Strategiska handlingsplaner för samverkan mellan 4 Mälarstäder avseende Boende, Infrastruktur, Mälaren och Effektiv och rationell förvaltning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Strategiska handlingsplaner för samverkan mellan 4 Mälarstäder avseende Boende, Infrastruktur, Mälaren och Effektiv och rationell förvaltning"

Transkript

1 KS 16:1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Stabsavdelningen Dnr KS/2015: /3 Handläggare Arne Rutgersson Tel Kommunstyrelsen Strategiska handlingsplaner för samverkan mellan 4 Mälarstäder avseende Boende, Infrastruktur, Mälaren och Effektiv och rationell förvaltning Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att 1. godkänna handlingsplaner för boende, infrastruktur, Mälaren och effektiv och rationell förvaltning. Bakgrund 4 Mälarstäder (Enköping, Strängnäs, Eskilstuna och Västerås) har undertecknat en avsiktsförklaring som identifierar åtta gemensamma, strategiskt viktiga och långsiktiga utvecklingsområden. Vi tar hand om vår gemensamma resurs Mälaren Vi satsar på ett hållbart transportsystem och en modern infrastruktur runt Mälaren Vi erbjuder attraktiva och trygga boendemiljöer, variationsrik rekreation och ett rikt kulturliv Vi går i täten för en hållbar tillväxt med ett starkt näringsliv, underlättar för företagsetableringar och investeringar Vi utvecklar en gemensam arbetsmarknad med god kompetensförsörjning och mångfald Vi utvecklar en väl fungerande kollektivtrafik som gynnar arbetspendling Vi verkar aktivt för att minska och effektivisera energianvändningen. Vi utvecklar besöksnäringen Dessutom slås fast i avsiktsförklaringen att samarbetet ska stärka de fyra kommunerna, skapa mervärde och vara ekonomiskt fördelaktigt. En del i det är att hitta gemensamma projekt som effektiviserar kommunernas förvaltning. Befolkningen i 4 Mälarstäder uppgår till invånare vilket innebär att vi tillsammans utgör Sveriges tredje storstadsregion. Tillsammans kan vi möta nuvarande och framtida utmaningar och ta till vara möjligheterna av vår samlade storlek samtidigt som vi når en långsiktigt hållbar utveckling. Beredning Den 19 maj 2014 hölls en gemensam workshop med kommunstyrelserna kring fyra av utvecklingsområdena. Workshopen syftade till att identifiera vilka

2 KS 16:2 2/3 samarbeten som skulle kunna stärka kommunernas arbete inom områdena och gemensamt rusta oss inför befintliga och kommande utmaningar. Under har ett utvecklingsarbete bedrivits mellan de fyra kommunerna och idéer, viljeinriktningar samt förslag vid kommunstyrelsernas workshop har bearbetats och blivit till handlingsplaner. Dessa fyra handlingsplanerna blev föremål för nya workshops vid 2015 års gemensamma kommunstyrelsemöte i Eskilstuna den 2 juni. Handlingsplanerna följer en och samma mall oavsett ämne; bakgrund och utgångspunkter, utmaningar, syfte samt mål, strategier och aktiviteter. Handlingsplanerna är strategiska styrdokument för vilket arbete som ska drivas inom respektive ämnesområde samt vad kommunerna vill uppnå genom att samverka. Handlingsplanerna innebär att de fyra kommunerna, efter handlingsplanernas fastställande, fortsätter arbetet med att ta fram förslag till nya och fördjupade utredningar samt förslag till åtgärder för att nå målen. Dessa förslag blir i den fortsatta samverkan föremål för nya beslut i respektive kommuner. Samverkan mellan kommunerna i 4 Mälarstäder växer genom handlingsplanerna sig starkare och kommer att ge konkreta resultat för kommunerna och deras invånare. Formen för samverkan bygger på olika nätverk där kompetens och förmåga att samverka ska ge vinster i form av ett ökat bostadsbyggande, bättre infrastruktur, ett vårdande av vår gemensamma resurs Mälaren samt att vi i de kommunala organisationerna kan utföra våra uppdrag mer effektivt och rationellt än om var och en kommun själva ska nå resultat. Handlingsplanerna innehåller tillsammans 11 mål, 42 aktiviteter och flera strategier som vägledning för den fortsatta samverkan. Nu finns en verksamhetsplan för arbetet under med samverkan inom de beslutade utvecklingsområdena. Närmast pågår ett arbete med samverkan kring näringslivsutveckling och en gemensam arbetsmarknad. Ekonomiska konsekvenser och finansiering för kommunen Samverkan bygger på att de fyra kommunerna använder egna resurser inom befintliga organisationer. Kostnader, i form av insatser med egen personal eller genom externa tjänster, fördelas mellan kommunerna i förhållande till kommunstorlek. Det innebär att kommunerna inte får några kostnader för någon interkommunal organisation samt att alla vinner lika mycket på att till exempel utredningsarbete betalas på fyra istället för att var och en ska göra sitt eget arbete. Arbete med 4 Mälarstäder sker inom förvaltningens ekonomiska ramar.

3 KS 16:3 3/3 Uppföljning Arbetet pågår kontinuerligt i de olika projekt som sätts igång. Kommuncheferna utgör styrgrupp för samverkan och har till sitt stöd en arbetsgrupp. Verksamhetsplanen som nu beslutats av kommuncheferna följs upp under och efter verksamhetsåret. Underlag Handlingsplan Mälaren Handlingsplan Boende Handlingsplan Infrastruktur Handlingsplan Effektiv och rationell förvaltning Per Bäckström Kommunchef Arne Rutgersson Chefsutredare Beslutet skickas till Eskilstuna kommun Västerås kommun Enköpings kommun Samhällsbyggnadsnämnden Teknik- och servicenämnden Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden

4 KS 16:4 Handlingsplan Boende 1. Inledning 4 Mälarstäder (Västerås, Eskilstuna, Strängnäs och Enköping) har undertecknat en avsiktsförklaring som identifierar åtta gemensamma, strategiskt viktiga och långsiktiga utvecklingsområden. Vi tar hand om vår gemensamma resurs Mälaren Vi satsar på ett hållbart transportsystem och en modern infrastruktur runt Mälaren Vi erbjuder attraktiva och trygga boendemiljöer, variationsrik rekreation och ett rikt kulturliv Vi går i täten för en hållbar tillväxt med ett starkt näringsliv, underlättar för företagsetableringar och investeringar Vi utvecklar en gemensam arbetsmarknad med god kompetensförsörjning och mångfald Vi utvecklar en väl fungerande kollektivtrafik som gynnar arbetspendling Vi verkar aktivt för att minska och effektivisera energianvändningen. Vi utvecklar besöksnäringen Dessutom slås fast i avsiktsförklaringen att samarbetet ska stärka de fyra kommunerna, skapa mervärde och vara ekonomiskt fördelaktigt. Workshop med fyra kommunstyrelser Den 19 maj 2014 hölls en gemensam workshop med kommunstyrelserna kring fyra av utvecklingsområdena varav boende var ett område Vi erbjuder attraktiva och trygga boendemiljöer, variationsrik rekreation och ett rikt kulturliv. Workshopen syftade till att identifiera vilka samarbeten skulle kunna stärka kommunernas arbete inom området och gemensamt rusta oss inför befintliga och kommande utmaningar. Resultatet av workshopen kan sammanfattas i fyra punkter: Utveckla ett gemensamt erbjudande Effektiva planeringsprocesser Kontakten med myndigheter Gemensam bostadsförmedling/tomtfördelning Dessa områden har under våren 2015 fördjupats i en grupp bemannade av de fyra kommunernas bostadsstrateger. Områdena har därmed förädlats och fått mål och aktiviteter kopplade till sig i denna handlingsplan. Gruppen har tillsammans även beskrivit läget på bostadsmarknaden i respektive kommun och de utmaningar vi gemensamt står inför.

5 KS 16:5 2. Bakgrund och utgångspunkter Befolkningen i 4 Mälarstäder uppgår till invånare vilket innebär att vi tillsammans utgör Sveriges tredje storstadsregion. Tillsammans tillhör vi en stark tillväxtregion i den pågående regionförstoringen och förbättrade pendlingsmöjligheter ger större arbetsmarknad och fler jobb inom den accepterade restiden 1 timme. De fyra kommunerna har en stabil tillväxt och 2014 flyttade personer till någon av de 4 Mälarstäderna. En viktig utgångspunkt för arbetet med boendefrågorna är faktumet att bostadsmarknaden i kommunerna inte har hängt med takten på den växande befolkningen. Det råder enligt Boverkets bostadsmarknadsanalys brist på bostäder i alla fyra kommuner. Det visar sig bland annat genom få lediga hyresrätter inom allmännyttan och att bostadsbehoven för olika grupper, till exempel äldre, ungdomar, studenter och nyanlända är stora. Enligt SKL:s programberedning är en av lösningarna för ett ökat bostadsbyggande att samarbeta regionalt i större utsträckning än tidigare. Vi behöver se bostadsmarknaden i ett större sammanhang och titta utanför den egna kommunens gränser. Tillsammans behöver vi fundera på hur vi kan utveckla vårt erbjudande? Vi har ett bra regionalt läge med goda kommunikationsmöjligheter, stadig tillväxt när det gäller såväl företagande som befolkningsutveckling, god planberedskap, stark inflyttning, stor arbetsmarknad, goda pendlingsmöjligheter, nära till natur och kulturmiljö etc. Tillsammans kan vi även möta de stora byggaktörerna och få de intresserade för regionen. Om vi har tydliga processer och ställer liknande krav underlättar det för nya aktörer att etablera sig i regionen. 3. Utmaningar Vi har många liknande utmaningar i kommunerna men även olika kompetens och bemanning. Stimulera ett ökat bostadsbyggande Tillväxttakten i de fyra kommunerna har trappats upp och befolkningen ökar snabbare än tidigare. För att möta en ökad befolkning och komma till rätta med rådande bostadsbrist behöver bostadsbyggandet öka. Inom de 4 Mälarstäderna finns mål om att bygga nästan nya bostäder årligen. Ett ökat bostadsbyggande innebär utmaningar som att få in nya aktörer på marknaden, att stimulera de allmännyttiga bolagen att producera nytt, att det ska vara enkelt att komma till byggstart och att genomförandefasen av projekt underlättas. En utmaning som kommer med ökad nyproduktion är befolkningens möjligheter att anpassa sig till nya bostadspriser, även för hyresrätter. Det finns en ovana inför höga prisnivåer och många bor billigt i småhus, vilket också är den bostadsform som dominerat bostadsbyggandet de senaste decennierna. Ett ökat bostadsbyggande kan ställa krav på de allmännyttiga bostadsbolagen då det kan komma att krävas en högre nyproduktionstakt än tidigare. Under hösten 2015 har kommunerna i 4 Mälarstäder fått regeringens promemoria Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35) på remiss. Regeringens förslag om investeringsstöd innebär en möjlighet att öka nyproduktionen av hyresrätter. Förslaget

6 KS 16:6 innebär dock även en utmaning för våra fyra kommuner att arbeta offensivt för att stimulera både allmännyttan och de privata fastighetsägarna att nyttja investeringsstödet och producera fler bostäder. Kommunerna behöver också hitta lösningar för att hantera förmedling av hyresbostäder som har fått investeringsstöd, något som bör kunna samverkas. Underlätta bostadssituationen för särskilda grupper I de fyra samverkande mälarstäderna är det extra tufft för så kallade särskilda grupper att hitta rätt sorts boende. Grupper som äldre, yngre, nyanlända och socialt utsatta konkurrerar ofta om samma bostad (den lilla billiga hyresrätten). Även om det genom nyproduktion tillskapas mindre hyresrätter är prisnivåerna inte anpassade efter dessa gruppers förutsättningar. Många gånger ligger lösningen istället i att skapa flyttkedjor som ledigställer den sortens bostäder. Möjligheten att omvandla befintliga lokaler kan hålla ner kostnaderna och därmed hyrorna vilket underlättar för särskilda grupper. Kompletterande bostadskoncept som seniorboenden/kategoriboenden/trygghetsboenden kan erbjuda fler boendealternativ för gruppen äldre samtidigt som de avlastar den ordinarie bostadsmarknad och i ett längre perspektiv även kan minskar behovet av biståndsbedömt boende. Även kompletterande bostadskoncept för studenter kan avlasta den ordinarie bostadsmarknaden. Effektiva kommunala processer En gemensam fråga och utmaning för de fyra Mälarstäderna är att upprätthålla och utveckla en effektiv organisation och vältrimmade planeringsprocesser. Detta har lyfts upp i samtliga kommuner och Eskilstuna har för avsikt att genomföra en kartläggning under 2015 och Enköping och Strängnäs kommer under andra halvåret 2015 kartlägga och jämföra sina processer i ett gemensamt projekt. Frågor som kommer belysas är till exempel: Hur kan de interna processerna bli bättre för att möjliggöra ökat bostadsbyggande? Hur ska man rusta för att klara nya mål och högre krav på bostadsbyggande? Hur organiserar vi oss effektivast samt säkerställer kompetensförsörjningen inom området? 4. Syfte Syftet med denna handlingsplan är att gemensamt inom 4 Mälarstäder hitta de samverkansområden som bidrar positivt till kommunernas arbete med bostadsförsörjningsfrågor. Syftet med att samverka inom bostadsförsörjningsfrågor, inom både avgränsade projekt och i löpande verksamhet, är att mobilisera våra krafter för en positiv utveckling av bostadsmarknaden. En viktig förutsättning för att med kraft kunna utveckla bostadsmarknaden och möta bostadsbristen är att samarbeta regionalt i större utsträckning än tidigare. Ett ökat bostadsbyggande är även viktigt för att inte hämma regionens utveckling. 5. Mål, strategier och aktiviteter Utifrån gemensamma utgångspunkter och utmaningar samt syftet med 4 Mälarstäder-samarbetet har tre mål formulerats för boendeområdet. Kopplat till varje mål finns övergripande strategier för arbetet och ett antal aktiviteter som ska bidra till att nå målen.

7 KS 16:7 4 Mälarstäder Mål 1: Fyra Mälarstäder ska ha en samverkan kring frågor om bostadsförsörjning i den gemensamma regionen. Strategi Kommunerna ska genom en organiserad samverkan kring övergripande regionala bostadsmarknadsfrågor stärka varandra i kunskaps- och erfarenhetsutbyten. Kommunerna kan till exempel genomföra kunskapshöjande aktiviteter tillsammans och gemensamt möta aktörer och myndigheter. Genom samverkan kan en bild av läget på den regionala bostadsmarknaden skapas och framtida behov identifieras. Utifrån dessa finns även förutsättningar för fortsatt arbete med gemensamma lösningar. Tillskapande och friställande av små lägenheter är nödvändigt för att underlätta bostadssituationen för regionens särskilda grupper som till exempel ungdomar, studenter, äldre och nyanlända. Kommunerna ska därför utreda vilka möjligheter och alternativ som kan stimulera nyproduktionen av små lägenheter, bostadsrätter och hyresrätter, samt vilka faktorer som ökar rotationen på bostadsmarknaden så att fler små lägenheter ledigställs. Aktiviteter Starta upp ett nätverk för bostadsstrateger för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Nätverket för bostadstrateger utreder behovet av samverkan även mellan de kommunala bostadsbolagen. Öka tillgängligheten till hyresrättsmarknaden för våra invånare. Inom nätverket utreda förutsättningar för att arbeta med gemensamma indikatorer för bostadsbyggande. Genomföra gemensamma kunskapsuppbyggande aktiviteter om hur särskilda gruppers bostadssituation kan underlättas. Ta fram goda exempel från andra kommuner och regioner samt samla egna erfarenheter och goda exempel i en kunskapsbank. Utvärdera kartläggningarna av de fyra kommunernas planprocesser. Vilka lärdomar har vi gjort av dessa kartläggningar? Vilka likheter ser vi? Kan vi effektivisera tillsammans? Inom nätverket ta stöd i våra kontakter med länsstyrelserna och andra myndigheter. Anordna studiebesök/kunskapsseminarier. Mål 2: Fyra Mälarstäder ska arbeta med gemensam marknadsföring för att stärka bostadsbyggandet i regionen. Strategi Kommunerna ska arbeta tillsammans för att ta fram en marknadsföring av regionen, dess styrkor och erbjudande. Tillsammans blir vi än mer intressanta. Inom samarbetet kan till exempel dialoger och aktiviteter genomföras med syfte att locka både nya aktörer och invånare till de 4 Mälarstäderna.

8 KS 16:8 Aktivitet Genomföra gemensamma träffar med bostadsaktörer för att stimulera till ökat byggande. Bo och bygg i vår region. Gemensam marknadsföring av de 4 Mälarstäderna som boendeorter: Bo och bygg i vår region, förslagsvis genom gemensam webbplats. Utveckla Mälardalskartan som verktyg för att till exempel visa upp kommande markanvisningar. Se över kommunernas markanvisningspolicys för att kartlägga om vi ställer liknande krav på bostadsaktörer. Ta fram en strategi för gemensam marknadsföring/kommunikation. Utreda möjligheten att utveckla gemensamma sök/kösystem för hyresrätter.

9 KS 16:9 Handlingsplan Infrastruktur 1. Inledning 4 Mälarstäder (Västerås, Eskilstuna, Strängnäs och Enköping) har undertecknat en Avsiktsförklaring som identifierar åtta gemensamma, strategiskt viktiga och långsiktiga utvecklingsområden. Vi tar hand om vår gemensamma resurs Mälaren Vi satsar på ett hållbart transportsystem och en modern infrastruktur runt Mälaren Vi erbjuder attraktiva och trygga boendemiljöer, variationsrik rekreation och ett rikt kulturliv Vi går i täten för en hållbar tillväxt med ett starkt näringsliv, underlättar för företagsetableringar och investeringar Vi utvecklar en gemensam arbetsmarknad med god kompetensförsörjning och mångfald Vi utvecklar en väl fungerande kollektivtrafik som gynnar arbetspendling Vi verkar aktivt för att minska och effektivisera energianvändningen Vi utvecklar besöksnäringen Den 19 maj hölls en gemensam workshop kring fyra av utvecklingsområdena varav Infrastruktur var ett område Vi satsar på ett hållbart transportsystem och en modern infrastruktur runt Mälaren. Workshopen kom även att till viss del gå in på ytterligare ett område Vi utvecklar en väl fungerande kollektivtrafik som gynnar arbetspendling. Workshopen utgick från att hitta de delar som behövs för att nå ett effektivt och långsiktigt hållbart infrastruktursystem utifrån utamningar kring demografi, ökade godstransporter samt behov av minsakad klimatpåverkan. Uppgiften var att se till hela systemet och nyttja det vi har smartare. Resultatet från workshopen kan sammanfattas med fyra nyckelord Samsyn Samarbeta Prioritera Gemensam Nyckelorden återfinns var för sig eller tillsammans i tre meningar som präglade workshopens diskussioner. Dessa meningar har setts som så centrala i denna handlingsplan att de får utgöra handlingsplanens tre mål inom området Infrastruktur. 4 Mälarstäder ska ha en samsyn över vilka prioriteringar som är de som har mest effekt för tillgängligheten. 4 Mälarstäder ska samarbeta och se varandras olikheter som tillgångar för att nå en större gemensam helhet. 4 Mälarstäder ska ha gemensamma budskap avseende infrastruktursatsningar. 1

10 KS 16:10 2. Bakgrund och utgångspunkter Befolkningen i 4 Mälarstäder uppgår till invånare vilket innebär att vi tillsammans utgör Sveriges tredje storstadsregion. Tillsammans med att det inom 4 Mälarstäder finns tillgång till alla fyra transportslagen väg, järnväg, sjö och flyg blir regionen en mycket intressant nod för långsiktigt hållbara och trafikslagövergripande godstranporter. Både för 4 Mälarstäder och kringliggande stora städer och regionen är det av stor vikt att arbetspendlingen fungera väl för att tillgänglighete mellan boende och arbete ska fungera såväl för 4 Mälarstäder som för omkringliggande region. Tillsammans behöver vi möta den nuvarande och framtida utmaningen att hantera både den ökande mängden gods såväl som ökat behov av arrbetspendling samtidigt som vi når en långsiktigt hållbar utveckling. Omvärldsanalys Infrastruktursystemet kommer att få en allt hårdare belastning när transporterna ökar och allt mer koncentreras. Det är framförallt sex stycken transportrender som kommer att få stor betydelse för framtiden (källa: Trafikverkets omvärldsanalys 2014 samt OECD/ International Transport Forum 2013 och 2014). Ökad rörlighet och koncentration ökad befolkning och ekonomisk tillväxt driver på efterfrågan på transporter. Jakten på stordriftsfördelar bidrar till att transporterna koncentreras till större noder och stråk. Ökat handelsutbyte med tillväxtmarknader i Asien och Öst och Centraleuropa kan innebära att nya rutter och logistiklösningar växer fram. Påfrestningarna på det svenska transportsystemet ökar, liksom kostnaderna för systemet. Det gäller särskilt på platser som drar till sig många människor, där den ekonomiska aktiviteten är omfattande och där det är svårt och dyrt att ta ytterligare mark i anspråk för transporter. Transportsystemen integreras Det svenska transportsystemet kopplas ihop med det europeisk. Regler och planering påverkas och ställer ökade krav på nationella beslutsprocesserna. Företa som bygger, underhåller, utvecklar och transporterar ageras allt mer på en global marknad och utifrån internationella standarder. Trafikslagen integreras i intermodala transportkedjor. Bilberoendet minskar i städerna Biltrafiken ökar inte längre i hela Sverige på samma sätt som tidigare. Konjunktursvägningarna kan förklara en del av utvecklingen, men även andra faktorer pekar på att bilens dominerande och normerande ställning i städernas transportsystem kan vara på väg att förändras. Samtidigt ökar den lokala och regionala kollektivtrafiklen och cykeln ar fått en renässans. Fler kan promenera när många bor i städer där avstånden är små. Ny era i stadsplaneringen Stadsbyggandet har präglats av olika ideal under olika epoker. Inte minst synen på trafiklösningar, byggnadernas placering i förhållande till gatan och inom kvartersmarken samt urformning av grönytor, parker och rekreationsområden har skiftat. Idag finns en strävan efter förtätning centralt i städerna och byggande i attraktiva lägen. Det innebär att 2

11 KS 16:11 även trafiklösningar och utformning av utemiljön behöver anpassas efter de specifika situationerna. Stationer och stationssamhällen får ökad betydelse. Transportsystemet kopplas upp Digitaliseringen slår igenom i transportssystemet och ger ökade möjligheter till exempelvis automatisering, situationsanpassad trafikledning och information som riktas direkt till trafikanterna. Nya aktörer och nya typer av tjänster kan få stor påverkan på transportsystemet och dess användning. Kraven på anpassningar till miljö och förändrat klimat krävs. Samhället ställer allt större krav på att transportsystemets klimatpåverkan ska minska och fossila drivmedel fasas ut. Samtidigt ökar kraven på anpassningar till klimatförändringarna som inte längre går att hindra. Tuffare politiska styrmedel förutses. I Växande städer blir lokala miljökvaliteter viktigare. Persontrafik vs godstrafik Kapaciteten på järnvägen är begränsad och har för många sträckor slagit i kapacitetstaket vilket ger ökade transporttider och förseningsrisker för såväl persontrafik som godstrafik. Bristande kapacitet är ett hinder för att kunna öka trafikeringen på järnvägen. Samtidigt som trycket på ökad godstrafik på järnväg är stort är det av stor betydelse för Västerås och regionen att de långsammare godstågen inte stör de snabbare persontågen. Utanför Stockholm har vägsystemet, med några få undantag, tillräcklig kapacitet. Dagens problem i vägsystemet är i stället brister i kvalitet som till exempel korsningar med hastighetsbegränsningar, backar med många avåkningar vintertid, brist på omledningsvägar vid olyckor och brist på säkra rastoch vilplatser för förare. För att klara de klimat och miljömål som satts upp lokalt, regionalt, nationellt samt inom EU behöver vägtrafikens miljöbelastning minskas. Sjöfart är ett effektivt och långsiktigt hållbart transportsätt med stor kapacitet. Till skillnad mot väg och järnväg har sjöfarten ingen kapacitetsbrist. Hamnarna och farlederna är idag underutnyttjade och kan mångdubbla sin godshantering. För import /exportgods som går utanför Mälaren innebär det att den största båt som möjliggörs efter ombyggnad av Södertälje sluss och kanal, farleden in till Mälarhamnarna (Köping och Västerås) samt Hjulstabron motsvarar cirka lastbilar eller 22 tåg. Flygtransporter främjar handelsströmmar och handel genom att öppna upp för handel med varor som inte är möjliga att transportera långa sträckor via andra transportslag på grund av tidkritisk produktion. Flygfrakt motsvarar en liten del av den totalafraktvolymen (globalt 2 %), men en stor del av transportvärdet (globalt 35 %) och är därmed en viktig faktor för den globala ekonomin. Flygplatserna i regionen agerar inte på sin fulla kapacitet utan utrymme finns för ökning av såväl fraktflyg som persontrafik. Gods behöver flyttas från väg och järnväg till sjöfart, men även från väg till järnväg för en hållbar och effektiv godshantering där hela transportsystemets sammanlagda kapacitet nyttjas effektivt och hållbart avseende transport av olika typer av gods. 3

12 KS 16:12 Samhällets kostnader för olika fraktalternativ De externa marginalkostnaderna för infrastrukturen (slitage och nedbrytning), trafiksäkerhet, CO2 utsläpp och luftföroreningar har i rapport från VTI studerats för fem internationella godstranportrelationer som har Sverige som start eller mål. Generellt ät det externa kostnaderna högst för vägtransporter, följt av järnvägstransporter och lägst för sjötransporter. De externa kostnaderna skulle öka för väg och järnvägstranporter om kostnaderna för buller och trängsel inkluderades. Klimatmålen Med utgångspunkt från Trafikverkets trafikprognos och de krav på fordon och drivmedel som är beslutade kommer utsläppen att ligga på ungefär dagens nivå fram till Om inga ytterligare åtgärder vidtas kommer utsläppen sedan att öka fram till Följande diagram illustrerar situationen: För att nå målen, såväl EU:s som de svenska, krävs således ytterligare åtgärder och styrmedel. EUkommissionens mål kan klaras till 2030 med en medveten satsning på ett transportsnålt samhälle och dagens beslutade krav på fordon och drivmedel. Till 2050 krävs komplettering med ytterligare tekniska åtgärder på fordon och drivmedel för att nå målet. Omvänt kan EU målet till 2030 klaras med enbart tekniska åtgärder, medan det krävs kompletterande bidrag från ett transportsnålt samhälle till Det nationella målet bedömer vi går att nå, men för det krävs en kombination av transportsnålt samhälle och tekniska åtgärder redan till Detta innebär bland annat att biltrafiken måste minska med 20 procent till 2030, vilket kraftigt avviker från de prognoser som redovisats ovan. För lastbilstransporterna gäller att de inte får öka, även med den förväntade tekniska utvecklingen av fordon och bränslen. Självklart innebär detta ett mer kraftfullt paket av åtgärder än vad som nämnts ovan och dessutom att åtgärderna måste vidtas tidigare. (Källa Miljökonsekvensbeskrivning av kapacitetsutredningens förslag) 4

13 KS 16:13 Sveriges viktigaste region 4 Mälarstäder är en av Sveriges viktigaste regioner och det är därför viktigt att nationellt och regionalt satsa tid, pengar och resurser på infrastrukturen i och i anslutning till 4 Mälarstäder. Tillsammans ger befolkningsmängden att 4 Mälarstäder är den tredje storstadsregionen 4 Mälarstäder är en viktig del i Sveriges mest import och exportexpansiva region Inom 4 Mälarstäder finns alla fyra trafikslag här finns nyckeln till ett trafikslagsövergripande infrastruktursystem, här är Sveriges logistiknod 3. Utmaningar Vi står inför en framtid med ett stort antal utmaningar och i dem en viss mån av motstående utmaningar: Demografiska förändringar Enligt framskrivningarna ökar folkmängden i östra Mellansverige med 1,0 1,4 miljoner personer under perioden En ökad befolkning kommer också att medföra ökad pendling och ökade bygg och servicetransporter i regionen som konkurrerar om infrastruktursystemets kapacitet. Godstrafiken ökar. Fram till 2030 är efterfrågeökningen upp emot 40 % och fram till 2050 upp emot 70 %. Om inga åtgärder görs för att främja trafikslagsövergripande godstranporter kommer sjöfartens och järnvägens andelar att minska vilket innebär att den absolut största ökningen kommer att ske på vägen. Prognoser för lastbilens ökning visar på 37 % fram till 2030 och 67 % fram till Prognosen för fraktflyget är en ökning om knappt 6 % de närmsta åren Det är konkurrens om infrastrukturens kapacitet och investeringsmedlen till infrastrukturen. Det finns en begränsad mängd ekonomiska resurser hur använder vi dessa smartast? En tillräcklig järnvägskapacitet för att järnvägen ska kunna ta hand om godsflödena kommer vi rimligen inte att få inom en överskådlig framtid. Att investera i järnväg är en lång process. Hur kan vi utnyttja det vi redan har? Nationella och internationella klimatmål. Prognoserna pekar på att glappet mellan klimatmål och prognos för CO2 utsläpp ökar markant utifrån de investeringar som finns med i Nationells transportplan. Konkurrens om marken. Infrastruktur tar plats. Hur utnyttjar vi marken bäst och var? 5

14 KS 16:14 4. Syfte Syftet med denna handlingsplan är att gemensamt inom 4 Mälarstäder mobilisera våra krafter inom det identifierade samverkansområdet Infrastruktur. 5. Handlingsplanens tre mål Kapitlet belyser de tre målen och redogör för strategierna för att nå vart av ett av dem sam vilka aktiviteter som krävs för helheten alternativt fram till nästa beslutssteg där vägval behöver ske. Aktiviteterna med tidplan beskriv närmare i bilaga 1. Gemensamt för samtliga tre mål är att tillgängligheten inom samt till och från 4 Mälarstäder ska öka en hållbar tillväxt inom 4 Mälarstäder med en tillgänglighet för alla för såväl arbets och skolpendling, som fritidresor liksom behovet av godstransporter. Mål 1: 4 Mälarstäder ska ha en samsyn över vilka prioriteringar som har mest effekt för tillgängligheten Infrastrukturobjekt ska prioriteras så att tillgängligheten förbättras samtidigt som klimatmålen kan uppnås Strategi Gemensam prioriteringslista. Gemensam syn på flygplatserna. Aktiviteter 1. Ta fram grund till ett Mälardalspaket 2. Strategi för flygplatstillgänglighet Mål 2: 4 Mälarstäder ska samarbeta och se varandras olikheter som tillgångar för att nå en större gemensam helhet. Samarbetet mellan kommunerna för att bilda en regional logistiknod Strategi Samarbete mellan Västerås hamn och Eskilstuna logistik Aktiviteter: 1. Ta fram handlingsplan för samarbete 6

15 KS 16:15 Mål 3: 4 Mälarstäder ska ha gemensamma budskap avseende infrastruktursatsningar 4 Mälarstäder är den 3:e storstadsregionen och oavsett av vem och var ska gemensamt prioriterase infrastrukturobjekt framföras före den enskilda kommunens intresse Strategi Ett gemensamt och aktivt arbete vad gäller uppvaktningar av Trafikverket, Länsstyrelser, regionförbund och departement liksom i samarbeten som har stark inverkan på dessa (t ex Mälardalsrådet och arbetet med En Bättre Sits) Aktiviteter: 1. Ta fram gemensam budskapsplattform. 2. Gemensamma uppvaktningar av näringsdepartementet med flera. 7

16 KS 16:16 Bilaga 1 Utvecklade aktiviteter med förslag till tidplan och ansvarig MÅL 1 4 Mälarstäder ska ha en samsyn över vilka prioriteringar som är de som har mest effekt för tillgängligheten. Aktiviteter 1. Ta fram grund till ett Mälardalspaket; Vi ska ta fram de objekt och/ eller effekter som är viktigt innehåll i ett Mälardalspaket samt driva på för att ett Mälardalspaket tas fram. 2. Strategi för flygplatstillgänglighet; Vilka är de viktigaste flygplatserna för 4 Mälarstäder? Går det att komma överens och prioritera? Hur ska vi ta oss till och från flygplatsen? Aktivitet 1: Ta fram Mälardalspaket 1. Städernas Infrastrukturstrateger (eller motsvarande) träffas och tar fram ett förslag på grund till ett Mälardalspaket baserat på de objekt som framkom under gemensam workshop 19 maj I detta ingår även att identifiera eventuella frågetecken som behöver rätas ut, och vilka som har ansvaret för detta, hur beslut ska fattas och när. Strategerna ska ha ett första möte Q Infrastrukturstrateg (eller motsvarande) i Västerås presenterar detta paket på gemensamt kommunstyrelsemöte 2016 (eller tidigare om möjligt). 3. Besluta fattas om paketet vilket även innebär att KSO undertecknar framtagen lista. Ansvarig: Västerås stad Aktivitet 2: Strategi för flygplatstillgänglighet 1. Städernas Infrastrukturstrateger (eller motsvarande) träffas och tittar på möjligheterna för en gemensamma prioriteringar och strategier kring flygplatserna och tillgängligheten till dessa. Strategerna ska ha ett första möte Q Infrastrukturstrateg (eller motsvarande) i Västerås presenterar resultatet på gemensamt kommunstyrelsemöte 2016 (eller tidigare om möjligt). Ansvarig: Västerås stad 8

17 KS 16:17 Tidplanen för aktiviteterna 1 och 3 är anpassade för att matcha tidplan för revidering av Nationell Transportplan. Det är viktigt att detta arbete är klart så att det kan fungera som starka inspel i denna revidering. MÅL 2: 4 Mälarstäder ska samarbeta och se varandras olikheter som tillgångar för att nå en större gemensam helhet. Aktiviteter: 1. Ta fram handlingsplan för samarbete Aktivitet 1: Ta fram handlingsplan för samarbete 1. Infrastrukturstrateg i Västerås stad och VD för Mälarhamnar träffas och funderar kring hur detta samarbete skulle kunna se ut, Q Västerås stad, Eskilstuna kommun, Mälarhamnar AB och Eskilstuna Logistik träffas. Fortsatt hantering och ansvar bestäms. Steg 2 avslutas under Q En handlingsplan för genomförande tas fram, färdig 2016 Ansvarig: Västerås stad MÅL 3: 4 Mälarstäder ska ha gemensamma budskap avseende infrastruktursatsningar. Aktiviteter: 1. Ta fram gemensam budskapsplattform. 2. Gemensamma uppvaktningar av näringsdepartementet med flera. Aktivitet 1: Ta fram gemensam budskapsplattform 1. Kommunikationsstrateger (eller motsvarande) i städerna tar fram ett gemensamt budskap utifrån framtagen prioriteringslista (se aktivitet under mål 1). Klart 2016 för att kunna matcha revideringen av Nationell Transportplan. Ansvarig: Eskilstuna kommun Aktivitet 2: Gemensamma uppvaktningar 9

18 KS 16: Mälarstäder ska inför uppdateringar och revideringar av Nationell transportplan söka gemensamma uppvaktningar av näringsdepartementet. Cheferna för städernas samhällsbyggnadsenheter (eller motsvarande) tillsammans med städernas samhällsbyggnadsstratger (eller motsvarande) träffas och planerar uppvaktningar med avseende på ansvar, innehåll, tid och representation. Ett första möte hålls Q Viktig input till arbetet är framtagen prioriteringslista (se aktivitet under mål 1) samt framtaget budskap enligt aktivitet ovan under mål Genomföra uppvaktningar. Ansvarig: Eskilstuna kommun Tidplanen för aktiviteterna 1 och 3 är anpassade för att matcha tidplan för revidering av Nationell Transportplan. Det är viktigt att detta arbete är klart så att det kan fungera som starka inspel i denna revidering. 10

19 KS 16:19 Handlingsplan Mälaren 1. Inledning 4 Mälarstäder (Västerås, Eskilstuna, Strängnäs och Enköping) har undertecknat en Avsiktsförklaring som identifierar åtta gemensamma, strategiskt viktiga och långsiktiga utvecklingsområden. Vi tar hand om vår gemensamma resurs Mälaren Vi satsar på ett hållbart transportsystem och en modern infrastruktur runt Mälaren Vi erbjuder attraktiva och trygga boendemiljöer, variationsrik rekreation och ett rikt kulturliv Vi går i täten för en hållbar tillväxt med ett starkt näringsliv, underlättar för företagsetableringar och investeringar Vi utvecklar en gemensam arbetsmarknad med god kompetensförsörjning och mångfald Vi utvecklar en väl fungerande kollektivtrafik som gynnar arbetspendling Vi verkar aktivt för att minska och effektivisera energianvändningen. Vi utvecklar besöksnäringen Den 19 maj 2014 hölls en gemensam workshop med kommunstyrelserna kring fyra av utvecklingsområdena varav Mälaren var ett område - Vi tar hand om vår gemensamma resurs Mälaren. Workshopen identifierade behov av effektiva och långsiktigt hållbara system för kommunernas ansvar för vitala samhällsfunktioner. Resultatet från workshopen om Mälaren kan sammanfattas i fyra ämnesområden för vilka mål och aktiviteter föreslås. 4 Mälarstäder ska samverka i frågor kring Mälaren som handlar om att förbättra vattenkvaliteten långsiktigt planera för framtida dricksvattenförsörjning åstadkomma klimatanpassningar för samhälle och vattenförsörjning 1

20 KS 16:20 2. Bakgrund och utgångspunkter Befolkningen i 4 Mälarstäder uppgår till invånare vilket innebär att vi tillsammans utgör Sveriges tredje storstadsregion. 4 Mälarstäder är en befolkningstät och ständigt växande region. Ett starkt ökande näringsliv, transporter samt en kontinuerlig exploatering av mark ger ett stort behov av långsikt hållbara lösningar för frågor som berör Mälaren. Mälaren är en gemensam resurs som har en central betydelse för kommunerna i 4 Mälarstäder. För tre av kommunerna är Mälaren med anslutande vattenstråk en ytvattentäkt för dricksvattenförsörjningen. Mälarens reglering är av betydelse för tillväxt och samhällsfunktioner. Mälaren är av vital betydelse för rekreation, fritid och besöksnäring. Mälaren har en rik natur och värdefullt djur- och växtliv samt är ett värdefullt område för biologisk mångfald och producerar ett antal ekosystemtjänster. 4 Mälarstäder omfattar cirka fjärdedel av Mälarens stora avrinningsområde och det är av vikt att ha gemensamma mål och åtgärdsprogram för vattenkvaliteten. Vattenmyndighetens krav i förvaltningsplaner, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram innebär behov av samverkan inom 4 Mälarstäder då Mälaren är en gemensam recipient. I mål och åtgärdsprogram kommer kommunerna att vara beroende av varandras resultat i sak och i tid. 3. Utmaningar I vattenfrågorna finns framtida frågor med ett stort antal utmaningar. Förbättrad vattenkvalitet i Mälaren är ett krav från EU och Sveriges vattenmyndigheter nu ställs det krav på kommunerna Vattendirektivet från EU styr vattenmyndigheternas krav på kommunerna. Inför nästa vattenförvaltningscykel /27 har förslag på åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt varit ute på samråd. Det innebär en omfattande konkretisering av vilka åtgärder som vattendirektivet nu kommer att kräva av kommunerna. Vatten är liv och en resurs av vital betydelse för hälsa och livskvalitet. Mälarens vattenkvalitet är väsentlig för dricksvattenförsörjningen och har stor betydelse för våra kommuners utveckling som platser. Rekreation och friluftsliv i närmiljön är immateriella värden som kräver att vårdas. En stor del av Mälarens vatten når inte god ekologisk status pga övergödningsproblematiken. Utmaningen förstärks genom att kommunerna inte har rådighet över de största problemen, de som orsakas av jordbruket. Även problem med miljögifter är ett växande problem, t.ex. läkemedelsrester i vissa delar av Mälaren. Framtida reningskrav ställer krav på både ny teknik och ökad kapacitet. Infrastrukturer kan behöva byggas om. Det kommer att ge regionen möjlighet att fortsätta växa samtidigt som miljöbelastningen minskar. 2

21 KS 16:21 Dricksvattenförsörjning för framtiden blir allt mer utmanande En nationell utredning En trygg dricksvattenförsörjning tillsattes av regeringen i juli Av kommittédirektiven framgår att utredningen ska identifiera nuvarande och potentiella utmaningar för en säker dricksvattenförsörjning i landet, på kort och på lång sikt, och i förekommande fall föreslå lämpliga åtgärder. Utgångspunkten ska vara klimatförändringarnas förväntade effekter på dricksvattenförsörjningen och hur risker med bland annat kemiska ämnen och skydd för dricksvattenförsörjningen och råvattentäkter på ett riskbaserat och systematiskt sätt ska kunna hanteras. En förändrad miljö ställer krav på klimatanpassningar Klimatförändringarna medför allt oftare återkommande skyfall med stora påfrestningar på samhället. Stora ekonomiska värden går till spillo samt människors bostäder och vardagstrygghet skadas. Sårbarheten påverkas också väsentligt av ålderstigen infrastruktur för vattenhantering. Även vid enbart större regn uppstår idag problem med översvämningar. Klimatförändringarna medför en förändrad avrinning till Mälaren. Systemen för dagvattenhantering behöver genom åtgärdsprogram anpassas för att begränsa eller minska effekterna försämrad vattenkvalitet. Mälarens reglering är en viktig utmaning där 4 Mälarstäder gemensamt kan följa och påverka frågor i samband med Slussens ombyggnad. 4. Syfte Syftet är att gemensamt inom 4 Mälarstäder mobilisera våra krafter inom flera samverkansområden som berör Mälaren. Kraven på ökad vattenkvalitet, en långsiktig dricksvattenförsörjning inklusive nödvattenförsörjning samt ett arbete med klimatanpassningar är gemensamma för kommunerna i 4 Mälarstäder. Här kan kommunerna både samverka kring övergripande strategiska frågor likväl som att stärka varandra i gemensamma kunskapsbanker. Kommunerna är också ömsesidigt beroende av varandra både vad gäller vattenkvaliteten i Mälaren samt i hur man kan kunna söka framtidens lösningar. Kommunerna har ett övergripande ansvar för vattenfrågorna och behöver utveckla sitt arbete samt sin samverkan med VA-huvudmännen. 5. Handlingsplanens fyra mål Kapitlet belyser de fyra målen och redogör för strategierna för att nå vart och ett av dem samt vilka aktiviteter som krävs för helheten alternativt fram till nästa beslutssteg där vägval behöver ske. 3

22 KS 16:22 Mål 1: 4 Mälarstäder ska ha en samverkan kring åtgärder för förbättrad vattenkvalitet i Mälaren En organiserad samverkan i 4 Mälarstäder medför en samordning av åtgärdsprogram, metodutveckling och möjlighet till en gemensam agenda för resultat och tidsperspektiv. Samverkan ger kommunerna möjlighet att styra processen vilket är en förutsättning för det ansvar som ges. Projekt som Mälaren en sjö för miljoner /Mälarens vattenvårdsförbund ska vara en stödfunktion. Ett stort problem är att större regn medför en växande andel tillskottsvatten till systemen i stadsmiljön. Kraven på ansvar för fastighetsägare måste öka avseende tillskottsvatten från byggnader och hårdgjorda ytor. Strategi Det ska finnas en gemensam strategi för samarbetet med frågor om bättre vattenkvalitet i Mälaren Gemensamma strategier för att påverka ansvars- och prisfrågor avseende vattenkvalitet. Aktiviteter 1. Samverkan i utredningsarbete för moderna och effektiva metoder för avloppsrening som minskar miljöbelastningen i Mälaren 2. Utveckla en gemensam kunskapsbank genom ett nätverk för metodutveckling avseende vattenkvalitetsfrågor för Mälaren Mål 2: 4 Mälarstäder ska samverka för att utreda långsiktiga behov av dricksvattenförsörjning. Utredningen om En trygg dricksvattenvattenförsörjning ska redovisas den i april Kommunerna i 4 Mälarstäder behöver ur det regionala perspektivet följa arbetet i vad som sker i utredningen. Kommunerna i 4 Mälarstäder ska samverka i utredningar om den framtida dricksvattenförsörjningen i ett storregionalt perspektiv. Där ska också ingå skyddet av grundvatten och kartläggning av befintliga grundvattentillgångar. I utredningsförutsättningarna ska också ingå risker för och åtgärder mot att Mälaren som ytvattentäkt slås ut av saltvatteninträngning samt hur teknikutvecklingen kan vara en resurs för en trygg dricksvattenförsörjning. Strategi Samverkan för att äga och styra utredningsarbete för en långsiktig dricksvattenförsörjning samt frågor kring reservvattenförsörjning Samverkan för att följa den nationella utredning En trygg dricksvattenförsörjning Gemensam strategi för uthålligheten i reservvattenvattenförsörjning 4

23 KS 16:23 Aktiviteter: 1. Risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) för problem och möjligheter ska finnas för varje kommun. 4 Mälarstäder ska ha en gemensam avstämning och samverkan kring RSA. 2. Projektplan för utredning av långsiktiga behov Mål 3: 4 Mälarstäder ska ha gemensamma resurser och förmåga till försörjning med nödvatten Strategi En samverkan i 4 Mälarstäder ska stärka möjligheterna att bättre kunna möta medborgarnas krav på samhället att klara att försörja medborgarna med nödvatten vid omfattande akuta störningar i vattenförsörjningen. Aktiviteter: 1. Utreda och utveckla hur en samverkan kan ske i förebyggande och operativ krishantering när det gäller dricksvattenförsörjning. Mål 4: 4 Mälarstäder ska ha ett långsiktigt arbete för klimatanpassningar vad gäller dagvatten. Strategi 4 Mälarstäder ska samverka för att öka robustheten i samhället genom att hitta gemensamma aktiviteter inom dagvattenområdet. Exempel på områden där samverkan kan ske är dagvattenpolicy, handlingsplan för dagvatten, dagvattentaxa, metodutveckling för dagvattenanläggningar. Mälarens reglering är en viktig utmaning där 4 Mälarstäder gemensamt kan följa och påverka frågor i samband med Slussens ombyggnad. Aktiviteter: 1. Gemensamt följa och påverka frågor avseende Mälarens reglering 2. Utveckla en gemensamma aktiviteter kring klimatanpassningsåtgärder inom dagvattenområdet. 5

24 KS 16:24 Handlingsplan Effektiv och rationell förvaltning 1. Inledning 4 Mälarstäder (Enköping, Strängnäs, Eskilstuna och Västerås) har undertecknat en avsiktsförklaring som identifierar åtta gemensamma, strategiskt viktiga och långsiktiga utvecklingsområden. Vi tar hand om vår gemensamma resurs Mälaren Vi satsar på ett hållbart transportsystem och en modern infrastruktur runt Mälaren Vi erbjuder attraktiva och trygga boendemiljöer, variationsrik rekreation och ett rikt kulturliv Vi går i täten för en hållbar tillväxt med ett starkt näringsliv, underlättar för företagsetableringar och investeringar Vi utvecklar en gemensam arbetsmarknad med god kompetensförsörjning och mångfald Vi utvecklar en väl fungerande kollektivtrafik som gynnar arbetspendling Vi verkar aktivt för att minska och effektivisera energianvändningen. Vi utvecklar besöksnäringen Dessutom slås fast i avsiktsförklaringen att samarbetet ska stärka de fyra kommunerna, skapa mervärde och vara ekonomiskt fördelaktigt. En del i det är att hitta gemensamma projekt som effektiviserar kommunernas förvaltning. Befolkningen i 4 Mälarstäder uppgår till invånare vilket innebär att vi tillsammans utgör Sveriges tredje storstadsregion. Tillsammans kan vi möta nuvarande och framtida utmaningar och ta till vara möjligheterna av vår samlade storlek samtidigt som vi når en långsiktigt hållbar utveckling. 2. Bakgrund och utgångspunkter Den 19 maj 2014 hölls en gemensam workshop kring fyra av utvecklingsområdena varav Effektiv och rationell förvaltning var ett område - Samarbeta kring frågor som är lika i kommunerna och där vi kan göra det med större verkningsgrad när vi gör det tillsammans. Workshopen utgick från att hitta de områden där 4 Mälarstäder, två eller flera kommuner, kan samarbeta för på så sätt skapa en mer effektiv och rationell förvaltning. Resultatet från workshopen kan sammanfattas med dessa tre nyckelord: samsyn, prioritera och samarbeta. 4 Mälarstäder ska ha en samsyn inom vilka områden ett samarbete har potential att åstadkomma en effektivare och rationellare förvaltning 4 Mälarstäder ska samarbeta och se varandras olikheter som tillgångar för att nå en större gemensam helhet. 1

25 KS 16:25 Att skapa en allt effektivare och rationellare förvaltning är en nödvändighet för att kunna klara att driva de framtida kommunala verksamheterna till ett rimligt skattetryck och samtidigt fortsätta utvecklingen av en attraktiv region. 3. Utmaningar Vi har många liknande utmaningar i kommunerna som kräver att kunskapsunderlag tas fram och specifik kompetens som behövs för att genomföra olika projekt identifieras. Genom att samverka kring både avgränsade projekt och i löpande verksamhet kan de fyra kommunernas styrkor tas till vara. Gemensamma frågeställningar utreds effektivare tillsammans. Vi står inför en framtid med ett stort antal utmaningar som i viss mån kan vara motstående: Demografiska förändringar Enligt framskrivningarna ökar folkmängden i östra Mellansverige med 1,0-1,4 miljoner personer under perioden Av dessa ökar andelen äldre. Arbetsmarknadens specialisering Vi måste utbilda till jobb i en framtida arbetsmarknad som går mot ytterligare högre grad av specialisering. Ökad konkurrens om arbetskraft och arbetsplatser Allt högre krav på kommunen som arbetsgivare Ökade myndighetskrav Vi måste utveckla vår verksamhet så att vi i högre utsträckning samarbetar och delar kompetens för att därigenom klara lagstiftningens krav i en rad frågor och även göra liknande bedömningar av lagkraven. Ökat fokus på tillgänglighet och transparens i den kommunala förvaltningen Lägre tolerans hos kommuninvånarna för fel och misstag Ökade krav på mobilitet och platsoberoende Ökade krav på verksamhetsutveckling inom IT-sektorn E-förvaltning IT möjliggör större samarbeten oberoende av geografi Högre kompetens krävs i mer komplex tillvaro 4. Syfte Syftet med denna handlingsplan är att gemensamt inom 4 Mälarstäder hitta de samarbetsområden som har högst kostnadseffektivitet och är av störst betydelse för regionens utveckling. 5. Handlingsplanens mål Föreslagna mål för samarbetet inom effektiv och rationell förvaltning är: Mer produktion för mindre kostnad. Högre kvalitet på förvaltningarnas produktion. Attraktivare region. De förslag på samarbeten som identifierats är exempelvis att dela och utveckla kompetens tillsammans, dels att samarbeta för att nå stordriftsfördelar eller att samarbeta för att uppnå mervärden. 2

26 KS 16:26 Kompetensområden är exempelvis olika typer av specialistfunktioner som varje kommun kan ha svårt att hålla var för sig, t ex inom strukturfondsansökningar, IT, GIS men även utbildningsverksamhet i olika form. Administrativ verksamhet med stordriftsfördelar är ett annat område, t ex upphandling och lönehantering. Områden där mervärden kan nås genom samarbete är gemensam ÖP, remisssvarssamordning, attrahera t ex investerare och personal genom att visa på möjligheter i området i stort. Utgångspunkter för samarbete för effektiv och rationell förvaltning ska vara: Väl prioriterade projekt där kvalitet, dignitet, långsiktighet värderas Ta till vara på bästa arbetssätt inom de fyra kommunerna och även utanför dessa Ge positiva effekter för alla involverade Mål 1: Ta fram modeller för samarbeten Strategi För att underlätta för samarbete och att samutnyttja resurser i 4 Mälarstäder behövs en modell för hur personalresurser får/kan delas mellan oss. Den ska användas för alla projekt där det är relevant. En beslutsprocess för hur större gemensamma projekt ska hanteras slås fast. Som en tredje del föreslås att den kommun som är projektledare för ett gemensamt beslutat projekt också står för den projektmodell som används i projektet. Aktiviteter 1. Städernas personaldirektörer (eller motsvarande) arbetar fram en modell för hur personalresurser och kostnader ska fördelas mellan kommunerna. 2. Projekten ska genomföras i följande steg: Gemensam förstudie En projektplan tas fram som beskriver bland annat organisation samt vilken kompetens som finns och behövs. Projektplanen ska omfatta: inledning, bakgrund, utmaningar, syfte, mål, åtgärder, tidplan, resurser och metod för uppföljning. Politiskt beslut fattas i respektive kommun Genomför projekt Uppföljning, utvärdering, återkoppling 3. Projektmodell bestäms av den kommun som är ansvarig för ett projekt. 4. Beslut om resursfördelningsmodellen fattas av den kommun som leder projektet. Mål 2: Prioritera samarbetsprojekt att starta Strategi Sakägare i respektive kommun ska tillsammans prioritera de samarbetsområden som föreslås alternativt föreslå andra samarbetsområden med stor bedömd potential i enlighet med uppställda mål. 3