FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott PRELIMINÄRT FÖRSLAG 16 maj 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott till utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik över utvecklingen inför medlemskap i vart och ett av kandidatländerna Föredragande: Ole Andreasen PA\ doc PE

2 PE /8 PA\ doc

3 ÄRENDETS GÅNG Vid utskottssammanträdet den 10 april 2001 utsåg utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott Ole Andreasen till föredragande. Vid utskottssammanträdet/utskottssammanträdena den behandlade utskottet förslaget till yttrande. Vid detta sammanträde/det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet (enhälligt) nedanstående slutsatser med... röster för,... röster emot och... nedlagda röster. Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen:...(ordförande/ordförande för sammanträdet),... (vice ordförande),... (vice ordförande),... (föredragande),...,... (suppleant för...),... (suppleant för... i enlighet med artikel i arbetsordningen),... och.... PA\ doc 3/8 PE

4 A. Information och kommunikation KORTFATTAD MOTIVERING Samtliga ansökarländer gör nu en kraftansträngning för att informera befolkningen om EU:s verksamhet samt konsekvenser av ett framtida EU-medlemskap. Insatserna på informations- och kommunikationsområdet i respektive ansökarländer är mycket olikartade och det finns uppenbart inte något samarbete mellan ansökarländerna om den i övrigt gemensamma uppgiften att informera medborgarna om EU. Som en konsekvens av ansökarländernas olika ekonomiska och politiska utveckling är det stor skillnad mellan ländernas politik på informations- och kommunikationsområdet och följaktligen också på den informationsnivå befolkningen har om EU. På motsvarande sätt är det också stor skillnad på det folkliga stödet i ansökarländerna för medlemskap i EU. Opinionsmätningar visar en allmän tendens till att stödet för EU-medlemskap är högst i de sydligt belägna ansökarländerna, med Cypern i topp med 95% för medlemskap, och lägst i de nordligast belägna ansökarländerna, med Estland i botten med ett stöd för medlemskap på endast 28%. I en rad ansökarländer ska folkomröstning hållas om ett eventuellt inträde i EU, vilket är ett extra starkt incitament till en förbättring av såväl ansökarländernas som EU:s politik för information och kommunikation. Informationsnivån i nuvarande medlemsstater om ansökarländerna och om deras inträde i EU är förhållandevis låg. Det är också i många medlemsstater en relativt liten anslutning för EU:s utvidgning med de öst- och centraleuropeiska länderna. B. Utbildning och ungdomsfrågor Samtliga ansökarländer, som har påbörjat förhandlingarna om medlemskap i EU, har avslutat kapitel 18 om utbildning, yrkesutbildning och ungdom. Estland, Slovakien, Cypern, Polen, Malta och Slovenien deltar i SOKRATES, LEONARDO och UNGDOM. Ungern, Bulgarien, Lettland och Rumänien deltar i år i SOKRATES- och LEONARDOprogrammen. De förbereder deltagande i UNGDOM. Litauen deltar i SOKRATES och LEONARDO. C. Kultur och audiovisuella medier Samtliga ansökarländer, som har påbörjat förhandlingarna om medlemskap i EU, med undantag av Rumänien, Ungern och Tjeckien, har avslutat kapitel 20 om Kultur och mediepolitik. PE /8 PA\ doc

5 Kommissionen har förberett förslag till beslut för de central- och östeuropeiska ansökarländernas deltagande i KULTUR Europaparlamentet har godkänt dessa, men det har inte Rådet. Kommissionen har ännu inte förberett förslag till beslut för de central- och östeuropeiska ansökarländernas deltagande i MEDIA PLUS. Europaparlamentet och Rådet har därför inte haft möjlighet att godkänna dessa. D. Minoriteter I de flesta ansökarländer finns det fortfarande olösta frågor vad beträffar garantier för de kulturella och språkliga etniska minoriteternas rättigheter, men alla ansökarländer arbetar för att förbättra situationen. Problemen är av mycket olikartad karaktär och det är även de initiativ som tas för att åtgärda problemen. Till följd av detta är resultaten av respektive insatser också mycket olika. Problemen för minoriteterna förefaller vara störst i Rumänien, och minst i Polen och Tjeckien. Behandling av frågan om romerna är genomgående olöst för de flesta ansökarländer. SLUTSATSER Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott uppmanar utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag: 1. understryker inledningsvis, att det inte finns nödvändig jämförande och pålitlig information för att en verkligt seriös bedömning av situationen i ansökarländerna ska kunna genomföras inom de områden, som sorterar under utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott, och att den föreliggande informationen till på köpet kan vara motsägelsefull; Polen 2. konstaterar att i Polen har ett stort och givande arbete genomförts för att informera befolkningen om EU samt om konsekvenserna av Polens medlemskap i EU. Särskilt genomförandet av THE PUBLIC INFORMATION PROGRAM från 1999 samt etableringen av Euroklubbar över hela landet med främst unga människor som deltagare har blivit en framgång; 3. konstaterar att informationsinsatsen från EU:s sida gentemot Polen och övriga ansökarländer har varit bristfällig, och uppmanar samtidigt till kraftiga förbättringar av denna insats. EU:s informationsinsats ska inte bara skötas av Kommissionen. Det är viktigt att alla EU:s institutioner och i synnerhet Europaparlamentet dras in i detta arbete; PA\ doc 5/8 PE

6 4. beklagar att Kommissionen ännu inte har lagt fram några förslag till beslut om Polens och övriga central- och östeuropeiska ansökarländers deltagande i MEDIA PLUS, varför Europaparlamentet och Rådet ännu inte har kunnat godkänna dessa; 5. uppmanar Kommissionen att kraftigt öka tempot, eftersom det är pinsamt att länder som har kunnat delta i MEDIA II inte kan delta i MEDIA PLUS; 6. konstaterar att den folkliga uppslutningen för medlemskap i EU under de senaste åren har gått ner i Polen, vilket bland annat beror på tungroddhet i EU:s egna led. Det krävs ett högre tempo i inträdesförhandlingarna med Polen och övriga ansökarländer, då ytterligare förseningar kan vända den folkliga opinionen mot medlemskap i EU, vilket kommer att förorsaka ohjälplig skada på den fortsatta utvecklingen av det europeiska projektet; Tjeckien 7. gläder sig över, att Tjeckien 2001 har antagit en ny TV- och radiolag, så att landet lever upp till villkoren i TV utan gränser ; Ungern 8. gläder sig över, att Ungern har fört en osedvanligt seriös och framgångsrik politik beträffande information och kommunikation om EU. Strategin härrör helt från 1995, och resultatet är, att 67% av befolkningen känner sig väl eller mycket väl informerad om EU; 9. uppmanar övriga ansökarländer att ta lärdom av Ungerns metoder för informationsspridning om EU och om konsekvenserna av ett EU-medlemskap; Slovakien 10. beklagar mycket djupt, att Rådet ännu inte har godkänt förslag till beslut om Slovakiens och övriga central- och östeuropeiska ansökarländers deltagande i KULTUR Vi vill erinra om, att förståelse för gemensamma europeiska kulturella värderingar är en av de viktigaste förutsättningarna för en framgångsrik europeisk integration. Europaparlamentet menar dessutom, att Rådets långsamma beslutsgång medverkar till att ge EU dåligt rykte i ansökarländerna; Estland 11. gläder sig över etableringen av det gemensamma europeiska utbildningsområde, som medför utökat samarbete mellan de baltiska utbildningsinstitutionerna. Inte minst betyder detta en ökad mobilitet för studerande mellan de baltiska länderna; 12. uppmanar övriga ansökarländer till ökat inbördes samarbete på utbildningspolitikens område. Största möjliga utbytesverksamhet för studenter är utan tvivel en av de bästa metoderna för ökad förståelse av den europeiska integrationen. Vi betonar särskilt den kulturella aspekt som hör samman med utbytesverksamhet för studenter; PE /8 PA\ doc

7 Lettland 13. konstaterar att 43% av befolkningen inte har lettiska som modersmål och gläder sig därför över att Lettland antagit en ny utbildningslag, som medför en markant ökning av antalet intensivkurser i lettiska språket, till nytta för dem som inte har lettiska som modersmål; Litauen 14. gläder sig över en hög aktivitetsnivå från Litauens sida i de europeiska utbildningsprogrammen SOKRATES och LEONARDO, men konstaterar, att nivån inte är så hög som den skulle kunna vara, eftersom informationen om programmen är bristfällig, samtidigt som de blanketter, som ska fyllas i för att få del av programmen, är mycket omfattande och svårförståeliga; 15. konstaterar att det år 2000 antagits en speciell lagstiftning beträffande integrering av romer i Litauen. Europaparlamentet uppmanar övriga ansökarländer att ta lärdom av Litauens perspektivrika lagstiftning på detta område; Cypern 16. konstaterar att Cypern har det största folkliga stödet för medlemskap i EU. Över 95% av cyprioterna är för medlemskap i EU; Slovenien 17. uppskattar de stora framsteg som gjorts i Slovenien för att uppfylla utbildningskraven för medlemskap; 18. gläder sig över att det antagits en lag, som ger EU-medborgare, som önskar studera i Slovenien, samma villkor som landets egna medborgare; Rumänien 19. beklagar att informationen om samhällsförhållanden från regeringen till befolkningen och den offentliga förvaltningen till medborgarna i allmänhet är otillräcklig. På motsvarande sätt är informationsnivån om EU:s verksamhet mycket låg och så även befolkningens kunskapsnivå på området. Kommissionen uppmanas att göra en extra stor insats på informationsområdet i Rumänien, eftersom Rumänien för närvarande har den svagaste ställningen av ansökarländerna; 20. beklagar att Rumänien fortfarande inte löst visumproblemet, vilket utgör ett hinder för rumänska studerande att studera i andra europeiska länder. Europaparlamentet erinrar om, att studerandeutbyte har en ovärderlig betydelse för den europeiska integrationen och den mellanfolkliga förståelsen; PA\ doc 7/8 PE

8 21. beklagar att situationen för romer fortfarande är mycket ogynnsam i Rumänien, men uppskattar initiativet till specialprogram för barn till romer, som startade Trots detta uppmanas Rumänien att anta radikala lagar, som förbättrar integrationen av romer i det rumänska samhället; Bulgarien 22. gläder sig över att Bulgariens problem med visum har lösts, vilket betyder att bulgariska studerande har fått bättre möjligheter att delta i EU:s utbildningsprogram; 23. konstaterar med glädje, att det skett förbättringar i lagstiftningen vad beträffar situationen för minoriteterna, särskilt romerna, även om problemen ännu är avsevärda. Europaparlamentet erinrar om konventionen om de grundläggande mänskliga rättigheterna, artikel 21 och 22, enligt vilka all särbehandling på grund av bland annat tillhörighet till en nationell minoritet är förbjuden, och att EU ska respektera kulturell, religiös och språklig mångfald; 24. uppmanar Kommissionen att lägga fram förslag till nya aktiviteter på EU-nivå för att lösa minoritetsproblem i EU och ansökarländerna, och speciellt frågan om romerna, eftersom den gäller ett gemensamt europeiskt och gränsöverskridande problem; Malta 25. gläder sig över, att Malta har gjort stora framsteg på det utbildningspolitiska området. Särskilt positivt är att Malta år 2000 har ingått avtal med EU så att Malta nu deltar i EU:s program för utbildning, vidareutbildning och ungdomsfrågor; 26. beklagar dock, att det fortfarande inte skett några förbättringar beträffande frågan om utbildning för barn till tillfälliga arbetstagare från EU, eftersom det på området fortfarande föreligger diskriminering; Turkiet 27. uppskattar att Turkiet arbetar på att förbättra situationen för minoriteterna, då flera internationella avtal som gäller mänskliga rättigheter har skrivits under av den turkiska regeringen. Dessvärre har inte några reella förbättringar skett för minoriteterna, särskilt kurdproblemet är fortfarande olöst; 28. välkomnar de stora förändringarna inom mediesektorn. Turkiet har inom detta område genomfört en lagstiftning som medför att det nu finns en allsidig och konkurrensinriktad marknad för de privata tv-stationerna. Vi beklagar dock, att lagstiftningen fortfarande ger den nationella kommissionen för Radio och TV möjligheter att avslå licenser för digitala etersändningar. PE /8 PA\ doc