi får vara på eller är välkomna på egentligen Ett enat Ungdomsfullmäktige önskar Gratis kollektivtrafik!! Kulturen måste vara billigare för ungdomar, annars blir det en klassfråga. Ibland är det för dyrt, min avgift för en kurs jag går, gick från 300 kr till 1500 kr bara över sommaren, detta för att jag började gymnasiet jag tycker det är löjligt att terminskortet bara räcker till sju. Eftersom man ofta inte kan ta sig hem på kvällen bara på grund av det, sen så går det för lite bussar på kvällen. Det borde gå bussar hela tiden, dygnet runt. Men bara att de skulle gå oftare räcker. Nu går ju bussen typ 2 ggr om dagen, och jag har 7 km till bussen. Skulle de gå en gång i timmen så vore det jättebra det skulle vara bättre att göra en deal med Västtrafik att om man lägger till 100 kr så får man ett skolkort som gäller fram till tio på kvällen. Men allra bäst är förstås dygnet om det skulle gälla runt i hela regionen. För man har ju kompisar runt om kring, och min mamma bor i Alingsås och mina släktingar i norra Västra Götaland. När det gäller tillgänglighet så är det problem att det inte finna några digitala skyltar varken på bussar eller skyltar

13 spårvagnarna skall ju bli nerhissade och låga men det är alldeles för hög kant, så man kommer inte på alltid ändå även om de hissas ner. Alla kaféer här i Lidköping har ju bara trappor, dom har nog inte tänkt på det kanske. Då kan det vara svårt att ta sig in. Här finns ju en tjejgrupp, tjejverket. Det är bara tjejerna som får vara här uppe. Det är lite dåligt. Vi är där nere. Killarna, vi, tar upp mer plats vissa skriker och mobbar kanske, inte alla förstås, så det är ett sätt för dom att få det lugnare och vara för sig själva. Tjejerna har önskat det. Men vi har inte fått önskat något. Någon har säkert frågat men inte jag. Det hade varit gott om det fanns ett killverk med 7. Ur programförslaget: BARN OCH UNGAS FYSISKA MILJÖ. Att kartlägga och utveckla alla barns vistelsemiljöer till trygga, vackra och stimulerande platser Här frågade vi om de hade exempel på några bra eller härliga platser, både nära eller på andra ställen. Vi frågade också om de skulle vilja jobba mer med sin närmiljö, med till exempel en arkitekturkonsulent eller annan person. Vi samtalade också om vad som gör platser bra eller dåliga. Citat: I alla grupper finns gott om idéer, flera platser nämns som de gärna skulle vilja vara med och förbättra. Alla grupper menar att det skulle tycka om att någon kom och arbetade med dem och någon plats. Många berättar om att när man får vara med och förändra och konkret vara delaktighet så ökar trivseln och förstörelsen minskar. Det uttrycks generellt att bra platser är mysiga, trygga, roliga där det finns saker att göra, och där det ges utrymme till gemenskap men också integritet. Vikten av utbud och mångfald samt någon form av överraskningsmoment eller nyheter nämns också som positiva inslag. Platser som ungdomar själva har varit med och skapat, brukar vara bra platser Det skall vara mysigt, inte kallt och stelt, man skall kunna känna sig hemma Är man själv med så tror jag att risken för förstörelse minskar. På den lilla plätten och skogen här utan för skulle man kunna göra mycket och fotbollsplanen skulle jag också vilja förändra Att människor finns där, det är det som gör att det är en bra plats

14 Vi skulle gärna jobba med att bygga om tex vårt fikarum. Vi skulle ju verkligen kunna om vi fick. Vi har ju gipsskivor och allt. Men vi har inte frågat... En bra plats är där man får vara En bra plats är lekplatsen i Brålanda. Man var själv fast med kompisar det var tryggt fast ändå insynsskyddat. jag gillar stora städer och coola affärer... eller som nu när jag var i Krakow där är gränder och restauranger. En enda stor mötesplats och köpcentrum. Att det finns människor är viktigt. Det gör en bra atmosfär jag var på ett bibliotek i Tyskland, tror att det var i Munchen, men det var ett multibliotek med en digital del med cd och datorer, en tyst läs del, något arbetsställe och ett cilla ställe med fontän och café. Här är halva nöjet inte ett rent bibliotek utan att det verkligen är mer som ett kulturhus. Vi har en park hemma i Örebro, inte Stadsparken utan en bit bort, den är anpassad även för handikappade, med gungor med hög rygg och den är jätte rolig att vara på Det skulle vara fantastiskt att få chansen att vara med och fixa ett uteställe, café eller något dit alla kan gå Om det finns vuxna så finns det en trygghet. Att vuxna är i närheten är bra och man känner sig trygg i det. Men det är viktigt att dom inte är med hela tiden, utan att vuxna bara skall finnas i närheten i alla fall Här är perfekt. Här är lugnare än i stan. Här är renare luft. Friskare och lättare att andas och stora ytor. Man kan springa om kring utanför huset. Jag har varit i Paris, och jag har varit i Tyskland det gillade jag. Det är väl det att det är nytt. Att det är nya saker man ser som man inte sett förut 8. Ur programförslaget: REGIONALT OCH KOMMUNALT STÖD. Att fortsatt utveckla samverkan mellan regionala och kommunala resurser som stödjer lokala behov och förutsättningar Eftersom inte någon av referensgrupperna hört talas om något stöd, så berättade vi lite om olika stöd som finns. Vi berättade att man till exempel kan söka snabbpengar som k-peng. Vi berättade lite om att man kan vända sig till organisationer, kommunen och regionen, och att man kan gå ihop och arbeta i grupp med någon idé eller något projekt. Vi frågade också var de skulle vilja få information om vad som går att söka till egna projekt. Informationen om t ex k-pengstödet har uppenbarligen inte nått ut till många. Alla unga vi pratade med blev glada att det fanns projektstöd som dom skulle kunna söka eller tips på en riktning att vända sig åt med någon idé.

15 Citat: Informationen från regionen behöver gå ut via flera kanaler, exempel är: internet, telefon, tidning och att man satsar på personella resurser att någon kommer ut och berättar om de olika stöd som finns. Varför har inte vi hör om det, det är ju jättebra. Jag skall kolla upp det nu direkt Det bästa för att få veta om saker är personlig kontakt, som att någon kommer ut och pratar om det man kanske kan ha en person på msn som jobbar för kommunen inloggad vissa tider. Då har man denne som kompis och kan se vad som händer. Och till och med fråga personen hur man gör, vad som händer osv. 9. Ur programförslaget: INTERNATIONELLA UTBYTEN. Att öka ungas möjlighet till fysiska möten och erfarenhetsutbyten i Europa och världen Här pratade vi om de hade några tankar eller erfarenheter av internationella utbyten T ex volontärer och ungdomsutbyten. Vi frågade hur de ser på förslaget, och om de skulle tycka att det var intressant. De flesta uttrycker att de skulle tycka att det vore ganska roligt och bra med någon form av utbyte. Det är mycket tydligt att det finns saker i deras närmiljö som de absolut prioriterar framför internationella utbyten Erfarenheterna de har av internationella utbyten ifrån skolan är ganska få och ofta inte så goda. Nätet framhålls som ett gott exempel på en internationell miljö där man har kontakt över hela världen. Ett konkret exempel som lyfts är att samarbeta med olika internationella föreningar som finns i Sverige. Många uttrycker att hela världen är intressant och att man bör tänka globalt, att bara Europa är att begränsa sig. Den ekonomiska aspekten lyfts fram, att kostnader är ett problem. Det uttrycks en önskan om ungas lika möjlighet att delta.

16 Citat: Det behöver inte alltid vara utomlands, jag menar det finns massa föreningar här i Göteborg som man skulle kunna ett utbyte med, t.ex. spanska föreningen. Internet är en jättebra plats, nästan alla mina kompisar på Internet är från andra länder Det skulle vara roligt att ha ett utbyte och få åka någon stans, men inga brevvänner ja man är ju intresserad av andra kulturer och så, men det finns andra saker som är viktigare! T ex en chokladautomat så om man får välja så är det inte internationella utbyten som jag tycker att man skall prioritera Det hade varit kul om man kunde få åka till olika länder och ha utbyten Vi skulle åka till Spanien en gång. Men alla hade inte råd att lägga pengar till kassan så det blev aldrig av Vi har haft en studieresa i Norge och åkte runt och kollade på grejer. Men vi satt mest i bussarna, men egentligen var det ganska bra Det är bra med utbyten och att få göra lite grejer som man inte gör annars Men om det bara är massa att gå runt på tråkiga museer så stannar jag hellre i Åmål Vi hade Brevvänner i trean, men inte nu längre Nu spelar man ju och får utbyten via world of war craft Vi vet redan en massa om Europa, Italien och Tyskland och sånt Istället skulle jag vilja ha utbyte med USA eller något längre bort om det skall vara intressant 10. Ur programförslaget: KVALITETSSÄKRING OCH UPPFÖLJNING. Att kvalitetsäkring bör ta utgångspunkten hos de unga medborgarnas upplevelser och synpunkter Här pratade vi om och i så fall hur man kan mäta hur en plats är att leva på. Vi gav exempel på att man kan göra så kallade barnbokslut och barnkonsekvensanalyser. Vi frågade också vad de tycker om att man varje år, skulle kunna utse en vinnare av priset Den bästa kommunen att leva i om man är ung. Om man gjorde det hur skall man mäta det i så fall? De flesta tycker att det är bra med morötter och att sätta någon form av press på så att saker genomförs. Nästan alla utrycker en viss oro för att kommunen endast framhåller det som är bra och man påpekar att det är komplicerat att mäta och jämföra.

17 Citat: Alla tycker att man skall tala med ungdomarna och barnen för att få en rättvis bild av hur det är. För att få tag på unga röster är ett av deras tips att man bör gå via skolorna, förskolor och fritidsgårdar. Alla tycker att man bör använda flera kompletterande metoder och sätt för att mäta. Man ger konkreta exempel på frågeenkäter, samtal, personliga besök och att fota platsen man skall undersöka. En konkret måttstock som föreslås är att ta reda på hur många som använder droger. Det finns ett enkelt att ta reda på vilka ställen som är bra eller dåliga. Det är bara att kolla upp hur många som tar droger här är det är mer än hälften... man går på mest hasch, ghb och tjack. Mycket droger är ingen bra miljö. Lite droger är bättre miljö... Fota miljön är bra också, det säger ganska mycket... Det är viktigt tror jag att det är ungdomar som själva får utse vinnaren. Och att det kanske är unga som åker runt och tar reda på vilken kommun som är bäst Man kanske kan mäta antal projekt, eller hur många ungdomar som är på gårdarna Jag tycker att det område som haft det värst, och sedan vänt på det. Dom förtjänar ett pris Man skall inte fråga dom på kommunen, man skall fråga invånarna. Dom i kommunen kommer alltid att måla upp en bild av att det är jättebra Enkät ett bra sätt, tror jag men det beror på vem som är avsändaren. Personlig kontakt är alltid bäst Jag hade tittat på utvecklingen, hur det har varit innan och hur är det nu. Vad har man satsat på? Hur nöjda är ungdomarna? Hur mycket aktiviteter finns det? Ett sätt att ta reda på grejer på riktigt är ju att de (politikerna) skall åka ut själva och kolla på ställena. Att vara med både på skolor och fritiden. För att verkligen se vad som behöver förbättras. Eller att de skulle sitta en vecka i rullstol för att få en egen inblick och egen uppfattning Det är skillnad på vad folk säger och berättar och hur det verkligen är, så det viktigaste är att finnas på plats Det viktigaste är ju att ungdomar får vara med och tycka till, så inte bara de vuxna får bestämma Det med ett pris är en bra idé, det tror jag kommer sporra många kommuner till att kanske jobba bättre. Man kanske skall ha med en sämsta kategori. Då jobbar kommunerna säkert ännu mer. Ingen vill ju hamna längst ner Det är jobbigt att skriva, det är bättre att prata. Så att någon kommer hit eller haffar en är bättre Bästa är att någon kommer ut till förskolor och skolor, in i klassen och pratar och frågar : Remissvaret är sammanfattat av Sofia Åhrman, sofia@ungkulturdialog.se Vi som har arbetat med Ungkulturdialog under hösten är: Ibrahim Namro och Sofia Åhrman.