Miljö- och källsorteringskalender 2011 från Region Gotland

Transkript

1 Kalender till alla hushåll Innehåller källsorteringsguide och återvinningsplatser Miljö- och källsorteringskalender 2011 från Region Gotland

2 Det händer mycket positivt för miljön på Gotland! Välkommen till Botaniska trädgården i Visby. En grön pärla som besöks av personer per år. Läs mer på nästa sida och kalenderns baksida. Omslagsbild: Tulpanträd i blom. Sophämtningen i kompost och brännbart har just startat i Visby innerstad och därmed är hela Gotland med och sorterar ut sitt matavfall. Detta är ett av de mest omfattande miljöprojekten som genomförts på ön och innebär att ca 90 procent av hushållsavfallet nu behandlas och återvinns på Gotland istället för att transporteras till fastlandet. Den färdiga kompostjorden används som matjord men även bl a i rabatterna i Botaniska trädgården. Av det brännbara avfallet tillverkas ett bränsle för Cementa i Slite. I lokaltrafiken i Visby rullar nu de nya blå biogasbussarna på gas som produceras i avloppsreningsverket i Visby. Från årsskiftet samlas tidningar och förpackningar av papper, plast, metall och glas in vid Förpacknings- och tidningsinsamlingens nya återvinningsstationer runt om på Gotland. Dessutom finns behållare på alla kommunens återvinningscentraler. Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) som har producenternas uppdrag att samla in och återvinna förpackningar och tidningar ansvarar för återvinningsstationerna. I årets miljö- och källsorteringskalender finns en karta över orter med återvinningsstationer. I kalenderns informationsdel hittar du det mesta om hur du kan källsortera och återvinna dina sopor. Du kan också läsa mer om aktuella och viktiga miljöprojekt på Gotland. Missa inte heller kalenderns märkningsguide som berättar vad t ex KRAV och en mängd andra märkningar innebär. Trevlig läsning! Samhällsbyggnadsförvaltningen och ledningskontoret Gotlands kommun Region Gotland fr o m 1 januari 2011.

3 Innehåll 2011 Stadens grönska, det är bildtemat för årets miljö- och källsorteringskalender där Botaniska trädgården får representera ett grönt rum som samtidigt är en del av vårt gemensamma kulturarv. Botaniska trädgården i Visby tillkom i mitten på 1800-talet som ett uttryck för de första strävandena att skapa parker för allmänheten i vårt land. Trädgården representerar än mer i dag denna ambition genom att vi alla gotlänningar via skattsedeln betalar för skötseln. Botaniska trädgården besöks årligen av mer än personer och är känd som en pärla bland parkmiljöer både nationellt och internationellt. I kalendern får du nu en möjlighet att uppleva skönheten av en älskad turistattraktion under årstidernas växlingar och känna stolthet över en grön resurs i världsarvsstaden Visby. I kalendern ger även Botans egen trädgårdsmästare ett par säsongsanpassade råd för dig som har egen trädgård. Januari En förvaltning för alla! Februari Energi på Gotland Mars Kompostpåsar April Trädgårdstips: Dags att beskära rosor Maj Klart vatten Juni Klimatsmart mat Juli Flugor inget larvigt problem Augusti Avloppet en del av kretsloppet September Har du frågor om ditt avlopp? Oktober Trädgårdstips: Jordförbättra November Bli klimatsmart! December Hållbar konsumtion Informationssidor: Sid 1 2 Kompost och brännbart Sid 3 4 Sorteringsguide tidningar och förpackningar Sid 5 6 Sorteringsguide kompost, brännbart, elavfall, farligt avfall Sid 7 8 Sorteringsguide grovavfall, hemkompost, sophämtning, slam och latrin Sid 9 Kommunens återvinningscentraler och miljöstationer Sid 10 FTIs återvinningsstationer Sid 11 Klart vatten Sid 12 Ekokommun Gotland på väg mot det hållbara samhället Sid 13 Biogas förnybart, klimatsmart, lokalproducerat fordonsbränsle Sid Märkningsguiden exempel på vanliga märkningar av varor och tjänster Sid 16 Ragn-Sells Miljö- och källsorteringskalendern ges ut av Gotlands kommun, samhällsbyggnadsförvaltningen. Den distribueras till alla hushåll på Gotland och skickas till ca fastlandsadresser. Total upplaga ex. Produktion EMS Marketing. Tryck och repro Lenanders tryckeri, Miljö ISO 9001, Kvalitet ISO Tryckt på 115 g Skandia gloss och trycksaken är miljömärkt med Svanen, licensnummer Kalendern lämnar du i tidningsinsamlingen, där den sedan återvinns som pappersråvara. Bilderna från Botaniska trädgården i kalendern har tagits av Peter Daun, Kerstin Löwdahl-Engström, Lars-Olof Pettersson Tord Porsne och Kajsa Sundberg.

4 J A N U A R I

5 Nysnö och blek januarisol i hängask och korkalm, nu går vi mot ljusare tider. En förvaltning för alla! Samhällsbyggnadsförvaltningen bildades den 1 juli Den består av tidigare räddningstjänsten, miljö- och hälsoskyddskontoret, stadsarkitektkontoret, tekniska förvaltningen, och tillståndsmyndigheten för alkohol och tobak. Målet är en effektivare organisation med ökad service och bättre tillgänglighet. Fyra blir en en för alla! Huvudparten av förvaltningens personal och administration finns nu i Graip (hus 2) på nya Visborg, men vissa delar av verksamheten finns som tidigare på andra platser runt om på ön. Medarbetare är även fortsättningsvis stationerade vid vatten- och reningsverk, återvinningscentraler etc. På Storgatan 58 i Hemse finns liksom tidigare personal från f.d. miljöoch hälsoskyddskontoret samt stadsarkitektkontoret. Merparten av f.d. räddningstjänstens medarbetare finns kvar på Katrinelund, liksom hos deltidsbrandkårerna på Gotland, men några medarbetare finns nu i de nya lokalerna på Visborg. Kom gärna och besök oss på Visborgsallén 19. Hälsningar samhällsbyggnadsförvaltningen V Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Nyårsdagen 1 2 Alfred Rut Hanna Kasper August Erland Alfrida Hannele Melker Augusta Sigurd Jan Frideborg Knut Felix Laura Sigbritt Jannike Fridolf Felicia Lorentz Anton Hilda Henrik Fabian Agnes Vincent Tony Hildur Sebastian Agneta Viktor Erika Paul Bodil Göte Karl Diana Pål Boel Göta Karla 31 Ivar Joar Trettondedagsafton Baltsar Trettondedag jul Tjugondedag Knut Konungens namnsdag Svea Gunnar Gunder Hjalmar Helmer Frej Freja Gunilla Gunhild EMS-alma 11.indd

6 F E B R U A R I

7 Om temperaturen pendlar runt noll väcks en magisk kraft som får den kinesiska trollhasseln att spricka ut i blom redan i februari. Energi på Gotland Gotlands kommun arbetar på många sätt när det gäller energirelaterade klimatåtgärder, både praktiskt på hemmaplan och genom informationsutbyte i internationella samarbeten. Kommunen arrangerar i samarbete med energiexperter ett antal workshops för företag som är intresserade av energieffektivisering. Verksamheten stöds ekonomiskt av Energimyndigheten. Gotland deltar också i EU-programmet POWER, som nyligen producerat en film där flera exempel hämtats från Gotland. TrIsCo är ett projekt, som handlar om beteenden när det gäller energianvändning och hur man kan ändra dem. Kunskapsutbytet samlar representanter från sex EU-regioner. Pact of Islands och Borgmästaravtalet är två andra exempel på samarbeten med stark koppling till hållbar energiförsörjning. Den årliga Ekodagen och kalendern du just läser är två kanaler kommunen utnyttjat i arbetet med att informera lokalt om energioch klimatarbetet de senaste åren. V Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Max Kyndelsmässodagen Hjördis Anselm Disa Ansgar Agata Maximilian Agda Rikard Berta Fanny Iris Yngve Evelina Dick Bert Franciska Inge Evy Valentin Sigfrid Julia Alexandra Frida Gabriella Julius Sandra Fritiof Ella Alla hjärtans dag Hilding Pia Torsten Mattias Sigvard Torgny Torun Mats Sivert Torkel 28 Maria Dorotea Doris Agne Ove Vivianne Lage EMS-alma 11.indd

8 M A R S

9 Är det våren trädgårdens lilla blåmes har fått syn på? Knyt ihop påsen! Kompostpåsar ingår i ditt abonnemang om du har hämtning av kompost (brunt sopkärl). Fler påsar finns att hämta på återvinningscentralerna. Renhållningens kundtjänst skickar även påsar per post, mot portoavgift. Om du bor i lägenhet, be din hyresvärd om påfyllning av påsar. Låt matresterna rinna av väl innan de läggs i kompostpåsen. Förslut påsen väl. Om det är svårt att knyta ihop påsen eller den lätt går sönder, lägg lite mindre i varje påse. Vanliga plastpåsar bryts inte ned i komposten. Använd bara nedbrytbara påsar med kommunens tryck, då ser vi att det är rätt sorts påsar i sopkärlet. Tack för din miljöinsats! Läs mer på: V Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Albin Ernst Gunborg Adrian Elvira Erna Gunvor Adriana Tora Tove Camilla Siv Torbjörn Edla Edvin Viktoria Torleif Ada Egon Internationella kvinnodagen Fettisdagen Matilda Kristoffer Herbert Gertrud Edvard Josef Maud Christel Gilbert Edmund Josefina Bengt Kennet Gerda Gabriel Marie Emanuel Kent Gerd Rafael bebådelsed. Malkolm Jonas Holger Morgan Jens Holmfrid Ester Våffeldagen Kronprinsessans namnsdag Ebba Ebbe Greger Joakim Kim Vårdagjämningen Rudolf Ralf Jungfru Marie bebådelsedag Sommartid börjar EMS-alma 11.indd

10 A P R I L

11 Det är i slutet på april, vårbruket är i full gång och våra japanska släktingar magnolia och zelkova har precis spruckit ut i blom respektive blad. Trädgårdstips: Dags att beskära rosor I slutet av april kan det vara dags att beskära rosorna. Rabattrosor blommar på årsskott. De kan hanteras på två sätt: Beskär hårt 4 till 6 friska kraftiga grenar 5-10 cm över marken alldeles ovan utåtriktade knoppar. Resterande grenar klipper du av ända ner till marken. Det ger en återväxt med kraftiga stjälkar som bär upp stora men något färre blommor. Beskär lätt 4 till 6 kraftiga grenar cm över marken, och de övriga ner till marken. Det ger svagare grenverk med fler och mindre blommor samt tidigare blomning. Engångs- och återblommande buskrosor som blommar på två- eller flerårsskott. Gallra först bort 1 till 3 av de äldsta grenarna ända ner till marken. Raka, oförgrenade årsskott kortar du av med 1/3 till 3/5 av längden. De längsta i mitten på busken. På resterande grenar med sidoskott kortar du av sidoskotten så att 2 till 3 knoppar återstår. Moderna buskrosor blommar på både årsskott och äldre skott. Gallra först och korta av resterande grenar till cm höjd, med de längsta i centrum av busken. Klätterrosor. Gallra bort 1 till 2 av de äldsta grenarna ända ner till marken. Korta av sidoskotten på resterande grenar så att 2 till 5 knoppar återstår. V Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Harald Gudmund Hervor Ingemund Marianne Irene Vilhelm Irma Nadja Otto Marlene Irja Helmi Irmelin Tanja Ottilia Ulf Liv Artur Tiburtius Olivia Patrik Ylva Douglas Oliver Patricia Valdemar Olaus Amalia Anneli Allan Georg Volmar Ola Amelie Annika Glenn Göran Markus Teresia Engelbrekt Ture Tyko Terese Tyra Annandag påsk Skärtorsdagen Långfredagen Påskafton Påskdagen Påskmarschen i Visby Mariana Valborgsmässoafton Konungens födelsedag Ferdinand Nanna Ingvar Ingvor Elias Elis Vega EMS-alma 11.indd

12 M A J

13 Inget går upp mot vårens färgprakt. Här sprakar rhododendron och azaleor mot nyutsprungen grönska, samtidigt som vårt eget stenkyrketräd svalkar med sina ljusa blommor i förgrunden. V Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Första Maj Valborg Rent vatten ingen självklarhet Många av Gotlands enskilda avlopp är gamla och underdimensionerade. De klarar inte att rena de utsläpp som kommer från hushållen. Därför rinner orenat avloppsvatten rakt ut i naturen och vidare till det grundvatten vi ska dricka. Ungefär vart fjärde hushåll med egen brunn på Gotland har problem med dåligt dricksvatten vatten som innehåller t.ex bakterier, som gör oss sjuka. Genom att se till att alla dåliga små avlopp rustas upp eller byts ut, kan vi förbättra vårt dricksvatten. Samtidigt minskar vi övergödningen av Östersjön. Har du frågor om ditt avlopp? Vänd dig till Klart vatten-teamet vid samhällsbyggnadsförvaltningen på tel: Vi ger goda råd och information om de regler som gäller. Läs mer på: Filip John Monika Gotthard Marit Carina Filippa Jane Mona Erhard Rita Carita Reidar Esbjörn Märta Charlotta Linnea Halvard Reidun Styrbjörn Märit Lotta Linn Halvar Europadagen Allmän självdeklaration Ronald Rebecka Erik Maj Karolina Konstantin Ronny Ruben Majken Carola Conny Preliminärt maj PrimörPrimiär Desideria Ivan Urban Vilhelmina Beda Ingeborg Desirée Vanja Vilma Blenda Borghild Mors dag Åke Sofia Sonja Hemming Henning Yvonne Jeanette 22 Vera Veronika Petronella Pernilla EMS-alma 11.indd

14 J U N I

15 Efter en solig dag är muren uppvärmd och fungerar bra som sittplats, speciellt om det låter vackert av brunnsmusiken från lusthuset på tempelkullen. Klimatsmart mat Mat och dryck står för en fjärdedel av hushållens klimatbelastning, så det har stor betydelse vilka val vi gör som konsumenter. Här kommer några klimatsmarta tips: Planera dina inköp, då kan du vara med och minska onödiga transporter till och från butiken. Välj lokalt producerade livsmedel, på så vis gynnas öns lokala producenter och behovet av transporter minskas. Välj gärna ekologiska och rättvisemärkta produkter, då minskar risken för spridning av bekämpningsmedel. Du är med och tar ett globalt socialt ansvar och minskar negativ miljöpåverkan på andra platser i världen. Välj mer grönsaker och vegetabilier, det minskar energiåtgången jämfört med stora mängder kött, fisk och andra animaliska livsmedel. Finfördela och tärna grönsakerna så går det åt mindre energi vid tillagningen. Välj gärna baljväxter och linser, det är bra komplement till kött. Ärtor och linser kan dessutom lagras lätt utan kyl. Lär dig välja frukt och grönsaker mer säsongsanpassat. Välj mer svenskt naturbeteskött. Kött från lamm och nötboskap gynnar den biologiska mångfalden. Bild: Helena Duveborg V Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Gun Rutger Ingemar Solbritt Gunnel Roger Gudmar Solveig Gustav Robert Eivor Börje Svante Bertil Gösta Robin Majvor Birger Boris Berthold Nationaldagen Aina Håkan Margit Axel Torborg Björn Aino Hakon Margot Axelina Torvald Bjarne Annandag pingst juni Lelleträffen Linda Alf Paulina Adolf Midsommarafton David Alvar Paula Alice Salomon Sommarsolståndet Selma Leo Peter Fingal Petra 28 juni- 3 juli Bergmanveckan Kristi himmelfärds dag 2-6 juni, Öppna Ateljéer Elof Leif Pingstafton Midsommardagen Bo Eskil Pingstdagen Germund Görel Rakel Lea EMS-alma 11.indd

16 J U L I

17 Valvbågar av trä leder dig in till blomstersängar omslutna av strandgrus. Sinnliga dofter når dig när du för en stund stannar upp i örtagården. Två mörka pelaridegranar vaktar stillheten på behörigt avstånd. Flugor inget larvigt problem Särskilt på sommaren när det är varmt kan flugor och larver bli ett problem. Fluglarver är inte farliga men inte så trevliga när de blir många. Flugor dras till matavfallet och därför är det viktigt att förpacka avfallet väl och hålla sopkärlet rent. Sopkärlen för kompost är ventilerade med små hål för att vätska ska kunna avdunsta. Blir det för tätt och blött i kärlet luktar det mer och drar till sig mer flugor. Här är några tips för att undvika både lukt och flugor i sopkärlet för kompost. Låt matresterna rinna av väl innan de läggs i kompostpåsen. Använd endast den nedbrytbara kompostpåsen med kommunens tryck. Förslut påsen väl. Om det är svårt att knyta ihop påsen eller den lätt går sönder, lägg lite mindre i varje påse. Rengör sopkärlet mellan varje tömning med såpa och vatten. Tillsätt lite ättika till sköljvattnet, det gillar inte flugorna. Förvara sopkärlet så svalt som möjligt, bättre med en skuggig plats än i solen. Kompost hämtas varannan vecka men tätare hämtning kan beställas vid behov, kontakta Renhållningens kundtjänst tfn V Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Aron Rosa Mirjam Rosita Ulrika Laila Esaias Klas Kjell Jörgen Ulla Ritva Jessika Örjan Eleonora Herman Joel Folke Ragnhild Reinhold Ellinor Hermine Judit Ragnvald Reine Fredrik Sara Margareta Johanna Magdalena Emma Fritz Greta Madeleine Jakob Marta Botvid Olof Algot Seved 30 Jesper 7-10 juli, Stångaspelen Kronprinsessans födelsedag Aurora 3-10 juli, Almedalsveckan André Andrea Bruno Kristina Kerstin Helena Elin EMS-alma 11.indd

18 A U G U S T I

19 Har de fattat tycke för varandra? Den blå nävan som heter Jolly Bee och humlan som så närgånget uppvaktar. V Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 31 Per Karin Tage Arne Ulrik Alfons Kajsa Arnold Alrik Inez Kräftpremiär Dennis Denise 7-14 augusti, Medeltidsveckan Vårt avloppsvatten är en del av kretsloppet Allt vatten ingår i ett kretslopp. Därför måste vatten vi använt och smutsat ned renas innan det släpps ut. Ju fler små avlopp med dålig rening desto större blir problemen. Öns tunna jordlager och sprickfyllda berggrund gör att föroreningar lätt kan ta sig ner i marken och nå vårt känsliga grundvatten det vatten vi dricker på Gotland. Orenat avloppsvatten tar dessutom med sig näringsämnen som kväve och fosfor till Östersjön som övergöds. Detta resulterar bl.a i algblomning och bottendöd. Men det går att ändra på. Att avloppet renar tillräckligt är viktigt för att inte riskera att förorena ditt eget och dina grannars dricksvatten. Har du frågor om ditt avlopp? Vänd dig till Klart vatten-teamet vid samhällsbyggnadsförvaltningen på tel: Vi ger goda råd och information om de regler som gäller. Läs mer på: Silvia Klara Kaj Sylvia Drottningens namnsdag Stella Brynolf Verner Magnus Bernhard Estelle Valter Ellen Lena Måns Bernt Henrietta Signe Bartolomeus Lovisa Östen Rolf Henrika Signhild Louise Raoul Hans Albert Hampus Albertina Roland Lars Susanna Uno Arvid Vidar Slite marknad Gotland Dog Show Jon Jonna Gurli Leila EMS-alma 11.indd

20 S E P T E M B E R

21 Ännu inte moget. Mullbären mognar ett och ett under lång tid och det är först när färgen djupnat till blåsvart som den begärliga aromen utvecklats. V Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Samuel Justus Alfhild Justina Alva Havdhem marknad Gisela Miljöbov utan att veta? Många fastighetsägare känner inte till vilket ansvar de har för det egna avloppet och vad ett godtagbart avlopp egentligen är. T.ex vet många inte att deras avlopp ska ha ett gällande tillstånd och att den typ av avlopp som fick godkänt förr, inte får det enligt dagens regler. En del tror också att en avloppsanläggning sköter sig själv och har samma reningseffekt år ut och år in, när det är tvärtom. Infiltrationer och markbäddar har en begränsad livslängd och kan i bästa fall fungera i c:a år. Hållbarheten beror t.ex. på rådande markförhållanden, vilken belastning avloppsanläggningen utsätts för osv. Har du frågor om ditt avlopp? Vänd dig till Klart vatten-teamet vid samhällsbyggnadsförvaltningen på tel: Vi ger goda råd och information om de regler som gäller. Läs mer på: Adela Lilian Regina Alma Anita Tord Heidi Lilly Roy Hulda Annette Turid Åsa Sture Ida Sigrid Dag Hildegard Åslög Siri Daga Magnhild Fredrika Elise Matteus Maurits Tekla Gerhard Lisa Moritz Tea Gert Enar Dagmar Lennart Mikael Einar Rigmor Leonard Mikaela Höstdagjämningen Helge Kräklingbo marknad Öppet Ljugarn, Fårönatta Klinte marknad 1 2 Dagny Helny Orvar Tryggve EMS-alma 11.indd

22 O K T O B E R

23 Kopparröd står den kinesiska sekvojan mot olika schatteringar av grönt. Morgonen därpå låg hela barrskruden på marken som ett lysande täcke över trädets rötter. Trädgårdstips: Jordförbättra Så här dags på hösten är det lite lugnare i trädgården, då kan det bli tid över för jordförbättring, något som är avgörande för odlingsresultatet. En god trädgårdsjord består av två huvudbeståndsdelar, oorganisk och organisk. Den oorganiska delen är uppbyggd av sten, grus, sand och lerpartiklar i olika proportioner. Den utgör den stabila grunden för växternas rotmiljö. Den organiska delen utgörs av nedbrutna växtdelar. Där finns näringsämnen lösta som blir tillgängliga för växterna genom rotsystemet. Den biologiska aktiviteten, nedbrytningen, gör att det hela tiden behövs påfyllning av nytt material för att tillfredställa växternas behov. På hösten kan du tillföra organiskt material i form av kompost och torv. Andra sätt kan vara att kratta in löv under buskar eller låta torra växtdelar i blomsterrabatter stå kvar över vintern för att sedan finfördelas till våren, och sedan förmultna av sig själva. Du höjer då mullhalten och upprätthåller en god näringsstatus i jorden, tillväxten maximeras och dina växter håller sig friska. V Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Ragnar 1 2 Ragna Evald Frans Bror Jenny Birgitta Nils Osvald Frank Jennifer Britta Harry Erling Valfrid Berit Stellan Hedvig Harriet Jarl Manfred Birgit Hillevi Antonia Lukas Tore Sibylla Ursula Marika Toini Tor Yrsa Marita Evert Inga Amanda Sabina Simon Viola Eilert Ingalill Rasmus Simone FN-dagen 31 Edit Edgar Kanelbullens dag Hemse torgdag Visbydagen Visby höstmarknad Ludvig Love Ingrid Inger Finn Severin Sören Elsa Isabella Vintertid börjar EMS-alma 11.indd

24 N O V E M B E R

25 Det japanska gräset glansmiskantus med sina silvriga vippor signalerar kyla, men solen har ännu inte gett upp när den klättrar på lärkens grenar. Bli klimatsmart! Visste du att varje svensk bidrar med 5,6 ton koldioxid varje år. Den globala utsläppsnivån är cirka 4 ton. I USA är nivån 20 ton koldioxid per person och år. De flesta u-länder ligger på 2 ton per person och år, men många länder har givetvis ännu lägre utsläpp än så. Så här fördelas våra utsläpp i Sverige: Transporter 32 % Mat och dryck 24 % Sport, motion, resor och fritidshuset 20 % Bostaden 16 % Övrigt 8 % En hållbar nivå är två ton koldioxid per person och år. Hur når vi dit? Ställ bilen så ofta du kan. Gå, cykla eller åk buss i stället. Kombinera motion med nyttotransporter, cykla till jobbet. Ersätt flygresor med buss, tåg eller båt. Laga och ät klimatsmart mat (se tipsruta). Satsa på solvärme och biobränsle till husets uppvärmning. Satsa på energisnåla hushållsapparater och elektronikprodukter. Fråga alltid hur mycket energi produkterna drar. Släck ljuset där du inte är, stäng av datorer, tv-apparater och annat som drar el när du inte använder utrustningen. Använd gärna grenkontakter med strömbrytare. Bild: Helena Duveborg V Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Allhelgonadagen Hugo Tobias Hubert Sverker Eugen Eugenia Ingegerd Vendela Teodor Martin Mårten Konrad Ingela Teodora Martina Kurt Emil Leopold Vibeke Naemi Lillemor Elisabet Emilia Viveka Naima Moa Lisbet Helga Cecilia Klemens Gudrun Katarina Linus Olga Sissela Rune Katja Malte Sune Andreas Anders Mårtens afton Alla helgons dag Gotland Grand National Fars dag 1 i advent Gustav Adolf Kristian Krister Pontus Marina Astrid Asta EMS-alma 11.indd

26 D E C E M B E R

27 Vinterns första snö kan vara blöt och kladdig. På natten fryser den fast på trädets grenverk. Morgonen efter bär den japanska zelkovan motvilligt men stolt upp tyngden. Hållbar konsumtion Största delen av hushållens miljöbelastning kommer tvärt emot vad man kanske tror inte från prylkonsumtion, utan från konsumtionen av mat, energi och transporter. Den mängd pengar vi lägger på våra bilar belastar till exempel klimatet tio gånger mer än om samma summa lagts på prylar. Men prylkonsumtionen är inte bara en klimat- och resursfråga, utan en i allra högsta grad etisk fråga. Prylarna vi köper påverkar den ekonomiska och sociala situationen i många andra länder (vilket givetvis också gäller bensinen vi köper till bilen). I den mån man över huvudtaget kan prata om Hållbar konsumtion brukar den därför bland annat definieras som att den inte får ske på bekostnad av att någon annan far illa. Vill man försäkra sig om att så inte är fallet när man köper varor från utvecklingsländer, kan man välja Fairtrademärkta* produkter. Märkningen garanterar att producenten/de anställda bland annat har acceptabla arbetsvillkor, organisationsrätt, skäligt betalt och inte utnyttjar barn som arbetskraft. V Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Oskar Beata Lydia Ossian Beatrice Sven Nikolaus Angela Virginia Anna Malin Niklas Angelika Malena Alexander Lucia Sten Gottfrid Assar Stig Alexis Sixten Isak Israel Tomas Natanael Adam Eva Moses Jonatan Stefan Johannes Benjamin Natalia Abel Staffan Johan Natalie Set Annandag jul Luciadagen Värnlösa barns dag Vintersolståndet Drottningens födelsedag Nobeldagen Julafton Nyårsafton Sylvester 2 i advent 3 i advent 4 i advent Barbara Barbro Daniel Daniela Abraham Juldagen * rättvisemärkningen använder numera sitt internationella namn och märke i alla länder. EMS-alma 11.indd

28 Med rätt sortering blir äppelskrutten jord och blöjorna bränsle... I N F O R M A T I O N S D E L 1. Kompost och Brännbart Källsorteringen i kompost och brännbart startade på södra Gotland i december Nu sorterar hela Gotland. Ungefär 90 procent av hushållssoporna som samlas in är sorterade i kompost och brännbart. Allt som sorteras kan nu återvinnas på ön vilket betyder att avfallstransporterna minskar samtidigt som resurserna i avfallet nyttjas. Samtidigt fortsätter vi att sortera tidningar och förpackningar för återvinning. Då blir materialet råvara för nya förpackningar eller andra nyttiga saker. Det spar både energi och naturresurser.

29 Följ med på resan för kompost och brännbart... På avfallsanläggningen i Roma blandas matavfallet med träflis och blir till jord efter några veckor i kompoststrängarna. Kompostjorden efterlagras, siktas och blandas sedan ut till matjord. Matavfallet är hittills mycket bra sorterat och det finns därför goda förutsättningar att få kompost av hög kvalitet. KOMPOST Det brännbara sorteras och krossas ner till ett högvärdigt bränsle på anläggningen i Roma. Cementa använder materialet vid cementtillverkningen i Slite. På så sätt tas energin i avfallet tillvara och ersätter motsvarande mängd fossilt bränsle. BRÄNNBART 2.

30 Sorteringsguide för källsortering och återvinning! 3. TIDNINGAR Dags- och veckotidningar, tidskrifter, reklambroschyrer, telefonkataloger, andra trycksaker, kontorspapper och skrivpapper Alla kuvert ska sorteras som brännbart hushållsavfall. Hur Samla och packa gärna tidningar i buntar eller papperkassar. När du lägger dem i en insamlingsbehållare i soprummet, på återvinningsstationen eller återvinningscentralen, ska de ligga löst. Var Tidningar lämnas på återvinningsstationen eller återvinningscentralen, se s Om du bor i flerfamiljshus, fråga hyresvärden var ditt insamlingsställe finns. PAPPERSFÖRPACKNINGAR Kartonger, mjölkpaket, mjölpåsar, tvättmedelspaket omslagspapper, wellpapp, papperskassar Hur Förpackningar som lämnas för återvinning ska vara väl rengjorda och torra. Platta till och packa fler mindre kartonger i en större. Packa gärna pappersförpackningar i papperskassar. En del förpackningar består av flera olika material. Om det är lätt att sära på materialen, sorteras de var för sig. Annars sorteras hela förpackningen efter det material som väger mest. Var Pappersförpackningar och wellpapp lämnas på återvinningsstationen eller återvinningscentralen, se s Om du bor i flerfamiljshus, fråga hyresvärden var ditt insamlingsställe finns. PLASTFÖRPACKNINGAR Alla hårda och mjuka förpackningar av plast. Burkar, flaskor, dunkar, lock, frigolit, plastfolie, plastpåsar Plastmöbler, leksaker och annan plast ska inte återvinnas med plastförpackningarna. Mindre plastföremål sorteras som brännbart hushållsavfall. Skrymmande plastavfall lämnas på en återvinningscentral som grovavfall. Returflaskor pantas i butik. Hur Rengör förpackningarna och ta bort lösa delar som inte är av plast. Var Plastförpackningar lämnas på återvinningsstationen eller återvinningscentralen, se s Om du bor i flerfamiljshus, fråga hyresvärden var ditt insamlingsställe finns.

31 METALLFÖRPACKNINGAR Alla förpackningar och delar av förpackningar som är av metall. Aluminiumformar, folie, kapsyler, konservburkar, värmeljushållare, tomma sprayburkar. Sprayburkar och målarburkar sorteras som farligt avfall om de inte är helt tömda och torra. Kastruller, verktyg och andra metallföremål ska inte återvinnas med förpackningarna. Lämna dem på en återvinningscentral som metallskrot för återvinning. Returburkar pantas i butik. Hur Rengör förpackningarna och ta bort delar som inte är av metall. Om förpackningen inte går att tömma och rengöra, t ex kaviartuben, låter du korken sitta kvar. Tryck ihop och vik in vassa kanter. Var Lämna metallförpackningar på återvinningsstationen eller återvinningscentralen, se s Om du bor i flerfamiljshus, fråga hyresvärden var ditt insamlingsställe finns. GLASFÖRPACKNINGAR Glasförpackningar som innehållit livsmedel, drycker eller annat. Saftflaskor, vin- och spritflaskor, syltburkar, parfymflaskor. Lägg inte dricksglas, fönsterglas, glödlampor eller lysrör i glasåtervinningen. Glödlampor och andra ljuskällor är elavfall som lämnas på en återvinningscentral. Fönsterglas och annat glasavfall lämnas för sig på en återvinningscentral. Hur Skruva av kork/lock och sortera efter material. Rengör glasförpackningen och låt den torka. Skilj på färgat och ofärgat glas. Färgat glas läggs i den gröna insamlingsbehållaren och ofärgat glas i den vita. Var Insamlingsbehållare för glas finns vid de flesta livsmedelsaffärer samt på alla återvinningsstationer och återvinningscentraler, se s Separera alltid färgat och ofärgat glas. Bara en liten mängd färgat glas bland det ofärgade kan förstöra ett helt lass! 4.

32 5. KOMPOST Alla råa och tillagade matrester. Skalrester, kaffesump och filter, teblad, hushållspapper, blommor och krukväxter. Hur Lägg allt matavfall och annat komposterbart i de särskilda kompostpåsarna som ingår i abonnemanget för kompost och brännbart. Knyt ihop påsen väl innan den läggs i sopkärlet för kompost. Om du har egen kompost ska matavfallet inte förpackas i påsar eftersom det förhindrar nedbrytningen i komposten. Hämta kompostpåsar på en återvinningscentral när du behöver fler, se s 9. Var, när Om du bor i eget hus hämtas kompost varannan vecka. Ställ ut avfallskärlet vid ditt hämtställe senast kl på hämtdagen när du vill ha hämtning. BRÄNNBART Kladdiga förpackningar och annat brännbart som inte kan sorteras för återvinning med tidningar och förpackningar. Blöjor, cd-skivor, kuvert, städsopor, kladdiga förpackningar. Hur Förpacka i vanlig plastpåse och lägg i sopkärlet för brännbart. Var, när Om du bor i eget hus hämtas brännbart varannan vecka. Ställ ut avfallskärlet vid ditt hämtställe senast kl på hämtdagen när du vill ha hämtning. OBS! Lägg kuvert bland det brännbara. Kuverten förstör återvinningsprocessen om de hamnar i pappersinsamlingen.

33 ELAVFALL Allt med sladd eller batteri samt ljuskällor sorteras som elavfall. Glödlampor och andra ljuskällor, armaturer, klockor, telefoner, leksaker, handverktyg. Vitvaror, hushållsmaskiner, hushållsapparater och hemelektronik. Var Elavfall från hushåll lämnas på en återvinningscentral, se s Elektronikprodukter kan ibland också lämnas till en återförsäljare. Fråga i butiken hur de tar hand om sina produkter. FARLIGT AVFALL Helst ska vi inte använda kemikalier och produkter som blir farligt avfall. Men när vi gör det är det mycket viktigt att ta hand om resterna och lämna till miljöstationen. Oljeavfall, fotogen, lampolja, färg, lack och lim, nagellack. Lösningsmedel, lacknafta, T-sprit och aceton. Rengöringsmedel, propplösare, klorin, polish, syror, kalklösare, kaustiksoda. Sprayflaskor med hårspray, färg eller kemikalier. Fotokemikalier. Bekämpningsmedel mot ogräs och ohyra. Termometrar, barometrar och annat som innehåller kvicksilver. Alla småbatterier. Hur Avfallet ska vara väl förpackat. Lämna det i originalförpackningen eller märk förpackningen tydligt med vad den innehåller. Blanda inte olika typer av kemikalier i samma förpackning. Kontakta personalen när du ska lämna farligt avfall. Var Farligt avfall från hushåll ska lämnas på en miljöstation. Miljöstationerna finns på alla återvinningscentraler samt i Ljugarn och Burgsvik, se s 9-10 för adresser och öppettider. Bilbatterier lämnas i första hand till en återförsäljare. Mediciner lämnas till apoteket. 6.

34 7. GROVAVFALL Med grovavfall menas sådant skrymmande hushållsvfall som inte ryms i sopkärlet, t.ex. kasserade möbler, cyklar, barnvagnar och liknande. Du kan även sortera metaller för återvinning. Porslin/ keramik kan inte återvinnas utan lämnas som deponirest. Till grovavfall hör inte större mängder bygg- och rivningsavfall, fasta installationer från byggnader, t ex värmepannor och bildelar från verkstäder. Kontakta en avfallsentreprenör för transport och återvinning av detta avfall. Hur Grovavfall sorteras efter material för återvinning så långt som möjligt. Gips och isolering Metallskrot Sten, betong, porslin Textil Blandat träavfall som innehåller målat eller behandlat trä Tryckimpregnerat trä (farligt avfall) Flisbart rent trä Trädgårdsavfall jord, gräs, löv och annat komposterbart Trädgårdsavfall ris och grenar Vitvaror, hushållselektronik (elavfall) Övrigt grovavfall det som inte kan sorteras enligt ovan Var Grovavfall lämnas på en återvinningscentral, se s 9. Om du sorterar avfallet så att allt kan återvinnas är det gratis att lämna. Får du rester som lämnas bland övrigt avfall eller till deponi kostar det 50 kr per bil och 100 kr för bil med släpvagn. HEMKOMPOST I en trädgårdskompost kan du lägga allt trädgårdsavfall som gräsklipp, häckklipp, barr, löv, blast och andra växtdelar. Trädgårdsavfall kan komposteras i en öppen kompost. Matrester kan komposteras om du har en lämplig behållare som är sluten. En anmälan ska lämnas till samhällsbyggnadsförvaltningen om du komposterar matavfall. Informationsmaterial finns på Du kan även ringa samhällsbyggnadsförvaltningen tfn för mer information.

35 SOPHÄMTNING Hushållsavfall i kärl hämtas varannan vecka från hushåll, företag och andra fastigheter. Sommarhämtning från fritidshus sker vecka Ställ ut kärlet på ditt hämtställe vid de tillfällen du behöver sophämtning. Om du vill beställa extra hämtning eller om du har frågor om ditt abonnemang, ring Renhållningens kundtjänst tfn BETALSOPSÄCK Om du behöver lämna mer sopor vid något tillfälle kan du beställa en extra hämtning eller köpa en betalsäck. Den finns i många mataffärer och kostar 83 kr. Hämtningen ingår vid ordinarie hämttillfälle. Vid sommarabonnemang ringer du kundtjänst och beställer budning om du vill lämna betalsäck utanför hämtperioden. Det går också att lämna betalsäcken vid någon av återvinningscentralerna, se s 9. Betalsäcken får innehålla max 15 kg blandat hushållsavfall. Hämtfordonet har två fack för att hålla komposten och det brännbara separerat i den fortsatta färden i kretsloppet. SLAM OCH LATRIN Tömning av slam- och fettavskiljare sker en gång per år. Tömning av slutna tankar sker vartannat år. Tömning vid annat tillfälle kan beställas. Latrin från permanent- och fritidshus hämtas varannan vecka v Övrig tid av året kan hämtning beställas. För beställningar ring Renhållningens kundtjänst tfn

36 9. Återvinningscentraler, miljöstationer och grovavfallsmottagningar Återvinningscentral med miljöstation Grovavfallsmottagning och miljöstation Återvinningscentraler: På Gotland finns det fem återvinningscentraler med miljöstationer. De ligger i Fårösund, Hemse, Klintehamn, Slite och Visby. Här är vägbeskrivningar och öppettider. Fårösund: Kustparken, infart från väg 148. Öppettider: Tisdag, torsdag Lördag Hemse: Infart från väg 142 mot Linde. Öppettider: Tisdag Onsdag, torsdag, fredag Lördag Lunchstängt vardagar Klintehamn: Mattshagevägen. Öppettider: Tisdag och torsdag Lördag Slite: Skyltat från väg 147 ca 2,5 km norr om Slite. Öppettider: Tisdag 7 18, onsdag, torsdag, fredag Lördag Lunchstängt vardagar Visby: Västra Törnekviar, infart från Follingboväg. Öppettider: Måndag, onsdag, fredag Tisdag, torsdag Lördag Miljöstationer: Miljöstationer där hushållen kan lämna sitt farliga avfall finns vid samtliga återvinningscentraler ovan samt på två platser till, i Burgsvik och Ljugarn. Burgsvik: Shell Burgsvik, Hoburgsvägen 35. Ljugarn: Ljugarns Handels, Lantmannavägen 1. Grovavfallsmottagning: Det finns två platser för mottagning av grov- och elavfall. Dessa finns i Ljugarn och Vamlingbo. Ljugarn: Hallute backe, infart från väg 143. Öppettider: Onsdag Lördag Vamlingbo: Hundlausar, vid väg 500 ca 3 km söder om Burgsvik. Öppettider: Onsdag Lördag Du kan även lämna förpackningar och tidningar på någon av återvinningsstationerna, se nästa sida

37 Återvinning av förpackningar och tidningar FTI tar över insamlingen av förpackningar och tidningar på Gotland Från 1 januari 2011 kommer Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) att återta ansvaret för all insamling av förpackningar o tidningar på Gotland. För boende på Gotland innebär det att förpackningar och tidningar ska lämnas vid någon av de nya återvinningsstationer (ÅVS) som etableras på Gotland. På så sätt får Gotland samma insamlingssystem som övriga landet. Vid tidpunkten för tryck av den här kalendern var inte insamlingsplatsernas exakta adresser klara. FTI planerar att etablera 22 ÅVS på Gotland. På kartan härintill har vi markerat de orter som kommer att erhålla en ÅVS. För att få information om de exakta adresserna för ÅVS ber vi dig besöka vår hemsida Du kan även kontakta FTIs kundtjänst på tel Fårö När det gäller den planerade återvinningsstationen på Fårö, är det i skrivande stund inte klart om det blir en sommar-åvs eller en året-runt-åvs. Du gör en viktig insats för miljön! Varje gång du lämnar en förpackning eller tidning till återvinning händer något stort. Den gamla kapsylen förvandlas till en mutter. Det tillknycklade tvättmedelspaketet blir en snygg skokartong. Den lästa tidningen blir en ny tidning att läsa. På så sätt hjälper du till att spara in stora mängder energi. Du ser också till att naturens råvaror inte faller ur kretsloppet. Tack vare dig gör miljön en stor vinst. Och därmed vinner även du något. Varje gång du återvinner. Förpackningar och tidningar i ett kretslopp Alla förpackningar och tidningar som samlas in återvinns till nya förpackningar eller nya produkter. Plastförpackningar kan bli allt från bullerplank och diskborstar till blomkrukor och plastpåsar. Glas, wellpapp och pappersförpackningar blir framför allt nya förpackningar. Metallförpackningar kan bli järnvägsräls, bilkarosser och mycket annat. Lästa tidningar blir nytt tidningspapper! Producentansvar Regeringen har bestämt att varje företag som tillverkar, importerar, fyller eller säljer förpackningar eller förpackade varor, ansvarar för att det finns ett insamlingssystem dit slutkunderna kan lämna förpack ningarna för återvinning. Det kallas producentansvar. Samma sak gäller för tidningar och returpapper. De som tillverkar eller importerar tidningspapper och trycker eller importerar tidningar ska också ansvara för insamling och återvinning av returpapper. Förpackningar och tidningar är två av de första varugrupperna som fått ett producentansvar. De utgör en stor volym av hushållssoporna och är relativt enkla att åtgärda. Förpacknings- och returpappersproducenterna samarbetar under namnet FTI - Förpacknings- och Tidningsinsamlingen. All verksamhet bedrivs utan vinstsyfte. Så här sorterar du förpackningar och tidningar Se sorteringsinformationen som finns på sidorna 3-4 i kalenderns informationsdel. Mer information hittar du på vår webbplats, Där finns en sorteringslista, annan fakta och du kan söka efter närmaste återvinningsstation. Du är även välkommen att ringa till vår kundtjänsttelefon, , för att få personlig service och lämna synpunkter på skötseln av din återvinningsstation eller få svar på dina frågor. 10.

38 11. Så här jobbar vi Område väljs Klart vatten livsviktigt för Gotland Hitta dåliga avlopp Just nu pågår ett omfattande arbete med att förändra avloppssituationen på Gotland. Det här kommer att förbättra både Gotlands dricksvatten och minska övergödningen av Östersjön. Att det finns så många små avlopp med dålig rening på Gotland är ett problem. Detta märks genom att det blivit allt vanligare med föroreningar i dricksvattnet från gotländska brunnar och tidvis också vattenbrist. Mot bakgrund av detta startade projektet Klart vatten år Målet är att skydda Gotlands grundvatten genom att se till att öns alla Läs mer på: dåliga enskilda avloppsanläggningar åtgärdas senast år Under projekttiden ska tusentals avlopp kartläggas, tillståndprövas och godkännas för att få användas. Arbetet utförs av miljöinspektörerna vid samhällsbyggnadsförvaltningen. Projektet finansieras genom de avgifter som fastighetsägare betalar i samband med handläggningen och prövningen av tillståndet för enskilt avlopp. Rent vatten är en förutsättning för att Gotlands befolkning ska kunna öka, fler bostäder byggas, fler företag etablera sig och växa och så klart för att människor, djur och natur ska må bra. Annonser, bygdegårdsträffar, frukostmöten, mässa m m Ingen ansökan kommer Förbud mot utsläpp av avloppsvatten Avloppet byggs om Ansökan kommer in Handläggning Fastighetsägaren får tillstånd Uppföljning Fastighetsägaren får brev Det ska vara lätt att göra rätt Projektet Klart vattens fokus är att komma till rätta med alla små dåliga avlopp. A och O är att uppmärksamma och informera fastighetsägare, VA-entreprenörer, lokala vattenråd med flera om de regler som gäller för avlopp på Gotland och hur man får ett giltigt tillstånd. Vi vill gärna underlätta för fastighetsägare och andra att göra rätt.

39 Ekokommun Gotland på väg mot det hållbara samhället Gotlands kommun har varit ekokommun sedan 1996 och var bland de första i landet. Att vara ekokommun är Gotlands kommuns initiativ och åtagande och involverar alla på Gotland i målsättningen att i bred samverkan skapa ett ekologiskt hållbart samhälle inom loppet av en generation. Sveriges ekokommuner arbetar efter fyra grundprinciper. Den första är att undvika koncentrationsökning av ämnen från berggrunden, den andra att minimera utsläpp från samhällets produktion, den tredje är att naturens produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Den fjärde principen, slutligen, är att människors grundläggande behov ska vara uppfyllda. De här principerna kommer framöver att spela en allt större roll i vardagslivet för oss här på Gotland. Omställningen till ett mer hållbart samhälle kommer att påverka alla. En av de viktigaste faktorerna är att minska konsumtionen för att sluta tära på naturens ändliga resurser, detta för att ge kommande generationer möjligheter till ett bra liv. Miljökunskap i skolorna, energisnåla hus, ekologiska jordbruk, ställa miljökrav vid inköp, nya cykelvägar, energirådgivning och olika utvecklingsprojekt är några exempel på kommunens arbete med dessa frågor. Bild: Helena Duveborg Miljövänlig uppvärmning. Nära 90 procent av uppvärmningen i kommunens lokaler är redan miljöanpassad. Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar med att fasa ut all olja och direktverkande el för uppvärmning, samtidigt som man utför energieffektiviseringar. Kommunen anlägger också bättre cykelvägar i tätorterna för att få fler att välja cykeln före bilen samt satsar på biogas som fordonsbränsle (läs mer i separat artikel). Ekologiska livsmedel. Målet är att 25 procent av den mat kommunen köper ska vara ekologisk producerad. Hittills har vi kommit drygt halvvägs till det målet. Ekokommunpriset är ett pris som syftar till att uppmärksamma bra miljöinitiativ inom kommunens egna förvaltningar gick till priset till returgrupperna vid Socialförvaltningens avdelning för daglig verksamhet. De som arbetar i returgrupperna samlar in källsorterat material från kommunens arbetsplats Visborg respektive GotlandsHem (Slite). Genom sitt arbete gör returgrupperna en i högsta grad meningsfull och viktig samhällsinsats. Grön Flagg. Flera skolor och förskolor arbetar idag med Grön flagg på Gotland. Det är ett projekt för miljöcertifiering av skolor. Den gröna flaggan visar att man i den dagliga verksamheten prioriterar ett handlingsinriktat miljöarbete och verkar för en hållbar utveckling. Läs mer på Energiplanen är ett styrdokument som beskriver energisituationen på Gotland idag och hur planerna ser ut fram till år Mycket har gjorts för att ersätta fossila bränslen med förnybar energi, men mer behöver göras. I planen beskrivs vilka åtgärder och infrastruktursatsningar som behöver göras i arbetet med energiomställningen. Miljöprogrammet är ett styrdokument bestående av en policy, en strategi respektive en plan för hur Gotlands kommun ska arbeta på fokusområden som ren luft, rent dricksvatten, giftfri miljö, energiförsörjningen, kunskapsspridning inom miljöfrågor och mycket annat. Miljöprogrammet gäller fram till 2012 och kan beställas på telefon , e-post karin.hallberg@gotland.se. Du kan givetvis också läsa det på kommunens ekosidor, 12.

40 Foto: Jonas Nilsson, Bengt-Olof Grahn SEDAN SEPTEMBER 2010 rullar kollektivtrafikens blå biogasbussar i Visby. Med sina karaktäristiska gastankar på taken, dolda under en kåpa med ordet Biogas på sidan, råder det knappast någon tvekan om vilket bränsle bussarna drivs av. Samtidigt som bussarna levererades invigdes också Gotlands första biogasmack vid Kopparsvik strax ovanför hamnen i Visby. Det faktum att stadsbussarna nu drivs med ett förnybart, klimatsmart och dessutom lokalt producerat bränsle är resultatet av ett omfattande samarbete. Gotlands kommun har genom upphandlingskraven på stadstrafiken sett till att det skapats efterfrågan på biogas medan entreprenören Gotlandsbuss AB investerat i de fyra biogasbussar som nu rullar i trafik. Vidare är det Gotlands kommuns reningsverk som producerar den biogas som levereras till Biogas Gotland AB, det bolag som byggt och nu driver den anläggning som uppgraderar biogasen till fordonsgas (se faktarutan), inklusive biogasmacken vid Kopparsvik. Biogas förnybart klimatsmart lokalproducerat fordonsbränsle Bästa bränslet Biogas räknas idag som det absolut bästa bränslet ur miljösynpunkt för förbränningsmotorer. Biogas ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären och är därför ett bra val ur klimatsynpunkt. Biogasen är dessutom Biogas, naturgas, fordonsgas? Fordonsgas är ett samlingsnamn för metangas avsedd som fordonsbränsle. Beroende på ursprung talar man om biogas respektive naturgas, men kemiskt är det samma gas. Biogas framställs genom exempelvis rötning av organiskt material från reningsverk, livsmedelsindustri eller jordbruk. Avfallet bryts ned i syrefri miljö med med hjälp av bakterier. Biogas är i praktiken koldioxidneutralt och kan under vissa betingelser t.o.m. hjälpa till att reducera utsläppen av klimatpåverkande gaser. Naturgas har fossilt ursprung och utvinns precis som olja ur berggrunden. Vid förbränning ger därför naturgas/fossilgas en nettoökning av koldioxidhalten i atmosfären, men som jämfört med bensin och diesel är det både renare och har lägre klimatpåverkan. ett mycket rent bränsle som ger extremt låga utsläpp av kväveoxider, kolväten och partiklar jämfört med diesel och bensin. Biogas är också resurseffektivt. Det går inte åt någon odlingsmark för att specifikt producera råvaran till bränslet, utan tvärtom utnyttjar man restprodukter, ofta avloppsvatten som är fallet i Visby. Reningsverket har producerat biogas i flera år som använts som bränsle i fjärrvärmen och för att torka rötslam. Det är delar av den biogasen som nu utnyttjas och uppgraderas till fordonsgas. Åtta procent 2015 Ett delmål i den biogasstrategi som kommunfullmäktige antog i april 2009 är att biogas 2015 ska svara för åtta procent av fordonsbränslemarknaden på ön. För att nå dit behöver kommunen bidra med sina egna Camilla Eklöf, behandlingsassistent vid Socialförvaltningens Beroendeenhet, visar gastanken i en av de gasbilar enheten fick levererade i februari inköp. Förvaltningarna har därför nu uppdraget att alltid välja biogasfordon för både leasing och köp när så är praktiskt möjligt. Kommunen ska dessutom efterfråga biogas som bränsle vid upphandling av transporter. Slutligen ska också kommunen arbeta för att stimulera den privata marknaden av fordon så att fler väljer att köra på biogas. En gasbil har både bensintank och gastank. Klassas som miljöbil. 1 Nm 3 (normalkubikmeter) biogas motsvarar 1,0 liter diesel eller 1,1 liter bensin. Bränslekostnaden för en gasbil är cirka 20 procent lägre än för motsvarande bensinbil. Det finns drygt 110 gasmackar, i huvudsak i södra Sverige. Läs mer på